ETB - Fokus: Betalsäkerhet (Swedish)

Editorial Toolbox Fokus

Ett tillägg till Nordström & Franks ”Editorial Toolbox 2009”. ©Nordström & Frank AB, www.nordstromfrank.se, [email protected]

SvENSk vErSioN

Köp den nu!

5000SEK

Paket med färdignyhetsgrafik

Redaktionen:

Rickard FrankKonceptutvecklare, art director och nyhetsgrafik.

Jacob NordströmKonceptutvecklare och design.

Magasinet FilterResearch, texter och faktagranskning: Daniel Olsson,www.magasinetfilter.se.

Sara NordströmÖversättning.

Torkel BohjortÖversättning.

An officiAl supplement to nordström & frAnks ”editoriAl toolbox 2009”. ©nordström & frAnk Ab, www.nordstromfrAnk.se, [email protected] �

Editorial Toolbox Fokus · Betalsäkerhet

Det senaste decenniet har kontanter i rask takt övergetts till förmån för digitaliserade betalningar. till det kontantlösa samhällets fördelar hör färre butiksrån, färre kostsamma penningtransporter och ökade skatteintäkter för staten i och med att det blivit svårare att betala svart för varor och tjänster. dessutom tjänar betalningssystemets olika aktörer pengar i form av avgifter.

samtidigt har digitaliseringen öppnat för nya bedrägeriformer, i en skala och av en gränsöverskridande natur som var omöjliga med det gamla systemet. resultatet: en allt kostsammare tvekamp där banker och kortföretag står mot en global, högteknologisk gangsterkultur.

I nära samarbete med magasinet filter har nordström & frank fördjupat sig i vad som händer när du använder ditt betalkort.

det här är grafik som din bank inte vill att du ska läsa.

Innehåll Sidaen transaktion – tusen ögon ................ 6en global farsot ........................................7från snäcka till chip ..........................8–9Vad är skimning? ................................. 10

I samarbete medMagasinet Filter

1. Ladda ner Editorial Toolbox Focus · Betalsäkerhet kostar €500. Skicka ett mail till [email protected] för betalnings- och nedladdningsinformation.

2. JusteraTexten är satt i Benton Sans, som kan beställas från www.fontbureau.com. Ni kan självklart byta till er tidnings unika typografi och design. Färgerna är lätta att ersätta mot önskad palett.

3. Redigera & användVälj bitar eller använd grafikerna i sin helhet dvs ni gör vad vill med materialet så länge det är på redaktionell plats. För att vi ska kunna utveckla Editorial Toolbox i framtiden tar vi gärna emot pdfer på producerade sidor där ni använt material från Editorial Toolbox. Skicka sidorna till: [email protected].

Editorial ToolboxKomma igång

Anders Petersen ninA rAmsby tuvA novotny Promoe AdiAm dymott

l Ä s m A g A s i n e t f ö r n y f i k n A

a p r i l & m a j 2 0 0 9

7388333

306901

07

€

tuva novotnys

privata korståg

ninA rAmsby frysteknik Anders Petersen Allergi Promoe

fifflarna som

blåste banken

Tryck till!32 konstpionjärer som

testat våra gränser

Blåsningen! I det nya numret av Filter avslöjar tidningen hur det gick till när de svenska storbankerna gjorde så att det största betalkortsbedrägeriet i Sveriges historia aldrig nådde rättegångssalen, och hur skandalen tystades ner.

Enkelsida Grafiken placeras med fördel överst (1) på sidan för att undvika krock av rubriker och ingresser. Då finns det plats för en artikel (2) på ca 4 500 tecken under grafiken.

Kompletterande bilder på halv- eller enspalt placeras i texten (3).

ETB Fokus · BetalsäkerhetRedigeringstips

Två sidor Utöka ytan och presentera ett större nyhetspaket. Addera en vinkel på vänstersidan (4) som t ex ett möte med den lokala polisen, lokala banken eller någon som blivit drabbad.

För att generera ett uppslag som är lätt att ta till sig placeras med fördel bilden (5) under artikeln på vänstersidan. Kompletterande bilder på halv- eller enspalt placeras i texten på högersidan (6).

UppslagPanormagrafik (7) på full bredd (alt två halvsidor som placeras bredvid varandra) placeras med fördel överst på sidan. Rubrik och text placeras då bäst under. Reportageet (8) är cirka 6 000 tecken.

Kompletterande bilder på halv- eller enspalt placeras i texten på högersidan (9).

RubrikXxxxxxxxx

for newspapers printed and online editions. non-commercial use – editorial use only. ©nordström & frank aB, www.nordstromfrank.se, [email protected] �

Vad är skimning?skimning innebär att informationen i ett kontokorts magnetremsa kopieras. därefter överförs den antingen till ett nytt kort, eller utnyttjas för köp per internet, telefon eller postorder.

MiniskimmerSå diskret att en servitör eller butiks-anställd kan gömma den i handen, och kopiera ditt kort utan att du ser det. Då läsaren är så lik utrustningen man använder för att rengöra kre-ditkort, är en annan variant att du får ditt kort tvättat – men i själva verket kopierat – medan du ser på.

UttagsautomatskimmerGenom att fästa en kopieringstillsats framför bankomatens kortläsare, eller montera på en komplett falsk front, kan bedragare stjäla din kontoinformation när du tar ut pengar. Kombineras ofta med en spionkamera som registrerar din kod.

ButiksskimmerUnder ett inbrott placeras kopieringsutrustning inne i butikens egen kortläsare, eller en helt ny, specialpreparerad, kortterminal. Vid ett nytt inbrott hämtas utrustningen och informationen hem.

Så skapas falska kreditkort

1Magnetkortsskrivaremed USB-anslutning kostar några hundra dollar, och finns att beställa via internet från tillverkare i Kina.

2Programvaran är endast 2 Mb stor, vilket gör att bedragaren kan ladda ner den från Inter-net vid behov och inte behöver spara den på den egna hårddisken.

3Informationenkan skrivas antingen på vilket gammalt betal- eller medlemskort med magnetremsa som helst, eller på fabriksnya kort med remsa.

1

2

3

RubrikXxxxxxxxx

Freeware For newspapers printed and online editions. non-commercial use – editorial use only. ©nordström & Frank aB, www.nordstromFrank.se, [email protected] �

En transaktion – tusen ögondet som tidigare var en transaktion mellan köpare och säljare är i dag en komplicerad, landsöverskridande process i många steg och med en mängd institutioner inblandade.

1Service-

byrån

KöparenSbanK

clearing-centralen

SäljarenSbanK

butiKen

Fas 1: BetalningenbutiKen: Kortet dras i butikens kortterminal. Köparen bekräftar att hon/han är innehavare av kortet genom namnunderskrift och legitimation eller pin-kod. Butiken kontaktar Servicebyrån (1) för ett snabbgodkännande av köpet.

Servicebyrån: Är kortet spärrat? Finns den efter-frågade summan på det till kortet kopplade kontot? Servicebyrån skickar ett sekundsnabbt godkännande (2) eller felmeddelande till betalterminalen ihop med ett unikt kontrollnummer. Samtidigt skickas ett med-delande (3) till köparens bank, som reserverar det aktuella beloppet .

Fas 2: ClearingenbutiKen: Butikens kassa stämplas ut vid dagens slut. Mer detaljerad kortinformation skickas till servi-cebyrån (4).

Servicebyrån: Servicebyrån sammanställer be-talningsuppdragen från en mängd butiker och sänder dem vidare till kortutgivaren för clearing (5).

clearingcentralen: Av den kortutgivande banken i Sverige, eller av kortorganisationerna Visa eller Mastercard i London respektive Bryssel, sam-manställs köparens betalningsförpliktelser till en utbetalningsorder som skickas till köparens bank (6).

Fas 3: InlösenKöparenS banK: Den reserverade summan dras från köparens konto, och skickas till clearingcentralen (�).

clearingcentralen: Clearingcentralen överför pengarna till butikens bank (8).

SäljarenS banK: Två till sju dagar efter att kunden har dragit sitt kort finns pengarna tillgängliga för företaget som äger butiken (9).

15,1miljoner betalkort fanns i Sverige 200�,

6,1miljoner av dem var kreditkort.

1,2miljarder transaktioner utfördes med bank- och kreditkort i Sverige 200�.

233miljarder kontantlösa transaktioner utfördes i världen 200�.

källa: BankFöreningen

Facts & figures

2

3

4

5

67

8

9

4

5

6

RubrikXxxxxxxxx


RubrikXxxxxxxxx


1890-taletAmerikanska varuhus införde charge coins – numrerade metallbrickor som gav kunden rätt att handla på kredit. Uppgifterna kontrollerades mot en förteckning som fanns i kassan. Nordiska Kompaniet införde ett liknande system under 1�30-talet.

1958BankAmericard, föregångaren till Visa, lanserades i Kalifor-nien. Samma år sjösattes American Express, som redan första dagen fick in 275 000 kortansökningar från allmänheten. 1�66 lanserades Mastercard.

1967I Londonförorten Enfield öppnade Barclays den 27 juni 1�67 världens första uttags-automat, med komplicerad hålkortsteknik. Redan en vecka senare fanns den första svens-ka uttagsautomaten på plats vid Uppsala Sparbanks kontor vid Stora Torget i Uppsala.

1951Med visitkortet som förebild tillverkade Frank MacNamara det första moderna kreditkor-tet, Diners Club. Materialet var papp och ursprungligen accepterades kortet bara på lyxrestauranger runt Wall Street.

Början av 1960-taletLondons tunnelbana införde det första betalkortet med magnetremsa. Tio år senare blev magnetremsan standard även för kontokort.

1978Den franske uppfinnaren Roland Moreno uppfann chip-tekniken. Den introducerades snabbt på telefonkort, men det dröjde en bit in på �0-talet innan franska banker blev först i världen med chipförsedda betalkort. Svenska bankkort med chip debuterade 2004.

1500 1600 1700 1�00 1�001000 1100 1200 1300 1400�00�00700600500

i framtiden: Bankkortets dödSveriges största kortutgivare Swedbank förutspår att många banker redan 2015 har slutat att ge ut egna bankkort. Istället domineras betal- och kreditkorts-marknaden av ett fåtal stora paneuropeiska företag som konkurrerar med storleken på kortavgifterna.

mobiltelefonen som värdebärareDet redan patenterate systemet Cashbutler låter dig ladda ner valfri summa från banken till mobiltelefonens Simkort. Pengarna kan sedan användas för betalning, antingen som ett SMS-lik-nande meddelande eller genom att mobiltelefonen placeras på en platta vid kassaterminalen som drar summan automatiskt.

Ädelmetallernas återkomstI en färsk utredning spår Ekobrottsmyndigheten att utvecklingen mot ett helt digitaliserat betalningssystem – som därmed är mer kontrollerbart för skatte- och ekobrottsutredare – kommer att driva den svarta marknaden till gammaldags byteshandel med guld, silver och ädelstenar.3

före 1000 f.kr.Kaurisnäckan var den vikti-gaste valutan i forntida Kina, Indien, Sydostasien och Afrika. Liksom andra tidiga betal-ningsmedel hade den flera användningsområden, bland annat som prydnadsföremål. Chokladbönor och metallbitar var andra tidiga betalnings-medel.

200-talet f.kr.Den romerska denaren kom med det romerska rikets etablering som världsmakt att gälla som huvudvaluta i all in-ternationell handel. På så sätt var denaren en föregångare till dagens dollar och euro.

1661Sverige var först i världen med att ge ut banksedlar av papper. De skulle bara utlämnas åt dem som satte in motsvarande mängd mynt, men det efter-levdes inte och riksbanken gick i konkurs efter sju år. Grunda-ren Johan Palmstruch dömdes till döden (men benådades).

ca 650 f.kr.Det första myntet tillverkades i kungariket Lydien i främre Asien av elektrum, en naturlig legering av guld och silver. Dess värde var identiskt med metallvärdet. Kungamaktens symbol, lejonet, garanterade dess äkthet.

1518I tyska Joachimsthal präglades den nya tidens första interna-tionellt gångbara valuta, talern. Alla härskare i norra Europa präglade mynt till samma halt och vikt vilket gjorde talern (på svenska daler) till den stora gränsöverskridande valutan fram till 1700-talets mitt.

1795I efterdyningarna av den franska revolutionen inför-des den första valutan med decimalsystemet som grund (1 franc = 100 centimes), vilket förenklade kontanthantering-en avsevärt.

från snäcka till chipsmidighet och förtroende har alltid varit ledorden för utvecklingen av människans betalmedel. det ska vara enkelt att handla, och det ska gå att lita på att det jag får i handen när jag säljer en vara betingar samma värde dagen därpå.

4003002001000100 f.kr.200 f.kr.300 f.kr.400 f.kr.500 f.kr.600 f.kr.700 f.kr.�00 f.kr.�00 f.kr.1000 f.kr.

1988Checkbedräge-rierna nådde sin höjdpunkt i Sve-rige, med 17 000 fall. Några år se-nare var checken på utdöende som betalningsmedel.

2002Fenomenet »phishing« – att bedragare lurar till sig kontoinformation via falska Internetsidor eller e-post – nådde Sverige. Mastercards kunder fick ett e-postmeddelande från en Mastercardadress och uppmanades att klicka på en länk som tog dem till en exakt kopia av Mastercards hemsida. När kunderna skrev in sina kontouppgifter och lösenord skickades informationen till bedragarna.

1999Konsumenttid-ningen Råd & rön rapporterade för första gången om det nya fenome-net skimming.

2005Den första »pharming«-attacken i USA. Pharming innebär att datahackers bryter sig igenom exempelvis en banks säkerhets-system, och gör så att kunder som loggat in sig på bankens »säkra« hemsida omdirigeras till en falsk sida där kunden sedan slår in sina kontouppgifter.

före 650 f.kr.Genom att manipulera vågarna lurade korrupta köpmän till sig fler silver- och guldstycken än de egentligen skulle ha för sina varor. På motsvarande vis lät oärliga köpare gravera in förtroendeingivande stämplar på metallstyckena, som inte stämde överens med deras faktiska halt och vikt

1670För att komma åt värdefull metall filade eller klipptebedragare bort delar av mynt utan att det märktes. Som motåtgärd infördes 1670 den första randskriften på ett svenskt mynt, »manibvs ne laedar avaris« (må jag icke skadas av giriga händer). I dag underlättar ornamenten på myntens rand för synskadade och låter myntautomater skilja mellan olika valörer.

220 e.kr.Under denarens höjdpunkt bestod den av 98 procent silver. Återkommande ekonomiska kriser i det romerska imperiet fick kejsaren att späda ut denaren så att den på ett par årtionden förvandlades till ett kopparmynt. För att dölja försämringen doppades mynten i silverbad men det förhindrade inte att den upphörde att fungera som internationellt handelsmynt.

1755Trots tidigt användande av vatten-märke, silvertråd och att alla sedlar bar en mening om att straffet för förfalsk-ning var hängning, skenade förfalsk-ningen i takt med tryckteknikens sprid-ning. 1755 grundade därför Sveriges Riksbank Tumba Bruk för att tillverka unikt papper för sedelutgivningen. info graphics: nordström & frank

Förfalskare och bedragare

7

89

Storlek:Halvsidor, tabloid Mått: 248 mm x 160 mm.

An officiAl supplement to nordström & frAnks ”editoriAl toolbox 2009”. ©nordström & frAnk Ab, www.nordstromfrAnk.se, [email protected] �

En transaktion – tusen ögondet som tidigare var en transaktion mellan köpare och säljare är i dag en komplicerad, landsöverskridande process i många steg och med en mängd institutioner inblandade.

1SERVIcE-

ByRåN

KöPARENS BANK

clEARING- cENTRAlEN

SälJARENS BANK

BUTIKEN

Fas 1: BetalningenBUTIKEN: Kortet dras i butikens kortterminal. Köparen bekräftar att hon/han är innehavare av kortet genom namnunderskrift och legitimation eller pin-kod. Butiken kontaktar Servicebyrån (1) för ett snabbgodkännande av köpet.

SERVIcEByRåN: Är kortet spärrat? Finns den efter-frågade summan på det till kortet kopplade kontot? Servicebyrån skickar ett sekundsnabbt godkännande (2) eller felmeddelande till betalterminalen ihop med ett unikt kontrollnummer. Samtidigt skickas ett med-delande (3) till köparens bank, som reserverar det aktuella beloppet.

Fas 2: ClearingenBUTIKEN: Butikens kassa stämplas ut vid dagens slut. Mer detaljerad kortinformation skickas till servicebyrån (4).

SERVIcEByRåN: Servicebyrån sammanställer betalningsuppdragen från en mängd butiker och sänder dem vidare till kortutgivaren för clearing (5).

clEARINGcENTRAlEN: Av den kortutgivande banken i Sverige, eller av kortorganisationerna Visa eller Mastercard i London respektive Bryssel, sammanställs köparens betalningsförpliktelser till en utbetalningsorder som skickas till köparens bank (6).

Fas 3: InlösenKöPARENS BANK: Den reserverade summan dras från köparens konto, och skickas till clearingcentralen (7).

clEARINGcENTRAlEN: Clearingcentralen överför pengarna till butikens bank (8).

SälJARENS BANK: Två till sju dagar efter att kunden har dragit sitt kort finns pengarna tillgängliga för företaget som äger butiken (9).

15,1miljoner betalkort fanns i Sverige 2007,

6,1miljoner av dem var kreditkort.

1,2miljarder transaktioner utfördes med bank- och kreditkort i Sverige 2007.

233miljarder kontantlösa transaktioner utfördes i världen 2007.

källA: bAnkföreningen

Siffror i korthet

2

3

4

5

67

8

9

fAktA och text: mAgAsinet filter, grAfik: nordström & frAnk

BetalsäkerhetTransaktionen

An officiAl supplement to nordström & frAnks ”editoriAl toolbox 2009”. ©nordström & frAnk Ab, www.nordstromfrAnk.se, [email protected] 7

NetFill- skandalen, 1998Kenneth Taves, KalifornienPorrföretagaren i Malibu anslöt på eget bevåg 900 000 kortkunder till sina barnförbjudna betal-tjänster på Internet. Drygt hälften av de drabbade ägde inte ens en dator, men un-der åren 1997 till 1998 kom Ken Taves över �7,5 miljoner dollar. Han dömdes 2004 till elva års fängelse. En medhjälpare till Taves flydde till Jamaica och har ännu inte dömts för brott.

Alfabank/Union- cardhärvan, 1999-2000Andrej Golov, Ryssland, Magnus Jakobsson, SverigeSäkerhetsc hefen och krypteringsexperten på en av Rysslands största banker Alfa Bank, Andrej Golov, utnyttjade sin position till att komma över �00 000 kortnum-mer med tillhörande pinkoder. Med hjälp av svensken Magnus Jakobsson tillverka-des nya plastkort med vars hjälp tiotals miljo-ner kronor plockades ut i uttagsautomater av lokala krimi-nella gäng runt om i Europa, innan Magnus Jakobsson greps och härvan nystades upp.

Cardsystems, 2005Hackergrupp, USAHackare utnyttjade säkerhetsbrister hos företaget CardSys-tems, som skötte korttransaktioner åt Mastercard och Visa. Med hjälp av ett vi-rusliknande program som hackarna place-rade inne i företagets datasystem kom man över 200 000 kortuppgifter med kortnummer, kortin-nehavarens namn och koder. Totalt beräknas 40 miljoner kortnum-mer ha exponerats innan attacken avslöjades.

TJX-hackers, 2006Hackergrupp, USA, Ukraina, Kina, Est-land och VitrysslandElva personer av olika nationaliteter åtalades 2008 för att under ledning av den amerikanske med-borgaren och Secret Service-informatören Albert »Segvec« Gon-zalez ha kommit över minst 41 miljoner bu-tikskunders kortnum-mer värda miljontals dollar på den svarta marknaden. Kortnum-ren stals med hjälp av ett virusprogram som placerats i stora butikskedjors trådlösa nätverk.

Gudfadern, 2007Maxim »Maksik« Jastremskij, Ukraina Maxim »Maksik« Jastremskij misstänks för inblandning i de flesta stora attacker-na mot amerikanska finansiella institu-tioner de senaste fem åren. Dömdes i januari 2009 av en turkisk domstol till �0 års fängelse för att ha hackat sig in i tolv banker och sålt stulen kortinformation för totalt elva miljoner dollar. Är en av de huvudmisstänkta i den så kallade TJX-skandalen ovan.

Carders- Marketkuppen, 2006-2007Max »Iceman« Butler, San FranciscoUnder några få dagar i augusti 200� hackade sig Max Butler in i andra internetbedragares forum för försäljning av stulen kortinfor-mation, för att själv ta kontroll över hela den miljoninbringande marknaden. Ett efter ett släcktes forumen ner och användarna hänvisades istället till Butlers skapelse Car-dersMarket.com, som kom att bli den största svarta kortmarknaden i världen, tills Secret Service i september 2007 stormade Max Butlers hem.

The Rock Phish Gang, 2005Hackergrupp, okänd hemvistToppar amerikan-ska Secret Service lista över eftersökta internetbrottslingar. Bakom namnet Rock Phish finns troligtvis en grupp hackers som ligger bakom hälften av alla phishingat-tacker i världen, där till exempel bankkun-der med hjälp av falska e-postmed-delanden manövreras till en kopia av sin egen internetbank där all information de knappar in går till bedragarna. Gruppen tros ha tjänat tiotals miljoner dollar på sin verksamhet.

1 2 3 4 5 6 7

8En global farsoti takt med att betalningssystemen digitaliserats har brottsligheten följt efter. här är de senaste årens mest omfattande attacker.

16 3 4

24

4

4

5Den falske lordenGenom att muta säkerhetschefen skaffade sig den självbetitlade brittiske lorden Hugh Rodley helgtillträde till den japanska banken Sumitomo Matsuis Londonkontor. De bel-giska dataexperterna Jan Van Osselaer och Gilles Poelvoorde engagerades för att 2004 installera spionprogramvara på bankens datorer, som registrerade de kon-tonummer, lösenord och säkerhetskoder personalen använde under arbetstid. Vid nya helgbesök för-sökte »Lord« Rodley och hans medkon-spiratörer sedan föra över sammanlagt 229 miljoner pund från japanska storbolags konton till ett antal bluffbolag frontade av sexshopägaren David Nash. Kuppen misslyckades på grund av ett simpelt inmatningsfel och den 5 mars 2009 dömdes medlemmarna i kvin-tetten till mellan tre och åtta års fängelse.

grAfik: nordström & frAnk

fAktA och text: mAgAsinet filter

8

8

4

BetalsäkerhetAttackerna


BetalsäkerhetHistorien


1958BankAmericard, föregångaren till Visa, lanserades i Kalifor-nien. Samma år sjösattes American Express, som redan första dagen fick in 275 000 kortansökningar från allmänheten. 19�� lanserades Mastercard.




1978Den franske uppfinnaren Roland Moreno uppfann chip-tekniken. Den introducerades snabbt på telefonkort, men det dröjde en bit in på 80-talet innan franska banker blev först i världen med chipförsedda betalkort. Svenska bankkort med chip debuterade 2004.

1500 1�00 1700 1800 19001000 1100 1200 1�00 1400900800700�00500

VAD häNDER NU? Bankkortet dörSveriges största kortutgivare Swedbank förutspår att många banker redan 2015 har slutat att ge ut egna bankkort. Istället domineras betal- och kreditkorts-marknaden av ett fåtal stora paneuropeiska företag som konkurrerar med storleken på kortavgifterna.

Mobiltelefonen blir värdebärareDet redan patenterate systemet Cashbutler låter dig ladda ner valfri summa från banken till mobiltelefonens Simkort. Pengarna kan sedan användas för betalning, antingen som ett SMS- liknande meddelande eller genom att mobiltelefonen placeras på en platta vid kassaterminalen som drar summan automatiskt.

ädelmetallernas återkomstI en färsk utredning spår Ekobrottsmyndigheten att utvecklingen mot ett helt digitaliserat betalningssystem – som därmed är mer kontrollerbart för skatte- och ekobrottsutredare – kommer att driva den svarta marknaden till gammaldags byteshandel med guld, silver och ädelstenar.3

Före 1000 f.kr.Kaurisnäckan var den vikti-gaste valutan i forntida Kina, Indien, Sydostasien och Afrika. Liksom andra tidiga betal-ningsmedel hade den flera användningsområden, bland annat som prydnadsföremål. Chokladbönor och metallbitar var andra tidiga betalnings-medel.

200-talet f.kr.Den romerska denaren kom med det romerska rikets etablering som världsmakt att gälla som huvudvaluta i all internationell handel. På så sätt var denaren en föregångare till dagens dollar och euro.




1795I efterdyningarna av den franska revolutionen infördes den första valutan med decimalsystemet som grund (1 franc = 100 centi-mes), vilket förenklade kontanthanteringen avsevärt.

Från snäcka till chipsmidighet och förtroende har alltid varit ledorden för utvecklingen av människans betalmedel. det ska vara enkelt att handla, och det ska gå att lita på att det jag får i handen när jag säljer en vara betingar samma värde dagen därpå.

400�002001000100 f.kr.200 f.kr.�00 f.kr.400 f.kr.500 f.kr.�00 f.kr.700 f.kr.800 f.kr.900 f.kr.1000 f.kr.

1988checkbedräge-rierna nådde sin höjdpunkt i Sve-rige, med 17 000 fall. Några år se-nare var checken på utdöende som betalningsmedel.




Före 650 f.kr.Genom att manipulera vågarna lurade korrupta köpmän till sig fler silver- och guldstycken än de egentligen skulle ha för sina varor. På motsvarande vis lät oärliga köpare gravera in förtroendeingivande stämplar på metallstyckena, som inte stämde överens med deras faktiska halt och vikt


220 e.kr.Under denarens höjdpunkt bestod den av 98 procent silver. återkommande ekonomiska kriser i det romerska imperiet fick kejsaren att späda ut denaren så att den på ett par årtionden förvandlades till ett kopparmynt. För att dölja försämringen doppades mynten i silverbad men det förhindrade inte att den upphörde att fungera som internationellt handelsmynt.

1755Trots tidigt användande av vatten- märke, silvertråd och att alla sedlar bar en mening om att straffet för förfalsk-ning var hängning, skenade förfalsk-ningen i takt med tryckteknikens sprid-ning. 1755 grundade därför Sveriges Riksbank Tumba Bruk för att tillverka unikt papper för sedelutgivningen.

grAfik: nordström & frAnk, fAktA och text: mAgAsinet filter



BetalsäkerhetHistorien


1958BankAmericard, föregångaren till Visa, lanserades i Kalifor-nien. Samma år sjösattes American Express, som redan första dagen fick in 275 000 kortansökningar från allmänheten. 19�� lanserades Mastercard.




1978Den franske uppfinnaren Roland Moreno uppfann chip-tekniken. Den introducerades snabbt på telefonkort, men det dröjde en bit in på 80-talet innan franska banker blev först i världen med chipförsedda betalkort. Svenska bankkort med chip debuterade 2004.

1500 1�00 1700 1800 19001000 1100 1200 1�00 1400900800700�00500

VAD häNDER NU? Bankkortet dörSveriges största kortutgivare Swedbank förutspår att många banker redan 2015 har slutat att ge ut egna bankkort. Istället domineras betal- och kreditkorts-marknaden av ett fåtal stora paneuropeiska företag som konkurrerar med storleken på kortavgifterna.

Mobiltelefonen blir värdebärareDet redan patenterate systemet Cashbutler låter dig ladda ner valfri summa från banken till mobiltelefonens Simkort. Pengarna kan sedan användas för betalning, antingen som ett SMS- liknande meddelande eller genom att mobiltelefonen placeras på en platta vid kassaterminalen som drar summan automatiskt.

ädelmetallernas återkomstI en färsk utredning spår Ekobrottsmyndigheten att utvecklingen mot ett helt digitaliserat betalningssystem – som därmed är mer kontrollerbart för skatte- och ekobrottsutredare – kommer att driva den svarta marknaden till gammaldags byteshandel med guld, silver och ädelstenar.3

Före 1000 f.kr.Kaurisnäckan var den vikti-gaste valutan i forntida Kina, Indien, Sydostasien och Afrika. Liksom andra tidiga betal-ningsmedel hade den flera användningsområden, bland annat som prydnadsföremål. Chokladbönor och metallbitar var andra tidiga betalnings-medel.

200-talet f.kr.Den romerska denaren kom med det romerska rikets etablering som världsmakt att gälla som huvudvaluta i all internationell handel. På så sätt var denaren en föregångare till dagens dollar och euro.




1795I efterdyningarna av den franska revolutionen infördes den första valutan med decimalsystemet som grund (1 franc = 100 centi-mes), vilket förenklade kontanthanteringen avsevärt.

Från snäcka till chipsmidighet och förtroende har alltid varit ledorden för utvecklingen av människans betalmedel. det ska vara enkelt att handla, och det ska gå att lita på att det jag får i handen när jag säljer en vara betingar samma värde dagen därpå.

400�002001000100 f.kr.200 f.kr.�00 f.kr.400 f.kr.500 f.kr.�00 f.kr.700 f.kr.800 f.kr.900 f.kr.1000 f.kr.

1988checkbedräge-rierna nådde sin höjdpunkt i Sve-rige, med 17 000 fall. Några år se-nare var checken på utdöende som betalningsmedel.




Före 650 f.kr.Genom att manipulera vågarna lurade korrupta köpmän till sig fler silver- och guldstycken än de egentligen skulle ha för sina varor. På motsvarande vis lät oärliga köpare gravera in förtroendeingivande stämplar på metallstyckena, som inte stämde överens med deras faktiska halt och vikt


220 e.kr.Under denarens höjdpunkt bestod den av 98 procent silver. återkommande ekonomiska kriser i det romerska imperiet fick kejsaren att späda ut denaren så att den på ett par årtionden förvandlades till ett kopparmynt. För att dölja försämringen doppades mynten i silverbad men det förhindrade inte att den upphörde att fungera som internationellt handelsmynt.

1755Trots tidigt användande av vatten- märke, silvertråd och att alla sedlar bar en mening om att straffet för förfalsk-ning var hängning, skenade förfalsk-ningen i takt med tryckteknikens sprid-ning. 1755 grundade därför Sveriges Riksbank Tumba Bruk för att tillverka unikt papper för sedelutgivningen.

grAfik: nordström & frAnk, fAktA och text: mAgAsinet filter



Vad är skimning?skimning innebär att informationen i ett kontokorts magnetremsa kopieras. därefter överförs den antingen till ett nytt kort, eller utnyttjas för köp per internet, telefon eller postorder.

MiniskimmerSå diskret att en servitör eller butiks-anställd kan gömma den i handen, och kopiera ditt kort utan att du ser det. Då läsaren är så lik utrustningen man använder för att rengöra kre-ditkort, är en annan variant att du får ditt kort tvättat – men i själva verket kopierat – medan du ser på.

UttagsautomatskimmerGenom att fästa en kopieringstillsats framför bankomatens kortläsare, eller montera på en komplett falsk front, kan bedragare stjäla din kontoinformation när du tar ut pengar. Kombineras ofta med en spionkamera som registrerar din kod.

ButiksskimmerUnder ett inbrott placeras kopieringsutrustning inne i butikens egen kortläsare, eller en helt ny, specialpreparerad, kortterminal. Vid ett nytt inbrott hämtas utrustningen och informationen hem.

Så skapas falska kreditkort

1Magnetkortsskrivare med USB-anslutning kostar några hundra dollar, och finns att beställa via internet från tillverkare i Kina.

2Programvaran är endast 2 Mb stor, vilket gör att bedragaren kan ladda ner den från Inter-net vid behov och inte behöver spara den på den egna hårddisken.

3Informationen kan skrivas antingen på vilket gammalt betal- eller medlemskort med magnetremsa som helst, eller på fabriksnya kort med remsa. grAfik: nordström & frAnk

fAktA och text: mAgAsinet filter

BetalsäkerhetSkimning

Får användas frittEfter inköp (5 000 SEK) får allt material i denna manual användas i valfri kanal och vid valfritt antal tillfällen så länge det är på redaktio-nellt utrymme.

Materialet i Editorial Toolbox:- Får inte användas i någon

form av annonser.- Får inte delas ut eller ges

bort till tredje part.- Får inte säljas vidare i

någon form till tredje part. copyrightEditorial Toolbox och dess innehåll är framtagen av Nordström & Frank AB. Materialet omfattas av upphovsrättslagen (SFS 19�0:729). Nordström & Frank AB innehar samtliga

till Editorial Toolbox knutna rättigheter enligt upp-hovsrättslagen och annan tillämplig lagstiftning.

Annan användning av Editorial Toolbox än vad som medges ovan utgör därför intrång i Nordström & Frank AB:s rättigheter och kan föranleda krav på ersättning och andra rättsliga åtgärder.

PubliceringVid publicering skrivs: ”Grafik: Nordström & Frank”

För att säkerställa fram-tida utveckling av Editorial Toolbox vill vi att ni skickar kopior på publicerat material som pdf eller liknande till: [email protected].

www.nordstromfrank.se

Economy & Finance

ETB - Fokus: Betalsäkerhet (Swedish)