Från padda till hemmasittare och Instagramupplopp - om barn och unga på nätet

Psifos Kompetensdagar 13 september 2013, Luleå

Jonas Mosskin, leg. psykologwww.mosskin.se@jonasmosskin

Från padda till hemmasittare och

Instagramupplopp.

Hur kan vi förstå hur sociala medier fungerar som arena för relationeroch identitetsskapande forum för barn, unga och vuxna idag?

tisdag 17 september 13

http://www.mosskin.se

http://www.mosskin.se

Min presentation

Fakta om vår förändrade omvärld.

Fakta om barn och unga på Internet.

Ge en bakgrund för hur man kan förstå sociala medier och internet från ett psykologiskt perspektiv. Med lite hjälp från sociologin.

Medialandskapet påverkar sociala relationer. Att konstruera sin identitet på och under inflytande av sociala medier.

Lite om forskningsläget om sociala medier.


Om migJONAS MOSSKIN, psykolog tidigare på St Lukas i Stockholm.

Startat flera publika psykologiska koncept. Psykologer tittar på film (2007), Psykologer läser böcker (2009), Psykologer ser på konst (2012) och Psykologer går på teater (2013).

Bloggar på www.mosskin.se, om psykologi och kultur sedan 2007.

Skriver artiklar och krönikor regelbundet för bl.a. Modern Psykologi och Psykologtidningen. Samt gästbloggar på HR-bloggen.

Skrev examensuppsats om “Psykologers deltagande och förhållningssätt till sociala medier”.

Styrelseledamot i Föreningen Mind (Psykisk Hälsa) Hälsa) och stiftelseråd i AGSLO.


http://www.psykfilm.com/




http://www.facebook.com/photo.php?fbid=1776719410536&set=a.1774975726945.98120.1015883850#%21/pages/Psykologer-l%C3%A4ser-b%C3%B6cker/197861460225033

http://www.facebook.com/photo.php?fbid=1776719410536&set=a.1774975726945.98120.1015883850#%21/pages/Psykologer-l%C3%A4ser-b%C3%B6cker/197861460225033

http://www.psykkonst.se

http://www.psykkonst.se

http://www.mosskin.se/

http://www.mosskin.se/

http://www.modernpsykologi.se

http://www.modernpsykologi.se

http://www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Sidor/psykologtidningen.aspx

http://www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Sidor/psykologtidningen.aspx

http://www.hrbloggen.se/2012/03/peer-to-peer-coaching.html

http://www.hrbloggen.se/2012/03/peer-to-peer-coaching.html

Vad vi vet så här långt

Mänskliga beteenden som finns offline finns även online. Vissa processer och beteenden på nätet är dock mer levande och påtagliga, andra mindre.

På 1990-talet var många nätaktivister såväl som forskare entusiastiska över nätet möjligheter och hoppades att samhället skulle förändras stort tack vare internet.

Idag är det en växande enighet om att skillnaden mellan offline och online håller på att suddas ut.


Vad vi vet så här långt om nätet och sociala medier

Inte så mycket... Det finns få studier och det mesta är preliminära resultat.

Internet har främst studerats som:

1) en teknik och ett informationsmedium.2) som en arena för samtal.3) som ett socialt rum.


Vår omvärld

På 17 dagar störtades diktatorn Mubarak i Egypten 2011. Miljontals människor gick ut på gatorna. Demonstrationerna organiserades delvis via sociala medier och det har kallats för “Facebookrevolution”, och direktsändes världen över av Al-Jazeera.


Vår omvärld

Författaren Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till justitieministern Beatrice Ask i mars 2013. Den rekommenderades mer än 120 000 gånger första dygnet.


Vår omvärld

“Instagramupploppet” i Göteborg 17 december 2012. Hundratals ungdomar letade efter en “ung flicka” som sades ligga bakom att bilderna spreds. Ryktet visade sig långt senare vara falskt.


Friends Nätrapport 2013

45 % av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80 % vet vem det är som utfört kränkningen vid senaste tillfället.

5 % av barn och unga har blivit kränkta vid upprepade tillfällen på nätet och är drabbade av mobbning.

Drygt 90 % av både unga och vuxna tror att det är lättare att kränka någon via nätet och att det framför allt beror på att man inte ser personen man kränker.

Nästan hälften av de unga skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en kränkning på nätet. 81 % av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta barnen om de fick veta att barnen var kränkta.

Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schyst klimat på nätet är att prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir kränkt och vara goda förebilder.


Det finns idag cirka 475 000 svenska Twitterkonton.

Av dessa är 220 000 aktiva (har twittrat minst en gång de senaste 30 dagarna)

80 000 twitterkonton snittar på minst ett twitterinlägg om dagen (36 procent ökning jämfört med förra året).

Det är ungefär lika många män som kvinnor som twittrar.

Det sker en breddning i vilka som använder twitter. Det är inte bara media och politiker längre.

Mer än 40 procent av svenska twittrarna uppdaterar twitter via sin iphone.

Vår omvärld


Vår omvärld

1,25 miljoner svenskar över 16 år besöker ibland Instagram. De som är besökare är ofta flitiga besökare; 700 000 användare besöker Instagram dagligen, 920 000 minst en gång i veckan.

Instagram är också ett ungt socialt forum. 48 % av användarna är under 25 år i dessa siffror. Orvesto mäter då inte de som är under 16 år. Källa: Orvesto 2013


Ideella Missing People organiserade letandet efter en 9-årig flicka i Göteborg och fann henne, bortrövad av en psykiskt förvirrad 20-årig man i närheten av sitt hem.

Vår omvärld


Vår omvärld

Hälsohets och jogging. Stockholm och Sverige ligger i toppen för användandet av Runkeeper. Flest användare finns i åldersgruppen 25-44 år. Anmälningarna till Vasaloppet 2014 tog slut på en timme!


Barn och unga på Internet


91 % av ungdomarna 9-14 år använder Internet en genomsnittlig dag. 61 % hade en smart telefon. I åldersgruppen 15-34 år, har 82 % en smart telefon.

Barn mellan 9-14 år spenderar i genomsnitt 1h och 44 minuter på nätet varje dag. En ökning med 16 minuter sedan 2011.

Ungdomar i åldersgruppen 15-24 år, spenderar 3h och 21 minuter på nätet varje dag. En ökning med 5 minuter sedan 2011.

I en EU-undersökning från 2010, använde 89 % av alla svenska ungdomar i åldersgruppen16-24 år, sociala medier. Bara Polen, Slovenien och Portugal hade en högre andel.

2012 hade mer än 50 % av alla 3-åringar börjat använda Internet. 69 % av alla 4-åringar har debuterat på nätet och 74 % av alla 5-åringar.

Barn och unga på InternetKälla Svenskarna och Internet 2012


98 % av unga från 12 år och uppåt använder regelbundet internet.

91 % av unga från 12 år och uppåt är engagerade i sociala nätverk.

Källa Svenskarna och Internet 2012.



Barn och ungas på Internet


Barn och unga på InternetDataberoende eller?










Samtidsmänniskan är självreflexiv

Sociologen Anthony Giddens beskriver dagens människan som en självreflexiv varelse. Idag lever människor i en slags terapeutisk kultur där det sker en konstant process av självreflektion.

Att vara modern idag betyder att svara på frågan: Hur ska jag leva mitt liv? Frågan kommer upp hela tiden i olika former.

Vi svarar på frågan genom vardagsbeslut om hur ska vi uppträda, var ska vi bo, vad ska vi äta och hur ska vi klä oss och vad är ditt nästa karriärsteg.

Allt är upp till dig!


Autenticitet

Vi strävar efter självförverkligande.

Vi vill kontrollera tid, plats, såväl som vårt hem och vår kropp. Vi lever i en accelererande tid där allt ändras snabbare och snabbare.

Autenticitet är idag ett moralisk imperativ.

Det passar perfekt ihop med den typ av person som utvecklas på sociala medier idag. Att berätta om sig själv på sociala medier tycks vara den bästa vägen för att uppfattas som autentisk.


Världen är flytande och flexibel

Vi längtar desperat efter att få känna oss trygga och att skapa ordning och stabilitet i våra liv. Samtidigt är vi rastlösa och vill omfamna allt nytt.

Det leder oundvikligt till ambivalens.

Ett tillstånd av maktlöshet och en känsla av osäkerhet om vad vi ska ta för oss.

Men också en känsla av lust och nyfikenhet.


Ambivalens

Vi är ambivalenta inför vår egen strävan att hitta vårt sanna själv.

Erik Erikson pratade om ungdomar och identitetsdiffusion. Min spaning är att detta krupit ned upp i åldrarna. Det tycks gälla för allt fler vuxna också!

Idag vet vi inte vart vi ska gå, men vi har massor av möjligheter och resurser att tillgå för att ta oss dit.


Individualisering

Sociologen Zygmunt Bauman jämför dagens samhälle med en campingplats. Vi parkerar vår husvagn, i trygghet bakom staket.

Camparen bryr sig om sig själv, klagar på stökiga grannar och på servicen innan de beger sig iväg någon annanstans.

Ingen tar ansvar för helheten, miljön, samhället eller hur campingplatsen förhåller sig till andra campingplatser.

Maktlöshet och otillräcklighet är de postmoderna grundpositionerna för dagens människor.


Vår livsuppgift

Vår uppgift idag är att ta den minst riskabla vägen och första bästa avtagsväg, sedan byta riktning innan vägen blir ofarbar, eller innan vägsystemet ändras eller innan det eftersträvansvärda målet förlorar sin attraktionskraft” (Bauman)


Våra liv saknar personlig mening

Vårt samhälle är rikt på tekniska och ekonomiska resurser men fattigt på moralisk och personlig vägledning.

Samhället eller vårt grannskap är sällan en del av vårt liv och ingen talar om för oss hur vi ska leva.

Vi måste alltså formulera en mening för oss själva. Men istället konsumerar och tränger vi undan sådana tankar. Vi lider av brist på personlig mening.


Ersättningsförströelser

Spela dataspelTitta på TV Hänga på FacebookSurfa på nätetShoppaGå ut


Två typer av förhållningssätt hos unga vuxna idag

Allting nu! Man både pluggar, arbetar, arbetar ideellt, deltar i sociala sammanhang och är engagerad i politik, samhälle, föreningar.

Unga har egna bloggar, driver sig själva hårt (på jobbet, i skolan, på fritiden och när man tränar). Man pressar sig hårt för att bli nöjd med sig själv men det är också viktigt för att framstå som lyckad.

Ambitiös, ivrig och levnadsglad generation.

Rastlös, men lär sig mycket på vägen och hittar till slut sin plats i samhället av egen kraft.

Prestationsbaserad självkänsla.


Två typer av förhållningssätt hos unga vuxna idag

Avvvaktande. Passiv. Initiativlös inför det egna livet.

Tittar på andras kompisars strävanden men vill eller vågar inte satsa på något. Det måste vara helt rätt för att annars är det inte värt mödan.

Alienerad.

Vissa är filosofiskt lagda, andra ägnar sig mest åt flyktaktiviteter.

Höga krav från sig själv och från omgivningen om gör att många inte livsmålen tycks så svåra att nå att det inte är någon idé att satsa på något.


“The social psychology of this century reveals a major lesson. Often it’s not so much the kind of person a man is, as the kind of situation in which he finds himself that determines how he will act”. (Stanley Milgram, 1974)

Ett socialpsykologiskt perspektiv på internet


Impression Management

Erving Goffman, socialpsykolog jämför mänsklig interaktion vid en teater. Vi spelar en roll och presenterar oss själva på ett medvetet sätt. Goffman kallar den typen av självmedvetna presentation för impression management. Vi spelar ofta roller tillsammans i en grupp på arbetet eller på fritiden.


Att spela en roll som grupp


Att spela en roll som ett team


Att spela en roll som individ

Artisten Grace JonesBarack Obama


Front stage & Backstage

För att kunna utföra olika roller, behöver vi kunna skilja människor åt. Goffman lånade sina begrepp från teatern. På olika sätt strukturerar och separerar vi vårt sociala liv i skilda sfärer.


Uppträdanden front stage och backstage

Tänk på t.ex. servitörer på en restaurang.


Eller vårdpersonal på en psykiatrisk mottagning

Front stage vs. backstage


Gränser är flytande

För att kunna vara backstage måste vi skapa ett slutet rum. Vissa människor måste vara publik när vi spelar upp vår självbild.

Vi måste skapa gränser mellan människor för att kunna fungera som sociala varelser.

Hur är det möjligt på internet idag? När är du egentligen backstage på sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram.


Vi har alla vänner och bekanta i samma flöde och system på Facebook, men också på Twitter, Instagram, LinkedIn och andra sociala plattformar. Barndomsvänner, vår chef, mamma, mormor, kursare och träningskompisar dyker alla upp tillsammans. Men vad har de egentligen gemensamt? När behöver vi egentligen kommunicera med alla samtidigt?

Collapsing Contexts


On stage

Idag är de flesta av oss on stage men det är inte alltid strålkastarna är på.


Vi påverkas av våra vänner och deras bekantas bekanta

Beteenden sprids och “smittar av sig på sociala medier.

Några exempel är normen att svara att man kommer på ett event även om du inte kommer.

Att ha bilder på sina barn som profilbild.

Att lägga upp bilder på svampplockningen.

Att försöka vara rolig och positiv.

Skaffa många vänner för att få hög status.


Forskning om sociala medier

Det verkar som att vi har en föreställd publik bestående av de 10-20 närmaste kontakterna när vi kommunicerar på sociala nätverk som tex. MySpace. (Brake, 2008)

Människors beteende på Fb kan beskrivas som ”show rather than tell”. Bekräftelse påsociala medier handlar om att förstärka det ”önskvärda självet” (Zhao 2008)

Popularitet och status i en grupp av unga människor tycks öka ju mer självutlämnandeman är. (Boyd, 2004)

Vi har 6,6 nära kontakter på Fb och 110 kontakter i genomsnitt. Andra data från Fb varierar mellan 100-200 kontakter totalt, beroende på land. (Lewis et al., 2008)



Det förefaller vara en stor överensstämmelse mellan individers personlighet uttrycktpå Fb och hur de uppfattas IRL. (Vaddis, Vasire & Gosling mfl, 2007). Extrovertaindivider var föga förvånande mer självutlämnande än introverta på sociala medier(Zywicka och Danowski, 2008)

Den som har få vänner är mindre populär, men för många vänner gör att man inteuppfattas som autentisk. Över 300 vänner på Fb är inte odelat positivt. (Utz, 2010)

Många tycker att deras vänner berättar för mycket om sigsjälva. Flera studier har visat att de flesta tycker att de självainte är för självutlämnande på Fb. I en studie uppgav 72 %dock att de tyckte att deras vänner är det.(Christofides 2009)



När vi lägger upp bilder på Fb så leder det till ökad distans från andra vänner. Att gilla en statusuppdatering kommer ”knuffa” andra vänner som ser detta att göra detsamma. Det skapas också ett klimat på Facebook av förtroende och välmåga mellan de sociala nätverket.

De som spenderar mycket tid på Fb anser att andra verkar leva ett lyckligare liv (Chou & Edge, 2013). De som hade fler fb-kontakter, och kontakter som de inte kände personligare tyckte också att andra verkade ha ett bättre liv.



I en färsk undersökning från Michigan tillfrågades 82 collegestudenter om hur de mår (via sms), 5 ggr/varje dag under två veckor tid. Ju mer tid studenterna tillbringade på Facebook, desto större var sannolikheten att de rapporterade lägre lycka och de var också mindre nöjda med livet. Att träffa kompisar eller att ringa dem hade dock positiv effekt. (Koss et al. 2013)

Man kontrollerade då även för att när deltagarna mådde dåligt, så använde man inte Facebook varken mer eller mindre.

Man kontrollerade också för variabeln ensamhet. Deltagarna avände Facebook mer när de var ensamma, men det var inte så att känslan av att vara ensam korrelerade med Facebookanvändning.


Svensk studie om Facebookvanor

Facebook är framför allt en regelbunden vana hos yngre personer. 67 procent av de unga användarna är på Facebook för att fördriva tid.

Äldre användare nyttjar Facebook för att lära känna fler.

Över 50 procent av användarna sprider information och kunskap på Facebook.

38 procent skriver om negativa saker i sina statusuppdateringar.

25 % av deltagarna i studien uppger att de skryter på Facebook.

En tredjedel av männen försöker provocera på Facebook. Det är dubbelt så många som bland kvinnorna. Kvinnor uppdaterar sin status och skriver mer om känslor och relationer. Kvinnor som använder Facebook mer mår också sämre och är mindre lyckliga med sina liv.

Denti et al. 2012


Ett nytt social landskap för psykologer att navigera i

Den inte så moderna psykologens förhållningssätt till internet. Det moderna livet.


Googleifieringen

Svårt att undvika att synas på internet. Det gäller att hitta en bra balans.


All fakta finns tillgänglig idag


En 21-årig svensk tog livet av sig vilket kunde följas via en direktsändning på Flashback, 2010. Kommer det fler fall?

Självmord på nätet


Svårt att vara transparent på sociala medier för psykologer

Oskyldiga kommentarer kan få stora konsekvenser.


Mitt svar!


Slutsatser

Internet och sociala medier är ingen fluga. Inga revolutionerande nya mänskliga behov har uppstått på nätet eller sociala medier. Men formerna och uttryckssätten har förändrats. Det går alltid att missbruka ett medium, men det betyder inte att det är fel på mediet.

Det är inte säkert att barn och ungdomar själva upplever sitt nätanvändande och dataspelande som problematiskt. Varje fall är unikt.

Skolan, polisen, psykologer och sociala myndigheter måste vara på nätet där det händer. Det finns inget annat sätt!

Enda sättet att förstå en teknik eller ett nytt fenomen är genom egna erfarenheter. Annars blir det torrsim.


Tack för mig! [email protected]


mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

News & Politics

Från padda till hemmasittare och Instagramupplopp - om barn och unga på nätet