Inriktat på sfi-elevernas behov och mål Exempel från projektet … · 2018. 10. 15. · Steg 1....

Kollegialt lärandeInriktat på sfi-elevernas behov och målExempel från projektet InVäst

Jenny Hostetter, projektledare Göteborgsregionen, läromedelsförfattare, sfi-lärare

• Vad bedömer du att dina elever mest av allt behöver lära sig eller förstå för att nå utbildningens mål?

• Tror du att dina närmaste kollegor håller med dig om det?

Professionellt lärande, Helen Timperley• Låga förväntningar på effekt av

fortbildning/kompetensutveckling el dyl• Frivillighet är inte avgörande• Trötta på att bli ”pådyvlade saker”• Lärarnas eget lärande är inte tillräckligt• Kräver aktivt, känslomässigt, kognitivt,

praktiskt engagemang• Lärarnas motivation ökar i takt med …… att de ser sina elever göra framsteg

GRINT• Kartläggning av sfi i

Göteborgsregionen• Rapport 2015

www.grint.se• Intervjuer

Skolinspektionens granskning • Rapport april 2018• ”Elevers behov och

mål behöver tillgodoses i högre utsträckning inom undervisningen.”

Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola

InVäst3-årigt projekt

Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola

• Processledare med sfi-erfarenhet • Regelbundna träffar på plats i

verksamheterna• Pågår mellan 3 månader och 2 år • Eget val av utvecklingsområde• Webbutbildning för personal

inom sfi: www.sfiväst.se

Steg 1

• Läs läroplanen för vux och kursplanen för sfi innan val av fokus/behov• Nöj er inte med att konstatera att det behov ni vill utveckla existerar –

utforska det närmare genom att vända er till eleverna!• Djupintervjuer, observationer, dialog i klassrummet, statistik• Att skapa trygga/bra intervjuer är inte enkelt – träna på varandra!• Se till att den metod ni använder verkligen undersöker det ni vill.• Använd filmer/rollspel för att återskapa autentiska situationer för muntlig

observation.

Vilka elevbehov har lärgrupperna valt att utforska?

Våra elever behöver utveckla förmågan att tala svenska i olika situationer (1-3)

Kommunikation i möte med arbetsmarknad/samhälle (fhs)

Skriftlig produktion (fhs)

Muntlig kommunikation (3)

Utveckla skrivandet så eleverna når målen för kursen (2)

Muntlig kommunikation i vardagslivet (1)

E" axplock: Skri/lig produk3onElevautonomi/studieteknikMuntlig produk3on/interak3onA" agera på lärarens feedbackA" uppfa"a kursmålenHörförståelseOrdinlärningLäsförståelseA" avtala 3d med tolk (döva elever)

Skriftlig produktion med fokus på att kunna strukturera sitt skrivande (1)

Studieteknik (1)

… och fler på gång!

Muntlig interaktion (1, 2, 3)

Muntlig interak-on (1, 2)

Digital kompetens (3)

Steg 2• Tillräcklig tid = regelbunden mötestid i

lärgruppen, inte generell mötestid• Tillräcklig stöttning = stöd av extern handledare

eller pedagogisk ledare• Tillräcklig utmaning = gemensamma studier av

forskning och beprövad erfarenhet som inte är generell, utan direkt kopplad till det elevbehov lärgrupperna utforskat.

”Senast efter det pedagogiska mötet nästa torsdag behöver jag ett mail från varje

lärgrupp med svar på följande frågor:

• Vilket elevbehov har ni i er lärgrupp kommit överens om att fokusera på?

Kommentera gärna om ni väljer mellan flera tänkbara elevbehov och om det

har varit lätt eller svårt att enas. Skriv färdigt meningen: ”Våra elever behöver

lära sig/förstå…”

• Hur kan ni förankra det i utbildningens mål? Ge exempel på citat från läroplan

eller kursplan som stödjer ert val.

• Vilket underlag har ni tagit fram för att visa att det elevbehov ni beskriver

verkligen föreligger? Om ni inte hunnit ta fram underlag: hur tänker ni fram det

och vilken tidsplan har ni för det?

• Vad behöver ni lära er mer om för att möta elevernas behov? Har ni egna idéer

om vilka forskningsteorier/beprövade modeller ni behöver fördjupa er i? Vilka, i

så fall?”

Steg 2• Tillräcklig .d• Tillräcklig stö2ning • Tillräcklig utmaning

Steg 2 behöver anpassas .ll lärarnas arbetsbelastning - läsanvisningar, gemensam läsning på mötes.d av kortare texter, referat av forskning, några kan läsa och referera för de övriga.

Se exempel på li2eratur/forskning i exempeltexterna på www.sfivast.se/arbetslag/kollegialt-larande

Steg 3• Ta tydliga beslut om förändringar ni tänker genomföra i undervisningen• Försök enas om gemensamma förändringar – svårare få hållbarhet och se

resultat över >d om förändringarna görs av enskilda eldsjälar.• Bestäm på förhand när ni tänker mäta effekt av förändringarna – fler än jag

jobbar bäst under deadline…• Förändra undervisningen, inte i första hand bedömningsuppgiGerna.

Steg 4• Undvik att bli efterkloka. Har ni slarvat över

evidenssteget i början så är det inte lätt att urskilja effekt i steg 3.

• Viktigast inte att samla elevernas lärande i exakta mått, utan att följa upp och iaktta elevernas lärande efter förändringar är genomförda.

• All effekt leder professionellt lärande vidare• När effekten är synlig är det så himla kul!

Effekt?

Effekt? • Elevers förmåga a1 klara lärandemål före/e6er

förändringar i undervisning dokumenteras via test/film

• Tydliga skillnader i NP-resultat e6er genomförda förändringar

• Lärares upplevelser av höjd moDvaDon i klassrummet

• UDfrån rektors perspekDv på kvalitetsarbete:– Tydligare och mer gemensam bild av vad kvalitet är

– Olika anpassningar på olika studievägar

– Lärares delakDghet i kvalitetsarbetet har blivit tydligare

– Fler och djupare pedagogiska samtal i arbetslagen

Processledare InVäst:

amir.fikic@grkom.se

jenny.hostetter@grkom.se

Projektledare InVäst:

sofia.reimer@grkom.se

”Jag saknar processträffarna med InVäst.Jag kände mig alltid så himla smart på

våra möten.”

Deltagande rektor