Skulle du vilja dricka
ditt avloppsvatten?En broschyr för unga om vatten
Miljö
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov1ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov1 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu).
Kataloguppgifter fi nns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2012
ISBN 978-92-79-26334-7
doi:10.2779/21047
© Europeiska unionen, 2012
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER SOM TILLDELATS GEMENSKAPENS MILJÖMÄRKE FÖR GRAFISKT PAPPER (WWW.ECOLABEL.EU)
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svarpå dina frågor om Europeiska unionen.
Gratis telefonnummer (*) :
00 800 6 7 8 9 10 11(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov2ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov2 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten?
En broschyr för unga om vatten
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 1ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 1 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Innehållsförteckning
Vatten: En begränsad resurs 4
Dricksvatten 6Kranvatten gör oss friskare 6
En undangömd skatt 6
Fast mark eller tvättsvamp? 6
Vilken kvalitet har vattnet där du bor? 8
Hur gör man kranvatten? 8
Hur mycket vatten använder vi? 10
Respektera vattnet: Detta kan DU göra 12
Avloppsvatten 14Vart tar det smutsiga vattnet vägen? 14
All skit är inte föroreningar 14
Kemikalier i avloppsvatten 14
Vattenrening i Europa 14
Vad händer på vattenreningsverket? 16
Rengöringsprocessen i detalj 16
Problemet med regn 17
Ett slutet kretslopp: Återvinning av vatten 18
Nästa anhalt: Floderna och havet 18
Hur fungerar avloppsvattenreningen där du bor? 18
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 2ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 2 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Strandliv! 20Badvattnet blir allt renare 20
Vad är det man testar? 23
Kolla in din favoritbadplats 23
Badplatser med blå fl agg 23
Havets sopor 24
Det här gör EU 26Skydd av dricksvattenkällorna 26
Bättre avloppsrening 26
Rena badvatten 27
Upprensning i hav och sjöar 27
Referenser 28
Läs mer 28
Foton 28
Illustrationer 28
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 3ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 3 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten4
Vatten: En begränsad resurs
Tänk dig följande situation: Du ska gå på fest en kväll, men när
du sätter på duschen är vattnet alldeles brunt. Knappast något
man vill tvätta håret i! Och när du plockar ut dina favoritjeans ur
tvättmaskinen för att låta dem torka verkar de smutsigare än de
var förut. Vad ska du nu ta på dig? Då ringer plötsligt din kompis
och berättar att festen är inställd. De var vid stranden och badade
igår, och nu har han blivit sjuk. Supertrist. Less på alltihop går du ut i
köket för att sätta på kaff e. Ur kranen kommer bara några ynka små
droppar och sen ingenting. Kan det bli mycket värre?
Vi är beroende av vatten och behöver det till nästan allt i vår vardag.
Vi tar för givet att det ska fi nnas rent och friskt vatten när vi behöver
dricka, tvätta kläder eller bada. Lika självklart är det att smutsvattnet
från våra toaletter, duschar och handfat ska forslas bort till en plats
där vi inte behöver se det, simma i det eller känna lukten av det.
Men att ständigt ha tillgång till rent vatten och fungerande avlopp
har sitt pris. Vattnet i våra kranar måste hämtas från stora dammar
och reservoarer, fi ltreras, renas och däre� er pumpas in i våra
hem. Dessutom måste det testas, så att vi vet att det är säkert
att dricka. Smutsvatten måste i sin tur transporteras iväg genom
avloppssystemet och bearbetas. Bakterier och föroreningar som kan
göra oss sjuka måste rensas bort innan vattnet släpps ut i fl oder och
hav igen.
Att ta vara på vårt vatten har blivit viktigare än någonsin. Trots att
vi bor på en planet som till stora delar är täckt av vatten är det bara
2,5 procent av allt vatten på jorden som är sötvatten. Det mesta av
sötvattnet kan vi dessutom inte komma åt, e� ersom det lagras i
form av polarisar, glaciärer, snö och vattenånga i atmosfären. Endast
1 procent av jordens vatten är tillgängligt sötvatten, varav det mesta
ligger lagrat i marken och berggrunden. Det är bara en liten, liten del
av detta vatten som tränger upp till ytan i form av sjöar, fl oder och
bäckar.
Rent, färskt vatten kanske är lätt att hitta om du bor i en enslig
bergstrakt, i närheten av ett vattendrag som inte förorenats av
människor, djur eller annat i omgivningen. Men de fl esta av oss gör
inte det. Vi bor i städer och tätorter där de fl esta vill kunna ta en dusch
varje dag, hålla sina bilar och hem rena och vattna sina trädgårdar
Läran om vattenLäran om vattnets rörelse, fördelning och kvalitet kallas för hydrologi (av grekiskans ord hudor som betyder just vatten). Hydrologi
är en gammal vetenskap som har studerats i minst 6 000 år. Under historiens lopp har den hjälpt viktiga civilisationer att skydda
sin befolkning och ge dem mat tack vare att de lärt sig förhindra översvämningar och bygga bevattningssystem.
Vattenreservoar i sjön Cap-de-Long i Frankrike.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 4ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 4 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 5
Dricker vi fortfarande samma vatten som dinosaurierna?Vattnet avdunstar ur havet, bildar moln, faller ned som regn (eller snö) och återvänder med fl oderna till havet. Vattnet stannar
som allra längst djupt nere i havet och i de djupa grundvattenlagren. Där kan vattnet förbli ostört i 10 000 år. Vatten kan dock
även brytas ned kemiskt vid fotosyntes (processen då växter omvandlar koldioxid och vatten till sockerarter och syre) och tas
upp igen vid cellandning (motsatsen till fotosyntes som skapar energi och koldioxid [CO2]). Vi kan beräkna hur mycket vatten
som fi nns kvar sedan dinosauriernas dagar utifrån den totala mängden vatten på jorden och hur mycket vatten som förbrukas
vid fotosyntes varje år. Enligt denna uträkning skulle det ta ungefär 100 miljoner år att kemiskt bryta ned det mesta av jordens
vatten. Dinosaurierna levde för omkring 65 miljoner år sedan. Detta innebär att en del av dagens vatten är detsamma som det
dinosaurierna drack, men mer än häl� en är nytt vatten.
och växter. När vi har ledigt tycker vi om att åka till stranden för att
koppla av och bada – vi vill inte vada genom skräp och avfall.
Det är därför det är så viktigt att vi respekterar vattnet. Med en
befolkning som ständigt ökar, allt fl er människor som bor i städer,
ändrade väderförhållanden till följd av klimatförändringarna,
begränsad tillgång till färskvatten och stigande kostnader för
vattenrening såväl före som e� er användning är det inte konstigt
att vattnets kvalitet är en het fråga. Medan forskarna letar vidare
e� er lösningar på hur vi i framtiden ska få rent vatten i kranarna och
samtidigt hålla världshaven friska, fi nns det en hel del vi själva kan
göra för att ta hand om vårt vatten.
I den här broschyren kan du läsa mer om vattnets väg genom vår
vardag, från det att vi vrider på kranen, via avloppssystem och
vattenreningsverk, till dess att vattnet återvänder till havet där vi
kan njuta av det ännu en gång.
Underjordisk vattenreservoar.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 5ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 5 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten6
Dricksvatten
Kranvatten gör oss friskareTänk om du vore tvungen att gå i fl era timmar till en källa, eller köa
till en handpump, för att du och din familj skulle få vatten att dricka,
tvätta i och laga mat med. Kanske skulle du få bra kondition, men
du skulle inte få tid och energi över för mycket annat. Dessutom
skulle du kanske vara tvungen att koka allt vatten innan du
använde det. Men så här ser verkligheten ut för omkring en miljard
människor i världen som inte har tillgång till renat dricksvatten och
avlopp. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakas 10 procent
av all sjukdom i världen av att människor måste dricka, laga mat
och tvätta i smutsigt vatten. Små barn är särskilt utsatta: Man
uppskattar att vattenburna diarrésjukdomar orsakar 1,8 miljoner
dödsfall varje år.
I Europa är vi utomordentligt lyckligt lottade i jämförelse. Införandet
av sanitetssystem – säkert avlägsnande av toalettavfall och
spillvatten å ena sidan och tillförsel av rent vatten till hushållen
å andra sidan – har spelat en enormt stor roll för att förbättra
befolkningens hälsa, utrota vattenburna sjukdomar som kolera,
tyfus och dysenteri, samt har lett till högre medellivslängd.
En undangömd skattTre � ärdedelar av Europas befolkning får sitt kranvatten från
grundvattnet – det vill säga vatten som lagras djupt ned i marken,
bland annat i stora vattenfyllda hålrum som kallas akviferer. Det
mesta av vårt ytvatten är också grundvatten. Grundvattnet rinner
upp i källor och våtmarker och utgör mer än häl� en av vattnet i våra
vattendrag, året om.
Det är en undangömd skatt som tyvärr är hotad. I många länder
används vatten så intensivt att källorna inte hinner återhämta sig,
vilket påverkar det naturliga fl ödet. Detta bäddar för problem såväl
i framtiden som redan i dag: Häl� en av Europas våtmarker är i dag
hotade på grund av överutnyttjande av grundvatten. Våtmarkerna är
mycket viktiga e� ersom de både skyddar oss mot översvämningar
och har vattenrenande funktioner. Under tiden har den snabba
tillväxten inom turistbranschen i vissa regioner lett till ökenspridning
och saltvatteninträngning – en process där salt havsvatten tränger
in i sötvattenzoner längs kusten. Närmare häl� en av Europas
befolkning bor i så kallade ”vattenstressade” länder, och vattenbrist
påverkar 33 fl odområden (1) i EU.
Fast mark eller tvättsvamp?Att vi överutnyttjar våra vattenresurser är bara den ena sidan av
problemet. Grundvattnet hotas också av föroreningar orsakade
av människor genom exempelvis jordbruk, industrier, läckande
avloppssystem och septiktankar. Vi är mer medvetna om problemet
i dag och vi har blivit bättre på att skydda grundvattnet än vi var
förr, men vi kan alla göra mer för att förhindra föroreningar innan de
når vattnet. Marken under våra fötter kan verka ordentligt stabil när
vi går på den, men i själva verket är den som en tvättsvamp: Den
suger upp allt som vi häller ut, från tungmetaller i uttjänta batterier
till alla möjliga sorters obehagliga ämnen i plaster, gödningsmedel
och rengöringsprodukter. Föroreningarna tränger ned i marken och
in i de vattenmagasin som vi alla är så beroende av. E� ersom vatten
rör sig mycket långsamt under marken kan det ta fl era decennier
innan föroreningarna tar sig fram till de underjordiska akvifererna.
Vanliga föroreningar i vattenSmittoämnen: Kallas även patogener och är sjukdomsalstrande bakterier, virus och andra mikroskopiska ämnen som fi nns i
orenat avloppsvatten och djurgödsel.
Kemikalier: Kan vara organiska som tvättmedel, fetter, lösningsmedel, bekämpningsmedel, oljeprodukter och kemikalier från
hygienartiklar och kosmetika, eller icke-organiska som industriavfall och biprodukter, konstgödsel som innehåller nitrater och
fosfater, tungmetaller och slam.
Större föremål: Skräp och bråte som påträff as i vattnet.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 6ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 6 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Vattentorn: Det renade
vattnet lagras i en
sluten tank.
Lu�ning: Lu� pumpas in,
vilket frisätter gaser och
därmed tar bort obehaglig
lukt och smak.Desinfektering: En liten
mängd klor tillsätts för
att döda eventuella
kvarvarande
organismer.
Andra filtreringen: Vattnet får långsamt sippra igenom lager av sand, grus och ibland
kol. Filtreringen tar bort småpartiklar som alger, bakterier och vissa kemikalier.
Rent dricksvatten flödar
ut till bostadshus och
företag.
Sedimentering: Lera, bakterier
och andra partiklar fäster vid
de tillsatta ämnena och
sjunker till botten medan
vattnet går vidare till filtrering.
Koagulation: Särskilda
ämnen tillsätts för att
fälla ut smuts och
andra partiklar.
Första filtreringen:
Skiljer ut fisk, löv och
annan bråte.
Pumphus.
Sjö eller vattenreservoar.1
2
3
4
5
6
8
9
10
7
A
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 7ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 7 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten8
Vilken kvalitet har vattnet där du bor?Europeiska miljöbyrån (EEA) publicerar interaktiva kartor över
vattenkvaliteten i varje EU-land. Kartorna visar provresultat från
grundvatten, fl oder, sjöar och kustvatten med uppgi� er om halterna
av vanliga föroreningar som nitriter, nitrater och ammonium från
varje land och provtagningsstation.
Mer information: http://www.eea.europa.eu/themes/water/interactive
Hur gör man kranvatten?Kranvatten har i allmänhet ingen särskild smak, färg eller lukt. Har
du någonsin funderat på hur det kommer sig? Det kan verka enkelt
men kräver mycket arbete för att lyckas. Bakom kulisserna pågår
en komplicerad process där vatten samlas in, lagras, behandlas och
distribueras (se illustration A).
Företag som levererar vatten är skyldiga att se till att dricksvattnet
inte är skadligt. De ska också tillhandahålla aktuell information
om vattnets kvalitet. Informationen fi nns vanligtvis på företagens
webbplatser eller på fakturorna. Att få fram en bra produkt kostar
nämligen pengar och företagen tar betalt för sina ansträngningar.
Det är dyrt att slösa med vatten. Skulle du kunna använda mindre
vatten? Vilka förändringar skulle du kunna göra i din vardag för att
minska din vattenförbrukning?
Dricksvatten lagras i vattentorn.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 8ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 8 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 9
Vatten på fl aska jämfört med kranvattenVi européer köper mer vatten på fl aska i dag än någonsin förut, trots att
strikta regelverk gör att större delen av kranvattnet i EU går utmärkt bra
att dricka. Vatten på fl aska är däremot inte alls lika noggrant reglerat
och testat, och det fi nns inte heller några bevis för att fl askvatten skulle
vara nyttigare. En del naturliga mineralvatten innehåller exempelvis
högre halter av vissa mineraler än vad som rekommenderas för vissa
grupper, till exempel yngre barn och spädbarn. Det råder också osäkerhet
om vilka risker kemikalierna i plastfl askorna kan innebära.
Vatten på fl aska ger stor miljöpåverkan. Det behövs stora mängder
material och energi, både för att tillverka förpackningarna och för att
göra sig av med dem när de är tomma. Åttio procent av förpackningarna
är engångsförpackningar som inte kan återanvändas (2). De plastfl askor
som inte lämnas till återvinning blir till plastskräp som det kan ta fl era
generationer att bryta ned. Sist men inte minst måste transporten
av vattenfl askorna, från tappningsplatsen till människors hem, tas
med i beräkningen, med allt vad det innebär av buller, trafi kstockning,
koldioxidutsläpp och andra avgasutsläpp.
Trots det köpte den genomsnittlige europeiske medborgaren 105 liter
vatten på fl aska under år 2009. Människor i södra Europa köper mest
vatten: I Italien dricker man omkring 200 liter fl askvatten per person
varje år, medan fi nländarna dricker minst: Bara 16 liter per person och
år.
Dricker du och din familj vatten på fl aska? Prova om det verkligen är
någon skillnad i smak genom att anordna ett blindtest tillsammans med
några kompisar. Kan du känna någon skillnad?
Varför inte dricka kranvatten istället för vatten på fl aska? Kranvattnet
övervakas och testas mer än något annat dricksvatten – och det
levereras dessutom direkt hem till dig.
Istället för att köpa vatten på fl aska när du inte är hemma kan du skaff a
en ståltermos eller sportfl aska som du kan fylla på om och om igen.
ten
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 9ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 9 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten10
Hur mycket vatten använder vi?Europas invånare förbrukar i genomsnitt 100–320 liter vatten
för hushållsbruk varje dag, beroende på land (³). (Hushållens
förbrukning av vatten utgör omkring 15 procent av den
sammanlagda vattenanvändningen i Europa, vilket är mindre än
häl� en jämfört med jordbruket som utgör omkring en tredjedel
av den sammanlagda volymen.)
I genomsnitt används bara 3 procent av kranvattnet som
dricksvatten. Den största delen av vattnet går åt till att spola
toaletter, tvätta kläder och vattna trädgården. Hur mycket vatten
använder du?
En dusch: 35–75 liter
Ett bad: 80 liter
Spola toaletten (en gång): 8 liter
Tvättmaskin: 65 liter
Diskmaskin: 25 liter
Tvätta bilen med trädgårdsslang: 400–480 liter
Tvätta bilen med vatten i spann (4 spannar): 32 liter
Vi använder som regel (5) mindre vatten i hushållet nu än för
några år sedan, tack vare en kombination av nya prismodeller i
många länder (där vi får betala för exakt det vatten vi använder),
ökad medvetenhet bland allmänheten och mer energieff ektiva
hushållsapparater som tvättmaskiner och diskmaskiner. Som
jämförelse är vattenförbrukningen högre än det europeiska
genomsnittet i de länder där medborgarna inte betalar för vatten
eller i länder där det till följd av läckage sker stora förluster i
vattenledningssystemet.
Regler för hur avlopp och vattenledningar ska dras i bostadshus
har utformats i sy� e att värna om människors hälsa och att
främja en rimlig och eff ektiv vattenanvändning. I synnerhet
dricksvatten måste skyddas och får inte komma i kontakt med
avlopp eller andra källor till föroreningar (se illustration B).
Land Förbrukning Genomsnittlig
förlust p.g.a.
läckage
liter per person
och dag
%
Polen 102 15
Portugal 107 40
Litauen 116 25
Slovakien 128 32
Malta 130 15
Bulgarien 139 54
Ungern 152 18
Tjeckien 152 20
Belgien (Bryssel och
Flandern)
153 6
Belgien (Vallonien) 153 23
Tyskland 155 9
Nederländerna 184 5
Danmark 191 7
Rumänien 194 32
Frankrike 196 23
Österrike 214 11
Luxemburg 221 30
Finland 231 17
Grekland 239 35
England och Wales 241 23
Skottland 241 32
Italien 267 29
Spanien 283 9
Sverige 302 18
Cypern 310 18
Irland 317 27
Sammanlagt/genomsnitt 202 21
Källa: Endware och Eureau: Översikt över vatten och avlopp i Europa 2008 (4)
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 10ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 10 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 11
dricksvatten
avloppsvatten
B
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 11ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 11 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten12
Respektera vattnet: Detta kan DU göra Tips på vattenanvändning
� Duscha istället för att bada. En kort dusch kräver mycket mindre
vatten än vad som behövs för att fylla ett normalstort badkar.
� Vilket varar längst – din dusch eller din favoritlåt? Korta duschar
sparar vatten.
� Att låta kranen stå och rinna är rent slöseri, så stäng av
kranen medan du borstar tänderna. Detsamma gäller vid
rakning, killar!
� Är toaletten smartare än du tror? På toaletter med
dubbla spolningsmekanismer förbrukar den lätta
spolningen 70 procent mindre vatten än vanlig
spolning.
� Toaletten är inte en sophink! Överbliven medicin ska
lämnas in på apoteket och mensskydd, tvättlappar och
bomullspinnar ska slängas i soporna.
� Häll aldrig överblivna hushållskemikalier i toaletten, diskhon
eller på marken. Lämna in dem på en miljöstation som tar
emot farligt avfall istället.
� Är varmvattnet för varmt? Blandar du alltid med kallt
vatten? Sänk varmvattenberedarens temperatur och spara
energi samtidigt.
� Köp miljövänligt (biologiskt nedbrytningsbart) schampo
och använd ”gröna” hushållsprodukter i så stor
utsträckning som möjligt.
�
�
� H
e
e
�
�
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 12ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 12 30/11/12 16:0530/11/12 16:05
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 13
� Kör för fulla muggar! Fyll tvättmaskinen och diskmaskinen
helt och hållet, istället för att köra fl era mindre omgångar.
� Blir dina kläder ledsna om du bär dem en gång till? Använd
tröjor och långbyxor mer än en gång innan du tvättar. Kläder
håller längre om de tvättas mera sällan.
� Välj ekonomiprogram när du tvättar och diskar i maskin, och använd den
lägsta dosen tvätt- och diskmedel.
� Älskar du vatten lika mycket som din handduk? Använd badhandduken mer än
en gång innan du tvättar – du är ju trots allt ren när du har duschat!
� Utnyttja vädrets makter: Samla regnvatten i spannar eller en vattentunna och
använd det när du vattnar trädgården eller tvättar bilen. Du kan också använda
så kallat ”gråvatten” från tvätt och disk.
� Handla ekologiskt. Ekologiska varor är bättre för vattenkvaliteten
e� ersom de inte har behandlats med bekämpningsmedel.
� Odla din egen mat med gott samvete: Återvinn organiskt
hushållsavfall och gödsla med hemmagjord kompost i
trädgården. Du kommer aldrig att behöva konstgödning igen.
� Engagera dig! Gå med i en miljöorganisation, delta i städdagar på stranden och
hjälp till att lära andra hur de kan värna om vårt vatten.
Ta reda på mer och lär känna vattengalne Ville genom att gå med i Generation Awake (http://www.generationawake.eu/) eller besök
vår Facebooksida (http://www.facebook.com/GenerationAwake).
Dina val kan göra världens skillnad.
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 13
diskmaskinen
re omgångar.
ng till? Använd
u tvättar. Kläder
ar i maskin, och använd den
k? Använd badhandduken mer än
ren när du har duschat!
spannar eller en vattentunna och
vättar bilen. Du kan också använda
för vattenkvaliteten
pningsmedel.
nn organiskt
kompost i
nstgödning igen.
delta i städdagar på stranden och
vårt vatten
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 13ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 13 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten14
Avloppsvatten
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?Allt det där smutsvattnet (som inte alltid är så smutsigt) som vi
spolar ner i toaletter, handfat och golvbrunnar – det måste ju ta
vägen någonstans? Man får åtminstone hoppas att det inte rinner
direkt ut i närmsta fl od eller vattendrag.
Välkommen till avloppsvattnets underbara värld! Ett spännande,
men inte särskilt välkänt, universum som börjar i golvbrunnen i ditt
badrum och fortsätter hela vägen ut till stadens utkant och dess
svagt do� ande slutstation: reningsverket. På denna mystiska plats
pågår det aktivitet dygnet runt som på en rad kluriga sätt skiljer
vatten från smuts och andra läskigheter. När vattnet har renats kan
det släppas ut i naturen, utan att vi behöver oroa oss för att det ska
sprida sjukdomar eller skada växter och djur.
All skit är inte föroreningarBåde fl oder och hav har en naturlig förmåga att rena begränsade
mängder organiskt avfall – matrester och avföring till exempel –
e� ersom dessa är biologiskt nedbrytbara och kan bearbetas av
bakterier och mikroorganismer. Det är först när det blir för mycket
organiskt avfall för att naturen ska hinna med som problemen börjar
och det uppstår fara för människors hälsa. Just så ligger det till i
vårt moderna samhälle: Många människor bor nära inpå varandra
i tättbefolkade områden med begränsad tillgång till rent vatten.
Därför är vi beroende av vattenreningssystem.
Kemikalier i avloppsvattenDet är ganska okomplicerat att bearbeta organiskt avfall. Allt som
behövs är ett gäng snälla bakterier som sköter nedbrytningen. O� a
innehåller dock avloppsvatten en massa andra ämnen som är vanliga
i vårt moderna samhälle och spolas ut från industrier och hushåll
varje dag. Spår av läkemedel som antibiotika och ibuprofen hittas
o� a i dricksvattenprover, och oron växer för vilka långtidseff ekter
detta kan få på människor och djur. För att inte tala om hotet från
”superbacillerna” som har utvecklat resistens mot antibiotika.
Inte heller tungmetaller är biologiskt nedbrytbara, utan lagras under
lång tid i fl odbottens sediment, bland växter, insekter och fi skar.
Tungmetaller kan vara gi� iga för både djur och människor. Det
bästa vore om vi kunde förhindra att industriföroreningar släpps ut i
avloppssystemet överhuvudtaget. Likaså borde vi använda mediciner,
rengöringsmedel och trädgårdsprodukter på ett ansvarsfullt sätt, för
att på så sätt begränsa mängden kemikalier som hamnar i avloppet
och i marken. Alternativet, där reningen sker i andra änden av
systemet, är både dyrare och inte alltid framgångsrikt.
Vattenrening i EuropaPå platser där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt är hushållen i
Europa anslutna till ett avloppssystem och ett avloppsreningsverk
(se illustration C). I områden som ligger långt från kommunala
avloppsnät och reningsverk samlas avloppsvattnet vanligtvis i en
septiktank innan det forslas till ett vattenreningsverk. På vissa platser Avloppsvatten släpps ut.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 14ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 14 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 15
renat vatten
avloppsvatten
C
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 15ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 15 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten16
samlas vattnet i ett enskilt system som bearbetar avfallet på plats
innan det rena vattnet släpps ut i fl oder eller tillbaka ned i marken.
Slammet som blir kvar hämtas av särskilda företag och fraktas bort.
Vad händer på vattenreningsverket?På vattenreningsverket förvandlas smutsigt avlopp till rent vatten.
En rad olika processer skiljer det fasta avfallet från avloppsvätskan
och farliga smittämnen fi ltreras bort så att det som blir kvar är så
rent att det kan släppas ut i naturen.
Det som blir kvar är två saker: avloppsvatten (behandlat utfl öde)
och fast avfall (behandlat slam), som båda kan släppas ut i naturen
igen helt riskfritt. I Europa släpps behandlat utfl öde huvudsakligen
ut i fl oder och i havet. Det renade slammet kan kasseras
(vanligtvis genom förbränning) eller återanvändas, exempelvis som
gödningsmedel i jordbruket.
Rengöringsprocessen i detaljFörbehandling: Det förberedande momentet sker i två steg och
börjar med att allt som kommer till reningsverket via avloppsledningen
(se illustration D, siff ran 1) pumpas in och silas (2) för att avlägsna
större skräp som kvistar, plast, trasor, stenar och glasskärvor som
annars skulle kunna skada eller täppa igen anläggningens pumpar
och rensgaller. Materialet som fastnar i gallret slängs på soptippen
eller går till förbränning. I nästa steg (3) får grus och sand sjunka till
botten i ett så kallat sandfång. Gruset tvättas och återanvänds vid
exempelvis vägbyggen.
Första bearbetningen: sedimentering. I en sedimenteringstank (4)
separeras vätska och fasta partiklar. Slammet sjunker till botten
medan fett och oljor stiger till ytan. Slammet samlas in för att
bearbetas separat medan fett och olja fångas upp med ytskrapor.
Vätskan som är kvar skickas vidare till nästa steg.
Andra bearbetningen: biologisk process. I det här steget (5)
avlägsnar vattenburna mikroorganismer – bakterier och protozoer
(encelliga djur) – allt organiskt material ur tarminnehåll, matrester,
tvål och rengöringsmedel. De mikroskopiska organismerna livnär sig
på avfallspartiklarna, vilket renar vattnet.
Tredje bearbetningen: Detta sista steg i processen förbättrar
kvaliteten på det bearbetade avloppsvattnet ytterligare. Beroende
på vilka ämnen som fortfarande behöver tas bort (till exempel
näringsrika ämnen som kväve och fosfor) används olika metoder
vid bearbetningen. Processen kan även omfatta kemisk eller fysisk
desinfektion (i laguner (6) eller genom mikrofi ltrering).
Nödavlopp: Vid kra� iga oväder kan en del av det orenade
avloppsvattnet ledas bort via nödavlopp till bräddmagasin (7) i
väntan på bearbetning vid ett senare tillfälle när vattenvolymen i
anläggningen är lägre. Vid extrema väderförhållanden kan även
dessa kanaler och magasin svämma över, vilket leder till att
obehandlat eller endast mekaniskt behandlat avloppsvatten rinner
direkt ut i intilliggande vattendrag.
Utlopp: Det renade vattnet släpps ut i ett vattendrag (en fl od, sjö
eller i havet) via en utloppskanal (8).
Slambearbetning: Även slammet måste bearbetas för att avlägsna
organiskt material och mikroorganismer som kan sprida sjukdomar.
En sådan metod är anaerob rötning, vilket sker i en rötkammare
(10). Rötkammaren är ett slutet system där slammet bryts ned
och avger biogas (metan och syre) (12). Biogasen förbränns
(som naturgas) för att hålla rätt temperatur i rötkammaren så
att nedbrytningen fortsätter. Ibland förtjockas (13) slammet före
rötningen. E� er rötningen avvattnar (11) man slammet för att
minska vätskeinnehållet så mycket som möjligt. Lägre slamvolym
ger lägre kostnad vid såväl deponi som återanvändning.
Anaeroba rötningskammare vid avloppsreningsverket Emschermündung i Tyskland.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 16ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 16 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 17
Ibland tillsätts kemikalier (14) i början av reningsprocessen för att
fälla ut fosfor så att det fl ockas och faller till botten som slam.
I slutet av bearbetningen kan slammet återanvändas som
gödningsmedel eller kompostjord för växter, e� ersom det innehåller
fl era viktiga näringsämnen (bland annat kväve och fosfor) samt
organiskt kol som ger bra struktur åt jorden.
I vissa områden är slammet förorenat av tungmetaller eller andra
gi� er på grund av att industriavfall hamnat i avloppssystemet. I
många länder föredrar man därför att skicka slammet till förbränning,
för att på så sätt minska risken för att jordbruksmark och trädgårdar
förorenas.
Problemet med regnMånga äldre avloppssystem har svårt att klara av större regnoväder.
När stora mängder vatten kommer på samma gång översvämmas
avloppsrören och obehandlat avloppsvatten läcker ut på gator och
in i bostäder.
På många platser har problemet snabbt vuxit sig större. Å ena
sidan kommer klimatförändringarna troligen att leda till ännu mer
oförutsägbart väder i framtiden. Å andra sidan har moderna städer
och tätorter många ”slutna” ytor, det vill säga trottoarer, gator och
byggnader som förhindrar att regnvattnet sjunker ner i marken och
rinner undan, något som ökar bördan på avloppssystemet.
Återanvända regnvatten och gråvattenGråvatten kallas det vatten som används i handfat, badkar, duschar och tvättmaskiner. Det är spillvatten som inte har förorenats
av kloakavfall (sådant vatten kallas svartvatten). Bostadshus kan utrustas med särskilda system som tar vara på gråvattnet
och återanvänder det som toalettspolning. Insamlat regnvatten är i sin tur utmärkt att vattna i trädgården med. Människan
har tagit vara på regnvatten på det här sättet under mycket lång tid och i vissa länder är det standard att förse husen med
regnvattentankar.
Avloppsreningsverk.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 17ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 17 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten18
Nyare system har utformats för att även kunna hantera större
vattenmängder vid oväder. Regnvattnet leds då bort via särskilt
utformade avlopp eller rännor som är byggda för att kunna hantera
stora mängder vatten på kort tid.
Illustration D visar ett typiskt vattenreningsverk.
Ett slutet kretslopp: Återvinning av vattenI torra regioner med lite nederbörd och i tättbefolkade områden kan
det löna sig att återanvända renat avloppsvatten direkt, utan att först
släppa ut det i fl oder eller andra vattendrag. I de fl esta fall används
vatten som återvinns på det här sättet inte som dricksvatten i dag,
utan enbart till parkbevattning eller att spola toaletter med.
Om vi ska kunna tackla framtidens utmaningar när det gäller
klimatförändringar och vattenbrist behövs det mer forskning om
återvinning av vatten i slutna system, bland annat om hur rening
och provtagning kan förbättras. De nuvarande systemen kan inte
på ett eff ektivt sätt avlägsna vissa smittämnen, kemikalier och
läkemedelsrester, något som är nödvändigt om vattnet ska kunna
användas som dricksvatten.
Nästa anhalt: Floderna och havetEuropa har under de senaste tjugo åren gjort enorma framsteg
när det gäller vattenrening, men det fi nns fortfarande mycket
vi kan förbättra. Till att börja med måste vi bli bättre på att inte
släppa ut skadliga ämnen i avloppet. Vi behöver också utveckla mer
avancerade reningsmetoder och sänka kostnaderna så mycket som
möjligt.
När avloppsvattnet väl har passerat fl oder och vattendrag hamnar
det till slut i havet. Där kommer alla föroreningar som inte har
försvunnit vid vattenreningen att bidra till nedsmutsningen av
havsmiljön. Det gäller såväl bekämpningsmedel och gödsel från
jordbruket som industriavfall och vanligt skräp – i synnerhet plast.
E� ersom många av de här ämnena bryts ned mycket långsamt (det
tar exempelvis fl era hundra år för en plastfl aska att brytas ned) utgör
de ett stort hot mot havens hälsa under lång tid framöver – och
därmed hotas också källan till allt vårt vatten. Trots att vi hämtar
vårt dricksvatten i sötvattenkällor på land återvänder nämligen allt
vatten så småningom till havet i vattnets eviga kretslopp. Det mesta
av jordens vatten (97,2 procent) fi nns i haven, och trots att det fi nns
teknik för att avsalta havsvatten är det en dyr och energikrävande
process.
Hur fungerar avloppsvattenreningen där du bor?Europeiska miljöbyråns interaktiva kartor innehåller information om
avloppsvattenrening i hela Europa. Ta reda på hur det fungerar i ditt
land och i din stad på följande adress:
http://www.eea.europa.eu/highlights/themes/water/interactive/
Astronauter dricker återvunnen urin i rymdenAstronauterna ombord på den internationella rymdstationen ISS kan, tack vare ett högteknologiskt vattenreningssystem som
installerades år 2009, återvinna sin egen urin. Genom att dricka renad urin kan astronauterna vid rymdstationen klara sig på egen
hand under en längre tid, vilket leder till färre materialleveranser och lägre kostnader.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 18ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 18 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Inlopp
Byggnad med rensgaller
Sandfång
Sedimenteringstank
Biologisk rening
Sedimenteringsbassänger
(laguner)
Bräddmagasin
Dräneringskanal
Dri�central
Slamrötningstankar
Slamavvattnare
Gasklockor
Slamförtjockningstank
Fosfatutfällning
21
3
5
4
6
12
13
14
11
10
89
7
2
1
3
5
4
6
12
13
14
11
10
8
9
7
D
Avloppsreningsverket Duisburg-Kaßlerfeld i Tyskland.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 19ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 19 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten20
Strandliv!
Att bada i sjöar, hav och fl oder är ett av våra främsta fritidsnöjen.
Varje år fl ockas miljontals människor på stränderna i Europa för att
bada, sola och slappna av med familj och vänner. Men hur kombinerar
vi semesterbroschyrernas glättade bilder av rena stränder och glada
familjer med alla de dystra fakta vi har om nedsmutsningen av
haven? Industri, jordbruk, fi ske, turism, fritidsaktiviteter (till exempel
motorbåtar) och stora tätbebodda kustområden bidrar alla till att
det väller ut avfall i havet, avfall som utgör ett allvarligt hot mot
havsmiljön – och i förlängningen även ett hot mot oss som vistas där.
Att bada i förorenat vatten kan orsaka magsjuka, lu� vägsinfektioner
och hudsjukdomar.
Ett annat och växande problem är nedskräpningen. Våra stränder
är ständigt översållade av cigarettfi mpar, plastpåsar och kapsyler.
Vissa ser dessutom toaletten som en sophink och spolar ned såväl
bomullstussar som cigarettfi mpar, mensskydd, tvättlappar – ja till
och med blöjor. Förutom den omedelbara risken för stopp i rören kan
det här beteendet även skada miljön e� ersom skräpet riskerar att till
slut hamna på stranden. Den som spolar ner skräp i toaletten skulle
lika gärna kunna kasta ut skräpet på gatan.
Visst kan vattenreningsverket ta hand om många av de föroreningar
och föremål som kommer susande genom rören (även om det inte
är så kul när det blir stopp i fi ltren), men det fi nns alltid en risk att
skräpet hamnar direkt i våra vattendrag om det till exempel blir
kra� ig översvämning så att reningsverket sätts ur spel.
Bortsett från toalettpapper ska bara sådant som har passerat
igenom dig passera igenom toaletten.
Badvattnet blir allt renareAllt är dock inte elände. Alla som gillar att bada i havet kan glädja
sig åt att kvaliteten på badvattnen i Europa har blivit stadigt bättre
sedan 1970-talet, då man först började göra mätningar. Från 1990
och framåt har det skett stora förbättringar, mycket tack vare bättre
avloppsvattenreningsmetoder. Innan dess släpptes stora mängder
helt obearbetat eller endast delvis bearbetat avloppsvatten
rutinmässigt ut i Europas vattendrag.
Till alla rökare: Stranden är inte en enda stor askkoppAv allt skräp som slängs är cigarettfi mpar det absolut vanligaste – fl er än 4,5 biljoner fi mpar slängs varje år – och det kan ta upp
till 25 år för en fi mp att brytas ned. Förutom att de är tillverkade av en sorts plast innehåller cigarettfi lter även rester av de gi� iga
kemikalier som fi nns i cigaretter, bland annat arsenik, bly, bensen och formaldehyd. När fi mparna hamnar i naturen läcker alla de
här ämnena ut i vattnet, och fåglar och andra djur kan få i sig fi mparna i tron att det är mat. Om du är rökare kan du ta med dig
en burk att aska i när du är ute, och kom ihåg att lägga fi mpar i en soptunna eller ta med dig fi mparna hem igen.
Folk vill inte ha cigarettfi mpar på stranden!
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 20ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 20 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 21
renat vatten/dricksvatten
avloppsvatten
E
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 21ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 21 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten22
Sedan 2006 har EU-länderna vidtagit ännu fl er åtgärder för att
förbättra badvattenkvaliteten, till förmån för både miljön och
människors hälsa. De nya reglerna gäller alla vatten där det fi nns
anlagda badplatser eller naturliga badplatser som används av ett
stort antal människor, såväl insjöar, fl oder och havsstränder som
vattenreservoarer och dammar. Reglerna gäller dock inte vatten som
i huvudsak används till andra fritidsaktiviteter än bad, exempelvis
segling och surfning. Reglerna gäller inte heller simbassänger.
I dag testas 21 000 badplatser runt om i hela EU, varav två
tredjedelar ligger vid havet och resten vid fl oder och insjöar. De
allra fl esta håller god kvalitet: Fler än nio av tio testade badplatser
uppfyllde minimikraven vid den senaste kvalitetsmätningen.
Endast 1,2 procent av badplatserna vid havet och 2,8 procent av
badplatserna i inlandet uppfyllde inte kvalitetskraven.
Att något inte syns betyder inte att det inte fi nns.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 22ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 22 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 23
Vad är det man testar?De fl esta badplatser måste testas minst fyra gånger under en
säsong, och det första provet måste tas innan badsäsongen börjar.
Alla vattenprover testas med avseende på två typer av bakterier:
E coli och enterokocker. Båda bakterietyperna fi nns naturligt i
mag-tarmsystemet hos både människor och djur. Om de däremot
påträff as i badvatten innebär det att vattnet har förorenats av
avloppsvatten eller boskapsgödsel.
Att bada i förorenat vatten är farligt för hälsan, särskilt om man
skulle råka svälja avföringspartiklar. Det är inte alla varianter av
E coli som är farliga, men vissa kan ge svår magsjuka. I sällsynta
fall kan E coli-smitta leda till livshotande sjukdomstillstånd. Därför
är det så viktigt att avloppsvatten tas om hand (se illustration E) och
att människor inte badar i förorenade områden. Det är också därför
som vi tvättar händerna när vi har varit på toaletten och innan vi ska
laga eller äta mat.
Även andra hälsofarliga föroreningar i badvatten undersöks, bland
annat blågröna alger (cyanobakterier), som kan ge hudutslag och
vara skadliga om man råkar svälja dem, samt makroalger och
marina fytoplankton. Man inspekterar också badplatserna för att se
om det fi nns synliga tecken på föroreningar eller avfall.
Kolla in din favoritbadplats Plattformen Eye on Earth (⁶) tillhandahåller uppgi� er om badvattnets
kvalitet i realtid med sin funktion WaterWatch. Den interaktiva kartan
visar vattenkvaliteten för badplatser i 28 länder runt om i Europa.
Zooma in för att se – och kommentera – vattenkvaliteten på just din
favoritbadplats.
Europeiska miljöbyråns interaktiva kartor innehåller mer detaljerad
information om enskilda badplatser:
http://www.eea.europa.eu/themes/water/wise-viewer
Badplatser med blå fl aggDen blå fl aggan är en välkänd symbol som delas ut av den icke-
statliga organisationen FEE (Foundation for Environmental Education)
till rena stränder och gästhamnar. För att belönas med en fl agga
måste stranden uppfylla stränga krav på vattenkvalitet och renlighet.
Det måste också fi nnas ordentliga toaletter, regler för var man får
tälta och var man får ha hund, stranden måste vara säker för
besökarna och det ska fi nnas räddningsutrustning, miljöinformation
och upplysningar om vad den blå fl aggan innebär.
Den blå fl aggan lanserades i Frankrike år 1985. I dag deltar 41 länder i programmet. År 2010 fi ck 3 450 stränder bära den blå fl aggan. Mer information fi nns på http://www.bluefl ag.org/
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 23ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 23 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten24
Havets soporVarje år kastas miljontals ton skräp i havet – och där blir det kvar.
Så gott som allt skräp av plast, trä, metall, glas, gummi, tyg och
papper är resultatet av mänskliga aktiviteter och den enda typ av
avfall som naturen inte själv kan ta hand om (se illustration F).
Mycket av skräpet kommer från land och förs med vinden eller via
vattendrag ut i havet från dåligt skötta soptippar, dagvattenbrunnar
och stadsgator (till exempel snabbmatsförpackningar och tomma
läskburkar). En del skräp kommer dock från havet: Sopor som
dumpats från fartyg och i kölvattnet e� er mänsklig verksamhet
till havs som djuphavsgruvdri� eller fi ske (kasserad fi skeutrustning
exempelvis).
Nedskräpning i havet är en hälsofara: Medicinskt avfall och
avloppsinnehåll förorenar vattnet samtidigt som vassa och trasiga
föremål kan skada de badande. Nedskräpningen får även ekonomiska
eff ekter: Det är dyrt att sanera förorenade stränder och hamnar, och
kostnaderna för att reparera fartyg och trasig fi skeutrustning är också
höga. Dessutom påverkar nedskräpningen djurlivet i havet: Sälar,
valar och havssköldpaddor har alla hittats insnärjda i presentsnören,
plastringar till ölburkar och kasserade fi skenät. När djuren trasslar in
sig kan de inte ta sig upp till ytan för att andas och till slut drunknar
de. Såväl däggdjur som fåglar och fi skar kan dessutom ta miste på
skräp och tro att det är mat, vilket kan ge inre skador och blockera hela
matsmältningsapparaten. I synnerhet plast är farligt e� ersom den inte
bryts ned naturligt utan bara fi nfördelas i allt mindre bitar tills det bara
är ett mikroskopiskt plastdamm kvar. I vissa produkter (till exempel
exfolieringskrämer) tillsätts så kallad mikroplast. Dessa molekyler är
så små att de obehindrat passerar igenom avloppsreningen och spolas
ut i havet. Där drar oljan i plasten dessutom till sig andra kemikalier
som fl yter omkring i vattnet, bland annat så kallade långlivade
organiska föroreningar (POP) och PCB. Kemikalierna fl ockar sig till
plastfragmenten så att halterna blir upp till en miljon gånger högre
än i vattnet runt omkring. Plastfragmenten har förvandlats till små
gi� piller. När havslevande djur sväljer plastbitarna med de uppsugna
kemikalierna tar kemikalierna plats i näringskedjan och så småningom
kanske de landar på din tallrik.
På vissa håll i världshaven har havsströmmarna gjort att enorma öar
av sopor har bildats. Den mest välkända fi nns i norra Stilla havet och
kallas Great North Pacifi c Garbage Patch. Den är fl era hundra kilometer
bred och består av större föremål och små plastpartiklar i enormt höga
koncentrationer. Det har hittills gjorts mycket få studier på vilka eff ekter
den här plastsörjan får. Man vet dock att många av de kemikalier
som används vid plastframställning är skadliga för människor, och
oron växer för allt större mängder gi� i näringskedjan till följd av
nedskräpningen av haven. I en nyligen publicerad forskningsstudie
på stormfåglar i Nordatlanten hade så gott som varje död fågel som
samlades in och undersöktes stora mängder plast i magen.
Du kan hjälpa till att minska sopberget i havet genom att återanvända
dina plastpåsar, låta bli att slänga skräp på gatan, i toaletten
eller i vattendrag och exempelvis delta i en strandröjningsdag
(http://www.signuptocleanup.org). Vi kan alltid förbättra vår
avfallshantering på land för att förhindra att sopor hamnar i havet,
men i ett större perspektiv handlar det också om att vi alla måste
bli medvetna om att våra handlingar får konsekvenser.
Kasserade fi skenät kan döda havssköldpaddor.
Om du svalde lika mycket skräp som en stormfågel, i förhållande till din storlek, skulle det ha samma volym som en hamburgare.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 24ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 24 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 25F
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 25ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 25 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten26
Det här gör EU
E� ersom vatten rinner fritt över gränserna har EU:s medlemsländer
beslutat att våra vattenresurser ska organiseras i så kallade
avrinningsdistrikt. Dessa ska skötas gemensamt av medlemsstaterna
utan hänsyn till de nationella gränserna. Man har identifi erat 110 olika
avrinningsdistrikt (⁷) som omfattar såväl fl odmynningar och tillfl öden
som grundvatten. Länderna samarbetar och tar gemensamt ansvar
för de avrinningsdistrikt som delas över gränserna, bland annat
genom att upprätta en gemensam förvaltningsplan. Däre� er måste
varje land genomföra förvaltningsplanen inom sitt eget territorium.
Det uppsatta målet i EU:s ramdirektiv om vatten, är att alla EU:s
vattendrag ska vara i god kondition före år 2015 (med möjlighet till
förlängning av tidsgränsen i särskilda fall).
Skydd av dricksvattenkällornaSedan 1998 fi nns det regler för kranvatten inom EU. Enligt
minimikraven i EU:s dricksvattendirektiv är medlemsstaterna skyldiga
att säkerställa att kranvattnet som levereras till hushållen är rent
och säkert att dricka. Kvalitetskraven granskas vart femte år med
hänsyn till ny forskning och ändringar i Världshälsoorganisationen
WHO:s riktlinjer.
Allt dricksvatten som försörjer fl er än 50 personer måste testas
regelbundet utifrån 48 kriterier: från färg, lukt och smak till
koncentration av metaller som aluminium, kadmium, järn och
bly, förekomst av kemikalier och potentiellt skadliga bakterier.
Merparten av Europas dricksvatten uppfyller alla de här kriterierna,
även om det fortfarande fi nns arbete kvar att göra när det gäller
dricksvattenkvalitet i små samhällen (med upp till 5 000 invånare).
Bättre avloppsreningEU:s direktiv från 1991 om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse har som mål att minska mängden föroreningar
som släpps ut i naturen, i sy� e att värna om miljön och undvika
att människor blir sjuka på grund av obehandlat avloppsvatten från
hushåll och industrier.
De lokala myndigheterna är enligt direktivet skyldiga att samla in och
rena allt avloppsvatten från samhällen med fl er än 2 000 invånare.
Alla avloppsreningsverk måste också uppfylla en uppsättning
minimikrav. På platser där förorenat vatten riskerar att skada känsliga
miljöer och människors hälsa gäller strängare regler. De fl esta EU-
länder har numera till största del infört de avloppsvattensystem
som direktivet kräver. Nya medlemsstater har fram till 2018 på sig
att genomföra förändringarna. Länder som inte uppfyller kraven
i direktivet kan få böter.
Skyltar för vattenskyddsområde i Europa.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 26ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 26 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 27
Rena badvattenVarje år publicerar Europeiska kommissionen detaljerade uppgi� er
om vattenkvaliteten i Europa. Badvattenrapporten för 2011 innehöll
uppgi� er från 21 000 badplatser, baserade på information som
medlemsstaterna lämnat i enlighet med EU:s badvattendirektiv.
De nationella regeringarna måste också informera allmänheten om
badvattnets kvalitet i god tid före badsäsongen, särskilt i områden
där man avråder från bad eller badning är förbjuden.
Upprensning i hav och sjöarProblemet med nedskräpning till havs lyder under EU:s ramdirektiv
om en marin strategi från 2008. Medlemsstaterna måste
enligt direktivet säkerställa att deras havsområden har uppnått
”god miljömässig status” fram till år 2020, med hjälp av en rad
målsättningar och en strategi för hur målen ska uppnås.
Utmärkt
Utmärkt
Bra
Tillfredsställande
Dålig
badvattenkvalitet
EU:s regler ger oss renare badvatten.
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 27ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 27 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten28
Referenser1 Broschyren ”Water is for life: How the Water Framework Directive helps safeguard Europe’s resources” (november 2010), sida 8:
http://ec.europa.eu/environment/water/pdf/WFD_brochure_en.pdf (EN).2 Webbplatsen för European Federation of Bottled Waters: http://www.efbw.eu/sustainability.php?classement=03 (EN).3 ”Household consumption and the environment”, Europeiska miljöbyråns rapport 11/2005, sida 32:
http://www.eea.europa.eu/publications/eea_report_2005_11 (EN).4 Slutrapporten ”Financing of investment needed to reach compliance with the DWD and to rehabilitate water distribution networks in the
EU”, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för miljö ENV.G.1/FRA/2006/0073, september 2011.5 Rapporten ”Financing of investment needed to reach compliance with the DWD and to rehabilitate water distribution networks in the EU”.6 Webbplatsen för Eye on Earth: http://www.eyeonearth.eu (EN).7 http://ec.europa.eu/environment/water/participation/index_en.htm (EN).
Läs mer� Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö – så arbetar EU för att skydda vattnets kvalitet:
http://ec.europa.eu/environment/water/index_en.htm (EN).
� Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö – våra hav, sjöar och kuster:
http://ec.europa.eu/environment/marine/index_en.htm (EN).
� Broschyr om marin nedskräpning (2010) och broschyr om marin nedskräpning i Medelhavet (februari 2012):
http://ec.europa.eu/environment/marine/publications/index_en.htm (EN).
� Broschyr om vattenbrist och torka (september 2010):
http://ec.europa.eu/environment/water/quantity/pdf/brochure.pdf (EN).
� Europeiska miljöbyrån – rapporter och statistik om Europas vatten:
http://www.eea.europa.eu/themes/water (EN).
� Wise – Europas vatteninformationssystem: http://water.europa.eu/ (EN).
� Världshälsoorganisationen WHO – vatten, hälsa och avloppsrening på global nivå: http://www.who.int/topics/water/en/ (EN).
� Broschyr om avloppsvatten från tätbebyggelse (2010): http://ec.europa.eu/environment/water/water-urbanwaste/info/index_en.htm
Fotonp. 4, 8, 9, 14, 27 - © Shutterstock
p. 17 - © iStockphoto
p. 5 - © iStockphoto, Thinkstock
p. 16 - © Daniel Ullrich
p. 19 - © Fotoarchiv Ruhrverband
p. 20 - © Marine Conservation Society/eyeforanimage
p. 22 - © Ferdi Rizkiyanto
p. 23 - © Christof Mainz
p. 24 - © National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), © JA van Franeker IMARES
p. 26 - © Waterbedrijf Groningen, © Dr. Eugen Lehle
Illustrationerav European Service Network (ESN), © Europeiska unionen
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 28ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 28 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
Europeiska kommissionen
Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? — En broschyr för unga om vatten
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå
2012 – 28 s. – 21 x 21 cm
ISBN 978-92-79-26334-7
doi:10.2779/21047
Publikationen är kostnadsfri och kan beställas till dess att lagren har uttömts:
För ett exemplar: online via EU Bookshop för EU-publikationer:
http:// bookshop.europa.eu
För fl era exemplar: via Europa direkts informationsnätverk:
http://europa.eu/europedirect/meet_us/index_sv.htm
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov3ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov3 30/11/12 16:0630/11/12 16:06
KH
-30
-11
-36
8-S
V-C
ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov4ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov4 30/11/12 16:0630/11/12 16:06