Jesper Hansson

KONJUNKTURINSTITUTET

26 mars 2014

Konjunkturläget, mars 2014

Sammanfattning

• Trevande återhämtning i konjunkturen

• Hög tillväxt fjärde kvartalet följs av lugnare utveckling i början av 2014

• Allt högre tillväxt hos våra viktigaste handelspartners

• Arbetslösheten faller enligt normala mönster

• Inflationen har blivit ännu lägre

• Riksbanken höjer inte förrän tredje kvartalet 2015

• Skattehöjningar krävs för att nå överskottsmålet

Prognosen i sammandrag(december 2013 inom parentes)

Årlig procentuell förändring respektive procent

1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

-0,8 (-1,0) -2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2)Offentligt finansiellt sparande3

1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2

1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF

7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1

3,2 (3,1) 2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP

201520142013

Fördjupningar

• Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser

• Arbetskraftsdeltagandet har ökat

• Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

• Kapitel: ”Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997-2013”

Stark tillväxt fjärde kvartalet i fjol men delvis driven av tillfälligheter

1412100806040200

120

110

100

90

80

70

3.0

1.5

0.0

-1.5

-3.0

-4.5

BarometerindikatornBNP (höger)

Barometerindikatorn och BNP, medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Hushållens tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen på genomsnittlig nivå – företagens något högre

Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

1412100806

130

120

110

100

90

80

70

60

130

120

110

100

90

80

70

60

HushållenTotala näringslivet

Ljusare utsikter även i USA och euroområdet

1412100806040200

2

1

0

-1

-2

-3

-4

2

1

0

-1

-2

-3

-4

USAEuroområdet

BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslösheten ser ut att ha toppat i euroområdet

Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

1412100806040200

30

25

20

15

10

5

0

30

25

20

15

10

5

0

Tyskland FrankrikeSpanien ItalienIrland PortugalEuroområdet

Ingen dramatik i förtroendeindikatorer för industrin – svagt fall de senaste månaderna

Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden

1413121110090807

70

60

50

40

30

70

60

50

40

30

USAEuroområdetKinaSverige

Lugnt på finansmarknader trots osäkert världsläge

Börskurser, index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde

1413121110

140

120

100

80

60

40

140

120

100

80

60

40

USA (S&P 500)Sverige (OMXS)Euroområdet (STOXX)

Exporten från Sverige har nu tydligt vänt upp

Miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden

1412100806040200

520

480

440

400

360

320

280

240

6

4

2

0

-2

-4

-6

-8

Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)

Exportorderingång till industrin ökar rejält

Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

1412100806040200

60

40

20

0

-20

-40

-60

60

40

20

0

-20

-40

-60

Exportorderingång, industrin, utfallExportorderingång, industrin, förväntan

Gradvis snabbare ökning av hushållens konsumtion och normalisering av sparkvot

18161412100806040200

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

Hushållens konsumtionHushållens sparkvot (höger)

Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, respektive procent av disponibel inkomst

Högre BNP-tillväxt innebär fortsatt ökad sysselsättning

Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

18161412100806040200

8

6

4

2

0

-2

-4

-6

8

6

4

2

0

-2

-4

-6

BNPSysselsättning

Arbetslösheten börjar falla, men jämvikt på arbetsmarknaden dröjer till 2017

18161412100806040200

9.0

8.5

8.0

7.5

7.0

6.5

6.0

5.5

9.0

8.5

8.0

7.5

7.0

6.5

6.0

5.5

ArbetslöshetJämviktsarbetslöshet

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Låg inflation i stora delar av världen – stiger långsamt när konjunkturen förstärks

15131109070503019997

6

4

2

0

-2

-4

6

4

2

0

-2

-4

Sverige, KPIFUSA, KPIEuroområdet, HIKP

Årlig procentuell förändring, månadsvärden

Fortsatt låga styrräntor – inga höjningar från stora centralbanker det kommande året

18161412100806040200

7

6

5

4

3

2

1

0

7

6

5

4

3

2

1

0

EuroområdetUSA

Procent, dagsvärden

Riksbanken senarelägger första höjningen av reporäntan till tredje kvartalet 2015

181716151413121110090807

5

4

3

2

1

0

5

4

3

2

1

0

Konjunkturinstitutets prognosRIBA-terminer 20/3 2014Riksbanken, februari 2014, kvartalsmedelvärde

Reporänta, procent, dagsvärden

Inflationen blir troligen lägre än i Riksbankens senaste prognos

18161412100806

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

Konjunkturinstitutets prognosRiksbankens prognos, februari

KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Inflationsförväntningarna under 2 procent på alla horisonter

131109070503019997

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

5 år2 år1 år

Procent, kvartalsvärden

Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning

Offentligfinansiellt sparande långt från målet – åtstramning krävs 2015-2018

18161412100806040200

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparande

Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

Skatter behöver höjas med ca 100 mdkr om över-skottsmålet ska nås med bibehållet offentligt åtagande

18161412100806040200

52

50

48

46

44

42

52

50

48

46

44

42

Skatteintäkter i offentlig sektor, procent av BNP

Prognosen i sammandrag(december 2013 inom parentes)

Årlig procentuell förändring respektive procent

1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

-0,8 (-1,0) -2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2)Offentligt finansiellt sparande3

1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2

1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF

7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1

3,2 (3,1) 2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP

201520142013

Erik Jonasson

KONJUNKTURINSTITUTET

26 mars 2014

Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande?

Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

SPECIALSTUDIE NR 39, MARS 2014

• Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna: långsiktig balans mellan utgifts- och inkomstflöden i offentlig sektor, givet nuvarande skattesystem och nuvarande offentliga åtagande.

• Långsiktiga framskrivningar: I studien görs framskrivningar av offentliga sektorns inkomster och utgifter till 2060, baserade på oförändrade skattesatser och ett bibehållet offentligt åtagande på dagens nivå. Därmed inte någon prognos.

• Hitta obalanser i ett tidigt skede och ge indikationer på vilka förändringar på inkomst- och/eller utgiftssidan som krävs för att återskapa långsiktig hållbarhet.

• Många förenklade antaganden: oförändrad pensionsålder, oförändrat arbetsmarknadsbeteende, normalt resursutnyttjande i ekonomin.

• Bland slutsatserna: bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna på lång sikt kräver skattehöjning på 1,5-2 procent av BNP.

Inkomstsidan

• Oförändrade skattesatser innebär i stort sett konstant skattekvot – skatteintäkterna växer i takt med BNP.

40

42

44

46

48

50

40

42

44

46

48

50

2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Skattekvot

Procent av BNP

2014325, 17:34, Pre01Skto1460

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Sta t och k ommunsek to r Åld er sp ensio nssy ste me tP r em iep ensi onssy steme t

Soc iala t r ans f er er ingar

Pr ocent av BNP

2014325, 17:34, Pres02Stoh

Utgiftssidan

• Nästan tre fjärdedelar av offentlig konsumtion utgörs av individbaserade tjänster; resterande del ”gemensam”.

Offentlig konsumtion

Hälso- och sjukvård; 6,6

Utbildning; 6,2Socialt skydd; 5,8

Gemensam konsumtion; 7,9

Offentlig konsumtionProcent av BNP

• Individbaserad offentlig konsumtion i hög grad åldersberoende.

Offentli

g ko

nsum

tion

Socia

la tr

ansf

erer

inga

r

Övrig

t0

50,000

100,000

150,000

200,000

250,000

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Offentlig konsumtion per personKronor respektive procent av BNP per capita, 2005

Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd

• Den demografiska försörjningskvoten har börjat stiga…

Demografisk utveckling

Anm. Arbetsför ålder: 20-64 år

0,68

0,72

0,76

0,80

0,84

0,88

0,92

0,96

0,68

0,72

0,76

0,80

0,84

0,88

0,92

0,96

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Demograf isk försörjningskvot

Befolkning utanför arbetsför ålder som andel av befolkningen i arbetsför ålder

2014325, 17:34, Pres04Forskvot

• … och förklaras av att andelen äldre ökar.

0,28

0,32

0,36

0,40

0,44

0,48

0,52

0,28

0,32

0,36

0,40

0,44

0,48

0,52

1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060

Äldreförsör jningskvot Barnför sör jningsk vot

Äldre- och barnförsörjningskvot

Som andelar av befolkningen i arbetsför ålder

2014325, 17:34, Pres05Forskvot2

• Konstant volym per brukare ─ ”oförändrad standard”.

• Konstant personaltäthet ─ konstant antal personaltimmar per brukare ─ ökad volym per brukare, givet viss produktivitetsutveckling─ ”ökad standard”

Bibehållet åtagande för offentlig konsumtion?

• Ökande utgiftsandel för offentlig konsumtion vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna…

26

27

28

29

30

31

26

27

28

29

30

31

2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Of f entlig kons umtion

Procent av BNP

2014325, 17:34, Pres12Nkoolbnpb

46

47

48

49

50

51

46

47

48

49

50

51

2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Utgifte r I nkomster

Primära utgif ter oc h inkoms ter, of f ent lig s ektor

Procent av BNP

2014325, 17:34, Pres15Putotb

• …leder till offentliga utgifter som överskrider inkomsterna…

- 4,0

- 3,5

- 3,0

- 2,5

- 2,0

- 1,5

- 1,0

- 0,5

0,0

- 4,0

- 3,5

- 3,0

- 2,5

- 2,0

- 1,5

- 1,0

- 0,5

0,0

2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060

Finans iel lt s parande i of f ent l ig s ektor

Pr ocent av BNP

2014325, 17:34, Pres09Fso

• … och skapar ett växande underskott i de offentliga finanserna.

• Med bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna behövs en omgående och permanent skattehöjning på ca 2 procent av BNP för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

95 00 05 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60

Sk atte k v ot so m ge r hå l lba rhet Oför ä ndr ade sk a ttesatser

Skat t ekvot ( v id bibehål len pers onal t ät het )

Pr ocent av BNP

2014325, 17:34, Pres11Sktob

• Inga alarmerande obalanser i de offentliga finanserna som indikerar långsiktig ohållbarhet.

• Begränsad omfattning på behovet av skattehöjningar vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna, vilket är en förhållandevis ambitiös tolkning av ett bibehållet offentligt åtagande.

• Höjd pensionsålder skulle minska behovet av skattehöjningar för att finansiera bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna.

• Förbättrad hälsa i högre ålder skulle minska utgiftstrycket.

• Däremot skulle sämre sysselsättningsutveckling och/eller långsammare utveckling av antalet arbetade timmar öka behovet av skattehöjningar för att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna.

Sammanfattande slutsatser

Se även fördjupningen ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna” i Konjunkturläget, mars 2014.