Basala hygienrutiner

Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne

Basala hygienrutiner

Resistenta bakterierKPC

MBL

ESBL

NDM1

VREMGN

MRSAMRB

ESBLCARBA

AMP C

Smittskydd Skåne 2010 - Eva Gustafsson

Resistensutveckling

• Överförbrukning/felanvändning av antibiotika inom humanvården, djur- och jordbruksnäringen.

• Överlevnadsegenskaper hos bakterierna.

• Brist på utveckling av nya antibiotika.

Vad görs

• Styra upp behandlingsprogram med tydliga riktlinjer nationellt och internationellt.

• Följa behandlingsstrategier och resistensutveckling

• Stimulera läkemedelsindustrin att forska och utveckla antibiotika som har nya angreppssätt.

• Basala hygienrutiner och noggrann rengöring

Smittvägar

• Kontaktsmitta- direkt från den som är smittad till en annan person.- indirekt via händer, kläder, föremål.

• Droppsmitta

• Luftburen smitta från/till luftvägarna. Aerosoler som sprids i luften och inandas.

Smittvägar

• Personalens händer

• Personalens kläder

• Utrustning, föremål, hjälpmedel.

Smittspridning - föremål/ytor• Patientens ”närmiljö”

• Utrustning, hjälpmedel mm

• Tagytor, som till exempel:- dörrhandtag- spolknapp till toalett- strömbrytare

Ökad smittorisk

• Op-sår• Dränage• KAD• Sår• Undernäring• Nedsatt

blodcirkulation• Nedsatt immunförsvar www.oralcancerfoundation.org/

dental/images/pewww.ltkronoberg.se/.../rena_granulerade.jpg

www.hi.se/inko/inkobas/images/6238.jpg

SOSFS 2007:19• Viktiga åtgärder för att

förebygga smittspridning i vårdarbetet.

• Grundläggande rutin.

• Skall tillämpas av alla personalkategorier.

Vad krävs?

• Kortärmad arbetsdräkt – byts dagligen.• Händer och underarmar fria från smycken och

armbandsur.• Kortklippta naglar.

• Handsprit• Plastförkläden/skyddsrock• Handskar

Plastförkläden/skyddsrock• Skydda arbetsdräkten.

• Engångs – en patient.

• Vid klädkontakt med patient eller säng, såsom omvårdnadsarbete och bäddning

• Förorenad arbetsdräkt byts direkt. Bild: Rätt klädd och rena händer inom vård och

omsorg; SMI 2006

Smycken

Bilder: Landstinget i Uppsala län

Naturliga naglar före handdesinfektion

Naturliga naglar efter handdesinfektion

Gelnaglar – efter handdesinfektion

Bild: Carianne Sevholt-Vessin

Händer

Bild: Birgitta Holmström

Efter handtvätt

Bild: Birgitta Holmström

Efter handtvätt och sprit

Bild: Birgitta Holmström

Efter enbart sprit

Bild: Birgitta Holmström

Efter 20 minuter

Bild: Birgitta Holmström

Ringar

Bild: Birgitta Holmström

Våra händer – smittspridare

Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel avdödar smittoämnen och används:

• före och efter direktkontakt med patient.• före och efter användning av handskar.• före rent arbete och efter orent arbete.

www.soderortsvux.stockholm.se/

Handdesinfektion - tillvägagångssätt

• Gnid in rikligt med handsprit. Var noga med fingertopparna, mellan fingrarna. Tumgreppen och handlederna.

• Underarmarna.

• Vid behov ta mer sprit.

Bild: Rätt klädd och rena händer inom vård och omsorg; SMI 2006

Handtvätt

• Otillräcklig för att bryta smittvägar

• Utförs när händerna är synligt förorenade samt vid vård av patient med kräkningar och diarréer.

• Skall efterföljas av noggrann torkning och handdesinfektion med sprit.

Handskar• Engångs.

• Vid kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

• Byts mellan olika arbetsmoment.

• Ska ej tvättas eller desinfekteras.

Stänkskydd

Vid risk för stänk och skvätt av kroppsvätskor mot ansiktet.

• Visir eller skyddsglasögon

• Var tyst eller använd munskydd.

Punktdesinfektion

• Torka upp spill.

• Viktigt att punktdesinfektera med stor marginal samt börja utifrån och torka inåt.

Bild: www.ipm.iastate.edu/.../2005/5-2-2005/splash.jpg