Nyttokalkyl för FFFN-projektetVilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?
Den 1 april, 2008Andreas BrorydSlutrapport
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Bakgrund till uppdraget• Nacka Kommun har under en längre period varit drivande i att
minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd• Drivkraften har varit att skapa Fler Friska Företagsamma
Nackabor (FFFN)• Under senare delen av 2007 arbetade kommunen, i
samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fram en modell för hur man skall kunna samverka i kommunen för at uppnå målet
• En ny arbetsmodell är framtagen på hög nivå som är presenterad för ett antal aktörer
• För att kunna fortsätta framåt, vill man nu göra en nyttokalkyl för att uppskatta ”värdet ” av den nya modellen
Broryd & Lutz AB
Uppdragets syfte
• Uppskatta de direkta ekonomiska konsekvenserna av den nya arbetsmodellen
• Uppskatta de indirekta, dynamiska effekterna, av den nya arbetsmodellen
• Input till finansiering av insatser• Att kunna visa på vinster för medborgarna i
Nacka kommun
Broryd & Lutz AB
”Varje dag räknas” – mottot för det nya arbetssättet
Broryd & Lutz AB
FFFN-TorgetFFFN-Torget InsatsInsats ArbetsmarknadArbetsmarknad
FörsörjdFörsörjd SjälvförsörjdSjälvförsörjd
Genom ett nytt arbetssätt där myndigheterna samarbetar vill få individer snabbare tillbaks till självförsörjning
Utbet. Idag
Utbet. I morgon
750
500
250
711 Mkr670 Mkr
40
Försiktiga uppskattningar ger ca ca 40 Mkr i årlig reduktion av utbetalningar
Kommun
Af
F-kassan
Kommun
Af
F-kassan
Besp-aring
40 Mkr
830 Mkr i samlad årlig kostnad för samhället inom Nacka kommun, varav 711 Mkr i utbetalningar, 55 Mkr i admin. och 63 Mkr i insatser.
Slutsatser:•Besparingar att hämta främst inom utbetalningar vilka representerar 86% av kostnaderna •Runt fem tusen individer har idag försörjning, vilket kostar ca 2,3 Mkr dagligen i Nacka*•Samarbete mellan myndigheterna (FFFN) ger möjlighet till besparingar runt 40 Mkr årligen vilket skulle få ca 280 personer till egenförsörjning*•”Varje dag räknas” rekommenderas som ledord för det nya arbetssättet•Siffror från Landstinget saknas
* Räknat på en snittersättning på 12000 Innan skatt (40 000 000 /( 12000*12))
Och mer än dubbelt igen för samhället när en person går till självförsörjning
Broryd & Lutz AB
Direkta effekter
Kr. Försörjd SjälvförsörjdInkomst 10 000 12 000 Utgift för samhället -10 000 0
Arb.givaravgift 0 3 600Skatt 3 000 3 600 Effekt för samhället -7 000 7 200
Dynamiska effekter
• Den mycket rudimentära beräkningen ger en skillnad på 16 000 kr månatligen per person från en månatlig kostnad för samhället på 7 000 kr till en intäkt på 7 200kr
• Det ger alltså mer än dubbelt igen om en individ går från att vara försörjd till att bli självförsörjande
• Baserat på att det nya arbetssätter kan få 280 individer till självförsörjning ger det, utöver minskade utbetalningar, en årlig ökning av intäkterna på 24** Mkr för samhället
• En individs investerings-, konsumtions- och sparbeteende beror till stor del på tron om sin egen och samhällets framtida ekonomi
• En individ som är självförsörjande har högre disponibel inkomst och ofta en bättre framtidstro om sin egen ekonomi
• God framtidstro ökar konsumtions- och investeringsviljan, vilket i sin tur påverkar positivt på kommunens ekonomi eftersom uppskattningsvis 42 % av inkomsten konsumeras lokalt i kommunen*
• Möjligheterna för företagande ökar när kommuninvånarna får en högre disponibel inkomst
* Uppskattning från SCB:s hushållsekonomi statistik** 7 200 * 12 *280 = 24 Mkr
Kostnader per område och myndighet
Broryd & Lutz AB
Nuläge Årliga kostnader MkrAdministration*** Arbetsförmedlingen 22 100 000Försäkringskassan* 24 700 000Kommunen 7 800 000Summa Administration 54 600 000Insatser Arbetsförmedlingen 15 500 000Försäkringskassan* 11 200 000Kommunen** 36 000 000Summa Insatser 62 700 000Utbetalningar (2008) Arbetsförmedlingen 130 000 000Försäkringskassan 544 835 997Kommunen 37 087 857Summa utbetalningar 711 923 854 Totala kostnader för Nacka 829 223 854
Kommentarer:*Uppskattat genom en uppdelning där Nacka står för 70% av totala kostnader och Värmdö för 30%** 23 Mkr från vuxenutbildning, resterande från socialtjänsten*** Räknat på 650’ per Heltidstjänst, inklusive omkostnader
Vad gäller insatser finns mer att hämta! Arbetsförmedlingens centralt upphandlade kurser och insatser finansierade av Landstinget är två exempel.
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Nyttokalkyl - För vem?
• Nyttan skall skapas för medborgaren i Nacka kommun:– Nettomottagare skall få tillgång till snabbare och
bättre insatser för att kunna återgå till självförsörjning
– Nettobetalare får se sina inbetalade skattepengar användas effektivare
Broryd & Lutz AB
Ökad effektivitet genom bättre kvalitet och högre produktivitet
Broryd & Lutz AB
Effektivitet
EffektivitetKv
alite
tKv
alite
t
ProduktivitetProduktivitet
• Färre möten för individer i behov av stöd
• Snabbare till insatser
• Färre möten för individer i behov av stöd
• Snabbare till insatser
• Högre grad av samarbete
• Kortare ledtider
• Högre grad av samarbete
• Kortare ledtider
Den ökade effektiviteten minskar behovet av utbetalningar i systemen totalt sett
Fler friska företag-samma
Nyttokalkyl –vad för nytta?
• Den nya arbetsmodellen inom Nacka kommun skall skapa nytta genom:– Ökad produktivitet genom att handläggningstider
kortas– Ökad kvalitet genom att individer kommer
snabbare till välriktade insatser– Sammanslaget skall det ge en ökad effektivitet i
hela systemet där individer snabbare kan återgå till egenförsörjning
Broryd & Lutz AB
Ökad produktivitet
• Produktiviteten ökar främst genom ett närmare samarbete mellan parterna med kortare och snabbare beslutsvägar vilket medför:
– En reduktion i antalet medarbetare totalt sett för att hantera de utvalda målgrupperna
– En reduktion av övriga verksamhets kostnader i form av lokaler etc
– En reduktion i av dagar som individer väntar på beslut från de tre systemen ger minskade utbetalningar
Broryd & Lutz AB
Ökad kvalitet
• Kvaliteten genom en bättre matchning mellan en individs behov av insatser och insatsmarknaden. Detta medför två huvudsakliga effekter:• Utgifterna ökar i ett tidigt skede av processen• Individen kommer snabbare tillbaks till
självförsörjning
Broryd & Lutz AB
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Vilka komponenter i Nyttokalkylen• Utbetalningar
– Sjukpenning + Rehab + Sjukersättning (SA)– Utbetalningar från Arbetsförmedlingen samt A-
kassorna– Ekonomiskt bistånd
• Insatser– Hur stora är insatserna från Kommunen, Af, F-kassan
idag och hur kommer de se ut framöver• Administrationen
– Vad kostar det idag och vad kommer det att kosta räknat i antal heltidstjänster och övriga kostnader
Broryd & Lutz AB
Hur finner vi dessa komponenterMyndighet Komponent Nyckeltal Källa
Försäkringskassan Sjukpenning + rehab + Sjukersättning
Ohälsotal – viktat tal i relation till befolkning
Försäkringskassan statistik, Controlleravdelning, internet
Arbetsförmedlingen Olika ersättningar från Af
Utbetalda medel / grupp
Af Ekononmistyrning-senheten, internet
Kommunen Ekonomisk bistånd Utbetalda medel / grupp i genomsnittstider
Intervjuer
Broryd & Lutz AB
Problematik
• De olika myndigheterna har olika nyckeltal• Befintliga system och arbetssätt stödjer inte
ett gemensamt angreppsätt• Svårt att uppskatta effekter av den nya
modellen i dagsläget
Broryd & Lutz AB
För att komma runt detta har vi jämfört Nacka med liknande kommuner
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Täby och Sollentuna har valts som jämförelsekommuner
• Kommunerna är relativt lika, och bättre än Nacka i minst ett avseende
• Täby har en något äldre population, vilket delvis förklarar den högre medianinkomsten
Broryd & Lutz AB
Kommun Invånare (2007)
Medianinkomst (2006)
Arbetslöshet (2007)
Utländsk bakgrund (2007)
Ohälsa (F-kassan, 2007)
Nacka 84 303 248 965 1,9 22% 25,5
Täby 61 633 265 713 0,8% 23% 24,4
Sollentuna 61 387 250 186 1,7% 17% 28,7
Fördelning av försörjningstyper
Broryd & Lutz AB
• Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning.
• Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat
• Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning.
• Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat
Utveckling av utbetalningar (Mkr)
Broryd & Lutz AB
• Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07.
• Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %.
• Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna
• Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07.
• Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %.
• Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna
Nacka har minskat mest
Broryd & Lutz AB
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Ekonomiskt bistånd idag
• Nacka kommun har valt ut fyra målgrupper för FFFN-projektet:
Broryd & Lutz AB
Grupp Budget 2008
Arb.sök utan ersättning A-kassa/Alfa, i avvaktan 9 179 193
Invandrare med undervisning ex SFI o SAS 11 175 438Oklar orsak till försörjn.hinder/under utredning
5 991 187
0-klassad-ej rätt till sjukpenning 10 742 039
Totalt 37 087 857
Arbetslöshetsersättningar idag
• Arbetsförmedlingen har valt ut fem målgrupper för FFFN-projektet:
Broryd & Lutz AB
Grupp Budget 2008
Arbetspraktik 2 052 320
Arbetslivsinriktad rehabilitering 1 713 600
Förberedande upphandlad utbildning 799 680
Jobb- och utvecklingsgaranti 21 978 500
Jobbgaranti for ungdomar 2 530 000
Summa 29 074 100
Sjukpenning, rehab och sjukersättningar idag
• Försäkringskassan har ej valt ut någon specifik grupp för FFFN-projektet, men vill fokusera på de som är ”inne” i flera system:
Broryd & Lutz AB
Grupp Utfall 07Sjukpenning + Rehab
16-29 år 16 244 820
30-49 år 106 146 569
50-64 år 89 603 626
Summa Sjukpenning + Rehab 211 995 015
Sjukersättningar
16-29 år 12 038 378
30-49 år 78 174 298
50-64 år 242 628 306
Summa Sjukersättningar 332 840 982
Totalt 544 835 997
Utvecklingen av ohälsotalet
Broryd & Lutz AB
• Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4)• Dock har Täby ett högre tal för
sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4
• Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3)
• Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt
• Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4)• Dock har Täby ett högre tal för
sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4
• Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3)
• Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt
Insatsmarknaden idag• Sammanställningen är ej fullt
validerad • Arbetsförmedlingens siffror inbegriper
tex ej det som handlas upp centralt• Från kommunen uppskattas ca 13 Mkr
gå till insatser, men dessa går till alla försörjda, inte endast de fyra utvalda grupperna
• Vuxenutbildningarna har en budet på ca 23 Mkr
• Försäkringskassans siffror är uppskattningar baserat på en totalsiffra för Nacka-Värmdö
Broryd & Lutz AB
Insatser Mkr
Arbetsförmedlingen
Jobb och utvecklingsgaranti 3,25
Särskilt anställningsstöd 3
Förberedande utbildning 1
Övrigt 8,25
Totalt Af 15,5
Försäkringskassan
Aktiva insatser* 4,2
Medfinansiering* 7
Totalt F-kassan 11,2
Kommunen
Vuxenutbildning 23
Övriga insatser 13
Totalt kommunen 36
Summa 62,7
Administrationen idag och framöver
Myndighet Antal idag Antal planerat för FFFN
Försäkringskassan 35 Ca 5
Arbetsförmedlingen Ca 33 25
Kommunen
Socialtjänsten Ca 5 2-3
Vuxenutbildning 4 4
Totalt Kommunen Ca 9 Ca 7
Summa Nacka < 90 Ca 37
Broryd & Lutz AB
Med en snittkostnad på 650 000 kr per medarbetare kommer den nya verksamheten behöva en årlig budget på ca 24 Mkr
Innehåll
• Bakgrunden och syfte• Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta?• Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt• Dagens kostnader• Möjliga besparingar• Dynamiska effekter• Nästa steg
Broryd & Lutz AB
Hypoteser om möjliga reduktioner i utbetalningar
Broryd & Lutz AB
Hypoteser Effekter
Hypotes 1 (verifierad)Nacka blir i snitt 15 % effektivare i att få personer med ekonomiskt bistånd ut i arbetslivet
Ca 6 Mkr årligen (16%)
Hypotes 2 (overifierad) Nacka når en kostnad för arbetslöshetsersättning i samma nivå som Täby (mätt i kostnad / invånare)
Ca 3 Mkr årligen (10%)
Hypotes 3 (overifierad) Nacka når ett ohälsotal i nivå med Täby, dvs 24,4 i jämförelse mot dagens 25,5
Ca 30 Mkr årligen (5,5%)
Summa Ca 39 Mkr (5,6%)
Dubbelt igen för samhälletSituation 1:Person med statligt stöd
Situation 2:Person med egen inkomst
Broryd & Lutz AB
• Inkomst på 10 000 kr / mån ger staten en motsvarande utgift. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %.
• Samhällets samlade utgifter: 10 000• Samhällets samlade intäkter: 3 000• Nettoeffekt för samhället: -7 000• Till detta kommer kostnader för
insatser och administration
• Inkomst på 12 000 kr / mån från privat aktör. Staten erhåller 33 % i arbetsgivar- avgifter. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %.
• Samhällets samlade utgifter: 0• Samhällets samlade intäkter: 7 960• Nettoeffekt för samhället: 7 960
Den totala effekten uppskattas till över 60 Mkr årligen
Broryd & Lutz AB
Ökade intäkter i form av arbetsgivaravgifter och skatt
Minskade utbetalningar till följd av högre grad av självförsörjning
Ökad konsumtion och investeringar av invånare i kommunen
40
20
Minskad konsumtion av sjukvård inom Landstinget Indirekta ”dynamiska”
effekter
Direkta effekter
Uppskattad total årlig ekonomisk effekt av FFFN
Milj
on
er
kro
no
r
Med mer i plånboken ökar konsumtionen i kommunen
Broryd & Lutz AB
Genomsnittliga utgifter, 2006 (SCB)Ensamstående utan barn
KÖPTA LIVSMEDEL 17 630
ALKOHOLFRIA DRYCKER 1 510
UTEMÅLTIDER 7 240
ALKOHOLHALTIGA DRYCKER 3 050
TOBAK 1 450
FÖRBRUKNINGSVAROR 3 180
HUSHÅLLSTJÄNSTER 7 080
KLÄDER OCH SKOR 7 230
BOSTAD 51 700
MÖBLER, INVENTARIER, TEXTILIER , HUSHÅLLSUTRUSTNING 7 630HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 4 580
TRANSPORT 29 310
FRITID OCH KULTUR 30 500
SKATTEPLIKTIGA FÖRMÅNER 590
TOTALT 172 680
Ca 42 % av den disponibla inkomsten kan förväntas spenderas i kommunen. Detta är mer än 70 000 kr / år och individ.
Rekommenderad väg framåt
• Input till check-systemet• Utred vidare insatserna
– Landstinget– Arbetsförmedlingen
Broryd & Lutz AB