HISTORISK METOD OCH TEORI

KVANTITATIV METOD

• Olika sätt att bearbeta stora mängder mätbara data• Vanligtvis tillämpbara på historisk statistik från

t.ex. skattelängder, dödsbon, befolkningsstatistik, jordeböcker, lönelistor, invetarielistor etc.• Mängden fakta bildar ett mönster som diskuteras• Lämplig metod när antalet eller mängden spelar

en avgörande roll för sin frågeställning

KVALITATIV METOD

• Går på djupet, fördjupande analyser av enstaka fallstudier• Begränsat antal källor• Nutidshistoria: djupintervjuer• Tolkningen man gör kallas hermeneutik.• Diskursanalys; en historisk analys av hur begrepp

och språk ändras med tiden• Inga generella slutsatser – men man bildar

hypoteser, dvs välgrundade antaganden. Dessa hypoteser kan sedan bli en utgångspunkt för en kvantitativ studie

KOMPARATIV METOD

• Används både inom kvantitativa och kvalitativa studier• Jämförelser mellan olika källor som man sedan

analyserar och bygger slutsatser på• T.ex att jämföra hur samma historiska händelse

redogörs för i olika historieböcker

TEORIER OCH HYPOTESER

• En teori är en strukturerad bild på historien, baserat på vad tidigare forskning kommit fram till.• Hypoteser är antaganden, som om den bevisas

”sann” genom ett flertal empiriska studier kan bli en teori.• Teorier hänger ofta ihop med din a) historiesyn b) val av metod• Tidigare forskning: viktigt att ta hänsyn i, i sin

teoretiska ram för undersökningen.

DILEMMAT FÖR DEN HISTORISKA VETENSKAPEN

• Vi kan inte återupprepa samma förutsättningar• Vi styrs av vår historiesyn• Vi styrs av våra värderingar (västerländska,

kristna)• Vi styrs av våra nutida uppfattningar om vad som

är rätt och fel• Vi styrs av att vi vet mer idag och därför kan göra

mer välgrundade val