Analys av fastighetsområde

Izabella Simonsson

Civilingenjör, Hållbar energiteknik

2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för teknikvetenskap och matematik

FörordExamensarbetet har genomförts på uppdrag från Holmen i Hallstavik som det slutgiltiga inom ut-bildningen civilingenjör hållbar energiteknik med inriktning inom bioenergi och energieffektivisering.Examensarbetet har utförts vid institutionen för teknikvetenskap och matematik vid Luleå tekniskauniversitet.

Jag vill börja med att tacka mina handledare Cathrin Andersson och Jimmy Åbom från Holmeni Hallstavik som har väglett mig genom projektet och svarat på mina frågor. Jag vill även tacka minhandledare Mikael Risberg från Luleå tekniska universitet för all hjälp.

Slutligen vill jag ge ett stort tack till alla på underhållsavdelningen på Holmen i Hallstavik för attjag fick vara en del av gemenskapen samt för hjälp med frågor.

SammanfattningUnder 2018 hade bostads- och servicesektorn en energianvändning på 147 TWh, vilket motsvarar un-gefär en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Idag har Sverige satt upp energi- och klimatmålsom ska uppnås, där energianvändningen för år 2030 ska vara 50 % mer effektiv än den var under år2005. För att detta ska uppnås så behöver bland annat bostadssektorn att effektiviseras.

Examensarbetet har utförts i samarbete med företaget Holmen i Hallstavik genom en analys avderas äldre fastighetsområde bestående av ungefär 100 villor och flerfamiljshus. Analysen består aven kartläggning av fastighetsområdets förbrukningsnivåer, kostnader och hyror under åren 2018 och2019. En fallstudie för byte av oljepannor har även utförts för att undersöka vad som skulle vara detmest energi- och kostnadseffektiva alternativet för uppvärmning av fastigheterna. Samt en analys harutförts av en fastighet i simuleringsprogrammet IDA ICE för att undersöka fastighetens kostnads-och energieffektiviseringspotential.

En kartläggning över fastighetsområdet har utförts och visar en spridning på fastigheternas upp-värmningsbehov och en stor skillnad om fastigheterna har varm- eller kallhyra. Uppvärmning avfastigheterna och tappvarmvatten är den största utgiften och den med störst effektiviseringspoten-tial. Fallstudien byte av oljepannor visar att det mest kostnads- och energieffektiva alternativet varatt byta till en luft-luftvärmepump och luft-vattenvärmepump. Analysen av fastigheten i IDA ICEsimulerades en liknande energianvändning som idag och den åtgärd som hade störst energieffektivi-seringspotential var att tilläggsisolera fastighetens ytterväggar.

i

AbstractDuring 2018 the housing and service sector had an energy use of 147 TWh, which is approximatelyone third of Sweden’s total energy use. Today Sweden have energy and climate goals were the energyuse for 2030 should be 50 % more efficient than it was in 2005. To achieve this goal the housing sectorneed to be more energy efficient.

The degree project has been performed in collaboration with Holmen Paper in Hallstavik. An ana-lyse has been done of their older properties consisting of approximately 100 houses and apartmentbuildings. The analyse consist of a review of the consumptions, costs and rents during 2018 and2019. It also consists of a case study for changing the oil boilers to something more energy- and costefficient for heating the properties. An analysis has been done for one of the houses in the simulationprogramme IDA ICE to see the potential for the house to be more cost- and energy efficient.

The mapping of the property area has been carried out and shows that the houses in the area havevery different heating demands and its big difference depending on what kind of rent they have.The properties heating and domestic hot water demand is the largest expense and the one with thegreatest efficiency potential. The case study of changing the oil boilers shows that the most cost- andenergy-efficient alternative was to change to an air-air or air-water-heating pump. The analysis ofthe property in IDA ICE simulated a similar energy use as of today and the measure that had thegreatest energy efficiency potential was to additionally insulate the property’s outer walls.

ii

Innehållsförteckning1 Inledning 1

1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Fastighetsområdet i Hallstavik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.3 Syfte och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

1.3.1 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31.4 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.5 Begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.6 Företagssamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2 Teori 5

2.1 Fallstudie byte av oljepannor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.1.1 Oljepannor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.1.2 Luft-luftvärmepump . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52.1.3 Pelletspanna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.1.4 Luft-vattenvärmepump . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.1.5 Elpanna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.2 Paybackmetoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.3 IDA Indoor, Climate and Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3 Metod 9

3.1 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.2 Studiebesök av fastighetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.3 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.4 Kartläggning av fastighetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

3.4.1 Uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.4.2 Vattenförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.4.3 Sammanställning av kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

3.5 Analys byte av oljepannor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103.6 Analys av fastighet i IDA ICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

3.6.1 Uppbyggnad av fastigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.6.2 Simuleringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

4 Resultat och diskussion 14

4.1 Kartläggning över fastighetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144.1.1 Uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144.1.2 Vattenförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174.1.3 Övriga kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184.1.4 Sammanställning av kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4.2 Analys byte av oljepannor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194.3 Analys i IDA ICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

5 Slutsatser 30

5.1 Kartläggning av fastighetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305.2 Analys byte av oljepannnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305.3 Analys av fastighet i IDA ICE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305.4 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

6 Fortsatt arbete 32

7 Referenser 33

8 Bilagor 35

8.1 Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358.2 Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 368.3 Bilaga 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378.4 Bilaga 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

iii

1 InledningDetta avsnitt introducerar bakgrunden till examensarbetet samt ger information om fastighetsom-rådet som har undersökts. Avsnittet följs därefter av syfte, mål, frågeställningar, begränsningar ochavslutas sedan med företagssamarbetet.

1.1 Bakgrund

Under 2018 stod bostads- och servicesektorn för störst energianvändning i Sverige. Tillsammanshade de en energianvändning på 147 TWh, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totalaenergianvändning (Holmström, 2020-04-14). Sverige har idag energi- och klimatmål som ska uppnåsunder år 2020 och 2030 där energianvändningen för år 2030 ska vara 50 % mer effektiv än vad den varunder år 2005 (Energimyndigheten, 2020-04-22). För att detta ska uppnås så behöver bland annatbostadssektorn att effektiviseras. Detta med avsikt för att kunna uppnå miljökvalitetsmålen på längresikt så behövs en minskad energianvändning och en energitillförsel med en låg påverkan på miljön(Henning, u. å).

Enligt energimyndigheten (Statens energimyndighet, Maj 2018) så har energianvändningen för varm-vatten och uppvärmning per areaenhet minskat för alla byggnadstyper i jämförelse med under år 1995.Där uppvärmning och varmvatten för småbostadshus var 165 kWh/m2,BOA och för flerbostadshusvar 180 kWh/m2,BOA. Medan under år 2009 var det 130 kWh/m2,BOA för småbostadshus och 155kWh/m2,BOA för flerbostadshus. Idag har äldre och större fastigheter ett uppvärmningsbehov förtappvarmvatten och värme på ungefär 25 000 kWh/år. Där typiska värden för värmeförluster förfastigheter idag är 15 % för ventilation, 15 % för tak, 15 % för golv och källare, 35 % för fönster ochdörrar och 20 % för väggar (Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund,2014). I Figur 1 nedan illustreras hur typiska värmeförluster kan se ut för en fastighet.

Figur 1: En fastighets typiska värmeförluster (“Normal energiförlust vid ventilation”, u. å)

Det som anses har haft störst påverkan på att den temperaturkorrigerade energianvändningen perareaenhet för uppvärmning har minskat beror på energieffektivisering, installering av värmepumparsamt bytet från olja till el och fjärrvärme (Statens energimyndighet, Maj 2018). Där den störstaökningen har varit installationen av värmepumpar i småhus. Den stora bidragande orsaken till bytettros har varit att energipriserna ökade under 2000-talet. Detta har resulterat i ett högre oljepris,höga energi- och koldioxidskatter, konverteringsbidrag för oljeeldning samt den stora utvecklingen avkonkurrerande teknik till alternativ uppvärmning (Statens energimyndighet, Maj 2018).

Under 50-, 60- och 70-talet var oljepannor det mest förekommande uppvärmningsalternativet förfastigheter i Sverige, men har dess sedan minskat kraftigt. Idag är det ungefär 1 % som använderoljeledning som uppvärmning av värme och tappvatten för fastigheter i Sverige. En anledning tillatt det har minskat är för att oljepriserna har ökat kraftigt, men även eftersom att olja är ett fossiltbränsle som vid förbränning producerar koldioxid som bidrar till växthuseffekten (Energirådgivningen,u. å-a). Att det har varit en stor minskning av uppvärmning via oljeeldning för bostäder och lokalerhar bidragit till den största minskningen av Sveriges totala växthusgasutsläpp. En annan bidragande

1

faktor som har haft en stor påverkan till att utsläppsminskningen har ökat är de åtgärder som hargjorts för att öka energieffektiviteten (Löfström, u. å).

I Figur 2 nedan visas hur den totala energianvändingen av fossila bränslen som uppvärmning harminskat från år 1995 till 2016.

Figur 2: Visar den totala användningen av fossila bränslen i procent från år 1995 till 2016 (Statensenergimyndighet, Maj 2018)

Eftersom kostnaden för olja har ökat så är den idag så pass hög att oljeeldning i jämförelse medandra alternativ till uppvärmning inte längre anses vara lönsamt (Statens energimyndighet, Maj2018).

1.2 Fastighetsområdet i Hallstavik

Under första delen av 1900-talet påbörjades bebyggelsen av arbetarbostäder till de som arbetadepå pappersbruket i Hallstavik. Det byggdes arbetar- och tjänstemannabostäder, standardstugor, in-genjörsbostäder, tjänstemannavillor och en disponentbostad. Områdets utformning och placering avfastigheterna kan ses i 8.1 Bilaga 1. Det bestämdes att bostäderna skulle ägas av bruket och hyrasut till de som arbetar på fabriken, med avsikt om att arbetarna enklare skulle kunna flytta ochbyta arbete om villkoren blev för dåliga, och att detta skulle leda till press uppåt för t.ex. löner(P.Lundgren-C.Panzar-A.Lindblad, 2007:26).

Under början av 2000-talet fanns det stora planer på att expandera pappersbruket. Målet var attbygga ut fabriken där en del av fastighetsområdet är placerat idag och att några av fastigheternaskulle förflyttas till ett nytt område som fortfarande var i närområdet till bruket. Men innan de hannsätta denna plan i drift så kom digitaliseringen och istället för att bygga ut fabriken och flytta en delav fastighetsområdet så blev det en annan omställning(Norrtälje kommun, 2016a). Detta medfördeatt fastighetsområdet inte blev den största prioriteringen under den här tiden och nu finns det ettstort intresse av att kartlägga hela områdets kostnader och förbrukningsnivåer.

Holmen i Hallstavik äger och hyr ut fastigheterna än idag. Fastighetsområdet består idag av ungefär100 villor och flerfamiljshus där hyra och förbrukning varierar. Fastigheternas hyror är uppdelade ivarm- och kallhyra där skillnaden mellan hyrorna är att de med kallhyra måste själva stå för kostnadenför fastighetens värme och tappvarmvatten. En bild över fastighetsområdet samt fabriken kan ses iFigur 3 nedan.

2

Figur 3: Fastighets- samt fabriksområdet fotograferat ovanifrån.

Eftersom fastigheterna påbörjades att byggas i samband med fabriken så är hela området idag ett kul-turarv och en del av fastigheterna har idag en Q-märkning. En Q-märkning innebär att användningenav fastigheten ska vara fri så länge som den inte inkräktar på bevarandet av den eller stör omgiv-ningen. Detta medför att inte alltför stora förändringar får utföras på en del fastigheter.(Norrtäljekommun, 2007-12-04) Idag har fastigheterna i området olika uppvärmningsalternativ. En del fastig-heter värms idag upp med en oljepanna, men de flesta har bytts ut till en alternativ uppvärmning närpannorna för dessa har havererat. Målet är att byta ut alla oljepannor mot det som skulle vara demest kostnads- och energieffektiva alternativet. Holmen är ett företag som är för en grönare framtidoch vill självklart att deras fastigheter ska bli så energieffektiva som möjligt och vara med och uppnåSveriges klimatmål, men samtidigt bevara de kulturarv som området har.

1.3 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet är att göra en grundläggande kartläggning över fastighetsområdet. Kart-läggningen ska bestå av fastigheternas status, förbrukningsnivåer, vad de har för uppvärmning samtde löpande kostnaderna för fastighetsförvaltning och övrigt underhåll. Detta ska utföras för att få entydligare bild över områdets totala ekonomi och status samt för dess framtida utmaningar. Detta dådet finns ett stort intresse att veta vad varje fastighet samt hela fastighetsområdet förbrukar, är deten rimlig förbrukningsnivå och undersöka hur kostnaderna för fastigheterna mäter sig med de hyrorsom de har i dagsläget.

1.3.1 Mål

Grundläggande kartläggning över fastighetsområdet.

• Fastigheternas förbrukningsnivåer samt kostnader(el, olja, vatten mm).

• Fastigheternas löpande kostnader för fastighetsförvaltning och övrigt underhåll.

• Skapa en tydligare bild över fastighetsområdets totala ekonomi.

• Undersöka om fastigheterna har en rimlig förbrukningsnivå.

Undersöka byte av oljepannor till något mer energi- och kostnadseffektivt.

Med hjälp av detta examensarbete kommer en bättre bild att skapas över hela området samt för dessframtida utmaningar för att bli mer kostnads- och energieffektivt.

3

1.4 Frågeställningar

De frågeställning som ska besvaras under arbetet är följande:

• Har fastigheterna rimliga hyror i jämförelse med förbrukningsnivåerna?

• Vad är mest energi- och kostnadseffektivt att byta ut oljepannorna som en del fastigheter idaghar som uppvärmning?

• Varför har en del fastigheter väldigt hög energianvändning och en del inte?

• Grundlig simulering i simuleringsprogrammet IDA ICE för att undersöka vilka åtgärder som ärmest energi- och kostnadseffektiva för en vald fastighet.

1.5 Begränsningar

Examensarbetet har en tidsbegränsning på 20 arbetsveckor vilket har medfört att en del begränsningarvarit nödvändiga att implementera. Begränsningarna kan ses nedan:

• En investering ska betala tillbaka sig inom tidsintervallet 3 år.

• De finns en del begränsningar angående informationen kring en del fastigheters uppbyggnadoch utformning.

• För fastigheten som undersöktes i IDA ICE behövdes en del information antas och diskuterasfram.

1.6 Företagssamarbete

Holmen i Hallstavik är en bruksort som är placerad mitt i Roslagen. Grunden för deras verksamhet äratt äga och förädla den växande skogen samtidigt som de har ett hållbarhetstänk. Kretsloppet bestårav att råvaran förädlas till trä för ett klimatsmart byggande och papper till böcker och magasin.

Holmen förvaltar fastighetsområdet och hyr ut dessa fastigheter med målet att kunna erbjuda ettbra boende till de som arbetar på bruket, till människor i området samt till företag som ska arbetaen period på bruket. Där hela fastighetsområdet ska vara självgående från bruket och inte ha störreutgifter än inkomster.

4

2 TeoriDetta avsnitt beskriver teorin för att möjliggöra en djupare förståelse kring delar av arbetet. Vidarekommer teorin om oljepannor samt de alternativ till oljepannor som valts att undersökas att beskrivas.Även teorin kring tekno-ekonomiska metoder beskrivs, samt teori kring simuleringsverktyget som valtatt användas.

2.1 Fallstudie byte av oljepannor

Nedan beskrivs oljepannorna som en del av fastigheterna har som uppvärmning samt de alternativsom valts att analyseras som uppvärmning.

2.1.1 Oljepannor

En oljepanna värmer upp en fastighets tappvarmvatten samt vattnet i värmesystemet. Den består aven lagringstank för oljan, en mindre dagtank, en varmvattenberedare samt en skorsten som leder ut rö-ken som bildas ut ur fastigheten. Hela processen startar med att en tankbil levererar eldningsoljan tillfastigheten genom ett påfyllningsrör som är placerat på utsidan av fastigheten (Energirådgivningen,u. å-b).

Oljan förvaras i en lagringstank och pumpas sedan från lagringstanken till förbränningstanken däroljan antänds. Värmen som bildas av oljelågan hettar upp vattnet som förvaras i varmvattenberedarenoch leds sedan vidare till fastighetens element eller används för uppvärmning av tappvarmvattnet.När oljan förbränns så bildas koldioxid, svavel- och kväveföroreningar som skadar miljön. Utsläppenav koldioxid är idag ett av världens mest allvarliga miljöproblem och att ha olja som uppvärmningär idag inte speciellt miljövänligt (Energirådgivningen, u. å-b). I Figur 4 nedan illustreras hur helaprocessen för en oljepanna fungerar.

Figur 4: Illustrerar hur uppvärmning av värme och tappvarmvatten för en fastighet fungerar med enoljepanna (Energimyndigheten, 2017-05-02).

2.1.2 Luft-luftvärmepump

En luft-luftvärmepump består utav en utomhus- och en inomhusdel. För flerfamiljshus så kan flerainomhusdelar kopplas samman till utomhusdelen och skapa en multipel lösning (Vattenfall, u. å).Luft-luftvärmepumpen överför värmen från utomhusluften och sprider den inomhus med hjälp av enfläkt. Värmen från utomhusluften överförs först till utomhusdelen och sedan till ett kopparrör sominnehåller ett köldmedium. Värmen överförs sedan till förångaren där gasen börjar koka och förånga.Gasen förs sedan vidare till kompressorn där den komprimeras. Gasen transporteras sedan vidare tillkondensorn där gasen kondenseras till vätska och värmen som avges sprids sedan via inomhusdelenoch värmer fastigheten. En luft-luftvärmepump innehåller ett eller flera filter och kan därför förbättraluften inomhus.

Luft-luftvärmepumpens verkningsgrad varierar med temperaturen utomhus och när den sjunker såkommer pumpen att avge mindre värme till fastigheten. Den är dock mycket mer effektiv eftersom

5

den avger i snitt runt 2-3 kWh värme för varje kWh el som den drar och kan täcka upp till 55 % aven fastighets uppvärmningsbehov (Energi-och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen, September2017-b). I Figur 5 nedan så illustreras hur en luft-luftvärmepump värmer upp en fastighet.

Figur 5: Illustrerar hur uppvärmning av värme och tappvarmvatten för en fastighet fungerar med enluft-luftvärmepump (Värmepumpen.se, u. å-b).

2.1.3 Pelletspanna

En pelletspanna fungerar på liknande sätt som en kamin för vedeldning. Pelletsen är dock ungefärtre gånger mer effektiv än ved är och pelletspannan kräver mindre arbete. Pellets består av samman-pressat avfall från trä och är ett biobränsle som inte har någon negativ påverkan på växthuseffekten(Energifakta, u. å-c).

Pelletsen förvaras i en lagringstank. När temperaturen behöver ökas i en fastighet så transporteraspellets från lagringstanken till pannan via ett rör. I pannan antänds pelletsen och då kommer devarma rökgaserna som bildas att stiga och ledas vidare genom ett rörsystem i pannan. Rörsystemetsväggar kommer ta upp värmen och värma upp vatten i pannan. Det uppvärmda vattnet kommer ledasvidare till fastighetens radiatorer och tappvatten. De överflödiga rökgaserna som bildas kommer attledas ut genom fastighetens skorsten (Energifakta, u. å-c).

En pelletspanna behöver en tillsyn varje vecka för kontroll av mängden pellets samt en potentiellrengöring för att undvika driftstörningar (Johannessen, 3 juni 2020). Vid en investering av en pellets-panna kan man investera i en ny alternativt om man har en oljepanna så kan man endast investerai en pelletsbrännare. Nackdelen med pellets är att säckarna eller pallarna tar mycket plats och attnågon behöver kontrollera pannan varje vecka (Energifakta, u. å-c). I Figur 6 nedan illustreras huruppvärmning av en fastighet via en pelletspanna fungerar.

Figur 6: Illustrerar hur uppvärmning av värme och tappvarmvatten för en fastighet fungerar med enpelletspanna (“Pellet Mill for Biomass Pellet boiler”, u. å).

6

2.1.4 Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump överför energin från utomhusluften till husets vattenburna värmesystemsamt värmer tappvarmvattnet. Värmepumpen är placerad på utsidan av fastigheten och tar uppvärmen från utomhusluften med hjälp av en fläkt som för luften vidare in i pumpen. I pumpen finnsen vätska som tar upp värmen från utomhusluften via en förångare. Värmen utvinns sedan via enkompressor som för vidare värmen till husets värmesystem och varmvatten. När utomhustemperaturensjunker så får pumpen det svårare att producera värme och när temperaturen når -20 �C så kommervärmepumpens el patron att ta över och värma upp fastigheten (Energi- och klimatrådgivningen iStockholmsregionen, September 2017-a).

En luft-vattenvärmepump kan minska elanvändningen mellan 60 till 70 % i jämförelse med direktver-kande el och har idag en livslängd på ungefär 20 år (Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms-regionen, September 2017-a). I Figur 7 nedan illustreras hur uppvärmningen av en fastighet med enluft-vattenvärmepump fungerar.

Figur 7: Illustrerar hur uppvärmning av värme och tappvarmvatten för en fastighet fungerar med enluft-vattenvärmepump (Värmepumpen.se, u. å-a).

2.1.5 Elpanna

En elpanna är en del av ett vattenburet uppvärmningssystem och har en relativt enkel konstruk-tion. En elpanna tar en liten plats och värmer upp vatten genom en eller flera värmepatroner. Detuppvärmda vattnet skickas sedan runt i fastighetens rörsystem med hjälp av en cirkulationspump.När vattnet når golvvärme eller radiatorer så kyls vattnet ner utav rumstemperaturen och förs sedantillbaka till elpannan och värms upp igen.

En elpanna är vanligt att ha som en sekundär källa ifall att den primära värmekällan skulle haverera.Den kan även kombineras med en annan billig värmekälla som till exempel en eldriven värmepump.Nackdelen med en elpanna som värmesystem är att den kan vara relativt dyr i drift då den påverkasav hur elpriset förändras på elmarknaden (Energifakta, u. å-a).

2.2 Paybackmetoden

Paybackmetoden eller återbetalningsmetoden är en vanlig metod för jämförelse av investeringar.Den visar hur lång tid det tar innan en investering kommer att betalas tillbaka i jämförelse medgrundinvesteringen.

Paybacktiden har beräknats med en konstant intäktsöverskott med hjälp av Ekvation 1 nedan.

T =G

a. (1)

G är investeringskostnaden.

a är differensen mellan oljepannornas kostnad per år och den nya uppvärmningsalternativets kostnadper år.

7

Med hjälp av Ekvation 1 så kan återbetalningstiden samt intäktsöverskottet beräknas för varje al-ternativ till oljepannor per år (Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund,2014).

2.3 IDA Indoor, Climate and Energi

IDA Indoor, Climate and Energy (IDA ICE) är en programvara som används för att simulera fastig-heters energianvändning, luftkvalité samt dess termiska komfort.

Den första versionen av IDA ICE släpptes under år 1998 och i November 2001 släpptes den nuvarandeversionen (3.0). Modellbiblioteket för IDA ICE skrevs i Neutral Model Format"(NMF), som är ettprogramoberoende språk som använder sig av differentiella algebraiska ekvationer för modelleringutav dynamiska system. IDA är den allmänna simuleringsmiljö som IDA ICE är baserat på ochden består av en lösare, modellerare och översättare. IDA är ursprungligen utvecklat av det svenskainstitutet för tillämpad matematik (ITM), kungliga tekniska högskolan (KTH) och avdelningen förinstallationsteknik. Där KTH tillsammans med Helsingfors tekniska universitet sedan utvecklade dematematiska modellerna för IDA ICE.

Strukturen av IDA ICE är uppbyggd av att en eller flera zoner definerar fastigheten i programmet.Där zonens omslutande delar (golv, väggar och tak) separerar zonerna från varandra och utomhus.Det som definerar delarna i zonerna är dess geometri, materiallager och dess egenskaper. Där delarnaäven kan innehålla ett antal läckor, öppningar, dörrar och fönster. För varje rum i fastigheten gårdet att definera olika kyl-,värme-, belysnings- och ventilationssystem. Där de olika värmekällorna kaninnefatta en kyl- och värmeanordning, luftbehandlingsenhet, direkt sol genom fönster, köldbryggor,läckor, antal människor i fastigheten, lampor och utrustning. Medans det som påverkar fukt är antalmänniskor, luftbehandlingsenhet, läckor och delarna i zonerna och andra zoner.

Klimatmodellen i IDA ICE är en algoritmisk modell som ger data för himmel-, luft- och mark-temperatur, luftfuktighet, lufttryck, solintrålning, vindens riktning och hastighet, CO2-Fraktionen,höjdvinkeln samt solens azimutvinkel.

För utomhusklimatet använder IDA ICE en klimatfil med uppmätt data eller en syntetisk designdag.Klimatfilen innehåller information om den relativa luftfuktigheten, vindens riktning och hastighet,lufttemperaturen, direkt och diffus strålning som en funktion av tiden. Medans den syntetiska designenbeseras på dagliga extrema torra och våta uppmätta temperaturen, vindens riktning och hastighetsamt reduktionsfaktorn för diffust och direkt solljus. För inomhusklimatet så är det zonmodellensom beräknar det. I biblioteket i IDA ICE finns det två olika zonmodeller där den förenklade är förenergisimuleringar och den detaljerade för designsimuleringar (Kalamees, januari 2004).

8

3 MetodI detta avsnitt beskrivs metoden och tillvägagångssättet för att kunna göra en korrekt analys avovanstående frågeställningar. Metoden består av en litteraturstudie inom ämnes- och fastighetsom-rådet, studiebesök, kartläggning av fastigheternas förbrukningsnivåer, de löpande kostnaderna förfastighetsförvaltning samt fastigheternas status, en fallstudie kring byte av oljepannor samt en intro-duktion till energisimuleringarna i IDA ICE.

3.1 Litteraturstudie

För att skapa en tydlig bild över fastighetsområdet har en litteraturstudie av dess historia och bak-grund utförts. Detta för att få en bra överblick om vilka fastigheter som finns, vad grundtanken medområdet är samt dess utformning.

3.2 Studiebesök av fastighetsområdet

Ett flertal studiebesök gjordes till fastighetsområdet för att få en uppfattning om storleken på områ-det, vilka fastigheter som tillhör vilka adresser samt vad de är i för skick. Detta för att kartläggningenav området skulle bli korrekt. Det utfördes även studiebesök till specifika fastigheter för vidare un-dersökning av dem samt komplettering av information som saknades.

3.3 Datainsamling

Insamling av data har utförts via Holmens olika system samt genom kontrakt, fakturor, listor ochtelefonkontakt för att kunna göra en korrekt kartläggning av fastighetsområdets ekonomi, förbruk-ningsnivåer samt status.

3.4 Kartläggning av fastighetsområdet

För att kartlägga hela fastighetsområdet har åren 2018 och 2019 valts att analyseras. Kartläggningenbestår av när fastigheterna har hyrts ut, fastigheternas uppvärmnings- och vattenförbrukningar, allaövriga kostnader för fastighetsförvaltning, sotning och sophämtning, vad fastigheterna värms upp av,vad de är för typ av fastighet, vad hyrorna är för fastigheterna samt om de är kall- eller varmhyra.Detta har sammanställts för varje månad under dessa två år för att kunna se vad varje fastighet samthela fastighetsområdet har för förbrukningsnivåer samt kostnader.

3.4.1 Uppvärmning

Fastigheternas uppvärmningsnivåer för uppvärmning och tappvarmvatten har sammanställts genomatt kartlägga vilka fastigheter som har vilken uppvärmningskälla och vad de har haft i uppvärmningi kWh och liter olja samt kostnader för det månadsvis. Utöver de bebodda fastigheterna så har äventvättstugors, garage och lokalers uppvärmningsbehov tagits med i kartläggningen. Detta sammanställ-des sedan för de båda åren för att få en tydlig bild av vad varje fastighet samt hela fastighetsområdetkräver i uppvärmning och om de skiljer sig emellan åren.

3.4.2 Vattenförbrukning

Fastighetsområdets vattenförbrukning mäts idag via två stycken mätare som mäter inflödet för helaområdet. Denna förbrukningsnivå är idag mycket hög och därför var intresset stort att analysera omfastighetsområdet har en rimlig vattenförbrukning.

Det skapades 8 olika scenarion för fastighetsområdets vattenförbrukning där det antogs att alla fas-tigheter är bebodda under ett helt år samt att varje fastighet är bebodd av antal personer som denär gjord för per rum och kök (ROK), 1 person för 1 ROK, 2 personer för 2 ROK osv. Detta trotsatt majoriteten av alla fastigheter är bebodda av mindre människor än vad den är gjord för. Vat-tenförbrukningen för området är jämn under hela året trots vattning av gräsmattor och dylikt undersommarmånaderna.

9

De 8 scenarion som skapades kan ses nedan:

• Scenario 1 är en uppskattad vattenförbrukning som Norrtälje kommun anser att deras olikafastigheter har för förbrukning.

• Scenario 2 är också uppbyggd på Norrtälje kommuns uppskattade vattenförbrukning.

• Scenario 3 är uppbyggd på Svenskt vatten (Svenskt vatten, 2019-03-26). De anser att i Sverigeförbrukas i genomsnitt 140 liter kallvatten per person och dygn. De 140 liter vatten är beräknadeför att 60 liter vatten går till personlig hygien, 30 liter för toalettspolning, 15 liter för disk, 15liter för tvätt, 10 liter för mat och dryck samt 10 liter för övrigt.

• Scenario 4 är uppbyggd av en fördubblad konsumtion av vad svenskt vatten. Det vill säga 280liter vatten per dygn.

• Scenario 5 är uppbyggd av en nästan tredubblad konsumtion av svenskt vatten. Det vill säga375 liter vatten per dygn.

Följande tre Scenarion skapades med hjälp av boken Enbe (Mohsen Soleimani-Mohseni and LarsBäckström and Robert Eklund, 2014) som beskriver att vattenanvändningen av kallvatten för flerfa-miljshus brukar ha en konsumtion mellan 40 - 140 kubikmeter/ (år, person).

• Scenario 6 har en vattenförbrukning på 40 kubikmeter/ (år, person) vilket anses som en sparsamförbrukning.

• Scenario 7 har en vattenförbrukning på 90 kubikmeter/ (år, person).

• Scenario 8 har en vattenförbrukning på 140 kubikmeter/ (år, person) vilket anses som en höganvändning.

Den totala vattenkonsumtionen för varje Scenario sammanställdes under ett år och jämfördes pro-centuellt med den verkliga förbrukningen. Om ett eventuellt svinn uppstår för något scenario såjämfördes det med ett läckdiagram som kan ses i 8.2 Bilaga 2.

3.4.3 Sammanställning av kartläggning

En sammanställning av kartläggningen utfördes för att undersöka vad varje fastighet samt hela fas-tighetsområdet har för inkomster i jämförelse med dess utgifter under de båda åren. Även en sam-manställning över hela områdets utgifter kommer undersökas för att se hur utgifterna mäter sig medvarandra samt vilken utgift som är den största och om de finns någon effektiviseringsmöjlighet föratt minska dem.

3.5 Analys byte av oljepannor

En analys har utförts för att undersöka vad som skulle vara det bästa alternativet för uppvärmningav värme och tappvarmvatten istället för en oljepanna. Intresset för att byta oljepannorna är för attuppvärmningen ska bli mer kostnads- och energieffektiv samt miljövänlig.

De fyra uppvärmningssystem som valdes att undersökas som ett alternativt byte till oljepannorna ären luft-luftvärmepump, pelletspanna (en ny och byte till en pelletsbrännare), luft-vattenvärmepumpoch elpanna. Dessa undersöktes för två fastigheter med olika oljeförbrukningar som representerar ettflertals fastigheters oljekonsumtion.

Fastigheternas förbrukning i liter olja beräknades om till kWh för att kunna jämföra fastighetensuppvärmningsbehov med alternativa uppvärmningsteknikerna. 1 liter eldningsolja beräknades om till9.95 kWh. Det beräknades för en eldningsolja som är avsedd för små anläggningar med en densitet(15�C) på 835 kg/m3 och ett värmevärde på 42,9 MJ/kg (Mohsen Soleimani-Mohseni and LarsBäckström and Robert Eklund, 2014).

Fastighet 1 har en hög oljeförbrukning (6131 liter/år) och därmed ett uppvärmningsbehov på 61 003,45kWh och Fastighet 2 har en lägre oljeförbrukning (2711 liter/år) och därmed ett uppvärmningsbehovpå 26 974,45 kWh.

10

Intäktsöverskottet vid en investering av ett alternativt uppvärmningssystem istället för en oljepannakommer påverkas av de framtida elpriserna. Därför valdes det att undersöka vad Holmens fastigheterhar haft för elkostnader under de senaste åren.

Kostnaden för att driva alternativen beräknades fram för vad Holmen har betalat för rörlig kostnadi genomsnitt i öre/kWh. Detta för att få ett värde på vad den totala kostnaden per kWh där alltingår i priset (moms, elhandel och elnät). Den rörliga elkostnaden består av elhandel och elnät. Föratt beräkna kostnaden för elhandeln så har ett medelvärde för elpriset per kWh under de senasteåren beräknats. Elhandeln varierar beroende på hur högt uppvärmningsbehov som fastigheten har.En fastighet som har ett högre uppvärmningsbehov betalar mindre per kWh. Elhandeln valdes attberäknas med ett uppvärmningsbehov på 5000 kWh trots att behovet är mycket högre, men medavsikt att få ett värde med marginal ifall att elpriset skulle öka. Kostnaden för elnät höjdes från år2015 till 2016 och från år 2016 till 2017 och därför valdes det att endast undersöka vad kostnadenhar varit från år 2017 till 2020. Elkostnaden som valdes att användas anses pålitligt och är 96,915öre/kWh.

Det valdes först att undersöka om kostnaden för att värma upp fastigheterna med direktverkandeel kommer att vara ett billigare alternativ. Därefter undersöktes de fyra uppvärmningsalternativengenom fördelar och nackdelar för respektive alternativ, investeringskostnader, underhållskostnaderoch återbetalningstid och jämfördes med dagens kostnad att värma fastigheterna. Oljan fylls på närdet behövs och eftersom man inte kan se hur mycket olja som används per månad så valdes den årligaoljeanvändningen att fördelas jämt under året.

3.6 Analys av fastighet i IDA ICE

En av de fastigheter som stod ut i kartläggningen av fastighetsområdet valdes att analyseras viasimuleringsprogrammet IDA ICE. Fastigheten består av ett källarplan, våning 1 med kontor, våning2 med lägenheter och en kallvind. Men eftersom fastigheten är mycket kostsam i uppvärmning så valdesdet att undersökas vilken åtgärd som skulle vara möjlig och intressant för företaget att genomföraför att fastigheten ska kunna bli mer kostnads- och energieffektiva.

3.6.1 Uppbyggnad av fastigheten

För att kunna analysera fastigheten skapades planritningar i programmet AutoCad. Planritningarnaskapades genom äldre arkiverade ritningar samt besök till fastigheten för mätning av de mått somsaknades. Planritningar för våning 1 och 2 kan ses i 8.3 Bilaga 3. När fastighetens alla planritningarvar färdiga så påbörjades uppbyggnaden av fastigheten i IDA ICE.

Först valdes plats och klimat för fastigheten, där den närmsta platsen är Grisslehamn som också liggeri Norrtälje kommun. Avståndsmässigt ligger Grisslehamn 2 mil från fastigheten och ansågs därför haett liknande klimat.

Den första ritningen lades in i programmet och klimatskalet för fastigheten ställdes in så de stämdeöverens med ytterväggarnas insida. Därefter ställdes fastighetens takhöjd samt djupet för källaren inunder mark. Alla zoner i planet ritades ut för respektive rum samt dess takhöjd ställdes in. Vidarelades dörrar och fönster in samt dess givna mått. Samma sak gjordes sedan för fastighetens resterandetre plan.

Material för fastigheten lades in för alla dess beståndsdelar. Material för bland annat väggar harbehövts diskuteras fram samt undersökas. Sverige är indelat i 3 olika klimatzoner och Hallstaviktillhör klimatzon 3 (Boverket, augusti 2012). En fastighet i klimatzon 3 med en uppvärmning somär annan än elvärme bör eftersträva ett Um mellan 0,5-0,7 W/m2K (Olsson, 2011). FastighetensU-värden samt dimensioner för dess beståndsdelar kan ses i Tabell 1 nedan.

11

Tabell 1: Fastighetens beståndsdelar, dimensioner samt U-värden.

Beståndsdelar Dimension [mm] U-värde [ W/m2

K ]

Innerväggar 100 1,027Ytterväggar 200 1,142Yttertak 200 0,7941Innertak 200 1,255Golv 205 0,6156Källarväggar 250 1,364Ytterdörrar 35 1,085Innerdörrar 4 2,194Balkongdörrar 4 2,1942-glasfönster 2,9

Det utfördes en simulering utan människor och interna laster i fastigheten för att se hur mycket värmesom behövs för respektive zon för att erhålla en viss temperatur. Detta testades för ett flertal olikatemperaturer för fastigheten för att se vid vilken temperatur i kombination med andra variabler somefterliknar dagens förbrukning.

Fastighetens ventilation fastställdes genom ritningar där till- och frånluftsflöden lades in i de zoner somdetta gällde för. Vid simuleringar så antogs ventilationen tidigare haft ett högt till- och frånluftsflödesom varit mellan 20 till 40 liter per sekund för fastighetens våning 1 och mellan 20 till 30 liter persekund för fastighetens våning 2 och källare beroende på vad de varit för zon. Ventilationen för våning1 har rimligtvis varit väldigt hög då det tidigare varit vårdlokaler. För att simulera fram ett liknandeuppvärmningsbehov som fastigheten har idag så har ventilation och temperatur ökats från vad somanses som en rimlig förbrukning enligt BBR(BBR, u. å). Fastighetens radiatorer värms idag upp viavatten för både våningen med kontor och lägenheter. Köldbryggor för fastigheten har tagits framvia boken energiberäkningar (Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund,2014).

Fastighetens brukarindata har tagits fram via Sveby brukardata där antalet människor i fastighetenhar uppskattats till hur många som rört sig i den tidigare under åren 2018 och 2019. I programmettogs den hänsyn till att varje person motsvarar 108 W i personvärme. Tidsschema för fastighetenlades in för de tider som de har vistats människor under de två åren.

3.6.2 Simuleringar

När hela fastigheten modellerats så utfördes helårssimuleringar i IDA ICE för att få fastighetensuppvärmningsbehov att efterlikna de verkliga som fastigheten har haft under åren 2018 och 2019. Försimuleringar som efterliknar dagens behov så har man beräknat med en konstant innetemperatur på24�C under ett helt år samt att fastigheten alltid är uppvärmd och ventilationen är aktiv. För attundersöka vilka åtgärder som skulle vara mest energi- och kostnadseffektiva skapades sju olika åtgärdersom skulle vara möjliga att utföra på fastigheten. De olika åtgärderna som valdes att undersökas ärföljande:

• Åtgärd 1 var att undersöka vad energibehovet för fastigheten skulle vara om man behållerundervåningen som den är idag och avställer övervåningen genom att sänka temperaturen till16�C och ventilationen till 0,1 m/s per m2 golvarea vilket enligt BBR är en godkänd ventilationnär inga människor vistas i en fastighet (BBR, u. å). Detta är av intresse för Holmen då de finnsfunderingar kring om att endast hyra ut lägenheterna under kortare perioder under sommaren.

• Åtgärd 2 var att byta ut alla fönster till 4-glasfönster med ett U-värde på 1,4 W/m2K samtbyta ut balkongdörrarna på övervåningen som idag är som innerdörrar mot ytterdörrar med ettU-värde på 1,085 W/m2K.

• Åtgärd 3 var att sänka hela fastighetens innetemperatur från 24�C till 20�C och sänka ventila-tionen så den stämmer enligt BBRs rekommendationer (BBR, u. å). För lokaler dimensioneradesventilationen till 0,35 l/s per m2 golvarea, resterande av zonerna för fastigheten dimensioneradesenligt BBR och 8.4 Bilaga 4. Även en sänkning under helgdagar har satts in för ventilationen

12

och temperaturen då den inte behöver vara densamma som när människor visats i fastigheten.För undervåningen ställdes standardvärden för kontor in för när människor vistas i fastigheten.Tiderna är avsedd för vardagar mellan 8.00-17.00 (9 timmar) och ventilationen ställdes in mel-lan 7.00-18.00 (Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund, 2014). Ensänkning av ventilation och temperatur ställdes även in för årets helgdagar.

• Åtgärd 4 var att tilläggsisolera undervåningens ytterväggar med 100 mm och behålla resten avfastigheten som den varit innan. Detta medförde att ytterväggarna som tilläggsisolerades ficken ny dimension på 300 mm och ett U-värde på 0,2737 W/m2K.

• Åtgärd 5 var att isolera undervåningens ytterväggar, sänka hela fastighetens innetemperatur till20�C och och kontrollera ventilationen så den stämmer enligt BBRs rekommendationer (BBR,u. å). För lokaler dimensionerades ventilationen till 0,35 l/s per m2 golvarea, resterande avzonerna för fastigheten dimensionerades enligt BBR och bilaga 3.

• Åtgärd 6 var att tilläggsisolera hela fastighetens ytterväggar samt sänka temperaturen till 20�Coch kontrollera ventilationen så den stämmer enligt BBRs rekommendationer (BBR, u. å). Förlokaler dimensionerades ventilationen till 0,35 l/s per m2 golvarea, resterande av zonerna förfastigheten dimensionerades enligt BBR och bilaga 3.

• Åtgärd 7 var att kombinera Åtgärd 2 och Åtgärd 6 för att se hur det kommer påverka fastighe-tens energibehov samt hur mycket Um kommer att förbättras.

13

4 Resultat och diskussionI detta avsnitt redovisas resultatet och diskussionen för arbetet. Först kommer kartläggningen avfastighetsområdet att redovisas, sedan analysen av byte av oljepannor och till sist simuleringarnasom utförts i IDA ICE.

4.1 Kartläggning över fastighetsområdet

En kartläggning över fastighetsområdet har skapats och nu gjort det möjligt att följa vad varjefastighet samt hela fastighetsområdet har haft för förbrukningsnivåer och kostnader under år 2018och 2019.

4.1.1 Uppvärmning

En kartläggning över vad varje fastighet har för uppvärmningskälla, fastighetens uppvärmningsbehovsamt dess kostnader har kartlagts. För de fastigheter med varmhyra har uppvärmningsbehovet kart-lagts varje månad och för de fastigheter med kallhyra har det kartlagts vad de förbrukar per år pågrund av General Data Protection Regulation (GDPR). Nu finns en tydlig bild som visar vad varjefastighet samt hela fastighetsområdet har för uppvärmningsbehov. I Figur 8 nedan kan man se helafastighetsområdets totala förbrukningsbehov under de båda åren:

Figur 8: Uppvärmningsbehovet för hela fastighetsområdet under åren 2018 och 2019.

I Figur 8 kan man se att fastighetsområdets totala uppvärmningsbehov har varit lik under både åren2018 och 2019.

I kartläggningen visas att uppvärmningsbehovet per fastighet skiljer sig en del emellan dem. En delfastigheter har ett högt uppvärmningsbehov, medan andra har ett lägre. I Figur 9 nedan visas ettexempel på fyra fastigheters uppvärmningsbehov under de båda åren.

14

Figur 9: Uppvärmningsbehovet för fyra fastigheter där den grå streckade linjen vid 25 MWh vi-sar vad uppvärmningsbehovet är för en äldre/större fastighet (Mohsen Soleimani-Mohseni and LarsBäckström and Robert Eklund, 2014).

De fyra fastigheterna som visas i Figur 9 är lika till uppbyggnad och värms idag upp via en elpanna.Trots detta så skiljer det mycket i uppvärmningsbehov emellan dem där fastighet 1 och 2 har etthögre uppvärmningsbehov och fastighet 3 och 4 har en lägre än 25 MWh. Den största skillnadenför fastigheterna är att fastighet 1 och 2 idag har varmhyra och fastighet 3 och 4 har kallhyra.Anledningen till det nästan dubblade uppvärmningsbehovet kan bero på att fastighet 3 och 4 ärbättre isolerade, men troligtvis beror det på att de är mer medvetna vad de gör av med då de sombor i fastigheten själva står för denna utgift. Medan fastighet 1 och 2 inte är medvetna om vad degör av med då detta ingår i deras hyra. I kartläggningen kan man även se att alla fastigheter som harkallhyra har ett uppvärmningsbehov runt eller under 25 MWh, medans de fastigheter med varmhyraså är det endast ett fåtal som har runt och under 25 MWh utan de flesta har haft ett mycket högreuppvärmningsbehov.

Anledningen till att en fastighet med varmhyra har en hög värmeförbrukning bör vidare undersökas.Detta då intresset för att en möjlig effektivisering av fastigheten bör implementeras eller om de sombor i fastigheten bör bli mer medvetna om deras konsumtion. Detta kan göras genom att fastigheternatill exempel får ett mejl utskickat med deras uppvärmningsbehov om de är mycket högt, alternativtatt alla fastigheter i området övergår till kallhyra.

Två andra fastigheter som har varmhyra och har en likadana uppbyggnad, men olika uppvärmnings-alternativ kan ses i Figur 10 nedan.

15

Figur 10: Jämförelse mellan två fastigheter där fastighet 1 värms upp av en elpanna och fastighet 2en Luft-luftvärmepump där den streckade grå linjen vid 25 MWh visar vad uppvärmningsbehovet ärför en äldre/större fastighet (Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund,2014)

I Figur 10 kan man se att fastighet 1 har ett dubbelt så högt uppvärmningsbehov än fastighet 2.Detta trots att båda har varmhyra. Troligtvis beror de på att fastighet 2 har en luft-luftvärmepumpsom kan minska uppvärmningsbehovet med upp till 50 %. Därför bör uppvärmningstekniken förfastigheterna också tas hänsyn till då fastighet 2 möjligen hade haft en lika hög uppvärmning meden elpanna.

Uppvärmningsbehovet för de fastigheter som har oljeeldning har en stor spridning. Fastigheternas el-behov är ungefär 800 till 1200 kWh/år. Nedan i Figur 11 kan fyra fastigheter med olika oljeförbrukningses där alla har varmhyra.

Figur 11: Oljeförbrukningen för fyra olika fastigheter under 2018 och 2019.

16

Alla fastigheter som värms upp med hjälp av oljeeldning har varmhyra. Anledningen till att för-brukningen skiljer så pass mycket emellan de olika fastigheterna beror troligtvis på att fastigheternaär olika till utseendet och kräver olika mycket i uppvärmning. Det kan även bero på vad för va-nor som de som bor i fastigheten har och att de inte är medvetna om konsumtionen för att värmafastigheten.

Totalt sett kan man se i kartläggningen att förbrukningen i uppvärmning skiljer sig mycket. Det manäven kan se är att de fastigheter som har kallhyra har ett uppvärmningsbehov som ligger under ellerrunt 25 000 kWh per år, medans de som har varmhyra skiljer de sig väldigt mycket. Förbrukningen förde med varmhyra är det ett fåtal som ligger runt 25 000 kWh, utan många har nästan ett fördubblatuppvärmningsbehov. De fastigheter som är mycket energikrävande tillhör de som har varmhyra ochdetta bör undersökas vidare då ett byte till kallhyra kan göra en stor skillnad för fastigheterna. Detkan även visa en bättre bild på vilka fastigheter som möjligen skulle behöva en förbättring för attfastigheten ska bli mer energieffektiv.

4.1.2 Vattenförbrukning

De åtta scenarion som skapades för vattenförbrukningen kan ses i tabell 2 nedan.

Tabell 2: Beskriver de scenarion som skapats för fastighetsområdets vattenförbrukning.

[kubik/år] 1 ROK 2 ROK 3 ROK 4 ROK 5 ROK 6 ROK 7 ROK

Scenario 1 40.0 70.0 120.0 150.0 210.0 210.0 210.0Scenario 2 58.6 117.3 159.9 196.0 210.0 210.0 210.0Scenario 3 51.1 102.0 153.3 204.4 255.5 306.6 306.6Scenario 4 102.2 204.4 306.6 408.8 511.0 613.3 613.3Scenario 5 140.5 281.1 421.6 562.1 702.6 843.2 843.2Scenario 6 40.0 80.0 120.0 160.0 200.0 240.0 280.0Scenario 7 90.0 180.0 270.0 360.0 450.0 540.0 630.0Scenario 8 140.0 280.0 420.0 560.0 700.0 840.0 980.0

I Figur 12 nedan visas resultatet för fastighetsområdets totala vattenförbrukning i procent i jämfö-relse med dagens vattenförbrukning för de åtta olika scenarion som har tagits fram.

Figur 12: Den procentuella vattenförbrukningen för varje scenario i jämförelse med den verkligavattenförbrukningen.

17

I tabellen ovan visas att enligt dessa scenarion så är vattenförbrukningen inte lika stor som den verk-liga. Svenskt vattens förbrukning som är scenario 3 anses som den mest rimliga vattenförbrukningenför området och den uppnår knappt 35 %. Detta då det även är en lik förbrukning som Norrtäljekommun anser att fastigheter i kommunen har.

Svenskt vattens förbrukning består av en medelkonsumtion av vad varje person i Sverige totalt gör avmed per dag. En person som arbetar heltid och normala arbetstider kommer alltså minst 9 timmarper dygn och fem dagar i veckan inte att vistas i sin fastighet.

Anledningen till att de är en så hög vattenförbrukning beror troligtvis på att det finns läckor irören som anlades för många år sedan. En läcka behöver inte vara stor för att den under en längretid ska läcka ut mycket vatten. Därför jämfördes svinnet för alla scenarion med ett läckdiagram.Läckdiagrammet kan ses i 8.2 Bilaga 4 där man kan se att en läcka med en area på 0,1 mm2 kommersläppa ut 50 m3 vatten per år. Om de finns tio sådana läckor i rören så kommer det att finnas ettsvinn på drygt 1370 liter/dygn.

4.1.3 Övriga kostnader

Övriga kostnader för området har även kartlagts. I dessa ingår utgifter för sotning, sophämtning,fastighetsförvaltning samt övrigt underhåll. Där sophämtning är en fast kostnad varje år, medansresterande av de övriga kostnaderna är rörliga, men har haft en lik utgift under de båda åren.

4.1.4 Sammanställning av kartläggning

En sammanställning av fastighetsområdets totala förbrukningar och kostnader har sammanställtsoch jämförts med de hyror som fastigheterna har idag. För vattenförbrukningen så har kostnaden förScenario 3 valts att använda. Här kan man se att de flesta fastigheter har idag en bra hyra i jämförelsemed kostnaden för att driva den, men de finns några fastigheter som bör ses över.

Fördelningen för fastighetsområdets inkomster och utgifter för åren 2018 och 2019 kan ses i Figur 13nedan.

Figur 13: Inkomster och utgifter för fastighetsområdet under åren 2018 och 2019.

I Figur 13 kan man se att fastighetsområdet totalt sett har haft mer inkomster än utgifter underår 2018 och 2019. Om man undersöker varje fastighet mer specifikt så kan man se att majoritetenav fastigheterna har mer inkomster än utgifter, men att det finns ett fåtal fastigheter som har merutgifter än inkomster under ett av eller under båda åren. Dessa fastigheter har markerats då manbör undersöka dessa mer noggrant. De boenden som framförallt har haft högre utgifter än inkomsterär montörsboendena. Dessa bör kontrolleras så de inte står uppvärmda när ingen vistats i fastighe-ten.

Fastighetsområdets fördelning av utgifter för de båda åren kan ses i Figur 14 och 15.

18

Figur 14: Fastighetsområdets fördelning av utgifter under år 2018.

Figur 15: Fastighetsområdets fördelning av utgifter under år 2019.

I Figur 14 och 15 ovan kan man se att den största utgiften för fastighetsområdet har varit uppvärmningunder de båda åren. Uppvärmningen stod för mer än 50 % av utgifterna och det är även den utgiftsom det finns störst effektiviseringspotential för.

I kartläggningen kan man se att kostnaden för att värma upp fastigheterna kan effektiviseras. Blandannat så bör man undersöka vidare om inte alla deras fastigheter bör hyras ut som kallhyra alternativtatt de som bor i fastigheterna bör bli medvetna med vad de förbrukar.

4.2 Analys byte av oljepannor

För de två fastigheterna som undersöktes valdes det först att se vad utgiften är för att värma uppen fastighet med hjälp av oljeeldning och direktverkande el. I Figur 16 nedan visas utgifterna föruppvärmning.

19

Figur 16: Jämförelse mellan kostnaden att värma upp fastighet 1 och 2 med olja och el.

I Figur 16 visas att värma upp fastigheterna med oljeeldning i jämförelse med direktverkande el ären större utgift. Ur ett miljöperspektiv så är även uppvärmning via el ett mycket bättre alternativ.Därför är ett byte till ett alternativt uppvärmningsalternativ mycket intressant för samtliga fastigheteri fastighetsområdet.

Alla uppvärmningsteknikerna som undersöktes har en livslängd på upp till 20 år. De fem alternativensinvesterings- och underhållskostnader kan ses i tabell 3 nedan.

Tabell 3: Beskriver investering- och underhållskostnader för alternativ till byte av oljepannor.

Uppvärmningsteknik Investering [SEK] Underhåll [SEK/ÅR]

Luft-luftvärmepump ( Installera värmepumpar, u. å) 15 000-30 000 4800Byte pelletsbrännare (Energifakta, u. å-c) 25 000 10 975Ny pelletspanna (Energifakta, u. å-c) 55 000 10 975Luft-vattenvärmepump (Johannessen, 24 juni 2020) 130 000 1200Elpanna (Energifakta, u. å-b) 35 000 1920

Uppvärmningsteknikerna som valdes att analyseras via återbetalningsmetoden undersöktes för tvåfastigheter med olika höga uppvärmningsbehov. Återbetalningstiden för en investering ska betalatillbaka sig inom tidsintervallet 3 år, som kan ses i avsnitt 1.5 Begränsningar. I Figur 17 nedan visasfastighets 1 återbetalningstid för uppvärmningsalternativen.

20

Figur 17: Uppvärmningsalternativens återbetalningstid under tre år för fastighet 1.

I Figur 17 kan man se att alla uppvärmningsteknikerna för fastighet 1 kommer att betala tillbaka sigunder 3 år. Därför undersöktes vidare vilket alternativ som kommer vara mest kostnadseffektivt överen längre tid. I Figur 18 nedan visas vilket av alternativen som är mest kostnadseffektiv under 10år.

Figur 18: Intäktsöverskottet för uppvärmningsalternativen under 10 år fastighet 1.

En luft-luftvärmepump är den uppvärmningsteknik som har kortast återbetalningstid, men under10 år så kommer en investering av en luft-vattenvärmepump vara det alternativ som man kommerge störst intäktsöverskott vid ett byte från en oljepanna. En luft-vattenvärmepump kommer värmaupp fastighetens vattenburna system, är mycket effektivt, det alternativ som ger störst intäktsöver-skott och anses vara en bra investering för en fastighet med ett uppvärmningsbehov som fastighet 1.Anledningen till fastighetens höga uppvärmningsbehov bör dock undersökas vidare.

Återbetalningstiden för uppvärmningsalternativen för fastighet 2 kan ses i Figur 19 nedan.

21

Figur 19: Uppvärmningsalternatives återbetalningstid under tre år för fastighet 2.

I Figur 19 visas att endast en luft-luftvärmepump är det uppvärmningsalternativ som betalar tillbakasig under tidsintervallet 3 år. Uppvärmningsalternativen att byta till en pelletsbrännare och en elpannakommer att betala tillbaka sig under fyra år. Intäktsöverskottet för en luft-luftvärmepump kan ses iFigur 20 nedan.

Figur 20: Intäktsöverskottet för uppvärmningsteknikerna med en återbetalningstid under 3 år förfastighet 2.

I Figur 20 ovan visas intäktsöverskottet för en investering av en luft-luftvärmepump som var detenda alternativ som betalade tillbaka sig under 3 år. En investering av en luft-luftvärmepump kom-mer att både göra fastigheten mer energieffektivt och miljövänlig, men är även ett kostnadseffektivtbyte.

22

4.3 Analys i IDA ICE

Simuleringarna som har utförts i IDA ICE har jämförts med den verkliga energiförbrukningen somfastigheten har haft under åren 2018 och 2019.

När fastigheten hade byggts upp i IDA ICE fick den 57 zoner. Exempel på två zoner kan ses i Figur21 nedan.

Figur 21: Illustrerar två olika zoner för fastigheten uppbyggt i IDA ICE.

Fastighetens totala area är 1100 m2 och den omslutande arean är 1200 m2 Fastighetens utseendeuppbyggt i IDA ICE kan ses i Figur 22 nedan.

Figur 22: Illustrerar fastighetens uppbyggnad från två olika vinklar.

Fastighetens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um som är framtaget i IDA ICE är idagUm 0,9444 W/m2K.

Den verkliga energiförbrukningen för fastigheten under dessa två år kan ses i Figur 23 och 24 ne-dan.

23

Figur 23: Den verkliga energiförbrukning över fastigheten per månad under år 2018.

Figur 24: Den verkliga energiförbrukningen över fastigheten per månad under år 2019.

Den verkliga energiförbrukningen som har simulerats i IDA ICE under ett år kan ses i Figur 25nedan.

24

Figur 25: Den verkliga energiförbrukningen per månad simulerat i IDA ICE under året 2019.

Ovan kan man se att Figur 23, 24 och 25 följer varandra och att dagens simulerade energiförbrukningär lik den verkliga energiförbrukningen. Resultatet anses pålitligt och det valdes därför att vidareundersöka möjliga åtgärder för fastigheten.

Resultatet för de olika åtgärderna som valdes att analyseras i IDA ICE och jämföras med den verkligaenergiförbrukningen under år 2018 kan ses i Figur 26 till 32 nedan.

Figur 26: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 1 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 1 som visas i Figur 26 ovan kan man se att avställa övervåningen och behålla undervåningensom den är idag blev det en sänkning av energiförbrukningen med ungefär 40 % under vintermåna-derna och ungefär 20 % under sommarmånaderna. Om intresset för att avställa övervåningen ansesaktuellt så kommer det att sänka fastighetens uppvärmningsbehov.

25

Figur 27: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 2 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 2 som visas i Figur 27 ovan då ett byte från 2-glasfönster till 4-glasfönster, byta ut balkong-dörrarna mot ytterdörrar samt att behålla fastighetens uppvärmning som den är idag resulterade i enmycket liten minskning av energiförbrukningen. Det hade inte alls en lika stor påverkan som Åtgärd1 gjorde i Figur 26.

Figur 28: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 3 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 3 i Figur 28 visas att sänka fastighetens innetemperatur och ventilationen minskade uppvärm-ningsbehovet med ungefär 40 % under vintermånaderna och ungefär 20 % under sommarmånaderna.Vid besök till fastigheten så stod ventilationen på och radiatorerna var igång trots att ingen vista-des i fastigheten. Detta visar, som även kartläggningen visade, att en bättre kontroll på fastighetensuppvärmning bör implementeras.

26

Figur 29: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 4 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 4 som visas i Figur 29 ovan kan man se resultatet av att behålla fastighetens värme- ochventilationssystem som det tidigare har varit och tilläggsisolera undervåningens ytterväggar. Dettasänkte fastigheten uppvärmningsbehov under vintermånaderna med ungefär 15 %.

Figur 30: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 5 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 5 visas i Figur 30 där en minskning av fastighetens temperatur och ventilation i kombi-nation med att tilläggsisolera fastighetens undervåning sänkte ytterligare uppvärmningsbehovet förfastigheten. Där det blev en minskning för fastigheten med ungefär 50 %.

27

Figur 31: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 6 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 6 som visas i Figur 31 ovan kan man se att om man bygger vidare på Åtgärd 5 genom att äventilläggsisolera fastighetens undervåning så sänktes uppvärmningsbehovet med ytterligare 10 %.

Figur 32: De röda staplarna visar energiförbrukningen för Åtgärd 7 i jämförelse med de blå staplarnasom beskriver den verkliga energiförbrukningen, vid en helårssimulering i IDA ICE.

Åtgärd 7 som visas i Figur 32 ovan blev det genomsnittliga värmekoefficienten för fastigheten 0,5803W/m2K. Att byta ut fönster och balkongdörrar som Åtgärd 2 i kombination med att sänka temperaturoch ventilation samt att tilläggsisolera fastighetens ytterväggar som i åtgärd 6 visade en stor sänkningför fastigheten.

Från figurerna ovan kan man se att Åtgärd 7 som visas i Figur 32 är det mest energieffektiva alter-nativet för fastigheten, men det är även den åtgärd som är minst kostnadseffektiv.

28

Den åtgärd som anses som både mest energi- och kostnadseffektiv är att tilläggsisolera fastighetensytterväggar på nedervåningen. Hur man bör göra med övervåningen är något som företaget bör disku-tera vidare. Man bör dock till en början sänka temperaturen och undersöka ventilationen samt ha enordentlig kontroll över dessa då de enligt dessa simuleringar har haft en stor påverkan på fastigheten.Utöver den så kommer en tilläggsisolering att tillföra en stor besparing. I denna simulering har endasten tilläggsisolering på 100 mm undersökts, men att isolera ytterligare bör även undersökas.

29

5 SlutsatserI detta avsnitt beskrivs de slutsatser som har framkommit i examensarbetet.

5.1 Kartläggning av fastighetsområdet

Kartläggningen som har skapats har gjort det möjligt att följa varje fastighets samt hela fastighets-områdets inkomster och utgifter. Man kan även tydligt se vilka fastigheter som har mer utgifter äninkomster samt vilken av utgifterna som är den största. Kartläggningen över vad varje fastighet samthela området har nu möjliggjort det för företaget att få en bättre bild på fastighetsområdets ekonomioch vart de finns effektiviseringspotential.

Den största utgiften för fastighetsområdet är uppvärmning. Där det var en stor skillnad mellan de somhar kall- respektive varmhyra. De fastigheter som har kallhyra har ett uppvärmningsbehov på undereller runt 25 000 kWh per år, medans de med varmhyra har runt 25 000 kWh eller högre per år. Vilkenhyra som fastigheterna har bör ses över då det möjligtvis är så att fastigheterna kan vara i bättreskick än vad man tidigare har förutspått och att anledningen till det höga uppvärmningsbehovet kanbero på vad de har för hyra. Om alla fastigheter istället skulle ha kallhyra så kommer de som bori fastigheterna att bli mer medvetna om vad de förbrukar då de själva kommer att stå för dennautgift.

Vattenförbrukningen för fastighetsområdet visade att det kan finnas potentiella läckor i rören dåingen utav de scenarion som skapades uppnådde den verkliga vattenförbrukningen. De scenarion somskapades beräknades även med att alla fastigheter skulle vara uthyrda året runt och att de skullevara bebodda med fler människor än vad som bor i området. Vattenförbrukningen mäts idag av tvåmätare som mäter inflödet och eftersom hela området är mycket stort så borde det vidare undersökasom de är möjligt att sätta in mätare i delar av hela fastighetsområdet.

Utgiften för sophämtning, underhållskostnader och fastighetsskötsel har haft en lik utgift under år2018 och 2019. Om denna utgift anses för hög så finns en potentiell effektivisering genom till ex-empel gemensamma sophus, undersök potentiell effektivisering av fastighetsskötsel och övrigt under-håll.

5.2 Analys byte av oljepannnor

Byte av oljepannor är både en kostnads- och energieffektiv åtgärd för de båda fastigheternas oljeför-brukning som har undersökts. Vid ett byte så kommer fastigheterna att få ett intäktsöverskott för allaalternativ som undersöktes då kostnaden för el är lägre än för eldningsolja trots att man har beräknatatt kostnaden för el är högre än vad den varit under de senaste åren då fastigheterna har ett högreuppvärmningsbehov än 5000 kWh per månad. De alternativ som anses vara de mest kostnadseffekti-va alternativet är en luft-luftvärmepump och luft-vattenvärmepump. Ett byte av oljepannor kommerinte bara vara ett kostnadseffektivt byte utan även miljövänligt då ingen av alternativen kommer haett lokalt utsläpp av koldioxid som bidrar till växtgasutsläpp.

5.3 Analys av fastighet i IDA ICE

Fastigheten som analyserades i IDA ICE har ett mycket högt energibehov, men resultatet vid si-muleringarna visar att det finns en stor effektiviseringspotential. Man bör kontrollera fastighetensradiatorer och ventilationssystem och se om en sänkning av dessa har samma påverkan som i si-muleringarna. Den åtgärd som anses mest energieffektiv är att tilläggsisolera fastigheten. I dessasimuleringar valdes endast att undersöka om man tilläggisolerade 100 mm, men att undersöka om deär möjligt att tilläggsisolera ytterligare bör utföras.

Fastigheterna och fastighetsområdet har en lång historia bakom sig och bör självklart bevaras, för atti framtiden kunna erbjuda ett bra boende till de som arbetar på bruket och till människor i området.Det finns en stor effektiviseringspotential för uppvärmning för fastigheterna, vilket innebär att de kanvara med och uppnå Sveriges klimatmål, men samtidigt bevara de kulturarv som området har.

30

5.4 Frågeställningar

Nedan undersöks om frågeställningarna har blivit besvarade.

• Har fastigheterna rimliga hyror i jämförelse med förbrukningsnivåerna?

Hyrorna ska inte vara lägre än de utgifter som fastigheterna har. Detta gäller för nästan allafastigheter och för dem som de inte gäller för har det markerats.

• Vad är mest energi- och kostnadseffektivt att byta ut oljepannorna som en del fastigheter idaghar som uppvärmning?

Det mest energi- och kostnadseffektiva alternativet att byta oljepannorna mot är en luft-luftvärmepump alternativt en luft-vattenvärmepump.

• Varför är en del fastigheter väldigt energikrävande och en del inte?

De fastigheter som har varmhyra är de fastigheter som är mest energikrävande och detta berortroligtvis på att uppvärmning ingår i deras hyra och att de inte är medvetna om vad förbrukar.

• Grundlig simulering i simuleringsprogrammet IDA ICE för att undersöka vilka åtgärder som ärmest energi- och kostnadseffektiva för en vald fastighet.

Simuleringar har utförts på en fastighet och de visade att tilläggsisolera fastighetens ytterväg-gar kommer göra den mer energieffektiv. Simuleringarna visade även att en god kontroll överfastighetens radiatorer och ventilation är viktigt, då en sänkning av dessa hade en stor påverkan.

31

6 Fortsatt arbeteDet fortsätta arbetet för examensarbetet beskrivs i punkform nedan. Dessa är förslag på de åtgärdersom bör undersökas vidare.

• Undersöka om ett eventuellt byte till kallhyra för samtliga fastigheter.

• Undersöka de fastigheter som har ett högt uppvärmningsbehov och vad anledningen till dettaär.

• Samtliga fastigheter som hyrs ut som montörsboenden bör installera en mätare eller en bättrekontroll så det inte står uppvärmda när de inte hyrs ut.

• Utföra en läcksökning på fastighetsområdets rör för potentiella läckor. Alternativt installationav vattenmätare i området.

• Byta ut alla oljepannor till något mer energi- och kostnadseffektivt.

• Gå vidare med fastigheten som undersökts i IDA ICE genom att sänka temperatur och venti-lation samt tilläggsisolera den.

32

7 ReferenserBBR. (u. å). overkets författningssamling.Boverket. (augusti 2012). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler (2. utg.). Karls-

krona, Sweden, Edita Västra Aros AB.Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen. (September 2017-a). Luftvattenvärmepump.

Stockholm.Energifakta. (u. å-a). Elvärme. https://energifakta.nu/elvarme/ (accessed: 2020-05-16)Energifakta. (u. å-b). Elvärme. https://energifakta.nu/elvarme/ (accessed: 2020-08-01)Energifakta. (u. å-c). Pellets. https://energifakta.nu/pellets/ (accessed: 2020-06-12 10.00)Energimyndigheten. (2020-04-22). Sveriges energi- och klimatmål. https://www.energimyndigheten

.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/ (accessed: 2020-04-29 12.48)Energimyndigheten. (2017-05-02). Olja. http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/

hur-varmer-du-upp-ditt-hus/olja/ (accessed: 2020-05-16)Energi-och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen. (September 2017-b). Luft/luftvärmepump. SS-

tockholm.Energirådgivningen. (u. å-a). Olja. https://energiradgivningen.se/lagenhet/varmepannaEnergirådgivningen. (u. å-b). Olja i villan. https : / / energiradgivningen .se / system / tdf /

faktablad_oljevarme_2017.pdf?file=1Henning, D. (u. å). Energieffektivisering i bostäder och lokaler. https://www.naturvardsverket.se/

Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/ (accessed: 2020-04-29 12.34)

Holmström, C. (2020-04-14). Energianvändning. https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/energianvandning/ (accessed: 2020-04-29 11.03)

Installera värmepumpar. (u. å). Pris på luft-luftvärmepump. http://www.installera-varmepump.se/pris/luft-luftvarmepump (accessed: 2020-06-13)

Johannessen, F. (3 juni 2020). Fakta-Pelletspanna. https://energiochklimat.se/fakta-pelletspanna/Johannessen, F. (24 juni 2020). Fakta-Värmepump Luft/Vatten. https://energiochklimat .se/

fakta-varmepump-luftvatten/ (accessed: 2020-06-30 9.00)Kalamees, T. (januari 2004). IDA ICE: the simulation tool for making the whole building energy-

and HAM analysis. https://www.researchgate.net/publication/241254031_IDA_ICE_the_simulation_tool_for_making_the_whole_building_energy-_and_HAM_analysis(accessed: 2020-03-14)

Löfström, F. (u. å). Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-uppvarmning-av-bostader-och-lokaler/?visuallyDisabledSeries=90797481e562c346(accessed: 2020-08-02)

Mohsen Soleimani-Mohseni and Lars Bäckström and Robert Eklund. (2014). EnBe : Energiberäk-ningar : formler, ekvationer, data och diagram (1. utg.). Lund, Sweden, StudentlitteraturAB.

Normal energiförlust vid ventilation. (u. å). https://www.byggahus.se/forum/threads/normal-energifoerlust-vid-ventilation.108928/ (accessed: 2020-08-15)

Norrtälje kommun. (2007-12-04). Detaljplan för HALLSTA 4:123 m fl i Häverö församling. Hallstavik.Norrtälje kommun. (2016a). Kulturmiljöutredning nr 20. Norrtälje kommun.Norrtälje kommun. (2016b). Kulturmiljöutredning nr 20. Norrtälje, Sweden.Olsson, C. (2011). BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2011:6 BBR 18.Pellet Mill for Biomass Pellet boiler. (u. å). https://www .flatdiepelletmill .com/solution/

pellet-mill-for-pellet-boiler.html (accessed: 2020-08-16)P.Lundgren-C.Panzar-A.Lindblad. (2007:26). Holmens bruks bostadsbebyggelse i Hallstavik. Hallsta-

vik.Statens energimyndighet. (Maj 2018). Energiindikatorer 2018 (1. utg.). Bromma, Sweden, Arkitekt-

kopia AB.Svenskt vatten. (2019-03-26). Dricksvattenfakta. https : / / www .svensktvatten .se / fakta -om

-vatten/dricksvattenfakta/Vattenfall. (u. å). Så fungerar en luftvärmepump. https://www .vattenfall .se/varmepumpar/

luftvarmepump/hur-fungerar-en-luft-luftvarmepump/ (accessed: 2020-05-16)

33

Värmepumpen.se. (u. å-a). Hur fungerar en luft vattenvärmepump? Hämtar värme ur uteluften.https://xn--vrmepumpen-q5a.se/luft-vattenvarmepump/ (accessed: 2020-05-16)

Värmepumpen.se. (u. å-b). Hur fungerar en luftvärmepump? Värmeenergi som utvinns ur uteluften.https://xn--vrmepumpen-q5a.se/luft-luftvarmepump/ (accessed: 2020-05-16)

34

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1

Utformning av bebyggelsen av fastighetsområdet (Norrtälje kommun, 2016b)

35

8.2 Bilaga 2

Figur 33: Läcksökningsdiagram

36

8.3 Bilaga 3

Figur 34: Planritning över våning 1 bestående av kontor.

Figur 35: Planritning över våning 2 bestående av lägenheter.

37

8.4 Bilaga 4

Figur 36: Krav på ventilation enligt Boverkets byggregeler.

38