Download pdf - Vi trivs, lär och växer - karlstad.se · Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 7 Analys och åtgärder framåt: 7 ... avdelning, fem 1-5 års avdelningar och en 3-5 års avdelning

Kvalitetsredovisning 2012

Stodene skolområde

Vi trivs, lär och växer

sid 2 (17)

Innehållsförteckning

Kvalitetsredovisning 2011-2012 3

Skåre förskola 3

Utveckling och lärande 5

Kommunikation och Språkutveckling 5

Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning: 5

Arbetsprocessen, exempel från verksamheten 5

Måluppfyllelse, exempel från verksamheten: 6

Analys och åtgärder framåt: 6

Matematik 6


Arbetsprocessen, exempel från verksamheten: 7

Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 7


Teknik och naturvetenskap 8


Arbetsprocessen exempel från verksamheten 8

Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 9


Barns inflytande 10

Arbetsprocessen, exempel från verksamheten: 10

Måluppfyllelse, exempel från verksamheten: 10


Förskola och hem - Samverkan 11

Arbetsprocessen: 11

Måluppfyllelse: 11

Analys och åtgärder framåt 12

Uppföljning utvärdering och utveckling 13

Arbetsprocessen: 13

Måluppfyllelse: 13


Uppföljning av likabehandlingsplan 15

Arbetsprocessen 15


Analys och bedömning av verksamheten som helhet 17

sid 3 (17)

Kvalitetsredovisning 2011-2012

Skåre förskola

Grundfakta

Skåre förskola ligger vid Skåre centrum och tillhör från hösten 2011 Stodene skolområde efter att en

omorganisation gjordes för att fördela ledningsresurserna bättre mellan skolområdena, tidigare

tillhörde förskolan Skåre skolområde.

Skåre förskola leds av en förskolechef som också ansvarar för Stodene förskola samt Röda villan.

Skåre förskola är en av kommunens största förskolor och består av sju avdelningar, en 1-3 års

avdelning, fem 1-5 års avdelningar och en 3-5 års avdelning.

Barnantalet har varierat under året, Under hösten fanns det lediga platser på Skåre förskola men

under våren har beläggningen varit hög. Vi har under läsåret haft i genomsnitt 6,0 barn per

årsarbetare. Förskolan har välutbildad personal, 19 förskollärare och 4 barnskötare eller 20,4

årsarbetare. Två ekonomibiträden, 1.31% tjänst arbetar med att städa lokalerna och ta emot

matleveransen som kommer från Skåreskolan.

Till Stodene skolområde hör också Stodene förskola, Grindstugans förskola och Röda villan. I

skolområdet finns också en f-6 skola, Stodeneskolan med fem fritidshem samt ett familjedaghem.

Skolområdet leds av en verksamhetschef/rektor, en rektor/förskolechef och en förskolechef.

Under läsåret har ett prioriterat arbete varit att implementera den reviderade läroplanen för förskolan

och den nya skollagen. Kompetensutveckling för detta arbete har lagts på lärmöten, föreläsningar och

som ett kollegialt lärande på arbetsplatsträffar utifrån material från skolverket. De fortbildningar vi

satsat på under läsåret har kunnat kopplas till intentionerna i vår reviderade läroplan, teknik och

dokumentation har här varit prioriterade ämnena.

sid 4 (17)

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Avdelningarnas utvärderingar av arbetsplaner med måluppfyllelse och analys

Utvärderingar utifrån förskolans arbetsgrupper

KBU

Samtal med föräldrar

Barnsamtal/barnintervjuer

Föräldrasamråd

Åtgärder utifrån kvalitetsredovisningen 2010-2011 och mål för läsåret 2011-2012

Prioriterade

utvecklingsområden:

Språkutveckling

Matematik,

Naturvetenskap och

Teknik

Exempel på målområden kring språk,

naturvetenskap och teknik som ska framgå i

arbetsplanerna för läsåret:

Barnens språkutveckling ska följas genom TRAS-

kartläggningar från 2 års ålder

Barnens förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för

egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv ska

kartläggas

Att barnen ska kunna berätta och återberätta, leka med

ord och kommunicera med andra ska vara en viktig

satsning

Att de ska utveckla sin matematiska kunskap genom att

undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar,

samt att använda matematiska begrepp

Att de ska utveckla sin förmåga att urskilja, utforska,

dokumentera, ställa frågor om naturvetenskap

Att de utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i

vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

sid 5 (17)

Utveckling och lärande

Arbete i verksamheten och resultat för verksamheten läsåret 2011-2012

Prioriterade utvecklingsområden har varit språk och kommunikation, matematik, teknik och

naturvetenskap utifrån de nya indikationerna i Lpfö 98/10. Alla utvecklingsområden har ingått i

förskolans tematiska arbetssätt utifrån det gemensamma temat som under läsåret varit ”Barbapappa”.

Vi har här valt att redovisa särskilt utvalda delar av verksamheten.

Kommunikation och Språkutveckling

Strävansmål från Lpfö 98/10

Förskolan skall sträva att varje barn:

Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker

förstå andras perspektiv

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner

Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,

tolka och samtala om dessa

Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin

förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

Mål utifrån föregående års kvalitetsredovisning:

Barnens språkutveckling ska följas genom TRAS-kartläggningar från 2 års ålder

Barnens förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras

perspektiv ska kartläggas

Att barnen ska kunna berätta och återberätta, leka med ord och kommunicera med andra ska vara en

viktig satsning

Arbetsprocessen, exempel från verksamheten

Språket genomsyrar hela den pedagogiska planeringen för verksamheten. Förskolan har arbetet med

ett gemensamt tema ”Barbapappa” där temat har integrera målen i läroplanen med varandra. I temat

Barbapappa har de funnits nio olika Barbapappafigurer som symboliserar nio olika områden

exempelvis Barbabok – läs och skriv, Barbapappa och Barbamamma - trygghet och

omhändertagande, Barbaflink – experiment osv.

Språk och dramatisering har på förskolan haft en given roll, likaså har man arbetat medvetet med att

låta barnen berätta om olika upplevelser, vad de tycker och känner. En utvecklingsprocess har här

också varit att visa att man lyssnar på varandra och känna att det jag säger är värdefullt.

Rim, ramsor och språklekar används dagligen på förskolan. Allt från bilderböcker som passar de

minsta och kapitelböcker för de äldre barnen har används för att stimulera språkutvecklingen. När

man valt böcker så har man försökt göra det ur ett genusperspektiv.

Arbetsmaterialet ”Språklust” av Carin Rydja har används som redskap för språkutveckling.

Kartläggningsmaterialet TRAS – Tidig registreringar språkutvecklingen, har används på alla barn

över 2 år där man har kartlagt individens och gruppens språkutveckling.

sid 6 (17)

Måluppfyllelse, exempel från verksamheten:

Hur ser vi att den språkliga verksamheten ökar barns språkliga utveckling.

Barnen har blivit mer kommunikativa och har lättare att göra sig förstådda och förmedla sina åsikter.

Avdelningen som redovisat att de jobbat mycket med sagans uppbyggnad kan se att barnen lättare

kan framföra egna gestaltningar och att de förstått sagans uppbyggnad. Arbetet med berättandet har

utvecklat själförtroendet hos många barn som nu vågar berätta inför en större grupp.

Många barn har under året utvecklat sitt intresse för skriftspråket. De yngre barnens intresse för

lekskrivning har ökat och många av de äldre barnen skriver sina och kompisarnas namn, i leken vill

de gärna skriva skyltar och inbjudningar av olika slag.

Barnen rimmar och ramsar spontant ex. när barnen ska starta upp ett spel så självmant startar de upp

med en ramsa för vem som ska börja spela. Genom att kartlägga språkutvecklingen hos alla barn från

två års ålder genom kartläggningsmaterialet TRAS följer man varje barnets språkutveckling och får

en bra samlad bild över vart gruppen befinner sig för den fortsatta planeringen av verksamheten.

Analys och åtgärder framåt:

Att dela gruppen vid samlingar är en bra förutsättning för berättandet och till att lyssna på varandra.

Med de yngre barnen är det än viktigare att vi är nära barnen och sätter ord på det som barnen

upplever och uttrycker i leken och i vardagen.

Att ha ett material som Språklust där man kan arbeta med språket systematiskt är viktigt för

språkutvecklingen. Det är viktigt att kartlägga och följa barnens språkutveckling, genom

kartläggningsmaterialet TRAS följer vi varje barns språkutveckling och får på så sätt en samlad bild

över vart gruppen befinner sig för fortsatta planering av verksamheten.

Ett medvetet arbete runt ett tema kan innehålla alla mål vi har arbeta mot i Lpfö. Detta

lekpedagogiska arbetssätt ska vi fortsätta utveckla under nästa läsår.

Vi är bra på att arbeta med barnens språk och kommunikationsutveckling men vi behöver bli bättre

på att arbeta mer systematiskt med språkutvecklingen och se över materialet så att vi inte missar delar

i helheten.

Matematik



Utvecklar sin förståelse för rum, former, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos

mängd, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva

olika lösningar av egna och andras problemställningar

Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och

samband mellan begreppen

Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

sid 7 (17)


Att barnen ska utveckla sin matematiska kunskap genom att undersöka, reflektera över och pröva

olika lösningar, samt att använda matematiska begrepp

Arbetsprocessen, exempel från verksamheten:

I det gemensamma temat ”Barbapappa” har vi fått in matematiken i det vardagliga arbetet.

”Barbapappa och labyrinterna är en bok man bl.a. utgått från för att få barnen att utveckla sin

förmåga att upptäcka och använda matematiken i meningsfulla sammanhang, utveckla sin förståelse

för rum, form, läge och riktning.

De matematiska begreppen tränas i alla vardagliga situationer ex. vid påklädning,

matsituationer, samlingar och lek. Vid val av rim, ramsor, sånger och lekar så gör pedagogerna

medvetna val för att få in antal och matematiska begrepp.

Barnens platser har på någon avdelning markerats med former i olika färger för att på ett naturligt sätt

träna färger och de matematiska begreppen cirkel, triangel, rektangel och kvadrat. Alla avdelningar

räknar antal barn som är närvarande och frånvarande och har då fått in både begreppen addition och

subtraktion. Konkretiserat antal med symboler och siffror, konkretiserat dagar och månader med

hjälp av olikfärgade kulor som räknas och fylls i olika burkar. Någon avdelning bakar varje vecka för

att där bl.a. få in mängd och antalsbegrepp.

Längdbegreppen har tränats genom att man bl.a. mäter barnen och gör jämförelser med varandra.

Mönster har tränats genom pärlor och pärplattor, ritningar har följts då man byggt med kapplastavar.

Litteratur man använt sig av när man varit i skogen är boken ”Leka och lära matematik ute i

förskolan”

Måluppfyllelse, exempel från förskolan:

Hur ser vi att den matematiska verksamheten ökar barns matematiska utveckling.

Pedagogerna kan se att barnen och då även de minsta efter sin förmåga spontant i leken och i samtal

visar prov på sin matematiska förmåga, de använder de ”rätta” matematiska begreppen, de räknar,

förstår ordningsföljd och parbildning. Intresset för geometriska former har visat sig då föräldrar har

berättat att ”jakten” gått vidare hemma. Genom att dagligen räkna antal barn som är närvarande och

vilka som är frånvarande så har många av de äldre barnen också fått förståelse för subtraktion.


Matematiken utvecklas inte bara i planerade aktiviteter och samlingar hos barnen utan finns överallt i

vardagen. Det viktiga är att vi pedagoger medvetet använder matematiken och tar tillvara alla

naturliga vardagliga stunder för att utveckla matematik. Man ska kunna se i den pedagogiska miljön

och höra i den vardagliga kommunikationen med barnen att man på förskolan jobbar medvetet med

barns utvecklingsprocesser i matematik.

Medvetna arbetsprocesser runt ett tema ska innehålla alla delar och mål utifrån Lpfö, så även de

matematiska.

sid 8 (17)

Teknik och naturvetenskap



Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om

växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material

och redskap

Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och

samhälle påverkar varandra

Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om

naturvetenskap


Att verksamheten ska utveckla barnens förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om

naturvetenskap

Att barnen ska utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

fungerar

Arbetsprocessen exempel från verksamheten

Förskolan har under året deltagit i NTA – naturvetenskap för alla, ett projekt som några av

kommunens förskolor haft möjlighet att delta i. Fyra pedagoger från Skåre förskola deltog och temat

har under året varit Vatten. Pedagogerna har jobba med alla barn födda -06 i två grupper kontinuerligt

under året utifrån temat vatten. Ett stort antal experiment har barnen fått uppleva, de har fått leka och

upptäcka olika fenomen. Barnen har fått möjlighet att reflektera innan experimenten vad man tror

kommer att hända och efteråt fått berätta vad de såg och vad de tror fenomenet beror på? Några av

experimenten har även de yngre barnen på förskolan fått uppleva. En avdelning har börjat jobbat

utifrån boken ”Draken Berta” som gör experiment via sagor där barnen är delaktiga. Man har sått

och planterat för att följa processen från frö till planta. På förskolan finns ett stort antal bygg och

konstruktionsmaterial som flitigt arbetas med.

sid 9 (17)

Exempel på experiment utifrån NTA projektet och temat ”vatten”

Måluppfyllelse, exempel från förskolan:

Hur ser vi att arbetet med teknik och naturvetenskap har ökat barns förmågor.

Barnen har visat intresse för teknik och naturvetenskap, reflekterat och ställt frågor om de olika

experimenten och naturvetenskapen. I arbetet med experiment ser pedagogerna inga skillnader på

flickor och pojkars intresse för teknik och naturvetenskap. Här har pedagogerna lyckas möta bägge

könen.


När det gäller teknik och naturvetenskap gäller det att ta tillvara på barnens funderingar och samtala

om lösningar tillsammans. Som pedagog behöver man inte ha det rätta svaret utan det viktiga är att

man funderar tillsammans och låter barnen reflektera över hur, vad, varför. Att fånga barnens intresse

och nyfikenhet för teknik och naturvetenskap gör att barnen får lust att lära mer. Att ta in en sandlåda

på avdelningen utvecklade leken i sandlådan genom att barnen fick möjlighet att använda annat

material än de var vana i kombination med sanden. En frågeställning som vi ska arbeta vidare med,

vad erbjuder vi för lekmaterial ute? Kan vi flytta ut traditionellt innematerial?

Teknik var ett nytt utvecklingsområde för oss i år, alla avdelningar har kommit igång, de som varit

med i pilotprojektet NTA har kommit något längre, vi kommer att fortsätta med teknik som

utvecklingsområde även nästa år då man behöver några år för att utveckla ett nytt ämne.

”Is och salt”

Ett barns reflektion efter avslutat

experiment: - Därför saltar man vägarna

på vintern för att det ska bli mindre halt.

”Ytspänning”

– Barnen provar, funderar och

reflekterar…

sid 10 (17)

Barns inflytande



Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka

sin situation,

Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta

i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Arbetsprocessen, exempel från verksamheten:

Pedagogerna jobbar med barnens inflytande genom att de får välja aktiviteter både inne och ute. Man

försöker att i så stor utsträckning som möjligt inte avbryta barnen när de är mitt uppe i en lek. Pratar

om konsekvenser av handlingar och visar hur man kan göra istället när man hamnar i konflikt med

kamraterna.

Måluppfyllelse, exempel från verksamheten:

Barnen har ibland fått välja om de vill vara inne eller ute och leka. När man ”pysslat” så har alla inte

behövt göra på samma sätt utan barnens idéer och val av material har fått styra.

Barnen har blivit bra på att ta ansvar för sina saker, de hänger upp sina kläder, dukar av och skrapar

sina egna tallrikar utifrån mognad och ålder.

Resultat utifrån barnintervju med 13 barnen födda 2007:

– Får du bestämma något på förskolan?

Svarade 8 av 13 barn, endast 61 % att de fick bestämma, det de främst fick bestämma var vad de ville

leka. Vi såg ingen skillnad i om det var en flicka eller pojke som svarade.

– Finns det roliga saker att göra på förskolan?

Svarade 12 av 13barn att förskolan hade roliga saker att göra på förskolan.

– Tycker du det skulle vara roligt om vi jobbade med temat cirkus efter sommaren?

Svarade 12 barn av 13 ett tydligt ja på den frågan.


Pedagogerna önskar att barnen hade större inflytande i verksamheten man tycker det är svårt att möta

varje barns intresse då barngrupperna är stora. Samlingen ska utvecklas så att barnen kan ha mer

inflytande, utgå mer från barnens intressen och nyfikenhet i de lärandeobjekt pedagogen planerat för.

Uteleken ska utvecklas så att även sådant som av tradition varit ”inneaktiviteter” även kan göras ute,

material plockas ut för att barnen ska få fler möjligheter till inflytande över sin lek.

Utifrån intervjufrågornas resultat får vi fundera över barnens låga upplevelse av om de får bestämma

något på förskola. Här kanske frågan skulle vara ställd på ett annat sätt

– Får du vara med och bestämma vad ni ska göra och leka, har kanske varit en bättre frågeställning?

Barns inflytande skall öka med stigande ålder. En viktig förutsättning för att barnen är att de också

med stigande ålder blir införstådda med vad inflytande innebär. En viktig fråga att diskutera mellan

pedagogerna.

sid 11 (17)

Förskola och hem - Samverkan

Arbetsprocessen:

Varje avdelning har haft föräldramöte med sina föräldrar under höstterminen och alla vårdnadshavare

har erbjudits utvecklingssamtal två gånger under läsåret tillsammans med ansvarig pedagog. IUP –

Individuell utvecklingsplan erbjuds alla vårdnadshavare att upprätta för sitt barn i samband med

utvecklingssamtalen.

Föräldrasamråd med förskolechef, ett par pedagogrepresentanter och föräldrarepresentant från varje

avdelning har hållits vid två tillfällen, ett per termin.

Dropp in fika, jul- och sommarfester, är andra former av samarbete med föräldrar som sker årligen.

Det viktigaste samarbetet med föräldrar sker i den dagliga kontakten. Information om vad som hänt i

gruppen finns oftast på anslagstavla många gånger kompletterat med bilder.

Hemsidan har uppdaterats kontinuerligt med information och bilder om och från verksamheten.

Måluppfyllelse:

I den utvärdering som gjordes av föräldrarådsrepresentanterna kunde vi utläsa av de skriftliga

kommentarerna att det har varit bra information som lett till givande diskussioner och att det har varit

en öppenhet med fokus på barnen.

Förbättringsförslag var att kontakten med föräldrarepresentanterna och övriga föräldrar kan utvecklas

genom exempelvis maillista.

Under våren 2012 har alla vårdnadshavare till barn på förskolan i Karlstad Kommun fått möjlighet att

svara på en webbaserad enkät KBU – Kund och brukarundersökning, om vad de tycker om sin

förskolas verksamhet. Syftet med undersökningen var att den skulle ge information om kvaliteten

inom verksamheten och ett underlag för att göra val av förskola samt visa vilka utvecklingsbehov

som finns. Vårdnadshavarna har fått svara utifrån en femgradig skala. Där 1 står för stämmer inte alls

och 5 stämmer helt. Svarsfrekvensen på Skåre förskola var 46 % och inom hela kommunen 51 %.

sid 12 (17)

Analys och åtgärder framåt

Resultatet från KBU enkäten visar vad föräldrar på Skåre förskola tycker om sin förskola. Maxvärdet

är 5, dit har vi en bit kvar för att nå men det är vårt mål. Vi ska analysera resultaten under hösten för

att se över förbättringsåtgärder och lära av varandra. Vi måste bli bättre på att kommunicera ut vår

verksamhet på ett positivt sätt och visa tydligare vilka mål vi jobbar mot.

Vårt lägsta resultat har vi fått inom området information och vårt högsta inom området normer och

värden. Under kommande läsår ska vi bl.a. utveckla arbetet med kommunikation/information.

Området kommer att bli ett utvecklingsområde, framför allt ska vi utveckla informationskanalerna

och utvecklingssamtalet.

sid 13 (17)

Uppföljning utvärdering och utveckling

Dokumentation

Arbetslaget ska utifrån Lpfö 98/10

kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling

och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och

lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om

förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att

följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,

dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn,

barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten

som intressant, meningsfull och rolig

hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till

de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,

Arbetsprocessen:

Förskolan är i en utvecklingsprocess när det gäller dokumentation. Pedagogerna dokumenterar på

individnivå genom portfolio, barnintervjuer och TRAS – tidig registrering av språkutveckling.

Dokumentation på verksamhetsnivå görs genom uppföljningar av målen i Lpfö. Foton med text och

sätts upp på väggarna för att synliggöra verksamheten för föräldrar. På förskolan har en grupp med

pedagoger från varje avdelning bildas för att tillsammans utveckla den pedagogiska

dokumentationen.

All personal har deltagit i kompetensutveckling i Dokumentation och Portfolioarbete. Vid lärmöten

har planering, uppföljning och dokumentation varit ett genomgående tema, alla pedagoger har fått en

introduktion i ett nytt redskap, lotusdiagram. En pedagog har deltagit i KAU:s utbildning i

dokumentation utifrån våra nya styrdokument.

Måluppfyllelse:

Genom foton fångas ögonblicket då utveckling skett som barnen själva är stolta över ex. drar upp

blixtlåset som barnet kämpat och tränat för att lära sig eller när man första gången är stolt över att

man delat pannkakan själv. I barnens intervjuer kan pedagogerna tydligt se att det skett en

utvecklingsprocess i barnens tankar och åsikter. Barnen kan själva se delar av sina

utvecklingsprocesser då de tycker om att titta själva och tillsammans med kamraterna eller

pedagogerna i sina portfoliopärmar.

Den pedagogiska verksamhetsdokumentationen som synliggörs inne på avdelningarna skapar

tillfällen för reflektion över verksamheten på förskolan. Dokumentationen är ett stöd för barnen i

berättandet med sina föräldrar om vad de varit med om på förskolan.


Att tid är en bristvara för dokumentation upplever de flesta pedagoger. Här gäller det att hitta bra och

lätta redskap för dokumentation som inte tar så mycket tid. Här tror vi lotusdiagrammen kan vara ett

bra redskap för att utveckla vår planering, uppföljning och dokumentationen kommande läsår. Vår

verksamhetsplan med utvecklingsområden ska innehålla målkriterier utifrån målen i läroplanen.

Genom målkriterier kommer vi lättare att kunna följa upp och utvärdera att vi är på rätt väg.

sid 14 (17)

På individnivå är portfolion ett bra redskap som vi ska utveckla och bli säkrare i. Portfolion ska

innehålla lärprocesser som barnen är stolta över och där både barn och föräldrar kan se och följa

dessa lär- och utvecklingsprocesser. Ett arbete som vi vill bli bättre på. Portfolion ska användas som

underlag vid utvecklingssamtal.

Ett pedagogiskt årshjul ska upprättas på förskolan/varje avdelning så att man lättare kan planera, följa

upp och dokumentera sin verksamhet.

sid 15 (17)

Uppföljning av likabehandlingsplan

Arbetsprocessen

Under hösten upprättade Skåre förskola en gemensam Likabehandlingsplan och plan mot

diskriminering och kränkande behandling. För att få en uppfattning om vad förskolan behövde

utveckla för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och för

att främja barns lika rättigheter och möjligheter har varje avdelning gjort en kartläggning av nuläget.

Förskolans plan innehåller mål och aktiviteter för att nå målen i samtliga åtta

diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. För att ta tillvara

föräldrarnas synpunkter har alla avdelningar gått igenom och diskuterat planen på höstens

föräldramöte. Mål och aktiviteter utvärderades i slutet av terminen.

Diskrimineringsgrund - Kön

Årets mål:

Alla barn ska ha samma möjligheter, rättigheter och ansvar oavsett kön.

Måluppfyllelse:

Alla barn bekräftas oavsett deras utseende eller kläder. Många barn vill att personalen ska se deras

nya kläder, gemensamt för alla pedagoger är att de då försöker lägga fokus på annat och inte på

traditionella könsbedömningar om att kläderna är söta eller tuffa.

När man lånar böcker är pedagogerna medvetna och har ”genusglasögonen” på sig.

Diskrimineringsgrund - Etnisk tillhörighet:

Årets mål:

Olikheter ska ses som en tillgång för att skapa en nyfikenhet för att lära sig mer om andras kulturer

och ursprung.

Måluppfyllelse:

Det pedagogiska materialet med exempelvis dockor och duplofigurer med olika hudfärg och böcker

om och med barn från andra länder skapar en naturlig och vardaglig förståelse för olika kulturer.

FN-dagen uppmärksammades, där barnen gjort flaggor och sjöng sånger från olika länder.

Diskrimineringsgrund - Religion och annan trosuppfattning:

Årets mål:

Alla på förskolan ska ges möjlighet att berätta om sina religiösa högtider.

Måluppfyllelse:

Tanken var att uppmärksamma olika högtider inom olika religioner och då ta hjälp av

hemspråkstränare och föräldrar. Här har inte pedagogerna upplevt att det funnits något intresse från

föräldrar till barn från andra länder att förskolan skulle uppmärksamma dessa högtider. Förskolan har

i år endast uppmärksammat de svenska högtiderna.

sid 16 (17)

Diskrimineringsgrund - Funktionshinder

Årets mål:

Att all personal ska ha viss kunskap om på förskolan förekommande funktionshinder. Detta år

prioriteras neuropsykiatriska funktionshinder.

Måluppfyllelse:

Erfarenhetsutbyte och information om förskolans barn som har funktionshinder har diskuteras mellan

arbetslagen men inte i den utsträckning som planerats. När man hjälper varandra över avdelningarna

lär man känna och får kunskaper om barnens olika funktionshinder.

Diskrimineringsgrund - Sexuell läggning

Årets mål:

Att alla föräldrar, oavsett sexualitet, ska känna sig respekterade.

Måluppfyllelse:

Pedagogerna fångar upp barnens samtal i vardagen och möter barnen utifrån deras funderingar. På

förskolan finns böcker med olika familjesammansättningar.

Diskrimineringsgrund - ålder

Årets mål:

Vi ser till barnens bästa utifrån deras behov/mognad och inte deras ålder.

Måluppfyllelse:

De gemensamma aktiviteterna på förskolan är sådana att alla kan vara med utifrån sina egna

förutsättningar. Pedagogerna stöttar barnen så att de i möjligaste mån kan välja aktivitet utifrån egna

önskemål.

Diskrimineringsgrund - Kränkande behandling:

Årets mål:

En trivsam miljö för barn och vuxna

Måluppfyllelse:

Trivselregler finns på avdelningarna

Pedagogerna uppmärksammar och förstärker positiva gärningar.

Aktivitetskort används för att få varierande lekgrupper bland barnen.

Personalen agerar direkt när någon blir kränkt.


Inför nästa års Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling . ska vi

se över vårt material och våra böcker, genusarbetet behöver uppdateras och samarbete med

hemspråkstränarna ska stärkas.

Ny kartläggning och plan kommer att upprättas under hösten - 2012

sid 17 (17)

Analys och bedömning av verksamheten som helhet

I vårt arbete med att implementera den reviderade läroplanen för förskolan så har avdelningarna

kommit olika långt. Pedagogerna själva är nöjda med det implementeringsarbete som genomförts

men det tar dit att sätta arbetet och få bra kontinuitet på det systematiska arbetet.

Implementeringsarbetet kommer att fortsätta under nästa läsår med fokus på uppföljning, utvärdering

och utveckling där vi ska använda oss av det nya redskapet, lotusdiagrammet.

Våra resultat från KBU undersökningen var inte dåliga men vi låg något under medel för kommunen.

Vi ska analysera resultaten under hösten och lära av varandra. Vi måste bli bättre på att kommunicera

ut vår verksamhet på ett positivt sätt och visa tydligare vilka mål vi jobbar mot.

Det tematiska arbetssättet ska vi hålla fast vid, vi ska i temat få med alla delarna till en helhet utifrån

målen i läroplanen. Teknik var ett nytt utvecklingsområde för oss i år, alla avdelningar har kommit

igång, de som varit med i pilotprojektet NTA har kommit något längre. Vi kommer att fortsätta med

teknik som utvecklingsområde under kommande läsår då man behöver några år för att utveckla ett

nytt ämne.

Prioriterade utvecklingsområden inför läsåret 2012/2013:

Fortsatt implementeringsarbete utifrån Lpfö kapitel 2.2 Utveckling och lärande

Lekpedagogiskt arbetssätt

Dokumentation – Lotusdiagram, Portfolio,

Kommunikation – Informationsöverföring, utvecklingssamtalet

Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen

Karlstad augusti 2012

Annica Åsemark Förskolechef