Petra Gilliusson, legitimerad lärare i SO-ämnena åk 7-9 Hagaskolan

ELEVAKTIVA OCH KREATIVA ARBETSSÄTT I SO-UNDERVISNINGEN!

Fyra viktiga grundpelare för min undervisning:

• Tydligt ledarskap

• Variation (arbetssätt och redovisningsformer)

• Elevaktivitet och kreativitet (som tränar detegna tänkandet)

• Kvalitét

Vad menas med ett elevaktivt arbetssätt?Delaktighet:

• Ett elevaktivt arbetssätt för mig är ett arbetssätt som involverar eleverna i undervisningen och bjuder in dem till att vara delaktiga och medskapare i lärandeprocessen. Eleverna ska vara delaktiga i lektionens utförande så att det blir en gemensam resa för läraren och eleverna.

Aktivitet:

• Pedagogen och didaktikern John Dewey lyfte fram vikten av att eleverna inte bara blir passiva mottagare av förmedlingspedagogik, utan också tillåts vara aktiva i sitt lärande. Han talade ofta om den pedagogiska metoden ”Learning by doing”, där eleverna lär sig genom att göra. Detta är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning menade han. Om eleverna själva är aktiva, åskådliggör och på olika sätt visualiserar det som de ska lära sig mer om, befäster de lättare sina kunskaper.

• Elevaktivitet kan vara på flera olika sätt: Kreativa övningar med t.ex. drama, debatter och diskussioner, gestaltningar och visualiseringar, ritande eller skapande. Det kan lika väl handla om inslag i undervisningen som leder till ett elevaktivt tankesätt. Elevaktiva arbetssätt kan vara allt från större temaarbeten till små inslag under en lektion. Det viktiga är att undervisningen stimulerar till att eleverna blir aktiva i sitt lärande, börjar tänka självständigt och utmanas.

Varför elevaktiva och kreativa arbetssätt?

Vår läroplan ger oss stort stöd för att jobba på ett elevaktivt och kreativt sätt. Här nedan kommer några uttdrag ur Lgr-11:

• ”Skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja utveckling till aktiva och kreativa individer.”

• ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.”

• ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet.”

• ”Förmågan till eget skapande är något som eleverna ska tillägna sig”.

(Källa: Läroplanen sid. 9)

Vardagsproblematik

Vår läroplan ger oss stöd för ett elevaktivt och kreativt arbetssätt samtidigt som de nya kursplanerna i SO-ämnena har fått ett allt större centralt innehåll. Mycket mer kunskapsstoff ska få plats samtidigt som tiden i våra ämnen har krympt.

Detta har ställt oss inför en ny situation där vi har tvingats tänka lite annorlunda kring hur vi ska kunna tillämpa elevaktiva metoder för inlärning, utan att det tar för mycket tid i anspråk. Detta kräver ett nytt sätt att tänka kring elevaktiva arbetssätt än tidigare.

Min och min lärgrupps erfarenheter säger oss dock att elever lär sig bättre och minns stoffet längre då de erbjuds möjligheten att jobba på ett elevaktivt sätt, så därför är det angeläget att få fortsätta att arbeta med att utveckla sådana metoder som passar den nya situationen.

Jag och mina SO-kollegor har även under en längre tid upplevt att det har varit ett problem att nå de läs- och skrivsvaga eleverna, som har svårt att ta in ett teoretiskt stoff på annat sätt än att även praktiskt arbeta med ett ämne.

Förändrad undervisnings-

situation

Hur kan vi skapa elevaktiva lektioner som höjer motivationen och stärker lärandet?

• Skapande aktiviteter (Tex. Utställningar, olika byggprojekt, rita världsreligionerna mm.)

• Drama, rollspel, forumteater och simuleringsövningar

• Gestaltningar

• Debatter och diskussions- och argumentationsövningar

• Värderingsövningar

• ”Titta, känna och prova”- att använda så många sinnen man kan vid inlärning. (Hjärnforskning stöder detta för ökat lärande.)

• Visualiseringar (skapa bilder i tanken eller rent fysiskt i klassrummet. Viktigt då bilder enligt forskning förstärker lärandet!)

• Elevaktiva genomgångar (Lärar- eller elevledda)

Olika typer av elevaktiva

arbetssätt

• Muntliga tvärgruppsredovisningar med kamratrespons

• Elevaktiva skrivövningar/ arbetsuppgifter

• Skapande läxförhör eller prov (där de skriver och/ eller målar och med hjälp av bilder, serier eller mind maps mm. visar sina kunskaper och färdigheter).

• Olika grupparbeten med skriftliga och/ eller muntliga presentationer (redovisningar) med kreativa inslag.

• Story line

• Mini whiteboards

• Analysträning

• Digitala hjälpmedel som t.ex. Socrative mm,

• mm.

Fördelar

• Att få vara aktiv under en lektion höjer oftast motivationen. Då motivationen höjs stärks oftast också lärandet. Det ska vara roligt att lära! (Sk. Motivationspedagogik).

• Underlättar minnet, då du kommer ihåg mer då du ges chans att stanna upp och tänka till och visualiserar/ gör saker med kroppen. ”Learning by doing”. (John Dewey)

• Skapar bättre och djupare förståelse hos eleverna, då de själva måste aktiveras i sitt tänkande. ( Skapa T T T!, Tom Tiller)

• Minnet underlättas även av att man som elev måste använda många olika sinnen under en lektion. Det är lättare att minnas när man hänger upp det på något man både hört, läst, sett och gjort.

• Det är också lättare att nå olika typer av elever med olika inlärningsstilar, då flera olika metoder och flera olika sinnen används. Då fler ”inlärningscentran” stimuleras når vi fler elever och då höjs förhoppningsvis även måluppfyllelsen.

Fördelar med ett elevaktivt och kreativt arbetssätt

• Möjlighet för eleverna att visa förmågor (eller nya förmågor) på annat sätt än i mer traditionell undervisning.

• Elevernas förkunskaper och intressen styr mer undervisningen, vilket gör lärandet mer angeläget och meningsfullt. Eleven kan uppleva att de i högre grad kan påverka undervisningen och detta höjer oftast motivationen att lära.

• ”Lärandet” blir mer synligt för både eleven och läraren. Eleven blir själv medveten om vad hen kan eller behöver träna mer på.

• Synliggör lärandet i gruppen. Läraren ser tydligt vilka som hänger med eller inte. Avcheckningsmöjlighet för läraren.

• Formativ bedömning och formativ feedforward kan lättare göras. ”Vart är eleven och vart ska eleven?” Vad behöver göras för att utvecklas och gå vidare?”

Fördelar

• Läraren följer elevernas lärande mer systematiskt. Detta kan ge mindre arbetsbelastning för läraren i slutänden, då du som lärare snabbare kan sätta in eventuella åtgärder under lärandeprocessens gång och få eleverna på ”rätt kurs”.

• Ser arbetet under ett moment som en process. De elever som varit aktiva under processen har en stor fördel då det kanske i slutänden är dags för ett mer summativt prov eller annan redovisningsform. Eleven ges även chansen att visa fler förmågor (andra förmågor) fortlöpande än vad som visas upp under ett provtillfälle/ redovisningstillfälle.

• Eleverna lär varandra (kollegialt lärande har av forskning starkt lyfts fram som en framgångsfaktor för stärkt och fördjupat lärande.) (Hans- Åke Sherp)

• Lektionerna blir mindre monotona och elever som annars skulle ha svårt att koncentrera sig får bättre fokus. (Detta förutsatt att läraren styr de elevaktiva arbetssätten så att eleverna känner trygghet och vet vad som förväntas av dem.)

Fler fördelar…

• Särskilt läs- och skrivsvaga elever gynnas av ett mer elevaktivt och kreativt arbetssätt.

• Ger bättre koncentration och kräver goda förberedelser av eleven.

• Vi kan hittills inte se några könsskillnader i vilka elever som gillar eller gynnas av detta arbetssätt. Arbetssättet är lika omtyckt oberoende av kön och verkar gynnar både killar som tjejer.

• Min erfarenhet är även att nyanlända elever samt elever med särskilda behov har lättare att ta till sig ett teoretiskt stoff på ett mer elevaktivt och konkret undervisningssätt. Här krävs dock en mycket tydlig struktur från lärarens sida. I dessa grupper behöver även olika metoder upprepas mer, så att eleverna känner sig trygga med inlärnings- eller redovisnings-metoden.

Fler fördelar…

• Jag upplever även att ”starka” elever triggas (motiveras till) att ta ut svängarna mer under elevaktiva arbetssätt samt att elever som inte har lika lätt för sig och kanske kommer mer oförberedda till lektionen lär av och tillsammans med de andra under själva lektionstillfället mer än vad som sker vid enbart en mer traditionell undervisning.

Nackdelar: (ett urval…)• Det är tidskrävande att förbereda, planera och

genomföra olika elevaktiva arbetssätt.

• Elever samt pedagoger behöver tränas in i ett sådant arbetssätt för att nå ovanstående fördelar. Detta kan ta tid och kräver övning. (De elevgrupper som är mest positivt inställda till dessa arbetssätt är de som under en längre tid aktivt arbetat på detta sätt.)

• Mer impulsstyrda elever kan ha svårt att hålla fokus/ behålla koncentrationen vid elevaktiva arbetssätt. (Arbetssättet kräver därför att läraren är en tydlig ledare som ger tydliga ramar för arbetet och finns med som ”coach”från början till slut.)

• Det kan vara svårt att få mer tystlåtna och blyga elever att delta. Dessa behöver särskild hjälp av läraren att få sina tankar och funderingar hörda.

Upplevda nackdelar

• Risken finns att resultatet inte blir som förväntat (eleverna lär sig inte det som är tänkt). Men de var motiverade och lärde säkert något annat av vikt. Här är det dock viktigt att man som lärare leder in eleverna på ”rätt spår” om så behövs.

• Det är lätt att läraren under elevaktiva arbetsuppgifter kanske främst ser de ”svagare” respektive de ”starkare” eleverna, medan övriga elever i klassen inte syns lika tydligt under kortare elevaktiva inslag. Det är därför viktigt att man har det i bakhuvudet då man planerar sina elevaktiva övningar eller teman, så att man försöker ge alla en chans att visa vad man kan. Man kan också med fördel planera in några mer summativa avcheckningsmöjligheter under processens gång för att även ge dessa elever möjlighet att få visa mer av vad de kan.

I vår lärgrupp har vi utifrån våra gemensamma erfarenheter dragit slutsatsen att fördelarna överväger nackdelarna. Vi anser att arbetet med elevaktiva arbetssätt är en process där de nackdelar vi ser är en del av ”startproblematiken” i arbetssättet och vi anser därför att problemen är av övergående karaktär.

Fler nackdelar…

Vad säger eleverna om de elevaktiva och kreativa arbetssätten?

”Jag tycker att det mer elevaktiva arbetssättet är bättre än mer traditionell undervisning. För att jag blir mer koncentrerad och motiverad på detta sätt och jag lär mig mer på detta sätt.”

”Ja, det blir mycket roligare att lära sig.”

” Det blir roligare när man gör saker själv och man lär sig mer när det är roligare.”

” Jag tycker att det är bra på det här sättet vi gjorde och jag

tycker även att man får in mer i skallen när man har kul.

Roliga minnen fastnar lättare.”

Elevernas röster….

” Jag tycker att det blir roligare att lära sig. Det är något att se fram emot när man går till SO-lektionen.”

”När jag får göra saker fastnar det bättre vare sig jag vill eller inte.

Jag märker att jag redan kan det mesta när det är dags för

inläsning till prov på området eller då det är dags för redovisning,

så ja jag lär mig mycket bättre så här.”

”När vi har jobbat elevaktivt sätter det sig i minnet bättre och jag minns fortfarande vad jag lärde mig för två år sedan, det liksom sitter kvar.”

”Såklart jag tycker att jag lär mig mer på detta sätt och jag tycker det

är roligare och mer intressant. Men ibland behöver man också lite

mer gammaldags sätt.”

Fler elevröster…

”Det elevaktiva arbetssättet passar mig mer än att bara lyssna eller läsa ur en bok. Detta arbetssätt är väldigt roligt och man kommer djupare in i arbetet”.

”Det blir både roligare och enklare att lära, då vi själva måste tänka

till och vara aktiva.”

”Det är bra med elevaktiva arbetssätt, då får man använda sin kreativitet och man har lättare att lära sig på sitt sätt. Men jag gillar också dina genomgångar som skapar bilder i mitt huvud. Detta tillsammans gör att man minns så mycket bättre”.

”Det är bra för man måste hänga med och vara aktiv. Det gör att man

inte somnar till.”

Röster från eleverna…

”SO-uppgifter som t.ex. ”Vårt klimatsmarta land” var väldigt utmanande, rolig och intressant på samma gång för man var väldigt delaktig och alla lärde sig av varandra om olika ämnesområden. Genom att sitta tillsammans lärde vi ju varandra mer om ”Hållbar utveckling än vad jag hade gjort på egen hand.”

”Jag tycker att den elevaktiva undervisningen varit kanon, rolig,

intressant och lärorik. Man känner sig både mer utmanad och

motiverad att göra bra ifrån sig.”

”Ett mer elevaktivt arbetssätt då vi varierar olika redovisningsformer gör att alla ämnen på skolan stärks, t.ex att skriva mer utförligt, lära sig se ur olika synvinklar, att argumentera och att prata inför en grupp på ett tydligt och bra sätt”.

Fler röster från klassrummet…

” Jag tycker att jag under denna termin har blivit hjälpt i mitt lärande och det har varit roligt att vi har kunnat vara med och bestämma vad vi vill göra eller hur vi kan göra så att det hjälper vår undervisning. Vi fick vara med och välja och bestämma hur du och vi skulle göra för att hjälpa oss”.

” Jag har blivit väldigt motiverad. Jag tycker om att elever får vara med och bestämma och vara aktiva på lektionerna. Jag tycker att jag har utvecklats mycket.”

”Jag upplever mer elevdemokrati och känner större delaktighet i lektionerna. Det gör i alla fall mig mer engagerad.”

Slutkläm:

Undersökningar från bl.a Skolverket, om vad som har bidragit till elevers försämrade resultat under senare år konstaterar bl.a att elever har lämnats för mycket ensamma i sitt arbete utan tillräcklig kontakt med läraren. Forskning visar även att läraren ensam är den viktigaste resursen för framgång i elevens lärande.Med detta som bakgrund är det viktigt att betona lärarens viktiga roll även under de mer fria elevaktiva momenten. Läraren måste vara aktiv, ge strukturer, stötta, coacha, bedöma och leda på rätt väg mot tydligt slutmål. Här är vår närvaro än viktigare om vi ska lyckas tillsammans med våra elever!

Tusen tack för att ni lyssnade!

Här kommer lite inspirationsbilder från

klassrummet…