GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 · - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter,...

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

!

Namn:______________________________________________________

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Syfte: ViarbetarhärmedMusikensverktygdärduskaläradiggrundernaimusikteoriochfåförståelseförmusikaliskabyggstenarochmusikaliskform -Dufårläradighurochvarförnoterbehövsidagochie<historisktsammanhang. -Dulärdigdevanligastemusiksymbolernasomanvänds. -Duskakunnatydaochspelaenklarenotersamtsjälvskrivanerenegenmelodi.-Duskaförståhurackordäruppbyggda

Centraltinnehåll: -Rytm,klangochdynamik,tonhöjd,tempo,perioder,taktarter,vers,refrängochackordsombyggstenarföra<musiceraochkomponeramusikiolikagenrerochmedvarierandeinstrumenta>on.- Musiksymbolerochnotsystem,noter,tabulatur,ackordbeteckningarochgrafisknota>on.

Kunskapskravochbedömning: KunskapskravenhandlaromivilkengradduutvecklatförmågantydagrafisknotaBon,a<skapamusiksamtgestaltaochkommuniceraegnamusikaliskatankarochidéermedhjälpavmusiksymboler,grafisknotaBon,noterochackordbeteckningar.

FörbetygetE Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,bidraBlla<skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomharenihuvudsakfungerandeform.

ElevenkanföraenklaochBllvissdelunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

FörbetygetC Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövaochomprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomeHernågonbearbetningharen fungerandeformochkaraktärisBsksBl.

ElevenkanförautveckladeochrelaBvtvälunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

FörbetygetA Elevenkan,uBfrånegnamusikaliskaidéer,skapamusikgenoma<medhjälpavröst,instrument,ellerdigitalaverktygprövaochomprövahurolikakombinaBoneravmusikaliskabyggstenarkanformakomposiBonersomharenfungerandeformoch enkaraktärisBsksBl.

ElevenkanföravälutveckladeochvälunderbyggdaresonemangommusikensolikafunkBoner

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

• A<skrivaner/”notera”musikkallasMusiknota8on,idagsägermanNotskri;. DenBdigasteformenuppfannsiKinaca1300f.Kr.

• GammalnotskriHkundemestseutsomprickar,streckochlusBgateckenpåe<papper,t.exmedelBdaNeumersomintevisadeexaktatonerutanmeränhur”melodinrördesig”.

• DennotskriHvinuanvänderärfråndenEuropeiskaklassiskamusikenochtogsinformsom vikännerigendenungefärrunt1700-talet.

• Ibl.aSverigeochTysklandhe<eimusiktonenBBdigareH!(vissaskriverochanvänderdetforCarande)Mansägera<detvare<slarvigtskrivetlitetbsområkadeseutsome<liteth.Detkallas”dethistoriskafelet”.

Exempelpågammalmusiknota>on.

1

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Noter=”musikensalfabet”=e<sä<a<skrivanermusik!HärärnågravikBgagrundstenarmananvänderföra<kunnaläsa&skrivanoter:

• Puls-grundenföra<skapaellerspelamusik.

• Ton-ljudvågoriolikasvängningarsomskaparhögaellerlågaljud.

• Tempo-hursnabbtpulsengår.• Takt-en”ramförpulsen”.

•Värde-bestämmerhurlångentonskavara.(notvärde)Allmusikharenpulsochnoternaföljerdenpulsen,precissomispråketdärmanharstavelser.Ävenfastdusägere<ordie<långsamtellersnabbttempohardetfor[arandesammastavelser!

Vadnoteregentligenberä<arförossärliteförenklattvåsaker:LängdochHöjd!

1Hurlångellerkortentonskavara?Föra<visade<aanvändermannotermedolika”notvärden”somalltsåärolika”långa”/snabba!

2Hurhögellerlågentonskavara(ljusellermörk)?

Manhare<notsystemmedfemlinjerochfyramellanrumsommanskriversinanoterpå!Varjelinjeochmellanrumharenbestämdton.

Påsåsä<skaparmanmelodier!

Villmanskrivaackordsä<ermaninfleranoter.

2

Jonas 2017

Vi kommer mest att använda oss av Piano eftersom det är ett tydligt och enkelt sätt att se och visa ”hur man tänker”!Även om du spelar ett annat instrument så är musikteorin densamma...

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

NoteröversäPertoner.Detfinnsnotersombetydera<långaellerkortatonerskaspelasellersjungas.Deharalltsåolikanotvärde.Defemvanligastenoternaserutsåhär:

Exempletnedanförärenfyrtakt.

Pulsen:°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°

3

Jonas 2017

Detfinnsramsorsomgördetliteenklarea<lärasigtonernasplats:

F-D-B-G-E-

EnGladBjörnDrarFortFöljAllBdCissisExempel

-E-C-A-F

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Toner8llnoter?Föra<vetaexaktvartonernaliggeranvändermansigave<Notsystem.

Föra<vetavilkentonsomliggerpåenlinjeellere<mellanrumsåtarmanhjälpavenKlavsomärensortsnyckelsom”låserfast”tonerna.

De<aärenG-klavsomärdenvanligaste.Densi<erpåandranotstrecketnerifrån=därliggerdåtonenGNärmanspelarpianoärde<atonernaduspelarmeddinhögerhand.

De<aärenF-klav.Densä<ermanpåeärdenotstrecket=därliggerdåtonenF Användst.exnärmanspelarmedvänsterhandpåpianoelleromduspelarbas.

De<aärenC-klav.Densä<ermanpåtredjenotstrecket=därliggerdåtonenC Dennaanvändsförvissainstrumentellersångstämmor.Dennaärovanlig!

Deflestatyperavmusikanvändere< tonsystemsombyggerpåtolvtoner. Sjuavdessaärstamtonerochärt.exdevitatangenternapåe<piano,desvartatangenternakallasförhärleddatoner.(trädetsgrenar) StamtonernasnamnkommerfrånalfabetetsABCDEFG

Ciss/DessDiss/EssFiss/GessGiss/AssAiss/Bess

TonenGhi<ardumedhjälpavG-klaven.

Hjälplinje/Hjälpstreckkanbehövasiblandnärnotsystemet”tarslut”.

4Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

KOMMERDUIHÅG?:

• Vadheterdeta<skrivanotermedtvåandranamnochvilketanvändermanidag?

• Vartsägermana<de<auppfannsnågonstans?

• Vadhe<eensortsnoterpåmedel8den?

• VadärPuls,TempoochTakt?Förstårduskillnaderna?

• Vadärdetförtvåsakersomnoteregentligenberä<arföross?

• Förstårduvadnotvärdeär?sebilden*

• Vadheterdenlängstanoten?(Entonsommanhållernerochräknar>llfyra)

• Vadheterdennanot?

• Kandunamnetpåpauserna?

• Hurmånganotlinjerochmellanrumärdetvianvänderochvadkallasde<a?

• Förstårduhurmananvänderenhjälplinje?

• Kanduförklaravadenklavär?TillexempelG-klav

• Vetduvadstamtonerärochhurmångaärdet?Skrivdemhär:

• Vadärhärleddatoner?

• Harduförstå<a<påe<pianoärUPPåthögerochNERåtvänster?Upp=LjustNer=Mörkt

Skrivnusåmångatonersnamnsomdukanundervarjenot:(Tips!Användstamtonernaochg-klaven)

*

5

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Förtecken.HurgörmandåommanvillellerbehöverskrivainlåtosssägatonenDiss(D#)inotsystemetistället?Jo,mananvänderförtecken!

=Korsförtecken=höjer1/2=iss=B-förtecken=sänker1/2=ess=Återställningstecken=ändrarBllbakatonen

TonervihöjerslutarpåISSt.exC#=CissD#=DissochdevisänkerslutarpåESSt.exGb=GessEb=Ess

Namnetkommeralltsåfrånstamtonerna!T.exDhöjd=DissDsänkt=Dess

Regel:Ex.D#/Dissskrivermannärmanmenarentonellere<D#ackordInotskriHsä<ermanförtecknetinnannotenföra<visatydligt!D#

Omduvillhi<alåtosssägatonenGiss(G#)såletardueHerGavstamtonernaochsedanenhalv”upp”!

Förteckensänkerellerhöjere<halvttonsteg=närmstatonenuppellerner!

Sammasakgällerpåt.exgitarr,mendärharviingasvartatangentersomhjälperossa<”hi<arä<”!

6

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Skalor/TonartEnskala=förråd=tonersomhör8llenvisstonart.OmenlåtgåriGdur(G)såhardeflestatonernasomanvänds(isången,melodier,solonmm.)singrundiG-durskalanstonförrådalltsådärtonenGärgrundton.It.exDmärDgrundton.

Endurellermollskalaärentonföljdsomprecissomstamtonernahar7tonerochslutarsedanpåton8. (ton8harsammanamnsomton1)Detfinnsolikasortersmollskalor,menviläross”renmollskala”. Regel:Manfårinteanvändasammatonnamnmeränengång.ex.Dmskala:DEFGABbC(d)inteDEFGAA#C(d)

TeknikaPräknautdurellermollskalormedhelaellerhalvatonsteg:

Mönsterfördurskalorär:helt,helt,halvt,helt,helt,helt,halvt

Mönsterförmollskalorär:helt,halvt,helt,helt,halvt,helt,helt

Denenklastea<förståärC-durskalanfördenutgårfrånvåravitatangenterfråntonenCBllnästatonC.Ton1-7är”nya”ochton8ärdenmanstartadepåfasthögreupp.Avståndet8tonerkallasförOktav(å<apålaBn)

CDurskalan:

CMollskalan:

OmdusedanförsökerspelaenDdurskalamärkerdua<dubehöveranvändasvartatangenterföra<AVSTÅNDETALLTIDSKAKUNNAVARASAMMAmellantonernaduspelarochföra<detska”klingait.exDUR”

TEST.Provaa<spelatvåvalfriaDurskalormedhjälpavteknikenovanför. 7

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnadFastaförtecken

Fastaförteckenvisarvilkentonartdetärmanspelari!Ex.visarkorsförteckenpåtonernaFochCa<detärtonartenD-dur/Bm. VarjegångmanskaspelatonernaFochCspelarmaniställetFissochCiss.

ManskriverfastaförteckendirekteHerG-klavensomdågällerhelalåtensåslippermansi<aochgöraförteckenvarjegångmanskaskrivaenhöjdellersänktstamton.Smartva!

Parallelltonarter=tonarteriMollVarjetonartiDurharenkompisiMoll,enparallelltonart!Parallell=motsvarande ExaktsammatonerduanvänderiDur-skalananvänderduiMoll-skalan,mendustartardinmoll-tonartexakt11/2tonunder”durgrundtonen”(Dukanävenräknafrånton6idurskalan.)

Detfinnsenramsafördurskalamedkorsförtecken:GåDuAxelEHerBerBlsFiskarG-durhare<korsförtecken(Gå),D-durhartvå(Du),A-durhartre(Axel),E-durharfyra(EHer)etc.

Ramsanfördurskalamedb-förteckenär:FrostenBestalEstersAstrarDessGestaltFBbEbAbDbGb

HärserduDur-tonarterideny<reringenochmotsvarandeMollideninreringen!

Kvintcirkelnhjälperdignärduskahi<arä<ackordBllenmelodiellerdådubehöverbytatonart.Ävenfastmanharby<allaackordsålåterdetändå”likadant”. Detkallasföra<transponera=transpose=fly<aom/kastaom!Braa<haBllhjälpnärmangörenegenlåtochvillhi<aackordsompassarextrabraihop!

8

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Taktochtaktart

Entaktärenramförpulsena<hållasiginom.(ungefärsomsmåpor>oneravenlåt)Ivarjetaktfinnsdetdåalltsåsedane<antalgrupperavpulsslagochnärmanräknardemvetmanvilken”takt”enlåtgåri.

Detfinnsdärförmusikiolika”takt”sommanspelar.Dethetertaktart.Denabsolutvanligastetaktartenförossär4/4(4-takt)somdenmestapop,disco,technoochrockmusikengåri!!

Manskriverdetsome<bråk,inotersåhär:ochiskriH:4/4(betydera<dennalåtgårifyraVärdedelstakt.)

Denövreellerförstasiffranärhurmångataktslagentaktinnehåller. DenundreellersistasiffranärvilketnotvärdeePtaktslagär.

Mandelarintakten(grupperna)genoma<sä<ae<taktstreckochregelnära<omdetär4/4såfårdetHÖGSTvaraFYRAPULSSLAGientakt,sedanmåstemansä<ataktstreckochfortsä<ainästatakt!

Detfinnssomsagtmassaolikataktarter.ex3/4,7/4,6/8. Envalsgåri3-takt(123123)ochMissionImpossiblegåri5-takt

Tempo=pulsenshas8ghetTempotkanmanändra,menintenotvärdensomall8därsamma.Despelast.exbaralångsammarenärtempotsänks. Närmanidagtalaromtempo/pulsanvändermanoHastBPM=BeatsPerMinute-påsvenskaPulsslagperminut. Innanmananvändeapparellertaktmaskinersåhademaniklassiskmusikspeciellaordförtempot.

Någraexempelär:

Largo—långsamtoch"bre<"(40–60bpm)Adagio—långsamtochmedlä<het(66–76bpm)Moderato—må<ligtfort(108–120bpm)Allegro—gla<,hasBgt(120–168bpm)

Psst.Detfinnsäventrumnoter. DeserliteannorlundautochiställetförtonermarkerarmanvilkentrummamanskaspelapåeHersommanintespelarrenatonerpådeflestaslagverksintrument. Noternasbetydelseärdensamma.

9

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

KOMMERDUIHÅG?:

• Vetduhure<korsförteckenoche<B-förteckenserut?

• Vetduocksåvaddegörmedenton?Omt.exentonheterDissvilketteckenharmananväntdå?

• VadärePhalvtochePhelttonsteg?

• Harduförstå<a<påengitarrärUPPåthögerochNERåtvänster?Upp=LjustNer=Mörkt

• Kanmanhi<atonernasomfinnspåe<pianoävenpåengitarr?

• Kanduförklaravadenskalaärochhurmångatonerharden?

• Vadharoktavförsiffraienskala?

• Vadärengrundton?

• OmmanskriverfastaförteckeneHerG-klaven,vadfårmanredapådå?

• VarjeDurskalaochdurtonartharenkompisiMoll,vadheterdetmede<annatord?

• Kandunågonavramsornaförskalornamedkorsochb-förtecken?

• Harduförstå<vadenkvintcirkelärochhurdenfungerar?

• Vadfungerarentaktsom?

• Kandunågraolikataktarterochvilkenärdenvanligaste?

• Vetduhure<taktstreckfungerar?

• Ommansänkerellerhöjerhas8ghetenpåenlåt,vadändrardudå?

• BPM,vadärdetenförkortningavochvadheterdetpåsvenska?

10

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Intervall=avståndetmellantoner

Duvetjuredana<detär12tonersomvianvänder.7stamtoneroch5härleddatonerocha<närdeärslutsåbörjardetfrånbörjanigenfastdålåtertonernaljusare.Duharocksåredanlärtdiga<enoktavär8toner.

MellanentonochenannanärdetePavståndsomimusikkallasintervallochdethandlaregentligenomvilkenplatsentonhar.Denplatsenharensiffrasomävenharspeciellanamn.

IexempletutgårvifrånCDEFGABCalltsåc-durskaladärCärgrundtonmednr1.

11-21-31-4

1-51-61-71-8

InotskriHserdetutsåhär:

Detfinnsintervall8llallade12tonerna!t.exenlitentersblirmollochlitensep8mablir”7ackord”t.exC7

”Kändaintervaller”mellandetvåförstatonerna:

Sekund:”Ie<husvidskogens...”och”BroderJakob”Ters(storters=dur):”GubbenNoa”Kvart:Närtrollmorharlagt...Kvint:”Blinkalilla...”

11

Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

APbyggaackordTips.Hakollpåintervallpåsid10

TretonerellerflersamBdigtbildare<ackordochtvågrundackordsommanutgårifrånärDurochMoll-ackord.GrundtonenärallBdnr1ochdethördupåackordetsnamn.Amoll=ADdur=DG#moll=G#

Detfinnsenformelföra<manlä<areskalärasiga<spelaackordochdenlyder:

Dur=1+4+3(Grundton+4halvatonsteg+3halvatonsteg)Moll=1+3+4(Grundton+3halvatonsteg+4halvatonsteg)

ExC-durackordetExC-mollackordet

Grundton(1)-Ters(3)-Kvint(5)Grundton(1)-litenTers(3)-Kvint(5)

ManbehöverinteallBdspelaackordetiordninge5utanmankanlikagärna”vändapåtonerna1eller3ManbehöverinteallBdspelaackordetiordningen3utanmankanlikagärna”vändapåtonerna5eller1ManbehöverinteallBdspelaackordetiordningen1utanmankanlikagärna”vändapåtonerna”3eller5Ackordenklingarlikadantmenlåter”bredare”!Dessaheterinverterandeackord

UtöverDurochMollfinnsdetmassaolikasortersackordsom”färgarackordet”ochmusiken.Vaddugörära<dulägger>llfleraintervall>lldi<ackord…Prövadessa:

Kännerduigendennaackordföljd?

12

Jonas 2017

C E G C G

Eb

Regel när du skriver:

Dur=ackordetsbokstavtexCMoll=e<litenmeHer.texCm

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Spelae;ernoterNuärdetdagsa<försökatydanoternaochseomdukanföljadem!? Härhardufyraexempelsomduskaförsökaspelapåpiano.

FormAvenmassatonermedvisstonhöjd,styrkaochklangfärgblirdetintebarae<musikverkheltutanvidare.Allslagsmusikfråndenenklastevisa,storoperaellertuffasterocklåt,behöverenform.Denvanligasteformen,särskiltförensångkomposiBon,ärdentredeladevisformen:

Formenpå”blinkalilla”är:ABA

Formpåenpop/rocklåtdelasuppit.ex:IntroVersBryggaRefrängS;ckSoloOutro

13Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

KOMMERDUIHÅG?:

• Hurmångatonermåstedetvaraföra<detskakallase<ackord?

• Vilkatoneranvändermannärmanbyggere<durellermollackord?Tips.siffror/plats/intervall• Vilkensiffra(plats)harallBdgrundtonen?

• Omduspelarenlitentershurlåterackordetdå?

• Vetduhurmangörföra<skrivadurellermollackordförkortat?

• Kanduförklaravadenskalaärochhurmångatonerharden?

• Vadharoktavförsiffraienskala?

• Vadärengrundton?

• Lyckadesduspelae;ernoternapåsidan12?

• Harduförstå<vadformär?

14Jonas 2017

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

Påsidorna15och16skadufåtestadigsjälvomdukanlistautpianoackorden?

11

15

Jonas 2017

Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!-

G

E

Fm

D

Gm

Bm

D# Db

A# Gb

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

16

16

Jonas 2017

Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!&

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

17

Jonas 2017