Embed Size (px)
Citation preview
Vanliga frågor
När kan kommunerna införa tillståndsplikt för vattenborrning?
Utgå från miljöbalken Brist på sött grundvatten = Risk för saltvatten ev PBL
Området kan vara förorenat, kan man borra för energi?
Ja, om man återfyller borrhålet Beakta vattentäkter i omgivningen Använd Normbrunn07 (kommentar) det går att beräkna ungefär hur många fastigheter /ytenhet. Återfyll med: Vanligtvis en cement bentonit fyllning med följande funktionskrav 1 Inte påverka grundvattnet kemiskt 2 Tåla frysning 3 Hydraulisk konduktivitet = 10 -9
Vad gör man om man om man får saltvatten vid vatten- respektive energiborrning?
Tätning Tryckning …
Bör man fylla på vatten i brunnar om den sinar?
Nej, vattnet flödar ut i omgivningen och försvinner vanligtvis snabbt.
Vad har SGU för information om brunnar?
Vattenförsörjning vid permanentbostad, antal personer (ungefärliga siffror)
• Allmän vattenförsörjning 8 000 000
• Grävd brunn 410 000
• Borrad brunn 640 000
• Vattenförening etc 150 000
1 200 000
Antal totalt inlagrade (inkl ej lägesbestämda) brunnar i SGUs Brunnsarkiv, 20140327
Anvandning 1_Hushållsbrunn 2_Energibrunn3_Övrig användning 4_Okänd användning
Antal
0
10000
20000
30000
40000
År
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal brunnar i SGUs brunnsarkiv, 1976 - 2013
Vatten: ca 4000/år Bergvärme: ca 20 000/år
År 2013 Ej komplett
Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Hushållsbrunnar
Totaldjup (m)
100
80
60
40
20
0
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Mediandjup per år. Hushållsbrunnar. SGUs Brunnsarkiv 20131206
Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Bergvärme Totaldjup (m)
200
150
100
50
0
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 20131206
Vilka problem finns inom enskild vattenförsörjning?
Problem med enskild vattenförsörjning
• Kvalitet (mikroorganismer, kemi)
• Kvantitet (låga grundvattennivåer - störst behov)
som kan kopplas till:
• Mänsklig påverkan
• Naturliga orsaker
Viktig information som SGUs kan bidra med
• Geologiska förutsättningar
• Grundvattennivå
• Topografi (flödesriktning)
• Förorenande objekt i omgivningarna
• Resultat av provtagning och analys
• Uppgifter om andra brunnar i omgivningen
• Brunnens egenskaper (Brunnsarkivet + Normbrunn 07)
Provtagning av vatten
• Rekommendationer/allmänna råd från Livsmedelsverket • Provtagning bör upprepas var 3:e år • Många brunnar provtas ändå inte (!?) • Borde vara en självklarhet vid köp av fastighet
Nya bedömningsgrunder kan ge stöd
• Lättillgänglig information • Aktuell information • Kartor • Statistik • Tabeller • Texter • Lätt att komma vidare-referenser
och länkar • Tryckt utgåva - vart 6:e år • Web- presentation ses över årligen
VILKEN BEREDNING ??? Adsorption
Membran filtrering Jonbyte Oxidation Desinficering Alkalisering
Ämne eller organism som skall avskiljas s
and
filt
er
lån
gsam
filt
reri
ng
bio
filt
er (
torr
filt
reri
ng)
VY
R
kat
alyt
iska
mas
sor
gra
nu
lera
d jä
rnh
ydro
xid
akt
ivt
kol
nan
ofi
ltre
rin
g
om
vän
d o
smo
s
an
jon
iska
mas
sor
kat
jon
iska
mas
sor
bla
nd
mas
sor
luft
nin
g 1
syr
e (l
uft
ens)
kal
ium
per
man
gan
at
klo
reri
ng
UV
-bes
trål
nin
g
alk
alis
era
nd
e m
asso
r
lut,
so
da,
kal
k
Mikrober ** **
Arsenik **
Ammonium ** ** **
Fluorid ** **
Lukt och smak * * ** *
Aciditet ** ** **
Humus och färg * * ** ** **
Klorid **
Hårdhet **
Mangan ** ** ** ** ** * **
Nickel ** ** ** **
Nitrit, nitrat ** **
Radon ** **
Järn ** ** ** ** ** **
Svavelväte * ** * **
Bekämpningsmedel **
Uran **
Vad är det för skillnader mellan grävda och borrade brunnar?
Skillnader mellan grävda och borrade brunnar - kvalitet
Grävda brunnar: Ofta känsliga för mänsklig påverkan (främst
mikroorganismer, nitrat, nitrit, bekämpningsmedel…)
Bergborrade brunnar: Vanligt med naturligt orsakade problem (radon,
arsenik, uran, fluorid, klorid….)
Skillnader mellan grävda och borrade brunnar - kvantitet
Grävda brunnar:
Grunda grävda brunnar känsliga för torka/låga grundvattennivåer; sommartorka i söder, vintertorka i norr
Bergborrade brunnar:
Bergborrade brunnar i låglänta/kustnära områden indirekt känsliga pga. samband mellan låga nivåer och höga kloridhalter
Mindre än var 5:e brunn har problemfritt vatten
Är vattnet tjänligt? < 1/5 JA 3/5 JA, men med anmärkning > 1/5 NEJ
Skillnader mellan grävda och borrade brunnar: Fluorid
Skillnader mellan grävda och borrade brunnar: Klorid
Djupare brunnar - ökad risk för salt grundvatten?
Uran, radon och arsenik i bergborrade brunnar
Uppgifter om andra brunnar i omgivningen
Brunnsarkivets kartvisare Jorddjup Brunnsdjup Brunnars kapacitet Tekniska uppgifter
Vad ska man tänka på när man anlägger en energibrunn?
Bra vatten
Dåligt vatten, t ex salt grundvatten
Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet
Bergvärme kan ge dålig vattenkvalitet. Återfyllning kan hjälpa.
Bra vatten
Dåligt vatten, t ex salt grundvatten
Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet
Två borrhål kan minska risk, mindre energiförluster men ökar kostnaden
Bra vatten
Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet
Dåligt tätad brunn (t ex bergvärme) kan ge dålig vattenkvalitet
Foder i berg per år. Alla brunnar. SGUs Brunnsarkiv 20140327
Foderrör i berg EJ_ANGIVET <2 m >=2 m
Antal
0
10000
20000
30000
40000
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Brunnens egenskaper (Normbrunn 07) Foderrör i berg 1976 – 2013
Normbrunn97
Normbrunn07
Tillräckligt djup för att ge tillräckligt med energi
Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Bergvärme Totaldjup (m)
200
150
100
50
0
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 20131206
Bergvärme i närheten av vattentäkter
• Avstånd till enskild vattentäkt: > 30 m
• Avstånd till allmän vattentäkt utan skyddsområde: ?
• Primär skyddszon: Bör vanligtvis inte tillåtas
• Sekundär skyddszon: Kan tillåtas med iakttagande av försiktighet
Se SGU:s svar på remisser
Hur snabbt sprider sig föroreningar i marken?
Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt
mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan
• Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet.
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan
Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den
mättade zonen
Hur kan man bedöma saltrisk i bergborrade brunnar?
Nationell modell för bedömning av saltvattenrisk
Det är vanligt att man får salt grundvatten i bergborrade brunnar. SGU har tagit fram en nationell modell för att bedöma risken för höga kloridhalter. Salt grundvatten, dvs. höga kloridhalter, är vanligt förekommande i bergborrade brunnar. Förhöjda salthalter kan ha flera orsaker:
• relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var täckt av salt havsvatten
• reaktioner med berggrunden som kan ge mycket höga salthalter (”saltlake”)
• direktinträngning av havsvatten
• vägsalt, eller annan antropogen saltkälla
För att bedöma risken för höga kloridhalter i bergborrade brunnar har SGU, med hjälp av regressionsanalys, tagit fram en nationell modell. I arbetet med att ta fram modellen testade vi olika faktorers betydelse för kloridhalten i vatten från bergborrade brunnar. De faktorer som visade sig ha störst betydelse för att förklara kloridhalten är: • det geografiska läget (nord-sydlig riktning och höjden över havet), • låglänta områden under den marina gränsen, • avstånd till väg och • avstånd till kust.
Risk för salt grundvatten i bergborrade brunnar - Täby
Kloridhalt (mg/l)
0
100
200
300
Låg Hög Mycket hög
Kloridhalter jämförelse mellan olika klasser> 200 m från väg, > 200 m från kust
Kloridhalter för de olika riskområdena. Bergborrade brunnar. 20 % av brunnarna i högsta klassen, ”Mycket hög”, har kloridhalter > 100 mg/l 10 % av brunnarna i klassen ”Hög” har kloridhalter > 100 mg/l
Samband mellan kloridhalt och markytans höjd över havet. Bergborrade brunnar.
Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Markytans höjd, m ö h
0 10 20 30 40 50 60
Kloridhaltens beroende av Höjdklass över MG, endast B C E F
Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Markytans höjd, m ö h
0 10 20 30 40 50 60
Kloridhaltens beroende av Höjdklass under MG, endast B C E F0 10 mÖver marina gränsen Under marina gränsen
Samband mellan kloridhalt (mg/l) och avstånd till väg
Kloridhalt (mg/l)
0
10
20
30
40
50
60
Avstånd till väg (m)
0 100 200 300 400 500 600
Kloridhaltens beroende av avstånd till väg klasser, jordOlika klasser
Kloridhalt (mg/l)
0
10
20
30
40
50
60
Avstånd till väg (m)
0 100 200 300 400 500 600
Kloridhaltens beroende av avstånd till väg klasser, bergOlika klasser
Jordbrunnar Bergbrunnar
Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Avstånd till hav (m)
0 100 200 300 400 500 600
Kloridhaltens beroende av avstånd till hav, endast B C E F
Kloridhaltens beroende av avstånd till hav. Bergborrade brunnar
Lokala bedömningar behövs ofta:
Gör en grov bedömning utifrån den nationella modellen; höjd över havet, marina gränsen, sedimentära bergarter. Se även SGUs länskartor
Gå igenom tidigare genomförda hydrogeologiska undersökningar
Vilka jordmäktigheter förekommer i området? Stora jorddjup medför en ökande magasinerande förmåga för grundvatten och därmed minskad risk för saltvatteninträngning under sensommaren
Vilka kloridhalter har brunnarna i ett aktuellt område? Ibland kan uppgifter om kloridhalter finnas tillgängliga.
Vilka brunnsdjup brukar förekomma? Grunda brunnar enligt SGUs brunnsarkiv kan indikera saltvattenrisk
Vilka erfarenheter har brunnsborrare? Brunnsborrarna har ofta god kännedom om lokala förhållanden
Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?
Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och minskar därmed grundvattenbildningen).
Vad ska man tänka på när grundvattennivåerna är låga?
Man bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda ”vattenslukande” apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. I vissa kustnära områden, till exempel Stockholms skärgård, bör man vara försiktig med vattenförbrukningen under sommaren, även när grundvattennivåerna är normala
Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?
Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker: Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller varmvattenberedare. En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare. För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten. Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder: Högtryckspolning (eller tryckning). Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna. Sprängning av brunnen. Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten. Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet
Hur långt är det till berg?
SGU har framställt en rikstäckande databas över jorddjup som hanterar allt tillgänglig information som exempelvis data från SGUs Brunnsarkiv och jordarter. I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden. Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man själv tänkt borra.
Vad ska man tänka på när man planerar för enskilt avlopp?
Vertikalt skyddsavstånd vid avloppsinfiltration
• För att den mikrobiella avdödningen skall bli tillfredställande bör avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenyta ligga mellan 1-2 meter och inte understiga 1 meter någon gång under året
Foto: MaskinEntreprenörerna
Mät grundvattennivån genom att
1. Gräva en grop eller 2. Använd befintlig brunn, rör eller dyl 3. Ytvatten i närheten (genomsläppliga jordarter)
Jämför uppmätt grundvattennivå med
…med normala grundvattennivåer under olika delar av året; fördel att mäta nivån under mars-april-maj
Jämför grundvattennivån med …
….grundvattenmagasinens fyllnadsgrad. Ger ett mått på grundvattennivån i oavsett tiden på året.
Inströmningsområde
Utströmningsområde
Hur långt från en avloppsanläggning bör en brunn ligga?
En brunn bör om möjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan som möjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art samt jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om man inte kan utesluta påverkan, bör borrentreprenören täta brunnen till stort djup eller avråda från borrning.
Problem kan undvikas innan de inträffar……. Planera brunnens läge
Lämpligt avstånd mellan föroreningskälla och brunn beror på
- Grundvattenytans lutning
- Jordarts genomsläpplighet
och mäktighet
- Djup till grundvattnet
Sammanvägning av flera faktorer
Vattenskyddsområde?
Varför vattenskyddsområde?
Vattenskyddsområden Grundvatten - bör sammanfalla med grundvattendelaren
Ytvatten - hela avrinningsområdet ska omfattas Skyddsområdet indelas i zoner beroende på tiden för förorening att nå vattentäkten
Vad säger allmänna råden? 7 kap. 21 § MB
• ”Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens tillrinningsområde, såvida inte beslutsunderlaget visar att skyddssyftet kan uppnås genom fastställande av ett mindre område som vattenskyddsområde”
• Ju närmare uttagspunkten eller vid känsliga infiltrationsområden desto starkare skydd för akuta och kontinuerliga föroreningar.
• Utanför dessa behövs framförallt skydd mot föroreningar som på lång sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt.
Syfte med vattenskyddsområde – några saker att tänka på
1. Man kan fastställa skyddsområden där det idag inte finns en vattentäkt
2. Man får inte införa andra restriktioner i markanvändning än vad som är motiverat för att uppfylla syftet
3. Det är inte säkert att skyddsområdet för en grundvattentäkt sammanfaller med tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet
Hur dela in skyddszoner för grundvattentäkter
• Vattentäktszon
• Primär skyddszon
• Sekundär skyddszon
• Tertiär skyddszon
Vattentäktszonen • Avgränsas som ett område kring en uttagsbrunn eller
grupp av närbelägna uttagsbrunnar. Bör vara skyddad för obehöriga, exempelvis genom låst inhägnad.
Primär skyddszon
Vid avgränsningen måste både uppehållstid i magasinet och
särskilt känsliga inströmnings-områden beaktas. Det kan förekomma primära zoner på flera ställen inom ett vattenskyddsområde. Primär zon avgränsas på geologiska/ hydro-geologiska grunder så att akuta föroreningsrisker minimeras.
I jord bör den primära skyddszonen omfatta ett område så att uppehållstiden från den yttre gränsen till vattentäktszonen är minst 100 dygn.
Sekundär skyddszon
• Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot markanvändning eller verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet.
• Ett lägsta krav på den sekundära skyddszonens utbredning för grundvattentäkter i jordlager bör vara att uppehållstiden från dess yttre gräns till vattentäktszonen är beräknad till minst ett år
Tertiär skyddszon
• Omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner.
• Här är det viktigt att beakta föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt.
Vad regleras inom ett vattenskyddsområde?
• Hantering av petroleumprodukter
• Kemiska bekämpningsmedel
• Växtnäringsämnen
• Avloppshantering
• Upplag av avfall eller snö
• Materialtäkter
• Schaktning, pålning etc.
• Transport av farligt gods
• Miljöfarlig verksamhet
Hur regleras det då?
• Tre typer: Förbud, Tillstånd eller anmälan.
• Det som kan vara förbjudet i den primära zonen kan kräva tillstånd i den sekundära och anmälas i den tertiära. Övergångsregler inte ovanliga.
Grundvattenkartering- hur gör SGU?
GRUNDVATTENRESURSER
SGUs roll Undersöker, dokumenterar, beskriver och tillhandahåller
information om Sveriges geologi
SGUs roll - Grundvatten Ansvarar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet
Tillhandahålla ett hydrogeologiskt planeringsunderlag
Fungera som expertmyndighet
”Vår uppgift är att verka för en god hushållning och användning av grundvatten ”
Hur kan det underlag som SGU tar fram
användas?
Samhällsplaneringen Vattenförsörjningsplaner, VA-planer, Översiktplaner
Del av underlag till framtagande av vattenskyddsområden
och vattentäkter
Vattenförvaltning Uppfylla krav ställda i EUs ramdirektiv för vatten
(identifiering och karakterisering av betydelsefulla
grundvattenförekomster)
VISS
Miljömål I arbetet med att nå miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god
kvalitet"
Grundvattenmagasin
Ett grundvattenmagasin
är en geologisk formation
(t.ex. en rullstensås) med
en sammanhängande
grundvattenzon.
Magasinen kan vara
stora,
t ex i våra rullstensåsar,
eller små som i morän.
HUR KARTERAR SGU
GRUNDVATTEN? Arbete är indelat i fyra delar • Sammanställning av befintlig information
• Brunnar i brunnsarkivet
• Genomförda utredningar
• Kartor
• Kompletterande undersökningar
• Geofysik
• Borrning
• Brunnsinventering
• Avgränsning
• Beskrivning
Grundvattenmagasin - Underlag
Hydrogeologiska kartor
Lokal (kommun)
skala 1:50 000 (pågår)
Regional (län)
skala 1:250 000 (klar)
Nationell
skala 1:1 miljon
Kompletterande undersökningar
• Nivåmätning
I brunnar och observationsrör
• Källinventering
• Geofysiska mätningar
Georadar, seismik
• Avvägning
• Borrningar
• Provtagning
Avgränsning
Rb1205
Isälvsavlagring
Grundvattenmagasin
På grundval av
geologisk karta,
information från olika
arkiv och
kompletterande
undersökningar…..
…görs en bedömning
av
grundvattenmagasinet
och dess
uttagskapacitet
