View
237
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
FoU-dokument 2010:4
ISBN 978-91-86631-03-1
Stadskontoret
Kartläggning av kvalitetsindikatorer i
Nationella Kvalitetsregister med relevans
för kommunal rehabilitering
Paul Rogowski
Förord
Sedan Ädelreformen genomfördes har hälso- och sjukvårdsinsatser genom kommunens försorg ökat alltmer. Det har medfört att arbetsterapeuters och sjukgymnasters kompetens efterfrågas i allt större omfattning. Rehabiliteringspersonalen upplever att högre krav ställs på deras kunskap och kompetens. För att möta behovet av kunskapsutveckling har rehabchefgruppen och metodutvecklaren för rehabilitering tillsammans med Forsknings- och utvecklingsenheten /FoU Malmö format en aktivitet kallad Verksamhetsanknuten ämnesfördjupning inom kommunal rehabilitering.
Aktiviteten ger arbetsterapeuter och sjukgymnaster möjlighet att inhämta ny kunskap genom att fördjupa sig i ett yrkesspecifikt ämne adekvat för verksamheten. Det görs i form av en litteraturstudie under en period av åtta veckor. Resultatet av studien redovisas skriftligt i en rapport i publikationsserien FoU-dokument samt muntligt för rehabchefgruppen med flera. Möjligheten att inhämta ny kunskap bidrar till spjutspetskompetens och bildandet av en kunskapsbank för rehabiliteringspersonal. Förhoppningsvis stimuleras personalen till att stanna kvar i Malmö stad. Den som studerar ersätts av en erfaren kollega från en annan stadsdel. En vikarie anställs på kollegans vakans och erbjuds en god introduktion i rehabiliteringsarbetet. Erfarenhetsutbytet mellan kollegor kan både bidra till ökad kvalitet på rehabiliteringen och att den blir likvärdig för malmöbon.
Denna rapport är resultatet av en studie som genomförts av Paul Rogowski, legitimerad sjukgymnast som arbetar inom vård och omsorg i stadsdelen Hyllie. Han har genom en systematisk genomgång av Nationella Kvalitetsregister kartlagt kvalitetsindikatorer med relevans för kommunal rehabilitering. Förhoppningsvis bidrar studien till att kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer sprids och till ökad kvalitet i kommunal rehabilitering. Ett stort tack till Paul som självständigt, med engagemang och stor noggrannhet genomfört studien!
Aktiviteten är även ett samarbete mellan Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet och FoU Malmö genom delat handledarskap. Ragnhild Cederlund, med.dr. och leg. arbetsterapeut har genomfört den handledning som Lunds universitet svarat för. Malmö den 4 oktober 2010 Gittan Ekvall FoU–koordinator, äldreomsorg FoU Malmö Malmö stad
1
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning............................................................................................... 1 Sammanfattning......................................................................................................2 Bakgrund................................................................................................................. 3
446677889999
111115151518181919212121222223273131313234363740414344485354
Kvalitet................................................................................................................................... Kvalitetsindikatorer ..............................................................................................................
Resultatmått........................................................................................................................ Nationella Kvalitetsregister ................................................................................................. Nationella riktlinjer............................................................................................................... Kommunal rehabilitering..................................................................................................... Syfte ........................................................................................................................................
Frågeställningar................................................................................................................... Metod ......................................................................................................................
Informationssökning............................................................................................................ Sökta indikatorer ................................................................................................................ Elektroniska källor.............................................................................................................
Resultat .................................................................................................................. Aktuella Nationella Kvalitetsregister................................................................................ Kvalitetsindikatorer relevanta för kommunal rehabilitering .........................................
EQ-5D eller SF-36 .......................................................................................................... Diagnosspecifika tester, skalor och formulär........................................................................
Nationella Kvalitetsregister särskilt intressanta för kommunal rehabilitering ............ Rikshöft ............................................................................................................................ Riks-Stroke....................................................................................................................... Senior Alert ...................................................................................................................... Svenska Palliativregistret ...................................................................................................
Andra kvalitetsregister relevanta för rehabilitering ........................................................ Webrehab Sweden.............................................................................................................. Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) .......................................................... Reuma-registret ..................................................................................................................
Diskussion............................................................................................................. Referenser ............................................................................................................. Bilagor ...................................................................................................................
Bilaga 1a: Nationella Kvalitetsregister/Primärvården–aktiva länkar ........................... Bilaga 1b: Nationella riktlinjer–aktiva länkar .................................................................. Bilaga 2: Senior Alert ....................................................................................................... Bilaga 3: Svenska Palliativregistret.................................................................................. Bilaga 4: EQ-5D ............................................................................................................... Bilaga 5: SF-36 .................................................................................................................. Bilaga 6: Catquest–9SF 2010........................................................................................... Bilaga 7: Rikshöft.............................................................................................................. Bilaga 8a: Riks-Stroke avseende Arbetsterapi & Sjukgymnastik på sjukhuset............ Bilaga 8b: Riks-Stroke–3 månaders-uppföljning ............................................................ Bilaga 8c: Riks-Stroke–1 års-uppföljning ........................................................................ Bilaga 9: Health Assessment Questionnaire (HAQ).................................................... Bilaga 10: Bath Ankylosing SpondylitisFunktional Index .............................................
2
Sammanfattning
Intresset och behovet av att följa upp resultat av hälso- och sjukvård ökar både i nationellt perspektiv och i enskilt verksamhetsperspektiv. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i kommunal rehabilitering vill liksom alla andra professionella grupper inom hälso- och sjukvården, veta vilken effekt deras insatser har. Bra mått som speglar patientnytta och tillfredsställelse efterlyses.
Det övergripande syftet med denna studie var att kartlägga vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården i Sverige som innehåller kvalitetsindikatorer som kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö. Det var också av intresse att undersöka vilka av Nationella Kvalitetsregister som i sin helhet eller delvis fokuserar på kvaliteten i rehabiliteringsprocessen. Kartläggningen omfattade alla 71 Nationella Kvalitetsregister som var aktuella i landet i 2010.
Sökningar fokuserade på kvalitetsindikatorer/mått, som berör bland annat neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner, aktiviteter och delaktighet dvs. funktionsfrågeformulär eller enstaka frågor om ADL-status, frågor kring boendeformen och behov av hjälpmedel: tester, skalor, instrument och checklistor som bedömer rörlighet, styrka, gångförmåga, balans, förflyttningsförmåga, hälsorelaterad livskvalitet och liknande mätetal.
Resultatet av kartläggningen visar att det nu finns fyra Nationella Kvalitetsregister med stor relevans för kommunal rehabilitering samt kommunal vård och omsorg i Sverige. Det finns ytterligare tre andra register med ett flertal indikatorer relevanta för uppföljning av rehabiliteringsprocessen.
Inom ramen för kartläggningen upptäcktes det att 32 av 71 Nationella Kvalitetsregister innehåller minst en kvalitetsindikator som berör rehabilitering varav 30 innehåller kvalitetsindikatorer som kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering. Fyra Nationella Kvalitetsregister har arbetsterapeuter och sjukgymnaster som medlemmar i styrgruppen.
Förhoppningsvis bidrar denna studie till spridning av kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer, Nationella Kvalitetsregister och Nationella riktlinjer. På det viset kan den möjligtvis hjälpa till med att säkra kvalitet av kommunal rehabilitering i Malmö samt främja anslutning och rapportering till Nationella Kvalitetsregister och väcka intresse hos specialister i rehabilitering att engagera sig i utveckling av kvalitetsindikatorer och register.
3
Bakgrund
En förutsättning för evidensbaserad vård är att registrera vilka metoder som används och vilka resultat de ger. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i kommunal rehabilitering vill liksom alla andra professionella grupper inom hälso- och sjukvården, veta vilken effekt deras insatser har. Bra mått som speglar patientnytta och tillfredsställelse efterlyses. Att kunna göra jämförelser med andra liknande verksamheter kan ge inspiration till förbättringsarbete.
På nationell nivå efterfrågar arbetsterapeuter och sjukgymnaster genom sina representanter i professionella/fackliga organisationer, fler nationella riktlinjer, kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister som tydligt omfattar rehabilitering (Broqvist & Carlsson, 2010; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2008; FSA, 2009a, 2009b, Herting, 2010 och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR], 2010).
Även Socialstyrelsen uppmärksammar behovet av utveckling av metoder för uppföljning av rehabiliteringsinsatser vilket framgår av följande citat.
Det är idag inte möjligt att på nationell nivå följa upp vare sig rehabiliterings- eller habiliteringsinsatser på ett tillfredsställande sätt, dvs. viktig information registreras/dokumenteras inte och det går därför inte att fånga data via register eller andra informationssystem. Det är därför av stor vikt att mätmetoder, indikatorer och datakällor utvecklas (Socialstyrelsen, 2009c, s.32).
Regeringen anser att nuvarande statsbidrag till kommuner och landsting för att utveckla insatserna inom vård och omsorg om äldre personer successivt bör göras om till ett mer prestations- och resultatbaserat statsbidrag. Därmed hoppas regeringen att ett ökat engagemang och större fokus på kvalitet i äldreomsorgen ska uppnås. I februari 2010 har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] undertecknat en överenskommelse om ett prestationsbaserat statsbidrag till de mest sjuka äldre. Prestationsersättning kopplas till anslutningen och rapporteringen till två Nationella Kvalitetsregister. De är Svenska Palliativregistret och Senior Alert (Socialdepartementet, 2010).
Vidare utveckling av kvalitetsregister behövs och planeras. Under 2010 kommer regeringen och SKL att stärka sitt samarbete kring fortsatt utveckling av de nationella kvalitetsregistren. En utredning ska se över den gemensamma organisationen för kvalitetsregistren - hur registren bör finansieras samt hur olika intressenters behov kan tillgodoses (Socialdepartementet, 2010).
I följande avsnitt redovisas några för studien centrala begrepp.
4
Kvalitet
I Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12, 2 §), definierar Socialstyrelsen kvalitet som grad till vilken en verksamhet uppfyller ställda krav (Socialstyrelsen, 2005a). Kvalitetsarbete är en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal enligt § 31 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. God kvalitet inom hälso- och sjukvården omfattar sex kvalitetsområden, som såväl internationellt som i Sverige beskrivs i följande sex punkter (Socialstyrelsen, 2006). 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. 2. Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. 3. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. 4. Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Kvalitetsindikatorer
Väl genomtänkta frågeställningar är grunden till meningsfull resultatuppföljning. Begreppet indikator har sitt ursprung i latinets indico som betyder ange, röja, visa. Socialstyrelsen förklarar begreppet kvalitetsindikator på följande sätt:
För att kunna mäta och följa upp verksamheter behövs mått på kvalitet som är möjliga att följa upp i till exempel kvalitetsregister. Indikatorer gör det även möjligt att göra jämförelser mellan processer, resultat och kostnader över tid. Det finns en mängd olika definitioner av begreppen indikator och kvalitetsindikator. Dessa definitioner är ofta kopplade till indikatorernas syfte och användningsområden (http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer).
Socialstyrelsen citerar också Nationalencyklopedin enligt vilken en kvalitetsindikator är en mätbar variabel inom vården som används för att registrera viktiga aspekter av vårdkvalitet som risk för trycksår och risk
5
för fallskador. Med hjälp av indikatorer kan man identifiera förhållanden och områden som bör studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till förbättring. Enligt Socialstyrelsen bör en bra kvalitetsindikator ha speciella egenskaper och uppfylla följande krav: - Vetenskaplig rimlighet (validitet) som innebär att indikatorn bygger
på en kunskapsbas (vetenskap eller beprövad erfarenhet). Indikatorn kan också anses som valid om det råder professionell konsensus om att indikatorn speglar god vård.
- Vikt (relevans) innebär att indikatorn belyser områden som av olika skäl är viktiga för hälso- och sjukvårdens olika intressenter och där bibehållen eller förbättrad kvalitet är önskvärd.
- Mätbarhet innebär att indikatorn kan beskrivas så att den kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det vill säga att termer och begrepp samt population och mätperiod som ingår i indikatorn kan definieras. Att det finns ett tillförlitligt system för att fånga de data som krävs.
- Tolkningsbarhet och entydighet innebär att indikatorn kan, då det är relevant, standardiseras beträffande bakgrundsfaktorer, vilka kan påverka mätningens resultat. Möjliga felkällor kan identifieras och beskrivas så att de kan beaktas vid tolkning och analys (http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer).
Med andra ord kan en kvalitetsindikator bestå av en väl genomtänkt enstaka fråga eller ett helt frågeformulär, bedömningsinstrument, checklista, test, skala eller score. En kvalitetsindikator är ett mått/variabel som speglar kvaliteten och kan användas som underlag för redovisning, jämförelser och förbättringsarbete. Det finns olika typer av indikatorer (mått): - Strukturmått som beskriver organisationens förutsättningar och
resurser för att driva god vård, såsom personalens kompetens, bemanning, utrustning och arbetsrutiner.
- Processmått speglar vad som faktiskt görs i vården - när, var och hur. Exempel på det är diagnostiska procedurer (inklusive bedömning av ADL, balans, styrka, rörlighet etc.; riskbedömning för fall eller trycksår), behandlingsåtgärder, metodval, tid från diagnos till åtgärd, följsamhet gentemot vårdprogram samt följsamhet mot nationella riktlinjer.
- Resultatmått som speglar vårdresultat och hälsoeffekter (Sachs & Lawrence, 2004).
6
I den här studiens sammanhang kan information om resultatmått och framför allt korta/snabba resultatmått/indikatorer vara mest intressanta, som därför beskrivs mer utförligt nedan.
Resultatmått Den typ av indikator som kallas resultatmått kan delas upp i korta/snabba respektive långa/tröga mått. - Korta/snabba resultatmått speglar utfallet, förändring i hälsostatus, i
det korta perspektivet och lämpar sig väl för uppföljning internt i verksamheten. Exempel på sådana mått är graden av funktionsförbättring (i gångförmåga, personlig ADL, arbetskapacitet), graden av symtomlindring (smärta, illamående, andnöd, ångest, oro), graden av förekomsten av komplikationer (vårdrelaterade infektioner, felaktig läkemedelsanvändning, förväxling), graden av förändring av upplevd hälsa (hälsorelaterad livskvalitet) och nöjdhet med vården efter behandling/intervention.
- Långa/tröga resultatmått speglar vårdresultatet först efter lång tid (flera år) och har därmed begränsad användning i den direkta styrningen av den dagliga verksamheten inom hälso- och sjukvården. Exempel på sådana mått är 5-års överlevnad i bröstcancer, recidivfrekvens efter operation av ljumskbråck, frekvens njursvikt på grund av diabetes (Sachs & Lawrence, 2004).
Nationella Kvalitetsregister
Syftet med ett register är att belysa frågeställningar som specialister och andra aktörer inom hälso- och sjukvård anser viktiga och som inte kan belysas bra på annat sätt. Ett nationellt kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Det genomgår årligen granskning och bedömning, i enlighet med kriterierna nedan, för att kunna erhålla medelstilldelning av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister, 2008).
Beslutsgruppen består av representanter för sjukvårdshuvudmännen, Socialstyrelsen, SKL, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening (Eyenet Sweden, 2009).
Den Nationella Beslutsgruppen har följande kriterier för medelstilldelning - Registrets relevans för kvalitetssäkring i ett nationellt perspektiv:
problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader samt behov av kvalitetssäkring inom berört område.
- Registrets design dvs. uppläggning, innehåll, arbetssätt, förankring, process och resultatmått och täckningsgrad. Med andra ord registrets
7
möjlighet att generera relevant information som kan återföras till sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt.
- Registerhållarens och övriga sökandes kompetens vad gäller att driva ett kvalitetsregister.
- Analys/återkoppling: Analyser, rapportering och återföring av kunskap till sjukvården samt registrets betydelse för kliniskt förbättringsarbete (Skånsk Kvalitetskraft, 2009).
Nationella riktlinjer
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Alla Nationella riktlinjer innehåller kvalitetsindikatorer som ofta används i relevanta kvalitetsregister.
Kommunal rehabilitering
Kommunal rehabilitering är en del av den kommunala hemsjukvården. Grovt skattat omfattade hemsjukvården i landet år 2008 drygt 230 000 personer över 65 år i ordinärt och särskilt boende. Hemsjukvården för samtliga åldrar omfattade uppskattningsvis 250 000 personer. Cirka 72 000 personer i ordinärt boende fick hemsjukvård med kommuner som huvudman och minst 80 000 i landstingets regi. Ytterligare cirka 82 000 personer fick hemsjukvård i särskilt boende (Socialstyrelsen, 2009b).
Vanligt förekommande hälsoproblem hos äldre uppstår i samband med fraktur, stroke, hjärtsvikt, demens samt syn- och hörselnedsättning och depression (Socialstyrelsen, 2008). I åldersgruppen 65-74 år har drygt 30 procent av personerna någon typ av funktionsnedsättning och cirka 50 procent i åldersgruppen 75-84 år. Rörelsehinder förekommer hos 38 procent av kvinnorna och 28 procent av männen i åldersgruppen 75-84 år. Av alla personer som är över 75 år använder mer än 50 procent hjälpmedel för att kompensera ett rörelsehinder, till exempel rollator, badbräda, duschpall och stödhandtag i badrum (Statens Folkhälsoinstitut, 2008).
Behoven av hälso- och sjukvård hos de vårdtagare som betraktas som utskrivningsklara från sjukhusen har med åren blivit allt större och kräver alltmer kvalificerade insatser. Hemsjukvården får ta allt större ansvar för att tillgodose bland annat rehabiliteringsbehov. Rehabilitering definieras i Socialstyrelsens termbank som ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga
8
funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. ( http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ )
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster som är verksamma inom kommunal rehabilitering utreder och bedömer behov av insatser i förebyggande/habiliterande och rehabiliterande syfte. I arbetsterapeutens och sjukgymnastens uppgift ingår också, förutom behandling, att förskriva tekniska hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning utifrån det individuella behovet samt bedöma behovet av bostadsanpassning. En viktig del av rehabiliteringsarbete utförs av undersköterskor och vårdbiträden under handledning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Geriatrisk rehabilitering och vård resulterar i förbättring av funktionell status hos fem av sex patienter, efter vanliga sjukdomar som kräver inneliggande vård. Det resulterar även i ett ökat oberoende som möjliggör att 70 procent av patienterna kan återvända hem (Elmståhl, 2009).
Syfte
Det övergripande syftet med studien är att kartlägga vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården i Sverige som innehåller kvalitetsindikatorer som kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö.
Frågeställningar - Vilka Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården finns i
Sverige? - Vilka av dessa register i sin helhet eller delvis fokuserar på kvaliteten i
rehabiliteringsprocessen? - Vilka av dessa register innehåller kvalitetsindikatorer som har
relevans för kommunal rehabilitering och kan mäta/avläsa effekten av kommunal rehabilitering i Malmö?
9
Metod
Informationssökning
Sökningen avgränsades till Nationella Kvalitetsregister i landet som år 2010 sökt och erhållit anslag/stöd från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister.
Sökta indikatorer Sökningarna fokuserade på följande typ av indikatorer/mått, som berör bland annat neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner, aktiviteter och delaktighet som är domäner inkluderade i ICF - internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Indikatorerna kan anses relevanta för uppföljning i rehabiliteringsprocessen samt eventuellt även för uppföljning av resultat av kommunal rehabilitering dvs.: - funktionsfrågeformulär eller enstaka frågor om ADL status. - frågor kring boendeformen och behov av hjälpmedel. - tester, skalor, instrument och checklistor som bedömer rörlighet,
styrka, gångförmåga, balans, förflyttningsförmåga, hälsorelaterad livskvalitet och liknande mätetal.
Elektroniska källor Sökningen utfördes i följande steg: - Sökning via sökmotorn Google för sökord som kvalitet,
kvalitetsindikator, kvalitetsregister, Nationella Kvalitetsregister. - Sökning i National Encyklopedin (www.ne.se) med samma sökord
som ovan. - Sökning för samma sökord som ovan och Nationella riktlinjer på
Socialstyrelsens och Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) webbsidor. Genom sökningen identifierades den webbsida
(http://www.kvalitetsregister.se/) som Nationella Kvalitetsregister/SKL etablerat. Den innehåller bland annat en katalog med kort presentation av alla de år 2010 aktuella Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Där finns även information om registrens webbsidor/adresser.
En systematisk genomgång av katalogen genomfördes och sedan en systematisk genomgång av alla webbsidor som tillhör enskilda Nationella Kvalitetsregister. I första hand genomsöktes register som är grupperade i den webbaserade katalogen under begreppet Rörelseorgan, sedan register
10
grupperade under begreppen Cirkulationsorgan och Nervsystem och senare alla andra register.
För att hitta ovannämnda indikatorer/mått genomsöktes alla tillgängliga blanketter och frågeformulär som används av respektive register i uppföljningsprocessen. Navigeringsmetoden, som beskrivs under punkt A och B nedan har använts för att hitta dokument/blanketter med frågor som besvaras av vårdtagaren och/eller sjukvårdspersonalen i uppföljningsprocessen.
A. 1) Öppna Nationella Kvalitetsregister webbsida. http://www.kvalitetsregister.se/ 2) Klicka på fliken Årets register. 3) Välj register från meny till vänster. 4) Öppna registers egen webbsida. 5) Sök efter dokument och/eller frågeformulär, enkäter, blanketter, instrument, checklistor, registrering och liknande.. Om dokument/blanketter med frågor inte är tillgängliga för läsning som följd av att det krävs lösenord för inloggning eller på grund av andra hinder exempelvis ej kompatibel webbläsare (Adobe Reader 9 rekommenderas nu som minimum) kan följande navigering användas. B. 1) Öppna Nationella Kvalitetsregister webbsida. http://www.kvalitetsregister.se/ 2) Klicka på fliken Årets register. 3) Välj register från meny till vänster. 4) Klicka på länken 2010 års ansökan. Den finns under rubriken Ansökan & bilaga 5) Sökning i dokumentet Ansökan om anslag för Nationella Kvalitetsregister 2010. I det finns det fasta rubriker med information om vilka processmått och resultatmått som registerhållare har för avsikt att använda. Om registerhållare deklarerar att använda mätetal inom områden som är relevanta för rehabilitering såsom ADL etc. kan nästa steg i sökningen utföras. 6) Kontakt med registerhållare via telefon eller e-post för detaljer om aktuella frågeformulär/uppföljningsdokument.
11
Resultat
Nationella Kvalitetsregisters webbsida visar att det år 2010 finns 71 aktuella register (http://www.kvalitetsregister.se/). Resultatet av denna studie visar att 32 av dessa 71 registren innehåller kvalitetsindikatorer som fokuserar på olika aspekter av rehabiliteringsprocessen. Vissa av dessa kvalitetsindikatorer kan även vara intressanta för arbetsterapeuter och sjukgymnaster verksamma i Malmö stad som eventuellt mått/ bedömningsinstrument som kan avläsa effekten av kommunal rehabilitering.
Enligt Nationella Kvalitetsregisters webbsida berör åtta kvalitetsregister i stor grad primärvården. Enligt National Encyklopedin inkluderar primärvården den sjukvård som till följd av Ädel- och psykiatrireformen bedrivs av kommunerna. Därför berör de åtta kvalitetsregistren till viss grad även kommunal rehabilitering (ibid). Dessa åtta register täcker in områden som diabetes, hjärtsvikt, astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), demensvård, palliativ vård, vårdprevention och svårläkta sår (se bilaga 1 a där det finns aktiva länkar till de åtta registren). Socialdepartementet och SKL rekommenderar nu kommuner/primärvård att ansluta sig till två av dem dvs. Senior Alert (se bilaga 2) och Palliativregistret (se bilaga 3).
Socialstyrelsen har hittills publicerat följande tio Nationella riktlinjer Demens, Depression och ångest, Diabetes, Stroke, Hjärtsjukvård, Missbruk och beroende, Bröst-, kolorektal- och prostatacancer, Blodpropp/VTE, Astma och KOL samt Höftfraktur (se bilaga 1 b där länkar är aktiva). Alla ovannämnda riktlinjer innehåller kvalitetsindikatorer som ingår i relevanta Nationella Kvalitetsregister och har relevans för vård och omsorg av äldre. Flera indikatorer från Nationella riktlinjer kan vara intressanta för kommunal rehabilitering.
Aktuella Nationella Kvalitetsregister
Det finns nu 2010, sjuttioen Nationella Kvalitetsregister. Alla aktuella Nationella Kvalitetsregister är presenterade i tabell 1. Tabellen visar registertitel och registrets individuella nummer. Det saknas några nummer i tabellen exempelvis mellan register nr 4 och 9 och mellan register nr 10 och 15. Detta innebär att register med nr 5, 6, 7 och 8 samt register med nr 11, 12, 13 och14 tidigare har erhållit finansiering av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister men inte för 2010. Det kan även betyda att register som tidigare erhållit individuellt nummer har anslutit sig till något annat register med liknande profil/intresse (enligt
12
Ejja Häman Aktell, Nationella Kvalitetsregister/SKL, genom personlig kommunikation, 11 juni 2010).
Registertiteln ger oftast bra information om registers fokus/område. Vissa av titlarna har samband med diagnos som exempelvis Riks- Stroke, Svenska Multipelskleros registret; andra har samband med åtgärd/behandlingsmetod som exempelvis Svenska knäprotesregistret och Svenska höftprotesregistret.
Register med titel som tydligt indikerade område/patientgrupp som ligger utanför kompetens och ansvar hos kommunal vård och omsorg granskades inte närmare. Exempel på sådana register är nr 1 (Barn Obesitas Register) nr 10 (Nationell register för barn- och ungdomsdiabetes). Även registren med nr 25, 37, 70, 79, 88, 133 och157 tillhör denna grupp. Register som inte granskades närmare är markerat med asterisk vid registers nummer i tabell 1.
Tabell 1 innehåller också registrens webbadresser. Om det uppstår problem med att öppna registrets sida via adressen från tabellen kan navigering beskriven under punkt A i metodavsnittet användas.
Tabell 1 Nationella Kvalitetsregister
1* BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) www.e-boris.se
2 RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister) www.ucr.uu.se/rikssvikt
3 Nationella Prostatacancerregistret www.roc.se
4 Nationellt Kvalitetsregister för Blåscancer www.ocsyd.se
9 Nationella Diabetes Registret (NDR) www.ndr.nu
10* SWEDIABKIDS, Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes
www.ndr.nu/ndr2/
15 Svenska Multipel Skleros Registret www.msreg.net
16 Nationella Katarktregistertregistret www.cataractreg.com
17 Svenska Cornearegistret www.eyenetsweden.se
20 Swedeheart www.ucr.uu.se/swedeheart
21 Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus www.hjartstoppamb.se
23 Riks-Stroke www.riks-stroke.org
24 Swedvasc www.ucr.uu.se/swedvasc/
25* SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar
www.ucr.uu.se/swedcon
26 Andningssviktregistret www.ucr.uu.se/swedevox
27 Nationellt kvalitetsregister för öron-,näs- och halssjukvård
www.kvalitet.onh.nu
28 Svenskt Bråckregister www.svensktbrackregister.se
29 RIKSHÖFT www.rikshoft.se
30 Svenska Höftprotesregistret www.shpr.se
31 Svenska knäprotesregistret www.ort.lu.se/knee
32 Nationellt kvalitets-Register över smärtrehabilitering www.ucr.uu.se/nrs
33 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister www.swerre.se
34 Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi)
www.4s.nu
35 Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi www.gynop.org www.gynop.se
37* Mödrahälsovårdsregistret www.sfog.se
39 Svenskt anestesiregister www.noname.doneit.se/sfai/default.php
40 Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) www.icuregswe.org
48 Nationella bröstcancerregistret www.incanet.se/Om-kvalitetsregister/Brostcancer/
55 Svenska Axel Artroplastik Registret www.ssas.se/axel
56 Scandinavian quality register for thyroid- and parathyroid surgery
www.thyroid-parathyroidsurgery.com
57 CP-uppföljningsprogrammet i Sverige (CPUP) www.cpup.se
60 Nationellt kvalitetsregister för Esofagus och Ventrikelcancer
www.incanet.se
62 Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin)
www.ucr.uu.se/webrehab/
70* Svenska Barnreumaregistret
71 Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom Leverantörsbyte hemsida kommer inom kort
13
Tabell 1 Nationella Kvalitetsregister fortsättning
74 Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus www.hjartstoppsjh.se
75 Svenska Demensregistret (SveDem) www.ucr.uu.se/svedem/
76 Scandinavian Obesity Surgery Registry – SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register)
www.soreg.nu
77 InfCare HIV www.infcare.se
79* PNQn (Perinatalt kvalitetsregister/neonatologi) www.pnq.se
80 Nationellt kvalitetsregister för kateterablation www.ablationsregistret.se
81 Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi www.ucr.uu.se/gallriks/
83 Makularegistret www.eynetsweden.se
85 Nationellt kvalitetsregister för cancer recti-kirurgi www.oc.umu.se/rekti.rektreg.htm
88* Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF)
www.ucr.uu.se/qivf/
90 Svenska Palliativregistret www.palliativ.se
93 Svenska Korsbandsregistret www.aclregister.nu
108 AuriculA – Atrial fibriallation and Anticoagulation registry
www.ucr.uu.se/auricula
111 Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi www.incanet.se
116 Nationellt kvalitetsregister för koloncancer-kirurgi www.roc.se/kolorektal.asp
118 Senior Alert www.senioralert.se
119 Svenska Armbågs Artroplastik Registret www.ssas.se
120 Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR) www.snronline.se
122 Riks-KOL www.ucr.uu.se/rikskol/
123 Nationellt kvalitetsregister för infektionssjukdomar www.infektion.net
124 Svenska Hypofysregistret www.svenskahypofysgruppen.se
125 Diagnostiskt bensårsregister,RiksSår www.eyenetsweden.se
127 Svenska PAH Registret www.ucr.uu.se/spahr
128 Kvalitetsregister för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar
www.incanet.se
132 Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer www.incanet.se
133* Nationellt kvalitetsregister för barn ungdom med kroniska sjd
ännu ej tillgänglig men planeras vara i bruk 2010
137 Kvalitetsregistret för hjärntumörer www.roc.se/hjarntumor.asp
138 Svenska testikelcancerregistret-SWENOTECA www.incanet.se
143 Nationellt Register för Cancer i Pankreas och Periampullärt
finns ännu ingen
144 Nationella astma registret www.astmareg.se
147 Blodcancerregistret www.incanet.se/Om-kvalitetsregister/Blodcancer/
152 Nationellt lungcancerregister www.roc.se
154 Nationella njurcancerregistret www.karolinska.se/oc
157* Kvalitetsregister för graviditets- och fosterdiagnostik www.nupp.se
160 HAKIR-Handkirurgiskt kvalitetsregister www.HAKIR.se
161 Malignt hudmelanom Nationellt kvalitetsregister www.incanet.se
166 Amputations- och Protesregistret
14
15
Kvalitetsindikatorer relevanta för kommunal rehabilitering
I tabell 2 presenteras Nationella Kvalitetsregister som innehåller någon eller några kvalitetsindikatorer med relevans för uppföljning av resultat inom rehabiliteringsprocessen. 32 av 71 Nationella Kvalitetsregister innehåller minst en kvalitetsindikator som berör rehabilitering varav 30 innehåller kvalitetsindikatorer som kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering. Fyra Nationella Kvalitetsregister har arbetsterapeuter och sjukgymnaster som medlemmar i styrgruppen.
EQ-5D eller SF-36 Flera Kvalitetsregister innehåller instrument som mäter livskvalitet och presenteras i tabellen under rubriker: EQ-5D eller SF-36.
EQ-5D (se bilaga 4) är ett resultat av ett europeiskt samarbetsprojekt EuroQol som påbörjades i slutet av 1980-talet och idag har EuroQol-gruppen medlemmar från mer än 20 länder. EQ-5D är ett standardiserat frågeformulär som utvecklades för att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter. I instrumentet ingår fem olika dimensioner: rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Instrumentet kan användas oavsett patientens sjukdom eller behandling och är utformat så att patienten själv ska kunna ange sin hälsostatus med hjälp av EQ-5D.
Det kan vara på sin plats att påpeka att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Malmö stad har möjlighet att registrera resultat/score av EQ-5D i befintligt, datoriserat patientjournalsystem som kallas Origo. Det finns fast inbyggd funktion i Origo som möjliggör registrering av EQ-5D. SF-36, Hälsoenkät (se bilaga 5) innehåller också frågor kring ADL och förflyttningsförmåga.
Diagnosspecifika tester, skalor och formulär I kolumn med rubriken Diagnosspecifika tester, skalor och formulär i tabell 2 presenteras mätinstrument/indikatorer, som kan vara särskilt intressanta för arbetsterapeuter och sjukgymnaster, beroende på vilka diagnoser deras patienter har. Några av de presenterade instrumenten är troligen mindre kända som exempelvis Catquest-9SF (se bilaga 6) som kan hjälpa till att bedöma försämring eller förbättring av synförmåga genom frågor kring ADL.
Tab
ell 2
. Kva
lite
tsin
dika
tore
r m
ed r
elev
ans
för
kom
mun
al r
ehab
ilit
erin
g oc
h N
atio
nell
a K
vali
tets
regi
ster
sam
t reg
istr
ens
web
badr
esse
r
Reg
is-
ter-
nu
m-
mer
Reg
iste
rtit
el
Re-
ha
b R
e-
hab
Kom
-m
un
EQ
- 5D
S
F-
36
AD
L
Frå
gor
Rör
- li
g-
het
Frå
gor
Fysi
sk
akti
-vi
tet
Frå
gor
Hjä
lp-
med
el
Boe
nde
-for
m
Dia
gnos
spec
ifik
a te
ster
, sk
alor
och
fo
rmul
är
Reg
iste
r w
ebb
adre
ss
2 R
iksS
vikt
(N
atio
nell
t Hjä
rtsv
iktr
egis
ter)
X
X
X
w
ww
.ucr
.uu.
se/r
ikss
vikt
9 N
atio
nell
a D
iabe
tes
Reg
istr
et (
ND
R)
X
X
X
ww
w.n
dr.n
u
15
Sven
ska
Mul
tipel
Skl
eros
Reg
istr
et
X
X
Kur
tzke
s E
DS
S
ww
w.m
sreg
.net
16
Nat
ione
lla
Kat
arak
treg
istr
et
X
X
Cat
ques
t-9S
F, F
orm
ulär
1
ww
w.c
atar
actr
eg.c
om
17
Sven
ska
Cor
near
egis
tret
X
X
ww
w.e
yene
tsw
ede
n.se
20
Sw
edeh
eart
X
X
X
X
ww
w.u
cr.u
u.se
/sw
ede
hear
t
21
Nat
ione
llt r
egis
ter
för
hjär
tsto
pp u
tanf
ör
sjuk
hus
XX
w
ww
.hja
rtst
opp
am
b.se
23
Rik
s-S
trok
e X
X
X
X
ww
w.r
iks-
stro
ke.o
rg
24
Swed
vasc
X
X
ww
w.u
cr.u
u.se
/sw
edv
asc/
26
And
ning
ssvi
ktre
gist
ret
X
X
SR
I w
ww
.ucr
.uu.
se/s
we
devo
x 29
R
IKS
HÖ
FT
X
X
X
X
X
w
ww
.rik
shof
t.se
30
Sven
ska
Höf
tpro
tesr
egis
tret
X
w
ww
.shp
r.se
31
Sven
ska
knäp
rote
sreg
istr
et
X
ww
w.o
rt.lu
.se/
knee
32
Nat
ione
llt k
vali
tets
- R
egis
ter
över
sm
ärtr
ehab
ilit
erin
g X
X
X
w
ww
.ucr
.uu.
se/n
rs
33
Sve
nsk
Reu
mat
olog
is K
vali
tets
regi
ster
X
X
X
X
H
AQ
, Bat
h A
nkyl
osin
g S
pond
ylit
is
Fun
ctio
nal I
ndex
, BA
SM
I w
ww
.sw
erre
.se
34
Sve
nska
ryg
greg
istr
et
(tid
igar
e U
ppfö
ljni
ng a
v ry
ggki
rurg
i)
X
X
X
X
X
X
Osw
estr
y-R
yggf
unkt
ions
skal
a,
Nec
k D
isab
ilit
y In
dex
ww
w.4
s.n
u
35
Nat
ione
llt k
valit
etsr
egis
ter
inom
g
ynek
olog
isk
kiru
rgi
XX
w
ww
.gyn
op.o
rg o
ch w
ww
.gyn
op.s
e
39
Sven
skt a
nest
esir
egis
ter
XX
w
ww
.non
ame.
done
it.se
/sfa
i/def
ault.
php
40
Sven
ska
Inte
nsiv
vård
sreg
istr
et (S
IR)
X
X
X
ww
w.ic
ureg
swe.
org
55
Sven
ska
Axe
l Art
ropl
astik
Reg
istr
et
X
X
X
W
OO
S I
ndex
w
ww
.ssa
s.se
/axe
l 56
Sc
andi
navi
an q
ualit
y re
gist
er f
or t
hyro
id-
and
par
athy
roid
sur
gery
X
X
X
w
ww
.thyr
oid-
para
thyr
oids
urg
ery
.com
60
N
atio
nellt
kva
litet
sreg
iste
r fö
r
Eso
fagu
s oc
h V
entr
ikel
canc
er
X
X
Fun
ktio
nsst
atus
enl
K
arno
fsky
inde
x w
ww
.inca
net
.se
För
klar
inga
r:
Två
kry
ss (
XX
) i t
abel
len
bety
der
att
dok
umen
t/bl
anke
tter
med
frå
gor
inte
var
till
gäng
liga
för
läsn
ing
via
regi
stre
ts w
ebbs
ida
men
reg
iste
rhål
lare
dek
lare
rade
i si
n an
söka
n om
ans
lag
för
Nat
ione
lla
Kva
list
etsr
egis
ter
inte
ntio
n at
t an
vänd
a m
ätet
al in
om o
mrå
de s
om b
erör
AD
L
Kur
tzke
s E
DS
S (
Exp
ande
d D
isab
ilit
y S
tatu
s S
cale
) -
Fun
ktio
nsst
örni
ngss
katt
ning
vid
Mul
tipe
l Scl
eros
is.
SR
I S
ever
e R
espi
rato
ry I
nsuf
fici
ency
Que
stio
nnai
re –
Frå
gefo
rmul
är o
m li
vssi
tuat
ione
n fö
r pa
tien
ter
med
Svå
r R
espi
rato
risk
Ins
uffi
cien
s H
AQ
(H
ealt
h A
sses
smen
t Que
stio
nnai
re),
BA
SM
I (
Bat
h A
s M
etro
logy
Ind
ex)
Osw
estr
y L
ow B
ack
Pai
n D
isab
ilit
y In
dex/
Que
stio
nnai
re -
Ryg
gfun
ktio
nssk
ala,
W
OO
S (
Wes
tern
Ont
ario
Ost
eoar
thri
tis
of th
e S
houl
der)
Ind
ex. E
tt d
iagn
os -
spe
cifi
kt v
erkt
yg f
ör a
tt u
tvär
dera
livs
kval
itet
hos
per
sone
r m
ed a
xelb
esvä
r.
Fun
ktio
nsst
atus
enl
Kar
nofs
ky in
dex
100
poä
ng -
I s
tånd
att
kla
ra a
v no
rmal
akt
ivit
et. I
nga
teck
en p
å sj
ukdo
m. I
nga
klag
omål
. 80
p. -
Nor
mal
akt
ivit
et m
ed a
nstr
ängn
ing,
någ
ra s
ympt
om o
ch s
jukd
om. 6
0 p.
- T
ar h
and
om s
ig s
jälv
m
en b
ehöv
er o
ftas
t hjä
lp. K
an e
j arb
eta.
40
p. -
Ur
stån
d at
t ta
hand
om
sig
sjä
lv, h
andi
kapp
ad. B
ehöv
er s
jukh
usvå
rd 2
0 p.
- M
ycke
t sju
k
Tab
ell 2
Kva
lite
tsin
dika
tore
r m
ed r
elev
ans
för
kom
mun
al r
ehab
ilit
erin
g oc
h N
atio
nell
a K
vali
tets
regi
ster
sam
t reg
istr
ens
web
badr
esse
r
Reg
is
ter-
nu
m-
mer
Reg
iste
r R
e-
hab
Re-
ha
b K
om-
mun
EQ
- 5D
S
F-
36
AD
L
Frå
gor
Rör
- li
g-
het
Frå
gor
Fysi
sk
akti
-vi
tet
Frå
gor
Hjä
lp-
med
el
Boe
nde
-for
m
Dia
gnos
spec
ifik
a te
ster
, ska
lor
och
fo
rmul
är
Reg
iste
r w
ebb
adre
ss
62
Web
reha
b Sw
eden
(K
valit
etsr
egis
ter
in
om r
ehab
ilite
ring
smed
icin
) X
X
X
FIM
, GO
SE
, w
ww
.ucr
.uu.
se/w
ebr
eha
b
75
Sven
ska
Dem
ensr
egis
tret
(Sve
Dem
) X
X
X
MM
T
ww
w.u
cr.u
u.se
/sve
dem
/
76
Scan
dina
vian
Obe
sity
Sur
gery
Reg
istr
y –
SO
Reg
(tid
igar
e: S
vens
kt
Obe
sita
skir
urgi
skt r
egis
ter)
X
X
X
ww
w.s
oreg
.nu
80
Nat
ione
llt k
valit
etsr
egis
ter
för
kate
tera
blat
ion
X
X
X
ww
w.a
blat
ions
regi
stre
t.se
90
Sve
nska
Pal
liat
ivre
gist
ret
X
X
w
ww
.pa
lliat
iv.s
e
93
Sve
nska
Kor
sban
dsre
gist
ret
X
X
KO
OS
w
ww
.acl
regi
ster
.nu
118
Sen
ior
Ale
rt
X
X
Dow
nton
Fal
l Ris
k In
dex,
N
orto
nssk
ala,
SF
MN
A
ww
w.s
enio
rale
rt.s
e
119
Sve
nska
Arm
bågs
Art
ropl
asti
k R
egis
tret
X
X
Q
uick
DA
SH
w
ww
.ssa
s.se
12
0 Sv
ensk
t Nju
rReg
iste
r/Sw
edis
h R
enal
Reg
istr
y (S
RR
) X
X
X
w
ww
.snr
onlin
e.se
122
Rik
s-K
OL
X
X
M
RC
ska
lan,
CC
Q
ww
w.u
cr.u
u.se
/rik
skol
/ 12
3 N
atio
nellt
kva
litet
sreg
iste
r f
ör in
fekt
ions
sjuk
dom
ar
X
X
Gls
gow
out
com
e sc
ale
ww
w.in
fekt
ion.
net
124
Sven
ska
Hyp
ofys
regi
stre
t X
X
X
w
ww
.sve
nska
hyp
ofys
gru
ppen
.se
125
Dia
gnos
tisk
t be
nsår
sreg
iste
r,R
iksS
år
X
X
X
X
w
ww
.eye
nets
wed
en.
se
132
Sven
skt k
valit
etsr
egis
ter
för
huv
ud-
och
hal
scan
cer
X
X
WH
O P
erfo
rman
ce s
tatu
s w
ww
.inca
net.s
e
137
Kva
lite
tsre
gist
ret f
ör h
järn
tum
örer
X
X
W
HO
Per
form
ance
sta
tus
w
ww
.roc
.se/
hja
rntu
mor
.asp
14
3 N
atio
nellt
Reg
iste
r fö
r C
ance
r i
Pan
krea
s oc
h P
eria
mpu
llärt
X
X
W
HO
Per
form
ance
sta
tus
finns
änn
u in
gen
147
Blo
dcan
cerr
egis
tret
X
X
W
HO
Per
form
ance
sta
tus
ww
w.r
oc.s
e
152
Nat
ione
llt lu
ngca
ncer
regi
ster
X
X
W
HO
Per
form
ance
sta
tus
ww
w.r
oc.s
e
160
HA
KIR
-Han
dkir
urgi
skt k
vali
tets
regi
ster
X
X
X
w
ww
.HA
KIR
.se
För
klar
inga
r:
Två
kry
ss (
XX
) i t
abel
len
bety
der
att
dok
umen
t/bl
anke
tter
med
frå
gor
inte
var
till
gäng
liga
för
läsn
ing
via
regi
stre
ts w
ebbs
ida
men
reg
iste
rhål
lare
dek
lare
rade
i si
n an
söka
n om
ans
lag
för
Nat
ione
lla
Kva
list
etsr
egis
ter
in
tent
ion
att a
nvän
da m
ätet
al in
om o
mrå
de s
om b
erör
AD
L
Res
ulta
tmåt
t ink
lude
rar
FIM
(F
unct
iona
l Ind
epen
denc
e M
easu
re),
GO
SE
(G
lasg
ow O
utco
me
Sca
le E
xten
ded)
M
MT
Min
i Men
tal T
est
KO
OS
Kne
e in
jury
and
Ost
eoar
thri
tis
Out
com
e S
core
S
F M
NA
Sho
rt F
orm
Min
i Nut
riti
onal
Ass
essm
ent
Qui
ck D
AS
H D
isab
ilit
ies
of th
e A
rm, S
houl
der
and
Han
d s
cori
ng
MR
C s
kala
n M
edic
al R
esea
rch
Cou
ncil
dys
pnea
sca
le
C
CQ
Cli
nica
l CO
PD
Que
stio
nnai
re (
CO
PD
Kro
nisk
t Obs
truk
tiv
Lun
gsju
kdom
)
Per
form
ance
sta
tus
en
ligt
WH
O
0 K
lara
r al
l nor
mal
akt
ivit
et u
tan
begr
änsn
ing.
1
Kla
rar
inte
fys
iskt
krä
vand
e ak
tivi
tet m
en ä
r up
pegå
ende
och
i st
ånd
till
lätt
are
arbe
te.
2 Ä
r up
pegå
ende
och
kan
skö
ta s
ig s
jälv
men
kla
rar
inte
att
arb
eta;
är
uppe
i rö
rels
e m
er
än 5
0% a
v dy
gnet
s va
kna
tim
mar
. 3
Kan
end
ast d
elvi
s sk
öta
sig
själ
v; ä
r bu
nden
till
sän
g el
ler
stol
mer
än
50%
av
dygn
ets
vakn
a ti
mm
ar.
4 K
lara
r in
te n
ågon
ting
; kan
inte
skö
ta s
ig s
jälv
; är
helt
bun
den
till
sän
g el
ler
stol
.
18
Nationella Kvalitetsregister särskilt intressanta för kommunal rehabilitering
I följande avsnitt presenteras på ett mer detaljerat sätt fyra Nationella Kvalitetsregister som kan vara särskilt intressanta för arbetsterapeuter och/eller sjugymnaster verksamma i kommunal rehabilitering. De är RIKSHÖFT, Riks – Stroke, Senior Alert och Svenska Palliativregistret.
Det finns ytterligare tre register, med stor relevans för en rehabiliteringsprocess. De presenteras också närmare i nästa avsnitt. De är Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin), Reuma-registret (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) och Nationella register över Smärtrehabilitering (NRS).
Ännu ett register med fokus på bland annat rehabilitering är under utveckling med planerad uppstart i september 2010. Det är Amputations- och protesregistret med syfte att påvisa skillnader som förekommer i vården vid amputation, protesförsörjning och rehabilitering. Enligt ansökan för finansiering år 2010 kommer den att innehålla frågeformulär/indikatorer med fokus på indikationer för amputation, frekvens, behandlingsstrategi, amputationsnivå, läkningsnivå samt tillgänglighet för protesförsörjning och långsiktig patientnytta.
Rikshöft Höftfraktur tillhör tillsammans med stroke och hjärtsvikt de tre sjukdomsgrupper som orsakar störst kostnader för personer som fyllt 65 år (SKL, 2008). Vården av patienter med höftfraktur inklusive deras rehabilitering kostar 2,3 miljarder årligen i Sverige (SKL, 2009). Cirka 18 000 personer drabbas årligen av höftfraktur varav cirka 600 i Malmö (Rogmark, 2003).
Nationella Höftfrakturregistret kallat RIKSHÖFT är etablerat sedan 1988. Bland de frågor dvs. kvalitetsindikatorer som registret inkluderar finns det fyra frågor dvs. nr 22, 23, 24 och 26, med flera svars alternativ, som till viss grad kan avspegla effekten av kommunal rehabilitering (se Frågeformulär, bilaga 7). Frågorna berör boendeformen före och efter frakturen, gångförmåga och behov av gånghjälpmedel. Dessutom antal dagar på annat boende i de fall patienten inte återkommer hem direkt efter utskrivning från ortopediska kliniken. Svaret på ovannämnda frågor jämförs med status före frakturen. Vid 4- månadersuppföljning ställs dessutom fråga 26.
19
Riks-Stroke Årligen insjuknar ca 30 000 personer i stroke i Sverige. Stroke är den enskilda somatiska sjukdomsgrupp som kräver flest vårddagar inom sjukvård. Den årliga kostnaden beräknas till över 12 miljarder kronor (SKL, 2009).
Nationella kvalitetsregistret för stroke, kallat Riks-Stroke, etablerades 1994. Registret innehåller ett flertal frågor/kvalitetsindikatorer, som berör rehabilitering på sjukhuset och kommunal rehabilitering samt frågor kring kvalitet av andra kommunala insatser i vård och omsorg.
Socialstyrelsen har utfört tillsyn i strokesjukvården och skriver följande i sin rapport:
Liksom inom primärvården saknade den kommunala hälso- och sjukvården instrument för att följa upp kvaliteten och säkerheten i vården av strokepatienterna. Något system för att registrera patienter med diagnosen stroke fanns inte. Den paramedicinska personalen uttryckte intresse för att medverka i Riks-Stroke-rapporteringen vid uppföljning tre månader efter utskrivningen från sjukhus. Man menade att funktionsbedömningarna vid dessa tidpunkter kunde göras säkrare av sjukgymnast/arbetsterapeut som träffade patienten än av sjuksköterska från strokeavdelningen på sjukhuset som gjorde bedömningen per telefon (Socialstyrelsen, 2009d, s.18).
Vidare skriver Socialstyrelsen i samma rapport att alla sjukhus som medverkade i Riks-Stroke anser att anslutningen till registret var den enskilt viktigaste kvalitetshöjande faktorn i strokevården. I Riks-Strokeregistret finns följande formulär med relevans för rehabilitering. Frågor i Riks – Stroke avseende arbetsterapi (på sjukhuset) (se bilaga 8a). Frågor i Riks – Stroke avseende sjukgymnastik (på sjukhuset) (se bilaga 8a). Riks-Stroke – 3 månaders – uppföljning (se bilaga 8b). I frågeformuläret finns följande frågor med relevans för rehabilitering dvs. fråga nr 1, nr 3, nr 4, nr 5, nr 7 och nr 26. Frågorna berör boendeformen, rörlighet, behov av hjälp vid ADL, typen av stöd/hjälp från kommunen efter utskrivning från sjukhuset inklusive hemrehabilitering och graden av nöjdhet med rehabilitering. Riks- Stroke – 1 års-uppföljning (se bilaga 8c). Frågeformulär med kvalitetsindikatorer som har stor relevans för kommunal rehabilitering och andra insatser från kommunen. Det innehåller frågor kring behov av social hemtjänst och hjälp med ADL, behov av hjälpmedel och rehabilitering.
Senior Alert Två andra Nationella register med relevans för kommunal vård och omsorg och kommunal rehabilitering presenteras i följande stycken. Registren kallas Senior Alert och Svenska Palliativregistret.
20
De två ovannämnda registrens betydelse för att säkra kvalitet inom kommunal vård och omsorg uppmärksammades nyligen av Regeringen och SKL som har undertecknat en överenskommelse om ett prestationsbaserat statsbidrag. Ett prestationsbaserat statsbidrag till SKL, för vård och omsorg av sjuka äldre, kommer under 2010 att kopplas till graden av kommunens/lanstingets anslutning och rapporteringen till Senior Alert och Svenska Palliativregistret (Socialdepartementet, 2010).
Fallskador, undernäring och trycksår uppmärksammas som viktiga hälsoproblem hos äldre. Senior Alert är ett Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg inom de tre områdena (se bilaga 2).
Var tredje äldre person över 65 år faller minst en gång varje år. Av äldre som bor i särskilda boenden faller två tredjedelar. Varje år avlider cirka 1 400 personer av fallskador i Sverige, vilket är tre gånger så många som omkommer till följd av trafikolyckor (Skog, Almgren & Rising, 2010). Fallolyckor orsakar flest skador bland äldre och utgör 45 procent av det totala antalet som vårdats på sjukhus till följd av olyckor. Äldres fallolyckor står för 6 procent av alla vårddygn vid sjukhusen. Räddningsverket har beräknat kostnaderna för fallskador bland äldre i samhället till drygt 5 miljarder kronor årligen (SKL, 2008).
Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för sjuklighet och förlängd vårdtid. I en svensk studie av 5120 äldre inom vård och omsorg var cirka 28 procent undernärda. Body Mas Index under 22 kan hos äldre vara ett tecken på undervikt. Också viktförlust på mer än 5 procent under senaste halvåret eller mer än 10 procent på 10 år anses vara en riskfaktor för undernäring hos äldre personer (Socialstyrelsen, 2001).
Trycksår kan uppstå hos äldre med följande riskfaktorer: sängliggande, rullstolsburna, de som sitter i stol under stor del av dagen, uttorkade, undernärda, inkontinenta (eller annan anledning till fuktig hud) och/eller har nedsatt känsel, de som har nedsatt cirkulation i underben/fötter, de som tidigare haft trycksår och de som har genomgått en operation som tagit lång tid.
Olika professioner inom vård och omsorg arbetar med områdena undernäring, fallprevention och trycksår dagligen. Områdena har en stark koppling till varandra. En undernärd person har lättare att falla, att få en höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår.
Att förebygga fall, trycksår (framförallt under sittande i rullstol) samt förebygga undernäring (genom t.ex. ADL-träning kring födointag, optimal kroppsställning under måltiden och relevanta hjälpmedel) är också en viktig del av arbetsterapeutens och sjukgymnastens arbete inom kommunal rehabilitering.
Senior Alert bygger på ett förebyggande arbetssätt det vill säga dels systematik och dels struktur som framgår av följande:
21
Systematik: Samtliga vårdtagare riskbedöms genom evidensbaserade instrument. - RBT – skalan (RiskBedömning Trycksår) och Modifierad Norton
scale är ett bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår,
- SF-MNA (Short form-Mini Nutritional Assessment), risk för undernäring (utökad MNA är möjligt att välja till) samt
- Downton Fall Risk Index (DFRI) fallrisk. Struktur: De evidensbaserade instrumenten för riskbedömning tillsammans med evidensbaserade åtgärder hämtade från vårdprogram skapar en gemensam struktur inom slutenvård, primärvård och kommun. Registret etablerades i 2006. ( www.senioralert.se)
Svenska Palliativregistret Årligen dör knappt 95 000 personer i Sverige, varav cirka 80 procent är väntade dödsfall där det finns behov av någon form av palliativ vård (Socialdepartementet, 2010).
Svenska Palliativregistret (se bilaga 3) har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. För att kunna åstadkomma detta har registret börjat med att i samband med alla dödsfall studera vården sista veckan i livet. Intresset för att delta i registret ökar och för närvarande registrerar 2/3 av landets kommuner dödsfall i registret (Socialdepartementet, 2010). Frågorna i registret berör bl.a. följande verksamheter: - primärvårdsenhet inklusive allmän hemsjukvård - kommunal eller annan basal (allmän) hemsjukvård - korttidsboende - särskilt boende - avancerad hemsjukvård (ASiH/SAH/PAH el liknande). Fråga nr 9 i Palliativregistret avspeglar tillgång till arbetsterapeut/sjukgymnast, vid behov. (Det här är den typ av kvalitetsindikator som kallas processmått).
Andra kvalitetsregister relevanta för rehabilitering
Webrehab Sweden Webrehab Sweden är kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin och ett av två register som har rehabilitering i sin titel. Det ägs av Svensk förening för Rehabilitering och Fysikalisk Medicin. Registrets styrgrupp
22
består av läkare som är specialister i rehabiliteringsmedicin samt en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Styrgruppen beskriver registrets syfte på följande sätt
Rehabiliteringsåtgärder är en stor verksamhet inom hälso- och sjukvården. I slutenvården vårdades 2006 drygt 6000 personer med Z 508 eller Z 509 (vård för rehabiliteringsåtgärder) som bidiagnos, varav ca 1/3 var i arbetsför ålder. Syfte med registret är att i) förbättra kvaliteten i rehabiliteringsprocessen, ii) att utnyttja begränsade resurser bättre, iii) att öka medvetenheten om ICF modellen, iv) att vara ett stöd för ingående enheter för vårdprocessutveckling, v) att möjliggöra jämförelser med andra enheter, vi) att samla kunskap om små patient-/diagnosgrupper samt vii) att kunna nyttjas för forskning. (Sveriges Kommuner och Landsting 2009).
Det är för det mesta landets rehabiliteringskliniker, inklusive Rehabcentrum Lund/Orup, som rapporterar till registret. Patienter som vårdas på rehabiliteringskliniker är oftast i yrkesverksam ålder och rehabiliteras efter traumatisk hjärnskada, ryggmärgskada eller stroke. Registret är även öppet för alla andra enheter som bedriver rehabilitering alltså andra kliniker än rehabiliteringsmedicinska, exempelvis geriatrik, neurologi, ortopedisk rehabilitering med flera. Registret inkluderar följande indikatorer som kan mäta effekten av rehabilitering (resultatmått): FIM (Functional Independence Measure), GOSE (Glasgow outcome scale extended) och EQ-5D. ICF (internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) domäner används för att kunna belysa konsekvenserna av sjukdom/skada för den enskilde personen och följa förändring.
Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) Registret fokuserar på patienter i yrkesverksam ålder som lider av långvarig muskuloskeletal smärta. 23 av landets ca 30 specialistrehabiliteringsenheter var anslutna till registret i 2009 för att kunna jämföra effekten av egna rehabiliteringsprogram med avseende på patientrapporterade utfall inom funktion, aktivitet, livskvalitet och delaktighet i arbetsliv och fritid. Se tabell 2 för information om vilka kvalitetsindikatorer (tester och skalor) som används för att följa upp rehabiliteringsprocessen och besök även registrets webbsida för detaljer. Registret startades av Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin i 1998. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ingår i styrgruppen.
Reuma-registret Inflammatoriska reumatiska sjukdomar, främst reumatoid artrit, är vanliga och kostar det svenska samhället 6 miljarder kronor årligen. Svensk Reumatologis Kvalitetsregister kallat Reuma-registret syftar till att ständigt förbättra hälsan hos patienterna, både genom ett direkt stöd till
23
patient och vårdgivare för att förbättra behandlingsresultatet, och genom att sprida god vård i landet genom jämförelser och nationell samverkan. I styrgruppen finns förutom läkare en arbetsterapeut och sjukgymnast. Registret inkluderar följande kvalitetsindikatorer (som är resultatmått) och kan avspegla effekten av rehabilitering: HAQ (Health Assessment Questionnaire (se bilaga 9), Bath Ankylosing SpondylitisFunktional Index (se bilaga 10), BASMI ( Bath As Metrology Index), EQ-5D och SF-36.
Diskussion
”Det kostar pengar att registrera kvalitet, men i det långa loppet blir det dyrare att inte göra det!”(Eyenet Sweden, 2009, s.11).
Intresset och behovet av att följa upp resultat av hälso- och sjukvård ökar både i nationellt perspektiv och i enskilt verksamhetsperspektiv. Samtidigt som Socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen och professionella verksamma inom hälso- och sjukvården är överens om att kvalitetsuppföljning skall ingå som en naturlig del av sjukvårdsverksamhet, finns det ett visst motstånd mot att samla in data. Detta upplevs som en extra pålagd arbetsuppgift och alltmer tid går åt till dokumentation och resultatmätning. Även Socialstyrelsen ifrågasätter om det är en önskvärd utveckling (Socialstyrelsen, 2005b).
Det registreras en stor mängd data som sedan inte utnyttjas i systematiskt uppföljning. Därför är det ytterst viktigt att kunna välja mycket väl genomtänkta frågor/mått för att uppnå meningsfull resultatuppföljning. Nationella Kvalitetsregister innehåller frågeställningar som landets specialister i ämnet anser vara väsentliga. Detta innebär att det finns enighet om vad som indikerar god vård och att man kan jämföra liknande verksamheter i landet. De Nationella kvalitetsregistren eftersträvar generellt att registrera så lågt antal variabler som möjligt för att få underlag till förbättringsarbete samt att alla registerformulär har genomtänkt, användarvänlig design.
De kvalitetsindikatorer, som ingår i Socialstyrelsens tio Nationella riktlinjer och/eller de 71 Nationella Kvalitetsregister, framtagna med konsensus av landets specialister och relevanta myndigheter är troligen det mest optimala urvalet av mått och variabler som kan säkra kvalitet i vården. Ett flertal av de kvalitetsindikatorer som använts i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 (Socialstyrelsen och SKL, 2009) och i Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2009 (SKL, 2009) har hämtats från Nationella Kvalitetsregister.
24
Dock är det mindre säkert att kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister som berör rehabilitering är de bästa möjliga för att säkra kvalitet i rehabiliteringsprocessen. Av tradition har de Nationella kvalitetsregistren skapats av läkarprofessionen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ingår i styrgrupper för bara fyra av 71 nationella register: Webrehab Sweden, Nationella Register över Smärtrehabilitering (NRS), Reuma-registret och Uppföljningsprogram för barn med CP kallat CPUP (Register nr 57). CPUP har inte presenterats i denna studie eftersom det berör habilitering av barn, men är ett mycket bra exempel på hur ett kvalitetsregister kan utvecklas av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Det behövs en ökad medverkan av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i utvecklingen av kvalitetsindikatorer. Det skulle vara av särskilt intresse att vidareutveckla korta och snabba mått som beskriver vårdresultat/patientnytta och som lämpar sig för kvalitetsarbete internt i rehabiliteringsverksamheten. Graden av förbättring/förändring i ADL- status 3 månader efter stroke och graden att återfå tidigare gångförmåga 4 månader efter höftfraktur i jämförelse med status före frakturen, är exempel på sådana mått, som redan används i väl etablerade Nationella register.
För att kunna följa upp rehabiliteringsprocessen på optimalt sätt och utveckla bra kvalitetsindikatorer behövs adekvat kunskap om ICFs domäner. De går att ta del av via länk till ICF. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10546/2003-4-1_200342.pdf
Det kan finnas några negativa aspekter av kvalitetsarbete inom vården. Oftast fokuserar riktlinjer och kvalitetsregister på stora patientgrupper med väl definierade diagnoser som är lättare att följa upp exempelvis patienter med hjärtinfarkt eller patienter med trycksår. Patienter med sällsynta sjukdomar får troligen mindre uppmärksamhet och kvaliteten i vården av dessa personer kan bli mindre bra. Det finns även en tendens att inrikta kvalitetsarbetet på åtgärder som ger effekt redan på kort sikt och att satsa mindre på långsiktiga åtgärder. Det upplevs inte sällan som dubbellt arbete att behöva dokumentera både i patientjournal och kvalitetsregister. Inom ramen för Nationell eHälsa pågår ett arbete med syfte att skapa en enhetlig informationsstruktur för att möjliggöra tidsbesparande och säker informationsöverföring mellan olika system exempelvis direktöverföring av data från journalsystem till kvalitetsregistrens databaser (SKL 2009).
Varje verksamhet får välja passande metod för kvalitetsuppföljning. I sina kommentarer till föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, skriver Socialstyrelsen
25
Ett ledningssystem ska vara enkelt och inte mera komplext än nödvändigt. Varje verksamhet behöver därför anpassa sitt systematiska kvalitetsarbete till de egna förutsättningarna och ledningssystemet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens mål. Dessa mål ska vara mätbara, dokumenteras och kontinuerligt följas upp (Socialstyrelsen, 2006, s. 14).
I enlighet med ovan citerade allmänna råd finns det vissa skillnader mellan Malmö stads tio stadsdelar beträffande användning av olika modeller för kvalitetssystem, processmått och resultatmått inom vård och omsorg inklusive rehabilitering. Samtidigt vill man garantera att alla vårdtagare i Malmö ska ha bra vård på lika villkor.
Kunskap om kvalitetsindikatorer (som ingår i Nationella Kvalitetsregister och/eller i Nationella riktlinjer) med relevans för rehabiliteringsprocessen kan förhoppningsvis underlätta för arbetsterapeuter, sjukgymnaster och verksamhetschefer i Malmö att välja optimala mått för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Bra exempel på riktlinjer och register, med relevans för kommunal rehabilitering, är de två registren Riks-Stroke och RIKSHÖFT, som innehåller kvalitetsindikatorer, som avläser effekten av rehabilitering. Samtidigt finns det två Nationella riktlinjer för prevention och behandling av stroke och höftfrakturer.
Nedan presenteras exempel på praktisk tillämpning av register i kommunal rehabiliteringsverksamhet. Under 2009 tog sjukgymnasterna i stadsdelen Hyllie i Malmö initiativ till ett samarbete med RIKSHÖFT. Deras representant kontaktade RIKSHÖFTs nationella administrator i Lund samt den ortoped/överläkare som är koordinator av RIKSHÖFT i Malmö för att föreslå införandet av en särskild kod för varje stadsdel i Malmö i registret. Koder för stadsdelarna är nu införda sedan 1 september 2009. Samtidigt påbörjade Hyllies sjukgymnaster extra satsning på rehabilitering av höftfrakturpatienter. Satsningen ska pågå under minst två år. Det finns nu möjlighet att från registrets administrator erhålla jämförelsedata det vill säga information om svaren på ovan nämnda frågor (nr 22, 23, 24,och 26, se bilaga 7) i registret från höftfrakturpatienter i Malmös alla tio stadsdelar. På det sättet kan man förhoppningsvis se om extra satsning på rehabilitering efter höftfraktur har bidragit till något bättre gångförmåga, självständighet och mindre behov av hjälpmedel hos Hyllies patienter i jämförelse med andra stadsdelar. Om det skulle visa sig att bättre rehabiliteringsresultat har uppnåtts i andra stadsdelar, kan man försöka att analysera vilka faktorer (komponenter av höftfraktur rehabiliteringsprogram) som har bidragit till deras bättre resultat. Samtidigt samlar Hyllies sjukgymnaster statistik beträffande antal hembesök och tid för rehabilitering av höftfrakturpatienter. Denna statistik kan senare överrapporteras till registrets administrator och presenteras i RIKSHÖFTs rapport som
26
publiceras en gång per år. Hittills har RIKSHÖFT informerat i sina rapporter att en betydlig del av rehabilitering efter höftfraktur sker i kommunernas regi, men statistiken kring intensiteten av insatser i form av tiden/resursbehov saknades.
Förhoppningsvis bidrar denna studie till spridning av kunskap om relevanta kvalitetsindikatorer, Nationella Kvalitetsregister och Nationella riktlinjer vilket i sin tur skulle kunna bidra till att säkra kvalitet av kommunal rehabilitering i Malmö. Studien utfördes också för att främja anslutning och rapportering till Nationella Kvalitetsregister samt väcka intresse hos specialister i rehabilitering att engagera sig i utveckling av kvalitetsindikatorer och register.
27
Referenser
Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (2008). Vision och mål för Nationella Kvalitetsregister och kompetenscentra, Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 27 april 2010. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/documents/vision__ml.pdf Broqvist, M.& Carlsson, P. (2010). Prioriteringar inom sjukgymnastik – vägen från en icke-fråga till aktuellt forskningsfält. Fysioterapi, 5, s.36-42. http://www.sjukgymnastforbundet.se/Fysioterapi/Documents/Fysioterapi_2010/5_10/Forskning_pågår_Fys%20nr%205_2010.pdf Elmståhl, S. (2009). Geriatriskt utvecklingscentrum Universitetssjukhuset MAS, Hämtad 9 juni 2010. http://www.skane.se/pages/20047/ GUCkortversion2009%5B1%5D.pdf Eynet Sweden på uppdrag av Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister (2009). Handbok för start och utveckling av kvalitetsregister, Sveriges Kommuner och Landsting, andra upplagan. Hämtad 27 april 2010. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/documents/skl_handbok-09-www.pdf FSA (2009a). Remissvar: Preliminär version av Nationella riktlinjer för strokesjukvård, 2009. http://www.fsa.akademikerhuset.se/SiteCollectionDocuments/Om_forbundet/Remissvar/2009/Strokeriktlinjer2009.pdf FSA (2009b). FSA om vårdval. http://www.fsa.akademikerhuset.se/profession/vardval/Sidor/FSAomvardval.aspx Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA](2008). Remissvar diarienummer 00-962/2007: Kvalitetsindikatorer inom vården och omsorgen om äldre personer. http://www.fsa.akademikerhuset.se/SiteCollectionDocuments/Om_forbundet/Remissvar/remissvar3.pdf Herting, A. (2010). En helhetssyn på kvalitetsuppföljning efterlyses. Fysioterapi, 4, 5.
28
http://www.sjukgymnastforbundet.se/Fysioterapi/Documents/Fysioterapi_2010/4_10/Ledaren_Fys%20%20nr%204_2010.pdf Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR], (2010). Promemorian Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förslag till uppdrag och plattform, dnr S2009/9762/HS, Yttrande 2010-03-05. Hämtad 31 maj 2010. http://www.sjukgymnastforbundet.se/SiteCollectionDocuments/Remissvar/LSR_Dsn_S2009_9762_HS.pdf Rogmark, C. (2003). Femoral neck fractures. Aspects of treatment and outcome. Medicinsk avhandling. Malmö, Lunds Universitet. Sachs, M.A. & Lawrence, M. (2004). Utveckling och användning av kvalitetsindikatorer i Medicinskt Program Arbete. Stockholm: Stockholms läns landsting. http://www.distriktsskoterska.com/punk/handbok/ Indikatorrapport_SLL040213.pdf SKL, (2009) Öppna jämförelser 2009. Vård och omsorg om äldre, Hämtad 29 september 2010. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/ doc39610_1.pdf SKL, (2008). Aktuellt på äldreområdet, Stockholm. Hämtad 9 juni 2010. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39342_1.pdf Skog, M., Almgren B.& Rising, I. (2010). Fallprevention, Vårdhandboken. Stockholm, Inera AB. http://www.vårdhandboken.se/Texter/Fallprevention/Oversikt/ Skånsk Kvalitetskkraft, (2009). Översikt Kvalitetsregisterarbete i Region Skåne, Kristianstad, Utvecklingscentrum Region Skåne. Hämtad 9 juni 2010. http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/dokument/Policy_kvalregarbete_Nov_2009.pdf Socialdepartementet (2010). Bemyndigande att underteckna en överenskommelse. Regeringens beslut, med bilaga 1 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre – en överenskommelse mellan staten och SKL, Protokoll III:4, 2010-02-04. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/90/90/7724536f.pdf
29
Socialstyrelsen, (2001). Näringsproblem i vård och omsorg, Prevention och behandling, Rapport nr 2000-3-11.Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-3-11_0003012.pdf Socialstyrelsen, (2005 a). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12/Documents/2005_12.pdf Socialstyrelsen, (2005 b). Tid för vård och omsorg. Hur använder personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer sin tid? Stockholm 2005. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10178/2005-131-36_200513137.pdf Socialstyrelsen, (2006). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9406/2006-101-2_20061012.pdf Socialstyrelsen, (2008). Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf Socialstyrelsen, (2009a). Nationella Kvalitetsindikatorer, Vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8333/2009-126-111_2009126111_rev.pdf Socialstyrelsen, (2009b). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72_200912672_rev2.pdf Socialstyrelsen, (2009c). Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer. Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/ Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf
30
Socialstyrelsen, (2009d). Strokesjukvården i ett patientsäkerhetsperspektiv Rapport från en tillsynsaktivitet i Uppsala-Örebroregionen. Socialstyrelsen: Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8362/2009-126-141_2009126141_rev.pdf Socialstyrelsen och SKL, (2009).Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan lansting 2009. Socialstyrelsen Artikelnr. 2009-11-2. Socialstyrelsen: Stockholm Socialstyrelsen, Indikatorer. Hämtad 5 maj 2010. http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer Statens Folkhälsoinstitut.(2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa. http://www.fhi.se/Documents/Om-oss/redovisade-uppdrag/2009/Aldres-halsa-rapport-del-1-feb2009.pdf Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. http://www.kvalitetsregister.se/images/stories/blaboken_2009.pdf
31
Bilagor
Bilagor 2 -10 har hämtats på respektive nationell kvalitetsregisters webbsida. Adressen till webbsidorna finns i tabell 2
Bilaga 1a: Nationella Kvalitetsregister/Primärvården–aktiva länkar
NDR Diabetesregistret RiksSvikt Riks-KOL Nationella Astmaregistret RiksSår Senior Alert Svenska Demensregistret Palliativregistret
Bilaga 1b: Nationella riktlinjer–aktiva länkar
Demens
Depression och ångest
Diabetes
Stroke
Hjärtsjukvård
Missbruk och beroende
Bröst-, kolorektal- och prostatacancer
Blodpropp/VTE
Astma och KOL
Höftfraktur
55
Tidigare publikationer i serien FoU-dokument Ekblad, J. (2008) Pilotprojektet Näktergalen senior. Mötet mellan senior och student. Gulenius, M. (2009) Vem beviljas korttidsplats på Kommunens Rehabiliterings Avdelning (KRA)? Malmsten, J. (2009) Det uppsökande arbetet – vad är det, hur gör vi? Gunnefur, L. (2009) Teckenspråkig hemtjänst - en intervjustudie med personal och vårdtagare om upplevelser, kommunikation och samarbete. Gleisner, P. Öppenvårdsbehandling för ungdomar i Malmö stad - interna och externa insatser. FoU-dokument 2010:1 Stridh, J. Barnperspektiv i ekonomiskt bistånd - att se med barnets ögon. FoU-dokument 2010:2 Hult, B. Att utnyttja drivkrafter - barnperspektiv i socialtjänstens arbete med föräldrar med missbruksproblem. FoU-dokument 2010:3 Rogowski, P. Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering. FoU-dokument 2010:4
STADSKONTORET
FoU Malmö205 80 MalmöTelefon 040-34 10 00www.malmo.se
Rapporter från FoU Malmö kan laddas ner från www.malmo.se/fou eller beställas via e-post: fou@malmo.se
Recommended