Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet

Nationell samverkan för barnfetma i Sverige– brukarperspektivet

EN KVALITATIV AKTIONSSTUDIE

INNEHÅLLOM STUDIEN 1

SERVICEDESIGN 3

UTFÖRANDET AV STUDIEN 7

ANSVARSBILD 10

BRUKARENS UPPLEVELSE 13

BRUKARRESAN 25

BEHOVSGRUPPER 35

AKTÖRSKARTA 45

ETT NYTT LÄGE 49

AVSLUTNINGSVIS 56

1

OM STUDIENBakgrundI arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs detatt ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stödsom ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv. För att kunna arbeta mer användarcentrerat krävs en djupare förståelse för hur föräldrarnas, brukarnas, process ser ut från det att deras barn börjar gå upp i vikt tills dess att man går in i en aktiv handlingsfas samt vilka behov som finns under processen.

Ett samarbeteStudien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design har fungerat som mentor.

Studiens målDet övergripande och långsiktiga målet med studien har varit att minska barnfetman i samhället genom att lägga en bra grund för framtida lösningar med utgångspunkt i brukarnas behov. Målet har också varit att utveckla material som stöttar i förståelsen för hur man kan nå fler familjer tidigare i förebyggandet av fetma.

MetodMetoden som har använts i detta projekt heter servicedesignoch är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli meranvändarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrånochin.Att arbeta användarcentrerat innebär att interaktioner medslutanvändaren av en tjänst är centralt. Det är den informationen som ligger till grund för den kvalitativa analysen. Utifrån materialet skapas insikter som vidareutvecklas ihop med både organisation och användare.

business & designmaster

2

VI VILL ARBETA ANVÄNDARCENTRERATBrukarnas perspektiv är centralt för utvecklingen av vårdtjänster – i detta fall stödet som erbjuds föräldrar till barn med övervikt och fetma. Att istället för att låta kompetenser styra en organisations arbete och struktur vill man i en användarcentrerad verksamhet arbeta utifrån brukarens

behov så som i den konsumentorienterade värdekedjan (Capire/HCM, 2013). Ett övergripande syfte med studien var därför att sträva mot en mer användarcentrerad vård med utgångspunkt i brukarens behov.

Den producentorienterade värdekedjan

Den konsumentorienterade värdekedjan

BEHOV

KOMPETENSER

Förmedling av erbjudanden: försäljning och distrubution

Produktion av produkter och tjänster

Produktion av produkter och tjänster

Produkt- och tjänsteutveckling

Produkt- och tjänsteutveckling

Kompetenser

Olika former av förmedling av erbjudanden till brukare

Brukarens behov

Servicedesign är en metod för att arbeta användarcentrerat. Under en servicedesignprocess använder man sig av olika designmetoder för att förstå användarens behov. Metoden har sin grund i aktionsforskning som

är en utforskande metod där man pendlar mellan att interagera och idé generera samt analysera och reflektera.

Servicedesign

4

ATT ARBETA I LOOPER Vi har arbetat iterativtServicedesign är en kvalitativ, iterativ metod som används för att identifiera och lösa komplexa utmaningar med flera per spektiv och många aktörer inblandade. Vi har arbetat i de fyra stegen; planera, agera, observera och reflektera, där vi har byggt och förfinat vår kunskap successivt i varje iteration.

Vi har kombinerat forsknings- och utvecklingsmetodikKundinteraktioner ska på inget sätt förväxlas med kvantitativa enkätundersökningar som går att statistiskt säkerställa och sammanfatta i grafer och procentangivelser. Servicedesign är en kvalitativ utvecklingsprocess där forskningsmetoder och utvecklingsmetoder verkar i samma process. Vi har utfört interaktioner med brukarna och även använt så kallat ’triggermaterial’ för att identifiera brukarnas behov, problem, beteenden och förväntningar. Informationsinsamling från interaktionerna och analys har utförts simultant och i slutändan lett fram till de huvudinsikter som varit utgångspunkt för de åtgärder som föreslås, studiens resultat.

PLANERA AG

ER

A

REF

LEK

TER

A

OBSERVERA

5

INSE ISTÄLLET FÖR ATT ANTAVi har frågat tills vi nått mättnad i svarenI servicedesign gissar man inte utan testar tills man vet. För att nå en nivå där man inser istället för antar krävs det att man börjar höra samma svar om och om igen. Vi kom dit genom att:

• Uppmuntra till berättande.

• Lyssna efter vad som är viktigt för brukaren.

• Fokusera på de gemensamma nämnarna.

• Ställa varförfrågor för att identifierar bakomliggande faktorer till svaren snarare än brukarens åsikter.

Vi har förståttGenom att använda servicedeign som metod genom hela processen har vi fått en djup förståelse för slutanvändaren. Vi har förstått:

• Vad brukaren har för behov.

• Varför brukaren har ett behov av just det.

• När brukaren har ett visst behov.

• Vad som krävs för att möta behovet.

VARFÖR?

VARFÖR?

VARFÖR?

6

BRUKAR- OCH AKTÖRSINTERAKTIONER ANALYS UPPDRAGSGIVARINTERAKTIONER

VÅR ITERATIVA PROCESS

Under fem månader har vi studerat stödet vid övervikt och fetma hos barn. Vi har tittat på stödet på ett övergripande plan. Djupintervjuer har

därför gjorts med både vårdgivare och andra aktörer som finns i ett barns närverk, men fokus har varit på föräldrar till barn med övervikt

och fetma – i denna studie definierade som brukarna.

Utförandet av studien

8

PROJEKTETS OMFATTNINGDjupintervjuerI studien har djupintervjuer utförts med föräldrar till barn med övervikt och fetma samt aktörer kring barnets nätverk. Dessa intervjuer har varat mellan en till två timmar. Intervjuer med brukare utfördes för att kartlägga deras upplevelser, drivkrafter, utmaningar och behov. Intervjuer med aktörer gjordes kompletterande för att förstå stödet på ett övergripande plan och för att få ett helhetsperspektiv på problematiken.

UrvalStudien har avgränsats för att gälla föräldrar med barn mellan ett och tio år, med olika grader av övervikt och fetma. Alla intervjuer har gjorts med föräldrar då de för gällande åldersgrupp är målsmän för sina barn och således är deras naturliga talesmän. De deltagande föräldrarna har haft olika erfarenhetsnivåer av stödet och har kommit olika långt i processen.

Då de flesta intervjuer med föräldrarna skedde över telefon fick studien även en viss geografisk spridning över landet, med flest interaktioner i mellan och södra Sverige. De aktörer som intervjuades finns runt om barnet i dess nätverk och har inverkan på deras vardag. Dessa intervjuer utfördes oftast på aktörens arbetsplats.

Urvalet har helt och hållet baserats på frivilligt deltagande, vilket gjorde att vi främst kom i kontakt med redan engagerande föräldrar som hade uppmärksammat problemet. Vi kunde dock genom vårt egna nätverk komma i kontakt med föräldrar som inte ansåg att situationen för deras barn var problematisk. Även då föräldrarna har haft olika utgångspunkter i synen på sitt barns problematik har detta inte inverkat i själva insikterna för studien, då vi fokuserat på att titta på generella behov vilka gäller för hela populationen.

Generaliserade behovAntalet interaktioner har gjorts med hänseende till mättnaden i fynden. Mättnad krävs i en kvalitativ studie för att kunna tillämpa analytisk generaliserbarhet. Detta har kunnat uppnås genom att notera återkommande och upprepande insikter med fokus på särskilt viktiga teman, koncept och fenomen. Med denna information har det gjorts konceptualiseringar av brukarens beteende och behov. På så sätt har brukarens generella behov kunnat kartläggas. Med generella behov menas de grundbehov som en person har oberoende av yttre faktorer som härkomst, inkomst, utbildningsnivå eller social tillhörighet.

9

2112VÅRDGIVARPERSPEKTIV BRUKARPERSPEKTIV

36hDjupintervjuer

BVC

SKOLHÄLSOVÅRD

PSYKOLOG

VÅRDCENTRAL

BARNMEDICIN

OBESITASCENTRUM

DIETIST

FÖRSKOLA

SKOLA

INTRESSEORGANISATION

INTERAKTIONER I SIFFROR

2

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

4

12

223

12

2

1

I studien har det observerats att det finns en otydlig ansvarsbild mellan olika aktörer och brukare. Brukarna ser dock att ansvaret kring barnets problematik

huvudsakligen ligger på tre nivåer; samhället, vården och familjen. Vad man anser att de tre parterna ansvarar för skiljer sig till viss del men det finns en

enighet i vissa avseenden, vilka tas upp på följande sidor.

Ansvarsbild vid övervikt och fetma hos barn

11

FAMILJ

ANSVARSBILD: FRÅN BRUKARENS PERSPEKTIV

• Det slutliga och yttersta ansvaret.

• Genomförandet av handling.

• Hur man rör sig, äter och vad man handlar för mat.

• Söka upp information och kunskap.

• Utbildning och informa - tion, bättre mat och mer skol idrott.

• Ge barnen goda vanor kring mat.

• Tillhandahålla, lyfta fram och tydligt visa tillgängliga aktiviteter i närområdet.

• Samhället har ett ansvar att hjälpa de som inte kan hjälpa sig själva.

• Tillhandahålla information, göra den tillgänglig och lättorienterad.

• Uppmärksamma, diagnosti-sera, planera, stötta och följa upp barn med övervikt och fetma.

• Uppmuntra till mer rörelse –exempelvis fysisk aktivitet på recept.

VÅRD

SAMHÄLLE

12

ANSVARSBILD: SLUTSATS• Övervikts och fetmaproblematik är del av en helhet.

Ansvaret för att barn ska få möjlighet till en så hälsosam livsstil som möjligt delas mellan familjen, vården och samhället.

• Var man anser att ansvaret ligger beror ofta på föräldrars egna förutsättningar, förmåga, individuella situation och problematikens omfattning.

• För att familjen ska få de bästa förutsättningarna att hantera problematiken är det viktigt med en tydlig ansvarsbild samt att respektive ansvar uppfylls.

• Helhetssyn, samarbete och ett delat ansvar ger starkare och mer själv gående familjer med ökad förmåga att själva ta ansvar.

Ur interaktionerna med brukare har det utkristalliserats ett antal övergripande insikter om brukarens utmaningar och behov kring

stödet vid övervikt och fetma hos deras barn. Insikterna har analyserats, kategoriserats och summerats i fem stycken så kallade huvudinsikter.

Brukarens upplevelse av stödet vid övervikt

och fetma hos barn

14

FEM HUVUDINSIKTER: BRUKARPERSPEKTIVET

HELHETS- PERS PEKTIVET TAPPAS BORT

ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR

STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT

INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD

BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

15

”Allt det där med mat det vet man ju redan, det är mer än en matproblematik.”

”På BVC flaggar de för övervikt. Sen trillar man ner i osäkerhet och oro. Vad händer nu?”Brukare om känslan efter överviktsbesked

Brukare om den övervägande fokuseringen på mat

16

HELHETSPERSPEKTIVET TAPPAS BORT

” De sa bara att han var överviktig, men ingenting om varför det var ett problem.”

Vilsenhet efter bekräftad övervikt • Många upplever att vården endast ser det som sin

uppgift att lämna besked. Man får en insikt utan att veta hur man ska hantera den. Man vet att man har en lång resa framför sig men vet inte hur man ska gå vidare.

• I dagsläget upplevs det inte finnas långsiktigt stöd, det mesta som görs är punktinsatser. Man saknar både verktyg och handlingsplan.

Övervikt är mer än mat • Rådgivning och material fokuserar ofta på mat, men

många upplever att problematiken har flera orsaker. Man saknar ett helhetsgrepp.

• Att alla inblandade aktörer i barnets nätverk ser, har förståelse samt information om hela ens situation.

• Ökat stöd från aktörer utöver vården. Att samhället tar ett större ansvar i stort.

• Möjlighet att förstå hela problem och orsaksbilden.

• Vill veta vad som händer här näst, vad planen är framåt.

Utmaning Behov

17

”Det saknas självklar instans för överviktiga barn. Jag kan ju inte ringa vårdcentralen, hon är ju inte sjuk av sin övervikt.”

”Det blir nästan som en ketchup-effekt, först kommer inget sedan kommer allt.”Brukare om svårigheten att få hjälp innan fetma

Brukare om osäkerheten kring vart man kan vända sig

18

ÖVERVIKT TAS INTE PÅ FULLT ALLVAR

”Ibland vill jag bara ge upp så vi kan få en operation när hon fyller 18.”

Hjälp kommer först när det är riktigt illa • Trösklarna upplevs som höga för att få hjälp vid övervikt

och föräldrar känner ofta att problematiken slätas över.

• Föräldrar upplever att det är först när deras barn nått fetma som resurser sätts in, vilket gör att resan många gånger känns onödigt lång och svårhanterad.

Stora krav ställs på föräldrarna• Många föräldrar upplever att det inte räcker med att

säga att man har ett problem för att få hjälp. De måste själva vara drivande och veta exakt vad de ska fråga efter eller be om för att något ska hända.

• Föräldrar till överviktiga barn upplever att de inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp eller stöd, vilket gör att många drar sig för att ta tag i problematiken.

• Att tas på allvar i sin oro, oavsett grad av övervikt.

• Utifrån behov, få tillgång till stöd och resurser direkt när problematiken uppmärksammas.

• Få stöd här och nu, innan det har gått för långt.

• Förstå vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd.

Utmaning Behov

19

Brukare om godtyckliga råd

Brukare om upplevelsen efter generell rådgivning

”Hur hjälper det mig och min son att få höra om hur hennes man gick ner i vikt?”

”Har svårt att ta till mig generella råd – man känner sig ju speciell, att man är ett unikt fall. Men det kanske man inte är?”

20

STÖDET BASERAS PÅ VAD SOM FINNS TILLGÄNGLIGT

”Fick träffa en dietist, det var det som fanns, men den kunskapen har jag egentligen.”

Erbjuds icke relevanta verktyg • Många upplever att de blir erbjudna det stöd som finns

att tillgå och inte det man egentligen är i behov av. Stöd som inte är individanpassat blir ofta effektlöst och den ursprungliga problematiken kvarstår.

• De råd och verktyg som ges upplevs i många fall vara kopplade till vad just den person man träffar känner till.

• De råd och det material som ges är ofta generellt vilket försvårar arbetet att tackla problematiken utifrån den individuella situationen. Missriktad information tenderar man att slå ifrån sig.

Fysisk behandling i fokus • Det psykiska stödet hamnar i skymundan trots att det

många gånger är det man faktiskt behöver hjälp med.

• Många föräldrar ser det som en stor utmaning i hur de ska prata med sitt barn om problematiken. De är rädda för att stjälpa mer än att hjälpa.

• Få evidensbaserade råd samt erbjudas relevanta verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild.

• Undersökande och utredning av hela orsaksbilden istället för fokus enbart på symptomen.

• Hjälp och stöd i hur man som förälder kan möta och tala med sitt barn om problematiken.

Utmaning Behov

21

”Informationen är spretig och svårhittad, man vet inte var man ska börja leta.”

”Det finns många oseriösa aktörer där ute som bara är ute efter att tjäna pengar, vad kan man lita på?”Brukare om svårigheten att veta vilken information som är evidensbaserad och inte

Brukare om utmaningen i att hitta samlad information om övervikt och fetma hos barn

22

INFORMATIONEN VID ÖVERVIKT OCH FETMA ÄR SPLITTRAD

”Googla, det funkar inte. Då tror man bara att man ska dö.”

Svårhittad information • Information kring övervikt och fetma hos barn upplevs

av många föräldrar som svårhittad och spretig.

• Det finns ingen tydlighet i var man kan hitta information eller av vem. Vet man dessutom inte vad problematiken innebär eller vad orsaken är, blir det än svårare att söka rätt information.

Vet inte vad som går att lita på• Det finns många oseriösa aktörer och icke evidensbase

rad information som cirkulerar på nätet. Föräldrar upplever att de har svårt att orientera sig i detta informationshav, att veta vilken information som är pålitlig och inte.

• All information samlad på ett ställe med en seriös avsändare.

• Uppdaterad och evidensbaserad information från experter och specialister.

• En självklar plattform att vända sig till vad gäller övervikt och fetma för barn.

Utmaning Behov

23

Brukare om bristande nätverk

Brukare om önskan av ett ökat delat ansvar mellan aktörer

”Nu känner man sig väldigt ensam i detta, tänk om det bara fanns någon att prata med.”

”Klart jag har ett stort ansvar som förälder men det blir över mäktigt.”

24

BRISTANDE SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

”Han är ju i skolan och på fritids tio timmar om dagen, där har jag ingen koll.”

Inga självklara upparbetade kanaler • Samverkan mellan de olika aktörerna kring barnet är

bristfällig, vilket gör att många föräldrar ofta har flera olika kontakter både samtidigt och över tid.

• Föräldern upplever att de ofta får agera sambandscentral mellan de olika kontakterna. Det blir på så sätt ytterligare en börda som läggs på deras axlar. De upplever att fokus hamnar på systemet istället för på stöd och behandling.

Oklar ansvarsbild• Det finns en oklar ansvarsbild mellan de olika aktö

rerna kring barnet samt vilket ansvar som aktörerna har i stort vad gäller problematiken. Det här upplevs av föräldrarna försvåra i arbetet med barnets viktnedgång eftersom man känner att hänsyn inte tas till hela barnets kontext.

• Större involvering, samordning och stöd av de aktörer som finns i barnets vardag.

• Tydlighet i vem som ansvarar för vad av aktörerna kring barnet.

• Erbjudas föräldrastöd bortom rådgivning.

Utmaning Behov

En brukarresa används för att kartlägga flödet i en befintlig process av en tjänst, utifrån användarens kontext. Resan kartläggs inte bara under den tid tjänsten nyttjas, utan även före och efter för att förstå

processen eller tjänsten ur ett helhetsperspektiv.

Brukarresan

26

BRUKARRESAN: FÖRKLARAD GENOM FASERVi har utgått från brukarens verklighetI detta fall har resan definierats utifrån fem olika faser; förbegrundande, medvetande, förståelse/orientering, handling och bibehållande. I de olika faserna har generella händelser identifierats som en brukare går igenom vid olika tidpunkter i sin resa med arbetet att förebygga övervikt och fetma hos sitt barn. Resan är således inte en kundresa i

traditionell bemärkelse, som det brukar benämnas inom servicedesign, med kontaktpunkter kopplade till en specifik tjänst vid en specifik tidpunkt, utan istället en förälders aktivitet i hanterandet från den uppkomna problematiken till förståelse, aktivt handlande och förändring.

InnebördDet finns föraningar kring avvikelse vad gäller barnets vikt och tillstånd.

Funderingar, oro och frågor börjar uppstå. Det är vanligt att man jämför barnet med andra barn i ens omgivning.

Besked från vården om övervikt eller fetma enligt den standard som finns.

Bearbetar och tar in proble matiken. Tankar kring innebörd väcks.

Aktiv handlingfas. Hantering av verktyg ihop med vardagssituation. Funderingar kring påverkan på barnet.

Motiveringsförmåga och kapacitet prövas om och om igen.Samordning av evetuella andra aktörer kring barnet.

FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser FÖRSTÅELSE / ORIENTERING HANDLING BIBEHÅLLANDE

Förståelse kring proble matiken tar form.

Skapar uppfattning kring omfattning och konsekvenser.

Förståelse kring orsaksbilden tar form.

Skapar uppfattning kring vad problematiken kan bero på. Orienterar sig för hel hetsbild. Skuldkänslor och viss skam kan uppstå.

Orientering och planering av lösningsalternativ.

Skapar uppfattning kring vilka hjälpmedel och resurser som finns att tillgå.

27

Lyckas

Händelse som leder

till vi

ktuppgång

Besked kring övervik

t/fetm

a

Antar

orsakProblemförståelse

Orsaksförståelse

Söker inform

ation

kring vi

ktuppgång

Socialt nätverk

WebbenIgnorans Uppgive

n

Orsaks-

orienterin

g

Bakslag

Lösnings-

& verk

tygs-

orienterin

g

Använder

verktyg

Utvärderar

verktyg

På egen hand

Med lite hjälp

Utökat stöd

Lyckas inte

BRUKARRESAN: HÄNDELSER I FASERNA







FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser HANDLING







Grad av stöd

FÖRSTÅELSE / ORIENTERING BIBEHÅLLANDE

28

BRUKARRESAN: SPECIELLT KRITISKA PUNKTER







FÖRBEGRUNDANDE MEDVETANDEFaser HANDLING







Lyckas

Händelse som leder

till vi

ktuppgång

Besked kring övervik

t/fetm

a

Antar

orsakProblemförståelse

Orsaksförståelse

Söker inform

ation

kring vi

ktuppgång

Socialt nätverk

WebbenIgnorans Uppgive

n

Orsaks-

orienterin

g

BakslagGrad av stöd

Lösnings-

& verk

tygs-

orienterin

g

Använder

verktyg

Utvärderar

verktyg

På egen hand

Med lite hjälp

Utökat stöd

Lyckas inte

FÖRSTÅELSE / ORIENTERING BIBEHÅLLANDE

29

HITTA INFORMATION

Brukaren frågar sig:• Är mitt barn normalt?

• Vad är normalt?

• Var kan jag få svar på mina funderingar?

BehovMan vill få svar på frågor och funderingar genom att enkelt hitta information om övervikt och fetma hos barn samt veta vart man ska vända sig om man behöver vidta åtgärder.

UtmaningOftast vet inte brukaren vart man ska vända sig med sin oro och sina funderingar då informationen på webb och i andra kanaler ofta är splittrad. Dessutom är det ett svårt ämne som många undviker slätar över.

30

FÅ BESKED OM ÖVERVIKT OCH FETMA

Brukaren frågar sig:• Varför uppmärksammas det här?

• Vad händer nu?

BehovEtt empatiskt meddelat besked; både genom medieval och sättet som problematiken tas upp på. Man vill förstå vad beskedet innebär, vad som kommer ske nu och etablera ett förtroende för kontaktpersonen.

UtmaningVid besked känner många föräldrar att de inte möts på sin nivå. De kan känna sig kränkta eller angripna. Upplevs man bli bemött på ett icke empatiskt vis, leder det ofta till ignorans eller minskad motivation hos brukaren. Ett exempel på detta är om besked lämnas via lapp genom barnet vilket är vanligt förekommande inom skolhälsovården. Då riskerar även förtroendet för kontaktpersonen att minska.

31

FÖRSTÅ PROBLEMET

Brukaren frågar sig:• Är övervikt/fetma ett problem?

• Hur stort är problemet?

• Finns det några konsekvenser? I så fall vilka?

BehovFörstå varför och på vilket sätt barnets övervikt ellerfetma är ett problem samt hur allvarligt problemet är justnu och vad som kan hända om man inte agerar och barnetfortsätter att gå upp i vikt.

UtmaningDet uppstår frågor och tvivel kring om övervikten ellerfetman hos barnet verkligen är ett problem. Många har svårt att förstå och ta till sig de kortsiktiga såväl som lång siktiga konsekvensererna.

32

FÖRSTÅ ORSAKEN

Brukaren frågar sig:• Vad beror det här på?

• Hur går vi vidare nu?

• Vad är planen framåt?

• Hur pratar jag med mitt barn om detta?

BehovBrukarna behöver få en förståelse för hela orsaksbilden. Man vill få stöd, eller förstå vart man kan vända sig, i utredning av olika typer av orsaker, som till exempel att remitteras till BUP eller enhet för provtagning. Det finns även ett stort behov av att få stöd i hur man kan prata med sitt barn om problematiken.

UtmaningMånga förstår inte alltid vad orsaken till problematiken bottnar i. Ofta finns det tvivel kring den orsaksbild som presenteras. Brukarna upplever att det fokuseras på symptomen och att man därför får råd som inte upplevs baserade den heltäckande problematiken.

33

HITTA LÖSNINGAR OCH VERKTYG

Brukaren frågar sig:

• Vad finns för verktyg och vilka passar oss?

• Bör barnet involveras? I så fall hur?

• Vad behöver jag för att börja?

• Behöver fler involveras?

BehovMan vill lätt hitta och få tillgång till verktyg som matchar ens individuella orsaks och problembild, behov samt beteende.

UtmaningBrukarna upplever att de inte alltid har tillgång till verktyg eftersom de är svåra att hitta. Många känner att de matchas mot fel verktyg eller själva använder ett verktyg som inte passar dem i brist på andra alternativ.

34

GENOMFÖRA

UtmaningVilket stöd man får har stor påverkan huruvida man lyckas eller inte i genomförandet. Det har observerats att handlingsfasen är den fas där brukarna skiljer sig mest åt i beteende och behov av grad på stöd. Detta har lett till att det har urskiljts tre så kallade behovsgrupper bland brukarna. De tre grupperna är; ‘På egen hand’, ‘Med lite hjälp’ och ‘Med utökat stöd’. Det finns dock fyra gemensamma byggstenar – grundbehov – i genomförandet som efterfrågas av samtliga grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. I följande del kommer de tre behovsgrupperna beskrivas mer utförligt.

Mål och tid

sram

En självklar kontakt

Hur gör ja

g

Påminnelser och pepp

Gra

d av

stö

d

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

En behovsgrupp består av brukare med liknande behov och beteenden. En och samma brukare kan tillhöra olika behovsgrupper under olika

perioder beroende på yttre förutsättningar. Genom att basera utformningen av stödet på kunskap om de olika gruppernas behov och förväntan ges

bästa förutsättningar för brukaren i genomförandet.

Behovsgrupper

36

Möta behov utifrån situationI detta kapitel presenteras tre identifierade behovs grupper samt det stöd de behöver. Behovsgrupperna används för att skapa förståelse för olika brukares behov för att kunna erbjuda rätt stöd under handlingsfasen. En och samma brukare kan tillhöra olika behovsgrupper beroende på situation och yttre faktorer som till exempel hur ensam

TRE BEHOVSGRUPPER

PÅ EGEN HAND MED LITE HJÄLP MED UTÖKAT STÖD

brukaren upplever sig vara i problematiken, den tillfälliga förmågan att genomföra förändring, barnets sociala kontext och den rådande relationen till barnet. Vilken behovsgrupp man tillhör i en speciell situation påverkar även vilka krav och förväntningar man har på stödet.

37

BEHOVSGRUPP: PÅ EGEN HAND

” Vi har provat på lite olika lösningar och tillsammans hittade vi rätt, nu ska vi bara göra det till rutin.”

Särdrag• Har skapat en vana av att själv ta kontrollen.

• Är gärna sin egna administratör och driver sin egna process.

• Trivs med att ta ansvar för beslut och prestation.

• Söker sig till rätt information.

• Har stort kontaktnät och upplever stöttning från sin omgivning vad gäller problematiken.

38

BEHOVSGRUPP: MED LITE HJÄLPSärdrag• Har haltande tilltro till sig själv och till systemet, vilket

gör att de emellanåt saknar kontroll.

• Uppskattar delat ansvar, gärna att någon annan tar beslut och tydligt berättar vad som gäller.

• Vill gärna få bekräftat under handling på om man gör rätt eller fel.

• Förväntar sig guidning till rätt information.

• Upplever sig ibland ensamma i sin situation och vill ha ett utökat kontaktnät samt fler som stöttar och förstår i sin omgivning.

” Jag vet vad vi bör göra, men att göra det är en annan sak. Stöd och påminnelser hade varit bra ibland.”

39

BEHOVSGRUPP: MED UTÖKAT STÖDSärdrag• Har ofta problematiska förutsättningar (arbetsförhål

landen, ekonomiska trångmål, sjukdommar eller andra begränsningar).

• Är osäker på sin egen förmåga och har låg tilltro till systemet, vilket resulterar i att man upplever lite, eller ingen, kontroll alls.

• Vill eller kan inte fatta alla beslut på egen hand utan behöver stöd och ett delat, eller helt över taget, ansvar.

• Hjälp att komma över även låga trösklar.

• Upplever sig väldigt ensamma i sin situation och önskar ett utökat kontaktnät där andra håller i trådarna.

” Det är svårt att få hjälp. Trösklarna är många och höga, det är bara en massa remisser som skickas hit och dit.”

40

Mål och tidsram En självklar kontakt Hur gör jag Påminnelser och pepp

SAMMA GRUNDBEHOV – OLIKA GRADER AV STÖDG

rad

av s

töd

De tre behovsgrupperna har olika behov av grad på stöd. Med det menas att de behöver stöttning på varierande vis. Exempel vis kan behovsgruppen ‘På egen hand’ driva sin process självgående medan brukare tillhörande gruppen ‘Med utökat stöd’ behöver mer kontinuerlig och tät stöttning från inblandade aktörer. Det finns dock fyra gemensamma byggstenar – grundbehov – i genomförandet som efterfrågas av samtliga

grupper. Dessa är följande; mål och tidsramar, vetskap kring hur man bör handla, att ha en självklar kontakt samt få möjlighet till påminnelser och pepp. Utmaningen för alla behovsgrupper är att känna att situationen är hanterbar, att de har kontroll och att de har motivation att orka hela vägen. Genom att förstå och möta de olika graderna av behov ges brukaren ökade chanser att lyckas i handlingsfasen.

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

41

GRUNDBEHOV: MÅL OCH TIDSRAMBrukaren frågar sig: • Hur kan jag skapa en handlingsplan?

• Vad är målsättningen?

• Hur länge bör jag aktivt handla?

• Hur kan jag utvärdera?

BehovOavsett grupp finns det ett behov av att ha tydliga mål och en tidsram att förhålla sig till, och hålla fast vid, när man går in i handlingsfasen. Detta hjälper brukaren att komma igång, veta hur länge de ska använda ett visst verktyg och även att senare utvärdera hur det faktiskt fungerade.

Mål och tidsram

Gra

d av

stö

d

• Skapar handlingsplan själv, men behöver ges möjlighet att ta reda på hur. Informa-tion om barn och övervikt, hur mycket bör man gå ner, i vilken takt och rimligt mål.

• Skapar gärna handlingsplan med aktör, men vill ha stort inflytande. Anser sig kunna handla på egen hand med bekräft-else under vägen. Hjälp med att utvärdera.

• Att initiativ, ansvar och beslut för hand-lingsplan tas av aktör. Önskar täta avstäm-ningar och bekräftelse för att kunna hålla tidsram. Stort stöd vid utvärdering.

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

42

GRUNDBEHOV: HUR GÖR MANBrukaren frågar sig: • Hur maximerar jag effekten av verktyget?

• Hur fungerar det rent praktiskt?

• Finns det hjälpmedel och material som stöd?

• Finns det resurser att tillgå om jag behöver?

BehovNär man orienterat sig för att finna ett passande verktyg och lösning och valet har gjorts, har alla grupper ett behov av att förstå hur de ska använda verk tyget på bästa sätt och om det finns hjälpmedel eller material som kan stötta upp i användandet.

Gra

d av

stö

d

• Prövar sig gärna fram själva till hur man ska gå tillväga, men vill kunna få tag på beskrivande information både inlednings-vis och under processen.

• Vill inledelsevis samt under processens gång bli guidade till information samt få råd om hur man på bästa sätt kan handla.

• Har ett behov att ledsagas under handling, någon som ofta och återkommande visar hur man bör fortsätta arbeta. Vill presen-teras för material, verktyg och stöd.

Hur gör man

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

43

GRUNDBEHOV: EN SJÄLVKLAR KONTAKTBrukaren frågar sig: • Vart kan jag vända mig för hjälp och stöd?

• Finns den kunskap jag efterfrågar där eller kan jag lotsas vidare?

• Finns det möjlighet och tid att ses fysiskt om jag har behov av det?

• Finns det möjlighet till fortsatt kontakt?

BehovAtt veta var man kan vända sig för stöd och frågor är ett behov som alla grupper har. Utöver att veta var man kan vända sig har man ett behov av att veta att platsen man vänder sig till har de förutsättningar för att ge det stöd som efterfrågas, om inte, så är behovet att få tydlig information om vart man kan vända sig för att bli mött i det man söker.

En självklar kontakt

Gra

d av

stö

d

• Vill enkelt få tag på experter inom området om de behöver ta upp frågor som upp-står längs vägen. Digital kontakt eller via telefon är fullvärdigt.

• Ser gärna att man har en och samma åter-kommande kontakt. Kan behöva hjälp att knyta kontakt med andra aktörer. Digital, telefon såväl som fysisk kontakt önskas.

• Regelbunden och tät kontakt både digitalt, via telefon och fysiskt. Kontaktperson som samordnar mellan andra aktörer. Nära kontakt med andra i samma situation.

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

44

GRUNDBEHOV: PÅMINNELSER OCH PEPPBrukaren frågar sig: • Hur ska jag orka hela vägen?

• Hur kan jag påminnas om att fortsätta, eller att sätta igång, i vardagen?

• Hur kan jag få det nya beteendet att bli rutin?

• Finns det någon som ser mig när allt går bra?

• Finns det någon som märker om det går fel?

BehovUnder hela handlingsfasen har alla grupper ett behov av att påminnas och peppas. Övervikt och fetma är inget kortsiktigt utan kräver många gånger stor ansträngning. De flesta, oavsett behovsgrupp, möter ofta motstånd någon gång under processen. Oavsett förmåga har alla ett behov av uppskattning, att bli sedda och få försteåelse – påminnelser och pepp är därför en viktig del av stödet i handlingsfasen.

Gra

d av

stö

d

PÅ EGEN HAND

MED LITE HJÄLP

MED UTÖKAT STÖD

• Vill gärna ha peppning för att få bekräftat att det man gör fungerar. Lyckas ofta göra handlingen till rutin men uppskattar påminnelser då och då.

• Kämpar med att ändra beteende och faller lätt tillbaka i gamla mönster. Behöver ha någon att regelbundet stämma av med som ser, påminner och peppar i handlingsfasen.

• Har ofta en redan påfrestande vardag, därför finns ett behov av frekventa påminnelser och pepp i alla kanaler både från vård, inblandade aktörer samt andra i samma situation.

Påminnelser och pepp

En aktörskarta är ett designverktyg som används för att visualisera systemet av de aktörer som finns runt en brukare och dess relation till varandra. Alla aktörer som som har, eller kan ha, påverkan på stödet vid övervikt och fetma hos barn har kartlagts. Aktörerna har placerats in utefter när de förekommer

i nätverket, baserat på barnets ålder - från noll till tio år.

Aktörskarta

46

AKTÖRSKARTA: ETT BARNS KONTAKTER, 0–10 ÅR

MVC

BARNMEDICIN

FÖRSKOLA

SKOLA

OBESITAS- CENTRUM

SOCIALTJÄNSTEN

BUP

FRITIDS- AKTIVITETER

INTRESSE- ORGANISATIONER

BVC

VÅRDCENTRAL

DIETIST

SKOLHÄLSOVÅRD

TANDLÄKARE

PSYKOLOG

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år

47

AKTÖRSKARTA: SLUTSATSAktörens perspektiv: Övervikt och fetma är tidskrävandeHanteringen av övervikt och fetma är ofta bara en liten del av en aktörs vardag, frånsett obesitascentrum. Många aktörer förstår att det är ett långsiktigt och tidskrävande arbete. Om tiden inte finns, undviker man ofta att ta upp problematiken.

Det här leder tillTidsbristen leder till att brukare upplever att deras oro eller behov inte bemöts, där man har en känsla av att övervikten eller fetman inte tas på fullt allvar. Att det endast är en liten del av de flesta aktörers vardag leder till att brukarna känner sig förvirrade över vart de kan vända sig att få den hjälp de behöver av någon med kunskap på rätt nivå.

Aktörens perspektiv: Det är brist på resurser Många aktörer upplever en resursbrist och trots att man förstår vad brukaren är i behov av så finns det inte tillgång till de resurser som skulle kunna möta brukarens behov.

Det här leder tillAtt stödet ofta baseras på vad som finns tillgängligt snarare än på brukarens faktiska behov leder till att det blir svårare att lyckas i genomförandet. Brukare upp lever att de många gånger erbjuds icke relevanta verktyg där fokus allt som oftast ligger på generella råd och fysisk behandling.

48

AKTÖRSKARTA: SLUTSATSAktörens perspektiv: Lite samverkan mellan aktörerMånga upplever systemet som komplext med många inblandade aktörer och stor administrativ börda. Det anses finnas en otydlighet och osäkerhet i hur man ska bemöta brukare, utvärdera problematiken och följa upp. Osäkerhet finns även i själva ansvarsfördelningen. Vem har egentligen ansvar för vad? Vem ska jag bolla vidare till och när? Detta upplevs bland annat grunda sig i att det inte finns några självklara upparbetade kanaler för kontakt mellan de olika aktörerna, att många aktörer hanterar olika journalsystem och att det inte finns några gemensamt framtagna riktlinjer.

Det här leder tillBrukare upplever att det finns en bristande samverkan mellan aktörer, där avsaknaden av kontakt mellan aktörer ses hindrande i arbetet med barnets viktnedgång. Detta gör att systemet får mer fokus än själva behandlingen, där brukarna upplever att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdaktörer. Detta riskerar att leda till en känsla av hopplöshet och uppgivenhet hos brukaren. Dessutom råder oftast en viss förvirring kring ansvarsbilden mellan de olika aktörerna. I övergångarna mellan de olika aktörerna kan det därför uppstå en risk att brukare faller bort eller att de upplever att de får börja om från början hos en ny aktör som saknar bakgrundsbild.

Aktörens perspektiv: Avsaknad av material och verktyg för problem- och orsaksbildMånga upplever att de saknar material och verktyg för att förmedla själva problematiken och man känner sig rådvill till vidare stöttning i problem och orsaksbild. Dock handlar det inte om att det finns brist i material och verktyg utan att det snarare finns bristande kanaler genom vilka dessa kan delas.

Det här leder tillBrukarna upplever att informationen vid övervikt och fetma är splittrad, vilket kan leda till oförståelse eller förvirring kring ens egna problem och orsaksförståelse.

Brukarna upplever att man bemöts med generella råd, som man känner till eller redan har hört innan som inte relaterar till den egna problematiken eller orsaksbilden.

På grund av att många aktörer saknar rätt typ av kunskap, material och verktyg upplever många brukare att de bemöts med godtyckliga råd baserade på den erfarenhet och kunskap som personen de träffar har. Det här leder till att man inte riktigt tar råden på allvar och en förtroendebrist uppstår.

Med utgångspunkt i huvudinsikterna och från förståelsen av brukarens resan har fem förflyttningar tagits fram. Förflyttningarna visar ett rådande nuläge till ett föredraget nyläge, baserat på brukarinsikterna. Varje förflyttning följs av en tillhörande designprincip, som tillsammans fungerar för att ge en för-ståelse av hur man kan agera i framtiden för att möta brukarnas behov och

förbättra stödet för föräldrar till barn med övervikt och fetma.

Ett nytt läge

50

FÖRFLYTTNINGAR OCH DESIGNPRINCIPER

Nuläge/nyläge

FRÅN VILSEN TILL ORIENTERADDesignprincip

LOTSA GENOM HELA RESAN

Nuläge/nyläge

FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATIONDesignprincip

SAMLA OCH DELA KUNSKAP

Nuläge/nyläge

FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN STARTDesignprincip

MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE

Nuläge/nyläge

FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERKDesignprincip

MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

Nuläge/nyläge

FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSATSTÖDDesignprincip

MATCHA STÖD MOT BEHOV

51

Genom att:

• Möjliggöra för alla inblandade aktörer att känna till, och utgå från, en brukares hela resa och var denna befinner sig i processen.

• Skapa förutsättningar för aktörerna att förstå en brukares olika behov under resan och handla utefter dessa.

• Möjliggöra för brukaren att känna kontroll genom en långsiktig handlingsplan, som ägs av brukaren själv, med tydliga tidsramar och målbild.

• Upprätta tydliga riktlinjer för hur problematiken bör uppmärksammas och kommuniceras samt hur lotsning av den fortsatta resan bör hanteras i samband med besked.

Designprincip: LOTSA GENOM HELA RESAN

FRÅN VILSEN TILL ORIENTERAD

Nuläge Nyläge

52

Genom att:

• Skapa tydlighet i hur, när och på vilket sätt brukare bör mötas upp direkt när en problematik uppmärksammas.

• Skapa förutsättningar att arbeta mer förebyggande mot fetma genom större flexibilitet, tillgång och fördelning av resurser.

• Möjliggöra för brukaren att förstå vart man kan få hjälp och på vilket sätt genom en självklar instans för stöd där expertkunskap tas tillvara på.

Designprincip: MÖT UPP MED RESURSER TIDIGARE

FRÅN STÖD FÖRST VID FETMA TILL FÖRDELADE RESURSER FRÅN START

Nuläge Nyläge

53

FRÅN GENERELLT STÖD TILL INDIVIDANPASSAT STÖD

Genom att:

• Möjliggöra för aktörer att kartlägga en brukares hela orsaksbild.

• Ge förutsättningar att erbjuda stöd och verktyg utifrån individuell situation och orsaksbild.

• Skapa möjlighet för både aktörer och brukare att hitta samt matcha verktyg.

• Öka möjligheterna för föräldrarna att förstå hur problematiken och orsaksbilden ser ut och hur de kan involvera samt prata med sina barn kring detta.

• Skapa förutsättningar för att i större utsträckning arbeta tillsammans i team för att möta en brukares skilda och skiftande behov.

Designprincip: MATCHA STÖD MOT BEHOV

Nuläge Nyläge

54

Genom att:

• Tillhandahålla en lättillgänglig och ständigt aktuell plattform, för både aktörer samt brukare, där evidens baserad information och kunskap samt material och verktyg i förebyggandet och behandling av övervikt och fetma har sin självklara plats.

• Möjliggöra för experter och specialister att dela med sig av kunskap, material och verktyg på ett enkelt sätt via plattformen.

• Skapa förutsättningar för samarbete mellan flera aktörer och brukare i utvecklandet och konstant uppdatering av plattformen.

Designprincip: SAMLA OCH DELA KUNSKAP

FRÅN OKLAR UTSPRIDD INFORMATION TILL SAMLAD PÅLITLIG INFORMATION

Nuläge Nyläge

55

Genom att:

• Upprätta självklara kanaler mellan aktörer för samarbete och samordning av resurser, insatser och stöd.

• Skapa tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning mellan aktörer, där aktörerna känner till hur och när de ska handla samt vem som har det övergripande största ansvaret.

• Möjliggöra för avlastning bortom övervikts och fetmaproblematiken.

Designprincip: MÖJLIGGÖR SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER

Nuläge Nyläge

FRÅN ISOLERADE AKTÖRER TILL ETT SAMMANKOPPLAT NÄTVERK

Vi har genom studien sett att det finns många eldsjälar, lyckade projekt och massvis med idéer. Det finns ett stort engagemang för att möta brukaren i

dess behov och problematik. Det finns också många nöjda brukare med positiva upplevelser. Genom att involvera brukarna i utveckling och fram-tagande av lösningar och långsiktigt utgå från deras behov tror vi att man kan komma ännu längre i processen mot ett effektivt och framgångsrikt

stöd för föräldrar till barn med övervikt och fetma.

Avslutningsvis

KONTAKTERTransformator DesignErik Widmark0704 15 39 [email protected]

Business & Design, Master studentsLydia Dahlgren0727 12 44 [email protected]

Karin Lycke0730 47 16 [email protected]

business-design.se

Healthcare

Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet