Teknikstöd till elever med

kognitiva svårigheter ex. AD/HD

17/18 feb. 2015

Monica Nyberg

• Idag är lärare förhållandevis duktiga på att kartlägga läs- och skrivsvårigheter och upptäcka/uppmärksamma dessa elever,

MEN ????

• Har rektorer/lärare samma grundläggande kunskaper om kognitiva svårigheter /Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

• Har rektorer/lärare samma grundläggande kunskaper om att kunna uppmärksamma, kartlägga, ha rätt förhållningssätt, bemötande och bra förhållningssätt, erbjuda bra anpassningar, metoder, bra teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter/ Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

• Har din skola en systematisk struktur hur man uppmärksammar, kartlägger, utreder och analysera elever med kognitiva och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

Syfte

• Ge information om relevanta rapporter, kartläggningsmaterial, användbara hemsidor.

• Lyfta frågan att man bör arbeta mer strukturerat och systematiskt för att skapa en kognitivt tillgänglig skolmiljö.

• Ge en inblick av teknikstöd, anpassningar och strategier för elever med kognitiva svårigheter.

Kognitiva funktioner

”Elever med kognitiva svårigheter kan ha problem med en eller flera av dessa:”

Exekutiva funktioner

Motivation, initiativ, organisation och planering av sitt liv, uppmärksamhet ,impulskontroll,

kognitiv flexibilitet ,tidsuppfattning, tidsplanering

Minne

Långtidsminne, korttidsminne, arbetsminne

Generaliseringsförmåga

Perception

Stresstålighet

Mentaliseringsförmåga

Sömn

Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/

AD/HD

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder

”Kärnsymptomen vid funktionsnedsättningen AD/HD är svårigheter med:

• Uppmärksamhet

• Impulskontroll

• Överaktivitet

Symptomen leder ofta till:

• Koncentrationssvårigheter

• Att förstå sammanhang

• Konsekvenser av det egna handlandet

En elev med AD/HD kan:

• Ha svårigheter med lärandet

• Svårigheter att utveckla och fördjupa kamratrelationer

• Utan rätt anpassningar och bemötande i skolan kan eleven riskera att utveckla en bristande tilltro

till sin egen förmåga och känslor av misslyckande”

• Studier visar att en betydande andel av elever med AD/HD är i behov av särskilt stöd”

Skolinspektionens rapport 2014:09 ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

”Lär om teknikstöd”- webbplats

• ”Lär om teknikstöd” är en webbplatsen . Här finns kunskap samlad om kognitiva svårigheter. Elever kan kompenseras med teknikstöd som till exempel appar som stärker organisationsförmågan eller hjälper minnet. Eller olika stöd för tidsuppfattning och koncentration. Teknikstödet kan också vara strategier.”

• ”Sju filmer om teknikstöd”

• ”Bemötande och rutiner vid teknikstöd”

• ”Skolans arbete, ansvar och lagar”

• ”Kognitiva funktioner och hjärnan”

• ”Resultat och erfarenheter”

• Val av teknikstöd: lyssna på elevens egna upplevelser och kartlägga behov av stödinsatser.

• Instrument för kartläggning- bedömningsinstrument: BAS= Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter –FSA, 2014

Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/

Resultat från projektet

”Teknikstöd i skolan” Hjälpmedelsinstitutet (Hi)

• ”Små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse.

• 15% av eleverna i gymnasieskolan har stora kognitiva svårigheter.

• Många av eleverna med kognitiva svårigheter saknar diagnos

• Relativt enkla teknikstöd gör stor skillnad

• Frånvaron minskade hos elever som fått teknikstöd

• Kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd behövs i skolan

• Ett instrument för att kartlägga behov är användbart

• Insatserna är samhällsekonomiskt lönsamma

• 77 % av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat att hantera

besvärliga situationer i skolan.

• 73 % av eleverna anger att de förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.”

Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/

Projektet ”Teknikstöd i skolan” http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-i-skolan/

”Skolsituationen för elever med

funktionsnedsättning AD/HD”Skolornas arbete behöver förbättras:

• Brister i skolans utredningsarbete med att uppmärksamma, kartlägga, utreda och

analysera.

• Kartläggning av elevers individuella behov och förutsättningar, anpassa

undervisningen utifrån detta.

• Följa upp resultatet av de åtgärder som vidtas utvärdera de insatser för att förbättra

elevernas skolsituation. Kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten samt

vidta åtgärder för att förvissa sig om att elever med ADHD får det stöd de behöver.

• Huvudmän, rektorer och lärare bör förbättra och arbeta på ett mer strukturerat och

systematiskt sätt med kartläggning , anpassning av undervisning och övrig skolmiljö

samt med uppföljning den enskilde elevens svårigheter och styrkor.

Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

• Kartläggningarna inriktas på att belysa den enskilde elevens svårigheter och styrkor,

medan förhållande på grupp och organisationsnivå saknas. Kartläggningar ska

belysa hela skolsituationen.

• Elevernas och vårdnadshavare möjligheter till delaktighet i kartläggningen.

• Skolor brister att följa upp om åtgärderna varit effektiva och lett till förbättring för

eleven. Saknas systematik med uppföljningar och utvärderingar av de åtgärder och

anpassningar som satts in.

• Informationsöverföring: Det varierar på vilket sätt skolan tillvaratar och delger den

information som finns om elevens behov. Relevant information om eleverna når inte

alla undervisande lärare och att eleverna inte får de anpassningar som de är i behov

av för att tillgodogöra sig undervisningen i stort.

Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

”Skolsituationen för elever med

funktionsnedsättning AD/HD”

• Skolpersonalen saknar fördjupande kunskaper att möta individuella behov hos elever

med funktionsnedsättningar.

• Läraren behöver tid för att lära känna den enskilde eleven.

• Lärarna behöver kunskap om vilka svårigheter funktionsnedsättningen AD/HD kan

innebära och vilka uttryck svårigheterna kan ta.

• Begränsade möjligheter till pedagogiska diskussioner för personalen, ger försämrade

möjligheter för lärarna att utveckla metoder för undervisningen.

• Forskare anser att skolans personal behöver kunskap och handledning. Det behövs

anpassnings- och utvecklingsinsatser på alla nivåer.

Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

”Skolsituationen för elever med

funktionsnedsättning AD/HD”

Generella lösningar• Anpassningar som skolor genomför är inte alltid de anpassningar som passar eleven

bäst.

• Skolor använder relativt ofta generella och allmängiltiga lösningar.

Ex. lektioner med en struktur med en tydlig inledning och ett tydligt avslut. En sådan

anpassning är inte fullt tillräcklig för att kunna möta elevers individuella behov.

• På en del skolor är det den enda formen av anpassningen som görs.

• Det behövs både generella anpassningar i skolmiljön och individuell metoder och teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter.

Exempel:

• Skolmiljön ska vara tydlig och konkret

• Informationsflöden ( tydlig, kortfattat. Ett verktyg för att samla information på ett ställe- digital plattform)

• Orientering i lokalerna (genomtänkt struktur för namn på salar)

• Andra förbättringar ( lugna rum, tydliga klockor)

• Ljudmiljön/akustik ( plattor i taket, tjockare gardiner, ljudutjämningssystem)

Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

http://laromteknikstod.se/

Tillgänglig utbildning ”Samspelsmodell” 2013 SPSM

www.spsm.se/Tillganglighet/

SPSM: Värderingsverktyg

för tillgänglig utbildning

SPSM, 2014. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning- Förskola och skola

SPSM: DATE lärmaterial

DATE lärmaterial :

innehåller övningar som hjälper eleverna att utforska sin skolmiljö och arbeta för en inkluderande skola för år 4-9.

SPSM, 2014. ”DATE – lärmaterial” för år 4-9

”Stödinsatser för elever i behov av extra

anpassningar och särskilt stöd”- Skolverket• ”Uppmärksamma att en elev kan vara i behov av särskilt stöd.

• Pedagogisk utredning. Utredningar av elevers behov kan vara olika omfattande. I en

del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt.

• Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven

har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är.

• Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp-

och skolnivå.

• Samtal med eleven och elevens vårdnadshavare

• Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning/analys

• Alla som är involverade i arbetet med programmet inleder sitt arbete med att

genomföra åtgärderna.

• Tillsammans med dem som är involverade i arbetet kontinuerligt följa upp och

utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller

kompletterande åtgärder behöver vidtas.”

• Gemensam tid för professionellt lärande. (Helen Timperley, 2013 ”Det professionella lärandets

inneboende kraft”

Skolverket, 2014 ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala

förskolor,

grundskolor och gymnasium 2013-04-29

”Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att ”vi gör det goda livet möjligt” och för att skapa ”alltid

bästa möte för fortsatt lärande”. Ytterst handlar det om att alla individer får möjligheterna att lyckas i

sitt lärande och i sin utveckling, detta i en skola som är inkluderande d.v.s. tillgänglig för alla barn

och elever.

Grundfokus i barn- och elevhälsa är att skapa en god lärmiljö och en positiv

lärandesituation för att alla barn och elever ska nå de kunskapskrav som minst ska

uppnås. Barn- och elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande.

Pedagogens utmaning är att sätta fokus på barn och elevers styrkor och se på barnet med friska

ögon, anpassa pedagogiken till barnet och inte barnet till pedagogiken.

Sålunda individualiserar, anpassar och organiserar pedagogen lärmiljön/undervisningen så att

verksamheten blir tillgänglig för samtliga barn och elever.”

Sundsvalls kommun, 2013. ” Barn -och elevhälsoplan”

Observationsmall för kartläggning Område Styrkor, skyddsfaktorer

(Fungerar)Vad , när , hur?

Svårigheter , riskfaktorer , hinder (Fungerar inte)Vad, när, hur?

LärmiljöLärarstil, bemötandeAnpassning/arbetssättLärverktyg/teknik

Uppmärksamhet/lyssnaUppfattar muntliga instruktioner och information-till hela klassen?Uppfattar muntliga instruktioner och information- enskilt?Uppfattar skriftliga instruktioner och information-till hela klassen?Uppfattar skrifliga instruktioner och information- enskilt?Klarar av att lyssna?

Aktivitetsnivå/uthållighet/energinivå/koncentrationHur länge orkar eleven koncentrera sig? Olika ämnen/tidpunkt på dagen?Tröttnar eleven fort? Varför?Varierar aktivitetsnivån,koncentrationen vid olika dagar/situationer?Svårt att sitta still?Svårt att lyssna?Blir störd av ljud och rörelse?Orkar inte långa texter,många sidor m.m?Behov av varva ned /återhämta sig/vila?

Impulskontroll/BehovstillfredställelseBehöver eleven omedelbar respons/tillfredsställelse?Pratar rätt ut?Behov av belöning?Turtagning? Regler?

AffektkontrollReagerar adekvat utifrån en händelse, har kontroll över känslor och impulser?

Skoldatatek Sundsvall, Nyberg Monica, 2014

Innan ”Val av lärverktyg”

• Kartlägg elevens styrkor, svårigheter, förutsättningar och

behov.

• Fundera och analysera vilka anpassningar och

lärverktyg som kan stödja och underlätta lärandet och

måluppfyllelsen för eleven?

• Vilka möjligheter och begränsningar har lärverktyget i

olika lärsituationer?

• Vad kan lärverktyget tillföra som inte redan tillgodoses

på annat sätt?

Alice år 2

Svårigheter1. Planera och strukturera: Vet inte hur mycket och vad hon ska göra

2. Uppmärksamhet: Orkar inte lyssna

3. Tidsuppfattning, tidsplanering: Kommer för sent till skola, ingen riktig uppfattning hur länge hon ska arbeta.

4. Överaktivitet : Sitter inte still , går runt i klassrummet 5. Minne: Glömmer läxor 6. Läsa: Läser långsamt, avkodningssvårigheter7. Skriva: Svårigheter både motoriskt och att få till texter.

LösningarTeknikstöd: Egen dator med möjlighet att kunna lyssna på böcker, skriva med talsyntes, jobba med inlärningsprogram. Blir mycket mer fokuserad vid dator och med hörlurar. Använder ibland klassens gemensamma Ipad för spel. 1. Inplastat schema, tydliga beskrivningar vad som ska göras och vilken ordning, inplanerad

”rörelse”, checklistor för avprickning. 2. Individuell genomgång, fokusstöd ex. Comfort Audio3. Ipad – Appar: Pratklocka, Timstock,( äggklocka)4. Kortare arbetspass, varva med ”rörelse”, bollkudde.5. Dubbla uppsättningar av läromedel, mail/sms med arbetsuppgifter till föräldrar.6. Kommunlicens Inläsningstjänst/Bookshelf: Lyssna på inlästa böcker på datorn.

Legimus: Lyssna på inlästa böcker (”biblioteket”) 7. Skriva texter med talsyntesprogrammet ”Claro Read Plus” /kommunlicens

Alfred år 5

Svårigheter1. Planera och strukturera: Kan inte strukturera upp sina arbeten, ibland kommer han igång

med ämnen han vet hur han ska göra och tycker om.2. Uppmärksamhet: Har svårt att fokusera och koncentrera sig, förstår inte alla ord och

begrepp vid muntliga genomgångar. 3. Tidsuppfattning, tidsplanering : Svårt att beräkna och uppfatta hur lång tid olika uppgifter

tar.4. Överaktivitet : Sitter inte still , går runt i klassrummet 5. Minne: Kommer inte ihåg att ta med sig läxor, vet inte vad och hur han ska göra läxorna

LösningarTeknikstöd: Ipad med appar som stöttar och underlättar utifrån hans behov och förutsättningar.Ipaden används för struktur/planering, inlästa läromedel, digitala läromedel, kommunikation mellan skola –hem, möjlighet att se film, bildstöd, ta kort, tidsuppfattning…..”Allt ska finnas i Ipaden”. Ipaden används både i skolan och hemma. Följer med varje dag mellan skola-hem.1. Appen Skolfoto XL: Allt samlas i appen: foton av tavlan, spela in muntliga påminnelser, schema

med olika färger/ämnen, läxor/prov, uppgifter, påminnelser mm. Skriftliga instruktioner, arbetsscheman/beting med tydliga mål och innehåll vad han ska göra.

2. Se film av aktuellt område- Medioteket, extra tydliga instruktioner individuellt med genomgång av svåra ord och begrepp med bildstöd,: ex: Symwriter, Google bilder.

3. Ipad/appar: Time Timer, Timstock4. Sitta enskilt vid behov för att kunna arbeta, men även för vila.5. I Ipaden finns dokument, digitala böcker, föräldrarna ser i appen Skolfoto vad som ska göras + på

skolans gemensamma plattform ex: Schoolsoft.

Anna år 8, Anton gy

Svårigheter

1. Planera och strukturera: Svårt att ha koll på vad som händer framöver.

2. Uppmärksamhet: Tappar tråden, blir trött- somnar ibland, har svårt att fokusera och koncentrera sig vid

muntliga genomgångar

3. Tidsuppfattning, tidsplanering: Har svårt att få till ett bra upplägg på sina läxor och prov, tiden

räcker till, inte behöva sitta sista kvällen.

4. Överaktivitet : Har svårt att sitta stilla och arbeta hela lektioner.

5. Minne: Svårt att planera vilka böcker ,vilket material som ska med till skolan. Tar med sig allt.

LösningarTeknikstöd: Smartphone, Ipad, (dator)

1. Lektionsplaneringar långt i förväg via e-post, ex Power point ,skriftlig information, stödperson som hjälper att lägga upp ett hållbart schema. Facebook-grupp/klassen: där skriver man in schemaändringar, påminnelse idrottsdagar mm. Uppgifter och prov finns på gemensam plattform.

2. Varierad undervisning (läsa, samtala, spela spel mm), ”Flipped Classroom”, se film av aktuellt område, ta kort av tavlan, tillåtelse att spela in genomgångar.

3. Premium Comai: Webbaserad kalender, sms, checklistor själv el. av förälder, pedagog. Ipad– appen Classes : struktur av läxor och prov, påminnelser

4. Överenskommelse med lärarna att ha tillåtelse att ta pauser vid behov.5. Få digitala läromedel inlagda på sin Ipad. Skriva och samla alla kortare

anteckningar/genomgångar i appen ”Evernote”. Längre texter skrivs i appen”Pages”.

Material, filmer, webbsidor, mm ……• MFD, (Hi) : ”Kognitionssimulator”, den visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Du får

uppleva vad ett kognitivt funktionshinder kan innebära för elever med ADHD, Aspergers syndrom

eller Dyslexi.

• UR,2013: Serien Orka: ”Vad innebär det att ha diagnoser som ADHD, autism och

tvångssyndrom?”, 6 avsnitt i varje program bär en fiktiv karaktär på de olika problemen, unga

vuxna som växt upp med olika diagnoser som berättar hur det var för dem när de var i

mellanstadieåldern, och hur de hittat strategier att leva med sina svårigheter.

• UR, 2013: Serien ”Om Åsså har jag dyslexi”, 8 filmer med elever som beskriver sin situation.

• Inläsningstjänst Sundsvalls kommunala grundskolor och gymnasium har abonnemang på inlästa

läromedel. Det innebär att skolorna utan kostnad laddar hem inlästa läromedel till elever som har

svårt att tillgodogöra sig tryckt text. Eleverna har också tillgång till appen Inläsningstjänst för att

ladda ner och läsa inlästa läromedel. Appen finns både till iOs och Android.

• Legimus: Legimus.se är ett bibliotek där man kan söka efter och låna alla deras böcker. Legimus

är också namnet på MTM:s app där man kan hämta och läsa talböcker. (för personer med olika

funktionsnedsättningar)

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

Kontaktuppgifter och referenser

Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex. AD/HD” 2015-02-17/18 Monica Nyberg, Skoldatatek Sundsvall

Kontaktuppgifter Monica Nyberg, Skoldatatek Sundsvallmonica.nyberg@skola.sundsvall.seSkoldatatek Sundsvallhttp://www.sundsvall.se/Utbildning-och-forskola/Sarskilt-stod/Skoldatatek/

ReferenserFörbundet Sveriges Arbetsterapeuter –FSA, 2014. ”BAS- Bedömning av anpassningar i skolmiljön - ett bedömningsinstrument”http://www.fsa.se/Min-profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Bedomning-av-anpassningar-i-skolmiljon-BAS/Hjälpmedelsinstitutet, 2013: ”Lär om tekniksstöd” – Webbplatshttp://laromteknikstod.se/Hjälpmedelsinstitutet (Hi), 2013. "Projektet teknikstöd i skolan”, Projektet ” Vägar till arbete”http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-i-skolan/Hjälpmedelsinstitutet (Hi), 2013.”Teknikstöd i skolan – slutrapport”http://www.hi.se/publikationer/rapporter/teknikstod-i-skolan-slutrapport/Inläsningstjänst Kommunlicens Sundsvalls kommun / Inlästa läromedel och skönlitteraturhttp://www.inlasningstjanst.se/Legimus , Bibliotek + app för nedladdning av talböcker http://www.legimus.se/Myndigheten för delaktighet (MFD= tidigare Hjälpmedelsinstitutet, Hi)http://www.mfd.se/om-mfd/

Myndigheten för delaktighet (MFD)/ Välfärdteknologi i skolan

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/

Myndigheten för delaktighet (MFD) 2014. Publikationen ”Anpassningar för oss med ADHD”

http://www.mfd.se/publikationer/sok/?SelectedTyp=0&SelectedPubYear=0&SearchText=skol&SelectedSort=0&itemsPer

Page=10

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kapitel 1 - Vad innebär kognition? (filmer)”

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/om-kognition-och-hjalpmedel/kapitel-1-vad-

innebar-kognition/

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kognition och kognitiva hjälpmedel”

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/sok-hjalpmedel/tid-och-planering/

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kognitionssimulator”

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Teknikstöd i skolan – slutrapport”

http://www.mfd.se/publikationer/rapporter/teknikstod-i-skolan-slutrapport/

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Teknikstöd i skolan – tidning”

http://www.mfd.se/publikationer/informationsmaterial/teknikstod-i-skolan-tidning/

Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Tips på appar för kognition och kommunikation – Appar som stöd”

http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

http://www.mtm.se/

Skoldatatek

http://www.skoldatatek.se/

Skolinspektionen rapport 2014:09. ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”,

http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Elever-

med-funktionsnedsattningen-ADHD/

Skolverket/Allmänna Råd, 2014,”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3299

Skolverket/Allmänna Råd, 2014 stödmaterial om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd,

”Stödinsatser i utbildningen”

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3362

Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/

SPSM, 2014. ”DATE – lärmaterial” för år 4-9

http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00526

SPSM, 2012. ”IT i lärandet”

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/

SPSM , 2013. Skrift eller pdf ,”It i lärandet för att nå målen”

https://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00368

SPSM, ”Tillgänglighet ”

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/

SPSM, 2015. ”Tillgänglighetsmodell”

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Tillganglighetsmodell/

SPSM, 2014. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning- Förskola och skola

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/

Sundsvalls kommun, 2013. ”Barn och elevhälsoplan”

http://inloggad.sundsvall.se/Regler-och-styrning/Regler-och-policy/B/Barn-och-utbildnings-styrdokument/

Timperley Helen, 2013, Studentlitteratur. ”Det professionella lärandets inneboende kraft”

UR,2013: Serien Orka,6 filmer. ”Vad innebär det att ha diagnoser som ADHD, autism och tvångssyndrom?”,

http://www.ur.se/Produkter/177421-Orka-Felicia-klarar-inte-skolan

UR, 2013: Serien,” Åsså har jag dyslexi”, 8 filmer ” Elever ger sin beskrivning hur det är att ha dyslexi”

http://www.ur.se/Produkter/174302-Assa-har-jag-dyslexi-Att-fa-en-diagnos

Definition av

begrepp

• Funktionsnedsättning - nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

• Funktionshinder - begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

• En viktig konsekvens är att funktionshinder inte är något som en person har utan det är miljönsom är funktionshindrande.

• Alltfler använder begreppet funktionshinder för att beskriva samspelet mellan personer med funktionsnedsättning och barriärer i miljön.

www.socialstyrelsen.se, 2010

Kunskaper och skillnader på olika

funktionsnedsättningar

Svårigheter Behov/anpassningar Krav

Läs och skriv/dyslexi

Hörselnedsättning

Synnedsättning

Neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

(NPF) /Kognitiva

svårigheter

Har lärare tillräckliga kunskaper för att kunna bemöta och anpassa för elever

med de olika funktionsnedsättningarna?

Frågor att ställa och fundera över• Arbetar huvudmän, rektorer och lärare på ett strukturerat och systematiskt sätt med

kartläggning , anpassning av undervisning och övrig skolmiljö samt med uppföljning

den enskilde elevens svårigheter och styrkor?

• Har rektorer/lärare grundläggande kunskaper om kognitiv svårigheter/

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

• Har rektorer/lärare på din skola grundläggande kunskaper att kunna

uppmärksamma, kartlägga, ha rätt förhållningssätt, bemötande och bra

förhållningssätt, erbjuda bra anpassningar, metoder, bra teknikstöd för elever med

kognitiva svårigheter / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

• Har din skola en systematisk struktur hur man uppmärksammar, kartlägger, utreder

och analysera elever med kognitiva svårigheter och Neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar (NPF)?

• Följer din skola upp resultatet av de åtgärder som vidtas och utvärderar de insatser

som behövs för att förbättra elevernas skolsituation?

• Utvärderar och följer din verksamheten upp kontinuerligt?

• Vidtar din skola de åtgärder som behövs för att förvissa sig om att elever med

kognitiva svårigheter / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) får det stöd

de behöver?

Tala MED eleven,

inte bara

OM eleven!