View
0
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
1
Institutionen för
pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier Examensarbete i
utbildningsvetenskap
inom allmänt
utbildningsområde,
15 hp
Rapport nr: 2011ht4979
Frånvarande eller marginaliserade kvinnor: Framställningar av buddhistiska kvinnor i läromedel för gymnasieskolan
Marcus Nilsson
Handledare: Eva Hellman
Examinator: Lotta Brantefors
2
Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som
fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism.
Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och
plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har
analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal
uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på
läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism
vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga.
Nyckelord: Läroböcker, religion, buddhism, textanalys, bildanalys, kvinnor
3
Innehåll 1. Inledning .....................................................................................................................................4
2. Problemformulering ....................................................................................................................5
3. Syfte och frågeställningar ............................................................................................................5
4. Tidigare forskning........................................................................................................................6
5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial .................................................................................8
6. Källmaterial/Läromedelspresentation ....................................................................................... 10
6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B .................................................................................... 10
6:1.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 10
6:1.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 10
6:2 Relief A+B Religionskunskap .................................................................................................... 12
6:2.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 12
6:2.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 13
6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A ............................................................................... 14
6:3.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 14
6:3.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 14
6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A ................................................................................... 17
6:4.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 17
6:4.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 17
6:5 En mosaik, religionskunskap a ................................................................................................. 19
6:5.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 19
6:5.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 19
7. Resultat ................................................................................................................................. 21
7:1 Bildundersökningen ................................................................................................................ 21
7:2 Textinnehållsundersökningen .................................................................................................. 22
8. Diskussion ............................................................................................................................. 25
9. Konklusion ............................................................................................................................ 28
10. Referenslista ......................................................................................................................... 29
4
1. Inledning Ämnet religionskunskap behandlar en rad religioner och benämndes fram tills 1969 som
kristendomsundervisning. I de senaste kursplanerna poängteras att undervisningen ska bidra
till att eleverna breddar, fördjupar, och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar,
etiska förhållningsätt och olika tolkningar när det gäller dessa.1
Som titeln förtäljer kommer arbetet behandla läromedelspresentationer av
kvinnor inom buddhismen. Utifrån de nya kurs/läroplanerna i religionskunskap framgår det
att ämnet syftar till att ge elever möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla
sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.2 Om kvinnor
knappt existerar i läromedlens framställning av buddhism kan kunskaperna i dessa frågor bli
bristfälliga för eleverna. Även i det centrala ämnesinnehållet för religionskunskap A står det
att eleverna ska få kunskap om relationen mellan religion och kön vilket gör det viktigt att
läroböckerna lever upp till de krav som läroplanerna ställer.3
Då kursplanerna i religionskunskap för gymnasiet fortfarande är relativt nya och
alla skolor inte anpassat läromedlen utifrån de nya kursplanerna är det av intresse att
inkludera Re1201:s kursplaner och mål i undersökningen. I dessa står det att eleverna ska
upptäcka likheter och skillnader mellan kristendomens och några andra världsreligioners,
livsåskådningars grundtankar och uttryckssätt. Eleverna ska sedan tillämpa dem på aktuella
frågor såsom kvinnosyn och samhällssyn i ett aktuellt och historiskt perspektiv.4
Att skolan och i många fall läromedlen inte uppfyller de krav som ställs vad
gäller kunskap om könsperspektiv är inte något nytt. Det har dock skett en förändring under
senare år då könsperspektiv tagit steget in och blivit en central del i styrdokument och
målskrivningar. Förändringen kan ses som att könsperspektiv har blivit en pedagogisk fråga.
1 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 2 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 3 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 4 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3204&extraId= 2011- 11-27
5
Därmed ställs direkta krav på pedagogen att ta hänsyn till könsperspektiv i planering och
genomförande av arbetet.
Jag har valt att undersöka läroböcker eftersom dessa ska vara ett komplement
för lärares planering samt motsvara de kursmål/ämnesmål som finns för ämnet. Men också för
att läroboken ska bidra till att ge eleverna en konkret föreställning om vad ett specifikt ämne
innehåller. Genom läromedlen förmedlas en bild till eleverna vad gäller
religionen/livsförhållandet som sådant.5 I mitt arbete kommer jag undersöka vilken plats
kvinnorna ges i framställningen av buddhism utifrån fem läromedel i gymnasiet. Studien
kommer undersöka i vilka sammanhang kvinnor omnämns och vad som anses centralt när det
kommer till kvinnor inom buddhismen? Min undersökning kan förhoppningsvis bidra med
nya kunskaper inom ett område som ännu är relativt outforskat.
2. Problemformulering
Som det beskrivits ovan syftar mitt arbete till att bringa klarhet och ny kunskap i hur
läromedel för gymnasiet behandlar kvinnor inom buddhismen. Undersökningen är relevant för
att påvisa om kursböckerna motsvarar kunskapskraven vad gäller kursplanerna för
religionskunskap. Men undersökningen kan också ses som betydande då det uppmärksammar
blivande och befintliga lärare på gymnasiet om eventuella brister i läromedel där de själva är i
stånd att förändra sin undervisning.
3. Syfte och frågeställningar
Denna uppsats kommer belysa kvinnor i buddhismen med utgångspunkt i fem läromedel som
används vid Uppsala gymnasieskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken
utsträckning och sammanhang som fem läromedel i Religionskunskap A behandlar kvinnorna
i kapitlen om buddhism. Utifrån ovanstående syfte ställer jag följande frågor i föreliggande
studie:
- Hur stor plats får kvinnorna i kapitlen om buddhism utifrån fem läromedel som
används vid Uppsala gymnasieskolor?
- I vilka sammanhang omnämns kvinnorna i buddhismen?
5 Peterson, Jan, 1979, s. 103
6
- Får kvinnor och män lika stor plats på bilderna i läroböckerna?
4. Tidigare forskning
Forskningen om framställningen av kvinnor i läromedel för gymnasiet om buddhismen är
outvecklad. Det finns studier som gjorts vad gäller belysa jämställdhet i läromedel med
utgångspunkt andra religioner samt undersökningar med syfte att undersöka jämställdhet i
läromedel i andra skolämnen.
Ann-Mari Berggren har i uppdrag från statens institut för läromedel granskat
gymnasieämnets läroböcker i religionshistoria, historia, konst och musikhistoria med
avseende att uppmärksamma kvinnors villkor och deras insatser inom olika områden. Studien
innehåller både en kvantitativ och kvalitativ undersökning i religionshistoria där resultaten
visar att 11 procent av bilderna har kvinnliga motiv, 37 procent manliga och resten är av
neutral karaktär. När det gäller den kvalitativa textanalysen av buddhism och de områden där
kvinnor omnämns visar resultaten på att det är endast ett fåtal rader som ägnas åt kvinnor. De
teman som är vanligast förekommande där kvinnor är delaktiga är när det kommer till att
berätta att det existerar nunnor inom religionen. Dock handlar beskrivningarna endast om
munkars liv.6 I Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik, ägnas ett kapitel åt
Britt-Marie Berges undersökning om ur jämställdhet och kön tar sig utryck inom olika
läromedel. De resultat som framkommer i religionskunskap är att läroböckerna i religion
domineras av manliga exempel och att kvinnliga exempel/perspektiv ges betydligt mindre
plats. Hennes studie visar också att läroböckerna i religionskunskap ger män och pojkars
handlingar en central plats och ses som positiva, medan flickor och kvinnors handlingar
nedvärderas och ifrågasätts. Som orsak till detta anser Berge vara att religiösa texter ofta är
skrivna av män med hög position inom den religiösa inriktningen. Detta har i sin tur bidragit
till att män dominerar innehållet i läroböckerna i religion och att kvinnliga exempel ges en
minimal plats.7
Ann- Sofie Ohlander har i uppdrag från delegationen för jämställdhet i skolan
undersökt läromedel i historia med utgångspunkt att belysa hur jämställda läromedlen är.
Studien syftar till uppmärksamma ifall läromedlen motsvarar de mål som finns vad gäller
jämställdhet och formerats utifrån kursplanerna. Studiens resultat visar på att kvinnor ägnas
6 Bergren, Ann-Marie, 1992
7 Ammert, Niklas, 2011
7
minimal uppmärksamhet och utrymme i läroböckerna. Kvinnor tas upp i särskilda avsnitt och
gör intryck av att vara sent infogade i texten. Manliga perspektiv och synsätt dominerar, även
i textsammanhang som handlar om kvinnor.8
När det gäller tidigare forskning för läromedel inom buddhism har Kjell
Härenstam bidragit med sin bok Kan du höra vildhästen?. Denna studie fokuserar på att
beskriva hur buddhismen i läroböckerna förändrats under senaste 50- årsperioden. Härenstam
ägnar också ett kapitel åt att belysa läromedlens förändring när det kommer till bildinnehåll.
Enligt Härenstam är buddhismen i skolans läromedel i hög utsträckning formerad för att passa
den moderna västerländska människans synsätt, och speglar varken vardagens eller
källtexternas buddhism.9
Genom att undersökningen syftar till att undersöka i vilken utsträckning och
sammanhang som läromedel för gymnasiet belyser kvinnor är det av intresse att inkludera
forskning på vad gäller kvinnor och buddhism. I buddhism after patriarchy beskriver Rita M.
Gross hur man kan se på förhållandet mellan kvinnor och det religiösa innehållet i buddhism.
Enligt Gross präglas religionen av ett motstånd av att ta till sig feministisk kritik och har sitt
ursprung från den starkt mansdominerande ordningen. Detta beror på att buddhismen
utvecklades i en religiös kontext med stark patriarkal könsordning och att ända fram till idag
har buddhismen präglats av en motvilja att ta till sig och förändra den sociala ordningen.10
Rita M. Gross har i boken Women in Religion valt att beskriva kvinnors
delaktighet inom buddhism samt buddhismens attityd mot kvinnor. I undersökningen
presenterar hon förhållningsätt gentemot kvinnor i de tre stora huvudriktningarna inom
buddhism samt utvecklingen vad gäller kvinnofrågor i buddhism med fokus på länder i väst.
Vad hon kommer fram till är att religionen genom historien präglats av manlig dominans samt
att den bild av buddhism som präglar väst utgår från den kunskap som spridits genom mission
av munkar där munkordningen är central. Detta har i sin tur resulterat i att kunskapen om
kvinnor vad gäller nunneordning och lekkvinnor har varit begränsad i länder i väst.11
I Feminism & Religion diskuterar Rita M Gross hur kvinnliga perspektiv har
påverkat och förändrat det religiösa innehållet, från kristendom, judendom, buddhism, islam
och hindusim. Hon ägnar också en del av boken åt att beskriva hur den androcentriska
forskningen genom historien påverkat synen på kvinnor inom religionen.12
8 Ohlander, Ann-Sofie, 2010 9 Härenstam, Kjell, 2000 10
Cooey, Paula mfl, 1991 11
Holm, Jean, 1994 12 Gross, Rita M, 1996
8
I en artikel från 2011 diskuterar Eva Hellman återinförandet av nunnevigning
inom theravadabuddhism. Ämnet är för tillfället omdiskuterat och många theravadabuddhister
menar att detta kommer medföra att kvinnor får en ökad synlighet och starkare ställning inom
theravada.13
5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial
Fokus för denna studie är läromedel i Religionskunskap A för gymnasiet. Källmaterialet
består av fem läroböcker i religionskunskap a som används vid de kommunala
gymnasieskolorna i Uppsala. Varför jag avgränsat undersökningen till dessa fem böcker är för
att jag genom kontakt med gymnasieskolorna i Uppsala fått kännedom om att dessa läromedel
är de mest frekvent använda läroböckerna i Religionskunskap A. Ett ytterligare argument till
varför dessa fem läroböcker är relevanta för undersökningen är att de är anpassade för att
motsvara de kunskap/ämneskrav som finns för religionsämnet samt att det bringar klarhet i
vilket ämnesmaterial som präglar religionsundervisningen vid de kommunala
gymnasieskolorna.
De böcker som ligger till grund för undersökningen är Relief A+B från 1998
som är utgiven av Gleerup Utbildning AB. Läroboken presenterar världsreligionerna utifrån
tre centrala teman, rit och liv, tro och etik samt kultur och samhälle. Varför den är
strukturerad på detta sätt är enligt läroboksförfattarna för att det bidrar till att enklare kunna
jämföra världsreligionerna emellan, men också för att läroboken är anpassad för att motsvara
de kursrelaterade krav som finns vad gäller Lpo 94.
Den andra läroboken är Söka svar, Religionskunskap kurs A+B från 2000 och
utgiven av Liber AB. Enligt författarnas presentation av boken spelar existentiella och etiska
frågor en central roll och bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Den tredje
boken är Religion och sånt, Religionskunskap kurs A från 2000, utgiven av Liber AB. Boken
utgår från centrala begrepp som etik och religion. Enligt läroboksförfattaren bidrar det till att
ge kunskap om människors sätt att tänka och handla. Den fjärde läroboken i studiens
källmaterial är Religionskunskap för gymnasiet, Kurs A från 2002 utgiven av bokförlaget
Natur och kultur. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet syftar till att uppmärksamma
moraliska frågor vilket författaren anser är i enlighet med de kursplaner som finns i
religionskunskap.
13 Hellman, Eva, 2011
9
Den sista läroboken som utgör källmaterialet är Religionskunskap av, en mosaik
från 2009, utgiven av Bonnier Utbildning AB. Enligt läroboksförfattarna är syftet med boken
att skapa en lättillgänglig och modern lärobok med fokus på att beskriva hur det är att leva
med en tro i Sverige och världen idag. Boken ämnar ge elever verktyg för att kunna delta i
dagsaktuella samtal kring mångkultur, livsfrågor och etik.
Då denna studie behandlar läroböcker och i detta fall ett större text- och
bildmaterial består undersökningen av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Den
kvantitativa undersökningen utgår från en kvantitativ bildanalys vilket bidrar till att få svar på
frågan om hur ofta kvinnor är delaktiga i bildmaterialet. Bildanalysen kommer även ge svar
på frågan om hur stor plats kvinnorna får jämfört mot männen i bildmaterialet. Det tredje
frågan studien kommer få besvarad utifrån den kvantitativa bildanalysen är vilket
innehåll/sammanhang som anses centralt där kvinnor är representerade med utgångspunkt de
fem läroböckerna.14
Kvantitativa bildanalyser är ett mycket användbart verktyg när helst man
vill få svar på frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material.
Det kan handla dels om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer, dels om hur
stort utrymme i tid och rum som olika kategorier får.15
Förutom den kvantitativa undersökningen består studien av en kvalitativ
undersökning och utgår ifrån en innehållsanalys. Innehållsanalyser används vanligtvis för att
kvantifiera, dvs. räkna ut förekomster av en företeelse, eller finna mönster i ett material, och i
detta fall i skolans läroböcker om buddhism.16
I föreliggande studie kommer det övergripande
innehållet i läroböckerna presenteras, där fokus sedan ligger på att analysera de passager där
kvinnor omnämns. Innehållsanalysen kommer sedan mynna ut i en diskussion av studiens
resultat som förankras i tidigare forskning för att visa på om resultaten i studien stämmer
överens med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Diskussionen kommer även kretsa kring
att belysa bakomliggande faktorer till den plats kvinnor får i buddhismkapitlen med
utgångspunkt i tidigare forskning.
Studien kommer presenteras i två större avsnitt. I den första delen kommer de
fem läroböckerna som ligger till grund för källmaterialet presenteras med utgångspunkt de
underrubriker som gäller för böckerna. Utifrån varje underrubrik följer sedan en övergripande
presentation av textinnehåll samt de centrala teman som går att finna i varje textavsnitt.
Avsnitt ett kommer också innefatta presentation av bilder samt bildtext som gäller för varje
14
Esiasson, 2005, s. 220-221 15
Esiasson, 2005, s. 223 16 Bergström, Boreus, 2005, s. 43
10
lärobok. Det andra huvudavsnittet av studien består av ett resultat och analysavsnitt. Här
kommer studiens frågeställningar att besvaras med utgångspunkt det textmaterial som går att
finna i avsnitt ett. Analysen kommer bestå av både en kvalitativ och kvantitativ metod och
utgår ifrån de analysmetoder som presenterats ovan.
6. Källmaterial/Läromedelspresentation
6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B Buddhismkapitlet i boken Söka svar består av 32 sidor och är fördelade på sex underrubriker.
Dessa är 1) Buddhism – den gyllene medelvägens religion på en sida, 2) Buddhas liv är den
buddhistiska historiens början på fem sidor, 3) Världen sedd med buddhistiska ögon på tre
sidor, 4) Vad är en människa på fyra sidor, 5) Människans livssituation på fyra sidor och 6)
En vandring mot målet på nio sidor.17
6:1.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Söka svar innehåller sju bilder där kapitlet inleds med en bild av en
buddhistisk munk på Sri lanka.18
Nästa bild är en japansk Buddhastaty med hans
karakteristiska kännetecken.19
Vidare följer en tibetansk målning med legenden om hur
Buddhas mor blir befruktad av en vit elefant.20
Den fjärde bilden är en lekmannabild med en
grupp kinesiska buddhister där två kvinnor tänder offerrökelser vid ett lamatempel i Peking.21
Sedan följer en bild föreställande Buddha, sittande vid boddhiträdet, tagen från filmen ”lille
Buddha”.22
Den näst sista bilden är Dalai lama med en kvinna vid en föreläsning för
kampanjen för mänskliga rättigheter och den sista bilden består av en grupp munkar som sitter
och mediterar.23
6:1.2 Textinnehåll I Buddhism – den gyllene medelvägens religion beskrivs och förklaras buddhismens ursprung
med rötterna i hinduismen. Vidare förklaras buddhismens spridning över världen samt
buddhismens medelväg mellan överflöd och självförnekan. Texten förtäljer också vad som är
17 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s. 7 18 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 116-117 19 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120 20 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 122 21
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125 22
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 129 23 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134, 139
11
gemensamt för alla buddhister, dvs. vördnaden för Buddha, för läran och för munkarna.24
I Buddhas liv är den buddhistiska historiens början, beskrivs buddhismens
utveckling från 500-talet f.vt och hur buddhismen sprids vidare under de efterföljande
århundradena. Denna del fokuserar också på att beskriva ifall det går se Buddha som en
människa eller gud. Som bakgrund till detta inkluderar författarna legenden om Buddha och
hur han når insikt om nirvana.25
Ett större avsnitt ägnas sedan åt att presentera två
huvudinriktningar inom buddhism, dvs. theravada (de äldstes skola) och mahayana (den stora
farkosten) som här anses vara mer öppen och folklig till sin karaktär.26
I delen Världen sedd med buddhistiska ögon presenteras begrepp som samsara,
(den cykliska livssynen) och dharmas, de beståndsdelar som är i ständig rörelse och
förvandlig. Den sista delen av underrubriken behandlar buddhismens förhållande och synsätt
till andra gudar och hur världen är uppdelad i olika sfärer.27
I underrubriken Vad är en människa? behandlas människan och synen på den
egna själen. Här tydliggörs vad som skiljer buddhismens anatman (icke-självet) mot
hinduismens atman (självet), samt hur Buddha ansåg människor är uppbyggda. Den andra
delen av underrubriken tar upp karma, och konsekvenserna av det egna handlandet samt hur
människans handlande ligger till grund för återfödseln.28
När det gäller underrubriken som tar upp människans livssituation presenteras
de fyra ädla sanningarna och hur människorna är i stånd att påverka sin egen livssituation.29
För att förklara de fyra ädla sanningarna utgår läroboken ifrån benarespredikan som Buddha
håller i staden Varanasi, som då kallades Benares. Här förklaras sanningen om att allt liv är
lidande, sanningen om att lidandet är livstörsten, sanningen om att lidandet upphör när
livstörsten utplånas och att livstörsten upphör om man följer den åttafaldiga vägen.30
Den sista underrubriken i läroboken Söka svar benämns som en vandring mot
målet och presenteras utifrån det hjul som symboliserar den åttafaldiga vägen, vilket ska leda
människan till livsvandringens mål dvs. Nirvana.31
Läroboken beskriver den åttafaldiga vägen
utifrån tre delar. Den första är strävan efter allkärlek och medlidande, och berör den
buddhistiska etiken, och presenteras här i form av hur man som lekman har att förhålla sig till
24
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 119 25 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120-121 26 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 123-124 27 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125-126 28 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 127-128 29
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 130 30
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132 31 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132
12
specifika regler.32
Boken tar också upp Tibets andlige ledare Dalai Lama som ett exempel på
en person som missionerar runt i världen och förespråkar buddhismens kärleksbudskap.33
Den
andra delen av underrubriken behandlar strävan efter mental styrka och inre harmoni, vilket
innebär att för att nå Nirvana krävs inte bara kärleksfulla tankar och handlingar utan också
mental disciplin och ett harmoniskt inre.34
För att illustrera detta tar boken upp en lekmans
regler och betonar ytterligare fem regler som munken måste följa. Den sista delen av
underrubriken är strävan efter kunskap och visdom, där det centrala ligger i att utveckla
kunskap om världens beskaffenhet och livets villkor.35
För att få den kunskapen kan en
troende buddhist vända sig till munkkloster och ta del av undervisningen. Textavsnittet
beskriver vad det innebär att vara munk inom buddhism samt att det också existerar nunnor
inom buddhismen.36
Det sista som tas upp i kapitlet är att beskriva vad Nirvana innebär, och
att buddhismens lära ibland anklagas för att vara världsfrånvänd och ha en negativ uppfattning
om människans liv. Läroboksförfattaren anser detta som missvisande och orättvist och
betonar istället att vara buddhist är att hela tiden sträva mot så mycket lycka som möjligt, för
så många människor som möjligt.37
6:2 Relief A+B Religionskunskap
Kapitlet om buddhism i läroboken Relief består av 17 sidor och är formerade utifrån fem
underrubriker. Underrubriker är (1 Rit och liv på tre sidor, 2) Tro och etik på fem sidor, (3
Kultur och samhälle tre sidor, 4) Religion i Kina på två sidor och 5) Religion i Japan på två
sidor.38
6:2.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Relief består av tio bilder där fyra av bilderna består av buddhistiska
munkar. Den första bilden är fyra munkar vid en Buddhastaty i Sri Lanka.39
Den andra bilden
är en grupp munkar som sitter vid ett par datorer. Sedan följer två bilder där ena är munkar
32
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 133 33 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134 34 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 135-136 35 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 137 36 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 138 37
Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 140 38
Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. V 39 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 98
13
vid ett kloster i Burma och den andra en zen-munk som mediterar.40
Vidare följer två bilder
som symboliserar lekmän som ber vid en Buddhastaty.41
De övriga bilderna i kapitlet besår av
bilder av en stupa (relikgömma), en bild av ett hjul med åtta ekrar som symboliserar den
åttafaldiga vägen och en bild på Dalai Lama.
6:2.2 Textinnehåll Som beskrivits ovan är buddhismkapitlet i Relief uppdelat i fem underrubriker där den första
delen är rit och liv. I denna del beskrivs vad som ses som centrala riter för en troende buddhist
och hur meditation och andlig koncentration är en viktig del inom buddhismen.42
Vidare
beskrivs hur Buddhan Sakyamuni når nirvana under bodhi-trädet, samt vilken roll munkar och
kloster spelar för unga pojkar i den religiösa uppfostran.43
I underrubriken tro och etik består den första delen av legenden om Buddha där
det berättas om Siddharta Gautama och hans liv fram till Nirvana. Sedan följer läran om
Buddha dvs. buddhologin. För att beskriva det använder författaren kristendomens lära om
Jesus, kristologin som exempel.44
Den resterande delen av underrubriken består av den
buddhistiska läran med de fyra ädla sanningarna, och ifall det går att betrakta buddhism som
en religion eller inte. Det viktigaste skälet till att betrakta buddhism som en religion anser
läroboksförfattaren vara att nirvana är ett transcendent begrepp, något som övergår vår
fattningsförmåga.45
I underrubriken kultur och samhälle beskrivs de två riktningarna mahayana och
teravada där teravada benämns som sydbuddhism med nära koppling till Buddhas
ursprungliga lära, och mahayana som nordbuddhism vilket betonar medkänsla till
medmänniskor till förlossning.46
Texten förklarar att nunneordnar skapades tidigt där munk-
och nunnelivet sågs som en förutsättning för att människan skulle nå förlossning och
nirvana.47
Den sista delen av kultur och samhälle beskriver hur buddhism kan fungera som en
förstärkare av nationalkänsla med länder som Laos och Thailand som exempel.48
40
Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 101, 105, 112 41
Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 102, 106 42 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 99 43 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 101 44 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 103 45 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 104-105 46
Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 47
Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 48 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 109
14
6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A I Religion och sånt består buddhismkapitlet av 21 sidor och presenteras utifrån tio
underrubriker. Dessa underrubriker är 1) Allt är föränderligt på två sidor, 2) Allt leder till
otillfredsställelse på en sida, 3) May you be well and happy på en halv sida, 4) De tre
juvelerna på fem sidor, 5) Den folkliga buddhismen på två sidor, 6) Hur skiljer sig Buddha
från buddhismen på två sidor, 7) Tibetansk buddhism – lamaism på två och en halv sida, 8)
Zen – buddhism på fem sidor, 9) Fundera – undersök på en sida och 10) Etiskt arbete på två
och en halv sida.49
6:3.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Religion och sånt består av 11 bilder där fyra av bilderna innehåller
buddhistiska munkar. Den första bilen är munknoviser från Thailand som tränas i meditation
och den andra en munk med en fantaflaska i handen.50
De övriga två är dels ett par munkar
som står vid en motorcykel och den sista visar ett par zen-munkar som mediterar i en
trädgård.51
Övriga bilder i kapitlet består av en person som studerar skrifter, den andra en
stupa med beskrivning av innehåll. Sedan följer ett altare med bilder av Buddha, Jesus och
Lakshmi.52
Följande tre bilder är en kinesisk man som studerar skrifter, en målning som
beskriver helvetet från en grotta i Sri lanka och två personer som utövar kung-fu.53
Den sista
bilden i kapitlet är en kvinna med blommor i sina händer i färd att utföra ett blomsteroffer.54
6:3.2 Textinnehåll
I underrubriken allt är föränderligt presenteras två av buddhismens huvudtankar. För det
första betonas att allt är föränderligt och det andra att allt leder till otillfredsställelse. Allt är
föränderligt förklaras i läroboken som att inget är bestående vilket gör att man inte ska fästa
sig vid något då detta leder till otillfredsställelse.55
Vidare i denna del förklaras begrepp som
anatman, det vill säga. icke-självet och vad det har för betydelse inom buddhism.56
I allt leder
till otillfredsställelse beskrivs lidandet och dess nära relation till otillfredsställelse. För att
illustrera detta väljer författaren att visa på skillnaden mellan kristendomens linjära livssyn
och hinduismen/buddhismens cirkulära livssyn.57
49
Ring, Börje, 2000, s. 5 50
Ring, Börje, 2000, s. 157, 162 51 Ring, Börje, 2000, s. 169, 171 52 Ring, Börje, 2000, s. 161, 163, 164 53 Ring, Börje, 2000, s. 165, 166, 173 54 Ring, Börje, 2000, s. 176 55
Ring, Börje, 2000, s. 156 56
Ring, Börje, 2000, s. 155-156 57 Ring, Börje, 2000, s. 158
15
I underrubriken May you be well and happy förklaras varför man inom
buddhismen betraktar vänlighet som en god egenskap, vilket i sin tur ska resultera i att man
hjälper andra människor att nå insikt om att allt är föränderligt. Läroboksförfattaren anser att
det är denna del inom buddhismen som attraherar västerlänningar, dvs. betoningen på
vänlighet, kärlek och samhörighet mellan människor.58
I de tre juvelerna beskrivs vad som alla buddhister har gemensamt, dvs.
tillflyktsformeln, tillflykten till Buddha, tillflykten till läran (dharma) och tillflykten till
församlingen (sangha). Det första är att man intresserar sig för Buddha, sedan går man vidare
till hans lära, och om man har möjlighet söker man sig till en munk- eller nunneförsamling för
att praktiskt utföra läran.59
Detta fördjupas ytterligare i kapitlet genom en berättelse om
Buddhas liv, från Siddharta Gautama, till asket, och sedan till han uppnår upplysning.60
Läran
presenteras utifrån de fyra ädla sanningarna vilket sedan följs av en beskrivning av
församlingen. Församlingen utgår ifrån ett munkperspektiv där förklaring ges vad som
kännetecknar en munks tillvaro. Läroboken omnämner också att det existerar nunnor inom
buddhism.61
I underrubriken den folkliga buddhismen beskrivs det ömsesidiga
beroendeförhållandet mellan munkar och lekmän men betonar samtidigt att det råder skillnad
mellan de sociala grupperna i tro och utövande.62
Vidare beskrivs buddhism från olika delar
av världen för att poängtera att det finns olika riktningar vad gäller innehåll och trosutövande.
Den sista delen av den folkliga buddhismen diskuterar ifall det går att se Buddha som en gud
eller inte, och om nirvana blir ett paradis eller en plats man får möta Buddha.63
I rubriken hur skiljer sig Buddha från hinduismen beskrivs vad som är
gemensamt mellan hinduism och buddhism, samt vad Buddha förändrade och la till när det
gäller den egna världssynen. Centrala begrepp som samsara, karma, brahman, gudar och
kastsystem diskuteras utifrån ett hinduistiskt perspektiv för att sedan flytta fokus till att
förklara det utifrån ett buddhistiskt perspektiv.64
Läroboken beskriver vidare att det som
hittills diskuterats är den äldsta buddhismens huvudtankar där den folkliga buddhismen är
inräknad. Den sista delen av underrubriken ägnas åt att presentera tre centrala delar i
58 Ring, Börje, 2000, s. 159 59 Ring, Börje, 2000, s. 159 60 Ring, Börje, 2000, s. 160-161 61 Ring, Börje, 2000, s. 163 62
Ring, Börje, 2000, s. 164 63
Ring, Börje, 2000, s. 165 64 Ring, Börje, 2000, s. 166-167
16
mahayanabuddhism och vad som skiljer det mot theravadabuddhism.65
Den sjunde underrubriken i läroboken Religion och sånt behandlar tibetansk
buddhism- lamaism. Här beskrivs hur buddhismen i Tibet växte fram och vann en maktkamp
mot en lokal schaman i magi. Detta resulterade i att buddhistiska tankar blandades med
tibetanska magiska bruk som i sin tur resulterade i tibetansk buddhism.66
Sedan följer en
diskussion om vad som kännetecknar den tibetanska buddhismen och vilken betydelse Dalai
Lama har i den tibetanska buddhismen. Författaren väljer också att fördjupa diskussionen om
magins betydelse för den tibetanska buddhismen. Den sista delen om tibetansk buddhism
behandlar frågan om varför folk i västvärlden är särskilt intresserade av tibetansk buddhism.
Den tibetanska meditationen lyfts fram som en huvudanledning till att människor i väst finner
sådan attraktion för tibetansk buddhism.67
I den åttonde underrubriken ligger fokus på att behandla zenbuddhism och vilka
orsaker som påverkade att riktningen vann insteg i Kina och Japan. Munken Bodhidharma
lyfts fram som betydande för den fortsatta utvecklingen på 500 evt.68
Det resterande
materialet i underrubriken beskriver olika meditationstekniker och centrala begrepp som koan
och satori, samt vilket förhållande asiatiskt kampsporter som shaolin, judo och Taekwon do
har till buddhism i Kina, Korea och Japan.69
De sista två delarna av buddhismkapitlet i läroboken Religion och sånt har en
fördjupande karaktär. Den första delen heter fundera – undersök, där två experiment utgör
huvuddelen. Experimentet består av att eleverna ska ägna sig åt värderande övningar för att
utveckla förståelse kring hur Buddhas såg på att värdering och bedömning av andra
människor inte leder någon vart.70
Den sista underrubriken i boken fokuserar på etiskt arbete
och har tre teman, kärlek, tillfredställelse och prostitution. Varje del innehåller text för varje
avsnitt med efterföljande frågor som är tänkt för eleverna att reflektera kring. I underrubriken
prostitution förklaras att prostitution är vanligt förekommande i Thailand och att många
thailändska män går till prostituerade.71
Boken beskriver att många turistländer i
utvecklingsländerna är kända för sin sexindustri och sexturism. De medföljande frågorna som
eleverna ska analysera kring är ifall det går göra någon koppling mellan prostitution och
65 Ring, Börje, 2000, s. 167 66 Ring, Börje, 2000, s. 168 67 Ring, Börje, 2000, s. 169 68 Ring, Börje, 2000, s. 170 69
Ring, Börje, 2000, s. 171-173 70
Ring, Börje, 2000, s. 174-175 71 Ring, Börje, 2000, s. 177
17
religion, både vad gäller Thailand och Sverige, samt ifall det någon gång är okej att
prostituera sig?72
6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A
Buddhismkapitlet i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av 11 sidor och
uppdelade i fyra underrubriker. Underrubrikerna är 1) Buddhismen på tre sidor, 2)
Theravadabuddhismen på fem sidor, 3) Mahayanabuddhismen på två sidor och 4)
Zenbuddhsimen på en sida.73
6:4.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av sju bilder. Den
första är en Buddhastaty och symboliserar andlig insikt.74
Nästa bild är från ett tempelområde
i Thailand och innehåller fyra unga munkar.75
Den tredje bilden är ett hjul med åtta ekrar och
symboliserar den åttafaldiga vägen. På samma sida är en bild med en buddhistisk nunna som
sitter och mediterar.76
Den femte bilden i boken består av en grupp unga pojkar med
tiggarskål som får mat av en äldre kvinna.77
De två sista bilderna i läroboken är dels en
mandala från Nepal med mahayanabuddhistiska världsbilden, och den sista bilden består av
en manlig bågskytt.78
Bilden med bågskytten symboliserar djup koncentration inför sin
uppgift vilket innefattar både kropp och medvetande och är centrala delar inom zenbuddhism.
6:4.2 Textinnehåll Underrubriken buddhismen börjar med att återge berättelsen om Siddharta Gautama, från
tidiga år, insikten om lidandet, till upplysning och varför han kom att kallas Buddha.
Underrubriken beskriver vidare om buddhismens spridning i Öst- Sydostasien från 200 fvt
och tusen år framåt. Den sista delen förklarar de fyra ädla sanningarna med utgångspunkt
benarespredikan och att det Buddha förkunnade då än idag är kärnan i all buddhism.79
72
Ring, Börje, 2000, s. 177 73 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 4 74 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35 75 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 36 76 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 38 77
Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40-41 78
Alm, Lars- Göran, 2002,s. 43-44 79 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35-36
18
Underrubriken Theravadabuddhismen börjar med att beskriva vart
theravadabuddhism är som starkast vilket innefattar länder som Sri Lanka, Burma, Thailand,
Laos och Kambodja. Sedan följer ett större stycke som beskriver den åttafaldiga vägen, och är
uppdelade utifrån läran, moralreglerna, självkontroll/meditation och avslutas med nirvana.
Varje del presenteras med centrala begrepp och betydelse samt vad budskapet/handlingen har
för betydelse för en troende buddhist.80
Theravadabuddhismdelen beskriver vidare i varje del
vilken betydelse munkar och lekmän har inom buddhismen. När det kommer till munkar
består innehållet av att beskriva en buddhistisk munks ägodelar samt vilka moralregler som en
munk har att följa. Texten nämner att det finns nunnor inom buddhism men att de spelade en
större roll förr. Idag finns bara några få nunnekloster och där lever nunnorna i stort sett efter
samma regler som munkarna.81
I texten lekmän beskrivs det ömsesidiga beroendeförhållandet
mellan munkar och lekmän där munkar ses som levande förebilder och lekmännen med glädje
tar på sig ansvaret att försörja dem. Lekmännen har förståelse för att deras världsliga liv
kommer medföra att de inte kommer nå nirvana. De hoppas istället på att återfödas till en
bättre situation i nästa liv.82
Det övriga innehållet i underrubriken ägnas åt buddhismens
heliga skrifter samt förklara gudssynen inom buddhism.
I underrubriken mahayanabuddhismen beskrivs den andra huvudinriktningen
inom buddhism vid sidan av theravadabuddhism. Här omnämns mahayanabuddhism som mer
känsloinriktad med ett rikare gudstjänstliv. Enligt läroboksförfattaren är det en anledning till
att mahayana passar fler människor.83
Boken beskriver vidare att det är främst i Kina, Korea,
Japan och Vietnam som mayhanabuddhism har sitt starka fäste. De två sista delarna i
underrubriken ägnas åt buddhor och bodhisattvor, och hur man inom mahayanabuddhism ser
på befrielse. Förklaring ges också till varför man inom mahayanabuddhism tillber himmelska
buddhor som Amitabha och vilken betydelse det har för den tillbedjande.84
Den sista underrubriken i lärboken Religionskunskap för gymnasiet består av
zenbuddhism. Här förklaras hur zen utvecklats i Japan på 1200-talet och har sina rötter i
mahayanabuddhism. Enligt läroboksförfattaren är zenbuddhister inte intresserade av djupa
filosofiska resonemang utan fokuserar istället på metoder för att uppnå intuitiv förståelse av
tillvarons mening.85
Några av dessa metoder är krigssporter som judo, svärdsfäktning och
80 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 37-39 81 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40 82 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 41 83
Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42 84
Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42-44 85 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45
19
bågskytte vilket medför att både kropp och medvetande är koncentrerade på en enda uppgift,
vilket i sin tur resulterar i att det inte finns utrymme för resonerande tänkande.86
6:5 En mosaik, religionskunskap a Buddhismkapitlet i En mosaik består av 18 sidor och är uppdelade utefter sju underrubriker.
Dessa är 1) Grundtankar på sju sidor, 2) Buddhismens texter på en sida, 3) Inriktningar på
fyra sidor, 4) I vardagen på två sidor, 5) Årets högtider på en sida, 6) Livets skeenden på två
sidor och 7) Mer om buddhismen på en sida.87
6:5.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i lärboken en mosaik består av 11 bilder. Fyra av dessa bilder
innehåller buddhistiska munkar i olika sammanhang. Den första är vid en ceremoni med en
munk i främst i ledet och de efterföljande personerna bär på en staty föreställande Buddha.88
Följande två bilder är dels en grupp munkar vid en zenmeditation i Kalifornien samt en munk
under en ceremoni vid folkets hus någonstans i Sverige.89
Den sista bilden med buddhistiska
munkar visar hur de via sina tiggarskålar får mat av en äldre kvinna.90
Övriga bilder i kapitlet
består av en Buddhastaty, en bild på Dalai Lama, två bilder på en stupa, en buddhistisk
begravningsplats i Fosie kyrkogård i Malmö, en person som tänder rökelser vid ett tempel,
samt en kvinna som ber vid en Buddhastaty.91
6:5.2 Textinnehåll Den första underrubriken i läroboken en mosaik behandlar buddhismens grundtankar och vad
som förenar personer som bekänner sig till buddhism. För det första betonas buddhismens
nära koppling till hinduismen och det faktum att det har sina rötter i hinduism.92
När det gäller
de centrala grundtankarna inom buddhismen utgår texten från de tre juvelerna, Buddha,
Dharma och Sangha. Buddha förklaras utifrån berättelsen om Siddharta Gautama och hur han
når upplysning och kunskap om tillvaron.93
Dharma, dvs. läran formeras utifrån de fyra ädla
sanningarna med förklaring av centrala begrepp som samsara och anatman och deras relation
till hur man som människa ska bli fri från begär och uppnå nirvana. När det kommer till
Sanghan, församlingen följer en ingående beskrivning av munk och nunnetillvaron. Här
86
Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45 87 Jansson, Karlsson, 2009, s. 7 88 Jansson, Karlsson, 2009, s. 142 89 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158 90 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150 91
Jansson, Karlsson, 2009, s. 145, 151, 152, 154, 156, 157, 92
Jansson, Karlsson, 2009, s. 143 93 Jansson, Karlsson, 2009, s. 144-145
20
betonas att både munkar och nunnor förvaltar buddhismens lära och är delaktiga i förvaltandet
av läran.94
Texten beskriver vidare vad som präglar en munk/nunnas tillvaro samt vilka
förpliktelser som munkar/nunnor har att rätta sig efter. Nunnorna är underställda munkarna
och har fler regler att följa. En nunna kan inte heller uppnå en högre ställning än den lägsta
munken.95
Den sista delen i avsnittet beskriver hur pojkar och flickor spenderar en tid av sin
ungdom i klostret och att en del av dem väljer att stanna i klostret för ett liv som munk eller
nunna.
I underrubriken inriktningar, förklaras kortfattat de stora riktingarna inom
buddhism. Theravada, mahayana, tibetansk buddhism och zenbuddhism beskrivs utifrån det
religiösa innehållet samt var riktningen har sin huvudsakliga utbredning.96
I underrubriken i vardagen, är texten uppdelad i två delar. Den första förklarar
buddhismens etik med utgångspunkt levnadsregler. Den andra förtäljer vad det buddhistiska
templet har för betydelse för en troende buddhist.97
I årets högtider beskrivs theravadabuddhismens centrala högtider som innefaller
under ett buddhistiskt kalenderår. Högtiderna är uppbyggda kring Buddhas liv där vesak, dvs.
fullmånedagen presenteras ingående.98
Den näst sista underrubriken i läroboken en mosaik behandlar livets skeenden.
Fokus för denna del är att beskriva övergångsriter som spelar en central roll i en troende
buddhists liv. Från livets början, via giftermål, till död och begravning. Alla skeenden
presenteras på ett mindre stycke med riten och dess betydelse för utövaren. I död och
begravning förklaras hur en buddhistisk munk ser på döden och vad det innebär att dö inom
buddhismen. Underrubriken förklarar också vad som skiljer ett kristet synsätt på döden mot
ett buddhistiskt.99
Den sista underrubriken är mer om buddhism, och behandlar buddhismens
spridning i väst och varför riktningen vunnit mycket anhängare under den senaste 50-års
perioden. Det faktorer som lyfts fram är den andliga mognanden, anspråkslösheten,
enkelheten och det fredliga sinnet. Dessa faktorer har tillsammans medfört att västerlänningar
ställer sig positiva till buddhismen.100
94 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148 95 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148-149 96 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150-153 97 Jansson, Karlsson, 2009, s. 153-155 98
Jansson, Karlsson, 2009, s. 155 99
Jansson, Karlsson, 2009, s. 157 100 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158
21
7. Resultat Resultatavsnittet presenteras i två delar där resultatet från bildundersökningen utgör den första
delen och textundersökningen den andra.
7:1 Bildundersökningen Utifrån de 49 bilder källmaterialet bestod av visar sig det att 26 stycken av dessa innehåller
män och endast fem kvinnor. Resterande bilder i undersökningen har en könsneutral karaktär
och är av varierat innehål, där de vanligaste är Buddhastatyer, olika former av stupa, dvs.
Buddhareliker samt religiös konst.
När det kommer till de bilder som innehåller män är 19 av dessa i
munksammanhang och endast en består av en nunna. Övriga fyra bilder där kvinnor är
närvarande är två av dessa i lekmannasammanhang med kvinnor som skänker mat till munkar.
Resterande två är dels från en konferens för mänskliga rättigheter med Dalai Lama, och den
sista består av kvinna som tänder offerrökelser i ett buddhistiskt tempel.
Vad som går att utläsa av resultatet är att kvinnor inte är närvarande i någon högre
utsträckning i de bilder som presenteras i läromedlen. Att resultatet visar på stor skillnad
könen emellan kan inte ses som överraskande. Tidigare forskning vad gäller kvinnors
delaktighet i bildmaterial för läroböcker i religionskunskap visar på liknande resultat. I Anne
Marie Berggrens studie i uppdrag från skolverket, där hon undersökt religionsböcker för
gymnasiet framträder resultat som bekräftar de procentsatser som presenterats i föreliggande
studie. I läroboken Människan i rymdåldern består bildmaterialet av 11 procent kvinnor,
Bilder som innehåller
män 53%
Bilder som innehåller
kvinnor 10%
Könsneutrala bilder 37%
Procent fördelade utifrån könstillhörighet på bilderna i läroböckerna
22
manliga motiv 37 procent, och övriga 52 procent är av neutral karaktär.101
I Tro i tid och rum
är fördelningen 15 procent kvinnor, 38 procent män och 46 procent av neutral karaktär.102
I
läroboken Liv, människa och mening framträder ett liknande resultat med 11 procent kvinnor
34 procent män och 55 procent är neutrala.103
Att resultaten skulle vara unika för bara religionsämnet verkar inte heller vara
fallet. I samma studie presenterar Berggren en undersökning som är gjord på
historieläroböcker om kvinnors delaktighet i bildmaterialet. Utifrån resultatet förstärks bilden
av kvinnor som underrepresenterade i bildmaterialet. Undersökningen visar på att 10-15
procent av bilderna i historieläroböckerna innehåller kvinnor medan män är representerade i
ett procenttal på 30-40 procent.104
Vad som också är intressant att notera är hur kvinnorna framställs i
bildmaterialet. Fyra av bilderna framställer kvinnor som underställda män eller som fromma
individer utan individualitet.
7:2 Textinnehållsundersökningen Det textmaterialet som legat till grund för studiens undersökning är fem kapitel om buddhism
i läroböcker för Religionskunskap A och används av Uppsala gymnasieskolor. Med
utgångspunkt de frågeställningar som legat till grund för undersökningen är detta studiens
resultat.
När det gäller huvudsakliga innehåll som läromedlen tar upp går det att urskilja
vissa gemensamma teman böckerna emellan. De vanligaste är legenden om Buddha,
buddhismens rötter ur hinduism samt hur det religiösa innehållet presenteras. En del av
böckerna väljer också att inkludera mindre underrubriker för att beröra buddhism i Kina och
Japan.
När det kommer till kvinnors delaktighet i kapitlen går det att konstatera att de
är i närmaste obefintliga. Av de fem läroböcker som legat till grund för undersökningen ägnas
i regel bara ett par rader i varje bok åt att beröra kvinnor. Det ska dock konstateras att
berättelserna om Buddha, centrala begrepp inom buddhism, det historiska ursprunget går att
ses som könsneutrala. I läroboken Religionskunskap kurs a är det enda som nämns om
kvinnor att det finns nunnekloster inom buddhismen.105
I Relief A+B består textmaterialet av
101 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 40 102 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 42 103
Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 44 104
Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 37, 33 105 Eriksson, Leif, 2000,s. 138
23
tre rader om kvinnor där det beskrivs att det finns nunneordnar inom Buddhism.106
I Religion
och sånt omtalas återigen nunneorden på en rad med förklaringen att det existerar nunnor
inom buddhismen.107
Det övriga material som explicit behandlar kvinnor är när det kommer
till prostitution i Thailand. Här beskrivs hur turistländerna i u-länderna är kända för sin
sexindustri.108
I Religionskunskap för gymnasiet omnämns återigen att det finns nunnor inom
buddhism men att de spelade en större roll förr. Vidare beskrivs att det finns några få
nunnekloster kvar.109
Den enda bok som skiljer sig mot de andra är En mosaik där kvinnor får
större plats i textinnehållet. I presentationen av Sanghan använder sig författaren både av ett
munk och nunneperspektiv för att förklara församlingen. Här betonas både munkar och
nunnor som förvaltare av läran samt vilka regler och förpliktelser en munk/nunna har att
förhålla sig till.110
För att dra större slutsatser av det resultat som presenterats i föreliggande studie
är det av intresse att inkludera mäns delaktighet i samma läromedel. Vad som framgår är att
det råder stor skillnad könen emellan. I Religionskunskap A+B presenteras sanghan med
utgångspunkt munkar. Men det är inte bara församlingen som utgår från sådana exempel,
detsamma gäller lekmannatillvaron som presenteras med fokus på mannen.111
Läroboken
Relief A+B väljer även den att beskriva församlingen utifrån manliga exempel. Här förklaras
klostrets roll inom buddhismen där munkar spelar en central plats för pojkar i dess religiösa
uppfostran.112
I Religion och sånt och Religionskunskap för gymnasiet är mönstren detsamma
och går att känna igen från tidigare läromedel. Manliga exempel ses centrala i både
framställning av församling och lekmannatillvaro. Värt att notera i Religion och sånt är att
läran presenteras utifrån ett munkperspektiv och inte på ett könsneutralt sätt som i de andra
läromedlen.113
Den enda bok där män och kvinnor ges lika stor plats i kapitlet är den tidigare
nämnda en Mosaik där texten fokuserar på både ett munk/nunneperspektiv på församlingen.114
Detsamma gäller framställningen av lekmannatillvaron.
Vad som framgår i studien när det gäller de sammanhang kvinnor finns
representerade är att det ägnas någon enstaka rad åt att omnämna att det existerar nunnor. Att
det är i dessa sammanhang som är de vanligaste bekräftas i Berggrens undersökning. I
106
Arlebrand, Håkan, 1998, s. 107, 110 107
Ring, Börje, 2000, s. 163 108 Ring, Börje, 2000, s. 177 109 Alm, Lars- Göran, 2002, s. 40 110 Jansson, Karlsson, 2009, s. 152 111 Eriksson, Leif, 2000,s. 138-140 112
Arlebrand, Håkan, 1998, s 103-105 113
Ring, Börje, 2000, s. 161-163 114 Jansson, Karlsson, 2009, s . 152
24
Människan i rymdåldern omnämns munkar och nunnor, men beskrivningen är helt inriktad på
munkars liv och uppgifter.115
Detsamma gäller för läroboken Tro i tid och rum där det också
förklaras att nunnor måste återfödas som munkar för att bli erkända.116
I Liv, människa,
mening konstaterar Berggren att det enda material som berör kvinnor är 11 rader för att
beskriva kvinnan som underlägsen inom religionen.117
Vilka kan då vara de bakomliggande faktorer som påverkar den plats kvinnor
ges i buddhismkapitlen. Anne-Marie Berggren ger i sin undersökning från 1992 sin syn på
kvinnors delaktighet i religionsböckerna. Det hon ser som huvudanledning till att kvinnor får
mycket mindre utrymme i läromedlen är att religionsstiftarna i de stora världsreligionerna var
män. Detta har i sin tur bidragit till att ett manligt perspektiv och en manlig
verklighetsuppfattning kommit att bli det ledande.118
Berggren anser också att
läroboksförfattarna plikttroget återgett den dominerande manliga världsbilden som i sin tur
bidragit till att exkludera kvinnliga perspektiv på religionerna. Vidare anser Berggren att
kunskapen kring kvinnliga perspektiv på religionerna ofta är begränsade vilket bidragit till att
läroboksförfattarna ofta utlämnar kvinnliga utryck för religiositet i jämförelse med manliga.
Hon ser detta som en anledning till de avsnitt som behandlar kvinnor ofta ger sken av att vara
sent eller osammanhängande infogade i texten.119
Att det skulle vara den patriarkala ordningen inom buddhismen som bidragit till
att kunskapen kring kvinnors delaktighet inom religionen är bristfällig slår även forskaren
Rita M Gross fast. Enligt henne har buddhismen präglats av ett motstånd att uppmärksamma
kvinnliga perspektiv, vilket har sitt ursprung i den starkt mansdominerande ordningen. Enligt
Gross beror detta på att buddhismen utvecklades i en religiös kontext med stark patriarkal
könsordning, samt att fram till idag har buddhism präglats av en motvilja att ta till sig och
förändra den sociala ordningen.120
Vad som också är intressant att analysera när det kommer till studiens resultat är
läromedlens bristfälliga perspektiv på nunneordningen. I fyra av fem läroböcker som legat till
grund för undersökningen benämns kvinnor i de sammanhang att det existerar nunnor inom
buddhismen. Dock ges ingen djupare förklaring vad detta medför/innebär. Utgår man från
Bergrens teori bottnar det i läroboksförfattarnas bristfälliga kunskaper vad gäller kvinnliga
115 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 39 116 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 40 117 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 43 118
Berggren 1992, Anne-Marie, s. 49 119
Berggren 1992, Anne-Marie, s. 49-50 120 Cooey, M Paula, 1991, s. 70-71
25
perspektiv på religionen. Men det går också finna en orsaksförklaring i att den form av
buddhism som spreds via missionerande munkar till andra länder/områden utgick från en
manlig munkordning. Konsekvenserna av detta blev att kunskapen kring nunneordnar och
kvinnlig lekmannatillvaro blev bristfällig på många ställen i världen och framförallt länder i
väst.121
8. Diskussion
Vad som går att utläsa av resultaten i undersökningen är att buddhismkapitlen i läroböckerna
ägnar minimal uppmärksamhet och utrymme åt kvinnor. Att dessa resultat skulle vara unika
för bara min undersökning verkar inte heller vara fallet. I Anne-Marie Berggrens
undersökning på uppdrag från skolverket där hon granskat kvinnors delaktighet i
religionsläroböckerna framträder liknade resultat som går att finna i föreliggande studie. När
det gäller kvinnors delaktighet i bildmaterialet visar resultaten i både Berggrens och
föreliggande studie på att kvinnor finns delaktiga i mellan 10-15 procent av bilderna. Det går
att jämföra med mäns delaktighet utifrån samma läromedel vilket visar på ett betydligt högre
procenttal. Att dessa resultat enbart skulle prägla buddhismkapitlen verkar inte heller vara
fallet då Berggrens undersökning innefattar de fem större världsreligionerna och visar på ett
liknande resultat som går att finna i denna studie.122
När det gäller det sammanhang som kvinnor uttryckligen omnämns i är det i
huvudsak nunnesammanhang. Dock är det endast en lärobok som ger en mer ingående
beskrivning vad det innebär. De övriga fyra böckerna väljer istället att berätta att det finns
nunnor och nunnekloster inom buddhismen. Fyra av de fem läroböckerna väljer istället att
utgå från ett munksammanhang då beskrivningen av församlingen ska ske.
För att dra större slutsatser vad gäller studiens resultat och i detta fall om
kvinnor får en mindre plats än män i läromedlen är det av intresse att inkludera forskning som
gjorts i andra ämnen. Ann- Sofie Ohlander har i en rapport från 2010 på uppdrag av
delegationen för jämställdhet i skolan granskat kvinnor och mäns delaktighet i läromedel för
historia. Vad som framkommer i resultatet är ett likartat mönster som präglar både Berggrens
och föreliggande studie. Böckerna domineras av manliga perspektiv och exempel.123
Utrymmet för kvinnors historia är minimalt och har oftast karaktären av inskott i den övriga
121
Holm, Jean, 1994, s. 19-20 122
Berggren, Anne-Marie, 1992, s. 40,42,44 123 Ohlander, Ann-Sofie, 2010, s. 7
26
texten enligt Ohlander. Också i avsnitt som behandlar kvinnor slår manliga perspektiv igenom
enligt rapporten.124
Även Britt-Marie Berge har i sin forskning utgått ifrån att synliggöra
huvudtendenser beträffande jämställdhet och kön i skolans läromedel. Studien bygger på en
kvantitativ och kvalitativ undersökning och syftar till att undersöka om kvinnor och män är
representerade i lika hög utsträckning i läromedlen. När det gäller läromedel i
religionskunskap visar resultaten på att läroböckerna i religion domineras av manliga
exempel.125
Som orsak till detta lyfter Berge fram att religiösa texter ofta är skrivna av män
och att män ofta varit högt rankade inom de religiösa inriktningarna.126
Berge ser detta som en
huvudanledning till att läroböckerna i religionskunskap domineras av manliga exempel. Även
i undersökningen av historieläroböcker och samhällskunskapsläroböcker framträder en
underrepresentation av kvinnor och kvinnliga exempel.127
Men det är inte bara inom de
samhällsorienterade läromedlen som visar på övervikt av manliga bilder och exempel i
textmaterialet. Undersökningen innefattar också läromedel i Naturkunskap där resultatet visar
på att läroboksförfattarna väljer manliga exempel framför kvinnliga på områden/innehåll som
går att beskrivas könsneutrala.128
Att kvinnor uppfattas som ”de andra” och ägnas mindre uppmärksamhet jämfört
mot män inom religion är inte någon ny företeelse. En anledning till detta går att finna i att
män sett som religionsstiftare i de större trosriktningarna men också att församlingsordningen
i de större riktningarna utgått från en manlig ordning. De större världsreligionerna utvecklades
i en tid med stark patriarkal ordning vilket påverkade den fortsatta utvecklingen av
trosriktningen. Men det är inte bara den patriarkala ordningen genom historien som påverkat
bilden av kvinnor som ”de andra”. Mycket av den forskning som präglat religionsfältet genom
historien har tagit utryck av en androcentrisk karaktär. Forskning som valt att uppmärksamma
kvinnliga perspektiv har sett som ensidig och inte ansetts ge en objektiv bild av religionen.129
Detta går att ställa i kontrast till den traditionella androcentriska forskning som inte setts lika
ensidig även om den varit lika, om inte ännu mer ensidig.130
De konsekvenser som den
androcentriska forskningen på religionen medfört är att den manliga normen ses central och
utgår från de skrifter/samhälle som går flera tusen år tillbaka i tiden. Det androcentriska
124 Ohlander, Ann-Sofie, 2010, s. 7, 73 125 Ammert, Niklas, 2011, s. 167 126 Ammert, Niklas, 2011, s. 167-168 127 Ammert, Niklas, 2011, s. 169, 171 128
Ammert, Niklas, 2011, s. 166 129
Gross, 1996, s. 15 130 Gross, 1996, s. 14-15
27
synsätten med mannen som modell för det mänskliga livet inom de större religionerna har
bidragit till att kvinnliga perspektiv, och kvinnors religiösa liv, ägnats minimal
uppmärksamhet och bestått i huvudsak av en fotnot eller ett mindre kapitel i slutet av en
bok.131
Till sist är det värt att notera att läroboksförfattarna har missat att frågan om
nunnor (bhikkhunis) är glödhet inom buddhismen. Efter att ha varit ur bruk under bortåt 1000
år har bhikkhuni upasampada (nunnevigningen) återinförts inom theravadabuddhismen.132
Detta är en historiskt betydelsefull händelse inom theravada. Nu finns åter den fyrdelade
struktur som enligt kanon ska bära det buddhistiska samhället – bhikkhus/munkar,
bhikkhunis/nunnor, lekkvinnor och lekmän.133
För theravadabuddhistiska kvinnor har denna
nyoordning öppnat nya möjligheter. Nu kan man välja att på ett kanoniskt sanktionerat sätt
ägna sitt liv åt andlig fördjupning. Traditionellt har man inom theravada ansett att bara den
som är invigd kan nå upplysning, och att hjälpa lekfolk att leva ett gott liv och därigenom
skapa god karma.134
Många theravadabuddhister menar att kvinnor genom en återetablerad
bhikkhuni sangha får en ökad synlighet och starkare ställning inom theravada.135
Det går att se denna historiska händelse som att theravada försöker göra upp
med ett tungt patriarkalt och misogynt arv vilket förhoppningsvis läroboksförfattare kommer
uppmärksamma i framtida läroböcker.
Som avslutning går det att konstatera att läromedlen som undersökts måste ses
genusmässigt bristfälliga och inte motsvarar kursplanens mål för ämnet. I läroplanerna som
presenterades i inledningen står det att eleverna ska ges möjlighet att analysera och värdera
hur religion kan förhålla sig till kön och kvinnosyn vilket läroböckerna i denna studie inte
uppfyller. De avsnitt och sammanhang som explicit berör kvinnor i buddhismkapitlet är
minimala och ger sken av att vara sent infogade i texten. Att religionsläroböckerna uppvisar
genusmässig bristfällighet verkar inte heller vara någon ny företeelse då resultaten i
föreliggande studie bekräftas av Britt-Marie Berge och Anne-Marie Berggrens forskning.
Manliga perspektiv och exempel utgör det centrala innehållet i böckerna vilket bidrar till att
framställa kvinnor som mindre betydande och delaktiga i religionen. Denna bild som eleverna
möts av i religionsläroböckerna är i många fall missvisande vilket kan leda till en orättvis bild
av religionen och samhället som sådant.
131 Gross, 1996, s. 18-19 132 Hellman, 2011, s. 2-3 133
Hellman, 2011, s. 3 134
Hellman, 2011, s. 3 135 Hellman, 2011, s. 27
28
9. Konklusion I denna studie har jag undersökt fem läromedel i religionskunskap som används vid Uppsalas
gymnasieskolor. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning och
sammanhang som läromedlen behandlar kvinnorna i kapitlet om buddhism.
Resultaten visar på att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet och
innehåll åt kvinnorna vilket medfört att läroböckerna måste anses genusmässigt bristfälliga.
Resultaten är viktiga då det stärker den bild som redan finns i andra ämnen att läroböckerna i
många fall är genusmässigt bristfälliga. Vidare går att konstatera att läroböckerna som
undersökts visar på tydliga brister när det kommer till att motsvara de kursmål/ämnesmål som
finns för religionsämnet. I dessa går att läsa att religionsämnet ska ge eleverna kunskap om
kvinnosyn samt religionens relation till kön vilket läroböckerna i undersökningen visar stora
brister i.
När det kommer till vilka sammanhang som kvinnor omnämns är det i huvudsak
när församlingen beskrivs. Dock ägnas i regel inte mer än en rad åt att omnämna att det finns
nunnor och nunnekloster inom buddhismen. Läroboksförfattarna har missat att frågan om
nunnor är glödhet inom buddhismen. Just nu pågår ett omfattande reformarbete inom
theravadabuddhism vilket många theravadabuddhister anser kommer leda till kvinnor får en
ökad synlighet och starkare ställning inom theravada.
De bakomliggande faktorer som kan ha påverkat den plats kvinnor givits i
kapitlen är buddhismens patriarkala ordning, missionerande munkar som utgick från en
manlig munkordning, men också läroboksförfattarnas brist på kunskap att uppmärksamma
kvinnliga perspektiv. Tidigare forskning har visat på att läroboksförfattarna plikttroget återger
den dominerande manliga världsbilden vilket i sin tur exkluderat kvinnliga perspektiv på
religionen. Att läroboksförfattarna saknar kunskap om kvinnliga perspektiv på religionen går
att se som en förklaring till de avsnitt som behandlar kvinnor ofta ger sken av att vara sent
eller osammanhängande infogade i texten.
Jag hoppas att denna studie har uppmärksammat framtida och befintliga lärare
om det ämnesmaterial som präglar skolans religionsböcker. När nu könsperspektiv har blivit
en pedagogisk fråga ställer det krav på dig som pedagog att ta hänsyn till könsperspektiv i din
planering. Förhoppningsvis kan resultaten i föreliggande studie bidra till att religionslärare
blir mer uppmärksamma om det innehåll som präglar kapitlen om buddhism. Detta kan i sin
tur resultera i att eleverna utvecklar de kunskaper som krävs för att betrakta buddhismen på ett
så rättvist sätt som möjligt.
29
10. Referenslista
Otrycka källor:
Skol- och läroplaner:
Gymnasiet. Kursplaner och betygskriterier 2011. Religionskunskap
Gymnasiet. Kursplaner och betygskriterier RE1201. Religionskunskap
http://www.skolverket.se/
Läromedel:
Alm, Lars- Göran, 2002, Religionskunskap för gymnasiet, Kurs A. Natur och kultur:
Stockholm.
Arlebrand, Håkan, Arvidsson, Bengt, Axelsson, Hans, Hermansson, Magnus, Tidman, Nils-
Åke, 1998, Relief A+B, Gleerup Utbildning AB. Malmö.
Eriksson, Leif, Matsson, Malin, Hedengren, Uriel, 2000, Söka svar, Religionskunskap kurs A
& B. Liber AB. Stockholm.
Jansson, Olov, Karlsson, Linda, 2009, en Mosaik, Religionskunskap A. Bonnier Utbildning
AB. Stockholm.
Ring, Börje, 2000, Religion och sånt, Religionskunskap kurs A, Liber AB. Stockholm.
Litteratur:
Ammert, Niklas, 2011, Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Berggren, Anne-Marie, 1992, Kvinnoperspektiv på läromedlen i historia, religionskunskap
och konst- och musikhistoria. Skolverket.
Bergström, Göran, Boréus, Kristina. 2005, Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Cooey, M Paula, Eaikin, R William, McDaniel, B Jay, 1991, After Patriarchy, Feminisit
Transformations of the World Religions. Orbis books. New York.
Esiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängerud, Lena, 2005, Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik.
Gross, Rita M, 1996, Feminism and Religion. An Introduction. Boston: Beacon Press.
30
Hellman, Eva, 2011, The reintroduction of bhikkhuni upasampada in Theravada Buddhism:
Countors of an emerging discourse of change. Uppsala Universitet.
Holm, Jean, 1994, Women in religion. The editors and contributors. London.
Härenstam, Kjell, 2000, Kan du höra vildhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja
kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Ohlander, Ann-Sofie, 2010, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En
granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan. Elanders
Sverige. Stockholm.
Peterson, Jan, 1979, Skolan som kunskapsförmedlare. Prisma Stockholm.
Recommended