Transporter på väg

Det övergripande målet för svensk transportpolitik. Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

Funktionsmål och hänsynsmål

Funktionsmålet

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

Vad säger de politiska partierna på sina hemsidor?Parti Samhällsekonomiska beräkningar eller

bedömningar

Funktionsmålet Hänsynsmålet Anm.

Moderaterna Inga beräkningar eller bedömningar Vill minska störningarna i

järnvägsnätet.

Vill vara föregångsland

för klimat och hållbarhet.

Bättre infrastruktur.

Folkpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Fungerande trafiklösningar i landets

större städer.

Ökad säkerhet på

vägarna.

Rätt dimensionering av vägar

och trafikleder.

Centerpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Vill utveckla kollektivtrafiken och

järnvägen.

Fossilfri fordonsflotta

senast 2030.

Centern vill att fler väljer tåget.

Kristdemokraterna Inga beräkningar eller bedömningar. Välrustat vägnät med bra standard men

fler person- och godstransporter på

järnväg.

Inget specifikt.

Traditionellt om klimat

och säkerhet.

Bättre järnväg och banor för

snabbtåg.

Socialdemokraterna Inga beräkningar. Bedömer att satsningar

på infrastruktur är bra för jobb och

konkurrenskraft.

Inget specifikt. Tågen kommer inte i

tid.

Inget specifikt.

Trafiksäkerheten skall

höjas.

Även vägarna behöver

förbättras.

Miljöpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Miljöpartiet vill

minska bilismen genom att satsa på tåg,

kollektivtrafik och cykel.

Inget specifikt.

Traditionellt om klimat.

Billigare med tåg och dyrare

med bil.

Vänsterpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Vänsterpartiet vill öka

kollektivtrafikens andel av resorna.

Inget specifikt.

Traditionellt om klimat.

Sänkta biljettpriser och högre

anslag till järnvägen.

Sverigedemokraterna Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Inget specifikt. Stopp för fortsatta höjningar av

drivmedelsskatterna om det

enda alternativet på

landsbygden är bilen.

Brister i funktionsmål och hänsynsmål

• Transportsystemet är inte geografiskt jämställt, vilket innebär att transportbehoven inte tillgodoses likvärdigt över landet. Med likvärdighet enligt regeringen menas bara likvärdigt mellan män och kvinnor där de befinner sig.

• Transportkostnaderna är högre i norra och mellersta Sverige för lika lång sträcka och samma trafikmängd som i södra Sverige. Dessutom är sträckorna längre mellan centralorter, tätorter och landsbygd i norra och mellersta Sverige.

• Säkerhet, miljö och hälsa påverkas också mer i norra och mellersta Sverige på grund av ett ojämnare vägnät. Speciellt under vinterhalvåret.

Norra Sverige omfattar Y, Z, AC och BD län

Mellersta Sverige omfattar S, T, U, W och X län

Södra Sverige omfattar AB, C, D, E, F, G, H, I, K, M, N och O län

Norra, mellersta och södra Sverige

Relativ tidskostnad i olika geografiska områden.

Sommarperioden Vinterperioden* Hela året*

Samtliga statliga belagda vägar

1 1,01 1,01

-varav i norra Sverige 1 1,03 1,01

-varav i mellersta Sverige 1 1,02 1,01

-varav i södra Sverige 0,99 1 1

• Vid barmark. En skillnad på 1 % i tidskostnad motsvarar 0,02 kronor per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.En skillnad på 4 % i tidskostnad motsvarar 0,09 kronor per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning

Under vinterperioden kan tidskostnaden öka med >50% för tunga fordon med släp vid 5 cm nysnö om vägen är ojämn.

Samband mellan IRI och olyckor enl. VTI

20

Det är generellt större

olycksrisk vintertid

relativt sommartid och

det är större olycksrisk

vid dygn med stora

nederbördsmängder.

Kombination

ojämnhet/spårighet/

kanthäng ger ökad

olycksrisk.

Ju större trafikflöde

desto större inverkan

av IRI.

Relativt antal olyckor i olika geografiska områden.

Sommarperioden Vinterperioden Hela året

Samtliga statliga vägar 0,74 1,32 1

-varav i norra Sverige 0,77 1,39 1,03

-varav i mellersta Sverige 0,81 1,35 1

-varav i södra Sverige 0,69 1,16 0,96

En skillnad på 7 % (skillnaden mellan norra och södra Sverige för hela året) i relativt antal olyckor motsvarar en värdering på 0,02 kr per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.En skillnad på 36 % (skillnaden mellan hela året och vinterperioden i norra Sverige) i relativt antal olyckor motsvarar en värdering på 0,11 kr per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.

Sammanfattning

• Tidskostnaden och kostnaden för trafikolyckor är 0,04 kr mer per fordonskilometer i norra Sverige jämfört med södra Sverige baserat på skillnaden i vägojämnhet.

• Den totala merkostnaden för tid- och olyckor på statliga vägar med <2000 ÅDT i norra Sverige blir 112 mkr per år.

• För mellersta Sverige blir merkostnaden 106 mkr per år.

• Därutöver tillkommer ökade reparations-, bränsle-, miljö- och hälsokostnader i mellersta och norra Sverige.

Anmärkning

Trafikverket beaktar bara trafikantkostnader för ojämnheter under sommarhalvåret, när vägarna är som jämnast.

Inget politiskt parti värderar de hälsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende av vägojämnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp).