1

Institutionen för

pedagogik, didaktik och

utbildningsstudier Examensarbete i

utbildningsvetenskap

inom allmänt

utbildningsområde,

15 hp

Rapport nr: 2011ht4979

Frånvarande eller marginaliserade kvinnor: Framställningar av buddhistiska kvinnor i läromedel för gymnasieskolan

Marcus Nilsson

Handledare: Eva Hellman

Examinator: Lotta Brantefors

2

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som

fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism.

Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och

plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har

analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal

uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på

läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism

vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga.

Nyckelord: Läroböcker, religion, buddhism, textanalys, bildanalys, kvinnor

3

Innehåll 1. Inledning .....................................................................................................................................4

2. Problemformulering ....................................................................................................................5

3. Syfte och frågeställningar ............................................................................................................5

4. Tidigare forskning........................................................................................................................6

5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial .................................................................................8

6. Källmaterial/Läromedelspresentation ....................................................................................... 10

6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B .................................................................................... 10

6:1.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 10

6:1.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 10

6:2 Relief A+B Religionskunskap .................................................................................................... 12

6:2.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 12

6:2.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 13

6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A ............................................................................... 14

6:3.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 14

6:3.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 14

6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A ................................................................................... 17

6:4.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 17

6:4.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 17

6:5 En mosaik, religionskunskap a ................................................................................................. 19

6:5.1 Bilder och bildtext ................................................................................................................ 19

6:5.2 Textinnehåll ......................................................................................................................... 19

7. Resultat ................................................................................................................................. 21

7:1 Bildundersökningen ................................................................................................................ 21

7:2 Textinnehållsundersökningen .................................................................................................. 22

8. Diskussion ............................................................................................................................. 25

9. Konklusion ............................................................................................................................ 28

10. Referenslista ......................................................................................................................... 29

4

1. Inledning Ämnet religionskunskap behandlar en rad religioner och benämndes fram tills 1969 som

kristendomsundervisning. I de senaste kursplanerna poängteras att undervisningen ska bidra

till att eleverna breddar, fördjupar, och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar,

etiska förhållningsätt och olika tolkningar när det gäller dessa.1

Som titeln förtäljer kommer arbetet behandla läromedelspresentationer av

kvinnor inom buddhismen. Utifrån de nya kurs/läroplanerna i religionskunskap framgår det

att ämnet syftar till att ge elever möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla

sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.2 Om kvinnor

knappt existerar i läromedlens framställning av buddhism kan kunskaperna i dessa frågor bli

bristfälliga för eleverna. Även i det centrala ämnesinnehållet för religionskunskap A står det

att eleverna ska få kunskap om relationen mellan religion och kön vilket gör det viktigt att

läroböckerna lever upp till de krav som läroplanerna ställer.3

Då kursplanerna i religionskunskap för gymnasiet fortfarande är relativt nya och

alla skolor inte anpassat läromedlen utifrån de nya kursplanerna är det av intresse att

inkludera Re1201:s kursplaner och mål i undersökningen. I dessa står det att eleverna ska

upptäcka likheter och skillnader mellan kristendomens och några andra världsreligioners,

livsåskådningars grundtankar och uttryckssätt. Eleverna ska sedan tillämpa dem på aktuella

frågor såsom kvinnosyn och samhällssyn i ett aktuellt och historiskt perspektiv.4

Att skolan och i många fall läromedlen inte uppfyller de krav som ställs vad

gäller kunskap om könsperspektiv är inte något nytt. Det har dock skett en förändring under

senare år då könsperspektiv tagit steget in och blivit en central del i styrdokument och

målskrivningar. Förändringen kan ses som att könsperspektiv har blivit en pedagogisk fråga.

1 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 2 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 3 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm;jsessionid=2728D87923943C8481DE61F7888A2D44?subjectCode=REL 2011- 11-27 4 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3204&extraId= 2011- 11-27

5

Därmed ställs direkta krav på pedagogen att ta hänsyn till könsperspektiv i planering och

genomförande av arbetet.

Jag har valt att undersöka läroböcker eftersom dessa ska vara ett komplement

för lärares planering samt motsvara de kursmål/ämnesmål som finns för ämnet. Men också för

att läroboken ska bidra till att ge eleverna en konkret föreställning om vad ett specifikt ämne

innehåller. Genom läromedlen förmedlas en bild till eleverna vad gäller

religionen/livsförhållandet som sådant.5 I mitt arbete kommer jag undersöka vilken plats

kvinnorna ges i framställningen av buddhism utifrån fem läromedel i gymnasiet. Studien

kommer undersöka i vilka sammanhang kvinnor omnämns och vad som anses centralt när det

kommer till kvinnor inom buddhismen? Min undersökning kan förhoppningsvis bidra med

nya kunskaper inom ett område som ännu är relativt outforskat.

2. Problemformulering

Som det beskrivits ovan syftar mitt arbete till att bringa klarhet och ny kunskap i hur

läromedel för gymnasiet behandlar kvinnor inom buddhismen. Undersökningen är relevant för

att påvisa om kursböckerna motsvarar kunskapskraven vad gäller kursplanerna för

religionskunskap. Men undersökningen kan också ses som betydande då det uppmärksammar

blivande och befintliga lärare på gymnasiet om eventuella brister i läromedel där de själva är i

stånd att förändra sin undervisning.

3. Syfte och frågeställningar

Denna uppsats kommer belysa kvinnor i buddhismen med utgångspunkt i fem läromedel som

används vid Uppsala gymnasieskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken

utsträckning och sammanhang som fem läromedel i Religionskunskap A behandlar kvinnorna

i kapitlen om buddhism. Utifrån ovanstående syfte ställer jag följande frågor i föreliggande

studie:

- Hur stor plats får kvinnorna i kapitlen om buddhism utifrån fem läromedel som

används vid Uppsala gymnasieskolor?

- I vilka sammanhang omnämns kvinnorna i buddhismen?

5 Peterson, Jan, 1979, s. 103

6

- Får kvinnor och män lika stor plats på bilderna i läroböckerna?

4. Tidigare forskning

Forskningen om framställningen av kvinnor i läromedel för gymnasiet om buddhismen är

outvecklad. Det finns studier som gjorts vad gäller belysa jämställdhet i läromedel med

utgångspunkt andra religioner samt undersökningar med syfte att undersöka jämställdhet i

läromedel i andra skolämnen.

Ann-Mari Berggren har i uppdrag från statens institut för läromedel granskat

gymnasieämnets läroböcker i religionshistoria, historia, konst och musikhistoria med

avseende att uppmärksamma kvinnors villkor och deras insatser inom olika områden. Studien

innehåller både en kvantitativ och kvalitativ undersökning i religionshistoria där resultaten

visar att 11 procent av bilderna har kvinnliga motiv, 37 procent manliga och resten är av

neutral karaktär. När det gäller den kvalitativa textanalysen av buddhism och de områden där

kvinnor omnämns visar resultaten på att det är endast ett fåtal rader som ägnas åt kvinnor. De

teman som är vanligast förekommande där kvinnor är delaktiga är när det kommer till att

berätta att det existerar nunnor inom religionen. Dock handlar beskrivningarna endast om

munkars liv.6 I Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik, ägnas ett kapitel åt

Britt-Marie Berges undersökning om ur jämställdhet och kön tar sig utryck inom olika

läromedel. De resultat som framkommer i religionskunskap är att läroböckerna i religion

domineras av manliga exempel och att kvinnliga exempel/perspektiv ges betydligt mindre

plats. Hennes studie visar också att läroböckerna i religionskunskap ger män och pojkars

handlingar en central plats och ses som positiva, medan flickor och kvinnors handlingar

nedvärderas och ifrågasätts. Som orsak till detta anser Berge vara att religiösa texter ofta är

skrivna av män med hög position inom den religiösa inriktningen. Detta har i sin tur bidragit

till att män dominerar innehållet i läroböckerna i religion och att kvinnliga exempel ges en

minimal plats.7

Ann- Sofie Ohlander har i uppdrag från delegationen för jämställdhet i skolan

undersökt läromedel i historia med utgångspunkt att belysa hur jämställda läromedlen är.

Studien syftar till uppmärksamma ifall läromedlen motsvarar de mål som finns vad gäller

jämställdhet och formerats utifrån kursplanerna. Studiens resultat visar på att kvinnor ägnas

6 Bergren, Ann-Marie, 1992

7 Ammert, Niklas, 2011

7

minimal uppmärksamhet och utrymme i läroböckerna. Kvinnor tas upp i särskilda avsnitt och

gör intryck av att vara sent infogade i texten. Manliga perspektiv och synsätt dominerar, även

i textsammanhang som handlar om kvinnor.8

När det gäller tidigare forskning för läromedel inom buddhism har Kjell

Härenstam bidragit med sin bok Kan du höra vildhästen?. Denna studie fokuserar på att

beskriva hur buddhismen i läroböckerna förändrats under senaste 50- årsperioden. Härenstam

ägnar också ett kapitel åt att belysa läromedlens förändring när det kommer till bildinnehåll.

Enligt Härenstam är buddhismen i skolans läromedel i hög utsträckning formerad för att passa

den moderna västerländska människans synsätt, och speglar varken vardagens eller

källtexternas buddhism.9

Genom att undersökningen syftar till att undersöka i vilken utsträckning och

sammanhang som läromedel för gymnasiet belyser kvinnor är det av intresse att inkludera

forskning på vad gäller kvinnor och buddhism. I buddhism after patriarchy beskriver Rita M.

Gross hur man kan se på förhållandet mellan kvinnor och det religiösa innehållet i buddhism.

Enligt Gross präglas religionen av ett motstånd av att ta till sig feministisk kritik och har sitt

ursprung från den starkt mansdominerande ordningen. Detta beror på att buddhismen

utvecklades i en religiös kontext med stark patriarkal könsordning och att ända fram till idag

har buddhismen präglats av en motvilja att ta till sig och förändra den sociala ordningen.10

Rita M. Gross har i boken Women in Religion valt att beskriva kvinnors

delaktighet inom buddhism samt buddhismens attityd mot kvinnor. I undersökningen

presenterar hon förhållningsätt gentemot kvinnor i de tre stora huvudriktningarna inom

buddhism samt utvecklingen vad gäller kvinnofrågor i buddhism med fokus på länder i väst.

Vad hon kommer fram till är att religionen genom historien präglats av manlig dominans samt

att den bild av buddhism som präglar väst utgår från den kunskap som spridits genom mission

av munkar där munkordningen är central. Detta har i sin tur resulterat i att kunskapen om

kvinnor vad gäller nunneordning och lekkvinnor har varit begränsad i länder i väst.11

I Feminism & Religion diskuterar Rita M Gross hur kvinnliga perspektiv har

påverkat och förändrat det religiösa innehållet, från kristendom, judendom, buddhism, islam

och hindusim. Hon ägnar också en del av boken åt att beskriva hur den androcentriska

forskningen genom historien påverkat synen på kvinnor inom religionen.12

8 Ohlander, Ann-Sofie, 2010 9 Härenstam, Kjell, 2000 10

Cooey, Paula mfl, 1991 11

Holm, Jean, 1994 12 Gross, Rita M, 1996

8

I en artikel från 2011 diskuterar Eva Hellman återinförandet av nunnevigning

inom theravadabuddhism. Ämnet är för tillfället omdiskuterat och många theravadabuddhister

menar att detta kommer medföra att kvinnor får en ökad synlighet och starkare ställning inom

theravada.13

5. Avgränsning, metod, urval och källmaterial

Fokus för denna studie är läromedel i Religionskunskap A för gymnasiet. Källmaterialet

består av fem läroböcker i religionskunskap a som används vid de kommunala

gymnasieskolorna i Uppsala. Varför jag avgränsat undersökningen till dessa fem böcker är för

att jag genom kontakt med gymnasieskolorna i Uppsala fått kännedom om att dessa läromedel

är de mest frekvent använda läroböckerna i Religionskunskap A. Ett ytterligare argument till

varför dessa fem läroböcker är relevanta för undersökningen är att de är anpassade för att

motsvara de kunskap/ämneskrav som finns för religionsämnet samt att det bringar klarhet i

vilket ämnesmaterial som präglar religionsundervisningen vid de kommunala

gymnasieskolorna.

De böcker som ligger till grund för undersökningen är Relief A+B från 1998

som är utgiven av Gleerup Utbildning AB. Läroboken presenterar världsreligionerna utifrån

tre centrala teman, rit och liv, tro och etik samt kultur och samhälle. Varför den är

strukturerad på detta sätt är enligt läroboksförfattarna för att det bidrar till att enklare kunna

jämföra världsreligionerna emellan, men också för att läroboken är anpassad för att motsvara

de kursrelaterade krav som finns vad gäller Lpo 94.

Den andra läroboken är Söka svar, Religionskunskap kurs A+B från 2000 och

utgiven av Liber AB. Enligt författarnas presentation av boken spelar existentiella och etiska

frågor en central roll och bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Den tredje

boken är Religion och sånt, Religionskunskap kurs A från 2000, utgiven av Liber AB. Boken

utgår från centrala begrepp som etik och religion. Enligt läroboksförfattaren bidrar det till att

ge kunskap om människors sätt att tänka och handla. Den fjärde läroboken i studiens

källmaterial är Religionskunskap för gymnasiet, Kurs A från 2002 utgiven av bokförlaget

Natur och kultur. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet syftar till att uppmärksamma

moraliska frågor vilket författaren anser är i enlighet med de kursplaner som finns i

religionskunskap.

13 Hellman, Eva, 2011

9

Den sista läroboken som utgör källmaterialet är Religionskunskap av, en mosaik

från 2009, utgiven av Bonnier Utbildning AB. Enligt läroboksförfattarna är syftet med boken

att skapa en lättillgänglig och modern lärobok med fokus på att beskriva hur det är att leva

med en tro i Sverige och världen idag. Boken ämnar ge elever verktyg för att kunna delta i

dagsaktuella samtal kring mångkultur, livsfrågor och etik.

Då denna studie behandlar läroböcker och i detta fall ett större text- och

bildmaterial består undersökningen av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Den

kvantitativa undersökningen utgår från en kvantitativ bildanalys vilket bidrar till att få svar på

frågan om hur ofta kvinnor är delaktiga i bildmaterialet. Bildanalysen kommer även ge svar

på frågan om hur stor plats kvinnorna får jämfört mot männen i bildmaterialet. Det tredje

frågan studien kommer få besvarad utifrån den kvantitativa bildanalysen är vilket

innehåll/sammanhang som anses centralt där kvinnor är representerade med utgångspunkt de

fem läroböckerna.14

Kvantitativa bildanalyser är ett mycket användbart verktyg när helst man

vill få svar på frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i ett material.

Det kan handla dels om hur ofta eller hur frekvent olika kategorier förekommer, dels om hur

stort utrymme i tid och rum som olika kategorier får.15

Förutom den kvantitativa undersökningen består studien av en kvalitativ

undersökning och utgår ifrån en innehållsanalys. Innehållsanalyser används vanligtvis för att

kvantifiera, dvs. räkna ut förekomster av en företeelse, eller finna mönster i ett material, och i

detta fall i skolans läroböcker om buddhism.16

I föreliggande studie kommer det övergripande

innehållet i läroböckerna presenteras, där fokus sedan ligger på att analysera de passager där

kvinnor omnämns. Innehållsanalysen kommer sedan mynna ut i en diskussion av studiens

resultat som förankras i tidigare forskning för att visa på om resultaten i studien stämmer

överens med tidigare forskning som gjorts i ämnet. Diskussionen kommer även kretsa kring

att belysa bakomliggande faktorer till den plats kvinnor får i buddhismkapitlen med

utgångspunkt i tidigare forskning.

Studien kommer presenteras i två större avsnitt. I den första delen kommer de

fem läroböckerna som ligger till grund för källmaterialet presenteras med utgångspunkt de

underrubriker som gäller för böckerna. Utifrån varje underrubrik följer sedan en övergripande

presentation av textinnehåll samt de centrala teman som går att finna i varje textavsnitt.

Avsnitt ett kommer också innefatta presentation av bilder samt bildtext som gäller för varje

14

Esiasson, 2005, s. 220-221 15

Esiasson, 2005, s. 223 16 Bergström, Boreus, 2005, s. 43

10

lärobok. Det andra huvudavsnittet av studien består av ett resultat och analysavsnitt. Här

kommer studiens frågeställningar att besvaras med utgångspunkt det textmaterial som går att

finna i avsnitt ett. Analysen kommer bestå av både en kvalitativ och kvantitativ metod och

utgår ifrån de analysmetoder som presenterats ovan.

6. Källmaterial/Läromedelspresentation

6:1 Söka svar Religionskunskap Kurs A & B Buddhismkapitlet i boken Söka svar består av 32 sidor och är fördelade på sex underrubriker.

Dessa är 1) Buddhism – den gyllene medelvägens religion på en sida, 2) Buddhas liv är den

buddhistiska historiens början på fem sidor, 3) Världen sedd med buddhistiska ögon på tre

sidor, 4) Vad är en människa på fyra sidor, 5) Människans livssituation på fyra sidor och 6)

En vandring mot målet på nio sidor.17

6:1.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Söka svar innehåller sju bilder där kapitlet inleds med en bild av en

buddhistisk munk på Sri lanka.18

Nästa bild är en japansk Buddhastaty med hans

karakteristiska kännetecken.19

Vidare följer en tibetansk målning med legenden om hur

Buddhas mor blir befruktad av en vit elefant.20

Den fjärde bilden är en lekmannabild med en

grupp kinesiska buddhister där två kvinnor tänder offerrökelser vid ett lamatempel i Peking.21

Sedan följer en bild föreställande Buddha, sittande vid boddhiträdet, tagen från filmen ”lille

Buddha”.22

Den näst sista bilden är Dalai lama med en kvinna vid en föreläsning för

kampanjen för mänskliga rättigheter och den sista bilden består av en grupp munkar som sitter

och mediterar.23

6:1.2 Textinnehåll I Buddhism – den gyllene medelvägens religion beskrivs och förklaras buddhismens ursprung

med rötterna i hinduismen. Vidare förklaras buddhismens spridning över världen samt

buddhismens medelväg mellan överflöd och självförnekan. Texten förtäljer också vad som är

17 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s. 7 18 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 116-117 19 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120 20 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 122 21

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125 22

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 129 23 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134, 139

11

gemensamt för alla buddhister, dvs. vördnaden för Buddha, för läran och för munkarna.24

I Buddhas liv är den buddhistiska historiens början, beskrivs buddhismens

utveckling från 500-talet f.vt och hur buddhismen sprids vidare under de efterföljande

århundradena. Denna del fokuserar också på att beskriva ifall det går se Buddha som en

människa eller gud. Som bakgrund till detta inkluderar författarna legenden om Buddha och

hur han når insikt om nirvana.25

Ett större avsnitt ägnas sedan åt att presentera två

huvudinriktningar inom buddhism, dvs. theravada (de äldstes skola) och mahayana (den stora

farkosten) som här anses vara mer öppen och folklig till sin karaktär.26

I delen Världen sedd med buddhistiska ögon presenteras begrepp som samsara,

(den cykliska livssynen) och dharmas, de beståndsdelar som är i ständig rörelse och

förvandlig. Den sista delen av underrubriken behandlar buddhismens förhållande och synsätt

till andra gudar och hur världen är uppdelad i olika sfärer.27

I underrubriken Vad är en människa? behandlas människan och synen på den

egna själen. Här tydliggörs vad som skiljer buddhismens anatman (icke-självet) mot

hinduismens atman (självet), samt hur Buddha ansåg människor är uppbyggda. Den andra

delen av underrubriken tar upp karma, och konsekvenserna av det egna handlandet samt hur

människans handlande ligger till grund för återfödseln.28

När det gäller underrubriken som tar upp människans livssituation presenteras

de fyra ädla sanningarna och hur människorna är i stånd att påverka sin egen livssituation.29

För att förklara de fyra ädla sanningarna utgår läroboken ifrån benarespredikan som Buddha

håller i staden Varanasi, som då kallades Benares. Här förklaras sanningen om att allt liv är

lidande, sanningen om att lidandet är livstörsten, sanningen om att lidandet upphör när

livstörsten utplånas och att livstörsten upphör om man följer den åttafaldiga vägen.30

Den sista underrubriken i läroboken Söka svar benämns som en vandring mot

målet och presenteras utifrån det hjul som symboliserar den åttafaldiga vägen, vilket ska leda

människan till livsvandringens mål dvs. Nirvana.31

Läroboken beskriver den åttafaldiga vägen

utifrån tre delar. Den första är strävan efter allkärlek och medlidande, och berör den

buddhistiska etiken, och presenteras här i form av hur man som lekman har att förhålla sig till

24

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 119 25 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 120-121 26 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 123-124 27 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 125-126 28 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 127-128 29

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 130 30

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132 31 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 132

12

specifika regler.32

Boken tar också upp Tibets andlige ledare Dalai Lama som ett exempel på

en person som missionerar runt i världen och förespråkar buddhismens kärleksbudskap.33

Den

andra delen av underrubriken behandlar strävan efter mental styrka och inre harmoni, vilket

innebär att för att nå Nirvana krävs inte bara kärleksfulla tankar och handlingar utan också

mental disciplin och ett harmoniskt inre.34

För att illustrera detta tar boken upp en lekmans

regler och betonar ytterligare fem regler som munken måste följa. Den sista delen av

underrubriken är strävan efter kunskap och visdom, där det centrala ligger i att utveckla

kunskap om världens beskaffenhet och livets villkor.35

För att få den kunskapen kan en

troende buddhist vända sig till munkkloster och ta del av undervisningen. Textavsnittet

beskriver vad det innebär att vara munk inom buddhism samt att det också existerar nunnor

inom buddhismen.36

Det sista som tas upp i kapitlet är att beskriva vad Nirvana innebär, och

att buddhismens lära ibland anklagas för att vara världsfrånvänd och ha en negativ uppfattning

om människans liv. Läroboksförfattaren anser detta som missvisande och orättvist och

betonar istället att vara buddhist är att hela tiden sträva mot så mycket lycka som möjligt, för

så många människor som möjligt.37

6:2 Relief A+B Religionskunskap

Kapitlet om buddhism i läroboken Relief består av 17 sidor och är formerade utifrån fem

underrubriker. Underrubriker är (1 Rit och liv på tre sidor, 2) Tro och etik på fem sidor, (3

Kultur och samhälle tre sidor, 4) Religion i Kina på två sidor och 5) Religion i Japan på två

sidor.38

6:2.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Relief består av tio bilder där fyra av bilderna består av buddhistiska

munkar. Den första bilden är fyra munkar vid en Buddhastaty i Sri Lanka.39

Den andra bilden

är en grupp munkar som sitter vid ett par datorer. Sedan följer två bilder där ena är munkar

32

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 133 33 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 134 34 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 135-136 35 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 137 36 Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 138 37

Mattsson, Eriksson, Hedengren, 2000, s 140 38

Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. V 39 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 98

13

vid ett kloster i Burma och den andra en zen-munk som mediterar.40

Vidare följer två bilder

som symboliserar lekmän som ber vid en Buddhastaty.41

De övriga bilderna i kapitlet besår av

bilder av en stupa (relikgömma), en bild av ett hjul med åtta ekrar som symboliserar den

åttafaldiga vägen och en bild på Dalai Lama.

6:2.2 Textinnehåll Som beskrivits ovan är buddhismkapitlet i Relief uppdelat i fem underrubriker där den första

delen är rit och liv. I denna del beskrivs vad som ses som centrala riter för en troende buddhist

och hur meditation och andlig koncentration är en viktig del inom buddhismen.42

Vidare

beskrivs hur Buddhan Sakyamuni når nirvana under bodhi-trädet, samt vilken roll munkar och

kloster spelar för unga pojkar i den religiösa uppfostran.43

I underrubriken tro och etik består den första delen av legenden om Buddha där

det berättas om Siddharta Gautama och hans liv fram till Nirvana. Sedan följer läran om

Buddha dvs. buddhologin. För att beskriva det använder författaren kristendomens lära om

Jesus, kristologin som exempel.44

Den resterande delen av underrubriken består av den

buddhistiska läran med de fyra ädla sanningarna, och ifall det går att betrakta buddhism som

en religion eller inte. Det viktigaste skälet till att betrakta buddhism som en religion anser

läroboksförfattaren vara att nirvana är ett transcendent begrepp, något som övergår vår

fattningsförmåga.45

I underrubriken kultur och samhälle beskrivs de två riktningarna mahayana och

teravada där teravada benämns som sydbuddhism med nära koppling till Buddhas

ursprungliga lära, och mahayana som nordbuddhism vilket betonar medkänsla till

medmänniskor till förlossning.46

Texten förklarar att nunneordnar skapades tidigt där munk-

och nunnelivet sågs som en förutsättning för att människan skulle nå förlossning och

nirvana.47

Den sista delen av kultur och samhälle beskriver hur buddhism kan fungera som en

förstärkare av nationalkänsla med länder som Laos och Thailand som exempel.48

40

Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 101, 105, 112 41

Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s. 102, 106 42 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 99 43 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 101 44 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 103 45 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 104-105 46

Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 47

Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 107 48 Arlebrand, Arvidsson mfl, 1998, s 109

14

6:3 Religion och sånt Religionskunskap Kurs A I Religion och sånt består buddhismkapitlet av 21 sidor och presenteras utifrån tio

underrubriker. Dessa underrubriker är 1) Allt är föränderligt på två sidor, 2) Allt leder till

otillfredsställelse på en sida, 3) May you be well and happy på en halv sida, 4) De tre

juvelerna på fem sidor, 5) Den folkliga buddhismen på två sidor, 6) Hur skiljer sig Buddha

från buddhismen på två sidor, 7) Tibetansk buddhism – lamaism på två och en halv sida, 8)

Zen – buddhism på fem sidor, 9) Fundera – undersök på en sida och 10) Etiskt arbete på två

och en halv sida.49

6:3.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i Religion och sånt består av 11 bilder där fyra av bilderna innehåller

buddhistiska munkar. Den första bilen är munknoviser från Thailand som tränas i meditation

och den andra en munk med en fantaflaska i handen.50

De övriga två är dels ett par munkar

som står vid en motorcykel och den sista visar ett par zen-munkar som mediterar i en

trädgård.51

Övriga bilder i kapitlet består av en person som studerar skrifter, den andra en

stupa med beskrivning av innehåll. Sedan följer ett altare med bilder av Buddha, Jesus och

Lakshmi.52

Följande tre bilder är en kinesisk man som studerar skrifter, en målning som

beskriver helvetet från en grotta i Sri lanka och två personer som utövar kung-fu.53

Den sista

bilden i kapitlet är en kvinna med blommor i sina händer i färd att utföra ett blomsteroffer.54

6:3.2 Textinnehåll

I underrubriken allt är föränderligt presenteras två av buddhismens huvudtankar. För det

första betonas att allt är föränderligt och det andra att allt leder till otillfredsställelse. Allt är

föränderligt förklaras i läroboken som att inget är bestående vilket gör att man inte ska fästa

sig vid något då detta leder till otillfredsställelse.55

Vidare i denna del förklaras begrepp som

anatman, det vill säga. icke-självet och vad det har för betydelse inom buddhism.56

I allt leder

till otillfredsställelse beskrivs lidandet och dess nära relation till otillfredsställelse. För att

illustrera detta väljer författaren att visa på skillnaden mellan kristendomens linjära livssyn

och hinduismen/buddhismens cirkulära livssyn.57

49

Ring, Börje, 2000, s. 5 50

Ring, Börje, 2000, s. 157, 162 51 Ring, Börje, 2000, s. 169, 171 52 Ring, Börje, 2000, s. 161, 163, 164 53 Ring, Börje, 2000, s. 165, 166, 173 54 Ring, Börje, 2000, s. 176 55

Ring, Börje, 2000, s. 156 56

Ring, Börje, 2000, s. 155-156 57 Ring, Börje, 2000, s. 158

15

I underrubriken May you be well and happy förklaras varför man inom

buddhismen betraktar vänlighet som en god egenskap, vilket i sin tur ska resultera i att man

hjälper andra människor att nå insikt om att allt är föränderligt. Läroboksförfattaren anser att

det är denna del inom buddhismen som attraherar västerlänningar, dvs. betoningen på

vänlighet, kärlek och samhörighet mellan människor.58

I de tre juvelerna beskrivs vad som alla buddhister har gemensamt, dvs.

tillflyktsformeln, tillflykten till Buddha, tillflykten till läran (dharma) och tillflykten till

församlingen (sangha). Det första är att man intresserar sig för Buddha, sedan går man vidare

till hans lära, och om man har möjlighet söker man sig till en munk- eller nunneförsamling för

att praktiskt utföra läran.59

Detta fördjupas ytterligare i kapitlet genom en berättelse om

Buddhas liv, från Siddharta Gautama, till asket, och sedan till han uppnår upplysning.60

Läran

presenteras utifrån de fyra ädla sanningarna vilket sedan följs av en beskrivning av

församlingen. Församlingen utgår ifrån ett munkperspektiv där förklaring ges vad som

kännetecknar en munks tillvaro. Läroboken omnämner också att det existerar nunnor inom

buddhism.61

I underrubriken den folkliga buddhismen beskrivs det ömsesidiga

beroendeförhållandet mellan munkar och lekmän men betonar samtidigt att det råder skillnad

mellan de sociala grupperna i tro och utövande.62

Vidare beskrivs buddhism från olika delar

av världen för att poängtera att det finns olika riktningar vad gäller innehåll och trosutövande.

Den sista delen av den folkliga buddhismen diskuterar ifall det går att se Buddha som en gud

eller inte, och om nirvana blir ett paradis eller en plats man får möta Buddha.63

I rubriken hur skiljer sig Buddha från hinduismen beskrivs vad som är

gemensamt mellan hinduism och buddhism, samt vad Buddha förändrade och la till när det

gäller den egna världssynen. Centrala begrepp som samsara, karma, brahman, gudar och

kastsystem diskuteras utifrån ett hinduistiskt perspektiv för att sedan flytta fokus till att

förklara det utifrån ett buddhistiskt perspektiv.64

Läroboken beskriver vidare att det som

hittills diskuterats är den äldsta buddhismens huvudtankar där den folkliga buddhismen är

inräknad. Den sista delen av underrubriken ägnas åt att presentera tre centrala delar i

58 Ring, Börje, 2000, s. 159 59 Ring, Börje, 2000, s. 159 60 Ring, Börje, 2000, s. 160-161 61 Ring, Börje, 2000, s. 163 62

Ring, Börje, 2000, s. 164 63

Ring, Börje, 2000, s. 165 64 Ring, Börje, 2000, s. 166-167

16

mahayanabuddhism och vad som skiljer det mot theravadabuddhism.65

Den sjunde underrubriken i läroboken Religion och sånt behandlar tibetansk

buddhism- lamaism. Här beskrivs hur buddhismen i Tibet växte fram och vann en maktkamp

mot en lokal schaman i magi. Detta resulterade i att buddhistiska tankar blandades med

tibetanska magiska bruk som i sin tur resulterade i tibetansk buddhism.66

Sedan följer en

diskussion om vad som kännetecknar den tibetanska buddhismen och vilken betydelse Dalai

Lama har i den tibetanska buddhismen. Författaren väljer också att fördjupa diskussionen om

magins betydelse för den tibetanska buddhismen. Den sista delen om tibetansk buddhism

behandlar frågan om varför folk i västvärlden är särskilt intresserade av tibetansk buddhism.

Den tibetanska meditationen lyfts fram som en huvudanledning till att människor i väst finner

sådan attraktion för tibetansk buddhism.67

I den åttonde underrubriken ligger fokus på att behandla zenbuddhism och vilka

orsaker som påverkade att riktningen vann insteg i Kina och Japan. Munken Bodhidharma

lyfts fram som betydande för den fortsatta utvecklingen på 500 evt.68

Det resterande

materialet i underrubriken beskriver olika meditationstekniker och centrala begrepp som koan

och satori, samt vilket förhållande asiatiskt kampsporter som shaolin, judo och Taekwon do

har till buddhism i Kina, Korea och Japan.69

De sista två delarna av buddhismkapitlet i läroboken Religion och sånt har en

fördjupande karaktär. Den första delen heter fundera – undersök, där två experiment utgör

huvuddelen. Experimentet består av att eleverna ska ägna sig åt värderande övningar för att

utveckla förståelse kring hur Buddhas såg på att värdering och bedömning av andra

människor inte leder någon vart.70

Den sista underrubriken i boken fokuserar på etiskt arbete

och har tre teman, kärlek, tillfredställelse och prostitution. Varje del innehåller text för varje

avsnitt med efterföljande frågor som är tänkt för eleverna att reflektera kring. I underrubriken

prostitution förklaras att prostitution är vanligt förekommande i Thailand och att många

thailändska män går till prostituerade.71

Boken beskriver att många turistländer i

utvecklingsländerna är kända för sin sexindustri och sexturism. De medföljande frågorna som

eleverna ska analysera kring är ifall det går göra någon koppling mellan prostitution och

65 Ring, Börje, 2000, s. 167 66 Ring, Börje, 2000, s. 168 67 Ring, Börje, 2000, s. 169 68 Ring, Börje, 2000, s. 170 69

Ring, Börje, 2000, s. 171-173 70

Ring, Börje, 2000, s. 174-175 71 Ring, Börje, 2000, s. 177

17

religion, både vad gäller Thailand och Sverige, samt ifall det någon gång är okej att

prostituera sig?72

6:4 Religionskunskap för gymnasiet, kurs A

Buddhismkapitlet i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av 11 sidor och

uppdelade i fyra underrubriker. Underrubrikerna är 1) Buddhismen på tre sidor, 2)

Theravadabuddhismen på fem sidor, 3) Mahayanabuddhismen på två sidor och 4)

Zenbuddhsimen på en sida.73

6:4.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i läroboken Religionskunskap för gymnasiet består av sju bilder. Den

första är en Buddhastaty och symboliserar andlig insikt.74

Nästa bild är från ett tempelområde

i Thailand och innehåller fyra unga munkar.75

Den tredje bilden är ett hjul med åtta ekrar och

symboliserar den åttafaldiga vägen. På samma sida är en bild med en buddhistisk nunna som

sitter och mediterar.76

Den femte bilden i boken består av en grupp unga pojkar med

tiggarskål som får mat av en äldre kvinna.77

De två sista bilderna i läroboken är dels en

mandala från Nepal med mahayanabuddhistiska världsbilden, och den sista bilden består av

en manlig bågskytt.78

Bilden med bågskytten symboliserar djup koncentration inför sin

uppgift vilket innefattar både kropp och medvetande och är centrala delar inom zenbuddhism.

6:4.2 Textinnehåll Underrubriken buddhismen börjar med att återge berättelsen om Siddharta Gautama, från

tidiga år, insikten om lidandet, till upplysning och varför han kom att kallas Buddha.

Underrubriken beskriver vidare om buddhismens spridning i Öst- Sydostasien från 200 fvt

och tusen år framåt. Den sista delen förklarar de fyra ädla sanningarna med utgångspunkt

benarespredikan och att det Buddha förkunnade då än idag är kärnan i all buddhism.79

72

Ring, Börje, 2000, s. 177 73 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 4 74 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35 75 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 36 76 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 38 77

Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40-41 78

Alm, Lars- Göran, 2002,s. 43-44 79 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 35-36

18

Underrubriken Theravadabuddhismen börjar med att beskriva vart

theravadabuddhism är som starkast vilket innefattar länder som Sri Lanka, Burma, Thailand,

Laos och Kambodja. Sedan följer ett större stycke som beskriver den åttafaldiga vägen, och är

uppdelade utifrån läran, moralreglerna, självkontroll/meditation och avslutas med nirvana.

Varje del presenteras med centrala begrepp och betydelse samt vad budskapet/handlingen har

för betydelse för en troende buddhist.80

Theravadabuddhismdelen beskriver vidare i varje del

vilken betydelse munkar och lekmän har inom buddhismen. När det kommer till munkar

består innehållet av att beskriva en buddhistisk munks ägodelar samt vilka moralregler som en

munk har att följa. Texten nämner att det finns nunnor inom buddhism men att de spelade en

större roll förr. Idag finns bara några få nunnekloster och där lever nunnorna i stort sett efter

samma regler som munkarna.81

I texten lekmän beskrivs det ömsesidiga beroendeförhållandet

mellan munkar och lekmän där munkar ses som levande förebilder och lekmännen med glädje

tar på sig ansvaret att försörja dem. Lekmännen har förståelse för att deras världsliga liv

kommer medföra att de inte kommer nå nirvana. De hoppas istället på att återfödas till en

bättre situation i nästa liv.82

Det övriga innehållet i underrubriken ägnas åt buddhismens

heliga skrifter samt förklara gudssynen inom buddhism.

I underrubriken mahayanabuddhismen beskrivs den andra huvudinriktningen

inom buddhism vid sidan av theravadabuddhism. Här omnämns mahayanabuddhism som mer

känsloinriktad med ett rikare gudstjänstliv. Enligt läroboksförfattaren är det en anledning till

att mahayana passar fler människor.83

Boken beskriver vidare att det är främst i Kina, Korea,

Japan och Vietnam som mayhanabuddhism har sitt starka fäste. De två sista delarna i

underrubriken ägnas åt buddhor och bodhisattvor, och hur man inom mahayanabuddhism ser

på befrielse. Förklaring ges också till varför man inom mahayanabuddhism tillber himmelska

buddhor som Amitabha och vilken betydelse det har för den tillbedjande.84

Den sista underrubriken i lärboken Religionskunskap för gymnasiet består av

zenbuddhism. Här förklaras hur zen utvecklats i Japan på 1200-talet och har sina rötter i

mahayanabuddhism. Enligt läroboksförfattaren är zenbuddhister inte intresserade av djupa

filosofiska resonemang utan fokuserar istället på metoder för att uppnå intuitiv förståelse av

tillvarons mening.85

Några av dessa metoder är krigssporter som judo, svärdsfäktning och

80 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 37-39 81 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 40 82 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 41 83

Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42 84

Alm, Lars- Göran, 2002,s. 42-44 85 Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45

19

bågskytte vilket medför att både kropp och medvetande är koncentrerade på en enda uppgift,

vilket i sin tur resulterar i att det inte finns utrymme för resonerande tänkande.86

6:5 En mosaik, religionskunskap a Buddhismkapitlet i En mosaik består av 18 sidor och är uppdelade utefter sju underrubriker.

Dessa är 1) Grundtankar på sju sidor, 2) Buddhismens texter på en sida, 3) Inriktningar på

fyra sidor, 4) I vardagen på två sidor, 5) Årets högtider på en sida, 6) Livets skeenden på två

sidor och 7) Mer om buddhismen på en sida.87

6:5.1 Bilder och bildtext Kapitlet om buddhism i lärboken en mosaik består av 11 bilder. Fyra av dessa bilder

innehåller buddhistiska munkar i olika sammanhang. Den första är vid en ceremoni med en

munk i främst i ledet och de efterföljande personerna bär på en staty föreställande Buddha.88

Följande två bilder är dels en grupp munkar vid en zenmeditation i Kalifornien samt en munk

under en ceremoni vid folkets hus någonstans i Sverige.89

Den sista bilden med buddhistiska

munkar visar hur de via sina tiggarskålar får mat av en äldre kvinna.90

Övriga bilder i kapitlet

består av en Buddhastaty, en bild på Dalai Lama, två bilder på en stupa, en buddhistisk

begravningsplats i Fosie kyrkogård i Malmö, en person som tänder rökelser vid ett tempel,

samt en kvinna som ber vid en Buddhastaty.91

6:5.2 Textinnehåll Den första underrubriken i läroboken en mosaik behandlar buddhismens grundtankar och vad

som förenar personer som bekänner sig till buddhism. För det första betonas buddhismens

nära koppling till hinduismen och det faktum att det har sina rötter i hinduism.92

När det gäller

de centrala grundtankarna inom buddhismen utgår texten från de tre juvelerna, Buddha,

Dharma och Sangha. Buddha förklaras utifrån berättelsen om Siddharta Gautama och hur han

når upplysning och kunskap om tillvaron.93

Dharma, dvs. läran formeras utifrån de fyra ädla

sanningarna med förklaring av centrala begrepp som samsara och anatman och deras relation

till hur man som människa ska bli fri från begär och uppnå nirvana. När det kommer till

Sanghan, församlingen följer en ingående beskrivning av munk och nunnetillvaron. Här

86

Alm, Lars- Göran, 2002,s. 45 87 Jansson, Karlsson, 2009, s. 7 88 Jansson, Karlsson, 2009, s. 142 89 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158 90 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150 91

Jansson, Karlsson, 2009, s. 145, 151, 152, 154, 156, 157, 92

Jansson, Karlsson, 2009, s. 143 93 Jansson, Karlsson, 2009, s. 144-145

20

betonas att både munkar och nunnor förvaltar buddhismens lära och är delaktiga i förvaltandet

av läran.94

Texten beskriver vidare vad som präglar en munk/nunnas tillvaro samt vilka

förpliktelser som munkar/nunnor har att rätta sig efter. Nunnorna är underställda munkarna

och har fler regler att följa. En nunna kan inte heller uppnå en högre ställning än den lägsta

munken.95

Den sista delen i avsnittet beskriver hur pojkar och flickor spenderar en tid av sin

ungdom i klostret och att en del av dem väljer att stanna i klostret för ett liv som munk eller

nunna.

I underrubriken inriktningar, förklaras kortfattat de stora riktingarna inom

buddhism. Theravada, mahayana, tibetansk buddhism och zenbuddhism beskrivs utifrån det

religiösa innehållet samt var riktningen har sin huvudsakliga utbredning.96

I underrubriken i vardagen, är texten uppdelad i två delar. Den första förklarar

buddhismens etik med utgångspunkt levnadsregler. Den andra förtäljer vad det buddhistiska

templet har för betydelse för en troende buddhist.97

I årets högtider beskrivs theravadabuddhismens centrala högtider som innefaller

under ett buddhistiskt kalenderår. Högtiderna är uppbyggda kring Buddhas liv där vesak, dvs.

fullmånedagen presenteras ingående.98

Den näst sista underrubriken i läroboken en mosaik behandlar livets skeenden.

Fokus för denna del är att beskriva övergångsriter som spelar en central roll i en troende

buddhists liv. Från livets början, via giftermål, till död och begravning. Alla skeenden

presenteras på ett mindre stycke med riten och dess betydelse för utövaren. I död och

begravning förklaras hur en buddhistisk munk ser på döden och vad det innebär att dö inom

buddhismen. Underrubriken förklarar också vad som skiljer ett kristet synsätt på döden mot

ett buddhistiskt.99

Den sista underrubriken är mer om buddhism, och behandlar buddhismens

spridning i väst och varför riktningen vunnit mycket anhängare under den senaste 50-års

perioden. Det faktorer som lyfts fram är den andliga mognanden, anspråkslösheten,

enkelheten och det fredliga sinnet. Dessa faktorer har tillsammans medfört att västerlänningar

ställer sig positiva till buddhismen.100

94 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148 95 Jansson, Karlsson, 2009, s. 148-149 96 Jansson, Karlsson, 2009, s. 150-153 97 Jansson, Karlsson, 2009, s. 153-155 98

Jansson, Karlsson, 2009, s. 155 99

Jansson, Karlsson, 2009, s. 157 100 Jansson, Karlsson, 2009, s. 158

21

7. Resultat Resultatavsnittet presenteras i två delar där resultatet från bildundersökningen utgör den första

delen och textundersökningen den andra.

7:1 Bildundersökningen Utifrån de 49 bilder källmaterialet bestod av visar sig det att 26 stycken av dessa innehåller

män och endast fem kvinnor. Resterande bilder i undersökningen har en könsneutral karaktär

och är av varierat innehål, där de vanligaste är Buddhastatyer, olika former av stupa, dvs.

Buddhareliker samt religiös konst.

När det kommer till de bilder som innehåller män är 19 av dessa i

munksammanhang och endast en består av en nunna. Övriga fyra bilder där kvinnor är

närvarande är två av dessa i lekmannasammanhang med kvinnor som skänker mat till munkar.

Resterande två är dels från en konferens för mänskliga rättigheter med Dalai Lama, och den

sista består av kvinna som tänder offerrökelser i ett buddhistiskt tempel.

Vad som går att utläsa av resultatet är att kvinnor inte är närvarande i någon högre

utsträckning i de bilder som presenteras i läromedlen. Att resultatet visar på stor skillnad

könen emellan kan inte ses som överraskande. Tidigare forskning vad gäller kvinnors

delaktighet i bildmaterial för läroböcker i religionskunskap visar på liknande resultat. I Anne

Marie Berggrens studie i uppdrag från skolverket, där hon undersökt religionsböcker för

gymnasiet framträder resultat som bekräftar de procentsatser som presenterats i föreliggande

studie. I läroboken Människan i rymdåldern består bildmaterialet av 11 procent kvinnor,

Bilder som innehåller

män 53%

Bilder som innehåller

kvinnor 10%

Könsneutrala bilder 37%

Procent fördelade utifrån könstillhörighet på bilderna i läroböckerna

22

manliga motiv 37 procent, och övriga 52 procent är av neutral karaktär.101

I Tro i tid och rum

är fördelningen 15 procent kvinnor, 38 procent män och 46 procent av neutral karaktär.102

I

läroboken Liv, människa och mening framträder ett liknande resultat med 11 procent kvinnor

34 procent män och 55 procent är neutrala.103

Att resultaten skulle vara unika för bara religionsämnet verkar inte heller vara

fallet. I samma studie presenterar Berggren en undersökning som är gjord på

historieläroböcker om kvinnors delaktighet i bildmaterialet. Utifrån resultatet förstärks bilden

av kvinnor som underrepresenterade i bildmaterialet. Undersökningen visar på att 10-15

procent av bilderna i historieläroböckerna innehåller kvinnor medan män är representerade i

ett procenttal på 30-40 procent.104

Vad som också är intressant att notera är hur kvinnorna framställs i

bildmaterialet. Fyra av bilderna framställer kvinnor som underställda män eller som fromma

individer utan individualitet.

7:2 Textinnehållsundersökningen Det textmaterialet som legat till grund för studiens undersökning är fem kapitel om buddhism

i läroböcker för Religionskunskap A och används av Uppsala gymnasieskolor. Med

utgångspunkt de frågeställningar som legat till grund för undersökningen är detta studiens

resultat.

När det gäller huvudsakliga innehåll som läromedlen tar upp går det att urskilja

vissa gemensamma teman böckerna emellan. De vanligaste är legenden om Buddha,

buddhismens rötter ur hinduism samt hur det religiösa innehållet presenteras. En del av

böckerna väljer också att inkludera mindre underrubriker för att beröra buddhism i Kina och

Japan.

När det kommer till kvinnors delaktighet i kapitlen går det att konstatera att de

är i närmaste obefintliga. Av de fem läroböcker som legat till grund för undersökningen ägnas

i regel bara ett par rader i varje bok åt att beröra kvinnor. Det ska dock konstateras att

berättelserna om Buddha, centrala begrepp inom buddhism, det historiska ursprunget går att

ses som könsneutrala. I läroboken Religionskunskap kurs a är det enda som nämns om

kvinnor att det finns nunnekloster inom buddhismen.105

I Relief A+B består textmaterialet av

101 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 40 102 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 42 103

Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 44 104

Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 37, 33 105 Eriksson, Leif, 2000,s. 138

23

tre rader om kvinnor där det beskrivs att det finns nunneordnar inom Buddhism.106

I Religion

och sånt omtalas återigen nunneorden på en rad med förklaringen att det existerar nunnor

inom buddhismen.107

Det övriga material som explicit behandlar kvinnor är när det kommer

till prostitution i Thailand. Här beskrivs hur turistländerna i u-länderna är kända för sin

sexindustri.108

I Religionskunskap för gymnasiet omnämns återigen att det finns nunnor inom

buddhism men att de spelade en större roll förr. Vidare beskrivs att det finns några få

nunnekloster kvar.109

Den enda bok som skiljer sig mot de andra är En mosaik där kvinnor får

större plats i textinnehållet. I presentationen av Sanghan använder sig författaren både av ett

munk och nunneperspektiv för att förklara församlingen. Här betonas både munkar och

nunnor som förvaltare av läran samt vilka regler och förpliktelser en munk/nunna har att

förhålla sig till.110

För att dra större slutsatser av det resultat som presenterats i föreliggande studie

är det av intresse att inkludera mäns delaktighet i samma läromedel. Vad som framgår är att

det råder stor skillnad könen emellan. I Religionskunskap A+B presenteras sanghan med

utgångspunkt munkar. Men det är inte bara församlingen som utgår från sådana exempel,

detsamma gäller lekmannatillvaron som presenteras med fokus på mannen.111

Läroboken

Relief A+B väljer även den att beskriva församlingen utifrån manliga exempel. Här förklaras

klostrets roll inom buddhismen där munkar spelar en central plats för pojkar i dess religiösa

uppfostran.112

I Religion och sånt och Religionskunskap för gymnasiet är mönstren detsamma

och går att känna igen från tidigare läromedel. Manliga exempel ses centrala i både

framställning av församling och lekmannatillvaro. Värt att notera i Religion och sånt är att

läran presenteras utifrån ett munkperspektiv och inte på ett könsneutralt sätt som i de andra

läromedlen.113

Den enda bok där män och kvinnor ges lika stor plats i kapitlet är den tidigare

nämnda en Mosaik där texten fokuserar på både ett munk/nunneperspektiv på församlingen.114

Detsamma gäller framställningen av lekmannatillvaron.

Vad som framgår i studien när det gäller de sammanhang kvinnor finns

representerade är att det ägnas någon enstaka rad åt att omnämna att det existerar nunnor. Att

det är i dessa sammanhang som är de vanligaste bekräftas i Berggrens undersökning. I

106

Arlebrand, Håkan, 1998, s. 107, 110 107

Ring, Börje, 2000, s. 163 108 Ring, Börje, 2000, s. 177 109 Alm, Lars- Göran, 2002, s. 40 110 Jansson, Karlsson, 2009, s. 152 111 Eriksson, Leif, 2000,s. 138-140 112

Arlebrand, Håkan, 1998, s 103-105 113

Ring, Börje, 2000, s. 161-163 114 Jansson, Karlsson, 2009, s . 152

24

Människan i rymdåldern omnämns munkar och nunnor, men beskrivningen är helt inriktad på

munkars liv och uppgifter.115

Detsamma gäller för läroboken Tro i tid och rum där det också

förklaras att nunnor måste återfödas som munkar för att bli erkända.116

I Liv, människa,

mening konstaterar Berggren att det enda material som berör kvinnor är 11 rader för att

beskriva kvinnan som underlägsen inom religionen.117

Vilka kan då vara de bakomliggande faktorer som påverkar den plats kvinnor

ges i buddhismkapitlen. Anne-Marie Berggren ger i sin undersökning från 1992 sin syn på

kvinnors delaktighet i religionsböckerna. Det hon ser som huvudanledning till att kvinnor får

mycket mindre utrymme i läromedlen är att religionsstiftarna i de stora världsreligionerna var

män. Detta har i sin tur bidragit till att ett manligt perspektiv och en manlig

verklighetsuppfattning kommit att bli det ledande.118

Berggren anser också att

läroboksförfattarna plikttroget återgett den dominerande manliga världsbilden som i sin tur

bidragit till att exkludera kvinnliga perspektiv på religionerna. Vidare anser Berggren att

kunskapen kring kvinnliga perspektiv på religionerna ofta är begränsade vilket bidragit till att

läroboksförfattarna ofta utlämnar kvinnliga utryck för religiositet i jämförelse med manliga.

Hon ser detta som en anledning till de avsnitt som behandlar kvinnor ofta ger sken av att vara

sent eller osammanhängande infogade i texten.119

Att det skulle vara den patriarkala ordningen inom buddhismen som bidragit till

att kunskapen kring kvinnors delaktighet inom religionen är bristfällig slår även forskaren

Rita M Gross fast. Enligt henne har buddhismen präglats av ett motstånd att uppmärksamma

kvinnliga perspektiv, vilket har sitt ursprung i den starkt mansdominerande ordningen. Enligt

Gross beror detta på att buddhismen utvecklades i en religiös kontext med stark patriarkal

könsordning, samt att fram till idag har buddhism präglats av en motvilja att ta till sig och

förändra den sociala ordningen.120

Vad som också är intressant att analysera när det kommer till studiens resultat är

läromedlens bristfälliga perspektiv på nunneordningen. I fyra av fem läroböcker som legat till

grund för undersökningen benämns kvinnor i de sammanhang att det existerar nunnor inom

buddhismen. Dock ges ingen djupare förklaring vad detta medför/innebär. Utgår man från

Bergrens teori bottnar det i läroboksförfattarnas bristfälliga kunskaper vad gäller kvinnliga

115 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 39 116 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 40 117 Berggren, Anne- Marie, 1992, s. 43 118

Berggren 1992, Anne-Marie, s. 49 119

Berggren 1992, Anne-Marie, s. 49-50 120 Cooey, M Paula, 1991, s. 70-71

25

perspektiv på religionen. Men det går också finna en orsaksförklaring i att den form av

buddhism som spreds via missionerande munkar till andra länder/områden utgick från en

manlig munkordning. Konsekvenserna av detta blev att kunskapen kring nunneordnar och

kvinnlig lekmannatillvaro blev bristfällig på många ställen i världen och framförallt länder i

väst.121

8. Diskussion

Vad som går att utläsa av resultaten i undersökningen är att buddhismkapitlen i läroböckerna

ägnar minimal uppmärksamhet och utrymme åt kvinnor. Att dessa resultat skulle vara unika

för bara min undersökning verkar inte heller vara fallet. I Anne-Marie Berggrens

undersökning på uppdrag från skolverket där hon granskat kvinnors delaktighet i

religionsläroböckerna framträder liknade resultat som går att finna i föreliggande studie. När

det gäller kvinnors delaktighet i bildmaterialet visar resultaten i både Berggrens och

föreliggande studie på att kvinnor finns delaktiga i mellan 10-15 procent av bilderna. Det går

att jämföra med mäns delaktighet utifrån samma läromedel vilket visar på ett betydligt högre

procenttal. Att dessa resultat enbart skulle prägla buddhismkapitlen verkar inte heller vara

fallet då Berggrens undersökning innefattar de fem större världsreligionerna och visar på ett

liknande resultat som går att finna i denna studie.122

När det gäller det sammanhang som kvinnor uttryckligen omnämns i är det i

huvudsak nunnesammanhang. Dock är det endast en lärobok som ger en mer ingående

beskrivning vad det innebär. De övriga fyra böckerna väljer istället att berätta att det finns

nunnor och nunnekloster inom buddhismen. Fyra av de fem läroböckerna väljer istället att

utgå från ett munksammanhang då beskrivningen av församlingen ska ske.

För att dra större slutsatser vad gäller studiens resultat och i detta fall om

kvinnor får en mindre plats än män i läromedlen är det av intresse att inkludera forskning som

gjorts i andra ämnen. Ann- Sofie Ohlander har i en rapport från 2010 på uppdrag av

delegationen för jämställdhet i skolan granskat kvinnor och mäns delaktighet i läromedel för

historia. Vad som framkommer i resultatet är ett likartat mönster som präglar både Berggrens

och föreliggande studie. Böckerna domineras av manliga perspektiv och exempel.123

Utrymmet för kvinnors historia är minimalt och har oftast karaktären av inskott i den övriga

121

Holm, Jean, 1994, s. 19-20 122

Berggren, Anne-Marie, 1992, s. 40,42,44 123 Ohlander, Ann-Sofie, 2010, s. 7

26

texten enligt Ohlander. Också i avsnitt som behandlar kvinnor slår manliga perspektiv igenom

enligt rapporten.124

Även Britt-Marie Berge har i sin forskning utgått ifrån att synliggöra

huvudtendenser beträffande jämställdhet och kön i skolans läromedel. Studien bygger på en

kvantitativ och kvalitativ undersökning och syftar till att undersöka om kvinnor och män är

representerade i lika hög utsträckning i läromedlen. När det gäller läromedel i

religionskunskap visar resultaten på att läroböckerna i religion domineras av manliga

exempel.125

Som orsak till detta lyfter Berge fram att religiösa texter ofta är skrivna av män

och att män ofta varit högt rankade inom de religiösa inriktningarna.126

Berge ser detta som en

huvudanledning till att läroböckerna i religionskunskap domineras av manliga exempel. Även

i undersökningen av historieläroböcker och samhällskunskapsläroböcker framträder en

underrepresentation av kvinnor och kvinnliga exempel.127

Men det är inte bara inom de

samhällsorienterade läromedlen som visar på övervikt av manliga bilder och exempel i

textmaterialet. Undersökningen innefattar också läromedel i Naturkunskap där resultatet visar

på att läroboksförfattarna väljer manliga exempel framför kvinnliga på områden/innehåll som

går att beskrivas könsneutrala.128

Att kvinnor uppfattas som ”de andra” och ägnas mindre uppmärksamhet jämfört

mot män inom religion är inte någon ny företeelse. En anledning till detta går att finna i att

män sett som religionsstiftare i de större trosriktningarna men också att församlingsordningen

i de större riktningarna utgått från en manlig ordning. De större världsreligionerna utvecklades

i en tid med stark patriarkal ordning vilket påverkade den fortsatta utvecklingen av

trosriktningen. Men det är inte bara den patriarkala ordningen genom historien som påverkat

bilden av kvinnor som ”de andra”. Mycket av den forskning som präglat religionsfältet genom

historien har tagit utryck av en androcentrisk karaktär. Forskning som valt att uppmärksamma

kvinnliga perspektiv har sett som ensidig och inte ansetts ge en objektiv bild av religionen.129

Detta går att ställa i kontrast till den traditionella androcentriska forskning som inte setts lika

ensidig även om den varit lika, om inte ännu mer ensidig.130

De konsekvenser som den

androcentriska forskningen på religionen medfört är att den manliga normen ses central och

utgår från de skrifter/samhälle som går flera tusen år tillbaka i tiden. Det androcentriska

124 Ohlander, Ann-Sofie, 2010, s. 7, 73 125 Ammert, Niklas, 2011, s. 167 126 Ammert, Niklas, 2011, s. 167-168 127 Ammert, Niklas, 2011, s. 169, 171 128

Ammert, Niklas, 2011, s. 166 129

Gross, 1996, s. 15 130 Gross, 1996, s. 14-15

27

synsätten med mannen som modell för det mänskliga livet inom de större religionerna har

bidragit till att kvinnliga perspektiv, och kvinnors religiösa liv, ägnats minimal

uppmärksamhet och bestått i huvudsak av en fotnot eller ett mindre kapitel i slutet av en

bok.131

Till sist är det värt att notera att läroboksförfattarna har missat att frågan om

nunnor (bhikkhunis) är glödhet inom buddhismen. Efter att ha varit ur bruk under bortåt 1000

år har bhikkhuni upasampada (nunnevigningen) återinförts inom theravadabuddhismen.132

Detta är en historiskt betydelsefull händelse inom theravada. Nu finns åter den fyrdelade

struktur som enligt kanon ska bära det buddhistiska samhället – bhikkhus/munkar,

bhikkhunis/nunnor, lekkvinnor och lekmän.133

För theravadabuddhistiska kvinnor har denna

nyoordning öppnat nya möjligheter. Nu kan man välja att på ett kanoniskt sanktionerat sätt

ägna sitt liv åt andlig fördjupning. Traditionellt har man inom theravada ansett att bara den

som är invigd kan nå upplysning, och att hjälpa lekfolk att leva ett gott liv och därigenom

skapa god karma.134

Många theravadabuddhister menar att kvinnor genom en återetablerad

bhikkhuni sangha får en ökad synlighet och starkare ställning inom theravada.135

Det går att se denna historiska händelse som att theravada försöker göra upp

med ett tungt patriarkalt och misogynt arv vilket förhoppningsvis läroboksförfattare kommer

uppmärksamma i framtida läroböcker.

Som avslutning går det att konstatera att läromedlen som undersökts måste ses

genusmässigt bristfälliga och inte motsvarar kursplanens mål för ämnet. I läroplanerna som

presenterades i inledningen står det att eleverna ska ges möjlighet att analysera och värdera

hur religion kan förhålla sig till kön och kvinnosyn vilket läroböckerna i denna studie inte

uppfyller. De avsnitt och sammanhang som explicit berör kvinnor i buddhismkapitlet är

minimala och ger sken av att vara sent infogade i texten. Att religionsläroböckerna uppvisar

genusmässig bristfällighet verkar inte heller vara någon ny företeelse då resultaten i

föreliggande studie bekräftas av Britt-Marie Berge och Anne-Marie Berggrens forskning.

Manliga perspektiv och exempel utgör det centrala innehållet i böckerna vilket bidrar till att

framställa kvinnor som mindre betydande och delaktiga i religionen. Denna bild som eleverna

möts av i religionsläroböckerna är i många fall missvisande vilket kan leda till en orättvis bild

av religionen och samhället som sådant.

131 Gross, 1996, s. 18-19 132 Hellman, 2011, s. 2-3 133

Hellman, 2011, s. 3 134

Hellman, 2011, s. 3 135 Hellman, 2011, s. 27

28

9. Konklusion I denna studie har jag undersökt fem läromedel i religionskunskap som används vid Uppsalas

gymnasieskolor. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning och

sammanhang som läromedlen behandlar kvinnorna i kapitlet om buddhism.

Resultaten visar på att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet och

innehåll åt kvinnorna vilket medfört att läroböckerna måste anses genusmässigt bristfälliga.

Resultaten är viktiga då det stärker den bild som redan finns i andra ämnen att läroböckerna i

många fall är genusmässigt bristfälliga. Vidare går att konstatera att läroböckerna som

undersökts visar på tydliga brister när det kommer till att motsvara de kursmål/ämnesmål som

finns för religionsämnet. I dessa går att läsa att religionsämnet ska ge eleverna kunskap om

kvinnosyn samt religionens relation till kön vilket läroböckerna i undersökningen visar stora

brister i.

När det kommer till vilka sammanhang som kvinnor omnämns är det i huvudsak

när församlingen beskrivs. Dock ägnas i regel inte mer än en rad åt att omnämna att det finns

nunnor och nunnekloster inom buddhismen. Läroboksförfattarna har missat att frågan om

nunnor är glödhet inom buddhismen. Just nu pågår ett omfattande reformarbete inom

theravadabuddhism vilket många theravadabuddhister anser kommer leda till kvinnor får en

ökad synlighet och starkare ställning inom theravada.

De bakomliggande faktorer som kan ha påverkat den plats kvinnor givits i

kapitlen är buddhismens patriarkala ordning, missionerande munkar som utgick från en

manlig munkordning, men också läroboksförfattarnas brist på kunskap att uppmärksamma

kvinnliga perspektiv. Tidigare forskning har visat på att läroboksförfattarna plikttroget återger

den dominerande manliga världsbilden vilket i sin tur exkluderat kvinnliga perspektiv på

religionen. Att läroboksförfattarna saknar kunskap om kvinnliga perspektiv på religionen går

att se som en förklaring till de avsnitt som behandlar kvinnor ofta ger sken av att vara sent

eller osammanhängande infogade i texten.

Jag hoppas att denna studie har uppmärksammat framtida och befintliga lärare

om det ämnesmaterial som präglar skolans religionsböcker. När nu könsperspektiv har blivit

en pedagogisk fråga ställer det krav på dig som pedagog att ta hänsyn till könsperspektiv i din

planering. Förhoppningsvis kan resultaten i föreliggande studie bidra till att religionslärare

blir mer uppmärksamma om det innehåll som präglar kapitlen om buddhism. Detta kan i sin

tur resultera i att eleverna utvecklar de kunskaper som krävs för att betrakta buddhismen på ett

så rättvist sätt som möjligt.

29

10. Referenslista

Otrycka källor:

Skol- och läroplaner:

Gymnasiet. Kursplaner och betygskriterier 2011. Religionskunskap

Gymnasiet. Kursplaner och betygskriterier RE1201. Religionskunskap

http://www.skolverket.se/

Läromedel:

Alm, Lars- Göran, 2002, Religionskunskap för gymnasiet, Kurs A. Natur och kultur:

Stockholm.

Arlebrand, Håkan, Arvidsson, Bengt, Axelsson, Hans, Hermansson, Magnus, Tidman, Nils-

Åke, 1998, Relief A+B, Gleerup Utbildning AB. Malmö.

Eriksson, Leif, Matsson, Malin, Hedengren, Uriel, 2000, Söka svar, Religionskunskap kurs A

& B. Liber AB. Stockholm.

Jansson, Olov, Karlsson, Linda, 2009, en Mosaik, Religionskunskap A. Bonnier Utbildning

AB. Stockholm.

Ring, Börje, 2000, Religion och sånt, Religionskunskap kurs A, Liber AB. Stockholm.

Litteratur:

Ammert, Niklas, 2011, Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Berggren, Anne-Marie, 1992, Kvinnoperspektiv på läromedlen i historia, religionskunskap

och konst- och musikhistoria. Skolverket.

Bergström, Göran, Boréus, Kristina. 2005, Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Cooey, M Paula, Eaikin, R William, McDaniel, B Jay, 1991, After Patriarchy, Feminisit

Transformations of the World Religions. Orbis books. New York.

Esiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängerud, Lena, 2005, Metodpraktikan:

Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik.

Gross, Rita M, 1996, Feminism and Religion. An Introduction. Boston: Beacon Press.

30

Hellman, Eva, 2011, The reintroduction of bhikkhuni upasampada in Theravada Buddhism:

Countors of an emerging discourse of change. Uppsala Universitet.

Holm, Jean, 1994, Women in religion. The editors and contributors. London.

Härenstam, Kjell, 2000, Kan du höra vildhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja

kunskap. Lund: Studentlitteratur.

Ohlander, Ann-Sofie, 2010, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En

granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan. Elanders

Sverige. Stockholm.

Peterson, Jan, 1979, Skolan som kunskapsförmedlare. Prisma Stockholm.