Embed Size (px)
Citation preview
Godstrafik på järnväg – åtgärder för ökad kapacitet på lång sikt Oskar Fröidh Transportforum (session 30), 8 januari 2014
Varför blir det kapacitetsbrist för godstrafik i framtiden?
Trafikverkets basprognos för gods- och persontrafik 2030 respektive 2050: • Kraftig ökning av antalet
persontåg på många banor • Gods på järnväg allt mer
långväga – accentuerar kapacitetsproblemen på redan högt belastade stambanor
Konsekvenser - Färre möjliga tåglägen för godståg - Utbyggnader av banornas kapacitet hinner inte med
SOU Fossilfri fordonstrafik (FFF-utredningen:)
”Vi har hört om kapacitetsproblemen på järnvägen. Kan man öka godstransporterna på järnväg med +50 % +100 % utöver Trafikverkets prognoser?” • Hur ökar vi kapaciteten för godstrafik generellt trots
färre möjliga tåglägen i framtiden …? • Och sänker transportkostnaderna för att bevara
konkurrenskraften …?
Längre och tyngre godståg
Längre och tyngre godståg - kapacitet
Kostnader för ökad kapacitet Utbyggnad av infrastrukturen för längre tåg
Generell kostnad per bankm: Referens; 40 km enkelspår med 10 km mellan mötesstationerna
6,5 mnkr/km
27,5 mnkr/km
7,5 mnk/km
15 mnkr/km
100 mnkr/km
(2010 års priser)
630 m 630 m 630 m630 m
Medelavstånd 10 km
Utgångsläge
1000 m 1000 m 1000 m 1000 m
2x1000 m 630 m630 m 2x1000 m
1000 m 10 km 1000 m
2x1000 m
2x1000 m
Exempel ca 40 km
1000Utbyggnadsstrategier
2x1000 1/2
1000+pds
Dubbelspår
2x1000 m 2x1000 m2x1000 2/2
2x1000 m2x1000 m
Större lastprofil Målmedveten strategi för vidare utbyggnad behövs
- Lastprofil: Generellt svenska C i hela godsnätet (idag specialtransport på många banor)
Högre axellast och bärighet Förslag till målmedveten strategi
- Axellast (stax): förslag 25 ton hela godsnätet, därefter successivt 30 ton
- Bärighet (metervikt): förslag 8,3 ton/m hela godsnätet, därefter successivt 10 ton/m (vid 30 ton stax)
Högre godstågshastigheter Dagtid på stambanor med snabbtågstrafik
• Godstågens körtid
minskar genom färre förbigångar
• Flera möjliga godstågs-lägen (Exempel Ssb: 140 km/h istället för 100 km/h ger dubbelt så många tåglägen)
Exempel Ssb Mjölby-Hässleholm. 140 km/h istället för 100 km/h ger dubbelt så många tåglägen för godståg
Enkelriktad godstrafik (vissa tider) Ger kapacitetsvinst på enkelspår genom färre tågmöten - Bräcke-Vännäs (norrgående) - Vännäs-Umeå-Gävle (södergående)
Minskad sårbarhet i infrastrukturen Ökar punktligheten och minskar totalstoppen vid olyckshändelser. Väsentliga svaga länkar/punkter idag: • Vännäs-Boden • Storvik • Göteborgs
hamnbana • Lund-Malmö-
Köpenhamn (-Hamburg)
Är det möjligt att radikalt öka godstrafiken? Ja, det är möjligt att öka kapaciteten för godstrafik med +50 % eller +100 % utöver basprognosen. Vissa högt belastade banor måste byggas ut främst för persontrafikens behov (som också kommer godset till del). För godstrafiken är det dock mest effektivt att kombinera generella åtgärder: - Längre godståg ger väsentligt större godskapacitet - ERTMS nivå 3*, högre godshastigheter, högre
axellaster/bärighet och större lastprofil ger också väsentliga bidrag
* Utvecklingen bör drivas på (nivå 3 finns endast i konceptstadiet). ERTMS/ETCS nivå 2 ger enbart en liten kapacitetsökning
Ökad kapacitet OCH lägre transportkostnader
Generella åtgärder för ökad kapacitet ger också lägre produktionskostnader för godstrafiken på järnväg (färre lok och vagnar och mindre personal för samma arbete) →Ökad konkurrenskraft för industrin och eldriven tågtrafik ger minskade CO2-utsläpp från transporterna
Rapporten: Godstrafik på järnväg – åtgärder för ökad kapacitet på lång sikt
Näringsdepartementet, Fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Slutbetänkande: SOU 2013:48 Fossilfrihet på väg http://www.sou.gov.se/ KTH bibliotek, sök i databasen DiVA http://kth.diva-portal.org/smash/search.jsf [email protected]
