Upload
tehy
View
33
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Kommunsektorns sparåtgärder år 2014 och deras effekter
Tehyitiska förtroendemäns och vårdarbetsledares synpunkter
Eve Becker Expert, sjukskötare, HvM
Sektorn för samhällsrelationer och utveckling Tehy rf
Utredningens bakgrund
• Syftet är att utreda sparåtgärder som kommunsektorns arbetsgivare genomfört år 2014 och deras effekter på personalen och tjänsternas tillgänglighet och kvalitet.
• Svar gavs av förtroendemän, avdelningsskötare och överskötare i sådana organisationer på kommunsektorn där sparåtgärder genomförts under år 2014.
• Enkäten skickades till • 661 personer i 33 organisationer, av vilka 176
svarade. • Geografiskt var svaren täckande. Svar från alla
specialansvarsområden.
Svararna
• Av svararna var 78 % avdelningsskötare, 14 % förtroendemän och 6 % överskötare.
• Merparten (52 %) representerade tehyiter som arbetar i sjukhusmiljö. Drygt en femtedel av svaren kom från öppenvården, från hälsocentraler och hemsjukvården (tot. 22 %), ålderdomshem och serviceboende täckte 13 % av svararnas arbetsplatser och förskolepedagogiken täckte bara 2 %. Dessutom kom svar från bl.a. akutvården, företagshälso-vården och skolhälsovården.
20.5.2015 3
I vilket specialansvarsområde/blivande vårdområde befinner sig organisationen? (n = 171)
43
5
32
49
14
28
Eteläinen sote-alue / HYKS erva
Keskinen sote-alue / TAYS erva
Läntinen sote-alue / TYKS erva
Itäinen sote-alue/ KYS erva
Pohjoinen sote-alue / OYS erva
En tiedä vielä
Vilken är organisationens befolkningsbas, dvs. för hur stor befolkning producerar er organisation tjänster? (n = 169)
9
18
41
22
42
37
alle 10 000
10 000 - 19 999
20 000 - 49 999
50 000 - 99 999
100 000 - 200 000
yli 200 000
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Sparåtgärder genomförda år 2014 i organisationerna TOP 10 (n = 171)
5/20/2015 6
Åtgärder i organisationerna, de 10 vanligaste %
Verkställt Icke verkställt
men planerat
Icke verkställt
icke planerat
Kan inte
säga
Totalt
Bestående ändring av verksamheten / nya verksamhetsmetoder / annan effektivering
75 % 128
8 % 14
12 % 21
4 % 7
170
Ändrade uppgifter / omorganisering 71 % 121
12 % 21
14 % 24
3 % 5
171
Lov att fylla tjänster/ svårare rekrytering 71% 120
4 % 6
15 % 26
10 % 17
169
Förbud att anställa vikarier (begränsning, förbud eller förbud för visstidsanställning)
64 % 109
15 % 25
18 % 30
3 % 5
169
Icke besättande av fria tjänster (t.ex. pensionering eller uppsägning)
61 % 105
13 % 22
20 % 34
6 % 10
171
Inskränkning av tjänster och funktioner 57 % 97
11 % 18
25 % 43
7 % 11
169
Åtgärder för att minska sjukskrivningskostnader och/eller
förtidspensionspremier
56 %
94
10 %
17
15 %
26
19 %
32 169
Sparavtal (ledighet utan lön i sparsyfte, avstå från
semesterpeng, byte av semesterpeng mot ledighet)
50 %
85
15 %
25
30 %
51
6 %
10 171
Övertidsförbud 44 % 73
16 % 26
30 % 49
11 % 18
166
Avstå från behovsprövade förmåner / gallring av
personalförmåner
37 %
63
11 %
18
40 %
68
13 %
22 171
Sparåtgärder
• Omorganisering av verksamhetsmetoder (75 %) och uppgifter (71 %) det vanligaste sättet att spara.
• Uppsägningar (16 %) och permitteringar (19 %) har tillgripits bara sällan. Sammanlagt 2676 personer i 17 olika organisationer uppskattades vara permitterade.
• Merparten av svararna upplever att inbesparingarna riktar sig på personalresurserna. Rekryteringen har försvårats (71 %), vikarier anställs inte (64 %) och öppna tjänster besätts inte (61 %).
20.5.2015 7
År 2014 genomförda sparåtgärder utöver ovannämnda
• Större enheter
• Upphandlingsförbud
• Regionalt samarbete
• Ändrad arbetstidsform (från periodarbete till allmän arbetstid)
• Annat, vad?
• Utläggning på entreprenad / bolagisering
• Mera köptjänst- och inhyrd arbetskraft
• Personalpermitteringar
• Arbetstidsbank
• Personaluppsägningar
• Deltidsanställning av personalen
• Framflyttning eller utelämnande av löneutbetalning
• Upphävning av anställningsvillkor som är bättre än riksavtal (t.ex. upphävning av alarmpennings-avtal)
20.5.2015 8
Har genomförda åtgärder enligt din uppfattning gett ekonomiska inbesparingar? (n = 163)
• Uppnådda inbesparingar var svåra att bedöma.
• Ca en fjärdedel ansåg att sparåtgärderna inte gav inbesparingar. Detta ansåg 33 % av förtroendemännen, 21 % av avdelningsskötarna och 22 % av överskötarna.
• 20 personer bedömde de uppnådda inbesparingarnas eurobelopp så här: 0 ̶ 500 000 € / 7 svarare 500 000 ̶ 1 milj € / 2 svarare 1 ̶ 2 milj € / 6 svarare 2 ̶ 8 milj € / 5 svarare
33%
23%
44%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Kyllä,paljonko
Ei En osaasanoa
Har utgifterna enligt din uppfattning vuxit på annat sätt? (n = 165)
40 % av alla svarare ansåg att kostnaderna ökade på annat sätt. De svarare som ansåg att inbesparingar hade fåtts (n = 54) representerade 20 olika organisationer. Ca hälften av dem (9 olika organisationer, 4 sjukvårdsdistrikt och fem städer) upplevde att kostnaderna ökat på annat sätt.
39%
19%
42%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Kyllä, mitä kautta? Ei En osaa sanoa
På vilka andra sätt ökade kostnaderna? • 58 öppna svar bland vilka fem klara delområden genom vilka kostnaderna
sågs ha ökat:
– Ökat antal sjukskrivningar (14 st) ”Vad som sparas i personal förbrukas i sjukskrivningar.”
– Utläggning på entreprenad (11 st) ”Lönekostnaderna för hyrd arbetskraft är höga, budgeten överskrids”
– Anställning av extra resurser (10 st) ”Avveckling av köer med separata ersättningar”
– Vårdens tillgänglighet sämre (10 st) ”Patienter söker sig till jourer”
– Organisationsreformer och projekt (10 st) ”Tjänstemannaarbetstid med förberedelser. Organisationsreformer med två års mellanrum.”
20.5.2015 11
Har de genomförda sparåtgärderna enligt din uppfattning inverkat på personalens välbefinnande? (n = 166)
Ja Nej Kan inte säga Totalt
Har sparåtgärderna inverkat negativt på arbetsatmosfären?
72 % 120 31 organisationer
18 % 30
10 % 16
166
Har personalen signalerat att arbets-mängden på grund av sparåtgärderna blivit oskäligt stor (jfr Arbetarskyddslagen)?
51 % 85 29 organisationer
42 % 69
7 % 12
166
Har sparåtgärderna orsakat känsla av att arbetssäkerheten riskerats?
45 % 75 10 organisationer
41 % 68
14 % 23
166
Är arbetsfördelningen kontrollerad, dvs planmässig, räcker resurserna, beaktas fortbildningen och lönerna (jfr Lag om yrkesutbildade personer)
36 % 59
51 % 84 21 org
13 % 22
165
Har personalens sjukskrivningar ökat? 35 % 75 8 organisationer
52 % 85
13 % 22
164
Har upplevt hot om våld mot personalen ökat?
17 % 28 10 organisationer
62 % 103
21 % 34
165
Har antalet arbetsolycksfall ökat? 8 % 14 10 organisationer
75 % 124
16 % 27
165
Inbesparingarnas effekter på närchefernas (n = 170) och chefernas (n = 150) ställning:
• Ca hälften av svararna (45 %) upplevde att antalet vårdchefstjänster hade minskats och ca en tredjedel (27 %) att deras befogenheter inskränkts.
• En fjärdedel (25 %) av svararna rapporterade att antalet överskötartjänster (17 %) och deras befogenheter hade minskats.
• Åsikterna var mycket liknande i de olika svarargrupperna.
• Lite fler avdelningsskötare rapporterade om minskade befogenheter för närchefer och överskötare om inbesparingarnas effekter på överskötartjänster och befogenheter.
20.5.2015 13
Fortbildningens volym (n = 167)
3 %
59 %
38 %
Lisääntynyt Pysynyt ennallaan Vähentynyt
Hälso- och sjukvårdens yrkesutbildade personal har fortbildningsskyldighet.
38 % av svararna upplever att fortbildningens volym har minskats av sparskäl.
Väsentligt utgångsläge: Fortbildningens volym har redan före år 2014 legat på en oroväckande låg nivå: 2011 blev 25 % av tehyiterna helt utan yrkesfortbildning (Tehy tilastoina).
Vilka följder har sparåtgärderna enligt din erfarenhet haft på vårdens kvalitet? (n = 171)
Sparåtgärdernas effekt på vårdens kvalitet
Ja Nej Kan inte säga
Totalt
Har (muntliga eller skriftliga) rapporter om att patientsäkerheten riskerats ökat?
24 %
41
58 %
99
18 %
30
170
Har skriftliga påminnelser / rapporter om vårdfel ökat?
16 %
27
54 %
92
30 %
52
171
Har besvären till RFV eller Valvira ökat?
12 %
21
50 %
86
37 %
64
171
Har sparåtgärderna inverkat på vårdens tillgänglighet för klienternas/patienterna? (n = 171)
Sparåtgärdernas effekt på vårdens tillgänglighet
Ja Nej Kan inte säga Totalt
Måste patienterna köa för vård längre än förr?
36 % 62
41 % 69
23 % 39
170
Har svängdörrsfenomenet (patienterna återvänder snart efter utskrivning) ökat?
33 % 56
27 % 46
40 % 69
171
Har jourens patientmängd ökat?
29 % 49
18 % 31
53 % 89
169
Har RFV gjort kontroller? 28 % 47
38 % 64
35 % 59
170
Har man måst skicka patienter oftare till specialsjukvården?
20 % 33
39 % 64
41 % 67
164
Har RFV förelagt organisationen vite?
10 % 17
52 % 89
38 % 65
171
Konklusioner
• Fel inbesparingar ger mångfaldiga tilläggskostnader och försämrar vårdens kvalitet och tillgänglighet.
– Sparande med osthyvel leder till deloptimering. När helheten inte är under kontroll växer kostnaderna på annat sätt.
– Sparande i lönekostnaderna försämrar personalens välfärd och inverkar på organisationens attraktivitet som arbetsgivare.
– När hälsotjänsterna försvagas till följd av sparåtgärder (fördröjd vård och vårdfel) leder det till dyrare vård och medborgarnas förtroende för vårdsystemet förvittrar.
• Det vore skäl att genomföra sparåtgärder genom att göra vården mer resultatrik genom att eftersträva bra chefsarbete, smidiga arbetsprocesser, fungerande vårdkedjor och arbetsfördelning som utnyttjar kunnandet.
• Personalen skall i enlighet med samarbetslagen tas med i planeringen av effektivare verksamhet.
20.5.2015 17