Coop Verksamhetsberättelse 2002

Coop-koncernen 2002

God utveckling i dotterbolagenCoop-koncernens första verksamhetsår kännetecknades av enbetydlig framgång i driften för Coop Danmark, Coop Norge ochCoop Sverige.

Läs mer på sidan 18

FÖRSÄLJNING 2002,MSEK

OPERATIVT RÖRELSE-RESULTAT 2002, MSEK

Så mycket ekologiskt ochmiljömärkt sålde Coop 200293 040 ton ekologiska/miljömärkta livsmedel sålde Coop totalt i de treskandinaviska länderna. Det mot-svarar livsmedelskonsumtionen förbefolkningen i en stad med 133 000invånare under ett helt år.

Läs mer om det ekologiska

resultatet på sidan 20

400

300

200

100

0

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

416

194

270

–163

14 804

27 315

39 076*

S O C I A LT

E K O L O G I S K T

C O O P N O R D E N A B

E K O N O M I S K T

Gemensamma riktlinjer förmedarbetarnaGenom samverkan växer den nya Coop-koncernen fram. I ett avde projekt som sattes igång under året kartläggs företagets kulturi de olika länderna. Syftet är att renodla och skapa en gemensamkultur som ska stötta den affärsmässiga driften. Samtidigt pågårarbetet med att utveckla gemensamma riktlinjer,mål och planer förmedarbetarna. Coop-koncernen ska ha rätt medarbetarresurser påalla nivåer, så att både medarbetarna och företaget utvecklas.

Läs mer på sidan 9

Nu ökar Coop tempotNu går Coop och integrationsarbetet in i fas två. Det innebär också att tempot skruvas upp. CoopNordens nye koncernchef, Svante Nilsson, vill öka takten i integrationsarbetet, så att effektiviserings-vinster och andra fördelar med fusionen så snabbt som möjligt blir synliga ute i butikerna.

Möt Svante Nilsson på sidan 6Coop Nordens formella årsredovisning 2002 medföljer som bilaga.

COOP DANMARK OBS! DANMARKCOOP NORGE COOP SVERIGE

* Inkl. OBS! Danmark

SIN

E F

IIG

ST

EFA

N B

ER

G

GE

IR T

ER

JE N

ER

GA

AR

D

ME

LK

ER

DA

HL

ST

RA

ND

2 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Innehåll Koncernledning 2002

COOP-KONCERNENS LEDNING VID UTGÅNGEN AV 2002.

Längst fram: Vice koncernchef Svein E. Skorstad, i raden bakom honom H.C. Madsen, verkställande direktör förCoop Danmark och Coop Nordens koncernchef Roland Svensson. Längst bak från vänster Erik Skånsberg, ekono-midirektör i koncernen (adjungerad i koncernledningen), Coop Norges verkställande direktör Svein Fanebust ochAndreas Falkenmark, verkställande direktör i Coop Sverige.

Coop-koncernen 2002 består av två publikationer: den här verksamhetsberättelsen och en separatdel som innehåller den formella årsredovisningen. Inledningsvis presenteras det nya Coop medkommentarer av Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB, och Roland Svensson, vd ochkoncernchef i Coop Norden AB till och med den 31 januari 2003. Därefter presenteras koncernensresultat i korthet. Slutligen kommer en närmare presentation av verksamheten i de tre dotterbolagen,Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige.

Verksamhetsberättelsen och redovisningen speglar resultatet i sin helhet, det vill säga såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Vissa olikheter i informationen om de tre dotterbolagenförekommer, detta på grund av ännu ej samordnade administrativa rutiner.

Redovisningen finns också på www.coopnorden.com, www.coop.dk, www.coop.no ochwww.coop.se

Nästa årsredovisning publiceras i mars 2004.

För att underlätta för läsaren har olika färgkoder använts för moderbolaget och de tre dotterbolagen.■ Coop Norden■ Coop Danmark ■ Coop Norge ■ Coop Sverige

DDF står för de detaljhandelsdrivande föreningarna. Per den 31 december 2002 motsvarade 1 DKK=1,24 SEK och 1 NOK=1,26 SEK.

DET NYA COOP NORDEN

Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB 3

På konsumentens sida 4

Vår vision 5

Svante Nilsson, ny vd och koncernchef i CoopNorden AB 6

Roland Svensson, tidigare vd och koncernchef i Coop Norden AB 7

Integrationsprojekt inom Coop-koncernen 9

Detta är Coop-koncernen

– En ledande aktör på dagligvarumarknaden 12

– Medlemmar och kunder – så här hänger det ihop 13

Coops butikskoncept 14

Coops egna varumärken 15

Marknaden 16

2002 I KORTHET

Årets resultat 18

VERKSAMHETEN

COOP DANMARK 24

Butikskoncept – supermarkets 26

Butikskoncept – stormarknader och lågprisbutiker 28

Egna varumärken 30

Distribution, logistik och kategoristyrning samt övrig verksamhet 31

Miljö, hälsa, etik 33

COOP NORGE 36

Inköp och sortiment, kedjedrift 38

Egna varumärken 39

Konceptutveckling 40

Distribution och logistik 41

Industrirörelsen 42

Miljö, hälsa, etik 43

Butikskoncept 44

COOP SVERIGE 46

Butikskoncept – supermarkets 48

Butikskoncept – stormarknader 49

Egna varumärken 50

Kategori och logistik 51

Miljö, hälsa, etik och kompetens 52

Styrelse och koncernledning 55

Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2002.

Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Corporate AB.Repro och tryck: Fagerblads 2003.Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk.

AN

DE

RS

WE

JRO

T

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 3

Coop Norden ska göra skillnad

Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB:

Norges Kooperative Landsforening (NKL) bildades1906. 1911 köpte NKL Kirkegaten 4 i Oslo, där CoopNKL BA har sitt huvudkontor i dag. NKL etablera-de sin industrirörelse redan 1911 med att ta överMargarinfabrikken Norge. NKL startade senareproduktion av mjöl, choklad, glödlampor, elartiklar,bröd, kaffe med mera. NKLs första lager öppnades iTrondheim 1911. 1968 öppnade den första Obs!Stormarked på Lade i Trondheim, men först 1990kom den första butikskedjan, Prix, och två år senareblev även Mega och Obs! rikstäckande kedjor. I daghar Coop NKL omkring 920 000 medlemmar i 229samvirkelag (konsumentföreningar).

I september 1899 bildades det politisktoch religiöst oberoende KooperativaFörbundet, KF, i Sverige. KF skullegagna medlemmarnas konsumentintres-sen. 30 föreningar med totalt cirka 7 300medlemmar anslöt sig. 1908 köpte KFen margarinfabrik. Med egen tillverk-ning kunde KF utmana kartellerna. 1992överlät konsumentföreningar som stödför cirka 60 procent av den kooperativadetaljhandeln denna till KF. 2,8 miljonermedlemmar har i dag medlemskap inågon av landets 65 föreningar.

Den danska konsumentkooperationen består avFDB (Fællesforeningen for Danmarks Brugsfore-ninger) och 416 brugsforeninger (konsumentföre-ningar). FDB bildades 1896. Målsättningen var attförse medlemmarna med bästa möjliga varor tilllägsta möjliga priser. Redan tidigt startade FDBegen tillverkning av kaffe, choklad, socker och tobak.Ända fram till början av 70-talet var FDB endastgrossist och producent men 1972 fusionerades FDB och Hovedstadens Brugsforening och FDBdriver nu detaljhandel med ett eget nät av butiker.I dag har FDB och föreningarna cirka 1,5 miljonermedlemmar.

2002 BLEV ETT BRA ÅR FÖR Coop Norden.Vi har lagtner mycket arbete på att genomföra fusionen ochhar på kort tid nått långt. Det första bokslutet förCoop Norden AB är dock inte tillfredsställande.Utvecklingen har visserligen varit positiv för en radav våra viktigaste affärsområden, men det finnsockså områden som drar ner resultatet. Detta gällersärskilt kostnaderna för fusionen och införlivandetav OBS! Danmark med Coop Norden.

Coop Norden ska göra skillnad. Vi ska vara led-ande med nya köpupplevelser för konsumenternaoch samtidigt behålla nyckelvärden som omtankeoch konsumenttrygghet. Denna rapport visar svartpå vitt att vi menar allvar. De finansiella målsätt-ningarna ska stämmas av mot ansvaret för männis-kor och miljö, och styrelsen ser det som sin uppgiftatt säkerställa att Coop Norden lever upp till detansvaret.

Idén om Coop Norden bygger på ett starkt enga-gemang från medarbetare, kunder och medlemmar.Detta engagemang upprätthålls genom en ny led-ning som ska genomföra de strategiska åtgärder somunder de närmaste åren kommer att bidra till attstärka vår position på den nordiska marknaden. Vihar bevarat vår lokala förankring, men samtidigtstartat en rad integrationsprojekt för att samla ihoptrådarna och uppnå de stordriftsfördelar som ärnödvändiga för Coop Nordens fortsatta utveckling.

Etableringen och starten av Coop Norden harsom sagt medfört stora engångskostnader, som iso-lerat sett försämrar vårt resultat för 2002. Men kost-naderna bör uppfattas som en framtidsinvestering.Utan dem kan vi inte nå våra långsiktiga mål.Vi byg-ger nu upp en kraftfull koncern med förmåga att tasig an områden som bäst löses i gemensam nordiskregi, exempelvis IT, inköp och konceptutveckling.Här finns stora vinster att hämta på lång sikt.

Vi vet att kapitalstarka butikskedjor har valt dennordiska marknaden för sin fortsatta expansion.Samtidigt måste vi kunna matcha leverantörssidan,som intar en allt högre profil genom internationellasammanslutningar. Erfarenheterna från dagligvaru-handeln är således entydiga. Det krävs en kritisk

volym och starkt fokus på intäkter och kostnader föratt effektivt förbereda Coop Norden-koncernen påatt möta framtidens utmaningar.

Vi är hela tiden medvetna om vår kooperativautgångspunkt.Det är medlemmarna i ägarförening-arna som är vår största tillgång, eftersom de samti-digt är våra kunder och engagerar sig i vårt företag.Vi måste dock kunna fatta beslut lika snabbt ochsmidigt som våra konkurrenter. Med Coop Nordenhar vi lagt grunden till detta.

Coop Norden är ett företag som står på konsu-menternas sida. Det är unikt genom att pengarnasom vi tjänar uteslutande kommer våra kunder ochmedlemmar till godo – antingen i form av bättrebutiker eller genom medlemsförmåner. Inga andradetaljhandelsaktörer har samma fördelaktiga ut-gångspunkt. Samtidigt garanterar vår ägarstrukturatt medlemmarna har nära kontakt med våra buti-ker.Det sker i form av en dialog mellan våra närmare5 miljoner medlemmar och ägarna till Coop Nor-den: KF, FDB och Coop NKL. I den regin arbetasdet intensivt med att förnya medlemsdemokratin, såatt förtroendet för den kooperativa utgångspunktenkan bevaras. Grunden för detta är emellertid ettkonkurrenskraftigt Coop Norden, som kan levererastörsta möjliga värde till sina kunder.

Efter att ha gått i spetsen för en väl genomfördfusion meddelade Coop Nordens hittillsvarande vdRoland Svensson och vice koncernchefen JørgenClausen sin avgång i augusti 2002. Roland Svenssonfrånträdde sin post den siste januari 2003. På CoopNordens vägnar vill jag gärna tacka dem för derasstorartade arbetsinsats.

Med Svante Nilsson som ny vd för Coop Nor-den har vi funnit den rätta personen för att säkraCoop Nordens långsiktiga utveckling. Svante Nils-son har lång erfarenhet av förändrings- och utveck-lingsprojekt inom detaljhandelsbranschen, somCoop Norden kommer att ha stor nytta av under denärmaste åren.

I styrelsen har vi lagt ner stora resurser på attutveckla våra samarbetsrelationer under loppet av2002, och vi är medvetna om att en koncern inte kan

bli fullt funktionsduglig på bara ett år. För att stärkaCoop Nordens konkurrenskraft är det emellertidnödvändigt att tempo och utveckling står överst pådagordningen. Styrelsen strävar efter att utöva ettaktivt ägarskap å medlemmarnas vägnar, och kom-mer därför att följa ”best practice” för god styrelse-sed. Utmaningarna kommer inte att bli mindre iframtiden. På Coop Nordens vägnar ser jag därförfram mot ett arbetskrävande och inspirerande 2003.

Ebbe Lundgaard

ER

IK B

JØR

N


COOP-KONCERNEN SKA BYGGA sin framgång på starka konsumentkooperativavärderingar. Värderingar som har sin grund i de demokratiskt styrda ägar-organisationerna.

Att många människor tillsammans kan åstadkomma mer än var och en försig är konsumentkooperationens ledstjärna. Kärnvärderingen är tilltro till sär-arten. Coops särart är att företaget är medlemsägt genom förbunden och syftar

till att maximera nyttan för medlemmar genom ekonomiskt effektiv och pro-fessionell drift. Coop är på konsumenternas sida.

Med bas i de nyckelvärderingar som finns i den gemensamt antagna nordis-ka värdekompassen utvecklas verksamheten med en tydlig konsumentkoopera-tiv identitet.

På konsumentens sida

Medlemmarnas inflytande och ägande

Coop Norge deltog i flera biståndsprojekt under2002. Medlen kommer från Coop Solidaritetsfondsom ger bidrag till självhjälp i utvecklingsländer.Socialt engagemang är en central del i konsument-kooperationens värderingar.

Ett lågprisalternativ med god kvalitet efterfrågas avkunderna. Coop X-tra är ett svar på denna önskan,ett gemensamt varumärke för det renodladelågprissortimentet. Den nordiska samordningen germöjligheter till gemensamma inköp så att prisernapressas ytterligare.

Shop Express används av allt fler medlemmar iCoop Forums stormarknader. Genom att användaen handscanner för att själv läsa av varorna innanman lägger ner dem i kundvagnen förenklasinköpen radikalt.

Coop Laboratoriets kunniga experter kontrollerarlöpande de varor du finner i Coop Danmarks butiker.Kunderna ska kunna vara säkra på att de köper renaoch oförfalskade varor.

DE DRYGT 5 MILJONER MEDLEMMARNA i de danska, norska ochsvenska konsumentkooperationerna äger Coop Norden till-sammans. Varje medlem har en röst och representeras genomde nationella förbunden.

FDB och de 416 brugsforeningarna har tillsammans 1,5 mil-joner medlemmar och äger 38 procent av Coop Norden. Dedanska medlemmarna möter 1 131 butiker som drivs i samarbe-te mellan Coop Danmark och brugsforeningarna.

Coop NKL är det nationella förbundet för de 229 norskasamvirkelagen som har 920 000 medlemmar. Coop NKL äger20 procent av Coop Norden. På den norska marknaden driversamvirkelagen totalt 1 386 butiker, varav 955 i kedjorna. CoopNorge äger kedjekoncepten och står för varuförsörjningen.

KF är det svenska nationella förbundet för 2,8 miljonermedlemmar som är organiserade via 65 konsumentföreningar.KF äger 42 procent av Coop Norden. Medlemmarna möter1 110 butiker som drivs av Coop Sverige, de detaljhandelsdri-vande konsumentföreningarna eller KF. Coop levererar varoräven till de detaljhandelsdrivande föreningarnas butiker.

InflytandeMedlemmarnas inflytande, medarbetar-nas synpunkter och en aktiv dialog medomvärlden ska medverka till att formaverksamheten i Coop-koncernen.

ÄrlighetI Coop-koncernen håller vi vad vi lovar.Konsumenterna ska känna sig trygga när de handlar hos oss och ha förtroen-de för att de får sådan information omvarorna och verksamheten att deras valblir enklare.

OmtankeI Coop-koncernen visar vi omtanke ommänniskor, djur och miljö och arbetarför en hållbar samhällsutveckling.

NytänkandeI Coop-koncernen ska vi dra nytta av nykunskap och teknik och driva utveck-lingen i överensstämmelse med konsu-menternas intressen.

COOP NORDEN

FDB38%

COOP NORGE

COOP SVERIGE

COOP DANMARK

COOP NKL20% KF

42%

VÄRDERINGAR OCH VISION

Medlemmarna

Brugsforeninger Konsumentföreningar

Samvirkelag

ING

EM

AR

HA

NS

SO

N

NIL

S L

UN

D P

ED

ER

SE

N

MA

TT

IAS

RA

HM

Strategi

Mål


Vår vision

Medlem/Kund Ägare Medarbetare

Vårt rörelseresultat ska vara minst 2 procent av omsättningen.Vi ska ha en avkastning på sysselsattkapital på 15 procent.Vår skuldsättningsgrad bör inte överstiga1,2 gånger.

Vi ska vara den attraktivaste arbetsgivaren i nordisk dagligvaruhandel.

Vi ska vara kundernas förstahandsalterna-tiv och stärka vår position i storstads- ochtillväxtregionerna. Vi ska attrahera fler yngre medlemmar.

Vi ska sätta lönsamhet före tillväxt.Vi ska ha en låg finansiell risk.Vi ska tillvarata de nordiska samordnings-fördelarna.Vi ska ha en butikseffektivitet i nivå medmarknadens bästa.

Genom tydliga mål tar vi tillvara och utveck-lar medarbetarnas olika kompetens ochbakgrund, så att det främjar affären. Dettagenom fokusering på ledarskap, personal-och organisationsutveckling samt genomeffektiva stödsystem.

Vi ska tillsammans med ägarna utveckladet attraktivaste medlemskonceptet iNorden och sträva efter att etablera ettnordiskt medlemskort. Vi ska vara lyhörda för medlemmarnaskundbehov.Vi ska ha de mest attraktiva butikernautifrån pris – värde – upplevelse.

Coop-koncernen ska bli den ledande och mest innovativa detaljhandelsverksamheten i Norden med en tydligkonsumentkooperativ identitet.

Butikerna ska vara marknadsplatser där Coop-koncernen tillgodoser kundernas och medlemmarnas krav påköpupplevelse och konsumenttrygghet.

Coop-koncernens finansiella styrka ska göra det möjligt att beständigt skapa nya värden och lösningar för medlemmarna.

VÄRDERINGAR OCH VISION

SIN

E F

IIG

DA

G A

.IVA

RS

ØY

DA

G A

.IVA

RS

ØY

DA

G A

.IVA

RS

ØY

MA

GN

US

CA

RL

SS

ON

SIN

E F

IIG

ST

EFA

N B

ER

G

Ökad lönsamhet enda vägenför att säkra en offensiv utvecklingNär jag tillträdde som verkställande direktör ochkoncernchef för Coop Norden den 1 februari 2003hade jag haft förmånen att under januari månad träffaoch intervjua ett 40-tal nyckelmedarbetare inommoderbolaget och i dotterbolagen. Jag fick tack varedetta en ganska bra bild av verksamheten vilketunderlättade prioriteringarna när jag väl var på plats.

Ett av mina första intryck av Coop Norden-kon-cernen var, och är, att det finns många kompetentaoch engagerade medarbetare. Man ser fusionen avde tre kooperativa dagligvaruverksamheterna i Dan-mark, Norge och Sverige mer som en möjlighet änsom ett hot och har stora förväntningar på den nyakoncernen.

Ett annat intryck för mig som kom utifrån varockså att man lätt fastnar i en upplevd intern kom-plexitet och därmed riskerar att tappa fokuseringenpå viktiga nyckelområden. För mig är det oerhörtviktigt att alltid vara medveten om den naturligakopplingen mellan intäkter och kostnader. Attaldrig tappa butiksfokus – för det är där vi skaparvåra intäkter.

Koncernens uppdrag från våra ägare är att genomökad lönsamhet stärka konkurrenskraften för denkooperativa dagligvaruhandeln genom att tillvarataalla synergier som den genomförda fusionen möjlig-gör. Det första verksamhetsåret har inneburit störrekostnader än beräknat, vilket innebär att koncernensresultatutveckling inte följer ägarnas plan. Det ärdärför av yttersta vikt att vi under det här året ska-par resultat som säkerställer den framtida utveck-lingen.

Under 2002 initierades ett stort antal samord-ningsprojekt som gett goda resultattillskott, men föratt få ut de fulla synergierna – såväl på intäkts- som

på kostnadssidan – krävs det enorganisations- och led-

ningsstruktur som fullt utstödjer detta arbete.Därför blev det minförsta uppgift att eta-blera en ny sådan mednya koncerngemen-

samma enheter förvaruförsörjning,affärsutveckling

och IT. När vi nu bygger vidare på den nya organi-sationen utgår vi från en så kallad front-end back-end strategi, vilken förenklat uttryckt innebär att alltsom är viktigt ut mot kund (front-end) ägs avrespektive dotterbolag medan resten (back-end) i såstor utsträckning som möjligt görs koncerngemen-samt. Härigenom säkrar vi behovet av lokal anpass-ning samtidigt som vi etablerar den nödvändigaplattform som behövs för att vi fullt ut skall kunnarealisera hela potentialen av de synergier som fusio-nen möjliggör.

Den nya koncernledningens prioriterade aktivi-teter kan sammanfattas i följande punkter:

• ÖKA TAKTEN I INTEGRATIONSARBETET FÖR ATT FÅ

FULL EFFEKT AV FUSIONEN

Det är nu dags att ta nästa steg i fusionsarbetet ochpåbörja den nödvändiga affärsmässiga integreringeninom de strategiskt viktiga områdena varuförsörj-ning, affärsutveckling och IT.

Inom varuförsörjning samlar vi den koncernge-mensamma delen av inköps- och sortimentsarbetetför food, non-food och indirekta varor. Här har vimöjlighet till stora vinster såväl på kort som långsikt.Genom en kraftfull konsolidering av våra inköpoch förhandlingar bör vi redan i år kunna realiserabetydande förbättringar av våra inköpspriser.Genom en successiv harmonisering av våra sorti-ment och en kraftfull utveckling av våra egna varu-märken (EVM) både inom food och non-food ser vibetydande framtida förbättringspotentialer på såvälintäkts- som kostnadssidan. Koncerngemensammasystem för kategoristyrning och IT-beslutsstödkommer också att bidra till denna utveckling.

Genom vår nya affärsutvecklingsenhet får viinstrumentet för att påbörja den successiva harmo-niseringen och utvecklingen av våra olika butiks-koncept. Även om vi kommer att behålla våra loka-la kedjeprofiler ser vi stora samordningsmöjligheterinom detta område. Butikslayout, kommunikation,varuplacering, exponering, rutiner, schemaläggningo.s.v. är exempel på områden där dessa möjligheterär stora. Förbättringspotentialen är enorm tack varevår stora omsättning. Varje tiondels procent i för-bättrad effektivitet (intäkt eller kostnad) i butiksle-det betyder många tiotals miljoner kronor.

Ett nyckelområde i integrationsarbetet är IT.Inte förrän vi har kunnat harmonisera våra systemkommer vi att kunna tillgodogöra oss hela potenti-alen i samordningen. Vårt utgångsläge är inte detbästa då vi lever i helt olika systemmiljöer i våra tredotterbolag. Vi arbetar just nu intensivt medutformningen av vår framtida IT-strategi och för-bättringspotentialen är självklart mycket stor dåvisionen är att kunna gå från tre olika system tillett gemensamt, men vi har stor respekt för vaddet kommer att kräva både i investeringar ochinte minst i arbetsinsatser.

Ett annat integrationsområde är kom-petensöverföring. En avgörande konkur-rensfördel är att skapa ett system ocharbetssätt som gör att vi säkrar en effek-tiv kompetensöverföring mellan våra

medarbetare.Mångfalden är en av våra styrkor.Med28 000 medarbetare på tre marknader har koncernenen fantastisk kompetensbas. Mångfalden är tydligmed tre nationella kulturer, och olika konsumtions-mönster nationellt och regionalt. Därtill en godbalans mellan män och kvinnor totalt sett. Inomchefsgrupperna är fördelningen mellan könen intelika jämn. Min ambition är dock att på sikt få enjämnare fördelning även där.

• SÄKRA BUTIKSFOKUS

Det är i butiken vi möter våra kunder och medlem-mar. Det är också här vi skapar våra intäkter. Etttydligt fokus på butiksdriften är det enda sättet attsäkra ett attraktivt sortiment till ett attraktivt pris förvåra medlemmar och kunder.

• UTNYTTJA VÅRA RELATIVA KONKURRENSFÖRDELAR

Vår storlek är vår styrka när det gäller att bygga godaaffärsrelationer med våra leverantörer. Som endanordiska aktör är vi naturligtvis intressanta att sam-arbeta med. Vår position inom non-food är starksåväl i storlek som i lönsamhet.

Därtill har vi en unik ägarform och ett högtkundförtroende när det gäller kvalitet, miljö, etikoch socialt ansvar. Detta sammantaget ger oss entydlig profil som vi skall värna om och utveckla.

• SKAPA FINANSIELLA RESURSER FÖR ATT AVSEVÄRT

ÖKA ETABLERINGSTAKTEN

För att säkra vår långsiktiga intjäningsförmåga krävsen ökad förnyelse av vårt butiksnät. Men innan vikan öka etableringstakten måste vi först skapa enfinansiell position som tillåter en ambitiös investe-ringsplan.Varje krona måste tjänas in innan vi inves-terar dem. Därför skapar vi en ännu mer lönsam-hetsfokuserad organisation som kännetecknas avstor affärsmässighet.

Våra ägare kräver ökad lönsamhet och stärktkonkurrenskraft för den kooperativa dagligvaruhan-deln. Min bedömning är att Coop-koncernen harpotential att etablera en stark ställning på den nor-diska marknaden och möta ägarnas krav. Det är enstor, men mycket stimulerande utmaning för samt-liga medarbetare i koncernen att få vara med i dennaspännande och stora förändringsprocess.

Göteborg i mars 2003

Svante NilssonVd och koncernchef fr.o.m. februari 2003

Svante Nilsson, ny koncernchef i Coop Norden från och med 1 februari 2003:

AN

DE

RS

WE

JRO

T

Tilltro till det nordiska vägvalet

Att utgå från konsumentens perspektiv och intresseär angelägnare än någonsin i en allt mer storskaligoch komplex värld. I enlighet med medlemmarnaskrav är detta konsumentkooperationens grundläg-gande uppdrag.

Internationalisering av detaljhandeln, kraftigtskärpt konkurrens, ny teknik, nya synsätt och kon-sumtionsmönster har medfört att konsumentkoo-perationen ställts inför nya utmaningar. Under detsenaste decenniet har omvandlingen av dagligvaru-handeln mot större, internationella företag verksam-ma i flera skilda marknader accelererat. Dennautveckling har i hög grad berört Norden som alltmer blivit en del av den europeiska marknaden.

NORDISK STRATEGI

Konsumentkooperationen etablerade 2002 Nordensstörsta dagligvaruföretag, Coop Norden. Den nyakoncernen grundas på en offensiv och långsiktigstrategi för att skapa värde för över fem miljonermedlemmar.

Coop Norden skapades genom en fusion av dag-ligvaruverksamheterna inom Coop NKL, FDB ochKF.

Fusionsbeslutet var resultat av en målmedvetenprocess, som engagerade styrelser, företagsledningaroch andra ledande personer i de tre länderna. Tillgrund för beslutet låg inte bara omfattande strate-giska och finansiella analyser utan även ingående,gemensamma diskussioner och överväganden. Dengemensamma slutsatsen blev mycket tydlig:Konsumentkooperationen kan fortsätta att fullgörasin uppgift endast om den bryter upp från sinanationella betraktelsesätt och i stället bygger sinframtid på en gemensam nordisk strategi, tvärs överlandgränserna.

Beslutet om Coop-koncernen innebar för förstagången en fusion av konsumentkooperativ verksam-het över nationsgränser. Kooperationen i de nordis-ka länderna har samarbetat under närmare 100 årmen den nordiska samverkan har alltid varit under-ordnad varje lands nationella strategier,prioritering-ar och organisationer. Nu gavs det gemensammaföretaget den ledande rollen att driva och utveckladen nordiska konsumentkooperativa detaljhandeln.Sedan beslutet togs år 2001 har den ekonomiskaintegrationen i Norden, Europa och globalt ytterli-gare accentuerats.

Konsolideringen av de kooperativa dagligvaru-verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige ären genomgripande förändring. Eftersom Nordenhar bland de starkaste och mest välutveckladekonsumentkooperationerna i världen bör förutsätt-ningarna vara goda. Ett genomförande innebär attvi bygger vår framtid på gemensamma lösningar.Det ger förutsättningar att skapa konkurrenskraftoch inte minst en utvecklingsförmåga vi aldrig kanuppnå var för sig. Partnerskapet är grundat på engemensam vision om effektivitet och utvecklings-kraft för att skapa värde för medlemmarna, byggt påvår gemensamma särart och kooperativa identitet.

OTILLRÄCKLIG EFFEKTIVITET

Coop-koncernen består av tre stora nationellt base-rade dagligvaruföretag med skiftande marknadspo-sition, strategi och struktur. Fusioner är krävandeoch innehåller flera kritiska stadier. Ofta visar sig deeftersträvade samordningsvinsterna vara överskatta-de eller svårare att uppnå än beräknat.Samtidigt kanrisken för bristande fokus på den löpande affärs-verksamheten under fusionsförloppet underskattas.

Verksamheterna som Coop Norden övertagit ide tre länderna karaktäriseras generellt av godamarknadspositioner och otillräcklig lönsamhet. Vihar vinnlagt oss om att inte göra misstaget att tappafokus på den dagliga operativa verksamheten. I varjelands affärsverksamhet hade redan före fusionenkraftfulla program inletts med omfattande åtgärderför att förbättra effektivitet, attraktivitet och lön-samhet. Effekterna härav utgjorde ett viktigt under-lag för fusionen. Arbetet med att fullfölja dessa pla-ner har haft strategisk prioritet under Coops förstaverksamhetsår. Otillräcklig effektivitet i den basalaaffärsverksamheten kan aldrig kompenseras avfusionsvinster. På kort sikt var riskerna större omdotterbolagens förändringsarbete tappade tempo ände positiva effekterna av en snabbare integration.

Fusionen görs mellan jämlikar varför en helt nystruktur för ägarstyrning och ledning har upprättats.Ägarstyrningen bygger på att ingen av ägarna ensamhar ett avgörande inflytande över koncernen. Styrel-se och ledning för Coop-koncernen tillträdde eftersommaren 2001 och övertog det operativa ansvaretför verksamheterna i Danmark, Norge och Sverigeper 1 januari 2002.

Det operativa ansvaret i koncernen har delege-rats till dotterbolagens chefer, som ingår i koncern-ledningen.Koncernen har svarat för inriktning, stra-tegi, finansiell styrning samt kravställande ochuppföljning av utveckling och resultat.

BETYDANDE POTENTIALER

En central uppgift har varit att skapa ett gott sam-spel mellan de nationella bolagen och forma en stra-tegisk samsyn om de stora potentialer som vår nor-diska position ger. Ett omfattandeintegrationsarbete har drivits i projektform. Kon-cernledningen har ansvarat för avvägningen avinsatserna mellan nationella förbättringsprogramoch gemensamma samordningsvinster.

Arbetet under 2002 har tydligt inriktats på attdriva och utveckla de operativa verksamheterna idotterbolagen i Danmark,Norge och Sverige.Vida-re har en plattform etablerats för koncernens helaverksamhet. Styr- och ledningsformer har utveck-lats, de nationella strategierna har harmoniserats,koncernfunktioner har bemannats och policies förkoncernen tagits fram. Vidare har ett stort arbetelagts ned på att utforma koncernens kooperativaidentitet och ett gemensamt huvudvarumärke harutvecklats. Av helt avgörande betydelse är att det nufinns reglerade former för samverkan mellan dedetaljhandelsdrivande föreningarna och Coop-kon-cernen även i Sverige. Därmed kommer också de

detaljhandelsdrivande föreningarna att bidra medresurser för en gemensam utveckling av detaljhan-deln.

Den nya nordiska strukturen syftar till att uppnåbetydande samordningsvinster och skalfördelar.Synergiarbetet kräver målmedvetna och systematis-ka åtgärder för att ge långsiktig och uthållig kon-kurrenskraft. Mot den bakgrunden har arbetet medatt förverkliga synergier organiserats i etapper där delättast åtkomliga realiseras först. Parallellt härmedhar betydande insatser gjorts för att bygga plattformoch resurser för en djupare integration inom kon-cernen. Då kan mycket stora samordningsvinsterrealiseras, gott och väl i nivå med ursprungligaberäkningar.

STRATEGISKT ÄNDRADE PLANER

En väsentlig förändring av Coop Nordens planer för2002 inträffade i mars då beslut togs att förvärvaOBS! Danmark A/S från Coop Nordens ägare ochi maj togs beslut att genomföra ett nytt koncept idessa enheter, Kvickly xtra. OBS! Danmark, somomfattade 12 enheter med en samlad försäljning på3 000 MSEK, hade under lång tid varit en förlust-verksamhet, varför kraftfulla och offensiva åtgärderkrävdes. Strategiskt är det mycket angeläget attbehålla stormarknadsetableringarna i Danmark –inte minst i ett nordenperspektiv – men det medförkortsiktigt kraftiga påfrestningar på koncernens led-ningsresurser och på resultat och kassaflöden.

STARK UTVECKLING I DOTTERBOLAGEN

OCH AV SYNERGIER

De tre nationella dotterbolagen Coop Danmark,Coop Norge, Coop Sverige visar alla en god utveck-ling under 2002 vad avser såväl försäljning som ope-

Roland Svensson, koncernchef i Coop Norden till och med 31 januari 2003:

MA

GN

US

CA

RL

SS

ON


rativa resultat. I Danmark har effektiviteten ökatpåtagligt såväl i logistik som i butiksdrift. I Norgehar en kraftfull kostnadsneddragning genomförtssamtidigt med en god tillväxt i marknaden. Indus-triverksamheten har utvecklats starkt. I Sverige harCoop Forum-konceptet gett god framgång i mark-naden, samtidigt som ett effektivare resursutnyttjan-de uppnåtts. Liksom under 2001 har det operativarörelseresultatet starkt förbättrats under 2002 medknappt 275 MSEK. Därutöver har i enlighet medfusionsavtalet en betydande resultatökning ställts tillsamvirkelagens och Coop NKLs förfogande, 345MNOK.

Synergier har genererats som överträffar planer-na. Framför allt har betydande inköpsförbättringaruppnåtts. Den samlade effekten uppgår till närma-re 400 MSEK, varav cirka hälften disponeras av dedetaljhandelsdrivande föreningarna. En stor del avsynergierna har använts till ökad konkurrenskraftoch därmed kommit medlemmar och kunder tilldel. Den position vi skapat genom Coop-koncernenär stark och vi har kommit längst i Norden medinköpssamordning. De framtida möjligheterna ärbetydande men förutsätter en mer långtgående inte-gration i koncernen. Strategiskt viktigt är också detarbete som pågår tillsammans med ledningarna förSOK och Tradeka för att utveckla samverkan medkonsumentkooperationerna i Finland.

Trots betydande resultatförbättringar i de trebasala verksamheterna, även understödda av väsent-liga synergieffekter, uppvisar koncernen beroende påstruktur- och engångskostnader ett helt otillräckligtrörelseresultat för 2002, 109 MSEK. Efter skatt redo-visas ett negativt resultat på 205 MSEK. Den främstaorsaken är den kraftiga satsningen på Kvickly xtra iDanmark, som i marknaden haft ett gott genomslag,men medfört stora kostnader för omstruktureringoch marknadsinsatser.

Vidare har etableringen av Coop-koncernenmedfört betydande kostnader, som belastar åretsresultat. Den negativa börsutvecklingen har lett tillkraftigt ökade pensionskostnader i Sverige, somframför allt har gått till återställande av pensionska-pitalet. Koncernen har infört gemensamma redovis-ningsprinciper, vilket ger positiva effekter framgent,men belastar årets resultat negativt.

MEDLEMSKAPET – ETT GEMENSAMT ANSVAR

Över fem miljoner medlemmar i Danmark, Norgeoch Sverige utgör konsumentkooperationens främ-sta styrka. Medlemskap, med möjlighet till ekono-miskt utbyte, inflytande och delaktighet, är vår sär-art och ger oss en unik position på marknaden. Hurvi kommunicerar och samverkar med medlemmar-na är av avgörande betydelse för Coops kooperativaidentitet.Medlemmarna är organiserade genom för-eningarna och Coop NKL, FDB och KF, som ärvåra ägare. I formell mening möter alltså Coop-kon-cernen medlemmarna som kunder, men samtidigthar Coop Norden uppdrag att leverera det viktigas-te i medlemskapet – en effektiv affärsrörelse. Med-lemskapet kan inte reduceras till ett lojalitetspro-gram eller enstaka förmåner. Sådana erbjudandenfinns i stor omfattning på marknaden och innebäringen tydlig kooperativ inriktning. Ett allt starkaremedlemskoncept måste utvecklas i samverkan mel-lan ägarna och Coop-koncernen så att den koopera-

tiva identiteten utnyttjas som ett aktivt konkurrens-medel. Det arbete som nu pågår i dessa frågor är avstörsta vikt inför framtiden.

Att bygga Coop-koncernen är en krävande menockså mycket utmanande uppgift. För ledare ochmedarbetare har det inneburit en stor arbetsinsats.Men att vara delaktig i en så stor och strategisktbetydelsefull förändring har också inneburit en starkstimulans och skapat framtidstro. Den nya koncer-nen ger ökad affärsmässighet och slagkraft. Det ska-par tilltro till det nordiska vägvalet och medför enstark vilja till samverkan och förändring.

Göteborg i mars 2003

Roland SvenssonVd och koncernchef t.o.m. januari 2003

VAD MÄRKER KONSUMENTEN

AV DET NYA FÖRETAGET?

H. C. Madsen, vd i Coop Danmark A/S:

– Konsumenterna kommer att få flera nya,

bättre och billigare varor än vi tidigare kunde

erbjuda i de tre länderna var för sig. Bättre

för att vi har en gemensam värderingsgrund,

som gör att vi arbetar med konsumenttrygg-

het i praktiken. Var för sig var länderna inte

alltid stora nog för att uppfylla våra konsu-

mentpolitiska krav. Nu är vi starkare och vi

kan försäkra att konsumenterna får bättre,

renare och mer miljövänliga varor och en

högre etisk standard. Och konsumenterna

får billigare varor för att vi kan göra större

och mer rationella inköp och för att vi kan

uppnå bättre avtal med leverantörerna.



Svein Fanebust, vd i Coop Norge AS:

– Genom Coop-koncernen har kooperationen

i Norge blivit en del av den största och

ledande aktören på dagligvarumarknaden

i Norden. Det ger oss möjligheter som vi

inte haft på egen hand när det gäller ut-

veckling av butikskoncept, nya medlemsför-

måner i Norden, flera egna varumärken och

inte minst det som kunderna kommer att

märka mest – lägre priser. Det kommer att

göra Coops butiker än mer konkurrenskrafti-

ga på den norska marknaden och det blir än

mer attraktivt att vara medlem och ägare.



Andreas Falkenmark, vd i Coop Sverige AB:

– Lägre priser och bättre produkter. Detförsta exemplet är Coop X-tra, varor tillverkligt lågt pris som lanseras gemensamt ihela Norden. Den nordiska samordningenmöjliggör mycket låga priser genom att in-köpsvolymerna blir avsevärt större än tidigare.Coop X-tra kommer att följas av en fortsattstor satsning på nordiska varumärken.

I Coop-koncernen kommer vi också att

lära av varandra för att ta fram de mest

attraktiva stormarknaderna och butikerna på

marknaden. Lyhördheten för konsumentens

krav och synpunkter är avgörande.

Hur vi kommunicerar och samverkar med med-lemmarna är av avgörande betydelse förCoops kooperativa identitet.

INTEGRATIONSPROJEKTEN

Från teori till praktik

Genom samverkan växer den nya Coop-koncernen fram

Ordet synergi kommer från grekiskan och betyderegentligen samverkan. Hela den kooperativa affärs-modellen bygger på att det finns stora vinster atthämta i samverkan. Samverkan är grunden för verk-samheten. I själva verket har Coop jobbat medsynergiprojekt i över 100 år i tre länder och har nulyft upp arbetet på det nordiska planet.

När Coop-koncernen idag talar om synergivin-ster, så avses just den bredare samverkan som hållerpå att åstadkommas i Coop-koncernen och de vin-ster som ett gemensamt uppträdande ger.

Coop-koncernen skapades för att möta utveck-lingen i dagligvaruhandeln i Europa med allt störreoch gränsöverskridande aktörer både i leverantörs-ledet och inom detaljhandeln.Genom att slå sammandagligvaruhandeln i de tre skandinaviska koopera-tionerna skapades Nordens största dagligvaruföre-tag med goda möjligheter att inte bara möta deinternationella storkonkurrenterna utan också taledarskapet på många områden. Tanken var, och är,att öka intjäningsförmågan väsentligt genom attutnyttja storleken och all den kunskap som finns iden nordiska kooperationen.

Inga fördelar kommer av sig själva bara för attägarna slagit ihop verksamheterna. För att säkerstäl-la att Coop-koncernen ska få en stark gemensamplattform att agera från och kunna utnyttja sina stor-leksfördelar så har ett antal projekt, så kallade inte-grationsprojekt, satts igång.

PLATTFORMSPROJEKTEN BYGGER GRUNDEN

En gemensam grund för att effektivt driva verksam-heten i tre länder – det är syftet med plattforms-

projekten.Några plattformsprojekt har

syftat till att etablera struktureroch system för själva driften.

Det handlar till exempelom den gemensamma

ekonomifunktionensarbetssätt och

styrsystem,

ett projekt som avslutats och där lösningarna nuimplementerats.

Ett annat exempel är projektet nordisk IT-drift,där tre förprojekt är i uppstartsfasen för att invente-ra allt från en gemensam lösning för IT-driften tillen gemensam point of sale/butikskassalösning medhög datakvalitet för hela koncernen.

Andra projekt är av mjukare natur,men inte destomindre avgörande för att Coop-koncernen ska bliframgångsrik. Hit hör ett antal inbördes relateradeprojekt som corporate identity, en gemensam kultur,medarbetarutveckling och master brand. Alla dessamåste präglas av samma värderingar för att Coop-koncernen ska få trovärdighet och slagkraft.

SYNERGIPROJEKTEN PLOCKAR HEM VINSTERNA

De stora ekonomiska samordningseffekterna kom-mer inte av sig själva bara för att Coop-koncernentillsammans har stora inköpsvolymer, utan för attden uppträder som en samlad aktör mot leverantö-rerna.

Förhandlingarna har sin utgångspunkt i att allaska vinna på affären. Leverantörerna får sälja enstörre volym till ett lägre pris och båda parter gör engod affär.

Synergiarbetet har redan gett bra resultat. Under2002 förhandlades stora synergivinster fram, varav 367 miljoner svenska kronor kunde tillgodoräknas året.

Det är inom områdena Inköp Dagligvaror mär-kesvaror, sällanköpsvaror och inköp av media ochmarknadsföringstjänster som de snabba och storasynergivinsterna gått att hämta. På andra områden,såsom Inköp Dagligvaror Egna Varumärken,återståren hel del hemarbete för att programmen ska fåsådan omfattning att de riktigt stora vinsterna kantas hem.

Indirekta varor, det vill säga produkter somanvänds i systemen men inte är till försäljning – alltfrån butiksinredningar till emballage och försäk-ringar – är ett annat stort område, där besparing-ar kan göras. Även här kan man nå fördelargenom att minska antalet varianter på kundvag-nar, bärkassar etc.

Detsamma gäller butiksdriften, där de trebolagen kan lära sig av varandras ”best practice”,

det vill säga genomföra de bästa lösningarna i helakoncernen.

PlattformsprojektenCORPORATE IDENTITY

En gemensam uppfattning om vad Coop är och vartorganisationen vill är en nödvändig plattform för attstyra verksamheten mot vision och tydliga mål ochskapa förtroende hos ägare, kunder och medarbeta-re. Corporate Identity handlar just om dessa frågor.

Kooperationen har en mycket stark idégrund,men den måste löpande anpassas till den omvärldden verkar i. Projektet har haft till uppgift att gå pådjupet i värderingarna i de tre dotterbolagen och sehur den kooperativa dagligvaruhandeln uppfattas irespektive land.Målet har varit att ta fram en gemen-sam grundposition i förhållande till alla intressenter.

COOP MASTERBRAND

Här är målet att utveckla Coop till det starkastevarumärket i den nordiska detaljhandeln. Dettaarbete sker i nära samspel med den strategiskaaffärsutvecklingen. Varumärket Coop ska bära allade värderingar som Coop-koncernen ska stå för.

UTVECKLING AV EN GEMENSAM AFFÄRSKULTUR

Detta projekt har drivits parallellt med CorporateIdentity. De båda projekten har också många berö-ringspunkter. Här är syftet att utifrån en kartlägg-ning av företagets kultur i de olika länderna renodlaen gemensam kulturplattform, som stöttar denaffärsmässiga driften.

MÅLET MED HUMAN RESOURCES-PROJEKTET

Målet med projektet är att utveckla gemensammariktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdetför att säkerställa att Coop-koncernen har rätt med-arbetarresurser på alla nivåer, så att både företagetoch medarbetarna utvecklas. Projektet har analyseratlikheter och olikheter mellan länderna när det gällerpersonalpolicies samt ledar- och medarbetarutveck-ling. En extern jämförande studie har också gjorts.

MEDLEM

Den nordiska konsumentkooperationen har drygt 5miljoner medlemmar, vilket utgör den i särklassstörsta medlemsbasen i Norden jämfört med likvär-diga organisationer. Coop Norden ska tillsammansmed de nationella ägarna utveckla det mest attrak-tiva medlemskonceptet i Norden.

MILJÖ, ETIK OCH HÄLSA SAMT VARUSÄKERHET

Projektet miljö, etik och hälsa ska utveckla gemen-samma riktlinjer vid inköp av varor och tjänster.Måletär att upprätthålla den ledande positionen på området.Projektet ska definiera förutsättningar för gemensam-ma krav i leverantörsavtal och produktgodkännanden,samt utarbeta rutiner och riktlinjer som är förankradei de nationella kategoriorganisationerna.

För att säkerställa att Coop-koncernen får en stark gemensam plattform att agera från och tjänar påsina storleksfördelar så har ett antal integrationsprojekt satts igång. De börjar redan ge resultat.

Inga fördelar kommer av sig själva bara

för att ägarna har slagitihop verksamheten.

ILL

. JE

NS

MA

GN

US

SO

N


▲



Projektet för varusäkerhet ska bland annat utvecklagemensamma riktlinjer för varusäkerhet samt opera-tiva kvalitetsmål och effektiva godkännandeprocesser.

INFORMATION

Information och kommunikation är ytterligare ettplattformsprojekt. Här är policyn klar och en opti-mal struktur och arbetsfördelning mellan olikakommunikationskanaler på väg att slås fast. Enöversyn av intern och extern webb ingår i projektet.

Här finns även synergivinster att hämta, tillexempel genom samordning av de olika tidningarna.

SAMHANDEL

Samarbetet med de detaljhandelsdrivande förening-arna är ett utomordentligt viktigt plattformsprojekt.Här såg utgångspunkten i de tre länderna mycketolika ut, främst i det avseendet att samhandeln medde detaljhandelsdrivande föreningarna i Sverige intevar avtalsreglerad som i Danmark och Norge. Sedanden 7 januari 2003 finns nu ett sådant avtal med för-eningarna också i Sverige.

Projektet arbetar vidare i en fas 2 med att fördju-pa och stärka sambanden mellan Coop Norden ochde detaljhandelsdrivande föreningarna.

FASTIGHET

Att ha ett samlat grepp om fastigheter och anlägg-ningar är ett viktigt plattformsprojekt. Coop-kon-cernen äger fastigheter och anläggningar till ett bok-fört värde av cirka 7,5 miljarder svenska kronor.Projektet har levererat en slutrapport med förslag tillpolicy, strategi och organisation på området.

Synergiprojekten INKÖP DAGLIGVAROR MÄRKESVAROR

Här handlar det om att samordna delar av sortimen-ten och utvinna storleksfördelar genom gemensam-ma nordiska inköpsavtal. Konsumenterna kommeratt märka detta främst i form av bättre priser, menockså i form av tydligare sortiment och erbjudande.

Att utarbeta en gemensam sortimentsmodell ochförslag till fördjupad harmonisering av kategoriar-betet är en viktig del av projektet.

INKÖP DAGLIGVAROR EGNA VARUMÄRKEN

Med lanseringen av Coop X-tra i januari 2003 blevdet här projektet extra synligt. Närmare 150 produk-ter kommer att lanseras i två vågor fram till augusti.

Utifrån starka konsumentförankrade koncept skaCoop-koncernen fortlöpande ta fram mycket pris-värda produkter i olika kvalitetsklasser och saluföradem under egna varumärken. Några kommer attvara koncerngemensamma, såsom Coop X-tra,andra kommer att vara specifika för varje land.

NON-FOOD/SÄLLANKÖPSVAROR

Här handlar det om att samordna och effektiviserasortiment och inköp utanför dagligvaruområdet.Det första fokusområdet var byggvaror, där storasynergivinster snabbt kunde realiseras. Under slutetav året ökade tempot också på övriga områden; hus-geråd, skor, leksaker etc.

På lite längre sikt är potentialen mycket storinom sällanköpsvaror. Här finns möjligheter att gåhela vägen till producent och skapa egna varumär-ken och därmed eliminera ett antal mellanled.

INDIREKTA VAROR

Här handlar det om att samordna och effektiviserainköpen av indirekta varor, det vill säga sådana som behövs i butiksdriften men inte är till försälj-ning, olika former av utrustning i butiken ochbakom kulisserna. Samordning av sortiment inom

En ljus idé

Egna varumärken är ett omfattande och komplext integrationspro-jekt. På områden som ekologiska varor driver Coop-koncernenfram egna varumärken och produkter utifrån starka medlemsvär-deringar.

På områden, där det inte finns starka konsumentpreferenser,finns också möjligheter att bygga varumärken. Det gäller tillexempel inom bas- och lågintressevaror. I samarbete med tillver-kare tar Coop-koncernen fram produkter som möter grundläggan-de krav på funktion och kvalitet och som tack vare stora volymerkan erbjudas kunderna till fördelaktigt pris.

Ett exempel är glödlampor. Under 2002 har Coop-koncernenutvecklat ett eget varumärke för basvaror inom det eltekniskaområdet – Tero. Under 2003 kommer ett brett program av Tero-lampor – allt från vanliga glödlampor och energisparlampor tillhalogenlampor – att ersätta det gamla sortimentet i Danmark,Norge och Sverige. Genom att samordna inköpen och sortimen-tet i hela Coop-koncernen var det möjligt att minska kostnadernamed 25 procent i inköpsledet, där merparten kommer kundernadirekt till godo i form av ett bra pris.

Framgången har gett mersmak och Tero-varumärket planerasnu täcka fler produkter inom sällanköpsvaror.

På lite längre sikt är potentialen mycket stor inom sällanköpsvaror.

PR

ES

SE

NS

BIL

D



och mellan koncept skapar stora volymer per pro-dukt och sänker kostnaderna.

MARKNADSFÖRING

Projektet, som avslutades i november 2002, hade tilluppgift att identifiera och realisera ekonomiskasynergivinster genom effektivt nordiskt samarbete.På inköpssidan fanns stora vinster att göra genomett samlat uppträdande vid till exempel upphand-lingen av papper till DR och DR-tjänster samtbutiksmaterial.

IT-STRATEGI

Projektet ska etablera en gemensam IT-strategi,uppnå inköpssynergier genom leverantörsavtal samtetablera ett gemensamt data warehouse. Under 2002realiserades inköpssynergier på hårdvarusidan,genom ett avtal med en huvudleverantör. Under2003 inventeras gemensam upphandling av telefoni.

Tre förprojekt drivs också inom IT-området; ITPOS – nordisk point of sales-lösning; IT BaselineBenchmark – en kartläggning av dagens IT-verksam-het i koncernen för att skapa underlag för en framtidabenchmarkingmodell; IT Drift – ett gemensamt upp-lägg av hela IT-driften i Coop Norden.

BUTIKSEFFEKTIVISERING

Målet är att skapa en metod för erfarenhetsutbyteför butiker inom Coop-koncernen och utifrån bestpractice skapa ökad sälj- och arealeffektivitet i buti-kerna. Projektet har identifierat ett antal processeroch grepp för att öka omsättningen, bruttovinstenoch effektiviteten i butikerna. En pilotstudie inomområdet supermarket med butiker från de tre län-derna avslutades i februari och ska efter utvärderinggenomföras i butikerna.Den långsiktiga potentialenför projektet är mycket stor. ■

Plattformsprojekten syftar till att skapa en gemensam grund att stå på,

medan synergiprojekten konkret ska utvinna ekonomiska fördelar.

SÅ DRIVS PROJEKTEN TILL VERKLIGHET

Integrationsprojekten är indelade i plattformsprojekt och synergiprojekt.Plattformsprojekten syftar till att skapa en gemensam grund att stå på iverksamheten, medan synergiprojekten konkret ska utvinna ekonomiskafördelar av att koncernen blivit så mycket större.

Projekten samordnas av koncernens programkontor i Göteborg, sombestår av tre personer. Själva projektarbetet drivs av projektgrupper däransvariga från aktuella områden i varje land deltar med minst en represen-tant. Totalt har drygt 250 personer varit konkret engagerade i integrations-projekten.

En metod för projektstyrning har tagits fram och används i alla integra-tionsprojekten. Alla projekt har samma principiella struktur, organisering,kvalitetssäkring och rapportering.

Ofta kartläggs ett förbättringsområde i ett förprojekt, som analyserarutgångsläget och förbättringspotentialen. Förprojekten avslutas och resul-terar oftast i att ett större projekt sätts igång med uppgift attbestämma hur potentialen ska förverkligas.

Många projekt har inbördes sammanhang och beröringspunkteroch då hålls koordineringsmöten med syfte att säkerställa att det bliren fungerande helhet, som kommer ut ur projekten.Det finns en hög

transparens i projektarbetena. Alla projektledare och projektmedarbetarekan studera utvecklingen i sitt projekt via en webbportal.

Tågordningen i projekten har varit att först ta hem samordningsvinstersom är tämligen enkla och huvudsakligen bygger på ett gemensamt upp-trädande vid förhandlingsbordet. Parallellt har ettantal plattformsprojekt körts för att gemensammastrukturer ska göra det möjligtatt förverkliga de lite mer svåråt-komliga samordningsvinsterna.

Etablering

Mandat formulerasVad ska levereras

Genomförande

Fasta rutinerför framdrift

Avslutning

Formell av-rapportering ikoncernledningen

Driftsättning

Linjefunktion

Varje projekt etableras med ett så kallat man-dat, som specificerar vad som ska levereras.Projekten drivs sedan efter fasta rutiner ochavslutas formellt med en rapportering i Kon-cernledningen. Flertalet projekt övergårsedan till genomförande och ”utrullning”. Enmetod för hur projekten tas över av ellerombildas till linjefunktioner för löpande drifthar också etablerats.

Ansat, ansatt elleranställd?När Coop Danmark, Coop Norge och CoopSverige gick samman i Coop-koncernen vargrundtanken att man tillsammans har bättre för-utsättningar att lyckas.Man kan lära sig av varan-dra, som genom de goda exempel som visas idenna publikation. Men för att kunna samarbetamåste man kunna kommunicera – och det finnsmånga fällor att falla i.

ETT URVAL AV ORD SOM ÄR LÄTTA

ATT MISSFÖRSTÅ:

DANSKA NORSKA SVENSKA

underlig rar underlig

have hage trädgård

rolig rolig lugn

morsom morsom rolig

bærepose bærepose bärkasse

byttepenge vekslepenger växelpengar

ILL

. JE

NS

MA

GN

US

SO

N


DETTA ÄR COOP-KONCERNEN

Sedan den 1 januari 2002 finns det en ny aktör på den nor-diska dagligvarumarknaden. Coop-koncernen samlar Skan-dinaviens konsumentkooperativa krafter i sitt dagligvaruer-bjudande riktat mot såväl medlemmar som övriga kunder.Den grundläggande uppgiften är att tillhandahålla varor ochtjänster utifrån medlemmarnas krav och önskemål, menden nya konstellationen har också bättre förutsättningar attmöta den ökande konkurrensen och skapa långsiktig lön-samhet.

Coop bygger på de kooperativa värderingarna och princi-perna. Erbjudandet ska inte enbart ge ekonomiska fördelarutan även sociala och miljömässiga mervärden. Koncernen

ska effektivt driva frågor i leverantörsförhandlingar ochkring koncept och sortimentssamordning. Genom ett tju-gotal integrationsprojekt (se sidorna 14–16) skapas blandannat en stark identitet och effektiva styr- och ledningssys-tem. Projektens syfte är att förverkliga vinsterna med sam-gåendet. De ska tillfalla Coop-koncernens ägare, medlem-marna, och samtidigt förbättra konkurrenskraften så att detkonsumentkooperativa alternativet långsiktigt stärks.

Med drygt 2 000 butiker och 28 000 anställda i Danmark,Norge och Sverige är Coop-koncernen en av de ledandeaktörerna inom dagligvarubranschen.

En ledande aktör på den nordiska dagligvarumarknaden och redan ett av Nordens största företag

Konsumentkooperationerna i Danmark, Norge och Sverigehar i mer än hundra år varit en stark drivkraft i dagligvaru-handeln. Fokus har alltid varit att stärka konsumenternasställning. Detta har bland annat skett genom att kooperatio-nen utmanat monopolaktörer samt under senare år verkat

för ett hållbart samhälle. Bildandet av Coop Norden är ännuett steg i utvecklingen. Genom att lägga samman dagligvaru-rörelserna i danska FDB, norska Coop NKL och svenska KFhar kooperationen fått förutsättningar att skapa ännu störrefördelar.

ANTAL SUPERMARKETS

1) +434 franchise 1) +14 franchise2) +14 Coop Obs! bygg

ANTAL STORMARKNADER ANTAL LÅGPRISBUTIKER MEDELANTAL ANSTÄLLDA

ANTAL TERMINALER/LAGER

COOP NORDEN

COOP DANMARK

COOP NORGE

COOP SVERIGE

COOP NORDEN

COOP DANMARK

COOP NORGE

COOP SVERIGE

COOP NORDEN

COOP DANMARK

COOP NORGE

COOP SVERIGE

COOP NORDEN

COOP DANMARK

COOP NORGE

40

32

24

16

8

0

150

120

90

60

30

0

30 000

24 000

18 000

12 000

6 000

0

600

480

360

240

120

0

1 500

1 200

900

600

300

0

COOP NORDEN

COOP DANMARK

COOP NORGE

COOP SVERIGE

1 274

3401)

561

373

14

910

33

136

721)

212)

43

573

245

328

28 147

13 998

1 827

12 322

Coop Norge äger konceptenmen driver inga butiker. De955 butikerna ägs av de 229samvirkelagen.

Medlemmarna i konsumentföreningarna i Danmark, Norge och Sverige äger CoopNorden genom sina respektive förbund: FDB,Coop NKL och KF. Medlemmarna får ta del avde värden som skapas genom rabatter ochförmåner knutna till sina medlemskort. Grun-den att kunderna är ägare gäller, men nu i enny och mer modern skepnad.

Kunderna möter Coop i de olikaländernas butiker och kedjor.Sammanlagt är försäljningen ibutiksledet 63 707 MSEK inklu-sive mervärdeskatt. Coopssamlade försäljning exklusivemervärdeskatt är 81195 MSEK.

COOP NORDEN

Medlemmar och kunder – så här hänger det ihop

Koncernverksamhetenfokuseras på att ta tillvara storleksfördelar ochsynergivinster. Dettagäller såväl inom inköpsom genom kompetens-överföring och strukture-ring. Den nordiska inte-grationen går under dethär året in i sin andra fasmed ökat tempo. Läs merom integrationsprojek-tens resultat hittills påsidorna 9–11.

Coop-koncernens opera-tiva verksamhet drivsgenom de tre dotterbola-gen i Danmark, Norge och Sverige. Marknadskänne-dom och närheten till medlemmarna och kun-derna är en förutsättningför framgång. Läs mer omde olika ländernas erbju-danden och butikskedjorpå sidorna 24–54.

COOP DANMARKCOOP SVERIGE

COOP NORGE

ILL

. JE

NS

MA

GN

US

SO

N



Detta är Coops butikskoncept

* Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen.

328 lågprisbutiker över hela Norge med allt för det dagliga hushållet tilllåga priser året om.

Primärt barnfamiljer och unga i etableringsfasen.

245 lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet består av färskvaror,kolonialvaror m.m. Butikerna lämpar sig för billiga, snabba inköp av godkvalitet.

Unga familjer med många aktiviteter, singelhushåll med snabba och mindre inköp. Samt livsnjutare, som inte vill lägga mycket tid på inköp.

Coop Obs! med 21 butiker är Norges enda landstäckandestormarknadskedja som saluför allt från dagligvaror till kläder och sportutrustning.

Vuxna hushåll och barnfamiljer.

Coop Obs! bygg med 14 stora butiker är Norges första och endabyggvarukedja med ett renodlat konsumentkoncept som baseras pågör-det-själv-trenden med ökat konsumentfokus, stort varusortimentinom hus och trädgård och fasta låga priser.

Gör-det-själv-kunden.

Sveriges största integrerade dagligvarukedja med 373 butiker. Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av ekologiska produkter och ledstjärnan i verksamheten är matmästeri och ekologi.

Människor med moderna värderingar. Primärt 35–50 år, men också fokus på 15–35 år.

64 super- och minimarkets, primärt i Storköpenhamn. Hög varukvalitet,god service och inbjudande butiker. Har ett brett sortiment och stormarknadsandel ekologiskt.

Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter i storstäder, som är intresserade av nya trender, gastronomi, ekologi och djurens välfärd. Singlar, i alla åldrar.

Danmarks största supermarketkedja med 287 butiker med fokus påfärskvaror, god kundservice och aktuella varuerbjudanden.

Kvalitetsmedvetna konsumenter, som ställer krav på varorna, både när det gäller säkerhet och matglädje.

K O N C E P T I N R I K T N I N G O C H S O RT I M E N T M Å L G R U P P

Supermarkets

Stormarknader

Lågprisbutiker

*

*

Minimarketkedja bestående av 324 butiker i lokalsamhällen över helaDanmark. De flesta har öppet alla dagar. Aktuellt urval av färskvaror.Personlig service, flera extra servicefunktioner som t. ex. post.

Familjer och hushåll som handlar i närområdet.

99 närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen. Butikerna är de minstatill arealen men har ett aktuellt utbud av färskvaror och löpande nyheterinom sällanköpsvaror.

Familjer och hushåll som handlar i närområdet.

Norges största supermarketkedja med 160 butiker. Coop Mega ärmiddagsbutiken som specialiserat sig på mattips och recept.

Familjer, en- och flerpersonshushåll som värdesätter ett varierat sortiment, middagstips och -lösningar.

Supermarketkedja i Norge med 401 butiker med fokus på personligservice. Sortimentet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och ett antalutvalda produkter inom sällanköpsvaror.

Familjer som handlar i närområdet.

15 stormarknader, varav 12 drevs som OBS! till hösten 2002. Topp-moderna stormarknader med aktuellt sortiment av sällanköpsvaror ochstort kvalitetsutbud av färskvaror. Ligger i Danmarks största städer.

Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter från ett stort geografiskt område.

71 stormarknader som är det primära inköpsstället för såväl dagligainköp som storköp. Stort urval färskvaror och sällanköpsvaror.

Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter, intresserade av matglädje.

Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja med 43 enhetererbjuder den bredaste kombinationen av dagligvaror, specialvaror ochBygg & Trädgård.

Två- eller flerpersonshushåll med bil som vill handla rationellt och prisvärt.

*

*

*


SverigeCoop Sverige har tre egna varumärken – Blåvitt med 254produkter, Signum med 469 och Änglamark med 248.Blåvitt är äldst och lanserades redan 1979 som ett låg-prismärke. Signum lanserades 1995. Signum-produk-terna har samma höga kvalitet som andra ledande varu-märken, men till ett lägre pris. Sortimentet omfattar alltfrån basprodukter som kaffe, te och ris till mer förädla-de produkter. Änglamark lanserades 1991 och erbjuderprisvärd ekologi. I dag är Änglamark det ledande miljö-varumärket inom svensk dagligvaruhandel och omfattarlivsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- ochträdgårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter ärKRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, där

nitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom är kaffe,te, chokladkaka och kakao även Rättvisemärkta. Ängla-mark är en viktig bärare av Coops ställningstagandeinom miljö och etik.

NorgeCoop Norge har tre plattformar för egna varumärken –XP med 62 artiklar, Coop med 300 artiklar och CoopNatur med 23 artiklar. XP är Coops lågpriskoncept.Grundidén är att kunna erbjuda kunderna extra lågapriser på basvaror. XP kommer att under 2003 ersättasav det nya nordiska lågpriskonceptet Coop X-tra.Coop-produkterna består av noga utvalda produktermed minst lika hög kvalitet som de kända varumärkenamen till lägre priser. Coop Natur är det egna märket förekologiska produkter med hög kvalitet. Alla CoopNatur-produkter är godkända av Debio och bär Ø-mär-ket som är garantin för ekologisk produktion.


Coops egna varumärken

PREMIÄR FÖR COOP NORDENS

NYA VARUMÄRKE

Coop lanserar med början i januari 2003ett nytt gemensamt varumärke medtydlig lågprisprofil i hela Norden. CoopX-tra ska bli ett varumärke för de med-vetna kostnadsjägarna, vilket kommer attmärkas i lanseringen. Sortimentet kom-mer totalt att bestå av 100–150 för hus-hållet vanliga produkter. Först ut är pytt ipanna, pommes frites och tvättmedel.Priserna ska vara bland de lägsta pårespektive marknad. Det nya gemensam-ma varumärket fasas insuccessivt och ersätterbefintliga lågprisprodukterinom egna varumärken.Coop X-tra uppfyl-ler Coops krav påkvalitetssäkring.Varumärket kommeräven att finnas i en delav finska kooperationensbutiker.

DanmarkCoop Danmark har en rad egna varumärken, men detär inte minst fem som profileras starkt och som är myck-et populära hos konsumenterna. Under varumärketBluecare marknadsförs cirka 30 artiklar för tvätt, rengö-ring och hygien. Minirisk innefattar en serie om 60 ren-görings-, baby- och hygienprodukter samt blöjor somminimerar risken för allergi och skonar överkänslig hud.Natura Økologi är Coops ekologiska varumärke i Dan-mark med cirka 100 produkter inom såväl kolonial, mej-eri som frukt och grönt. Danefrost är Danmarks störstamärke inom djupfrysta produkter med cirka 150 olikaprodukter som till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär,soppor och färdiglagat. Friends är märket för barn- ochbabykläder, blöjor och annat för barn i åldrarna 0–4 år.

Sortimentet uppdateras kontinuerligt. Gemensamt föralla egna märken är att produkterna löpande testas ochkontrolleras av Coop Laboratoriet.

Coops egna varumärken erbjuder prisvärda produktalternativ till andra ledande varu-märken. Genom att Coop-koncernen har kontroll över hela produktionskedjan, från valav leverantörer och råvara till exponering i butik, kan produkternas egenskaper ochkvalitet garanteras och samtidigt erbjudas till lägre priser. Coop ställer inte bara kravpå varans innehåll utan även på förpackning. Samtliga egna varumärkesprodukteruppfyller Coops kvalitetskrav.

FÖRSÄLJNINGSUTVECK-LING EGNA VARUMÄRKEN,

COOP NORDEN(INDEX 2001 = 100)

01 02

250

200

150

100

50

0

104,5


DE NORDISKA KONSUMENTERNA köper, liksom konsumenter iandra länder, kända internationella varumärken, som mark-nadsförs med gränslös reklam. Utvecklingen mot storskalig-het och effektivisering i leverantörsledet får synbara konse-kvenser i likriktningen av sortimenten.

Egentligen är det rätt självklart att slå ihop verksamheteröver de nordiska gränserna. Konsumenterna i Norden är merlika än olika och dagligvaruhandel sköts på likartat sätt.

Urbaniseringen är stark i alla de nordiska länderna och attha en stark position i storstadsområdena är ett måste. Lev-nadsmönstret i storstäderna liknar varandra och skillnaden ärstörre inom länderna än mellan länderna. Förutsättningarnaför handeln liknar därmed varandra med samma krav påanpassning till variationer i efterfrågan. Skillnader finns för-stås också, både på nationell och regional nivå, eftersom mat-vanor är delvis kulturellt betingade.

Den skicklige aktören inom dagligvaruhandeln förmår attkombinera långt driven konceptstyrning med anpassning tillden lokala marknadens förutsättningar.

Enligt Coop-koncernens strategi att vara det ledande nor-

diska detaljhandelsföretaget är denna dynamiska marknads-situation en stor möjlighet och utmaning. Med starka fotfäs-ten i varje regional marknad har företaget redan den nödvän-diga storleken och marknadsnärvaron. Detta är i sig enförutsättning för att kunna befästa och säkra ledarpositionen.Den kunskap man behöver finns redan på de regionala mark-naderna. Det som nu tillförs är den nordiska överblicken ochintegrationen.

DRIVKRAFTER

Sammantaget drivs utvecklingen från två håll. Kombinatio-nen av ägarnas avkastningskrav och marknadens prispressmedför ett dramatiskt ökat tryck på att effektivisera handeln.Detta driver i sin tur på internationalisering, den tekniskautvecklingen och förskjutningen i butiksformat mot stor-marknader och lågprisbutiker. Parallellt med denna utveck-ling finns andra drivkrafter, som kommer från konsument-sidan, ibland förstärkta genom media. Dessa påverkar främstsortiment samt utveckling av köpupplevelse och teknik.

MARKNADEN

Dagligvaror inkl. DDF*

Total detaljhandel inkl. DDF*

* De detaljhandelsdrivande föreningarna

Sällanköpsvaror inkl. DDF*

22,3%

Nummer ett på en marknad i omvandling

D R I V K R A F T H U R S T O R I N V E R K A N ? VA D H Ä N D E R ? VA D S Y N S P Å M A R K N A D E N ?

Internationalisering Stor, speciellt på lång sikt Fokus förskjuts från de nationellaintressena till den internationellakapitalmarknadens intressen.Detta påskyndar effektiviseringoch utveckling mot storskalighetför att få ner kostnaderna.

Tydligare koncept och renodling. Nya aktörer.

Prispress Mycket stor Pris som konkurrensmedel användsi allt högre grad. Detta medför ettökat tryck på effektivitet i verksam-heten. Liksom internationaliseringpåskyndar detta effektivisering ochutveckling mot storskalighet för attfå ner kostnaderna.

Förskjutning mot stormarknader ochlågprisbutiker.

Nya levnadsmön-ster och förändradekonsument-preferenser

Liten men potentiell Mindre hushåll, ökad tidsbrist,nya måltidsmönster. Ökat intres-se för utländsk mat, fler konsu-menter med utländsk bakgrund.Ökat intresse för matlagning, ochökad kunskap. Matlarm och nyarön samt ökad andel vegetarianeroch veganer.

Färdiglagat och micromat. Etnisk mat ochveganmat. Kokboksfloden, matlagningspro-gram i tv. Fokus på hälsa och miljö samtköpupplevelsen.

Teknisk utveckling Stor men varierande Ökande möjligheter att integrerasystem och utnyttja data, Internet-utvecklingen går långsammare,trådlös kommunikation kan skötahandel på ett effektivare sätt.

Program för kundlojalitet, självscanning,avvaktande Internetförsäljning gällandedagligvaror men växande när det gällerelektronik och media.

Varför börjar de största aktörerna i de nordiska ländernasöka sig utanför de nationella gränserna? Svaret finns i destorleksfördelar som finns i fortsatt tillväxt och att det är

svårt att växa mer på de nationella marknaderna. Synergi-vinsterna och lönsamhetskravet gör att utvecklingen drivsframåt.

Faktorer som påverkar utvecklingenANDEL DISPONIBEL INKOMST SOM GÅR TILL DAGLIGVAROR

1999 –2001, %

DANMARKNORGE

SVERIGE

20

16

12

8

4

0

INFLATION 2002, %

■ DANMARK■ NORGE■ SVERIGE

5

4

3

2

1

0

17,315,3

2,32,1

1,2

16,5

13,3%

4%

COOP NORDENS MARKNADSANDELAR

I SKANDINAVIEN


SMÅBUTIKSSTRUKTUREN I DANMARK UNDER

KONSOLIDERING

Den särskiljande faktorn i dansk dagligvaruhandel är denstora andelen små aktörer. Den så kallade fria köpmannasek-torn, som består av många mindre kedjor och privatägda buti-ker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen. Dan-skar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiskagrannar vilket uppmuntrar små butiker.Och det finns bestäm-melser som förbjuder etablering av butiker större än 3 000kvadratmeter belägna utanför stadskärnan.

Detta har gjort att multinationella företag i branschen harhaft svårt att bryta sig in och konkurrera med de lokala hand-larna. På grund av den fragmenterade ägarstrukturen är detockså svårt att köpa sig in på marknaden. Trots faktorer somtalar emot en strukturomvandling är trycket så stort att densker ändå, men i en långsammare takt.

Coop Danmark har en stark ställning med etableradekedjekoncept som Kvickly, Kvickly xtra, Super-, Dagli’- ochLokalBrugsen samt Fakta och Irma. Den största konkurren-ten är Dansk Supermarked.

I NORGE DOMINERAR LÅGPRISKONCEPTEN

Den särskiljande faktorn i Norge är den höga andelen försälj-ning via lågprisbutiker.Trots detta har landet en generellt setthög prisnivå. Lågprisbutikerna omsätter drygt hälften av dentotala försäljningen i landet. Dessa butiker konkurrerar främstmed pris, om än inte som enda medel. En annan faktor somutmärker Norge är den höga graden av integration mellan dis-tributionsleden.

Prisfokuset gör att det är svårt att driva butiker som en litenaktör, då kostnadsnivån generellt blir högre. Konsumenternaär inte villiga att betala högre pris i de mindre kedjorna. Där-

emot är små butiker populära, delvis på grund av Norges geo-grafi – att antalet stormarknader är desto mindre beror på detetableringsstopp för stormarknader som finns i Norge.

Coop Norges butikskoncept har cirka en fjärdedel avmarknaden. Koncepten varierar kraftigt – allt från stormark-naden Coop Obs! till lågprisbutiken Coop Prix – och tillsam-mans ger de en bred marknadsnärvaro. De främsta konkur-renterna i Norge är Hakon Gruppen som är en del av ICAAhold, Norgesgruppen och Rema 1000.

KONKURRENSEN HÅRDNAR PÅ DEN

SVENSKA MARKNADEN

I motsats till de andra länderna i Norden har marknaden iSverige präglats av få företag. Trots detta har det under sena-re år skett en snabb och kraftig konsolidering.Detta beror merpå det ökade kravet på ekonomisk avkastning än på konkur-rens i kundledet. Begynnande konkurrens från nya aktörer harytterligare påskyndat konsolideringen.

Renodlingen av koncept och varumärken har kommitlängre i Sverige än i övriga Norden. Stormarknadssegmentethar vunnit framgång och är expansivt. Nu träder aktörer somtill största del konkurrerar med lågt pris in och detta gör attkonkurrensen ökar. Till skillnad från de andra skandinaviskaländerna har Sverige inget generellt etableringshinder, möjli-gen med undantag för plan- och byggnadslagar. Tvärtom,hjälper lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som enkonkurrenspolitisk åtgärd.

Konsumentkooperationen i Sverige står för ungefär 18,4procent av den svenska dagligvarumarknaden. Stormarknads-konceptet Coop Forum och supermarketkedjan Coop Kon-sum är väl spridda och har en god position. De främsta kon-kurrenterna är ICA Ahold samt Axfood.

MARKNADEN

NORGE 1)

24,5%

SVERIGE18,4%

DANMARK27%

KONSUMENTKOOPERATIONENSMARKNADSANDELAR AV

DAGLIGVAROR

Starka kedjor på de lokala marknaderna

VI HAR ALLA EN IDÉ om vad som står på danskens,svenskens och norrmannens bord. I viss mån stäm-mer verkligheten med fördomarna – fast statistikenockså visar att det finns fler likheter än olikhetermellan skandinavernas mat- och dryckesvanor.

Undersökningsföretaget AC Nielsen har gjortundersökningar i vart och ett av de tre län-

derna. Det som toppar listan av vadskandinaverna ”äter till huvudrättminst en gång i veckan” är griskött(66 procent), tätt följt av oxkött (60procent) och fisk (60 procent).Därefter kommer kyckling (54 pro-

cent) och ”icke-kött” (54 procent).Längre ner på listan kommer kalv,

lamm, kalkon och annat kött.Danskarna skiljer sig genom en mer varierad

köttdiet. Gris, oxe, kyckling, kalkon kommer högt i

Danmark. Norrmännen äter i särklass mest fisk (68 procent), medan svenskarna äter mest kyckling(58 procent).

75 procent av skandinaverna har sås till varmrät-ten. 43 procent unnar sig en förrätt och 44 procenten efterrätt.Vatten från kranen är det skandinaverna drickermest – 59 procent dricker det till huvudrätten minsten gång i veckan.På andra plats kommer vin (35 pro-cent) och på tredje plats sodavatten/mineralvattenoch mjölk (båda på 30 procent). Öl kommer först påfemte plats (29 procent).

Norrmännen är flitigas-te kranvattendrickarna(71 procent) och närdet gäller soda/mine-ralvatten (35 procent).Svenskarna är de som

dricker mest öl (35 procent).De dricker samtidigt mestmjölk (39 procent). Dan-skarna leder stort på attdricka vin till maten (53procent), dubbelt så oftasom öl (26 procent).

Inte många äter middag ute.En vanlig veckodag är det 6 procent i alla länderna,medan uteätandet går upp till 10 procent på lörda-gar i Danmark, följt av Sverige på 8 procent ochNorge på 7 procent.

Vad äter och dricker skandinaverna?IL

L.

JEN

S M

AG

NU

SS

ON

1) Dagligvaruförsäljning i förhållande tillberäknad total dagligvaruförsäljningenligt AC Nielsens beräkningsprinciper.

Enligt de beräkningsprinciper somanvänts för de redovisade marknads-andelarna för Sverige och Danmark ärCoop Norges marknadsandel 22,8procent. Denna siffra inkluderar ävenkiosker, torghandel med mera.


ÅRETS RESULTAT

• COOP NORDEN HAR DRIVITS som en sammanhållen koncern sedan 1 januari2002, men bildades formellt först den 20 juni. Då tillsköt ägarna – svenska KF,danska FDB och norska Coop NKL – huvuddelen av sina verksamheter i detre länderna och kapital i utbyte mot ägarandelar i Coop Norden.

• COOP NORDEN – KONCERNENS FÖRSTA verksamhetsår kännetecknades av enbetydlig framgång i driften för Coop Sverige, Coop Danmark och CoopNorge. Samtidigt har kostnader för konverteringen av OBS! Danmark tillKvickly xtra och strukturkostnader i samband med bildandet av koncernenpåverkat resultatet i negativ riktning.

• RÖRELSENS INTÄKTER uppgick under 2002 till 83 922 MSEK. För 2001, innantillskjutande av verksamheten till Coop Norden, uppgick jämförbar proformaomsättning till 80 391 MSEK, vilket motsvarar en försäljningsökning med 4,4 procent.

• KONCERNENS TOTALA RÖRELSERESULTAT uppgick till 109 MSEK. Det operati-va rörelseresultatet det vill säga resultat exkluderat för stora engångseffekteroch omläggning till koncerngemensamma redovisningsprinciper uppgick till615 MSEK (proforma föregående år 341 MSEK).Engångseffekter har under åretvarit konvertering av OBS! Danmark och strukturkostnader i samband medbildande av koncernen samt extra avsättning för pensioner i Coop Sverige.

• DEN OPERATIVA RESULTATÖKNINGEN i de tre stora dotterbolagen berodde i för-sta hand på effektiviseringar av driften, en god volymutveckling och ökademarginaler i industriverksamheten.

• COOP SVERIGE ÖKADE SITT operativa rörelseresultat med 178 MSEK jämförtmed föregående år (proforma). Det operativa rörelseresultatet är rörelse-resultat justerat för engångseffekter såsom extra avsättningar till pensioner,strukturkostnader, reavinst från en större fastighetsförsäljning och effekt avinförandet av koncerngemensamma redovisningsprinciper. Den operativa för-bättringen förklaras av att Tillväxtprogrammet med bland annat effektivise-ringar av driften, har börjat ge effekt samt volymökningar i Coop Forum ochen ökad försäljning till de detaljhandelsdrivande föreningarna. KonceptetCoop Forum hade sitt första hela verksamhetsår och mot slutet av 2002 inled-des en omprofilering av supermarkets till Coop Konsum.

• COOP DANMARK FÖRBÄTTRADE sitt rörelseresultat med 106 MDKK, jämförtmed föregående år proforma, som följd av framgångar i volymer och effekti-vitet i samtliga kedjor.Mest positiv utveckling visade SuperBrugsen och Fakta.I tillägg till utvecklingen av den ordinarie driften fokuserade hela Coop Dan-mark på arbetet med konverteringen av OBS!-varuhusen till Kvickly xtra.

• OBS! DANMARK PÅBÖRJADE under våren 2002 arbetet med att konvertera detolv varuhusen till Kvickly xtra. Den 31 december 2002 förvärvade Coop Dan-mark varuhusen från OBS! Danmark. Kostnaderna i samband med konverte-ring, bland annat försäljning av utgående sortiment, omställning av butiks-inredning och ökad marknadsföring, har varit betydande.

• COOP NORGE ÖKADE under året sin samlade resultatgenerering i handelsverk-samheten med 287 MNOK jämfört med föregående år proforma, varav mer-parten tillfaller Coop NKL och de norska samvirkelagen. Bakom förbättring-en ligger främst vinsterna från effektiviseringsprogrammet Coop 2003, somhar gett en betydande sänkning av kostnadsnivån. I tillägg har industriverk-samheten haft ett mycket gott år med en förbättring av rörelseresultatet om 31MNOK jämfört med föregående år proforma, som följd av förmånliga råvaru-inköp och effektiviseringar av driften.

• KONCERNENS MODERBOLAG, Coop Norden AB, ökade under året sin beman-ning från 4 till 22 personer och började på allvar arbetet med att realisera nor-diska integrationseffekter. Under året har koncernen och de detaljhandelsdri-vande föreningarna fått positiva bidrag från integrationsarbetet inom områdensom inköp, marknadsföring och IT. Moderbolagets resultat har belastats medbetydande etablerings- och strukturkostnader.

Ekonomiskt resultat i korthet

2002 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2001 (PRO FORMA)

EKONOMISKT 2002 2001

Rörelsens intäkter MSEK 83 922 80 391

Bruttomarginal, % 15,7 15,7

Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 615 341

Rörelseresultat, MSEK 109 –

Resultat efter finansiella poster, MSEK –353 –

Investeringar inkl förvärv, MSEK 1 495 –

Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 1,08 –

Soliditet, % 22 –

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1,17 –

Räntetäckningsgrad, ggr 2,46 –

Antal butiker Coop Norden 1 073 –

C O O P N O R D E N P R I S A S F Ö R L O V V Ä RT S A M A R B E T E

Föreningen Nordens årliga hederspris tilldelades 2002 Coop Norden. Före-ningen Nordens pris delas ut årligen till person, organisation eller institutionför särskilt värdefulla insatser för att främja samarbetet mellan de nordiskaländerna. I motiveringen heter det bland annat att Coop Norden är ett exem-pel på nordiskt samarbete i praktiken och bådar gott för framtida nordisktsamförstånd. På bilden tar Coop Nordens ordförande Ebbe Lundgaard emotpriset av ordföranden i Föreningen Norden, Knud Enggaard.

HE

NR

IK F

RY

DK

JÆR

COOP NORDENS FÖRSÄLJNINGFÖRDELAD PER LAND, %

SVERIGE35%

DANMARK46%

NORGE19%

OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK

600

450

300

150

0

COOP NORDEN

COOP DANMARK

OBS! DANMARK

COOP NORGE

COOP SVERIGE

615

416

194

270

Koncern-gemen-sammakostnader

–102

–163


COOP SVERIGE

När Coop Danmark lanserade sitt nya konceptKvickly xtra gick danskarna man ur huse för attbesöka de 15 nya stormarknaderna. Över hela lan-det stod tusentals kunder i kö bara för att fåkomma in. Från sju på morgonen till tio på kväl-len. Både polis och militär fick rycka in och dirige-ra trafiken i det kaos som uppstod. Inom loppet aven vecka hade stormarknaderna mött över en mil-jon kunder som bland annat köpt 2 miljoner flas-kor Coca Cola, Sprite och Fanta, 72 hela lastvag-nar med köksrullar och toalettpapper och 50000

paket värmeljus. Omsättningen höll sig på enmycket hög nivå även under de följande veckornaoch det innebar att försäljningen av sällanköps-varor ökade under året.

Kvickly xtra består dels av 12 ombyggda OBS!-stormarknader och dels av tre traditionella Kvick-ly som gjorts om enligt det nya konceptet till topp-moderna stormarknader med bland annat utökatsortiment av sällanköpsvaror och ett stort kvali-tetsutbud av färskvaror.

Danskt rekord i detaljhandel?

E T T GO

T T E XE M

P E L

C O O P D A N M A R K . K V I C K LY X T R A , L A N S E R I N G AV N Y T T K O N C E P T.

LA

RS

AA

RØ

ÅRETS RESULTAT

• 93 040 TON EKOLOGISKA/MILJÖMÄRKTA livsmedel såldes till-sammans i Danmark, Norge och Sverige. Det motsvararkonsumtionen för befolkningen i en stor stad (133 000 per-soner) under ett helt år. Källa: Naturvårdsverket 2021.

• COOP DANMARKS FÖRSÄLJNING av ekologiska varor minska-de under året med 2 procent.

• SOM FÖRSTA BUTIKSKEDJA i Danmark lanserade Coop hös-ten 2002 kött från grisar som inte hade ätit genmodifieratfoder. Projektet har utvecklats i samarbete med slakterietDanish Crown.

• COOP NORGES FÖRSÄLJNING AV ekologiska varor ökadeunder året med 504 ton (15,5 procent).

• COOP MEGA, TØYEN, OSLO TOG under 2002 en helt ny revo-lutionerande kylanläggning i drift. Den nya kylteknikenminskar väsentligt energiförbrukningen och användernaturliga köldmedia som inte påverkar klimatet vid utsläpp.

• COOP SVERIGE ÖKADE försäljningen av ekologiska livsmedelmed 24 procent.

• COOP FORUM BLEV UNDER året den första miljömärkta svenskadetaljhandelskedjan. Samtliga 43 stormarknader uppfylldeSvenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval.

• EN GEMENSAM FÖRSTUDIE rörande miljö, etik och hälsagenomfördes under året. Nu bedrivs arbetet vidare i ett inte-grationsprojekt.

Gjorde du en ko glad?Under 2002 lanserade Coop Sverige kampanjen ”Gör en ko glad” och genomförde i starten en prissänkning

med 25 öre/liter på ekologisk mjölk i Stockholmsområdet. Syftet var att uppmana konsumenterna att släppa

fler kossor fria. Genom att sänka priset på ekologisk mjölk hoppas Coop Konsum att fler medlemmar och

kunder ska välja ekologisk mjölk framför den konventionella så att fler kor får vara ute mer. Hittills visar

siffror efter kampanjen att mjölkvolymerna ökade med 80 ton i månaden! Omsatt i antal kossor betyder

det att 110 fler kossor kommer att få leverera mjölk till konsumbutikerna om det fortsätter i samma takt

under året.

Den ekologiska mjölken lanserades i Sverige av konsumentkooperationen för drygt tio år sedan och

idag står ekologisk mjölk för fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Kampanjens mål är att

öka efterfrågan som ska stimulera tillgången. När tillgången på ekologisk mjölk blir större blir kost-

naderna lägre och fler konsumenter får möjlighet att handla ekologiskt! Coop Konsums mål är att

den ekologiska mjölken inte ska vara dyrare än vanlig mjölk.

Ekologiskt resultat i korthet


2002 I SAMMANDRAG

EKOLOGISKT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 040 53 000 3 740 36 300

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 146 1 191 140 815

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i %av total försäljning kemtekniska produkter 15 44 75

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 296 25 50 221

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 8 21 29

Antal miljömärkta hygienprodukter 450 26 39 385

Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 400 217 51 1 1321)

Antal FSC-märkta produkter 8 23 46

Återvunnen plast på terminal/lager i ton 6472) 820 860

Återvunnen well på terminal/lager i ton 10 9432) 2 670 14 750

Mängd koldioxidutsläpp från lager /terminal till butik i ton 18 723 7 890 22 575

1) Inkluderar Bra Miljöval.

2) Gäller butik.

Norska data omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter.

EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS-FÖRSÄLJNINGEN I KR DANMARK

4,3%1)

EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS-

FÖRSÄLJNINGEN I KR NORGE

0,9%

EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS-FÖRSÄLJNINGEN I KR SVERIGE

3,0%

1) för Coop Danmark ingår vin och öl.


C O O P S V E R I G E . K A M PA N J F Ö R E K O L O G I S K A Ä G G , Ä N G L A M A R K .

Fortfarande sitter uppskattningsvis 75 procent avde svenska värphönorna instängda i trånga burar.För att förbättra villkoren för hönorna och skapaen vilja till förändring hos producenterna satsadeCoop Sverige på att marknadsföra ekologiskaägg, detta för att göra medlemmar och kundermedvetna om att de kan påverka genom sitt val.Ekologiska ägg kommer från hönor som blandannat går fritt inomhus, har möjlighet att vistas

utomhus och uppföds på ekologiskt foder. Ekoäggär därför ett bättre och mer djurvänligt alternativ.

Inför påsken 2002 satsade följaktligen CoopSverige på en stor kampanj för att få konsumen-terna att välja ekologiska ägg med temat: ”VäljKRAV-märkta ägg så får fler hönor vara ute”. 2002 ökade försäljningen av ekologiska ägg med44 procent. 14 procent av alla ägg som säljs ärekologiska.

Ibland kommer hönan före ägget

E T T GO

T T E XE M

P E L


ÅRETS RESULTAT

FÖRDELNING KVINNOR/MÄN I KONCERNLEDNING,

COOP NORDEN

KVINNOR 0% MÄN 100%

FÖRDELNING KVINNOR/MÄN I LEDNINGSGRUPPEN,

COOP DANMARK

KVINNOR 3% MÄN 97%


COOP SVERIGE


Miljoner i retur till biståndDet gamla talesättet som säger att ”den sominte spar på ören heller aldrig får en krona”har fått omvänd aktualitet. Tack vare öres-avrundning på medlemskortet MedMera iSverige och skänkta flask- och burkpanterrullar miljoner in till olika biståndsprojekt.Öresavrundningen för dem som handlar påCoop MedMera-kortet har sedan starten iseptember 2001 till november 2002 inbring-at drygt 2,4 miljoner kronor. Medlen går till de kooperativa projekten Vi-skogen ochKooperation utan gränser.

2002 I SAMMANDRAG

SOCIALT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE

Antal föreningar/samvirkelag 416 229 65

Antal medlemmar 5 223 978 1 513 188 920 000 2 790 790

Medeltal anställda 28 147 13 998 1 827 12 322

Kvinnor 14 539 6 809 457 7 273

Män 13 608 7 189 1 370 5 049

• MEDELANTALET ANSTÄLLDA uppgick under året till 28 147. Antal anställda vidårets slut uppgick till 26 747.

• MÅLET MED DET GEMENSAMMA Human Resources-projektet är att utvecklagemensamma riktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdet för att säker-ställa att Coop-koncernen har rätt medarbetarresurser på alla nivåer, så att bådeföretaget och medarbetarna utvecklas. Projektet har analyserat likheter ocholikheter mellan länderna när det gäller personalpolicies samt ledar- och med-arbetarutveckling. En extern jämförande studie har också gjorts.

• COOP SVERIGE DRIVER ett aktivt jämställdhetsarbete. Bland annat gjordes enlönekartläggning i alla delar av Coop Sverige under 2002. De flesta löneskill-naderna beror på befattning. Endast i vissa fall beror skillnaderna på kön ochi de fallen är åtgärder vidtagna.

• MED SYFTE ATT STÄRKA företagsandan och kommunikationen mellan med-arbetarna och uppmuntra dem att dela med sig av sina kunskaper har Kvicklyoch Kvickly xtra som första danska detaljhandelskedja lanserat en egen Com-munity på nätet.

• COOP NORGE SATSAR på att öka lagerpersonalens status och kompetens genomatt erbjuda flera av medarbetarna en diplomerad utbildning. För första gång-en omfattas samtliga lagerenheter i en stor satsning för att öka kunskapen omlagerdrift. Av Coop Norges totalt cirka 800 anställda inom lagerverksamhetenhar cirka 200 redan genomfört eller påbörjat kursen. Kursen omfattar 15 dagarfördelade på fem tillfällen à tre dagar. Deltagarnas utvärdering har varitmycket positiv. ”Logistikk og HMS” har nu blivit ett tema som möter intressefrån deltagarna.

Socialt resultat i korthet


COOP NORGE


Etiskt samarbete genom IntergroupCoop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige har sedanmånga år tillbaka varit delägare i Intergroup Far East Limited.Coop-koncernen köper in en stor del av sina varor från FjärranÖstern genom företaget. Intergroup har arbetat intensivt medetiska frågor det senaste året. Medarbetarna i Intergroups dotterbolag i Bangladesh, Pakistan, Indien, Indonesien, Kinaoch Hongkong tränas i att kontrollera att leverantörerna leverupp till de noggrant specificerade kraven.

Etikarbetet innebär också att Coop-koncernen har direkt-kontakt med de lokala marknaderna genom egen personalsom säkerställer att etikpolicyn följs. Därmed kan Coop erbju-da konsumenterna en hög grad av trygghet i att varorna pro-ducerats under bra förhållanden. Intergroup har dessutomupprättat en fond, Childrens Education and Social WelfareTrust, som stöttar barn i den delen av världen, så att barnen fårökade möjligheter till utbildning och bättre förutsättningar förett gott liv. Utbildning är det bästa sättet att stävja barnarbete.Fonden har hittills donerat drygt 1 miljon SEK.

DANMARK NORGE SVERIGE

Sjukfrånvaro1) 3,9 9,3 9,7

Föräldra-ledighet1) 1,7 –2) 2,6

Vård av sjukt barn1) 0,1 –2) 0,5

FRÅNVARO

1) Norge och Sverige i procent av kontrakterad tid;Danmark i procent av antal planerade arbetstimmar.

2) Norge har ingen tillgänglig information om föräldra-ledighet och vård av sjukt barn.

ÅLDERSFÖRDELNING ANSTÄLLDA COOP NORDEN

60– år802 441

50–59 år2 706 1 805

40–49 år 2 392 2 026

30–39 år 3 169 2 829

18–29 år 4 581 4 077

–17 år 1 237 1 539

5 000 0 5 000

KVINNOR MÄND

EN

NY

LO

RE

NT

ZE

N/P

RE

SS

EN

S B

ILD


I februari 2002 invigdes 24000 kvadratmeter lager-och återvinningsanläggning som ska betjäna 230butiker i försäljningsdistriktet Trøndelag/Helge-land. På några få dagar genomfördes flytten fråndet gamla lagret på Lade till det nya i Tiller, en flyttpå någon kilometer. Det var ett flyttlass meddimensioner: mer än 10000 pallar med varor mot-svarande 3000 ton eller 400 trailerlaster.

Det nya lagret förbättrar varugenomström-

ningen. Detta leder till färre plockrundor, vilketväsentligt ökar effektivitetsgraden och förbättrararbetsmiljön för de cirka 220 anställda.

Tiller-anläggningen innehåller en återvinnings-del för flaskor, papper och plast och kan även taemot returer från konkurrerande verksamheter iMittnorge. Anläggningen ägs av Coop Norge ochbyggdes under perioden juni 2000 – november 2001till en kostnad av 245 MNOK.

En av Europas modernaste lageranläggningar

E T T GO

T T E XE M

P E L

C O O P N O R G E . L A G E R A N L Ä G G I N G I T I L L E R , T R O N D H E I M .

GE

IR T

ER

JE N

ER

GA

AR

D

2001 2002


OPERATIVT RÖRELSE-RESULTAT, MDKK

COOP DANMARKS DEL AV COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING

46%

Coop Danmark – bredd i konsumenterbjudandet

EKONOMISKT

Coop-koncernen har två helägda dotterbolag iDanmark, Coop Danmark och OBS! Danmark.Från 31 december 2002 drivs verksamheten i CoopDanmark. Företaget driver flera stora detaljhandels-kedjor i landet, alltifrån minimarkets till stora varu-hus och lågprisbutiker. Kedjorna är SuperBrugsen,Dagli’Brugsen och LokalBrugsen med sammanlagt710 butiker, Irma med 64 butiker, Kvickly ochKvickly xtra med 86 butiker och Fakta med 245butiker.Coop Danmark ansvarar för inköp, logistik,marknadsföring och butiksdrift.

Företaget drar nytta av att kunna göra storainköp för att kunna skapa Danmarks bästa med-lemserbjudande på dagligvaror, kläder och special-varor.

ÅRET I KORTHET

• FÖRSÄLJNINGEN FÖR COOP DANMARK och OBS!Danmark ökade med 4,2 procent till 31 769 MDKK.Marknadsandelarna i Danmark ökade likaledes.

• OPERATIVT RÖRELSERESULTAT FÖR Coop Danmarkökade med 46 procent till 338 MDKK (231 MDKK),delvis till följd av rationaliseringar inom inköp ochlogistik.

• OBS! DANMARK STÄLLDE under året om sina tolvvaruhus till Kvickly xtra. Det operativa rörelsere-sultatet uppgick till –132 MDKK (–140 MDKK).

• FÖRSÄLJNINGEN AV SPECIALVAROR ökade i allakedjor, sammantaget med cirka 10 procent, vilketinnebär ökade marknadsandelar. På en mängdvaruområden är Coop marknadsledare, till exem-pel cyklar och musik.

• EN RAD INITIATIV under året har tydliggjort Coopsledarskap i ekologi i Danmark.

• IRMA UTNÄMNDES TILL årets dagligvarukedja.

• DE EGNA VARUMÄRKENA stärkte sina positionergenom i stort sett oförändrade försäljnings- ochmarknadsandelar.

Vd H.C. Madsen

Medelantal anställda 13 998

Antal butiker 660 (+471 franchise)

400

300

200

100

0

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESSKATT, MDKK

2001 2002

Coop Danmark OBS! Danmark

338

–140 –132

31 769231

31 185

40 000

32 000

24 000

16 000

8 000

0

Inklusive OBS! Danmark

VD

STABER

VARU-

FÖRSÖRJNINGEKONOMIDETALJHANDEL

LA

RS

AA

RØ


FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR

PER KATEGORI

KÖTT, FISKCHARK 8%

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA

ARTIKLAR PER KEDJA

KVICKLY30%

SUPER-BRUGSEN 41%

DAGLIBRUGSEN9%

IRMA 19%

LOKALBRUGSEN 1%

FRUKT, GRÖNT,BLOMMOR 12%

DJUPFRYST,BRÖD & MEJERI-

PRODUKTER 56%

TOBAK, KIOSKVAROR 8%

KOLONIAL 15%VIN 1%

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA

ARTIKLAR PER KATEGORI

KEMTEKNISKAARTIKLAR37%

ÖVRIGAVAROR 23%

HYGIEN-ARTIKLAR 40%

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, KVINNOR RESPEKTIVE MÄN

MÄN 50,4%KVINNOR 49,6%

FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS-

BEFATTNING, LEDNING

MÄN 97%KVINNOR 3%


BEFATTNING, BUTIK

MÄN 92%KVINNOR 8% KVINNOR 2%


BEFATTNING, ÖVRIGT

MÄN 98%

FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA VAROR (INDEX 2001=100)

250

200

150

100

50

0

FÖRSÄLJNINIG AV MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR

(INDEX 2001=100)

250

200

150

100

50

0

ÅLDERSFÖRDELNING ANSTÄLLDA COOP DANMARK

KVINNOR MÄN

60– år78 147

50–59 år801 692

40–49 år804 813

30–39 år1228 1 315

18–29 år2 773 2 460

–17 år1186 1499

3 000 0 3 000

MILJÖ/EKOLOGISKT

SOCIALT

EU-BLOMMAN

SVANEN

MILJÖMÄRKT TOTALT

FÖRSÄLJNING AV FAIR TRADE-VAROR(INDEX 2001=100)

250

200

150

100

50

0

01 02

FÖRBRUKNING AV KÖLDMEDIA2002 (INDEX 2001=100)

250

200

150

100

50

0

01 02

R22R404A

R134AÖVRIGT

TOTALT

98

176

91 100

138

33

7553 37

63

2001 2002

Totalt 3,73 3,89

SJUKFRÅNVARO*

2001 2002

* i procent av antal planerade arbets-timmar.

Fakta ej med


Komplett spektrum av supermarkets

D A G L I ’ B R U G S E N V Ä X E R M E D

K O N V E RT E R I N G A R O C H U P P K Ö P

Under året expanderadeDagli’Brugsen med 30 nya butiker.Detta skedde framför allt genomombyggnad av de mest lämpligaLokalBrugsen-butikerna, men ocksågenom uppköp av oberoende butiker.Expansionen kommer att fortsättaunder 2003.

E N T I O Å R I N G P Å S TA R KF R A M M A R S C H

I samband med SuperBrugsens tioårsjubileum2001 satsade kedjan stort och resultatet lät intevänta på sig. Försäljningen sköt fart vid jubileetoch framgångarna fortsatte även under 2002 meden god försäljningsutveckling och en markant för-bättring av resultatet.

Ett stramare kostnadsfokus bidrog också tillförbättringen. Det är framför allt två varugruppersom starkt påverkat intjäningen, sällanköpsvarorsamt frukt och grönt. Under 2002 genomfördes ettomfattande moderniseringsprogram och mer än30 butiker byggdes om under året.

Å R E T S D A G L I G VA R U K E D J A – I F L E R A K AT E G O R I E R

Tidskriften Detailbladet utnämnde supermarket-kedjan Irma till årets dagligvarukedja. Motive-ringen var att Irma tagit initiativ till förnyelse idansk detaljhandel. Men inte bara de kommersi-ella framgångarna har belönats. I tävlingen ”Dan-marks Bedste Arbejdspladser” placerade sig Irmapå en sjunde plats, en framgång jämfört med förraåret då man slutade på en artonde plats. Irma varhögst rankad bland detaljhandelskedjorna.

SUPERBRUGSEN

SuperBrugsen är Danmarks största supermarket-kedja med butiker över hela landet. Kedjan fokuse-rar på färskvaror, god kundservice och ett innovativtsortiment. 67 SuperBrugsen har utnämnts till ”DinØkobutik”, vilket betyder extra fokus på ekologioch ett större urval av ekologiska varor. SuperBrug-sens tydliga satsning på ekologi syftar till att skapadebatt kring och framhålla de ekologiska aspekter-na i produktion av och handel med dagligvaror.

SuperBrugsen vänder sig till konsumenter somställer höga krav på varorna när det gäller matsä-kerhet, inspiration och förnyelse. SuperBrugsenarbetar för att infria de krav på sortimentet somkunderna ställer på kvalitet, hälsa och miljö.

Chef Nick Bigler

Antal butiker 142 (+ franchise 145)

Butiksareal 800–2 000 kvm

SUPERMARKETS

DAGLI’BRUGSEN

Minimarketkedja med butiker i lokalsamhällenöver hela Danmark. De flesta butiker har öppet alladagar och finns på bekvämt avstånd för sina kunder.Aktuellt urval av färskvaror, personlig service ochflera extra servicefunktioner som till exempel postkännetecknar kedjan. Dagli’Brugsen fäster ocksåstor vikt vid miljö, etik och ekologi och är Dan-marks största utlämningsplats för varor beställda påInternet.

Dagli’Brugsen vänder sig framför allt till famil-jer och hushåll som vill handla nära bostaden.

Chef Preben Jensen


Butiksareal 400–600 kvm

MINIMARKETS

LOKALBRUGSEN

Närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen, somär små till ytan men har ett aktuellt utbud av färsk-varor och nyheter inom sällanköpsvaror. Lokal-Brugsen lägger stor vikt vid miljö, etik och ekologi.Butikerna har generösa öppettider och de flesta äröppna sju dagar i veckan och vänder sig framför allttill familjer och hushåll som handlar i närområdet.

Chef Preben Jensen



MINIMARKETS

IRMA

Super- och minimarkets, primärt i Storköpen-hamn, med hög varukvalitet, god service och inbju-dande butiker som i huvudsak säljer dagligvarorunder egna varumärken.Butikerna har ett brett sor-timent och stor andel ekologiska varor.

Irma vänder sig till moderna och kvalitetsmed-vetna konsumenter i storstäder – både äldre ochyngre – som är intresserade av nya trender, gastro-nomi, ekologi och djurens välfärd.

Chef Alfred Josefsen

Antal butiker 64


SUPERMARKETS

SIN

E F

IIG


EKONOMISKT SUPERBRUGSEN DAGLI’BRUGSEN LOKALBRUGSEN IRMA

Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 5 487 1 595 257 1 637

Kedjans del av total försäljning, % 34 13 2 5

MILJÖ/EKOLOGISKT

Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 4,0 2,5 2,7 9,8

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 13,7 11,8 11,3 35,0

Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 6,9 8,9 10,5 24,7

Elförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 279 232 239 253

Vattenförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, m3/kvm 0,35 0,18 0,18 0,27

Värmeförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 85 63 69 54

SOCIALT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, kvinnor resp. män, % 53 47 57 43 1) 1) 45 55

Fördelning kvinnor resp. män på chefsbefattning, % 1 99 12 88 1) 1) 21 79

1) Samredovisas med Dagli’Brugsen

SUPERBRUGSENS DEL AV COOP DANMARKS

TOTALA FÖRSÄLJNING

17%

5%

1%

5%

DAGLI’BRUGSENS DEL AV COOP DANMARKS


LOKALBRUGSENS DEL AV COOP DANMARKS


IRMAS DEL AV COOP DANMARKS


2 5 0 0 0 K U N D E R F I C K S Ä G A S I T T

– TA C K F Ö R B E R Ö M M E T !

SuperBrugsen genomförde 2002 sinstörsta kundundersökning hittills.Mer än 25 000 kunder i Coop-ägdabutiker fick säga sitt om de enskildabutikerna. Resultatet var minst sagtupplyftande – 95 procent uppgav attde var nöjda eller mycket nöjda medatt handla i SuperBrugsen. Undersök-ningen gav också en rad goda ochkonkreta råd till förändringar, som nugenomförts i butikerna.

E T T G O T T A RV

Dagli’- och LokalBrugsen fick en ny vd under2002, det första bytet sedan starten för tio årsedan. Den förra vd:n, Ole Høegh Lorentsen,gick i pension, och sälj- och marketingdirektö-ren Preben Jensen tog vid. Utgångsläget ärgott – kedjan har ett tillfredsställande resultatoch goda förutsättningar för framtida utveck-ling och expansion.

TH

OM

AS

WIL

LA

DS


KVICKLY

Kvickly är stormarknaden för såväl dagliga inköpsom storköp, med brett urval av såväl dagligvarorsom sällanköpsvaror med hög kvalitet. Kvickly harett stort urval av ekologiska varor samt egna varu-

märken inom bröd- och konditorivaror. Utöverdetta drivs avdelningar för barnkläder, järnhandel,radio och tv med mera. Många stormarknader harockså en enklare servering eller bistro.

Målgruppen är främst moderna och kvalitets-medvetna konsumenter med matglädje, menKvickly uppfyller de flesta familjers behov.

KVICKLY XTRA

Kvickly xtra ingår i Danmarks största stormark-nadskedja med sina 15 enheter, varav tolv tidigaredrevs som OBS!. Kvickly xtra utgörs av toppmo-derna stormarknader med aktuellt sortiment av säl-lanköpsvaror och stort kvalitetsutbud av färskvaror.Stormarknaderna har ett synnerligen brett sorti-ment med allt från mat och kläder till kapitalvaror.När det gäller mat så vill Kvickly xtra inspirera tillmatlagning utöver det vanliga och satsning på gas-tronomi. Stormarknaderna är lokaliserade i Dan-marks största städer.

Målgruppen är moderna och kvalitetsmedvetnakonsumenter från ett stort geografiskt upptag-ningsområde.

Kedjedirektör Jan Nielsen


Butiksareal 2 000–5 000 kvm

STORMARKNADER

Kedjedirektör Jan Nielsen

Antal butiker 15


FAKTA

Fakta har lågprisbutiker över hela Danmark. Sorti-mentet består av daglig- och sällanköpsvaror. Ked-jans erbjudande är lägsta pris, snabbhet och godkvalitet.

Framför allt riktar sig Fakta till unga familjermed mycket att göra, singelhushåll som vill görasnabba och mindre inköp samt livsnjutare, som intevill lägga mycket tid på inköp.

Vd Claus Jensen

Antal butiker 245


LÅGPRISBUTIKER

FRAMGÅNGEN ÄR ETT FAKTUM

Fakta går mycket bra. Resultatet är tillfredsställan-de med markanta försäljningsökningar i både nyaoch inarbetade butiker. Under 2002 öppnadeFakta 13 nya butiker och moderniserade ett stortantal av de existerande. Detta kombinerat medbättre effektivitet och mindre svinn gjorde 2002års resultat till det bästa hittills. Under de senastetvå åren har Fakta vuxit med 20 procent.

WHAT’S COOKING? PÅ KVICKLY

Kvicklys nya koncept för kvalitet och matglädje,”What’s Cooking?”, lanserades under 2001. Sats-ningen ökade i popularitet under 2002 och finnsnu i flera av de nya Kvickly xtra-stormarknaderna.

KVICKLY OCH

EKONOMISKT KVICKLY XTRA FAKTA

Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 8 439 4 747

Kedjans del av total försäljning, % 31 15

MILJÖ/EKOLOGISKT

Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 4,1 3,5

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 14,2 11,61)

Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 5,4 0

Elförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 273 220

Vattenförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, m3/kvm 0,49 –

Värmeförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 79 –

SOCIALT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, kvinnor respektive män, % 60 40 51 49

Fördelning kvinnor respektive män på chefsbefattning, % 0 100 26 74

1) Omfattar tvätt- och sköljmedel

KVICKLY OCH KVICKLY XTRAS DEL AV COOP DANMARKS


27%

FAKTAS DEL AV COOP DANMARKS


15%

Brett utbud eller lågpris för familjen

LIN

DA

HA

NS

EN

Kvickly och Kvickly xtra har som första danskadetaljhandelskedja lanserat en egen Communitypå nätet för de 9 500 medarbetarna. Syftet är attstärka företagsandan och kommunikationenmellan medarbetarna och uppmuntra dem attdela med sig av sina kunskaper. Medarbetare ide 86 varuhusen kan dela erfarenheter, sökanya jobb i kedjan, leta information och chattamed varandra. Kvickly Community har tagitsfram efter förebilder i USA, där den här typen av

elektroniska mötesplatser blivit allt populärarei stora företag. En undersökning som genom-fördes visade att 70 procent av de Kvickly-anställda har tillgång till Internet i hemmet. Deflesta medarbetare är relativt unga och för attgöra Kvickly Community attraktiv för dem finnsäven spel och underhållning på nätplatsen.Varje medarbetare kan skapa sin alldeles egnaKvickly Community, skräddarsydd efter egnaintressen.

En plats för medarbetarna


C O O P D A N M A R K . M E D A R B E TA R - C O M M U N I T Y, K V I C K LY.

E T T GO

T T E XE M

P E L

HE

NR

IK F

RY

DK

JÆR

Vid sidan av Coop-koncernens nya gemensammavarumärke Coop X-tra har Coop Danmark en radegna varumärken, och det är framför allt fem avdessa som profileras starkt och som är mycket popu-lära hos konsumenterna – Bluecare, Natura, Mini-risk, Danefrost och Friends. Syftet är att tillföramervärden för medlemmar och kunder genom atterbjuda prisvärda alternativ till andra ledande varu-märken. Genom att Coop Danmark har kontrollöver hela produktionskedjan, från val av leveran-törer och råvara till exponering i butik, kan företagetgarantera produktegenskaper och produktkvalitetoch samtidigt hålla lägre priser. Coop ställer intebara krav på varans innehåll utan även på förpack-ning. Gemensamt för alla egna märken är att de in-gående produkterna löpande testas och kontrollerasav Coop Laboratoriet.

Coop har en fortsatt stabil andel egna varumär-ken om cirka 27 procent i Danmark. Andelen beräk-nas öka inom de närmaste åren genom nya initiativoch det nordiska samarbetet.

Bluecare är Coops egen produktserie för effektivtvätt, rengöring och hygien i Danmark. Under varu-märket marknadsförs cirka 30 artiklar. Bluecare-produkterna är utvecklade efter kundernas behovoch leder till mindre miljöbelastning än traditionel-la produkter.Alla produkter är noga testade av CoopLaboratoriet och alla ska på sikt miljömärkas medSvanen.

Bluecare är marknadsledande på miljömärktaprodukter inom tvätt och rengöring i Danmark.Försäljningen av Bluecare tvättprodukter utgör merän 30 procent av hela försäljningen av tvättproduk-ter i Coop Danmark.

Minirisk innefattar en serie om 60 rengörings-,baby- och hygienprodukter samt blöjor. Produkter-na skonar överkänslig hy, minimerar risken för aller-gier och innehåller inga onödiga tillsatsämnen.

Coop har Danmarks största sortiment av allergi-testade produkter, och dessa är mycket populärabland konsumenterna. Produkterna utvecklas ienlighet med konsumenternas behov och önskemål.Natura är en av Danmarks mest populära serier eko-logiska varor med cirka 100 produkter inom såväl

kolonial och mejeri som frukt och grönt. Alla Natura-varor som är producerade eller paketerade i Dan-mark är märkta med det röda Ø-märket som bevisför att varan uppfyller danska ekologikrav. Under2002 lanserades flera, mycket populära produktersom marmelad, müsli och havregryn.

Danefrost är Danmarks största märke inomkategorin djupfryst med cirka 150 olika produktersom till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär, sop-por och färdiglagat.

Coop designar och säljer barnkläder under ett egetvarumärke i Danmark. Kvalitetsserien Friends ärmärket för barn- och babykläder, blöjor och annatför barn i åldrarna 0–4 år. Friends-varumärket stårsom garant för att kläderna tål mycket, håller formoch färg, är väl designade, behagliga att bära och inteinnehåller några skadliga eller irriterande materialeller kemiska tillsatser. Varorna genomgår rigorösatester och sortimentet förnyas kontinuerligt.


Starka egna varumärken som ger mer

SVAR PÅ TAL OM ETIK

Coop Danmark vill informera om sitt arbetemed etiska frågor och gick därför med i For-brugerinformations etikdatabas. Coop var ettav de första företagen i Danmark som tog dettasteg. Genom att ingå i databasen synliggörsCoops arbete när det gäller etikfrågor somberör konsumenter och allmänhet. För att ettföretag ska få ingå i databasen måste det besva-ra en lång rad frågor om sitt etikarbete. Svarenpå frågorna finns tillgängliga på Forbruger-informations hemsida, www.fi.dk.

FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING(INDEX 2001 = 100)

01 02

1) Minskningen hänförsig till minskat antalprodukter.

ANTAL ARTIKLAR

1000

800

600

400

200

0

MINIRISK

ØK. NATURA

BLUECARE

DANEFROST

FRIENDS

250

200

150

100

50

0

60100

30

150

800

98,51)

SIN

E F

IIG


Ökad leveranssäkerhet och minskadedistributionskostnaderCoops logistikenhet i Danmark har under 2002genomfört en rad åtgärder, som resulterat i ökadleveranssäkerhet samtidigt som kostnaderna för dis-tributionen har minskat.

Bland förbättringarna kan nämnas tidigarelagdaleveranser. Butikerna får nu sina varor senast klock-an 10, mot tidigare klockan 13.

Under året ingicks också ett avtal med Arla Foodom ett övertagande av mjölkdistributionen. Detledde till nedläggning av Färskvarucentret i Aalborg.

Omläggningarna ledde under våren till arbets-nedläggelse på lagren, men med hjälp av medarbe-tare från butik och övriga avdelningar påverkadesbutiker och kunder i relativt ringa omfattning.

FÖRBÄTTRAD KVALITET PÅ IMPORTERAT

FRUKT OCH GRÖNT SAMT KÖTT

Försäljningen av frukt och grönt har haft en särskiltpositiv utveckling. Frukt och Grönt fortsatte arbetetmed att förbättra den miljömässiga kvalitetsnivån påimporterade varor. Särskilt när det gällde de spanskavarorna var det angeläget att minska besprutnings-nivån.

Andelen centralpackat kött ökade. Import avaustraliensiskt oxkött av hög kvalitet blev särskilt välmottaget av konsumenterna.

RESTRIKTIONER INOM VIKTIGA KATEGORIER

AV KOLONIALVAROR UPPHÖR

Efter många års debatt blev det under 2002 tillåtetatt sälja öl på burk i Danmark. Försäljningen komigång i september, men på grund av en oavsiktligavgift på emballage blev burkarna avsevärt dyrare änflaskorna. Försäljningen blev därför liten. Inomkategorin öl utgör burkarna cirka 6 procent av dentotala försäljningen. Coop Danmark arbetade under2002 för en harmonisering av avgifterna i Danmarki syfte att skapa större konkurrens.

Avregleringen av försäljningen av receptfria läke-medel under 2001 mottogs väl av konsumenterna.Försäljningen ökade och Coop arbetade för ytterli-gare liberalisering. Det lyckades och danska motsva-righeten till Socialstyrelsen tillät försäljning av fleraprodukter i dagligvaruhandeln.

ÖKAD MARKNADSANDEL FÖR SPECIALVAROR

Försäljningen av specialvaror ökade i alla kedjor.Sammantaget ökade specialvaror med cirka tio pro-cent, vilket betyder ökade marknadsandelar inomvissa områden. På en mängd varuområden är Coopmarknadsledare, till exempel cyklar och musik.Utbudet av trädgårdsmöbler märkta med FSC utö-kades kraftigt under året och redan under 2003kommer det bara att säljas trädgårdsmöbler av FSC-märkt trä i Coops butiker. FSC står för Forest Ste-wardship Council och har som uppgift att främjahållbart skogsbruk. Design och kvalitet förbättradesgenom samarbete med externa partner. Bland annatdesignade arkitekten och designern Tobias Jacobsenett antal kvalitetsprodukter för Coop. Blomster-konstnären Erik Beering utarbetade en kollektionjulprodukter som hade premiär 2002. Arbetet med

att lyfta kvalitet och design kommer att förstärkasunder 2003. Bokförsäljningen har stadigt blivit enstörre succé och under 2002 ökade försäljningenmed över 30 procent.

ÖKADE INKÖP GENOM INTERGROUP

Intergroup Far East Limited, som är ett delägtbolag, sköter en stor del av Coops inköp av special-varor i Fjärran Östern. Intergroup ökade sin omsätt-ning under året med 11 procent till drygt 1,2 miljar-der DKK, och Coop Danmark ökade sina inköpgenom Intergroup med mer än 15 procent. Sam-mantaget var 2002 ett bra år för Intergroup vad gäl-ler både omsättning och resultat. Arbetet med attkontrollera arbetsförhållanden hos leverantörernaintensifierades och kommer att fortsätta under 2003.Genom fonden ”The Children’s Education andSocial Welfare Trust Fund” donerade Intergroupcirka 1 MDKK till skolprojekt och sociala projekt iKina, Thailand, Indonesien, Indien och Bangla-desh.

COOP OCH NAF SKÄRPER MILJÖKRAVEN

Coops inköp av importerade livsmedel till Danmarkförmedlas genom NAF International A.m.b.a., somköper in i upp till 80 länder och har avdelningar iItalien, Spanien, Brasilien och USA. NAF skärpte isamarbete med Coop miljökraven på spanska leve-rantörer av frukt och grönt. Under 2003 har förbätt-ringar kunnat konstateras.

ÖVRIG VERKSAMHET

– DANSK KAFFEKOMPAGNI

Dansk Kaffekompagni, som är ett helägt bolag,hade framgångar under 2002, framför allt beroendepå en god exportutveckling, särskilt till Sverige ochEngland. I Danmark, där Kaffekompagniets pro-dukter marknadsförs under namnet Cirkel Kaffe hardet skett en mindre ökning av försäljningsandeleni Coops butiker.

LÄNGRE LIV FÖR ELEKTRONIK

Coop samlar in uttjänt elektronisk utrust-ning från butikerna i Danmark för attsäkerställa en miljömässigt försvarbarhantering. När elektroniken samlats ingörs en utvärdering om utrustningen kanbrukas i andra butiker eller om den måstekastas. Utrustningen plockas isär innanden sänds till återvinning, vilket medförbesparingar jämfört med att skicka densom den är. En del av den elektronik somär för bra för att kasseras, men för dåligeller gammal för att fylla Coop Danmarksbehov, skänks till olika organisationer iAfrika.

V E R K T Y G F Ö R

M I L J Ö V Ä N L I G A VA R O R

Coop Danmark arbetar med attminimera miljöpåverkan från sinasällanköpsvaror. Därför har ettverktyg för insamling avmiljöuppgifter från leverantörernaarbetats fram. Verktyget består aven rad frågor om miljöarbetet iproduktionen och produkternasinnehåll. Målet är att mot bakgrundav de insamlade miljöuppgifternakunna förbättra de krav som ställspå leverantörerna.

TH

OM

AS

WIL

LA

DS


Super- och minimarketkedjan Irma introducera-de under 2002 en helt ny fettsnål mjölk från Jer-seykor. Mjölken har nästan lika låg fetthalt somlättmjölk, 0,5 procent, men är fylligare och sma-kar mer än liknande mjölkprodukter med lågfetthalt. Jerseykon producerar små kvantitetermen mjölken är koncentrerad och smakar därförmer. Mjölken produceras av Irmas fasta leve-rantör av ekologiska mejeriprodukter, det lillakvalitetsmejeriet Thise Mejeri. Jerseymjölken

säljs i Irmas egen förpackning och ingår i serien”Økologisk Balance”.

Konsumenterna gillade kombinationen merasmak och mindre fett. Mjölken blev en sådanstor succé att den totala försäljningen av ekolo-giska varor steg. När två av tre liter mjölk somsäljs är ekologisk så är det inte konstigt att Irmatog tätplatsen på den inofficiella listan överbutikskedjor som säljer ekologiska varor.

Succé för mera smak och mindre fett

C O O P D A N M A R K . E K O L O G I S K M J Ö L K , I R M A .

E T T GO

T T EX

E MP E L

PE

TE

R C

AD

E/G

ET

TY

IM

AG

ES


Konsumentens trygghet i fokus

Coop Danmark leds efter fyra dimensioner: med-arbetartillfredsställelse, kundnöjdhet, resultat ochkonsumenttrygghet. Konsumenttrygghet innebäratt säkerställa att konsumenterna i grunden kankänna sig trygga med de varor som erbjuds i CoopDanmarks butiker. Det innefattar bland annat attprodukterna är fria från sjukdomsframkallande bak-terier, inte innehåller för många rester av pesticideroch är märkta så att konsumenterna kan göra ettkvalificerat val.

Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi skamedverka till att infria konsumenternas förvänt-ningar på att varorna är producerade på ett etiskt ochmiljömässigt försvarbart sätt och i överensstämmel-se med gällande regelverk. Kort sagt säkerställa kon-sumenttryggheten i vid bemärkelse.

Avdelningen har vidare som uppgift att utvecklapolicies på det konsumentpolitiska området samt setill att dessa förmedlas såväl internt som externt.Betydande kontakter med konsumenter, myndighe-ter, press och olika frivilligorganisationer är ennaturlig del av arbetet.

Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi skamedverka till att utveckla den konsumentpolitiskaagendan i Danmark, särskilt med hänsyn till konsu-menttrygghet, och medverka till att viljeyttringaromsätts i handling.

Avdelningens viktigaste samarbetspartners interntär kategoriorganisationen, som står för inköpen ochkedjorna.Dessutom finns ett tätt samarbete med CoopLaboratoriet, som kontrollerar att varorna lever upptill ställda krav, och med informationsavdelningen.

Coop Danmarks avdelning för Miljö, Etik ochEkologi deltar i ”Det Økologiske Fødevareråd” ochi ”Produktpanelet for detailhandel”. På etikområ-det deltar avdelningen i ”Amnesty Business Club”och samarbetar med ”Forbrugerinformation” kring”Etikdatabasen” som innehåller en statusrapport påCoop Danmarks arbete med etik.

LEDANDE PÅ EKOLOGI

Coops kedjor i Danmark är bland de dagligvaru-kedjor som säljer mest ekologiska produkter i värl-den. Ekologi är ett viktigt profilområde, och CoopDanmark är, och har varit med och drivit den eko-logiska utvecklingen. Försäljningen av ekologiskaprodukter stagnerade 2002, men med stora variatio-ner såväl mellan varugrupper som geografiskt.Några kategorier, exempelvis barnmat, visar enkraftig ökning, medan andra tappar, till exempelbröd.

Det finns en tendens till en större polarisering ivar det säljs mest ekologiska produkter.Till exempelsyns en stadig ökning i Köpenhamn, där det säljsmest ekologiska varor, medan försäljningen sjunkeri landsorten. När Coop Danmark säljer för 100kronor ekologiska varor i Köpenhamn är mot-svarande försäljning i Vest- och Sönderjylland bara30 kronor.

För att ge konsumenterna kännedom om ekolo-giska produkter och stimulera försäljningen genom-förde SuperBrugsen Øko-karavanen. Under envecka genomfördes en rad butiksaktiviteter somlyfte fram butikens alla ekologiska produkter.Knappt 70 butiker är utvalda som eko-butiker. Kon-sumenterna erbjöds provsmakning, möjlighet atttala med en eko-bonde och information om vad somskiljer ekologisk produktion från den konventionel-la. Karavanen som genomfördes i samarbete medØkologisk Landsforening har under 2002 besökt 42av SuperBrugsens butiker – en vecka i varje. Underbesöksveckan har butikens försäljning av ekologiskaprodukter ökat mellan 20 och 60 procent.

PRODUKTER SOM KONSUMENTERNA KAN

KÄNNA SIG TRYGGA MED

Under de senaste två till tre åren har Coop Danmarksamarbetat med NAF för att begränsa användning-en av pesticider vid produktion av spanska grönsa-

ker från Almeria-regionen. En lista över pesticidersom absolut inte bör användas har utarbetats till-sammans med reducerade gränsvärden för en radövriga pesticider. Projektet har hittills givit mycketgoda resultat och en handlingsplan för ytterligarereduktioner under de närmaste tre åren har upprät-tats. Coop Danmark har under året startat ett lik-nande projekt kring användning av pesticider vidodling av citrusfrukter i Spanien.

Coop Danmark arbetar likaledes aktivt för att fåden största andelen trädgårdsmöbler av trä att till-verkas av trä med FSC-märkning. Under 2002 varhälften av trädgårdsmöblerna märkta men redan2003 kommer hela sortimentet att vara märkt. CoopDanmark är ett av tio danska företag som är med-lem i Skov 2000, ett globalt handelsnätverk för håll-bart producerade träprodukter. Nätverket koordine-ras av WWF.

MÅNGA KATEGORIER PÅVERKAS

Allt bröd som säljs under de egna varumärkena ärbakat av korn som odlats utan användning av strå-förkortningsmedel. Sopporna från Danefrost kokasnumer helt från grunden och inga konstgjordasmakämnen tillsätts. Ett nytt fettmärke har introdu-cerats. Märket sätts direkt på varor som har ett mar-kant lägre fettinnehåll än andra varor i samma kate-gori. Märket består av texten ”Lidt fedt” ochfetthalten i procent.

På textilsidan har produkt- och kvalitetskravenutökats. Förutom PVC, nickel och en lång rad Azo-färgmedel etc., får textilierna nu inte heller innehål-la krom VI och arsenik. I parfymsortimentet harCoop börjat ersätta parfymer som innehåller ftala-ter, eftersom användningen av ftalater bör undvikasbåde av miljö- och hälsomässiga skäl. Samtidigt harCoop rensat ut några barnparfymer ur sortimentet,då de innehöll allergiframkallande ämnen.

F L Ä S K K Ö T TF R I T T F R Å NG E N M O D I F I E R I N G

Som första butikskedja iDanmark lanserade Coophösten 2002 kött från grisarsom inte hade ätit genmodi-fierat foder. Projektet harutvecklats i samarbete medslakteriet Danish Crown motbakgrund av konsumenter-nas skepsis till genmodifierade produkter.

Det GMO-fria köttet lanserades i 46 utvalda Kvickly-butiker. Greenpeace stödde projektet och arrangeradebland annat demonstrationer utanför några av konkurren-ternas butiker. Det GMO-fria köttet är tio procent dyrare äntraditionellt griskött. Konsumenternas intresse var begränsat.

▲

MYCKET ATT VINNA MED

GENOMTÄNKT AVFALLSHANTERING

Coops avdelning för Miljö, Etik ochEkologi i Danmark har genom fleraprojekt satt fokus på avfallshantering ibutikerna. Hänsyn till miljö och ekono-mi går hand i hand när det gäller arbetemed avfallshantering. Det kan löna sig

att sortera de återanvändbara materialen,så att papper och plast kan användas igen.

Faktum är att källsortering är ett krav frånkommunen till de flesta butiker. Vid en mer

noggrann sortering reduceras mängden avfall somförbränns, vilket spar pengar.

Det lönar sig också att anpassa redskapen och rutinerna för insamling av sorteratoch återanvändbart material så att det passar butikerna. Optimering av avfallshante-ringen kan för de största butikerna medföra besparingar på upp emot 100 000 DDK perår. Också för de mindre butikerna finns nästan alltid pengar att tjäna på att optimerahanteringen. Andra fördelar är att butiken säkerställer att man uppfyller kommunalaregler och krav.

EY

EQ

NE

T


EN ANSVARSFULL VERKSAMHET

20 butiker och varuhus på Själland fick under 2002sin sophantering analyserad. Detta gjordes för attsäkerställa att hantering av avfall och återanvänd-ningsbara material sker på ett miljömässigt bra sätt.Dessutom togs hänsyn till butikernas individuellabehov genom att förse dem med rätt material till sinavfallsinsamling, containers, plaststativ med mera.Genomgången medförde en mängd ekonomiskabesparingar och kommer att fortsätta under 2003.

De traditionella HCFC-drivmedlen till kyl ochfrysar får inte användas i nya kylar och frysar efter år2006. Coop genomför under 2003 ett försök i Dan-mark tillsammans med Knudsen Køling och Tekno-logisk Institut. I en av företagets butiker testas enPropan/CO2 kylanläggning som drivs med alterna-tiva drivmedel. Testanläggningen är under upp-byggnad och kommer efter testning att vara redo förinstallation i mitten av mars 2003.

Därutöver finns försök med nya kylar och frysarmed inbyggda kompressorer. I två butiker görspilotprojekt där kylar och frysar monterats medglasdörrar. Anläggningarna har lite köldmedel såeventuella utsläpp blir därmed begränsade. Projek-tet syftar till att minska omkostnader för etableringoch drift för mindre butiker. Därutöver utvärderarman projektet även med tanke på större butiker.Försök med glasdörrar, till exempel i SuperBrugsen,beräknas kunna sänka energikostnaderna med ändaupp till 30 procent.

ETISKT ARBETE

Coop Danmark valde, som en av de första verksam-heterna i Danmark, att ingå i Forbrugerinforma-tions etikdatabas.

Under ett möte med cirka 700 av leverantörernapresenterades hösten 2002 arbetet med etikpolicyn.Leverantörerna uppmanades att anmäla sig till For-brugerinformations etikdatabas. Vidare informera-des leverantörerna om att en etisk policy utarbetas iCoop-koncernen under 2003, som leverantörernaförväntas följa.

Ett samarbete med Danska Röda Korset inled-des. I första omgången rörde det sig om att ställacontainers för klädinsamling vid Coop Danmarksbutiker. Därutöver finns avtal om samarbete mellanbutiksråden och de lokala Röda Kors-avdelning-arna. Vid Danska Röda Korsets stora insamling ioktober sponsrade Coop med varor som användestill ”nödhjälpspaket” och med de påsar som använ-des till insamlingen. Avsikten är att utveckla samar-betet under de närmaste åren.

INITIATIV I KEDJORNA

Många miljörelaterade projekt genomfördes iCoops kedjor i Danmark under 2002. Kvickly mark-nadsförde under hösten dockor i plast utan ftalatertill barn över 3 år.

GMO-fritt svinkött såldes på försök i 46 avKvicklys varuhus. Genom en etikett på förpack-ningen uppmärksammades kunderna på att köttetkom från djur som enbart ätit foder utan GMO.

SuperBrugsen marknadsförde ekologiska varor medstörre tydlighet i sin direktreklam. Därutöver harfyra tvåveckorskampanjer genomförts där ekologisärskilt lyfts fram i direktreklamen. 70 av Super-Brugsens knappt 300 butiker är eko-butiker, vilketinnebär att de har ett utökat ekologiskt sortiment.Øko-guiderna, eko-butikernas ansvariga för ekolo-gi, har vidareutbildats. Kurserna, om två gånger tvådagar, innehöll besök hos producenter, besök av enkakaobonde från Mellanamerika och föreläsningarav Økologisk Landsforening. Kursens mål var attöka øko-guidernas kunskap om ekologi och sättaförsäljningen av ekologiska varor i fokus.

Dagli’- och LokalBrugsen har i sin direktreklamreagerat på den offentliga diskussionen och tagittillfället att marknadsföra alternativa varor. Närmedia påtalade förekomsten av ftalater i en mängdproduktgrupper, lyftes Coops egna märken Bluecareoch Minirisk fram som exempel på märken som ärfria från ftalater. Därutöver skrevs det i direktrekla-men om salmonellafria och campylobaktorfria pro-dukter, om ekologiska varor och om löpande kon-troller av egna märkesvaror.

Irma hade en hög andel försäljning av ekologis-ka varor och en femprocentig ökning av försäljning-en under 2002. Detta trots att den totala marknadenhar minskat något. Exempelvis har färsk ekologiskkyckling, som är betydligt dyrare än den konventio-nella, ökat sin försäljning med 33 procent.

Irma har infört årliga tester av tätheten i sina kyl-anläggningar i alla kedjans butiker för att minskautsläppen av gaser som bryter ned ozonlagret. Fre-onlarm har börjat sättas upp i många kompressor-rum för att förhindra freonutsläpp. Samtidigtpåbörjas installation av övervakningssystem i kyl-och frysanläggningar. Hittills har detta skett i 40butiker.

Fakta har under 2002 fortsatt sin systematiskaövervakning och fjärrstyrning av samtliga kylar. Detminskar energiförbrukningen och minskar riskenför att stora mängder varor ska behöva kasseras omen kyl eller frys slutar fungera. Samtidigt kommerbesked direkt om ett fel uppstår eller om energiför-brukningen hastigt ökar, vilket kan tyda på fel ianläggningarna.

ALLA TRÄDGÅRDSMÖBLER I TRÄ

FSC-MÄRKTA I FEBRUARI 2003

Hälften av alla Coops trädgårdsmöbler i trä iDanmark var FSC-märkta 2002. Det var ioch för sig rekord men inte tillräckligt bra.Samtidigt ingicks därför avtal som innebäratt alla trädgårdsmöbler kommer att varaFSC-märkta 2003. FSC (Forest StewardshipCouncil) har som uppgift att främja hållbartskogsbruk. Ett hållbart skogsbruk säkrar sko-gens biologiska mångfald, produktivitetenoch den ekologiska processen. Skogsdriftenska säkra ekonomisk avkastning men inte påbekostnad av naturen och den lokala befolk-ningen.

B Ä T T R E K U N S K A P

M I N D R E B E S P R U T N I N G

Coop arbetar löpande i Danmarkmed att säkra sin kunskap omvarorna och minimera resterna aveventuella pesticider i varorna. Där-för har företaget byggt upp ett kon-trollprogram för frukt och grönt frånbåde danska och utländska leveran-törer. Programmet gör att man kanfå bättre kontroll över användandetav besprutningsmedel. Samtidigtinitierades under 2002 ett projektmed en förbudslista över oönskadepesticider i citrusfrukt från Spanien.Ett liknande projekt, där Coop arbe-tar med att reducera användandetav pesticider i Almeria-regionen iSpanien, har pågått i två, tre år.Under hösten introducerades obe-sprutad lök i butikerna.


När Coop Mega på Tøyen i Oslo åter slog upp por-tarna efter en genomgripande ansiktslyftningförra året var det inte bara till det yttre något hadehänt. Den största förändringen kunde kundernainte se. Butiken hade tagit en ny kylanläggning idrift, en helt revolutionerande energisnål och mil-jövänlig kylteknisk lösning för dagligvarubutiker,utvecklad under nio år i ett samarbete mellanCoop Øst (samvirkelaget) och producenten NorildA/S, Norges Vassdrags- og Energidirektorat, Sta-tens Nærings- og distriktsutviklingsfond, Statensfourensingstilsyn, Norske Veritas och Sintef/NTNU. Totalt har produkten kostat 12 miljoner

norska kronor att utveckla. Men energibespa-ringsmöjligheterna är stora – skulle alla 4000 dag-ligvarubutiker i Norge införa systemet så skulleman spara 20 procent av Altakraftverkets produk-tion, 700 GWh per år. Vidare skulle miljöavgifter-na minska med 315 miljoner norska kronor på ettår.

Den nya kylanläggningen bygger på använd-ning av naturliga gaser som koldioxid och ammo-niak och ligger helt utanför butiken i en separatcontainer. Lösningen är så speciell att den redanär patenterad i Norge, USA, Ryssland och Austra-lien och patentsökt i 25 länder.

Den största nyheten är denkunderna inte kan se

C O O P N O R G E . K Y L A N L Ä G G N I N G C O O P M E G A , T Ø Y E N , O S L O .

E T T GO

T T E XE M

P E L

DA

G A

. IV

AR

SØ

Y


Coop Norge utvecklar koncepten

EKONOMISKT

Var fjärde shoppingkasse med dagligvaror i Norgekommer från en Coop-butik, antingen Coop Mar-ked,Coop Prix,Coop Mega eller Coop Obs!.Fack-handelsvaror säljs via kedjan Coop Obs! Bygg ochvia profilerna Coop Kjøkken & Hjem, Coop Sport,Coop Byggmix och Coop Elektro. Coop äger kon-cepten men driver inga butiker i Norge. Butikernaägs av de 229 samvirkelagen.

Coop-koncernens helägda dotterbolag i Norgeär ansvarigt för inköp, varuförsörjning, kedjedriftoch marknadsföring. 955 norska dagligvarubutiker,14 stora byggvaruhus och de andra fackhandelspro-filerna får sina varor från Coop Norge. Dessutomförser Coop Norge ett stort antal andra lokalabutikskoncept med varor. Totalt driver de norskasamvirkelagen 1386 butiker.

Coop Norge äger också Coop Norge IndustriAS, som tillsammans står för en årsproduktion påcirka en miljard NOK – Coop Kaffe, Margarinfab-rikken Norge, Røra fabrikker samt Goman-bageri-erna. Coop säljer produkter under egna varumärken– XP, Coop, Coop Natur, Goman och Røra – förcirka 3 miljarder NOK årligen.

ÅRET I KORTHET

• FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE med 3,9 procent till 12 136 MNOK.

• DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET FÖRBÄTTRA-

DES med 23,2 procent till 159 MNOK, främst tillföljd av rationaliseringar inom inköp, logistik ochindustrirörelsen.

• COOP PRIX, COOP MEGA OCH COOP MARKED hadesamtliga större tillväxt än jämförbara butiker påmarknaden.

• UNDER ÅRET lades Ideel ner som kedja och buti-kerna omprofilerades.Coop Obs! delades upp i tvåkedjor – Coop Obs! Bygg och Coop Obs! Stor-marknad.

• DE TRE EGNA VARUMÄRKENA, XP, Coop och CoopNatur stärkte sina positioner genom ökad försälj-nings- och marknadsandel.

• FLERA SATSNINGAR HAR MEDFÖRT försäljnings-framgångar för ekologiska varor. Coops godaanseende inom miljö, samhällsansvar och etikbekräftades i flera externa undersökningar.

KEDJEDRIFTDAGLIVAROR

REGION NORD REGION VÄST REGION MITT REGION ÖST

KEDJEDRIFTSTORMARKNAD

INKÖP OCHSORTIMENT

MARKNADS-FÖRING

VARU-FÖRSÖRJNING

STABER

VD

COOP NORGES DEL AV COOP NORDENS


Vd Svein Fanebust

Medelantal anställda 1 8271)

Antal butiker 1 3862)

Butikerna drivs av samvirkelagen1) Varav 483 i Coop Norge Industri A/S2) Varav 955 i kedjekoncepten och 14 byggvaruhus

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESSKATT, MNOK

15 000

12 000

9 000

6 000

3 000

001 02

OPERATIVT RÖRELSE-RESULTAT, MNOK

200

160

120

80

40

001 02

12 136

19%

159

129

11 676

DA

G A

. IV

AR

SØ

Y


FÖRDELNING AV TRANSPORTER1 )

BIL 67%

BÅT 5%

TÅG 28%

1) inklusive vissa ingåendetransporter till lager

01 02*Svanen-märkta

01 0201 02

01 02

OMSÄTTNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR, TON

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

ENERGIFÖRBRUKNING I KWH PER OMSATT MILJON

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

MÄNGD AVFALLPER OMSATT MILJON, TON

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR

PER KATEGORI, %

HYGIEN-ARTIKLAR 49%

98 99 00 01 02 98 99 00 01 02*Svanen-märkta

ÖVRIGT 8%

KEMTEKNISKAARTIKLAR 43%

*Svanen-märkta

ANTAL OMSATTA EKOLOGISKA ARTIKLAR 1998–2002

150

120

90

60

30

0

ANTAL OMSATTA MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR 1998–2002

250

200

150

100

50

0

OMSÄTTNING AV MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR, MNOK

500

400

300

200

100

0


MÄN 75%KVINNOR 25%


BEFATTNING, LEDNING

MÄN 80%KVINNOR 20%

MILJÖ/EKOLOGISKT

SOCIALT

ÅLDERSFÖRDELNING ANSTÄLLDA COOP NORGE

KVINNOR MÄN

60– år41 92

50–59 år146 331

40–49 år143 326

30–39 år117 399

18–29 år64 376

–17 år1 4

400 0 400

Mängd avfall per omsatt miljon (ton)Mängd återvunnet avfall per omsatt miljon (ton)

KORT1) LÅNG2)

Kvinnor 3,3 8,2

Män 3,5 4,9

Totalt 3,5 5,8

SJUKFRÅNVAROINKL. COOP NORGE INDUSTRI

3 239

3 743

21

3 0853 423 0,35

0,26

0,33

0,46

43

121

140

50

106

174 179

142312,6

341,1

83

Alla data omfattar endast omsättning ochdrift i Coop Norges distributionsenheter.

1) 1–16 dagar2) Från 17 dagar


En gemensam funktion för inköp och sortiment

En viktig uppgift under 2002 var att etablera engemensam avdelning för inköp och sortimentgenom att lägga ihop enheterna för fackhandel meddagligvaruförsäljning. Samtidigt separerades speci-alfunktioner som varu- och prisinformation, hyll-administration och varusäkring ut som egna stöd-funktioner inom linjeorganisationen.

Genom centrala förhandlingar med leverantö-rerna har Coop Norge hittat balans mellan netto-priser, produktlinjeförstärkning och marknadsfö-ringsbidrag. Konkurrenskraften är därmed stärkt.

SNABBARE OMSÄTTNING OCH MINSKAD

INKURANS INOM FACKHANDEL

Inom fackhandel har arbetet koncentrerats på attstäda upp i varusortimentet i syfte att öka omsätt-ningshastigheten och minska andelen inkurantavaror, introducera SAP på varusidan och att genom-föra Coop Norges fackhandelsstrategi.

När det gäller inkurans så halverades lagret. Enuppföljning visar hur Coop Norge i framtiden skaundvika den tidigare ackumuleringen av långsam-säljande varor.

Uppbyggnad av sortiment med utgångspunktfrån respektive kedjas premisser gick långsammareän planerat, i första hand beroende på att omfatt-ningen av detta arbete underskattades. Arbetet är nupå god väg och ska, med de nya försäljningsvillkorsom började gälla den 1 januari 2003, vara klart underförsta halvåret 2003.

Som en del av fackhandelsstrategin ska CoopNorge vara bäst på att sälja fackhandelsprodukter

inom ramen för dagligvarukoncepten. Denna ambi-tion förverkligas i form av ”Fag i dag”, där CoopNorge genom abonnemang och stående beställning-ar erbjuder samvirkelagsbutikerna lättsålda varorsom kan säljas direkt från pall.

MÅNGA NYHETER INOM

DAGLIGVARUSORTIMENTET

Inom Frukt och Grönt var den viktigaste uppgiftenatt etablera säsongsvisa kedjesortiment och föra utvaru- och prisinformation om dessa produkter tillsamvirkelagsbutikerna. Samtidigt sjösattes ett pro-jekt som ska effektivisera varuströmmarna inomområdet.

Coop Norge beslutade att välja det marknads-ledande företaget Gilde som huvudleverantör avkött i Norge. Att fastställa den framtida övergripan-de strategin inom Kyl och Frys är ett arbete somfortfarande pågår.

Inom Torrvaror lades ett omfattande arbete nedpå förberedelserna för att introducera alkoholhaltigcider och färdigblandade drycker med en alkohol-halt på upp till 4,76 procent. Detta är en varugruppsom ställer höga krav.

Med början den 1 januari 2003 säljer Coop Norgeockså rökavvänjningsprodukter. Detta är ett steg iatt börja konkurrera med apoteken inom områdetreceptfria läkemedel som bedöms kunna bli enbetydande varugrupp på sikt.

NORDISKT SAMARBETE GER GODA

MÖJLIGHETER

Coop Norge samarbetar sedan tidigare övernationsgränserna i flera olika sammanhang. Under2002 kunde fördelarna med att ingå i en koncernutnyttjas mer än förväntat. Den nationellt betinga-de skepsis, som förekom inom några varuområdenmot ett sådant samarbete, försvann snabbt när för-delarna med lösningen blev tydliga.

Samarbetet inom Coop-koncernen ledde till ettstärkt samarbete med finska Inex inom ramen förNAF International (gemensam nordisk inköpsorga-nisation). På fackhandelssidan fortsätter samarbeteti Intergroup (gemensam europeisk inköpsorganisa-tion för fackhandel).

STÖDFUNKTIONER TILLGODOSER KRAVET PÅ

MATSÄKERHET OCH INFORMATION

Konsumenternas fokusering på matvarusäkerhetfortsätter att öka, och detta har medfört större insat-ser, både vad avser uppbyggnad av interna rutineroch samarbete med leverantörerna när det gälleråterkallande av produkter.

Målet var att ha en varu- och prisinformationsom skulle fungera inom alla varuområden ochunder alla säsonger före utgången av 2002. Eftersomdetta arbete var mer omfattande än väntat ochavdelningen dessutom var djupt involverad i pro-jektarbete uppnåddes inte målet. Uppgiften är ickedesto mindre av största vikt, framför allt för samvir-kelagsbutikerna.Tidsfristen har förlängts till den 30juni 2003.

Lättsålt direkt från pallFag i dag är Coop Norges offensiva satsning på fackhandelsprodukter idagligvaruhandeln. Coop ska vara ledande i Norge när det gäller att hittaspecialvaror som tillför butikerna ren extraförsäljning.

Bakgrunden är den allt hårdare priskonkurrensen på dagligvaror. Detkrävs ett större inslag av varor som kan omsättas snabbt och med högrebruttomarginal än dagligvaror. Det är här Fag i dag kommer in. Fag i dag-varorna ska bidra till en omsättningsökning i dagligvarubutikerna ochmålsättningen är att öka marknadsandelen till 26 procent före utgång-en av 2005.

Fag i dag-varorna säljs, exponeras och marknadsförs på samma sätti alla dagligvarubutikskedjor. Displayer och pallar är gjorda i miljövänligpapp. När pallen är tom kastas säljstället.

Coop Norge har tre plattformar för utveckling avegna varumärken: Lågpris, Kvalitet och Miljö.

LÅGPRISVARUMÄRKET XP

– ENKELT OCH BILLIGT

Många av Coops kunder efterfrågar basvaror till ettlågt pris och XP är alternativet för dessa. XP är pro-dukter för kunder som är mer intresserade av inne-hållet än en snygg och avancerad förpackning. AllaXP-produkter har en likartad och enkel dekor, somgör det lätt att hitta varorna i hyllan.

Beräkningar visar att det finns pengar att tjänagenom att köpa XP-produkterna jämfört med attköpa mer kända märken. En normalstor familj kanspara cirka 2 500 NOK på ett år om de köper XP istället för andra märkesvaror.

XP ökade sin försäljning med 9,7 procent under2002. Vid slutet av 2002 fanns 62 artiklar i serien.

Under 2003 kommer XP-varorna att ersättasmed det nya samnordiska lågprismärket Coop X-tra. Eftersom kostnadsfokus är centralt när det gäl-ler lågprisvarumärken kommer inte några produk-ter eller förpackningar av det som redan finns ilagret att kastas. Kunderna kommer därför att finnabåde XP och Coop X-tra i hyllorna ett tag till.

COOP ÄR KVALITETSVARUMÄRKET

– NOGA UTVALT

Kvalitetsvarumärket Coop sitter på produkter somär noga utvalda. När det gäller produkter ur Coop-serien så ställs minst lika höga krav på dessa som dedyrare varumärkena. Kunderna får lika hög kvalitet,men till ett lägre pris.

Bland Coop-produkterna ingår också märkenfrån företagets egen industriverksamhet: Røra,Goman och Coop Kaffe. Under 2002 fasades detidigare varumärkena Rainbow och Husets ut ochersattes av Coop-märkta produkter. Totalt fanns islutet av 2002 närmare 300 artiklar i Coop-serien.Därutöver säljs även en rad olika varianter av brödunder märket Goman.

Kvalitetsvarumärket Coop är den största av detre satsningarna på egna varumärken och rymmerflera olika kategorier både inom dagligvaror och säl-lanköpsvaror.Totalt ökade varumärkets omsättningmed 5,1 procent under 2002.

COOP NATUR – EKOLOGISKT ODLAT

Coop Natur är Coops eget märke för ekologiskamatvaror i Norge. Många av Coops kunder är mil-jömedvetna och önskar handla medvetet också närdet gäller dagligvaror. Därför ska det alltid finns ettgott urval av ekologiska dagligvaror med en högkvalitet i Coops butiker i Norge.

Coop Natur-produkterna produceras efter mertraditionella metoder, till exempel används gödseloch kompostjord, förnyelsebara material ochmanuell ogräsbekämpning. Kvalitetsmässigt skaCoop Natur-produkterna vara lika bra som merkända märken.

Även om utbudet och omsättningen av ekolo-giska dagligvaror är väsentligt mindre än av de kon-ventionella produkterna, så visar en stadigt positivförsäljningsutveckling att allt fler kunder väljerCoop Natur. Omsättningsökningen för CoopNatur låg över 63 procent 2002. Vid utgången av2002 såldes 23 artiklar i denna serie.

Alla Coop Natur-produkter är garanterat ekolo-giska och bär Ø-märket från Debio som är Norgeskontroll- och certifieringsinstanser för produktion,förädling, omsättning och import av ekologiskavaror.

En ny marknadsavdelning

Märken att lita på

Under 2002 etablerades en marknadsavdelning somen linjefunktion för att bygga Coop Norges master-brand och effektivt marknadsföra kedjor och egnavarumärken.

Lanseringen av Coop Norges masterbrand hargett bra genomslag i marknaden. Vid utgången av2002 är den spontana kännedomen etablerad på enhög nivå genom Coop Norge som masterbrand ochCoop Norges branding av egna kedjor. I MMIs(Markeds- och Mediainstituttet) profilundersök-ning bland Norges 115 största företag är Coop Norge

nummer ett i gruppen detaljhandel på reklam ochinformation. Totalt rankas Coop Norge som num-mer fyra av landets företag. Positioneringen somkonsumentägd organisation har gett Coop Norgeen tydligare identitet och kännedom. Reklamfil-merna rankas högt bland de mest omtyckta.

I Projekt 2003 har nordiska effektivitetsvinsterkunnat hämtas hem och marknadsföringskostna-derna har väsentligen kunnat minskas.

Under 2002 initierades ett arbete med att för-stärka positioneringen av alla kedjekoncepten och

i anslutning därtill gjordes en genomgång av ked-jornas respektive kommunikationsstrategier. Blandresultaten på marknadsföringssidan kan nämnas attCoop Mega fick jämställdhetspris för sin kommu-nikation och att Coop Prix fick hög uppmärksam-het för sina reklamfilmer.

ANTAL ARTIKLAR

XPCOOP

COOP NATUR

400

320

240

160

80

0

FÖRSÄLJNINGS-UTVECKLING

(INDEX 2001 = 100)

01 02


250

200

150

100

50

0

105,8

62

300

23

INK

OG

NIT

O A

S


Utveckling av kedjekoncepten

Kedjedrifts uppgift är att göra butikerna till attrak-tiva handelsplatser för kunder och medlemmar.Funktionen arbetar med konceptutveckling och ärrådgivande organ för samvirkelagene så att de kanvälja rätt butikskoncept på rätt plats. Kedjedrift har två divisioner: Dagligvaror och Stormarknader/fackhandel.

Under första delen av året finjusterades modelleninom ramen för den nya koncernen så att kedjornaskulle bli goda uppdragsgivare till Coops övrigafunktioner i Norge; Inköp & Sortiment, Varuför-sörjning, Marknadsavdelning och Regionsavdel-ningarna.

FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONSMODELLEN

POSITIVT FÖR KEDJEDRIFT DAGLIGVAROR

För att möta de förväntade ändringarna i markna-den och för att tillfredsställa medlemmarna ochkundernas behov har Kedjedrift reviderat de olikakedjestrategierna. Kedjedrift Dagligvaror har testatett nytt koncept för Prix-butikerna, Coop PrixEkstra och har också börjat använda ett nytt verk-tyg, ”Klart för kunde”, för att höja standarden ochmöta kundernas önskemål i butiken.

Kedjedrift Dagligvaror har också utvecklat och

testat en ny datahanteringslösning som ska knytabutiken, samvirkelag och de olika delarna av CoopNorge närmare varandra.

Coop Prix, Coop Mega och Coop Marked hadesamtliga större tillväxt än jämförbara butiker påmarknaden. För den totala tillväxten per kedja ärbilden något annorlunda på grund av nedläggning-ar och omprofileringar av butiker.

EN RENODLING AV KEDJORNA INOM

STORMARKNADER

Kedjedrift Stormarknads huvuduppgift är att verk-ställa Coops strategier inom fackhandel.Detta bety-der en satsning på fackhandel genom dagligvarubu-tikerna inklusive Coop Obs! Stormarked.

Coop Obs! uppdelades under året i två kedjor.Kategorispecialister inom bygg blev i mars en egenkedja – Coop Obs! Bygg och kedjan består nu av 14stora byggvaruhus. Avsikten var att renodla koncep-tet genom att etablera en högre grad av integreradkedjedrift. Samtidigt började de två kedjorna Bygg& Bo och Byggmix samarbeta när det gäller sorti-ment och marknadsföring. Coop Obs! Bygg harlyckats mycket bra och har den ledande positionenpå den norska ”gör det själv”-marknaden, vilket i

dagsläget bland annat innefattar ledarskap när detgäller pris. Omsättningen 2002 ökade med 18 pro-cent och lönsamheten är mycket god.

Coop Obs! Stormarked renodlades på sammasätt. Detta innebär att en ny samordnad koncept-plattform har utvecklats och den ska nu implemen-teras i alla stormarknader. Omsättningen i stor-marknaderna ökade med 6,7 procent, vilket innebäratt Coop Obs! Stormarkeder har vunnit marknads-andelar. Kostnadsnivån är på väg ner och en resul-tatförbättring väntas.

Under året lades Ideel ner som kedja som enkonsekvens av att Coop Norge inte längre har ambi-tionen att vara ledande inom specialiserad elekto-nikhandel. Istället för en satsning på en kedja eta-blerade Kedjedrift Stormarknad ett profilsamarbeteoch butikerna omprofilerades till Coop Elektro.Elektrobutikerna hade ett bra år med en omsätt-ningsutveckling i linje med förväntan.

Profilsamarbeten etablerades inom hemartiklaroch sport. Coop Kjökken & Hjem och Coop Sportär profilsamarbeten med sortimentssamordningmed Coop Obs! Stormarked.Båda profilsamarbete-na ingår både som avdelningar i dagligvarubutikeroch som friliggande butiker.

Coop Mega prisat förjämställd reklamI samband med den internationella kvinno-dagen 2002 delade Likestillningssentret ochWesterdals reklameskole ut ett pris för årets tv-reklam ur ett jämställdhetsperspektiv. Prisutde-lare var H.K.H. kronprins Haakon. Coop Megasreklam föll juryn i smaken för att den på ettdiskret och charmerande sätt visar en små-barnsfamilj i en realistisk situation, där detstereotypiska mönstret är brutet utan att detverkar arrangerat. Filmen visar inte perfektamänniskor i en fantasivärld utan en helt vanligfamilj som är lätt att identifiera sig med. Förut-om att reklamen säljer Coop Mega som butiks-kedja så påverkar den också synen på jäm-ställdhet. Juryn bestod av elever från Westerdali Oslo och filmen producerades av Republica.

Tv-reklam för Coop Mega.


Distribution och logistik – en kärnaffärEn viktig del av verksamheten är distribution ochlogistik, som styr strömmen av daglig- och fack-handelsvaror hela vägen från producenterna tillbutikerna.

Coop Norge har ansvaret för de dagliga leveran-serna till den enskilda butiken. Detta innefattar alltfrån att garantera att rätt varor levereras i tid till attkvaliteten är hög. Med högsta kompetens i plane-ring och styrning samordnas ett mycket stort antalaktiviteter med målet att leveransservicen ska varabästa möjliga till lägsta möjliga kostnad.

Ansvaret för distribution och logistik är fördelatmellan Coop Norge Regioner och Coop NorgeVareforsyning.

Coop Norge Vareforsynings uppgift är att eta-blera rutiner, processer och system som lagren skaanvända för att uppnå kostnadseffektiv drift. Avdel-ningen har operativt ansvar för transport av ingåen-de varor till lager och ett professionellt ansvar förutgående transporter till butik. Den ger även rikt-linjer för ett effektivt varuflöde för Coop Norge Inn-kjøp & Sortiment och har operativt ansvar för cen-trala lager för dagligvaror.

Coop Norge Regioner med totalt åtta dagligvarula-ger och ett centralt lager för fackhandel ansvarar fördistributions- och logistikaktiviteter på regionalnivå och arbetar enligt Coop Norge Vareforsyningsrutiner, processer och system. Regionerna kan dockgöra lokala anpassningar om det finns marknads-och logistikmässiga fördelar och om de sker i enlig-het med Coop Norges övergripande strategi. CoopNorge Regioner fungerar även som kontaktpunktför samvirkelagene.

Under 2002 arbetades det intensivt för att uppnåen stabil servicegrad, reducera kostnader och för attimplementera SAP, företagets grundläggande data-system, på centrallagret för fackhandelsvaror. Ser-vicegraden för dagligvaror var under året överlagstabil och på en acceptabel nivå. Servicegraden påcentrallagret för fackhandel hade en positiv utveck-ling i förhållande till förra året, men hade dessvärreen nedgång under hösten. Servicegraden kommeratt vara i fokus även 2003. Coop 2003-programmetför att uppnå kostnadsreduktioner har medfört lägrekostnader i samtliga lager.

A N N O R L U N D A N Ä T H A N D E L G Ö R

S T O R M A R K N A D E N T I L L S N A B B K Ö P

Coop Nettbutikk heter det nya Internethandelskonceptet påwww.coop.no.

Varorna levereras genom de egna butikerna, för närvarande170, och betalningsrutinerna är enkla och trygga. Ingen behöveroroa sig för att lämna ut sitt kreditkortsnummer på nätet; varor-na betalas när de hämtas i butiken.

På sikt ska Coop Nettbutikk kunna erbjuda ett tre gånger såstort varuutbud som en normal dagligvarubutik inom Coop. Denlokala Coop Marked kan med andra ord fungera som en CoopObs! stormarknad. Idén är att förena Internets tillgänglighet medbutikskedjornas olika styrkor. Coop Markeds närhet och snabb-het kombinerat med stormarknadens sortiment. En nytänkandeoch svårslagen kombination.

Internethandel testas till en början i Oslo. Under testperiodenär utbudet begränsat till cirka 250 produkter men faller försöketväl ut kan det handla om att erbjuda hela fackhandelssortimen-tet, cirka 10 000 produkter.

DA

G A

. IV

AR

SØ

Y

ETT AV NORGES BÄSTA FÖRETAG – I FOLKETS ÖGON

Varje år sedan 1992 har opinionsföre-taget MMI gått ut och frågat befolk-ningen från 15 år och uppåt om derasuppfattning om Norges största före-tag. Coop Norge rankas som bästaföretag i branschen både när detgäller totalintryck, miljömedveten-het, moral och samhällsansvar. Före-taget är även ledande när det gällerreklam för egna varor och tjänsteroch information utåt om verksamhe-ten. Bland alla 115 företagen placera-de sig Coop Norge så här:Totalintryck – 7:e platsMiljömedvetenhet – 2:a platsSamhällsansvar och moral – 4:e platsEkonomi och lönsamhet – 7:e platsReklam och information – 4:e plats


Egen tillverkning med gott resultat

Industrirörelsen inom Coop Norge producerarvaror som saluförs med egna varumärken. Målet äratt producera de bästa egna märkesvarorna i Nor-den. Industrirörelsen består av MargarinfabrikkenNorge, Gomanbakeren, Røra Fabrikker och CoopNorge Kaffe.

Industrirörelsen har haft god resultattillväxtunder de senaste åren och har ökat sin lönsamhetavsevärt.Den viktigaste faktorn i resultatutveckling-en är genomförandet av ett kostnadsbesparingspro-gram med ambitionen att minska kostnaderna med54 MNOK fram till 2003. Detta har bidragit till attrörelseresultatet under 2002 ökade med 42 procent.De viktigaste åtgärderna har varit att reducera per-sonalkostnader, öka produktiviteten, förbättrainköpsvillkoren, ändra recept, samordna processeroch lägga ner olönsamma produkter. Vissa externafaktorer har också bidragit positivt som en fördelak-tig utveckling på råvarupriser och en stark utveck-ling av den norska kronan.

Omsättningsutvecklingen under 2002 var dock svagtnegativt. Därför avser företaget att stärka mark-nadsarbetet med nya produkter, designändringaroch förbättrade exponeringslösningar. Ett projekt,vars mål är att samordna säljresurserna inom helaindustrirörelsen i en ny struktur, startades ocksåunder året.

AS MARGARINFABRIKKEN NORGE

Företaget producerar margarin och olja. Huvud-märkena är Per och Soya.

Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med 15 procent.

GOMANBAKEREN HOLDING AS

Företaget har åtta bagerier som producerar färsktoch förbakat bröd,det sistnämnda även på export tillDanmark och Sverige.

Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med287 procent.

AS RØRA FABRIKKER

Företaget tillverkar sylt, juice, saft och läskedrycker.Juice i kartong står för cirka 60 procent av omsätt-ningen.

Rörelseresultat jämfört med 2001 minskade med29 procent.

COOP NORGE KAFFE AS

Företaget är ett traditionellt kafferosteri som impor-terar råkaffe, blandar, rostar, mal och paketerar förbutikerna. Coop Norge Kaffe AS är Norges tredjestörsta kaffeproducent med 5 500 ton kaffe per år.Företaget tillverkar flera olika sorter men Coop Gulär det största märket och står för cirka 50 procent avden totala försäljningen.

Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med 93 procent.

DA

G A

. IV

AR

SØ

Y


Gröna framgångar, etik och stora utmaningarCoops förpliktelser på miljöområdet i Norge ärklara – de är bestämda av medlemmarna. Coop skavara i främsta ledet när det gäller miljöarbete ocherbjuda miljövänliga produkter. Detta innebär attCoop måste skapa förutsättningar för kunder ochmedlemmar att kunna följa ett mer hållbart kon-sumtionsmönster. Vidare ska Coop arbeta medinterna driftförhållanden. De är inte särskilt synliga,men är likväl viktiga för att reducera den totala mil-jöbelastningen från verksamheten, samtidigt som deäven har en väsentlig ekonomisk sida. Årets resultatvisar att Coop på en del områden rör sig i rätt rikt-ning, men att mycket samtidigt är ogjort.

Coops anseende inom områdena miljö, sam-hällsansvar och etik är mycket gott i Norge. Dettablev än en gång fastslaget i MMIs årliga profilun-dersökning av de största norska företagen, som visa-de att Coop är nummer två av alla företag i katego-rin miljö och nummer fyra inom samhällsansvar ochmoral. I båda kategorierna är Coop bäst i branschen.Coop blev också nominerat till årets Anseendepris,som delas ut av Norska Informationsrådgivare,bland annat som en följd av satsningen på miljö ochvärdeuppbyggande.

Verksamheten påverkar miljön indirekt genomuttag av råvaror. Därför är arbetet med att erbjudaprodukter som framställs på ett så miljöanpassat sättsom möjligt och ger upphov till så lite avfall sommöjligt, under och efter förbrukning, viktigt. Åretsresultat visar att antalet ekologiska varor har ökat

med 19, mängden har ökat med 16 procent och utgörnu drygt 1 procent av den totala matvaruförsäljning-en i ton. Detta är både säsongsvaror och varor somfinns i det fasta sortimentet. En utvidgning av sorti-mentet, inte minst inom det egna varumärket CoopNatur, är en av de största utmaningarna framöver.

Avfallshantering blir en allt viktigare uppgift förCoop Norge – inte minst beror detta på att kostna-derna för avfallshantering ständigt ökar. Förpapp/papper och plast, som är de största fraktioner-na med avseende på vikt, har Coop nu närmat sigfull återvinningsgrad. Erfarenheter från bland annatden nya återvinningsstationen vid lagret i Trond-heim är nyttiga när detta arbete går vidare. Vidanläggningen har man visat att det går att tjänapengar på att hantera avfallet själv.

Transport och energiförbrukning utgör andraväsentliga miljöpåverkningar från verksamheten. Påbåda dessa områden ligger stora utmaningar framföross, såväl med tanke på minskad resursförbrukningsom mer miljöeffektiva lösningar. Årets resultatvisar att fördelningen mellan olika transportmedelär mer eller mindre konstant i förhållande till tidi-gare år. Energiförbrukningen i förhållande tillomsättning visar på en mindre ökning jämfört medtidigare år. Detta kan hänga samman med tempera-turmässiga förhållanden, men visar att vi måste arbe-ta hårt för att reducera såväl kostnader som miljö-belastning på detta område framöver.

Futuro-bananerna – rättvis handelHösten 2000 kontaktades alla de fyra stora dagligvarukedjorna i Norge av representanter för SITRAP,bananarbetarnas fackorganisation i Mellanamerika. Man ville diskutera etisk handel och möjligheterna attetablera avtal för direktleveranser av bananer från plantager i Costa Rica. Bara Coop Norge visade intresse.

Bananindustrin domineras av stora koncerner. Via kontakten med SITRAP slöt Coop Norge direktav-tal med en bananplantage i Costa Rica och säkrade därmed bättre löner och arbetsförhållanden för arbe-tarna, som dessutom fick en solidaritetsbonus. Eftersom alla fördyrande mellanled var borta blev det dess-utom en bättre affär för både plantageägaren och Coop.

I maj 2002 kunde Coop saluföra de första ”solidaritetsbananerna”, Futuro, i Norge. Dessvärre uppstodkvalitetsproblem med leveranserna, vilket gjorde att avtalet bröts. Men allt arbete var inte förgäves. Pro-jektet gav massor av erfarenheter och visade potentialen för rättvis handel. Coop Norge kommer att fort-sätta att arbeta med denna modell för rättvis handel.

A N S VA R Ä V E N U TA N F Ö R G R Ä N S E R N A

Coop Norge har under 2002 varit involverat i

ett flertal projekt i utvecklingsländer. Pengarna

kommer från Coop Solidaritetsfond, som ger

bidrag till ”selvhjelp i utviklingsland”. Det

viktigaste projektet är Vi-skogen, som är ett

agroforestry-projekt i Kenya, Tanzania och

Uganda. Projektet drivs av Stiftelsen Vi-

skogen i Sverige. Tillsammans med NORAD

utgör bidraget från Coop 5 MNOK per år.

Dessutom har Coop Norge deltagit i koopera-

tivt styrda utvecklingsprojekt i Mellanamerika.

Projekten drivs av NORCOOP, som är de

norska samvirkeföretagens biståndsorganisa-

tion. Näringsutveckling och utbildning i ko-

operativ verksamhet är huvudteman.

Frälsningsarmén + Coop Norge = santHösten 2002 skrev Coop Norge och Fräls-ningsarmén ett samarbetsavtal och julen2002 stod 3 000 insamlingsbössor klara iCoops butiker. Insamlingen, ”julegryta inni varmen”, gav över 2 miljoner NOK tillFrälsningsarméns sociala arbete i Norge.Samarbetet har fått en bra start. Fräls-ningsarmén har fått en helt ny träffpunktoch når fler människor än de annars haftmöjlighet att träffa. Flera kunder i butikenhar efterlyst en fortsättning, en liten ”jule-gryta”, och flera av butikerna har på egetinitiativ fortsatt insamlingarna. Samarbe-tet har gett mersmak och under 2003 skaparterna se om det finns fler områdensom man kan samarbeta på.

DA

G A

. IV

AR

SØ

Y

UN

IFO

RM

AS


Coop Norges butikskoncept

COOP MARKED

Coop Marked sätter närhet till kunden främst ochhar ett sortiment som täcker det vardagliga behovetav dagligvaror och med ett särskilt utvalt sortimentav sällanköpsvaror. Men kedjan saluför även ettbegränsat sortiment av varor utanför det traditio-nella. Kundmötet är centralt och målgruppen ärförst och främst lite äldre personer som är låg- ellermedelinkomsttagare.

AFFÄRSIDÉ

Coop Marked har starkt fokus på personlig och för-troendeingivande service och vill skapa en starkkoppling till lokalsamhället. Att handla hos CoopMarked ska vara mer än att bara införskaffa det nöd-vändigaste.

Chef Per Jacobsen

Antal butiker 401


SUPERMARKETS

COOP MEGA

Coop Mega är den största supermarketkedjan iNorge och vänder sig till en- och flerpersonshushållsom vill ha ett varierat sortiment från hela världen.Mega satsar på färskvaror och har specialiserat sig påmiddagslösningar genom att erbjuda ett spännandesortiment, mattips och medarbetare med god kun-skap om mat.

AFFÄRSIDÉ

Coop Mega är middagsbutiken och supermarket-kedjan som specialiserat sig på nya tips och recepthela året. Coop Megas mål är att göra middagenenklare, men inte på bekostnad av vare sig smak ellerstämning runt bordet.

Chef (fr o m 1 maj 2003) Wenche Løvland

Antal butiker 160


SUPERMARKETS

COOP OBS!

Coop Obs! är den enda landstäckande stormark-nadskedjan. Sortimentet är brett med allt från dag-ligvaror till kläder, skor och sportutrustning. CoopObs! erbjuder fasta och låga priser på ett utvalt sor-timent.

AFFÄRSIDÉ

Coop Obs! är lågprisalternativet för daglig- ochfackhandelsvaror.Kombinationen av fasta priser ochbra sortiment ska vara ett prisvärt alternativ. CoopObs! ska vara marknadsledande när det gäller distri-bution, logistik och drift. Inköpspriserna ska varalägre än konkurrenternas.

Chef Tore Tjomsland

Antal butiker 21


STORMARKNADER

COOP PRIX

Coop Prix erbjuder närhet och bekväma inköp tilllåga och fasta priser. Utbudet täcker normalbehovetmed ett sortiment bestående av både egna ochkända varumärken till fasta och låga priser. Kunder-na ska alltid ha nära till en butik. Målgruppen ärframför allt barnfamiljer och unga som precis flyttathemifrån men även de med krav på ett modernt sor-timent.

AFFÄRSIDÉ

Lågpriskedja med fasta låga priser.

Chef Aud Lundstad

Antal butiker 328


LÅGPRISBUTIKER

COOP OBS! BYGG

Coop Obs! Bygg ska vara marknadens mest attrak-tiva och lönsamma gör-det-själv-koncept.

Som Norges första och enda byggvarukedja medett renodlat konsumentkoncept ska Coop Obs!Bygg täcka behov på gör-det-själv-marknaden inomhus och trädgård.

AFFÄRSIDÉ

Kombinationen av stort varuurval, fasta låga priseroch fina extraerbjudanden ska ge kunderna markna-dens bästa handelsalternativ.

Chef Josef Gimsøy

Antal butiker 14


STORMARKNADER

Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen.

COOP SVERIGE


Att bli mästrad i köket är antagligen något allavarit med om och det är inte alltid angenämt. Attbli mästrad i butiken är en mer positiv upplevelse.

I alla Coop Konsums butiker finns en matmäs-tare som kunderna kan ta kontakt med. Matmäs-taren är en inspiratör och vän i vardagen. Mat-mästarens uppgift är bland annat att spridamatglädje i butiken, arrangera mathändelser ochdemonstrationer tillsammans med leverantörersamt att bistå kunder med råd, tips, recept och

idéer kring såväl vardags- som festmåltider.Matmästarna hjälper inte bara till med att

skapa delikata och hälsosamma måltider, de harockså insikt i miljöfrågor och kunskap om ekolo-giska varor. En av Matmästarnas nyckeluppgifterär att upplysa om det ekologiska sortimentet ochbidra till att Coop Konsum ska uppnå det tuffamålet att ekologiska varor ska uppnå minst tioprocent av försäljningen.

Att bli mästrad får en positiv innebörd

C O O P S V E R I G E . M AT M Ä S T E R I , C O O P K O N S U M .

E T T GO

T T E XE M

P E L

ST

EFA

N B

ER

G

OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK


01* 02*PROFORMA

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESKATT, MSEK

01 02

COOP SVERIGES DEL AV COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING

35%

Coop Sverige sätter medlemsnyttan i centrum

EKONOMISKT

Coop-koncernens helägda dotterbolag i Sverigedriver de två detaljhandelskedjorna Coop Kon-sum, Sveriges största integrerade dagligvarukedjamed 373 butiker, och Coop Forum, som är Sveri-ges största stormarknadskedja med 43 enheter. ICoop Sverige ingår också funktioner för inköp,logistik, marknadsföring och butiksdrift.

Coop ska med medlemsnyttan i centrum,utveckla en så konkurrenskraftig, attraktiv ochlönsam detaljhandelsverksamhet så att medlem-skapet ger tydliga mervärden. Visionen är att varaSveriges ledande och mest innovativa detaljhan-delsverksamhet. På marknadsplatserna ska med-lemmarnas och kundernas krav på köpupplevelseoch konsumenttrygghet överträffas. Den finansiel-la styrkan ska göra det möjligt att hela tiden skapanya värden och lösningar för medlemmar ochkunder.

ÅRET I KORTHET

• FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE MED 3,9 procent till 27 315 MSEK. I synnerhet har Coop Forums för-säljning utvecklats positivt.

• DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET förbättradesmed cirka 178 MSEK till 270 MSEK.

• DE EGNA VARUMÄRKENA hade en mycket god för-säljningsutveckling. Det gäller särskilt Signum-sortimentet som ökade med 22 procent.

• FÖRSÄLJNINGEN AV EKOLOGISK mat ökade särskilti Coop Forum. Ökningen var 30 procent.

Vd Andreas Falkenmark

Medelantal anställda 12 322

Antal butiker 416

VD

STABER

KATEGORI &

LOGISTIKMARKNADCOOP KONSUMCOOP FORUM

COOP SVERIGE OCH DE DETALJ-HANDELSDRIVANDE FÖRENINGARNA 2002

■ DDF och Coop Sverige kommuner, 6 st■ DDF kommuner, 136 st ■ Coop Sverige kommuner, 124 st ■■ Kommuner utan kooperativ verksamhet, 22 st

270 27 31526 299

92

300

240

180

120

60

0

30 000

24 000

18 000

12 000

6 000

0

MA

GN

US

FO

ND


ANDEL AVFALL TILLDEPONI/FÖRBRÄNNING

COOP FORUM

42%

ANDEL ORGANISKT AVFALL COOP FORUM

5%

ANDEL MATERIAL-ÅTERVINNING COOP FORUM

52%

FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKALIVSMEDEL, MSEK

600

480

360

240

120

0

ANDEL MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR AV TOTAL

KEMTEKNISK FÖRSÄLJNING

75%

545

FÖRSÄLJNING MILJÖMÄRKTAKEMTEKNISKA ARTIKLAR, MSEK

300

240

180

120

60

0

ANDEL MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR AV TOTAL

HYGIENFÖRSÄLJNING

29%

FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA HYGIENARTIKLAR, MSEK

500

400

300

200

100

0


MÄN 41%KVINNOR 59%

FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN

I FÖRETAGSLEDNING

MÄN 70%KVINNOR 30%


BEFATTNING, BUTIK

MÄN 69%KVINNOR 31%


BEFATTNING, ÖVRIGT

MÄN 76%

SJUKLÖNEKOSTNAD I RELATION TILL TOTAL LÖNEKOSTNAD

2%

ÅLDERSFÖRDELNING ANSTÄLLDA COOP SVERIGE

KVINNOR MÄN

60– år683 202

50–59 år1 759 782

40–49 år1 445 887

30–39 år1 824 1 115

18–29 år1 744 1 241

–17 år50 36

2 000 0 2 000

KORT2 ) LÅNG3 )

Kvinnor 3,0 8,3

Män 2,8 4,4

Totalt 2,9 6,8

SJUKFRÅNVARO1 )

Sjukfrånvaron har ökat något jämförtmed föregående år (8,8%). Det ärden långa sjukfrånvaron som ökatmedan den korta ligger kvar påoförändrad nivå. Utvecklingen i CoopSverige ansluter sig till den trendsom visat sig på arbetsmarknaden iövrigt.

1) i procent av kontrakterad tid

2) 1 – 14 dagar

3) Från 15 dagar

01 0201 02

01 02

MILJÖ/EKOLOGISKT

SOCIALT

KVINNOR 24%

385255

444

412269


Matmästeri och ekologi

EKONOMISKT COOP KONSUM

Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 228

Coop Konsums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 41

MILJÖ/EKOLOGISKT

Försäljning av KRAV-märktalivsmedel, ton 29 000

Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 46,8

Andel miljömärkta artiklar av total kemteknisk försäljning, % 47,7

Miljöutbildning, antal timmar 4 700

SOCIALT KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, % 71 29

Fördelning på chefsbefattning, % 32 68

Föräldraledighet, % 3,6 0,7

Vård av sjukt barn, % 0,4 0,3

Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 1,7

M E R E K O - M AT H O S C O O P K O N S U M

Coop Konsums försäljning av ekologisk mat ökade med 27 procentunder 2001 och med 22 procent 2002. Ökningen har varit stadig desenaste 15 åren och den tog extra fart under 2001 – Coop Konsumsålde 29 000 ekologisk mat, varav 80 procent utgjordes av färsk-varor – och fortsatte under 2002. Detta ledde till att alla kunder somhandlade ekologisk mjölk, för att ta ett exempel, bidrog till attanvändningen av bekämpningsmedel minskade med 4 100 kg ochkonstgödselanvändningen minskade med cirka 300 000 kg.

BESLUT ATT GÖRA BÖCKER

TILL BASVARA BELÖNAS

Coop Konsum tilldelas SvenskaFörläggarföreningens pris ”Åretspocketgärning 2002” för att mantog beslutet att pocketböcker skaingå i sortimentet i Coop Konsumsbutiker i hela landet. Belöningenför företagets satsning var inte baraett pris utan också en affärsmässigframgång. Coop Konsum har påett och ett halvt år lyckats med attbli en av de största pocketförsäljar-na i landet. Försäljningen ökademed cirka 20 procent 2002.

ANDEL AV COOP SVERIGES TOTALA FÖRSÄLJNING

COOP KONSUM 41%

ANDEL MILJÖMÄRKT/EKOLOGISKFÖRSÄLJNING AV

TOTAL FÖRSÄLJNING

COOP KONSUM 6,5%

COOP KONSUM

Coop Konsum är Sveriges största integrerade dag-ligvarukedja. Coop Konsums 373 butiker erbjuderkunden goda trafiklägen, bostadsnära och citynärabutiker, där det går att handla snabbt, enkelt, gottoch nyttigt. Butikerna är fördelade på butiks-profilerna Coop Konsum och Coop Extra. CoopKonsums viktigaste målgrupp är människor i yngremedelåldern med moderna värderingar.

Profilen Coop Extra ingår i konceptet CoopKonsum och ska genom sin volym erbjuda mat-glädje, matmästeri och storköp till extra bra priser.

AFFÄRSIDÉ

Coop Konsum ska, genom en kunnig och engage-rad personal, vara en pådrivande kraft inom Mat-mästeri och Ekologi.

Matmästeri står för matupplevelse, inspiration,snabbt & enkelt, kunskap och hälsa. Ekologi står förengagemang, uthållig konsumtion och ett brett eko-logiskt sortiment.

Chef Thomas Evertsson

Antal butiker 373

Säljyta 100–3 000 kvm

SUPERMARKETS

ST

EFA

N B

ER

GS

US

AN

NE

HA

LL

MA

N


Storköpskundens bästa affär

EKONOMISKT COOP FORUM

Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 746

Coop Forums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 43

MILJÖ/EKOLOGISKT

Försäljning av KRAV-märkta eller motsvarande livsmedel, ton 7 300

Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 37,3

Andel miljömärkta artiklar av total kemteknisk försäljning, % 49,3

Andel avfall till deponi/förbränning, % 42

Andel organiskt avfall, % 5

Andel materialåtervinning, % 52

Miljöutbildning, antal timmar/personer 0,5


Medelantal anställda, % 65 35





SUCCÉ FÖR SHOP EXPRESS

1998 lanserades ett nytt system

med utgångspunkten att det

skulle bli enklare, smidigare och

bekvämare för medlemmarna att

handla. Verktyget är en hand-

scanner, som medlemmen använ-

der för att själv läsa av varorna allt

eftersom man lägger ner dem i kassar i kundvagnen. Inköpen regist-

reras och summan dras efter godkännande direkt från medlemmens

kort. Det går inte bara fortare, man slipper också packa upp och ner

varorna i onödan. Konceptet är numera en del av Coop Forums

strategi för framtiden och har blivit en stor succé. Antalet anslutna

har under de senaste åren ökat dramatiskt och i dagsläget är mer än

100 000 medlemmar registrerade som Shop Expresskunder.

UTMÄRKT MED MILJÖMÄRKNING

Coop Forum är den första svenska miljömärkta detaljhandelskedjan.Alla Coop Forums 43 stormarknader har uppfyllt Svenska Natur-skyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval.

Arbetet med att få hela kedjan miljömärkt har pågått i över tvåårs tid. Coop Forum uppfyller i dag inte bara de 76 obligatoriskakriterierna, utan också ett stort antal frivilliga punkter. Totalt är det116 åtaganden som Coop Forums stormarknader nu lever efter. Dethandlar om allt från miljömärkt el och källsortering av avfall till utbudav KRAV-märkta livsmedel. Alla restauranger och stormarknaderblev dessutom KRAV-märkta 2002. Om du vill veta mer om SvenskaNaturskyddsföreningens krav kan du gå in på www.snf.se eller omdu är nyfiken på Coop Forums arbete så gå till www.coop.se.

ETT GEMENSAMT STORMARKNADS-

ERBJUDANDE

Tidigare fanns det fyra kooperativt ägda stor-

marknadskoncept i Coop – B&W, Coop

Forum, Robin Hood och Obs!. Dessa kon-

cept har nu förenat sina styrkor i konceptet

Coop Forum och under året gick bildandet av

ett gemensamt stormarknadserbjudande in i en slutfas. I samband med

omprofileringen byggdes de flesta butiker om eller modifierades och sorti-

mentet förstärktes. De sista stormarknaderna kommer att vara klara under

2003, men redan nu märks styrkan i att samla alla resurser och allt kunnande

i ett butikskoncept och en organisation.

ANDEL AV COOP SVERIGES TOTALA

FÖRSÄLJNING

COOP FORUM

Coop Forum vänder sig till storköpskunden som påett enkelt och rationellt sätt vill göra sina vardagsin-köp på ett och samma ställe. Coop Forum erbjuderkunden allt under ett tak genom marknadens bre-daste kombination av dagligvaror, specialvaror ochBygg & Trädgård till låga priser. Bygg & Trädgårdvänder sig till gör-det-själv-kunder och hade underåret en bra utveckling, inte minst genom en tydligprofilering. Den mest prioriterade kunden är med-lemmen. Genom en hög ekonomisk nytta ska med-lemmen märka att det är lönsamt att göra sina inköphos Coop Forum. Lagom till världsmiljödagen, den5 juni 2002, blev Coop Forum Sveriges första miljö-

märkta kedja enligt Svenska Naturskyddsförening-ens kriterier.

Coop Forum inriktar sig på att vara föräldrarnasbästa vän genom bland annat riktade erbjudanden,leköar för barnen i stormarknaden och genom denegna barnklubben Prickard. Coop Forum satsardessutom på nya shoppinglösningar, som till exem-pel Shop Express.

AFFÄRSIDÉ

Coop Forum ska med storköpskunden somutgångspunkt utveckla och driva en så konkurrens-kraftig, attraktiv och lönsam stormarknad attmedlemskapet ger tydliga mervärden.

Chef Lotta Lundén

Antal butiker 43

Säljyta 3 700–18 000 kvm

STORMARKNAD

ANDEL MILJÖMÄRKT/EKOLOGISK FÖRSÄLJNINGAV TOTAL FÖRSÄLJNING

COOP FORUM4,4%

COOP FORUM43%

MA

GN

US

CA

RL

SS

ON

MA

TT

IAS

RA

HM


Coop Sverige har tre egna varumärken för dagligva-ruhandel – Blåvitt, Änglamark och Signum. Dess-utom tillkommer Coop-koncernens nya gemen-samma varumärke Coop X-tra. Samtliga ökade sinförsäljning under året 2002 jämfört med 2001.Totaltökade försäljningen av egna varumärken med cirka16 procent jämfört med 2001.

Blåvitt är äldst på marknaden och lanseradesredan 1979, men kommer på sikt att ersättas av detnya gemensamma varumärket Coop X-tra, somCoop-koncernen lanserar under våren 2003. Varu-märket har tydlig lågprisprofil och fasas in successivtunder en tvåårsperiod och ersätter befintliga lågpris-produkter inom egna varumärken, framför allt Blå-vitt. Coop X-tra ska vara ett renodlat lågprismärke,vilket kommer att märkas i lanseringen. Sortimentetkommer totalt att bestå av 100–150 produkter och

domineras av sådana som ofta används i hushållet.Priserna ska vara bland de lägsta på marknaden.

Blåvitt ökade sin försäljning med 4 procent 2002.22 procent av Blåvitts sortiment är miljömärkt.

Signum lanserades 1995 och erbjuder kundenprodukter med samma höga produktkvalitet somandra ledande varumärken, men till ett lägre pris.Signums breda sortiment sträcker sig från baspro-dukter som kaffe, te, ris till mer förädlade produktersom Sous-vide (färsk färdigmat) och Quorn. Sig-numsortimentet, som omfattar 469 artiklar, var detegna varumärke som hade starkast försäljnings-utveckling under året, 22 procent, och är marknads-ledande i landet när det gäller färsk färdigmat.

Änglamark lanserades 1991 och erbjuder prisvär-da ekologiska produkter med samma höga kvalitetsom andra ledande varumärken. I dag är Änglamark

det ledande miljövarumärket inom svensk dagligva-ruhandel och omfattar 248 produkter inom livsme-del, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- och träd-gårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter ärKRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, därnitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom ärkaffe, te, chokladkaka och kakao rättvisemärkta.Änglamark är en viktig bärare av Coops ställnings-tagande inom miljö och etik. En mission är att drivaleverantörer och konkurrenter att utveckla mer eko-logiska och miljöanpassade produkter.

Änglamark ökade försäljningen med 15 procent.Ambitionen är att alla Änglamarks produkter skavara miljömärkta och i dag är det 91 procent. Det harhittills inte funnits miljökriterier för alla produkter,till exempel hårbalsam och sköljmedel.

Miljön är vinnareStiftelsen Ekocentrum i Göteborg har tilldelats 2002

års Änglamarkspris – ett stipendium på 100 000 sven-ska kronor. Änglamarkspriset är ett årligt miljöprisinstiftat av Coop Sverige. Det delades ut för förstagången 2002. Prisceremonin gick av stapeln påVärldsmiljödagen i Globen i Stockholm. Prisutde-lare var den folkkäre Hans Alfredson som också är

ledamot av Änglamarksprisets jury.Ekocentrum vann för sina folkbildande och inspire-

rande utställningar och utbildningar.De står bakom Sve-riges största permanenta miljöutställning. Speciellt beröm-

värt är Ekocentrums PlanetPilot-utbildning för femteklassare.Där heter klassrummet Jorden och eleverna bjuds på en resa in i

framtiden.Ytterligare två kandidater fick utmärkelser för sina miljöinsatser: Dels Kaprifolkött i Bohuslän, ett

projekt med lokalproducerat, ekologiskt naturbeteskött där författaren Stefan Edman varit idégivare ochBirgit Jönsson projektledare. Dels professor Sten Ebbersten, som är professor i ekologiskt lantbruk vidSveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Ett varumärke för varje uppgift

254 248 115,9

ANTAL ARTIKLAR

BLÅVITT

SIGNUM

ÅNGLAMARK 01 02

FÖRSÄLJNINGS-UTVECKLING

(INDEX 2001 = 100)

500

400

300

200

100

0

250

200

150

100

50

0

469


Rätt vara på rätt plats i rätt tid

Kategori & Logistik ansvarar för sortimentsbyggeoch varuflödesarbete. I Kategori & Logistik ingåransvaret för kategoriområdena Färskvaror, Koloni-al/Kemtekniskt och Specialvaror samt för Distribu-tion & Logistik. (D & L).

Kategori & Logistik får sina uppdrag och rikt-linjer från koncepten. Därefter väljer Kategori &Logistik leverantörer och bestämmer vilket sorti-ment och vilken artikelnivå som ska byggas upp.Genom att en och samma avdelning ansvarar försåväl de tre kategoriområdena som Distribution &Logistik kan flödet av färsk-, kolonial- och special-varor integreras och allt från servicegrad och prog-noser till aktiviteter samordnas.

Arbetet med att finna synergier inom Coop Nor-den är en del i Kategori & Logistiks uppdrag. Under2001 startade tre nordiska samordningsprojekt somfortfarande pågår. Två syftar till att etablera gemen-samma leverantörsförhandlingar och inköp inomsällanköpsvaror och dagligvaror. Ett annat projekthandlar om gemensam uppbyggnad av egna varu-märken.

KATEGORIOMRÅDENA

Arbetet inom kategoriområdena bidrar till att ut-veckla en lönsam försäljning genom att tillhanda-hålla ett attraktivt dagligvarusortiment till kon-kurrenskraftiga priser. De ansvarar för allt frånsortimentsuppbyggnad på artikelnivå och leveran-törsavtal till utrymmesfördelning på artikelnivå ibutikerna.

Kategoriområdena ger Coop Sverige förutsätt-ningar att profilera sina kedjekoncept Coop Kon-

sum och Coop Forum samtidigt som man försökeruppnå största möjliga inköpsvolym och bästainköpsavtal. Kategoriområdena ska leverera varorsom gör det möjligt för kedjorna att nå de ekono-miska, ekologiska och sociala mål de satt upp.

Målen och utmaningarna framöver är blandannat att fortsätta förverkliga de vinster som samar-betet inom Coop Norden möjliggör och samtidigtbidra till att Coop Forum och Coop Konsum kanstärka den nationella konkurrenskraften. Arbetetmed ett gemensamt systemstöd för alla kategoriom-råden har fortsatt under året och kommer att leda tilldriftmässiga fördelar och lägre kostnader.

DISTRIBUTION & LOGISTIK

Distribution och Logistik (D & L) hanterar helaflödet av varor från leverantören till butikerna, mentar även hand om beställningar från butikerna ochomsätter dem i order till leverantören. Kort sagt ärD & L:s uppgift att förse kedjorna med varor påeffektivast möjliga sätt.

D & L har fyra dagligvaruterminaler, tre färskva-ruterminaler, en samlastningsterminaler och fyraomlastningsterminaler. Dessutom finns en centraldagligvaruterminal som även hanterar specialvaror.Terminalerna är strategiskt placerade på sju orter föratt minska onödiga transporter.

D & L har även en ny styrorganisation med che-fer för olika typer av varuflöden. Deras uppgift är attta hand om hela varuflödet från leverantör till buti-kens hylla.

Det handlar inte bara om att administrera orderoch transportera varor; D & L måste arbeta strate-

giskt. Ofta måste D & L placera order hos leverantö-rerna innan beställningar kommer in från butikerna.

Transporterna sker framför allt med lastbil ochtåg. Tågtransporter motsvarar för närvarande cirkaen tredjedel av inflödet till dagligvaruterminalerna.Det är en medveten satsning som framför allt ger enminskad miljöbelastning som resultat.

Målen inom D & L är många och utmanande.Fokus ligger framför allt på att slutföra större pågå-ende projekt, stärka de säljfrämjande åtgärdernasamt hushålla med resurser och minska kostnader-na. 2002 höjdes servicegraden mot kunderna, det villsäga butikerna, avsevärt men målet är att bli bättre.D & L arbetar aktivt med att förbättra såväl arbets-sätt som – miljö. Målet är att öka medarbetarnöjd-heten. Medarbetarna är den viktigaste länken i enlogistikkedja.

En dag på D&L

MILJÖ/EKOLOGISKT 2002 2001

Utsläpp koldioxid i kg per omsatt miljon 1 254 1 199


Medeltal anställda, % 19 81





70 truckförare taremot och lastar in8 460 pallar i lager.

Samlastningen i Malmöhanterar 650 ton varoroch lastar 22 järnvägs-vagnar och åtta lastbilarmed släp.

1000 butiker får leverans.

500 expeditörer plockar 370 000kolli motsvarande 2 600 ton.

360 chaufförer kör 9 100mil och levererar 21 600rullburar.

ILL

: JE

NS

MA

GN

US

SO

N

Medlemsnytta är mer än låga priser

MILJÖ OCH KVALITET

Med uppdraget från medlemmarna i konsument-kooperationen driver och koordinerar avdelningenMiljö och Kvalitet frågor inom områden som Miljö,Hälsa och Etik som berör detaljhandelsverksamhe-ten. Coop Sverige ska ha en ledande och pådrivan-de roll i svensk dagligvaruhandel inom dessa områ-den. Att så stor tyngd lagts på dessa frågor beror påkrav från ägarna.

Verksamhetsidén beskriver vad som ska göras ochhur. Med hjälp av gemensamma värderingar skaCoop kunna vägleda kunderna i de dagliga besluten.Arbetet består främst i att driva Coops strategiskafrågor genom hela verksamhetens affärsprocesserför hållbar konsumtion. En nyhet från och med i årär att Miljö och Kvalitet är en del av marknadsorga-nisationen och därmed en integrerad del i samarbe-tet kring nya koncept, erbjudanden och marknads-aktiviteter. Miljöarbetet och de mervärden detrepresenterar är med detta en naturlig och integre-rad del av erbjudandet.

Utöver styrning och stöd till företagets alla delarär Miljö och Kvalitet aktiva i informationen till kun-der, beslutsfattare och organisationer. Miljö ochKvalitet fungerar som pådrivare i frågor om hållbarutveckling. Arbetet med etikfrågor är ett annat vik-tigt område. Coop Sverige är initiativtagare för attfå fram ekologiska livsmedel på ett sätt som stärkerrättvis handel där de etiska frågeställningarna är en

Coops envishet gör attkunderna kan ta det lugntAtt erbjuda kunder och medlemmar ett stort utbudav prisvärda ekologiska kött- och charkproduktermed god kvalitet har varit en utmaning. Undernästan 20 år har konsumentkooperationen arbetatmed frågan. Det började med att konsumentko-operationen skapade egna regler. I slutet på 80-taletbörjade KRAV utveckla sina regler för ekologiskdjurhållning och förädling av livsmedel. Men deträcker inte med regler för att kunna leverera ettekologiskt alternativ.

Coop Sverige har därför därefter tagit initiativtill en central hantering med färdigpackat KRAV-kött och tillverkning av Änglamark chark. Pro-dukterna är uppskattade och försäljningsökningenslog rekord förra året med hela 60 procent.

2002 tog Coop Sveriges färskvaruchef ett kraft-fullt initiativ och samlade hela köttbranschen samtrepresentanter från dagligvaruhandeln och KRAV.Samarbetet kommer att resultera i ännu mer eko-logiskt kött i butikernas kyldiskar. Precis vad kon-sumenterna vill ha.

F L E R A S M Å S T E G M O TS Ä K R A D E T O R S K B E S T Å N D

Coop Sverige började sälja färskodlad torsk 2002. På så sätt kankonsumenter köpa färsk torsk utanatt oroa sig för torskbeståndet iÖstersjön.

Grundorsaken till att Coop Sveri-ge nu erbjuder odlad torsk är denbesvärliga situation som den vildaöstersjötorsken befinner sig i. I april2002 togs beslut att endast sälja torsksom är minst 40 cm för att vara säkerpå att fisken hunnit föröka sig. Underhösten har det dessutom vidtagits enlång rad åtgärder för att säkerställa attden djupfrysta fisken Coop Sverigesäljer under eget varumärke, Blåvitt,är lagligt upptagen. Befintligt samar-bete med dåvarande leverantör av fiskfrån Östersjön sades upp och ettarbete inleddes för att köpa torsk frånandra fiskeområden där beståndeninte är hotade.

Ivriga pådrivare för hållbar konsumtion

Det viktigaste uppdraget för Miljö och Kvalitet äratt stödja arbetet för att öka antalet ekologiska ochmiljömärkta produkter för att ge konsumenternaalternativ. Detta arbete är startpunkten och grund-stenen i Coops arbete med hållbar konsumtion.Miljö och Kvalitet tar fram information till detalj-handelsverksamheten som informerar kunder ochmedlemmar om hållbar konsumtion och ekologis-

ka och miljömärkta varor. Faktaunderlag är centra-la när det gäller marknadsaktiviteter för att ytterli-gare stärka efterfrågan. Med kunskap om och till-gänglighet till ekologiska alternativ kan kunder ochmedlemmar handla miljöanpassat. Arbetet driverefterfrågan på de ekologiska och miljömärkta alter-nativen och möjliggör en ”God affär” ur flera syn-vinklar.


Information om hållbarhet och delaktighet i marknadsarbetet

Efterfrågan på ekologiska varor

Feedback

Varor Kund

MA

GN

US

CA

RL

SS

ON

▼

grundläggande del. Exempel är ekologiskt certifie-rad palmolja som råvara till egna märkesvaror, eko-logiskt odlade tigerräkor och det ekologiska jasmin-riset från norra Thailand.

Coops affärsplaneprocess omfattar, utöver tradi-tionella ekonomiska nyckeltal, nio gemensammanyckeltal för det ekologiska perspektivet. De olikaverksamheterna, Coop Konsum, Coop Forum ochKategori & Logistik, väljer tre till fem nyckel-tal för att sätta mål varje år. Miljö ochKvalitet stöder processen med attsätta mål och upprätta handlings-planer. Processen avslutas med enrapport till ledningen. En årliggenomgång som resulterar i kon-kreta förbättringar.

HÄLSA

Coop Sverige vill göra det lättare förmedlemmar och kunder att må braoch vara friska. Hälsoarbetet ska sti-mulera människors engagemang försin hälsa och koppla till matvanor ochvälbefinnande.

Det stora hälsoutbudet på marknadenkan göra det svårt för konsumenterna atthitta rätt. Därför utvecklar konsumentkooperatio-nen riktlinjer för information om sortiment, varoroch tjänster så att medlemmarna kan känna trygg-het. Bland annat används en orange symbol, Hälso-signalen, i såväl butik som reklam. Den hjälper kun-derna att hitta mat som de mår bättre av.

För att stödja medarbetarna har miljö- och häl-soansvariga på Coop Forum deltagit i en hälsout-bildning som ska ge dem bättre förutsättningar attvara aktiva i kundmötet. Samma utbildning plane-ras för Coop Konsum under våren 2003.

Coop Sverige arrangerade även Sveriges förstastora stavgångslopp på Skansen i Stockholm för attinspirera medlemmar att röra på sig.

COOP PROVKÖK OCH MATMÄSTERI

Coop Provkök och Matmästeri arbetar tillsammansför att inspirera kunder och stärka personalens kom-petens när det gäller mat.

Provköket ska tillsammans med övrig personal,främst matmästarna, bidra till att öka konsumenter-nas möjligheter att göra bra val vid inköpstillfälletoch till att förmedla kunskap om hur välsmakandeoch näringsriktiga måltider komponeras och tilla-gas. Coop Provkök har specialistkunskap somutnyttjas flitigt i många sammanhang och fungerarbland annat som rådgivare vid framtagning av pro-dukter men är också delaktig i marknadsföring.

Coop Provköks verksamhet består av tre huvud-delar: recept och matinformation, sensorikavdelningsamt funktionsprovning. Utöver recept- och matin-formation via kokböcker, tidningar, broschyrer ochmarknadsföringsinsatser förs dialogen med med-lemmarna också genom studiebesök och konsu-mentrådgivning.

Sensorikavdelningen arbetar med sensoriska tes-

ter av dagligvaror. Sensorik är att med sina sinnenbedöma och beskriva produkters egenskaper – färg,utseende, lukt, smak och konsistens.Till sin hjälp harprovköket en konsumentpanel på 240 personer iåldrarna 16–75 år. Med olika sensoriska metodergranskade dessa över 3 000 produkter under 2002.Sensorikavdelningen var mycket aktiv i arbetet meddet nya nordiska lågprismärket Coop X-tra.

Funktionsprovningen testar köksredskap ochhushållsprodukter som bland annat kok- och

stekkärl, städutrustning, förbrukningsarti-klar samt tvätt-, disk- och rengörings-

medel.Hälsokokboken producerades

under året, med temat mat, hälsaoch motion. Tillsammans medMatmästeriet producerades

också kokboken Mat utangränser.Satsningen på Matmästeri

är en viktig del för CoopSverige. I samtliga Coop

Konsums butiker finns en mat-mästare som kunderna kan ta kontakt med.Matmästaren är en inspiratör och vän i var-dagen. Matmästarens uppgift är bland annatatt sprida matglädje i butiken, arrangera eve-

nemang och demonstrationer tillsammans med våraleverantörer samt att bistå våra kunder med råd, tips,recept och idéer kring vardagens och festernas mål-tider.

En av Matmästarnas nyckeluppgifter är att upply-sa om det ekologiska sortimentet och bidra till attCoop Konsum uppnår det tuffa målet att ekologiskavaror ska uppnå minst tio procent av försäljningen.

MEDARBETARE OCH KOMPETENS

Coop Sverige arbetar på många fronter för att varaett lärande företag med goda arbetsförhållanden,både i fysisk och psykosocial bemärkelse. Det vikti-

gaste är att säkerställa en god arbetsplats. Coop Sve-rige ska aktivt arbeta för att främja jämställdhet,kompetensutveckling och hälsa på arbetsplatsen.

Ett antal riktlinjer fungerar som verktyg iarbetet:

•Policy och riktlinjer för jämställdhetsarbete

•Policy för arbetsmiljöarbete

•Riktlinjer för arbetet med att förebygga belast-ningsskador

•Policy angående användning av avvikande klädes-plagg på arbetsplatsen

•Riktlinjer för handläggning av kränkande särbe-handling

•Policy för etnisk mångfald

Coop Sverige driver ett aktivt jämställdhetsarbete.Bland annat gjordes en lönekartläggning i alla delarav Coop Sverige under 2002. De flesta löneskillna-derna beror på befattning. Endast i vissa fall berorskillnaderna på kön och i de fallen är åtgärder vid-tagna.

Ansträngningarna för en bättre arbetsmiljö ochgod hälsa hos medarbetarna har fortsatt under året.Ett nytt projekt med syfte att sänka både den långaoch korta sjukfrånvaron startades. Arbetet medrehabilitering intensifierades under året.

Kompetensutveckling pågår på många nivåer.Utveckling av interaktiva utbildningar i samverkanmed KFO/Handels Kompetensutvecklingsstiftelsehar fortsatt och utbildningarna är nu tillgängliga föranställda i Coop Sverige via Internet. Ledarskapsut-vecklingsprogram bedrivs på ett flertal nivåer.

NORDISKA DETALJHANDELS-HÖGSKOLAN – FÖRSTA KULLENHAR BÖRJAT

Coop Sverige är tillsammans med ettantal detaljhandelsföretag stiftare tillNordiska Detaljhandelshögskolan. Denförsta kullen om 40 studenter börjadehösten 2002 på Nordiska Detaljhandels-linjen. Våren 2003 började kull nummertvå. Utbildningen är en fyraårig ekonomi-utbildning med civilekonomexamen och

bedrivs vid Campus Roslagen i Norrtälje av Stockholms Universitet. Programmet riktarsig till personer som vill ha utvecklande och ledande funktioner inom detaljhandeln.Coop Sverige har ett nära samarbete med såväl lärare som studenter och ser sats-ningen som viktig ur flera aspekter, inte minst för att konkurrensen om arbetskraftkommer att hårdna framöver.


LIN

DA

JO

RD

AL

E T T GO

T T EX

E MP E L


C O O P S V E R I G E . H Ä L S A O C H C O O P P R O V K Ö K .

Hur väcker man matintresset och höjer kunska-pen om vad som är bra och nyttigt?

Stora Matpriset delas ut av Coop till eldsjälarsom medverkar till att sprida matglädje i Sverige.I år gick priset till Tina Nordström som på kort tidhar blivit något av en folkbildare och ”Tina” medhela folket.

Dessutom fick personalen på Connex ett heders-omnämnande. De har tillsammans gjort en kok-bok, Världens recept, som speglar den mångkul-turella vardag de lever och arbetar i. Hela 110 olikaländer och recept är representerade i kokboken.

Tävlingen Bästa gröna skollunch, som anord-nas för femte året i rad tillsammans med Riksför-

bundet Hälsofrämjandet och Svenska VegetariskaFöreningen, vänder sig till landets alla skolkökmed syftet att skapa intresse kring vegetarisk mat-lagning och fylla behovet av väl sammansattvegetarisk mat i storkök och skolmatsalar. AnitaBjörklöv-Hedlund från Malmaskolan i Kolsvavann priset i år.

Att ge ut kokböcker och dela ut gastronomiskapriser är bara en bråkdel av Coop Provköks verk-samhet. Den handlar mer om recept och matin-formation, tester av produkter för hushållet ochdagligvaror. Kort sagt att värna om medlemmar-nas och kundernas matglädje och hälsa.

Nytta och nöjePå bilden Millan Sjödin; en av författarna till Connex-kokboken, Andreas Falkenmark, vd Coop Sverige och Tina Nordström.

BE

RT

IL E

RIC

SO

N/P

RE

SS

EN

S B

ILD

STYRELSE & KONCERNLEDNING


Ebbe Lundgaard, FDB,ordfö[email protected]

Nina Jarlbäck, KF, viceordfö[email protected]

Nils Edvard Olsen, CoopNKL, vice ordfö[email protected]

Bernt Aas, Coop NKL,ledamot [email protected]

Jan Andersson, KF,[email protected]

Holger Damgaard, FDB,[email protected]

Börje Fors, KF, [email protected]

Laszlo Kriss, KF, [email protected]

Henrik Larsen, FDB,[email protected]

Paul Mollerup, FDB,[email protected]

John Thunes, Coop NKL,[email protected]

Leo Frederiksen, FDB,[email protected]

TorBjörn Jonsson, KF,[email protected]

Magnus Möller, KF,arbetstagarrepresentant,[email protected]

Ulla Verholt, FDB, [email protected]

Björn Christensen,Coop NKL, [email protected]

Leif Olsson, KF, [email protected]

Svante Nilsson, 53Verkställande direktör och [email protected]

Svein Fanebust, 50Vice verkställande direktörVerkställande direktör Coop Norge [email protected]

Roger Gehrman, 57Vice verkställande direktörKoncerndirektör. Varuförsö[email protected]

H.C. Madsen, 52Vice verkställande direktörVerkställande direktör Coop Danmark A/[email protected]

Claes Eriksson, 52Koncerndirektör, Affä[email protected]

Lars Härenstam, 54Koncerndirektör, [email protected]

Verner Jensen, 52Koncerndirektör, [email protected]

Erik Skånsberg, 39Koncerndirektör, Ekonomi och Finans [email protected]

Andreas Falkenmark, 48Vice verkställande direktörVerkställande direktör Coop Sverige [email protected]

Svein E. Skorstad, 55Ställföreträdande koncernchef och vice verkställande direktö[email protected]

Coop Nordens styrelse

Coop Nordens koncernledning 2003

Coop Norden ABBox 173Kungsportsavenyn 1SE-401 22 GöteborgTel: +46 31 339 65 00Fax. +46 31 339 65 10E-post: [email protected]

DOTTERBOLAG:

Coop Danmark A/SRoskildevej 65DK – 2620 AlbertslundTel: +45 43 86 43 86E-post: [email protected]

Coop Norge ASÖstre Akervei 264GrorudNO-0915 OsloTel: +47 22 89 95 95E-post: [email protected]

Coop Sverige ABBox 152 00Katarinavägen 15SE-104 65 StockholmTel: +46 8 743 10 00E-post: [email protected]

Organisationsnummer: 556585-8585

SE

Investor Relations

Coop Verksamhetsberättelse 2002