BergarterDet finns tre huvudbergarter, indelade efter bildningssätt

1) Magmatiska – bildas helt eller delvis i jordens inre

2) Sedimentära – bildas genom exogena processer

3) Metamorfa – nedtryckta i jordskorpan får de nya utseenden och egenskaper

Bergartscykeln

Bergarternas byggstenarBergarterna byggs upp av

Mineraler – som i sin tur består av ett grundämne (tex Au och Ag), eller en kemisk förening av grundämnen (t.ex kvarts en förening av kisel och syre). Vissa bergarter består av en mineral, andra av flera sammansatta (tex granit: kvarts, fältspat och glimmer).

Malmer – Metallhaltiga mineraler ofta insprängda i övrigt bergartsmaterial. Om koncentrationen av malm är tillräckligt hög, blir den brytvärd.

Exempel på bergarter Magmatiska bergarter – t.ex granit (djupbergart) och

porfyr (ytbergart)

Sedimentära bergarter – t.ex. lerskiffer, sandsten och kalksten

Metamorfa bergarter – t.ex marmor (fr kalksten), kvartsit (från lerskiffer), gnejs (från granit)

Jordarter och jordmånerJordtäcket består av via exogena processer nedbrutet bergarter (samt biologiskt nedbrutet material).

Jordarter delas in i två grupper; minerogena och organogena jordarter.

Minerogena Organogena

Klimat Klimat

Bergarter Vegetation

Olika näringsrikaBeroende på klimat och bildningssätt är jordarterna olika näringsrika.

Humida jordarter: om nederbörden är större än avdunstningen, jordarna kan urlakas på mineraler

Arida jordarter: om avdunstningen är högre än nederbörden, jordarna har mkt mineral men inte så mycket jordmån (biologiskt material) = känslig för jordförstöring

Alluviala jordar: jordarter avsatt i vatten vid flodslätter

Lösjordar: vindburet material, uppluckrade (lättarbetade) och näringsrika

JordmånsbildningJordmånen består av ämnen från levande organismer.

Humus: nedbrutna växt- och djurrester

Förnan: Ligger ovanpå humus, består av löv, barr, bär etc, så har påbörjat en nedbrytningsprocess

Människan påverkar jordmånsbildning genom uppodling, betning, dikning, gödsling, svedjebruk

Karta över jordarter