Analys av drevprov

Analys av drevprovGenomgång vid träff med drivande hundklubbar

Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010

Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april 2010

Kjell AnderssonKjell.Andersson@hgen.slu.se

Vad är arvbarhet?

Vad är en s k korrelation?

Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1.

Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna.

Korrelationen kan vara miljömässig.Kan vara gynnsam eller ogynnsam.

Drevprovsanalys 1980-1984Swenson, Andersson & Johansson, 1986

5 919 drevprov på drever• ca 2 000 startande hundar• efter 419 hanarModell= kön, provår, provmånad, ålder,

provnummer, antal syskon i kullen*Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i

skall hörbarhet*Poängen ökade med ålder och erfarenhet

Egenskap Upprepnings-koef.

Arvbarhet, h2

Sök 0,18 (0)Upptag 0,05 0,01Drev 0,11 0,05Skall 0,26 0,08Nyansering 0,09 0,04Lyd/Sam 0,09 (0)Helhet 0,08 0,04Summa PE 0,11 0,06Pris 0,06 0,05

Arvbarheter och upprepning 1980-1984Swenson, Andersson & Johansson

Analys av norska drevprov på stövareFrode Lingaas, 1995

• 10 915 drevprov totalt• 7 933 drevprov på fem stövarraser• 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1-dagsprov)• Många brister i data• I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår

(1987….1994)

Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)

Analys av StövarePer-Erik Sundgren, Gentica

Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0,50)

Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0,50 resp. 0,25)

Kulleffekt?

Tabell 1. Drevprov hare ÖKL, antal analyserad prov

Ras Antal hundar totalt

Antal prov Hundar i analyser

Prov i analyser

Kompletta prov per hund

Hamiltonstövare 5136 10605 2983 6542 2,2

Schillerstövare 1223 2502 624 1408 2,3

Finsk stövare 4428 10911 2796 7109 2,5

Smålandsstövare 499 992 349 709 2,0

Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraserRas /provmomentAnt. jaktprov

Hamilton6542

Schiller1408

Finsk 7109

Småland709

Sök 4,2 4,2 4,3 4,3Arbete slag 4,3 4,3 4,3 4,3Väckning slag 5,1 4,9 5,3 4,6Drevsäkerhet 4,1 4,1 4,2 4,0Drevsätt 4,2 4,3 4,3 4,1Skallmarkering 4,3 4,3 4,3 4,2Tapptarbete 4,0 3,9 4,1 3,9Väckning tappt 4,7 4,7 5,0 4,4Skall hörbarhet 4,3 4,4 4,3 4,0Skall tonklang 4,1 4,2 4,2 3,9Lydnad 4,0 4,1 4,1 4,2Jaktlust 5,0 4,9 (6,1) 4,8Summa Poäng 52,9 52,8 (54,1) 51,2

Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultatRas /provmomentAnt. jaktprov

Hamilton6542

Schiller1408

Finsk7109

Småland709

Sök 0,20 0,09 0,15 0,05Arbete slag 0,03 0,06 0,07 0,14Väckning slag 0,37 0,41 0,39 0,49Drevsäkerhet 0,13 0,12 0,11 0,08Drevsätt 0,11 0,11 0,11 0,03Skallmarkering 0,18 0,21 0,22 0,21Tapptarbete 0,09 0,07 0,10 0,09Väckning tappt 0,33 0,31 0,32 0,47Skall hörbarhet 0,31 0,24 0,31 0,24Skall tonklang 0,29 0,22 0,31 0,22Lydnad 0,28 0,23 0,30 0,24Jaktlust 0,19 0,18 0,18 0,16Summa Poäng 0,27 0,29 0,24 0,38

Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövareRas Hamilton Schiller Finsk SmålandAntal Par/Fäder 1163/206 2983/544 623/177 1193/191 2974/559 349/117

Moment Regr. Korr. Korr Regr. Korr. Korr.Sök 10 ± 4 20 ± 2 17 ± 5 0 ± 4 13 ± 2 12 ± 7Arbete slag 7 ± 5 5 ± 2 7 ± 4 5 ± 4 5 ± 2 20 ± 7Väckning slag 32 ± 5 49 ± 3 60 ± 7 22 ± 5 45 ± 3 73 ± 10Drevsäkerhet 5 ± 5 12± 2 14 ± 5 6 ± 4 11 ± 2 18 ± 8Drevsätt - fart 4 ± 4 13 ± 2 15 ± 5 10 ± 5 14 ± 2 16 ± 8Skallmarkering 5 ± 4 17 ± 2 26 ± 5 17 ± 4 24 ± 2 30 ± 8Tapptarbete 6 ± 5 10 ± 2 16 ± 5 9 ± 4 13 ± 2 18 ± 7Väckning tappt 23 ± 5 40 ± 3 42 ± 6 25 ± 5 33 ± 3 63 ± 10Skall hörbarhet 11 ± 4 32 ± 3 29 ± 5 20 ± 4 31 ± 2 35 ± 8Skall tonklang 12 ± 4 27 ± 3 27 ± 5 13 ± 4 33 ± 3 48 ± 9Lydnad 4 ± 4 28 ± 3 30 ± 5 7 ± 4 28 ± 2 23 ± 8Jaktlust 17 ± 5 23 ± 3 28 ± 5 8 ± 4 21 ± 2 15 ± 7Summapoäng 16 ± 4 33 ± 3 33 ± 5 13 ± 4 30 ± 3 55 ± 9

Analys av drevprov på dreverDelvis efter ett examensarbete av

Cecilia Laven med Nils Lundeheim och

Kjell Andersson som handledare

Poäng för Sök i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Upptag i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Sök och upptag på drevprov för Tax

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

1 2 3 4 5 6

Poäng

Proc

ent x

100

SökUpptag

Poäng för Drevsäkerhet i olika perioder

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Drevsätt/fart i olika perioder

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Tapptarbete i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille

Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för drevegenskaper på tax

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1 2 3 4 5 6

Poäng

Proc

ent x

100 Drevsäkerhet

DrevsättTapptarbete

Poäng för Skall/hörbarhet i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

700

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Nyansering i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille

Period 1

Period 2

Period 3

Skall och nyansering för drevprov på Tax

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1 2 3 4 5 6

Poäng

Proc

ent x

100

Skall hNyansering

Poäng för Samarbete i olika perioder

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Lydnad i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

700

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Poäng för Jaktduglighet i olika perioder

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1 2 3 4 5 6

Poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Samarbete, lydnad och jakt? på drevprov för Tax

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

1 2 3 4 5 6

Poäng

Proc

ent x

100

SamarbeteLydnadJaktd

Summapoäng i olika regelperioder

0

20

40

60

80

100

120

140

25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56

Summa poäng

Prom

ille Period 1

Period 2

Period 3

Summapoäng på drevprov för tax 1992-2009

- 100

200 300 400

500 600

700 800 900

1 000 1 100

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58

Poäng

Proc

ent x

100

Summapoäng

Material Drever 1992-2006

• 13 146 drevprov • 12 137 med komplett egenskapsbedömning • 4 049 prövade hundar varav• 5 139 prov för hanar (39%)• 8 022 prov för tikar (61%) • 27 556 drev

0

200

400

600

800

1000

1200

År

Ant

al p

rov

Antal genomförda drevprov mellan åren 1992-2006

Antal hundar som drivit de olika djurslagen i olika drev

Drevnr Rådjur Hare Okänt Räv Hjort Totalt1 8 244 2 432 1 674 167 33 12 555 (100 %)2 6 794 1 490 1 465 85 20 9 854 (79 %)3 3 113 525 734 31 11 4 414 (35 %) 4 296 56 64 3 3 422 (3 %)5 21 3 1 0 1 26 (<1 %)

Totalt 18 468 4 506 3 938 286 68 27 266(68 %) (17 %) (14 %) (1 %) (<1 %)

hare 53

räv 55

rådjur 68

hjort 62

okänt 30

0

20

40

60

80

min

uter

Medeldrevtider i minuter för respektive djurslag

hare

hare

räv

räv

rådj

ur

rådj

ur

rådj

ur

hjor

t

hjor

t

hjor

t

okän

t

okän

t

okän

t

alla

alla

alla

hare

räv

0

20

40

60

80

drev 1 drev 2 drev 3

min

uter

Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen

Modell för bearbetningen• μ = totalmedelvärdet• år = fix effekt av provår(1992, …2006)• mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober,

november, december, januari-februari)• kön = fix effekt av kön ( hane, tik)• ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället

(1, …7)• djur = effekt av hunden (upprepning inom individ)• prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer)• djur = genetisk effekt av individen• e = fel (slump)

0

1000

2000

3000

4000

5000

september oktober november december januari

anta

l hun

dar

Antal hundar som startat drevprov i respektive månad.

0500

100015002000250030003500

<1,5 år 1,5-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år >6 år

Ant

al h

unda

r

Frekvensfördelning av hundarnas ålder vid provtillfället.

Egenskap Tik Hane SignifikansSök 4,08 4,07 n.sUpptagsförmåga 4,22 4,17 **Drevsäkerhet 4,17 4,12 **Drevsätt 4,43 4,37 **Tapptarbete 4,09 4,04 *Skall-hörbarhet 4,30 4,44 **Skallmarkering 4,38 4,29 **Samarbete 4,38 4,22 **Lydnad 4,29 4,20 **Jaktduglighet 4,45 4,40 *Summapoäng 42,94 42,55 **

Totaltid (minuter) 119,0 115,0 *

Könsskillnader

Egenskap <1,5 år 1,5-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år >6 år Sign

Sök 4,03 4,06 4,10 4,09 4,08 4,08 4,08 n.s

Upptagningsförmåga 4,16 4,16 4,17 4,18 4,22 4,22 4,24 *

Drevsäkerhet 4,06 4,09 4,14 4,14 4,17 4,17 4,25 **

Drevsätt 4,36 4,39 4,37 4,40 4,42 4,42 4,45 *

Tapptarbete 3,98 4,01 4,05 4,06 4,09 4,12 4,16 **

Skall-hörbarhet 4,34 4,29 4,34 4,36 4,41 4,41 4,42 **

Skallmarkering 4,33 4,31 4,33 4,34 4,34 4,34 4,34 n.s

Samarbete 4,30 4,32 4,28 4,30 4,29 4,33 4,30 n.s

Lydnad 4,23 4,21 4,21 4,23 4,24 4,29 4,28 **

Jaktduglighet 4,39 4,40 4,43 4,43 4,44 4,43 4,47 n.s

Summapoäng 42,28 42,41 42,63 42,75 42,90 43,04 43,21 **

Totaltid (minuter) 115,50 117,50 116,00 116,5 118,0 119,0 117,0 n.s

Effekt av ålder på egenskapspoäng och total drevtid

Egenskap Upprepning Arvbarhet

Sök 0,16 0,04

Upptag 0,10 0,03

Drevsäkerhet 0,18 0,08

Drevsätt 0,14 0,07

Tapptarbete 0,16 0,07

Skall-hörbarhet 0,23 0,06

Skallmarkering 0,14 0,07

Samarbete 0,13 0,05

Lydnad 0,13 0,05

Jaktduglighet 0,19 0,06

Summapoäng 0,20 0,07

Upprepning från prov till prov och arvbarheter 2008

Sök Upp Drsä Drsätt Tappt Sk,h Sk,m Samb Lyd Jaktd Sum Tid

Sök 0,04 0,80 0,23 0,25 0,25 0,18 0,03 -0,02 -0,01 0,50 0,30 0,36

Upptag 0,35 0,03 0,81 0,81 0,87 0,67 0,67 0,41 0,46 0,67 0,99 0,75

Drevsäkerhet 0,35 0,42 0,08 0,97 1,00 0,76 0,98 0,14 0,24 0,83 0,93 0,88

Drevsätt 0,19 0,38 0,69 0,07 0,98 0,76 0,98 0,23 0,23 0,69 0,92 0,96

Tapptarbete 0,23 0,43 0,67 0,61 0,07 0,81 0,98 0,13 0,24 0,76 0,96 0,92

Skallhörb 0,13 0,23 0,30 0,29 0,29 0,06 0,75 0,20 0,71 -0,02 0,79 0,68

Skallmark 0,17 0,32 0,47 0,29 0,96 0,33 0,07 0,30 0,24 0,76 0,91 0,92

Samarbarbete 0,16 0,25 0,17 0,21 0,16 0,11 0,18 0,05 0,71 -0,02 0,39 0,26

Lydnad 0,25 0,24 0,31 0,23 0,19 0,62 0,19 0,62 0,05 0,06 0,42 0,28

Jaktduglighet 0,15 0,47 0,61 0,51 0,40 0,22 0,40 0,22 0,28 0,06 0,35 0,67

Summapoäng 0,45 0,64 0,78 0,73 0,76 0,45 0,62 0,50 0,51 0,45 0,07 0,89

Totaltid 0,25 0,56 0,46 0,60 0,63 0,30 0,47 0,28 0,31 0,63 0,75 0,09

Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008),

Kod för sök i olika perioder (3 ep och lägre)

0

20

40

60

80

100

120

140

Period 1 Period 2 period 3

Prom

ille

För kort

För långt

Kod för skallmarkering i olika perioder (3 ep och lägre)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Period 1 Period 2 period 3

Prom

ille

För hård

För lös

Nyanserar ej

Kod för skall/ hörbarhet i olika perioder

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Gles I repriser Tätt skall (normalt) Mycket tätt

Kod

Prom

ille Period 1

Period 2

period 3

Slutsatser

• För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas

• Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas

• Priser och krav på tider påverkar bedömningen

• Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?

Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden?

• Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål?• Vad är det som behöver förbättras?• Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt?• Kan vi utnyttja den information som vi har

bättre?• Vad kan genteknik bidra med i våra raser?

Figur 1. Önskvärda drevtider för Drever

0

100

200

300

400

500

600

700

15-30 min 30-60 min 1-2 tim 2-3 tim >3 tim

Drevtider

And

el s

var (

prom

ille)

19942003

Hundens genkarta

• Hela genomet kartlagt• Vad kan vi få hjälp med?• Snart kan man undersöka 200 000

punktmutationer (50 000 idag)• Lungödem en viktig fråga för flera raser• 20-100 individer som är sjuka och lika

många friska krävs (blodprov)• Flera raser en fördel för att nå slutmålet

Diskussion med frågor• Vad kan vi dra för slutsatser på kort och

lång sikt?• Vilka visioner har olika klubbar?• Hur ser framtiden ut genetiskt för de

drivande hundraserna?• Kan vi samverka för att bevara drevjakten

på längre sikt?• Nordisk samordning är det möjligt?

Samverkan med SKK om in- och utrapportering av drevprovsdata

• Kan vi standardisera inrapporteringen?• Vad vill olika klubbar få ut av dessa data

på sikt (sammanställningar, index)?• Kan vi samordna oss för att få tyngd i våra

önskemål?• Finns det andra alternativ?• Hur går vi vidare?

Mina tankar inför träffen med drivande hundklubbar 23 januari 2010:

• Skalan bör vara 1-6 men att graverande fel läggs utanför vilket innebär att hunden är utslagen från att bedömas. Problemet är ju hur man skall handskas med det i avelsvärdering av föräldrarna och andra släktingar för själv skall givetvis inte en sådan individ användas i avel.

• Egenskaper: Målsättningen har varit att minska antalet egenskaper utan att någon skall känna att väsentliga uppgifter går förlorade. Tanken är givetvis att indata till SKK skall föja samma mall för att de skall åta sig att utveckla detta. Vad vi kan få för utdata är ett särskilt kapitel. sannolikt måste vi själva på något sätt sammanställa efter att vi fått rådata från SKK. Idealet är att de har ett verktyg där vi kan variera utdata som vi vill men detta är en diskussion med SKK. Jag har förstått att det finns hur mycket önskemål som helst så det gäller att ligga på.

Sök/upptag(slagarbete) (med koder för för kort och för långt sök)

• Motiv för en egenskap: Arvbarheten speciellt för upptag är låg och egenskaperna är svåra att skilja åt.

• Poängskalan kombineras från nuvarande beskrivningar.

Skallgivning på slag • Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med

egenskapen kan vara ganska olika t o m inom ras beroende på djurslag.

• Skalan sätts  från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

Drevsäkerhet (innefattar även drevsätt och tapptarbete)

•Motivering: Dessa tre egenskaper är genetiskt sett samma egenskap med liknande arvbarheter.

•Skalan som nu med kombinerad beskrivning av poängen.

•Värdet på egenskapen måste bedömas av varje klubb då det kanske är den mest betydelsefulla egenskapen.

Skallgivning på tappt •Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika för olika klubbar.

•Skalan sätts  från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt.

•Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

Skall hörbarhet•Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel.

•Skalan i stort sett som nu. •Koder kan diskuteras men mycket restriktivt.

Nyansering •Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel.

•Skala i stort sett som nu.

•Koder för, för mycket eller för lite skall (lös respektive hård)

•Samarbete som har med jakt att göra•Motivering: Samarbete är en viktig egenskap men det har varit svårt att på ett bra sätt separera samarbete från lydnad vid bedömningen. Enligt analyserna är det dock delvis olika egenskaper.

•Förhoppningsvis kan det göras en skrivning som är bättre när det gäller att fånga in vad man vill att en bra jakthund skall göra. Söka kontakt med förare med eller utan dennes stöd? Sannolikt kommer GPS innebära att man tar sig i närheten av hunden på ett eller annat sätt eller väntar om man ser att den är på rätt väg tillbaka.

•Vad är vanlig jakt, vilket provet skall spegla enligt våra regler?

Lydnad/mentalitet •Det pågår ett utvecklingsarbete på SKK (SLU) där lydnad/mentalitet (förenklad mentaltest) skall ingå för i stort sett alla raser men tills detta är färdigt kan det vara bra att ha med lydnad kanske med olika vikt i olika raser beroende på vad man vill uppnå. •Kanske skall lydnad/mentalitet senare ligga helt vid sidan om?

Jaktduglighet utgår• Egenskapen har varit någon form av uppsamling eller kompensation i vissa fall.

Generellt: •Varje hundras får sätta egna vikter på egenskaperna till ett avelsindex beroende på vad målet med rasen är och hur man anser att hunden skall uppträda beroende på djurslag (även 0 är en vikt). Vikten kan givetvis också variera beroende på vad man vill prioritera hos rasen.

•Drevtider kommer helt säkert att skilja mellan raser, som det gör idag, men maxtiderna bör nog inte ökas på för framtidens acceptans av samhället.

Protokoll från Norsk harehundsklubb

Diskussion om möjligheterna till gemensamma regler

• Provbedömning (skala, principer)• Egenskaper (enligt förslag)• Vad vill vi få ut av resultaten?• Avelsvärdering• Tävling• Övrigt Hur drivas arbetet vidare?• Tankar och frågor i klubbarna?• Förankring viktigt