View
218
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Handledare: Universitetsadjunkt TK FK Anna Minara Ciardi Examinator: Professor Kjell O. Lejon
Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning
En studie om utformningen av detta arbete i Linköpings stift
Anna Nordin 891201
Sammanfattning Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger
på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns
beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation,
men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till
varandra.
I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder,
handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett
hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett
hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det
pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering. Jag tar upp
forskning där forskare menar på att begrepp är nödvändiga för att kunna föra samtal kring
funktionsnedsättningar. Det är snarare sättet att tala om funktionsnedsättningar som speglar
attityd och förhållningsätt.
Syftet med min uppsats är att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning erbjuds och hur den utformas samt hur samverkan ser ut i Linköpings
stift. Syftet är också att undersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning i församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans
konfirmandarbete samt vilka utmaningar som finns. Frågeställningarna i uppsatsen har varit
utgångpunkt för sammanställning, tolkning och analys av materialet och jag har använt mig
av kvalitativ metod. Jag har utfört sex intervjuer med medarbetare i Linköpings stift i fyra
församlingar samt intervjuat två medarbetare på stiftsnivå som arbetar med konfirmandarbete
för ungdomar med funktionsnedsättning.
Genom min undersökning har jag kommit fram till att konfirmandarbete för ungdomar
med funktionsnedsättning erbjuds och utformas i Linköpings stift genom individanpassning.
Medarbetare arbetar övergripande med tydlighet, struktur, återkommande moment som ger
trygghet och möjlighet till integrering. Samverkan finns i form ett samordnaruppdrag och en
nätverksgrupp i stiftet, dock efterfrågas ytterligare samverkan. Församlingarna följer
Riktlinjer Svenska kyrkans för konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Det
innebär att alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år får en inbjudan till
konfirmationsundervisning som är öppen för alla. Kyrkan har att möta behov av styrning och
ledning, kompetensutveckling samt fördjupad samverkan.
Innehållsförteckning
1. Inledning _____________________________________________________ 1 1.1 Inledning ______________________________________________________________ 1 1.2 Syfte och frågeställningar _________________________________________________ 3 1.3 Material och avgränsningar _________________________________________________ 3 1.4 Definitioner _____________________________________________________________ 5 1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter _________________________________________ 6 1.6 Tidigare forskning ________________________________________________________ 9
1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor ________________________________________________ 9 1.6.2 Att tolka det tvetydiga _______________________________________________________ 11 1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden _____ 12
2. Funktionsnedsättning _________________________________________ 12 2.1 Definitioner ____________________________________________________________ 13 2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer __________________ 13
2.2.1 Sveriges riksdag ___________________________________________________________ 13 2.2.2 Statliga myndigheter _______________________________________________________ 14 2.2.3 Intresseorganisationer ______________________________________________________ 15
3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag ______________________ 15 4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning _________ 18 4.1 Kyrkoordningen ________________________________________________________ 18 4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete ______________________________ 21 4.4 Praktisk utformning ______________________________________________________ 22
5. Intervjuer ___________________________________________________ 26 5.1 Intervju 1 - Åtvids församling ______________________________________________ 26 5.2. Intervju 2 – Stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd _________________________________________________________________________ 28 5.3 Intervju 3 - Boxholms församling ___________________________________________ 29 5.4 Intervju 4 – Motala församling _____________________________________________ 31 5.5 Intervju 5 – Stiftspedagog Linköpings stift ____________________________________ 32 5.6. Intervju 6 – Linköpings Domkyrkoförsamling ________________________________ 33
6. Analys ______________________________________________________ 35 7. Sammanfattning ______________________________________________ 38 8. Käll- och litteraturförteckning __________________________________ 40 8.1 Böcker och artiklar ______________________________________________________ 40 8.2 Intervjuer ______________________________________________________________ 41 8.3 Elektroniska resurser _____________________________________________________ 41
9. Bilaga 1 _____________________________________________________ 43
1
1. Inledning
1.1 Inledning Våra bilder av Gud och livet blir ofta utmanade därför att konfirmander med olika funktionshinder eller
andra speciella behov ser på dem från andra håll än vi är vana vid. De konfirmanderna kan få bli våra
läromästare. De kan visa oss fler sätt att se på livet och tillvaron, och på ett utvecklande sätt ifrågasätta
traditionella mönster och former.1
Citatet är hämtat ur boken Tålamod, tydlighet och struktur – konfirmandarbete med
ungdomar som behöver mer.2 Boken vänder sig till arbetslag som i konfirmandarbetet möter
ungdomar med funktionsnedsättning. Jag menar att ovanstående citat belyser hur traditionella
mönster och former kan begränsa tankar och handlande samt att mötet med ungdomar med
funktionsnedsättning enligt författaren innebär ömsesidigt lärande. Ungdomar med
funktionsnedsättning kan göra oss medvetna om hur livet och tillvaron kan ses utifrån ett
annat perspektiv. Citatet överensstämmer med mina egna erfarenheter från möten med
ungdomar med funktionsnedsättning.
Samhället har förändrats vad gäller förhållningssätt och förutsättningar för personer med
funktionsnedsättning. Flera forskare och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete
uttrycker att det fortfarande är mycket kvar att göra för att öka kunskapen samt utveckla och
förbättra bemötande och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning.3 Susanne
Rappman, som är präst i Svenska kyrkan, skriver att den samhälleliga kontexten under de
senaste årtiondena har förändrats avsevärt för personer med funktionsnedsättning. Enligt
Rappman har denna förändring i samhället bidragit till ökad teologisk reflektion kring
funktionsnedsättning. Ny lagstiftning har inneburit bättre förutsättningar till utbildning, eget
boende samt ökat inflytande över medicinsk behandling. Rappman lyfter fram två faktorer
som ligger till grund för förändringen. Den ena faktorn är handikapprörelsernas framväxt och
den andra är universitetsämnet handikappvetenskap.4
Linda Vikdahl, som är forskare vid Umeå universitet, beskriver hur samhället har
förändrats avseende synsätt och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Hon
skriver: 1 Broman, 2004, 52. 2 Broman, 2004. 3 Rappman, 2005, 21; Fritzson, 2007, 12-13; Vikdahl, 2012, 259; Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 8. 4 Rappman, 2005, 21.
2
Nationally, and to some extent internationally, society has changed when it comes to view of disabilities.
Gradually, persons with disabilities are being granted social space. More and more, the individual with
intellectual disabilities is no longer put away and kept out of sight in institutions. It is increasingly clear
that society has a special responsibility when it comes to persons with disabilities, and also that disability
should not impinge on a person’s possibilities of living a life of her/his own, enjoying a certain freedom
of choice.5
Svenska kyrkan har enligt kyrkoordningen ansvar för att erbjuda dopundervisning för olika
åldrar.6 Konfirmationsundervisningen är en del av dopundervisningen. I
konfirmationsundervisningen ska man arbeta aktivt med församlingens grundläggande
uppgifter – fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.7
Kyrkostyrelsen har tagit fram Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete som
fastställdes i oktober 2007.8 Dessa riktlinjer anger bestämmelser för konfirmandarbetet samt
beskriver Svenska kyrkans förutsättningar för att bedriva konfirmandarbete av god kvalitet.
Enligt gällande riktlinjer har församlingen ansvar för att utarbeta mål för konfirmandarbetet.
Målen ska vara mätbara och utvärderas efter varje konfirmandperiod.9
Alla ska erbjudas möjlighet till konfirmation. Svenska kyrkans medlemmar ska enligt
kyrkoordningen erbjudas möjlighet att konfirmeras i den församling man formellt tillhör, dvs.
där man är folkbokförd.10 Det gäller även ungdomar med funktionsnedsättning. Församlingen
ska erbjuda konfirmation som är anpassad efter varje individs förutsättningar. Stiften har
ansvar för att ge pedagogiskt stöd till församlingen samt att utveckla
konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning.11
Jag har haft förmånen att få arbeta med konfirmationsundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning. Därutöver har jag under flera år arbetat som ungdomsledare för en
ungdomsgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning. Sedan några år kombinerar jag
mina studier med arbete på ett gruppboende för vuxna med funktionsnedsättning. Min syn på
personer med funktionsnedsättning har förändrats utifrån mina erfarenheter. För mig har det
blivit tydligt att vi är människor med olika egenskaper, erfarenheter och förmågor. Min
uppfattning är att det är mer som förenar oss människor än vad som skiljer oss åt. Det finns
5 Vikdahl, 2012, 258. 6 KO 2000, 51. 7 KO 2000, 5; Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 4. 8 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1. 9 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 5, 8. 10 KO 2000, 47. 11 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 8.
3
fortfarande okunskap och fördomar vad det gäller personer med funktionsnedsättning. Min
uppfattning är att det är alla människors ansvar att på olika sätt bidra till förändring. Ökad
kunskap minskar fördomar.
1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning erbjuds i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i
Linköpings stift och hur den kan vara utformad, samt hur samverkansformer mellan
församlingarna och stiftet finns och i så fall hur det ser ut. Syftet är också att undersöka på
vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i
församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt
vilka utmaningar Svenska kyrkan möter på detta område.
Frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:
Hur erbjuds och utformas konfirmationsundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i
Linköpings stift?
Hur ser samverkan ut i konfirmandarbetet mellan dessa församlingar och Linköpings
stift?
På vilket sätt överensstämmer konfirmandarbetet i församlingarna med Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete?
Vilka utmaningar har kyrkan att möta vad det gäller konfirmationsundervisning för
ungdomar med funktionsnedsättning enligt de personer jag har intervjuat?
1.3 Material och avgränsningar Då det gjorts få studier kring kyrka, konfirmation och funktionsnedsättning har det varit svårt
att hitta material och tidigare forskning som berör min frågeställning. Tidigare forskning och
dess resultat presenterar jag i stycke 1.6. Det skriftliga material som jag använt mig av i
uppsatsen presenterar jag här nedan.
För att kunna besvara mina frågeställningar har jag studerat Svenska kyrkans officiella
dokument samt pedagogiskt material kring konfirmander och ungdomar med
funktionsnedsättning, utgivna av Svenska kyrkan. Därutöver har jag tagit hjälp av handböcker
i praktisk teologi i syfte att erbjuda en bakgrund till konfirmationens historia och innebörd,
samt förhålla mig till nutida studier kring konfirmation.
4
Inom Svenska kyrkan har endast ett fåtal böcker och artiklar getts ut som berör ämnet
konfirmation och ungdomar med funktionsnedsättning. Det material jag använt i denna
uppsats är utarbetat under de senaste 20 åren. Inom Svenska kyrkan finns följande officiella
dokument:
Kyrkoordning för Svenska kyrkan 200012
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete 200813
I riktlinjerna finns konfirmandarbetet beskrivet i sitt teologiska sammanhang samt hur det ska
bedrivas.
Inom Svenska kyrkan finns pedagogiska böcker och artiklar vars innehåll syftar till att ge
inspiration och fördjupning i konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning. I
böckerna finns beskrivet olika former av funktionsnedsättning samt förhållningssätt och
bemötande.
Tydlighet, tålamod och struktur. Konfirmandarbete med ungdomar som behöver mer,14
utarbetades inom ramen för Svenska kyrkans projekt ”Konfirmandarbete för unga med
särskilda behov” i samarbete med studieförbundet Sensus.
Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov,15 är en antologi utgiven av
Svenska kyrkan
Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet,16 gavs ut samtidigt som
Svenska kyrkans nya riktlinjer (2008)
Inom praktisk teologi finns litteratur som handlar om konfirmation som rit och
översiktsarbeten över konfirmationens historia. Jag använder mig av:
Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan17
Kyrkans liv – Introduktion till kyrkovetenskapen18
Stanna i vattnet – kateketikens syfte och sammanhang19 som utarbetades inför
Göteborgs stifts präst- och diakonmöte 2011
Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete20
Gudstjänst och vardag – årsbok för svenskt gudstjänstliv21
12 Kyrkoordning för Svenska kyrkan, 2000 = KO 2000. 13 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008. 14 Broman, 2008. 15 Engvall, 2003. 16 Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, 2008. 17 Straarup och Winqvist Hollman, 1998. 18 Borgehammar, 1993. 19 Eek, 2011. 20 Bernerstedt, 2000. 21 Borgehammar, 2009.
5
Jag har valt att avgränsa arbetet till att gälla trossamfundet Svenska kyrkan. Det är det största
trossamfundet i Sverige med medlemmar motsvarande cirka 69 % av Sveriges befolkning.22
Inom Svenska kyrkan utarbetades riktlinjer för konfirmation på nationell nivå år 1978. Dessa
nationella riktlinjer ersatte tidigare läroplaner.23 Därutöver har jag, som tidigare nämnts, valt
att avgränsa uppsatsen till att gälla konfirmandarbete. Enligt riktlinjerna ska församlingen
utarbeta mål och följa upp konfirmandverksamheten. Då en del av uppsatsens material utgörs
av intervjuer har jag avgränsat arbetet till Linköpings stift för att göra det möjligt att
genomföra intervjuerna utifrån ett geografiskt och tidsmässigt perspektiv.
1.4 Definitioner Det finns en problematik i att använda eller inte använda begrepp. Det finns de som menar att
definition av funktionsnedsättning och funktionshinder kan bidra till ett negativt utpekande av
denna grupp människor. Detta utpekande kan i sin tur bidra till att upprätthålla strukturer som
befäster avvikelse och därmed marginalisering.24 Susanne Rappman instämmer att det finns
en poäng i detta resonemang men anser att förhållningssättet är ohållbart. Begrepp är
nödvändigt i alla delar av livet, frågan är snarare hur man väljer att tala om
funktionsnedsättning eller funktionshinder. Det är inte önskvärt att avstå från att använda
begreppet funktionsnedsättning, då det skulle hindra synliggörandet av de orättvisor personer
med funktionsnedsättning ofta är utsatta för, menar Rappman.25 I samtal kring
funktionsnedsättningar görs oundvikligt en åtskillnad mellan personer med och utan
funktionsnedsättning, enligt Arne Fritzson.26 De risker som finns, i diskussionen av olika
begrepp och livsvillkor för personer med funktionsnedsättning, är att de blandas ihop och slås
samman.27 Trots detta menar Fritzson att samtal måste föras då människors erfarenheter av
egna eller anhörigas funktionsnedsättning väcker olika tros- och livsåskådningsfrågor. Det
finns en tvetydighet, enligt Fritzson. Denna tvetydighet handlar om risken med lyfta frågorna
om funktionsnedsättning samtidigt som det är viktigt att ändå göra det.28
Jag har i min uppsats valt att använda begreppet funktionsnedsättning. En
funktionsnedsättning behöver inte innebära ett hinder då omgivningen avgör huruvida
22 http://www.svenskakyrkan.se/statistik, 2012-11-15. 23 Se stycke 4.2 i denna uppsats. 24 Rappman, 2005, 27. 25 Rappman, 2005, 28. 26 Fritzson, 2007, 12. 27 Fritzson, 2007, 13. 28 Fritzson, 2007, 13.
6
funktionsnedsättningen innebär ett hinder eller inte. Omgivningen spelar en avgörande roll för
personer med funktionsnedsättning.29
Under arbetets gång har jag upptäckt att även begreppet undervisning är ett begrepp som
kan ha olika innebörd. Undervisning kan uppfattas som ett uttryck för en
envägskommunikation, där ett förutbestämt kunskapsstoff ska överföras, och de som ska ta
emot kunskapen blir objekt i en utlärningssituation.30 Lärande är ett annat begrepp som både
samhället och kyrkan börjat anamma alltmer, där blir individen subjekt i sitt eget lärande. Det
kopplas samman med synen på människans ständiga och livslånga lärande.31 I den här
uppsatsen är undervisning synonymt med lärande.
1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter Min uppsats i praktisk teologi kan delvis jämföras med en social- och beteendevetenskaplig
undersökning. Syftet är att undersöka hur konfirmandundervisning för ungdomar med
funktionsnedsättning erbjuds och hur den kan vara utformad samt vilka samverkansformer
som finns i stiftet. Syftet är också att undersöka på vilket sätt konfirmandundervisningen
överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt vilka utmaningar
kyrkan har att möta i denna verksamhet. Jag har besvarat mina frågeställningar genom att
undersöka vad som finns skrivet i ämnet och utfört intervjuer. Genom intervjuerna ville jag ta
reda på hur konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning är utformat på
församlings- och stiftsnivå samt undersöka hur arbetet överensstämmer med Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete. När jag har arbetat med det skrivna materialet i uppsatsen
har jag använt mig av kvalitativ metod. I Nationalencyklopedin beskrivs kvalitativ metod som
ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för olika arbetssätt som förenas av att
forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras. Datainsamling och analys
sker samtidigt och i växelverkan och forskaren söker fånga såväl människors handlingar som
dessa handlingars innebörder.32 Frågeställningarna i uppsatsen har varit utgångpunkt för
sammanställning, tolkning och analys av materialet.
I intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ metod. Kvalitativ metod innebär att
intervjuaren ställer öppna frågor där den intervjuade får möjlighet att besvara frågorna på sitt
sätt. Ibland anses kvantitativ metod mer tillförlitlig, då den söker enklare svar genom olika
29 Se stycke 2.1 i denna uppsats. 30 Straarup och Winqvist Hollman, 1998, 11; Bernerstedt, 2000, 7. 31 Bernerstedt, 2000, 7. 32 www.ne.se/kvalitativ-metod, 2013-01-22.
7
typer av siffervärden.33 Metoden passar dock inte för alla typer av frågor, exempelvis när
människors uppfattning och upplevelse av någonting efterfrågas. Kvalitativ metod ger mer
nyanserade svar. 34
Jag har valt att genomföra intervjuerna med fem öppet hållna frågor som underlag, som
gav de intervjuade stort utrymme att fritt berätta och beskriva konfirmandarbetet, erfarenheter
och tankar inför framtiden. Denna intervjuform kan beskrivas som semistrukturerad. Jag har
valt att presentera intervjuerna genom att återberätta intervjusamtalen. Jag inledde
intervjuerna med att beskriva arbetet med min uppsats samt presenterade mina frågor. De
intervjuade fick berätta fritt och uppehöll sig olika länge vid olika frågor och i olika
ordningsföljd. Jag lät det finnas möjlighet till följdfrågor, då något behövde bli ytterligare
förklarat. Vid presentationen av intervjumaterialet i stycke 5.1 har jag valt att återge svaren på
frågorna i den ordningsföljd de besvarades under samtalen, för att framställningen av
intervjumaterialet skulle bli så likt intervjusamtalen som möjligt. Därför presenteras de frågor
som jag utgick från separat i bilaga 1.
Sex intervjuer har genomförts – fyra intervjuer med medarbetare från fyra församlingar
och två intervjuer med medarbetade som arbetar på Linköpings stift. Samtliga intervjuer har
utförts på den intervjuades arbetsplats. Under intervjun antecknade jag intervjusamtalen
skriftligt och i direkt anslutning skrev jag sedan rent dessa anteckningar. Jag har även skickat
sammanställningarna av intervjusamtalen till de intervjuade för att ge dem möjlighet att
korrigera och kommentera.
För att besvara frågeställningarna valde jag att intervjua personer i församlingar som
arbetar eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag
kontaktade stiftssamordnaren för ungdomar med särskilda behov och efterfrågade hur
konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning ser ut idag. Idag saknas en
samlad bild av denna verksamhet i stiftet. Jag fick information om att det inom stiftet finns
församlingar som har konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i
integrerad form eller i särskild grupp. Stiftssamordnaren har även kännedom om församlingar
där man tidigare bedrivit konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning.
Jag efterfrågade vilka församlingar och kontaktpersoner inom stiftet, som stiftssamordnaren
känner till som arbetar med eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med
funktionsnedsättning. Utifrån den information jag fick från samordnaren kontaktade jag fem
församlingar. Fyra av dessa församlingar erbjöd mig möjligheten att komma för att
33 Trost, 2010, 26. 34 Trost, 2010, 32.
8
genomföra en intervju: Åtvidabergs församling, Boxholms församling, Motala församling och
Linköpings Domkyrkoförsamling. Jag har även intervjuat två personer som arbetar inom
Linköpings stift med konfirmand- och ungdomsverksamhet där arbetet inkluderar ungdomar
med funktionsnedsättning. Samtliga har accepterat att deras namn uppges i uppsatsen. De
personer jag intervjuat är: Intervju 1: Eva Johansson och Elisabeth Roos –
församlingspedagoger i Åtvids församling, Intervju 2: Stefan Alström – stiftssamordnare i
Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd, Intervju 3: Susanne Mideskog
Wass – församlingspedagog i Boxholms församling, Intervju 4: Åsa Munther och Åsa
Björkman – församlingspedagoger i Motala församling, Intervju 5: Peter Eriksson,
stiftspedagog på Linköpings stift samt Intervju 6: Elisabeth Nilsen – komminister i
Linköpings Domkyrkoförsamling.
I en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer utgör trovärdigheten ett av studiens största
problem. Jan Trost skriver att man som forskare måste kunna visa eller göra trovärdigt att data
är insamlade på sådant sätt att de är seriösa och relevanta för den aktuella
problemställningen.35 Att anteckna och sammanställa i direkt anslutning till intervjuerna samt
att skicka sammanställning av intervjusamtalet till de intervjuade för att ge dem möjlighet att
korrigera och kommentera bidrar till trovärdighet. Jag har analyserat intervjumaterialet med
en kvalitativ metod, insamling av intervjumaterialet och analys har skett i växelverkan samt
att analys har gjorts av både de intervjuades svar och agerande vid intervjun, exempelvis
tonlägen och ansiktsuttryck. I intervjumaterialet liksom det tryckta materialet har
frågeställningarna i uppsatsen varit utgångpunkt för tolkning och analys.
Objektivitet är något som eftersträvas i forskning och i anslutning till intervjuer för att nå
trovärdighet. Objektivitet har enligt Nationalencyklopedin haft ett flertal betydelser i olika
tider och sammanhang, som exempel ges saklighet och opartiskhet.36 I kvalitativ forskning
måste inte forskaren vara opartisk eller utan åsikter. Objektivitet betyder enligt Jan Trost den
norm som människor som grupp eller samhälle kommit överens om.37 Samtidigt finns det
ställningstaganden som anser att det som alla är överens om inte behöver vara objektivt.38
Till sist en reflektion över de etiska principerna, då denna uppsats delvis bygger på
intervjuer. De etiska principerna som vetenskapen vilar på är informationskrav,
samtyckeskrav, krav på konfidentiell hantering av materialet samt krav på nyttjande.
Informationskravet bygger på att den som intervjuar ska informera berörda personer om 35 Trost, 2010, 133-134. 36 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/objektivitet, 2012-12-02. 37 Trost, 2010, 134. 38 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/objektivitet, 2012-12-02.
9
undersökningens ändamål. De ska få information om att deras deltagande i studien är frivilligt.
Samtyckeskravet bygger på att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan i studien.
Kravet på konfidentiell hantering av intervjumaterialet innebär att behandla personer och
åsikter så att enskilda personers identitet och åsikter inte röjs. Kravet på nyttjande innebär att
insamlat material om enskilda personer enbart får användas till undersökningens ändamål.39
Kravet konfidentiell hantering av intervjumaterialet har inte varit aktuellt för min uppsats, då
de intervjuade accepterat att deras namn offentliggörs.
1.6 Tidigare forskning Det finns ingen forskning som specifikt kopplar samman konfirmationsundervisning och
funktionsnedsättning. Det finns studier som behandlar konfirmationsundervisning dock utan
koppling till funktionsnedsättning och det finns studier kring funktionsnedsättning kopplat till
kristen tro men dessa behandlar inte konfirmandundervisning. I de studier som jag tagit del av,
där funktionsnedsättning och kristen tro sammankopplas, diskuteras sambandet mellan
erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning, tros- och livsåskådningsfrågor och teologisk
reflektion. Det har gjorts studier inom handikappvetenskap/funktionsnedsättning och kristen
tro i bl.a. Nordamerika och delar av Europa.40 I Sverige har få studier gjorts. Susanne
Rappman har skrivit en avhandling, Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion
kring funktionshinder,41 Arne Fritzson har skrivit en bok, Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och
funktionshinder,42 och Linda Vikdahl har skrivit en artikel, This is What Most People Do:
Participation and Normalcy in the Church of Sweden.43
1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion kring funktionshinder är en
doktorsavhandling från 2005 av Susanne Rappman vid Karlstad universitet. Rappmans syfte
med avhandlingen var att belysa den funktionshindrade kroppens undanskymda plats i den
västerländska och svenska kulturen, särskilt inom kyrkan. Den samhällsanalys som gjorts
inom den växande handikappteologin har en central ställning i avhandlingen.44 Avhandlingen
är en teologisk reflektion kring funktionsnedsättning. Syftet med studien är att belysa två
distinktioner som är centrala för teologisk tolkning och förståelse av funktionsnedsättning. 39 Bryman, 2011, 131. 40 Rappman, 2005, 54-58. 41 Rappman, 2005. 42 Fritzson, 2007. 43 Vikdahl, 2012. 44 Rappman, 2005, 14.
10
Det är spänningen mellan normalitet och avvikelse samt individuella och sociala aspekter av
funktionsnedsättning.45
För att belysa och diskutera skillnader, formulerar Rappman en preliminär teori: Kristi
kropp som kritisk metafor. Centrum i teorin är Kristi kropp, slagen och sårad på korset. Hon
menar att denna kropp har en kritisk potential som metafor i vår tid. Det visar kroppens
svaghet och talar om Guds närvaro i vår värld. Som en metafor för den mänskliga kroppen
fungerar den som en kontrast till den idealiserade och kommersialiserade bilden av kroppen.
Det ger en alternativ bild mot samhällets syn på kroppen.46 Den preliminära teorin används
som ett metodologiskt verktyg för att analysera och diskutera fyra teologers bidrag till
området för funktionshinder och teologi. Teologerna är David Pailin, Nancy Eisland, John
Swinton och John Hull.47
Den första delen omfattar identifiering av problem i samhället och kristen tradition,
relevant för teologisk reflektion kring funktionshinder. Några exempel på problem som
identifierats inom kristen tradition är sammanblandningen av funktionshinder och synd,
sammanblandningen av funktionshinder och lidande, eskatologiska bilder av perfektion,
dygder, barmhärtighet och välgörenhet, negativa attityder till funktionshinder inom de
bibliska texterna samt hierarkisk och patriarkal tradition.48 I den andra delen diskuteras den
preliminära teorin av Kristi kropp som kritisk metafor. Det klargör vikten av kroppen på
korset för en teologisk reflektion av funktionshinder.
Den sista delen i avhandlingen är en teologisk reflektion om funktionshinder, samhälle,
kyrka och vad det innebär att vara människa. Rappman hävdar att Kristi kropp, som en
motbild, avslöjar bilder av samhället och kyrkan som tolkar funktionsnedsättning som ett
"problem" som handlar om individen. Hon menar att det är viktigt att se funktionsnedsättning
som en del av samhället och kyrkan, i annat fall kommer personer med funktionsnedsättning
exkluderas.49 Rappman skriver att hon ser kyrkan som Kristus slagna och sargade kropp i
motsats till en "perfekt" kropp. ”Med den sargade kroppen kan jag synliggöra föreställningar
om Kristi kropp som en “perfekt” kropp. Dessa ter sig problematiska i vår tid bland annat för
att de tangerar och upprätthåller orealistiska drömmar om den perfekta och odödliga
kroppen.”50 Rappman beskriver kyrkan som den sargade kroppens gemenskap där det brutna
45 Rappman, 2005, 205. 46 Rappman, 2005, 205. 47 Rappman, 2005, 205. 48 Rappman, 2005, 211-212. 49 Rappman, 2005, 213. 50 Rappman, 2005, 189.
11
brödet symboliserar att Guds närvaro inte förutsätter den perfekta församlingen. Rappman
hävdar att funktionshinder är ett tvetydigt fenomen i en tvetydig värld.
1.6.2 Att tolka det tvetydiga Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och funktionshinder är en bok från 2007 av Arne Fritzson
som växt fram inom projektet Teo. Föreningen Furuboda har arbetat med projektet med
inriktning och fokus på relationen mellan livsåskådning och funktionshinder. Boken är en del
av en studie som gjordes i samverkan med Centrum för studier av religion och samhälle vid
Uppsala universitets Teologiska fakultet och dess föreståndare Ninna Edgardh Beckman.51 I
studien undersöks sambandet mellan livserfarenheter av att leva med funktionsnedsättning
och existentiella frågor om tro och liv i teori och praktik. Utgångspunkten för boken är att
beskriva skillnaden mellan att leva med eller utan funktionshinder. Fritzson har valt ICF som
modell i boken för att undersöka denna tvetydighet, han skriver att denna modell är den mest
lämpliga för att närma sig dessa frågor. ICF är ”ett försök att med ett klassifikationssystem
beskriva mötet mellan hälsobetingelser och hälsorelaterade betingelser å ena sidan och
personliga och omgivningsfaktorer å den andra.”52 Den första delen av boken tar upp frågor
om historia, politik och människosyn. Det diskuteras hur den förståelse som finns i världen av
kategorin "personer med funktionshinder" kommit till.53 I boken finns beskrivet
utgångspunkter som finns i politiken i Sverige för funktionsnedsättning, förordningar i svensk
lag som förbjuder diskriminering på olika grunder, bland annat funktionsnedsättning.54
Frågor om antropologi och funktionsnedsättning samt religiösa frågor diskuteras i boken.55
Bokens syfte, menar Fritzson, är ett bidrag i riktning att samtal och diskussioner kring frågor
om funktionsnedsättning ska frångå stigmatiserande och förtryckande associationer som är
kopplade till frågor om funktionshinder.56 Samtal om funktionsnedsättningar tycks vara fast i
en tvetydighet. Som exempel tar Fritzson upp att det går att ställa problematiserande frågor
kring att det finns handikapporganisationer, eftersom det kan ses som att de i sig upprätthåller
ett särskiljande och stigmatiseringar.57 Fritzson skriver att han inte argumenterar mot
handikapporganisationer, men han hävdar att det är viktigt med en medvetenhet om att varje
praxis som aktualiserar funktionshinderfrågor har att hantera denna tvetydighet. Fritzson
51 Fritzson, 2007, 9. 52 Fritzson, 2007, 19. 53 Fritzson, 2007, 37. 54 Fritzson, 2007, 58. 55 Fritzson, 2007, 83,99. 56 Fritzson, 2007, 156. 57 Fritzson, 2007, 12.
12
pålyser också problematiken med att personer med funktionshinder som grupp slås samman.
Tvetydigheten består i att det trots denna problematik är viktigt att diskussionen kring
funktionsnedsättning och tro fortsätter, för att personer med funktionsnedsättning inte ska
pekas ut som avvikande.58 Fritzson menar att tvetydigheten bör utgöra en utgångpunkt i
samtalen som bidrar med dynamik till nya synsätt och erfarenheter.59
1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden är en
artikel av Linda Vikdahl som publicerades i Journal of Religion, Disability & Health 2012.
Vikdahl skriver att den kristna kyrkan, med budskap om att Guds nåd är till för hela
mänskligheten, verkar ha fastnat i en föreställning om normalitet. Kyrkan bör visa vägen i
frågor om mänsklighet och medmänsklighet, trots det finns verksamheter som vanligtvis
omfattar deltagande som kräver förmågor som personer med svåra funktionshinder inte
uppnår.60 Vikdahls studie handlar om personer med intellektuella funktionshinder och deras
erfarenheter av att delta i Svenska kyrkans verksamheter. Den första delen diskuteras
begreppet deltagande. Den andra delen handlar om delaktighet och normalitet i Svenska
kyrkan och omfattar berättelser om Eric, Unni och David som alla har en intellektuell
funktionsnedsättning och vill tillhöra den kristna gemenskapen.61 Studiens resultat är ett antal
utmaningar till Svenska kyrkan. Vikdahl skriver att i en kyrka där förmågan saknas att se
bortom normalitet kommer Erik, Unni och David alltid utelämnas och bli marginaliserade.
Denna exkludering utmanar Svenska kyrkan på ett antal olika sätt, nämligen att ompröva sitt
grundläggande teologiska tänkande kring funktionsnedsättning, att förändra sin praxis kring
deltagande och att förhandla fram en väg mellan ideal och praxis för att bana en väg för
personer med funktionsnedsättning i den kristna gemenskapen.62
2. Funktionsnedsättning
58 Fritzson, 2007, 13. 59 Fritzson, 2007, 165. 60 Vikdahl, 2012, 259. 61 Vikdahl, 2012, 248. 62 Vikdahl, 2012, 259.
13
2.1 Definitioner Funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp, skada, person med särskilda behov är
olika begrepp som i vardagen beskriver en person med medfödd eller förvärvad fysisk-
psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning som kan innebära ett funktionshinder.
Terminologirådet publicerade nya och reviderade begrepp i oktober 2007. Nytt är att
begreppet funktionshinder inte längre betraktas som en synonym till funktionsnedsättning
utan betecknar ett eget begrepp. Definitionen av funktionsnedsättning är oförändrad medan
begreppet handikapp tas bort.63 Enligt Socialstyrelsen definieras funktionshinder som den
begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande
delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i
demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.
Funktionsnedsättningar indelas i fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning.
Fysisk funktionsnedsättning definieras som medfödd eller förvärvad kroppslig skada eller
sjukdom, exempelvis synnedsättning/blindhet, hörselnedsättning/dövhet, cerebral pares,
ryggmärgsskada, astma och/eller epilepsi.64 Till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning räknas
Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes
syndrom och tvångssyndrom (OCD).65 Intellektuell funktionsnedsättning
(utvecklingsstörning) kan vara medfödd eller förvärvad. Individens begåvningsprofil avgörs
av hur omfattande utvecklingsstörningen är. Individen kan ha god begåvning inom några
områden och sämre inom andra. Ett barn med utvecklingsstörning kan utvecklas som andra
barn inom flera områden, men i långsammare takt.66
2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer 2.2.1 Sveriges riksdag Staten, kommuner och landsting har tillsammans ansvar för individuellt stöd för personer med
funktionsnedsättningar som syftar till att garantera god hälsa samt ekonomisk och social
63 http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3, 2012-11-17. 64 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17. 65 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17. 66 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17.
14
trygghet. Exempel på lagar är Socialtjänstlagen (SoL) 2001:45367 och Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS)68.
Enligt Skollagen 2010:800 omfattas alla barn och ungdomar av skolplikt.
I grundsärskolan ska barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav
därför att de har en utvecklingsstörning tas emot. Grundsärskolan består av nio årskurser.
Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är
avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.69 I
träningsskolan går elever med grav utvecklingsstörning. Det är inte är möjligt för dessa att
tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Utöver sin utvecklingsstörning har många
av eleverna ytterligare funktionsnedsättningar som exempelvis: rörelsehinder, syn- och
hörselproblematik, autism och epilepsi.70
I specialskolan ska barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl
inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot, då de har olika typer av/olika
kombinationer av blindhet/synskador, dövhet/hörselskador, grav språkstörning, och/eller
annan funktionsnedsättning.71 Specialskolan består av 10 årskurser. Frågan om mottagande i
specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.72
2.2.2 Statliga myndigheter Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en bred
verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och
epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning arbetet ska ha.73 Skolverket
styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra
kvaliteten och resultaten i verksamheterna.74 Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under
socialdepartementet. De har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för 67 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-
2001-453/, 2012-12-21. 68 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-
ser_sfs-1993-387/, 2012-11-17. 69 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/sarskola/om-grundsarskolan, 2013-02-10. 70 http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/matematik/2.1309/2.319/nya-material-i-traningsskolan-1.123145, 2013-02-10. 71 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/specialskola/vad-ar-specialskola-1.190499, 2013-02-10. 72 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-
800/, 2012-11-17. 73 http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder, 2012-12-05. 74 http://www.skolverket.se/om-skolverket, 2012-12-05.
15
metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn
inom alkohol- och tobaksområdena. Statens folkhälsoinstitut har funnits i nuvarande form
sedan 2001. Under perioden juli 1992 – juli 2001 hette institutet Folkhälsoinstitutet och hade
delvis ett annat uppdrag.75
2.2.3 Intresseorganisationer I Sverige finns olika intresseorganisationer som bevakar barn och ungdomars intressen och
rättigheter. En viktig uppgift som organisationer har är att sprida kunskap. Exempel på
organisationer är Astma- och allergiförbundet76, Svenska Epilepsiförbundet77, Riksföreningen
för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning78, Riksföreningen för rörelsehindrade barn
och ungdomar79, Attention, riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Asbergers syndrom,
Tourettes syndrom, språkstörning och OCD.80
3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag
I Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete står det: Konfirmationen har en lång historia där dess innebörd uppfattats på olika sätt. Det grundläggande i en
evangelisk-luthersk kyrka är att konfirmationens teologi är en dopteologi. Konfirmationen bekräftar och
levandegör nåden och kallelsen som ges i dopet.81
Ordet konfirmation kommer från latinets confirmatio som betyder befästande/bekräftelse.82
Konfirmationsundervisningen är en process som genom historien alltid har innehållit både rit
(doing) och undervisning (learning).83 Konfirmationstiden har traditionellt en dubbel funktion,
där konfirmationstiden leder fram till avslutningen som är konfirmationsgudstjänsten men
konfirmationstiden har också som syfte att skapa förtrogenhet med gudstjänst och andakt.
Idag brukar man benämna det här som en del av församlingspedagogiken.84
Under 1800-talets slut genomgick det svenska samhället stora sociala förändringar som
kom att påverka kyrkan. Här kan man föra fram urbaniseringen, industrialiseringen och
75 http://www.fhi.se/Om-oss/, 2012-12-05. 76 http://www.astmaoallergiforbundet.se/, 2012-12-21. 77 www.epilepsi.se, 2012-12-05. 78 www.fub.se, 2012-12-05. 79 www.rbu.se, 2012-12-05. 80 www.attention-riks.se, 2012-12-05. 81 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 3. 82 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/konfirmation/228683, 2012-12-05. 83 Eek, 2011, s. 23. 84 Larsson, 1993, 225.
16
sekulariseringen. Dessutom påverkade väckelserörelsernas etablering som frikyrkosamfund
till att enhetskyrkoväsendet bröts upp.85 Under den här tiden upplevdes nattvardsfirandet inom
Svenska kyrkan som nästan utdött. I vissa församlingar var de ungdomar som nyligen
konfirmerats de enda kommunikanterna under året. Det gjorde att fokus på den första och
kanske enda nattvarden, gjorde att ritualet uppfattades problematiskt.86
Debatten om konfirmationsgudstjänstens innehåll och innebörd pågick under 1900-talets
två första decennier. Kritik fördes mot det direkta sambandet mellan konfirmation och
nattvard och mot gemensam läsning av trosbekännelsen, som i allmänhet ännu var en okänd
företeelse långt fram på 1900-talet. Credo uppfattades då som ett löftesformulär, särskilt då
det var framställt i frågeform. När kyrkomötet antog 1917 års handbok var ritualen densamma
som 1899 års ritual. Däremot hade rubriken ändrats till ”Konfirmation” från ”Huru förhållas
bör, då ungdomen första gången skall begå Herrens heliga nattvard”, som hade varit gällande
sedan 1811 års ritual.87 Trots många förändringar av ritualen under 1800-talet, stod rubriken
oförändrad fram till 1917. Med den ändrade rubriken legaliserats begreppet efter en lång tid
av ritualet i bruk.88.
Konfirmandarbetet påverkades innehållsligt när Luthers lilla katekes togs bort som officiell
lärobok i skolan 1919.89 Fram tills dess hade konfirmandundervisningen varit en fördjupning
eller överkurs av Luthers lilla katekes och även fast katekeskunskaper inte längre kunde
förutsättas fortsatte konfirmandundervisningen ha karaktär av överkurs till folkskolans
kristendomsundervisning. Ännu var den sociala atmosfären på 1940-talet att ”alla” skulle
konfirmeras.90 Det dröjde till 1942 innan Svenska kyrkan antog sin första
särskilda ”grundplan” för konfirmandundervisning. Men ännu hade man inte lyckas enas
kring någon lärobok i konfirmandundervisningen.91
Frågan om konfirmationens egentliga innebörd var fortfarande inte behandlad. En
teologisk debatt om konfirmationen började under 1950-talet då också samhälleliga
förändringar börjat ske, bland annat på skolans område.92 Kritik fördes
mot ”massnattvardsgångarna”, men det problemet blev inte längre aktuellt efter det att
konfirmandstatistiken började sjunka. 1979 tilläts det att utesluta admissionsformeln, vilken
85 Andréen, 1998, 20. 86 Andréen, 1998, 20-21. 87 Andréen, 1998, 17 88 Andréen, 1998, 21. 89 Andréen, 1998, 22. 90 Andréen, 1998, 23. 91 Larsson, 1993, 236. 92 Andréen, 1998, 23.
17
innebar att konfirmanden blev tillåten att tillträda nattvarden, som hade varit den
huvudsakliga grunden för konfirmationsgudstjänsten sedan 1868 års ritual.93
Pedagogiken kom att förändrades under 1960-talet i takt med samhället och biskopsmötet
1966 gav i uppdrag att utreda konfirmandfrågan men i detta arbete kom innehållsfrågan i
bakgrund då allt fokus låg på form och metod. I den nya pedagogiken uppmärksammades
människans komplexitet och andra olika dimensioner i den pedagogiska processen.94 Det kom
dock att dröja fram till 1994 och utkommandet av de nya konfirmandriktlinjer som en verklig
förändring var synlig. Genom de nya konfirmandriktlinjerna ökade betoningen på
konfirmation som en dopaktualisering där syftet var att erbjuda livstydning på dopets grund. I
dessa riktlinjer sågs både kyrkan och konfirmanderna som subjekt i ömsesidigt förhållande till
varandra.95 Tomas Nygren påvisade att dessa riktlinjer från 1994 innehållsmässigt inte lika
tydligt stämmer in luthersk tradition. Riktlinjerna från 1994 var de första att inte nämna
Luthers lilla katekes. Dessutom har vissa dogmatiska teman utelämnats, t.ex. synd och
frälsning.96
Karin Johannesson menar att spänningsförhållandet mellan ett pedagogiskt perspektiv som
utgår från konfirmandernas livsfrågor och ett pedagogiskt perspektiv som utgår från
grundläggande kunskaper om kristen tro, inte är något nytt. Detta spänningsförhållande
kännetecknar Svenska kyrkans konfirmandarbete.97 Detta, menar hon, blir problematiskt först
när läran om tron uppfattas som en egen dogmatisk-filosofisk dimension, särskild från den
rituella dimensionen (gudstjänsten) och de upplevelseorienterade/emotionella och estetiska
dimensionerna (vardagslivet). Hon menar att ett sådant särskiljande är främmande för den
lutherska tradition som Svenska kyrkan står i och innebär en missuppfattning av den.98
Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete är ett
grunddokument för det pedagogiska arbetet i Svenska kyrkan. Det är utarbetat av Nämnden
för kyrkolivets utveckling och kom år 2000. Lärande och undervisning bygger på det tidigare
dokumentet Undervisning för alla, som gavs ut 1990 av Svenska kyrkans församlingsnämnd
och Svenska kyrkans utbildningsnämnd.99 Syftet med Lärande och undervisning är att det ska
vara en utgångspunkt för församlingens arbete med lärande och undervisning.
93 Andréen, 1998, 24. 94 Eek, 2011, 81. 95 Eek, 2011, 81. 96 Eek, 2011, 82. 97 Johannesson, 2009, 109. 98 Johannesson, 2009, 112-113. 99 Bernerstedt, 2000, 6.
18
I kyrkoordningen används begreppet undervisning. Dokumentet belyser att diskussionen
om kyrkans undervisning är i ett utvecklingsskede och till den diskussionen är dokumentet ett
bidrag. Det pedagogiska arbetet genomsyrar all verksamhet i församlingen och handlar om
förhållningssätt till människa, kunskap och samhälle, men även gudsbild och
församlingssyn.100 I dokumentet nämns att folkbildning, som varit främsta formen av
pedagogik på folkhögskolor, har påverkat reflektionen kring undervisning och lärande i
samhället och kyrkan. Begreppet undervisning kan föra tankarna till att man är objekt för
någon annan kunskapsförmedling, medan begreppet lärande för många förknippas med att
man är subjekt i sitt eget lärande. Utvecklingen kring begreppen är viktig att bearbeta i
Svenska kyrkan och i dokumentet ställs frågan: ”Kanske är lärande på väg att bli ett minst lika
viktigt begrepp som undervisning?”101
Per Erik Persson visar i artikeln ”Vad vill kyrkan med konfirmationen?” att Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete, utgivna 1994, betonar att konfirmandarbetet handlar om
livstolkning, till skillnad från de tidigare riktlinjerna då betoningen varit trostolkning.
Intentionen i riktlinjerna är dock inte att utelämna trostolkning utan att trostolkning är del av
kristen livstolkning.102
Detta menar också Jonas Eek, då han sammanfattar att konfirmationen under andra delen
av 1900-talet har förändrats, från att i första hand ha varit undervisning i Läroplanen från
1968 till att betraktas som evangelisation i riktlinjerna från 1978 till att anses som diakoni, i
bemärkelsen tjänst åt tonåringen, i riktlinjerna från 1994. Utöver det har konfirmationen
kommit att ses som aktualisering av dopet istället för bekräftelse av dopet eller förberedelse
för nattvard. ”Trostolkning” har fått ge vika för att ge ”kristen livstolkning”; det är
konfirmandens liv det handlar om, inte texter eller läror som ska tolkas.”103
4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning
4.1 Kyrkoordningen Kyrkoordningen (KO) för Svenska kyrkan utfärdades första gången av 1999 års kyrkomöte
och revideras årligen.104 Dess syfte är att ”ange de strukturer och beslutsformer som ger de
bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer uppgiften
100 Bernerstedt, 2000, 5. 101 Bernerstedt, 2000, 6. 102 Persson, 1998, 40-45. 103 Eek, 2011, s.83. 104 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=637938, 2012-12-21.
19
att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan mellan
församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan.”105 KO har, förutom bestämmelser
som reglerar Svenska kyrkans organisation, kortfattade teologiska inledningar i syfte att ge en
bakgrund och ett sammanhang för de efterföljande bestämmelserna. Konfirmationen beskrivs
i KO som dopundervisning och inte som evangelisation eller diakoni som det har beskrivits i
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1978 och 1994. 106 Nuvarande riktlinjer
från 2008, beskriver konfirmationen som undervisning, lärande och dopaktualisering i
överensstämmelse med KO.
I KO kap. 22 finns bestämmelser för konfirmation. Det finns dock inget skrivet om
församlingens ansvar för konfirmander med funktionsnedsättning, utan endast vem som får
konfirmeras. Bestämmelserna tar även upp vem som är ansvarig för undervisning och
gudstjänst.
Den som är döpt, tillhör Svenska kyrkan och själv begär det får konfirmeras.107
Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en
konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning.108
Den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan, eller den som kyrkoherden utser
ansvarar för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten. Konfirmationsgudstjänsten ska
ledas av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Domkapitlet i det stift där en
konfirmationsgudstjänst ska äga rum får utfärda bestämmelser för den dopundervisning som ska föregå
gudstjänsten. (SvKB 2004:10)109
I KO kap. 17 finns bestämmelser om gudstjänstlivet. I inledningstexten står det
att ”Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Alla i församlingen är kallade att
delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma
mötet med Gud.”110 I denna formulering inkluderas alla och det innebär att hänsyn måste tas
till människors olika förutsättningar. I bestämmelserna står:
Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla. Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin
församling bli delaktig av de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning enligt 105 KO 2000, 3. 106 Se stycke 3 i denna uppsats. 107 KO 2000, 54. 108 KO 2000, 54. 109 KO 2000, 54. 110 KO 2000, 47.
20
vad som föreskrivs i denna kyrkoordning. Bestämmelser om möjligheterna att i en annan församling bli
delaktig av kyrkliga handlingar finns i 42 kap.111
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska föregås av samtal mellan den präst som ska leda
gudstjänsten och dem som närmast berörs. Kyrkoherden har ansvar för att det erbjuds möjligheter till
fortsatt kontakt med församlingen efter den kyrkliga handlingen.112
I KO kap. 42 finns bestämmelser avseende ekonomiskt ansvar för konfirmation. I
inledningstexten står skrivet om det ekonomiska utjämningssystem som finns i Svenska
kyrkan där kyrkliga handlingar utgör en del. Syftet med detta ekonomiska utjämningssystem
är att det ska finnas samma möjlighet att ta del av kyrklig verksamhet och kyrkliga handlingar
oberoende var man bor. När konfirmation sker i en annan församling än den ungdomen
formellt tillhör finns bestämmelser om ekonomisk ersättning:113
Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det.
Beslutet om rätt att delta i konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen
begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. (SvKB 2002:10;
2004:10; 2005:16)
Någon avgift får inte tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar den
konfirmationsersättning som anges i andra-fjärde styckena. Om en annan församling än den som
konfirmanden tillhör eller ett stift ordnar konfirmationen, själv eller i samverkan med någon annan, har
församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör.
Om konfirmanden tillhör Svenska kyrkan men inte har någon hemförsamling i Sverige har den
församling eller det stift som ordnar konfirmationen rätt till konfirmationsersättning från Svenska kyrkans
nationella nivå. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen
omfattar och om ersättningens storlek. (SvKB 2005:16, 2008:5) 114
Detta innebär att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation i en annan
församling. Kyrkomötet 2002 beslutade om att obligatorisk clearing mellan
församlingar/samfälligheter ska gälla för kostnader när konfirmation äger rum i annan
församling än den konfirmanden formellt tillhör. Till grund för beslutet låg en skrivelse från
Kyrkostyrelsen.115 Beslutet i Kyrkomötet innebär att hemförsamlingen i dessa fall ska bidra
med det belopp som fastställts för obligatorisk konfirmandersättning. Dessa bestämmelser 111 KO 2000, 47. 112 KO 2000, 49. 113 KO 2000, 110. 114 KO 2000, 111. 115 KsSkr 2009:9.
21
finns i §2 i Kyrkostyrelsens beslut om clearingbelopp för dop, vigsel samt
konfirmationsersättning och där finns belopp angivna som i regel gäller för undervisning och
läger.116 Kyrkostyrelsen menade att då församlingen blir utan kostnad när stift eller annan
organisation anordnar konfirmation, bör inte de enskilda behöva står för hela kostnaden.
Därutöver ska ersättningen omfatta de ytterligare kostnader som tillkommer när en
konfirmand är i behov av särskilt stöd. Något särskilt belopp har dock inte fastställts i dessa
fall. I Kyrkostyrelsens beslut står att överenskommelse bör träffas i förväg om sådana
ytterligare kostnader föreligger. Denna bestämmelse bör vara möjlig att tillämpa också om
konfirmationen sker i form av läger eller om församlingen själv inte har något alternativ att
erbjuda.117
4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete I Svenska kyrkan finns sedan 1978 utarbetade riktlinjer för konfirmandarbete. Riktlinjerna
ersatte tidigare Läroplan för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1968.118 Redan i
konfirmandriktlinjerna från 1978 finns det avsnitt som särskilt handlar om konfirmander med
funktionsnedsättning. Avsnittet kring detta heter ”Konfirmandarbete bland handikappade”.119
Riktlinjerna har reviderats ett flertal tillfällen, nuvarande riktlinjer antogs 2007 och utkom
2008.120 Syftet med nationella riktlinjer för konfirmandarbete är att säkerställa likvärdighet
och god kvalitet. I riktlinjerna finns bestämmelser avseende ansvar samt ekonomiskt och
pedagogiskt stöd.121 I riktlinjerna används begreppet funktionsnedsättning, vilket
överensstämmer med socialstyrelsens definition.122
Ungdomar ska erbjudas konfirmandundervisning. I riktlinjerna står:
Inbjudan till konfirmation ska nå ut till alla kyrkotillhöriga och antecknade som ska fylla 15 år under
nästkommande år.123
Det ska vara tillgängligt för alla tonåringar som vill, oavsett bakgrund och funktionsnedsättning.124
116 SvKB 2002:13. 117 Edqvist, 2003, 112. 118 Persson, 1998, 34. 119 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 1978, 73-78. 120 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1. 121 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2. 122 Se tidigare fotnot i stycke 2.1 i denna uppsats. 123 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 124 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 5.
22
Konfirmandundervisning ska vara tillgänglig för den som begär det utifrån vars och ens individuella
behov och förutsättningar. Varje församling i Svenska kyrkan har skyldighet att erbjuda konfirmation för
alla församlingens tillhöriga som så önskar.125
Konfirmander med funktionsnedsättning har rätt till konfirmationsundervisning utifrån sina individuella
förutsättningar. Om så behövs ska möjlighet till annat upplägg av konfirmandtiden finnas. Stiften
ansvarar för att kompetens finns att tillgå för den församling som önskar konsultation kring frågor som
rör konfirmander med funktionsnedsättning.126
Samverkan mellan församlingar och pastorat ger utökade resurser för att möta konfirmanderna som
individer utifrån deras egna förutsättningar och behov. Samverkan kan bidra till att fler vuxna med olika
kompetenser kan finnas med i arbetslaget kring konfirmanderna. Det kan också skapa goda
förutsättningar för konfirmander med funktionsnedsättning.127
Ovanstående formuleringar innebär att kyrkan enligt riktlinjerna har skyldighet att erbjuda
konfirmandundervisning. Riktlinjerna har antagits av samtliga stift i Svenska kyrkan, vilket
innebär att alla församlingar ska följa dessa.128 I riktlinjerna finns angivet ansvar och
ansvarsfördelning för konfirmandarbetet mellan församling, kyrkoråd, kyrkoherde, biskopen
och domkapitel samt stiftsstyrelsen utifrån kyrkoordningen.129 I inledningstexten under
rubriken ”Konfirmander med funktionsnedsättning” står det att förhållningssätt, värdegrund
och attityder har betydelse för att uppnå ett bra resultat. Människors lika värde och ett
respektfullt bemötande ska utgöra grunden för konfirmandarbete av god kvalitet.
Integrering kan tillämpas men det är individens behov och förutsättningar som ska utgöra
formen för konfirmandarbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt som är bra för ungdomar med
funktionsnedsättning är ofta bra för ungdomar generellt. Det är församlingen som har ansvar
för att erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning konfirmandundervisning, dock åligger det
stiftet att utveckla verksamheten. I riktlinjerna hänvisas till boken Dela liv – inspiration och
fördjupning i konfirmandarbetet gällande metoder och pedagogik.130 Riktlinjerna lyfter
särskilt fram samverkan som möjlighet att berika konfirmandarbetet.
4.4 Praktisk utformning I boken Tålamod tydlighet och struktur – konfirmandarbete bland ungdomar som behöver 125 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 126 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 13. 127 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 8. 128 Johannesson, 2009, 109. 129 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 10. 130 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2.
23
mer står det att planering av upptakten är viktig och att inbjudan kan vara avgörande.
Inbjudan måste formuleras på ett sätt som öppnar möjlighet till konfirmation för alla
ungdomar, också för ungdomar med funktionsnedsättning. Det kan ibland räcka med några
ord.131 I Tålamod tydlighet och struktur står det också att det är en satsning på kvalitet i
konfirmandarbetet när man avsätter tid och möjlighet till någon form av personligt möte,
exempelvis hembesök. ”Ett personligt möte gör det möjligt för konfirmandledarna att bilda
sig en uppfattning om var och en av de tonåringar som kommer att ingå i gruppen och om de
eventuella särskilda behov som kan finnas.”132
Marie Nordström har skrivit en artikel som heter ”Inbjudan till konfirmandarbetet en första
tröskel”.133 Hon skriver om en inventering, som gjordes av Kyrkokansliet, av 200 skriftliga
inbjudningar till konfirmandverksamhet. Det fanns många varierande sätt att bjuda in till
konfirmandundervisning. Många var estetiska tilltalande för ungdomar och återspeglade
församlingens storlek och geografiska läge. Konfirmandansvariga visade god känsla för språk
och tilltal och medarbetare vill erbjuda ett professionellt konfirmandarbete. Men i
inbjudningarna framgår det inte att ungdomar med funktionsnedsättning är välkommen till
konfirmandundervisning. Enbart ett fåtal av inbjudningarna innehöll ett tilltal till ungdomar
med funktionsnedsättning och att kyrkan erbjuder alternativa möjligheter.134 Nordström
menar att det är viktigt att ändå skriva, om så endast genom några meningar, att det finns
möjlighet att delta i konfirmandarbetet även om en ungdom har en funktionsnedsättning. Det
kan vara en referens eller ett telefonnummer dit anhöriga kan höra av sig och ställa frågor.
Alla församlingar har kanske inte möjlighet att erbjuda konfirmandundervisning för
ungdomar med funktionsnedsättning men församlingen ska kunna hänvisa ungdomen och
föräldern vidare om den inte själv kan erbjuda det. Om församlingen kan erbjuda
konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning innebär det att församlingen
tar personellt och ekonomiskt ansvar för det som det står kyrkoordningen.135
Ett uttryck som fortfarande används när man pratar om konfirmandverksamhet är
konfirmandläsning. Nordström skriver att detta uttryck är olyckligt och missvisande. Många
andra olika pedagogiska metoder används utöver läsning, bland annat drama och musik. Hon
anser att det måste tas bort med tanke på att det finns många ungdomar med läs- och
131 Broman, 2008, 65. 132 Broman, 2008, 65 133 Nordström, 2004, 44. 134 Broman, 2008, 44. 135 Nordström, 2004, 45.
24
skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller som är allmänt skoltrötta.136
Arbete med ungdomar med funktionsnedsättning kräver tid. Ungdomar med
funktionsnedsättning behöver mer tid för olika saker som för andra ungdomar kan vara
självklart. Ett exempel är att uppfatta och följa instruktioner. Det finns olika konkreta
strategier att arbeta med, för att minimera det som annars kan bli hinder. Tydlighet,
återkommande strukturer och att få samarbeta med en annan person är några exempel.137
För ungdomar med koncentrations- och perceptionssvårigheter är det viktigt att
vara ”steget före” för att undvika sådant som kan innebära att ungdomen blir störd. Ljud kan
vara något som distraherar och stör koncentrationen. För de ungdomar som har oförmåga att
sortera bland intryck och avskärma sig från störande stimuli åtgår mycket energi till att
uppfatta information, sortera den, dra slutsatser och sedan agera. Det är viktigt att anpassa och
skapa goda miljöer som underlättar koncentrationen.138 När det sociala samspelet inte
fungerar kan det skapa koncentrationssvårigheter och osäkerhet som kan leda till konflikter.139
Ofta är det inte koncentrationssvårigheterna som är det största problemet för ungdomar
utan en negativ självbild som resultat av många misslyckanden. Det bristande självförtroendet
i kombination med en oförstående omgivning skapar hinder. Ungdomen har behov av att
reparera sin självbild genom respekt, tillit och möjligheten att skapa relationer som bygger på
förtroende. Det tar tid och kräver tålamod. Det är viktigt att skaffa sig kunskaper om
funktionsnedsättningarna och försöka förstå ett annorlunda sätt att tänka. Mötet med
ungdomar med funktionsnedsättning förutsätter ett respektfullt förhållningssätt och metoder
som kompenserar svårigheterna.140
I konfirmandarbete utgår man vanligen från ett grupperspektiv, men i arbete med
ungdomar med funktionsnedsättning är individperspektivet viktigt. Vilken struktur behöver
just den här ungdomen och hur kan man vara steget före för att verksamheten ska fungera
bra? Det kan vara nödvändigt att söka individuella lösningar för att förhindra oro och för att
skapa en bra helhet för både individ och grupp.141 I riktlinjerna uttrycks konfirmandens
rättigheter till individanpassning: ”Konfirmander med funktionsnedsättning har rätt till
konfirmationsundervisning utifrån sina individuella förutsättningar. Om så behövs ska
möjlighet till annat upplägg av konfirmandtiden finnas.”142
136 Nordström, 2004, 45. 137 Broman, 2008, 48. 138 Broman, 2008, 47. 139 Broman, 2008, 44,46. 140 Broman, 2008, 44. 141 Broman, 2008, 45. 142 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 13.
25
För att få information och kunskap om särskilda funktionsnedsättningar finns både
litteratur och olika handikapporganisationer att vända sig till. I böckerna Tydlighet, tålamod
och struktur och Annorlunda men lika – Konfirmander med särskilda behov hänvisas det till
flera böcker och organisationer.143 I böckerna betonas genomgående att kunskap tillsammans
med respektfullt bemötande är grunden för en god konfirmandundervisning för ungdomar
med funktionsnedsättning. Vikten av små grupper och många ledare för att få
konfirmandarbetet att fungera väl återkommer många gånger i boken.144 Eva Cangård
uttrycker i en artikel att bemötandet är oerhört betydelsefullt för en ung persons personliga
utveckling och självtillit. Det är viktigt att en konfirmandledare lär sig att undvika situationer
som leder till frustration. Det gäller att tänka annorlunda, att ha strategier och vara förberedd,
menar hon.145
Olika aktiviteter beskrivs i boken Tålamod, tydlighet och struktur som kan vara bra att
använda i konfirmandarbete. Dessa aktiviteter är dessutom beskrivna med tips om vad som
kan vara särskilt bra att tänka på i arbetet med ungdomar med funktionsnedsättning. Vilken
eller vilka aktiviteter som passar en grupp och individerna i gruppen beror på ungdomarnas
olika personligheter och intressen. Det kan vara bra att variera mellan olika lärstilar och
upplägg för att ungdomarna lär sig bäst på olika sätt och för att upprätthålla
koncentrationen.146 Några exempel som ges är att det kan vara bra att förbereda sig inför
gudstjänster genom att vistas i kyrkorummet, t.ex. att hålla andakter i kyrkorummet vid varje
träff. För att nå ett djupare samtal vid en konfirmandträff, där ungdomarnas koncentration
samtidigt hålls uppe, kan man använda sig av något konkret, t.ex. bilder och föremål.
Värderingsövningar, rörelse, drama, lekar kan fungera väl i konfirmandarbete med ungdomar
med funktionsnedsättning. Det är viktigt att tänka på ungdomarnas integritet, övningen måste
ske på deras villkor och den som vill avstå måste få göra det. Kort, tydlig information och en
instruktion i taget är bra att tänka på. Vidare kan sång och musik, skapande i färg och form
samt film vara bra aktiviteter. Boken betonar på flera gånger att individanpassning är en
förutsättning för att olika aktiviteter ska kunna fungera väl.147
Teologen Lena Petersson har skrivit en artikel om ett konfirmandläger med integrering.
Hon skriver att det först och främst är ett konfirmandläger, samma principer gäller som på alla
konfirmandläger. Ledarna för lägret strävar efter att nå de mål som beskrivs i
143 Broman, 2008, 94-95; Berg, 2003, 86-95. 144 Broman, 2008, 68,76. 145 Petersson, 2003, 39. 146 Broman, 2008, 85. 147 Broman, 2008, 85-89.
26
konfirmandriktlinjerna. Grundidén är att sammanföra ungdomar från s.k. vanlig grundskola
och sär- och träningsskola.148 Även om integrering sker i skolan alltmer är de flesta ungdomar
ovana att umgås i denna konstellation. De första dagarna av lägret ägnas mycket tid åt att
ledarna visar och berättar hur det ska gå till. Grunden är en vänskap där det inte handlar om
att någon ska ”ta hand om” någon annan. Det gäller att vara vänner och stötta varandra.
Praktiskt så spenderar konfirmanderna tiden under lägret i par. Paren utgör grunden för
mindre grupper när det gäller fritidsaktiviteter, gruppuppgifter och måltidsgemenskap. För att
ledargruppen ska kunna dela in konfirmandgruppen i par behöver de definiera vem som
tillhör vilken grupp. Petersson skriver: ”Ofta är det inte så problematiskt. Andra gånger är det
inte alltid så självklart var gränserna går eller att någon entydigt och i alla situationer tillhör
den ena eller andra gruppen.”149
5. Intervjuer
5.1 Intervju 1 - Åtvids församling Det pågår ett arbete i församlingen med att starta en konfirmandgrupp för ungdomar med
funktionsnedsättning. Medarbetare i församlingen har medverkat vid föräldramöte och
informerat om planerad konfirmandverksamhet. Syftet är att erbjuda ungdomar med
funktionsnedsättning anpassad konfirmationsundervisning. Aktuella frågeställningar i det
fortsatta arbetet är bl.a.: Vad innebär anpassad konfirmationsundervisning? Vilken form är
lämplig? Hur möter man individuella behov utifrån de ungdomar som finns i gruppen?
Det finns idag sex konfirmandgrupper i församlingen varav en utgör en integrerad
verksamhet. Medarbetare i församlingen har goda erfarenheter från integrerad
konfirmandundervisning. Det finns ett bra samarbete med särskolan som finns i lokaler nära
församlingsgården. Kyrkan blir inbjuden till skolan i olika sammanhang och kyrkan bjuder in
skolan till aktiviteter som exempelvis skolvandringar och bibeläventyr. Denna samverkan
upplevs som värdefull och fortsatt samverkan efterfrågas. Samverkan mellan kyrka och skola
är mer tydlig vad det gäller elever i yngre åldrar och innebär att relationer skapas mellan
medarbetare i kyrkan och elever och pedagoger. Det fortsatta arbetet med att utveckla
konfirmationsarbetet är ett led i att utveckla samverkan mellan kyrka och skola.
148 Petersson, 2003, 50. 149 Petersson, 2003, 51.
27
Syftet med konfirmandverksamhet skiljer sig från syftet med skolvandringar eller andra
aktiviteter som finns i samverkan mellan kyrka och skola. Konfirmationsundervisning för
ungdomar med funktionsnedsättning förutsätter särskild kompetens. För närvarande finns fem
ungdomar i särskolan som är intresserade av konfirmationsundervisning. Förhoppningen är att
konfirmandgruppen ska starta upp till våren 2013. Flera medarbetare inom församlingen är
positiva och intresserade av möjligheten att få vara med och utveckla verksamheten.
Förberedelsearbetet är viktigt och många frågor finns. Vilka former ska vi ha, vilken dag,
vilken tid, är det möjligt att ha lägerverksamhet? Vad vill ungdomarna själva? Vilka
förväntningar finns? Hur ser ungdomarnas hemsituation ut och vilket behov av stöd har
ungdomarna?
Längre tillbaka i tiden har man haft konfirmandgrupper med ungdomar med
funktionsnedsättning. Då var det andra förutsättningar som gällde. Vid tidigare tillfällen
saknades kunskap om enskilda ungdomars behov av stöd. Det finns ungdomar med
funktionsnedsättningar som har behov av personlig assistent. Ofta är personliga assistenter
lediga under helgen. Eftersom konfirmationsundervisning ofta planeras just till helger kan det
innebära ett bekymmer. Det fanns exempelvis en ungdom som deltog i
konfirmationsundervisningen som enbart kommunicerade med hjälp av bilder och tecken. Det
innebar en stor utmaning för kyrkans medarbetare det fungerade dock allt bättre efter en tid.
Trots begränsat förberedelsearbete gick det bra, så här i efterhand är man medveten om att det
hade kunnat inträffa incidenter.
Det är viktigt med rutiner och struktur i arbetet. Konfirmationsarbete ska inte innebära
krav på kunskapsprestation utan möjlighet att inhämta kunskap och få nya erfarenheter och
upplevelser. Det kan ske genom olika sinnesintryck. Ett sätt att bedriva anpassad
konfirmationsundervisning är att göra den konkret och praktisk. Ett exempel kan vara att
erbjuda upplevelsevandringar eller att använda sig av drama. Konfirmandundervisningen ska
också innebära att ungdomarna blir bekräftade och att de får uppleva att alla människor har
samma värde. Undervisningen ska erbjuda gemenskap och vissheten om att man inte är ensam
och att det finns en Gud som älskar varje människa.
Material som är skrivet för särskola används av ledarna till idéer för
konfirmandundervisningen. Det finns även material om upplevelsevandringar som man tänker
pröva. För övrigt finns inget särskilt material man använder i konfirmandundervisningen utan
istället använder man delar ur olika material. Huruvida vanliga biblar eller Bibel för barn bör
delas ut i samband med konfirmationen är en svår fråga. Det man hoppas är att
konfirmanderna på bästa sätt ska kunna få nytta av sin bibel. En utmaning som finns för
28
medarbetarna i församlingen är att få tiden att räcka till för att uppnå god kvalitet i de olika
verksamheterna. Kyrkan har många verksamheter att ansvara för varav konfirmandarbete med
ungdomar med funktionsnedsättning utgör en. Det är Kyrkoherdens ansvar att prioritera.
5.2. Intervju 2 – Stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd Idag saknas en samlad bild över hur konfirmationsundervisning erbjuds ungdomar med
funktionsnedsättning i stiftet. I respektive kontrakt finns konfirmandsamordnare som träffas
regelbundet. Dessa samordnare träffar i sin tur konfirmandarbetslagen i församlingarna inom
respektive kontrakt. Ungdomar med funktionsnedsättning fångas ibland upp i
ungdomsgrupper som kan bestå av personer i olika åldrar. Det finns behov av att utveckla
verksamheten på stiftsnivå.
Det är viktigt att ungdomar med funktionsnedsättning får känna att de är lika betydelsefulla
som andra ungdomar. All konfirmandundervisning ska ge en känsla av samhörighet. För att
konfirmandundervisningen ska bli bra kan den behöva anpassas för att medföra rimliga krav.
Det finns behov av särskild pedagogik. Alltför mycket tillrättaläggande kan kanske innebära
begränsad frihet. Verksamheten ska utformas utifrån deltagarnas förutsättningar och behov
vilket självklart gäller all konfirmandundervisning. Det är inte självklart och enkelt att hitta
former för inbjudan. Några församlingar arbetar med aktivt uppsökande genom att man
besöker särskolor, deltar vid föräldramöten och där informerar om konfirmandundervisning
och finns tillhands för frågor. Det har funnits församlingar som inte varit medvetna om att
gruppen ungdomar med funktionsnedsättning också ska erbjudas möjlighet till konfirmation.
Varje församling ska upprätta en konfirmandhandlingsplan som ett komplement till
församlingsinstruktionen. På vissa församlingars hemsidor finns information om
konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Inbjudan till
konfirmandundervisning sker skriftligt. Finns behov av mer personlig uppsökande kontakt?
I konfirmandhandlingsplanen, som ska bifogas församlingsinstruktionen, ska det finnas
uppgift om vem som är ansvarig för konfirmandarbetet i arbetslaget.
Konfirmandhandlingsplanen ska skickas in till stiftet för godkännande och ska av
församlingen utvärderas och revideras årligen.
Ett material som ibland har använts i församlingarnas konfirmandarbetslag är antologin
Annorlunda men lika. Medarbetare inom kyrkan efterfrågar tydliga riktlinjer och förslag på
metoder för konfirmandundervisning till ungdomar med funktionsnedsättning. Behov finns av
kompetensutveckling vad det gäller förhållningssätt och bemötande. Ex. på
29
kompetensutveckling som har erbjudits är föreläsning om särskilda behov av Johanna Björk
ADHD-konsulent från Ågrenska stiftelsen.150 Medarbetare har även erbjudits möjlighet att
göra Studiebesök på Ågrenska som varit mycket uppskattat. Fortbildning och studiebesök har
erbjudits men personal har tackat nej när de just detta år inte arbetar med
konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Behov av hjälp och
kompetensutveckling efterfrågas när personalen behöver den.
Idag samverkar exempelvis församlingarna i Linköping. Inbjudan till
konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning sker via
Domkyrkoförsamlingen. Efterfrågan har inkommit till stiftet vad det gäller
stiftskonfirmandläger läger för ungdomar med funktionsnedsättning. Alla ungdomar varken
vill eller klarar av att vara hemifrån en längre tid. Det kan innebära ett dilemma om inte alla
ungdomar i gruppen ges möjlighet att delta i lägerverksamheten. Det kan spela roll vilken typ
av funktionsnedsättning och ungdomens behov av stöd.
Det finns för närvarande ingen person som arbetar på stiftskansliet som i sitt uppdrag har
att utveckla konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Idag ingår det i
Stiftsamordnarens uppdrag, motsvarande 40tim/år är avsatt till arbetet.
Ett önskemål är att en person motsvarande 50 % av sin tjänst på stiftet ska ha i uppdrag att
arbeta med samordning och utveckling av konfirmand- och ungdomsverksamheten för
ungdomar med särskilda behov.
5.3 Intervju 3 - Boxholms församling Kyrkan och skolan har utvecklat samverkan. Ett exempel är att församlingen har en
verksamhet för elever från och med årskurs 4 som kallas ”läxläsning”, där elever efter skoltid
kan få hjälp med läxor av medarbetare från församlingen. I år har församlingen inte någon
konfirmandverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning då det inte fanns tillräckligt
underlag. Inbjudan till konfirmandundervisning har gått ut skriftligt till vårdnadshavare och
genom besök på särskolan.
Den intervjuade är den medarbetare som själv är ansvarig för konfirmandarbetet för
ungdomar med funktionsnedsättning. Föregående år 2011 fanns en konfirmandgrupp med
fyra flickor med olika typer av funktionsnedsättningar. Konfirmandgruppen träffades ett
tillfälle i veckan och den intervjuade var ledare, därutöver fanns ytterligare en hjälpledare. En
av flickorna hade en personlig assistent som deltog vid träffarna. Vid genomgång av
150 http://www.agrenska.se, 2012-12-05.
30
bibelberättelser användes en flanellograf och vid varje träff sjöng man en psalm tillsammans.
Man valde att sjunga samma psalm vid träffarna, syftet var att alla skulle lära sig/ känna igen
psalmen och att skapa struktur.
Ungdomarna i konfirmandgruppen med funktionsnedsättning deltog tillsammans med
ungdomarna i den andra konfirmandgruppen på utflykter och de läger som anordnades.
Man kunde lösa praktiska delar som boende, behov av att få vara ostörd samt närhet till vuxna
som innebar trygghet. Flickorna fick hjälpa till på lägret. Lägren möjliggjorde integration och
lägerverksamheten fungerade bra. Det sociala samspelet fungerade bra under lägervistelsen
och ungdomarna hjälpte varandra. Ledaren höll i ett undervisningspass innan lägret i den
vanliga konfirmandgruppen. Temat var ”Funktionsnedsättning”. Det uppskattades särskilt av
ungdomarnas föräldrar som upplevde att deras ungdomars attityd till funktionsnedsättning
förändrades.
Det som är viktigt i arbete med konfirmander med funktionsnedsättning är att man arbetar
utifrån ungdomarnas förutsättningar. Det innebär att konfirmandundervisningen är på
anpassad nivå och innehåller delar som kan innebära glädje och som kan komma till nytta.
Det finns inga krav på att ungdomen måste klara av att lära sig saker. Ledaren beskriver, att i
den konfirmandgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning som fanns föregående år, såg
hon en utveckling hos ungdomarna. Det är viktigt med kunskap om de funktionsnedsättningar
man möter och att man inte är rädd.
Man använder inte något speciellt material i konfirmandundervisningen. Den intervjuade
som är ansvarig för denna verksamhet har erfarenhet och kunskap från tidigare kurser och
utbildningar, ex. erfarenhet från att ha arbetat som speciallärare. Man deltar vid
kontraktsdagar och kurser som stiftet anordnar med tema funktionsnedsättning. Det är viktigt
att vara flexibel och använda fantasin i mötet med ungdomar med funktionsnedsättning.
Idag finns ett bra samarbete med skolan det finns däremot finns inget samarbete med andra
församlingar. Det finns en önskan om ett bättre samarbete kring konfirmandundervisning för
ungdomar med funktionsnedsättning i kontraktet och stiftet. Behov finns att bilda nätverk och
det finns behov av en samordnare i kontraktet.
Utmaning i arbetet med konfirmander med funktionsnedsättning är att få ungdomarna att
komma till kyrkan och till konfirmationsundervisningen. Det finns en osäkerhet och rädsla
hos föräldrarna att verksamheten inte passar deras ungdomar. Kyrkan behöver hitta vägar att
erbjuda sin verksamhet. Dålig ekonomi kan begränsa församlingens verksamhet och därmed
också konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Ett exempel på det
är att en hjälpledare inte får ekonomisk ersättning. Ledningens inställning och förhållningssätt
31
har stor betydelse för verksamheten. Det är ledningen som måste prioritera verksamheten och
se till att förutsättning finns.
5.4 Intervju 4 – Motala församling Församlingen erbjuder konfirmandverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning.
Verksamheten vänder sig till elever i särskolan och träningsskolan årskurs 8-9.151 Samverkan
mellan kyrka och skola fungerar bra, skolans pedagoger är positiva till och efterfrågar
konfirmationsverksamhet. Det finns tre ledare i gruppen varav en är församlingspräst. Några
av ungdomarna har en personlig assistent som finns med vid träffarna. Det är bra att vara flera
ledare för att få igång samtal och diskussioner. I år har församlingen startat en konfirmand
grupp med fyra pojkar med funktionsnedsättning.
I kontraktet träffas församlingspedagoger och präster regelbundet. Konfirmandclearing
sker mellan församlingarna. Det finns en nätverksgrupp i stiftet för medarbetare som arbetar
med konfirmander och ungdomar med funktionsnedsättning. Nätverksgruppen träffas två
gånger per år. Församlingens medarbetare brukar delta i dessa nätverksträffar.
Det finns tyvärr inget uppföljande ungdomsarbete efter konfirmandtiden. Det kan vara
svårt att bilda grupper med tillräckligt många deltagare. Föräldrar till ungdomar med
funktionsnedsättning efterfrågar en fortsättning efter konfirmationstiden då utbudet av
fritidsaktiviteter är mycket begränsat för ungdomar med funktionsnedsättning.
Konfirmandarbetet är en utmaning, det kan vara svårt att få tiden att räcka till för förberedelse,
genomförande och uppföljning. För närvarande finns en konfirmandgrupp med ungdomar
med funktionsnedsättning. Önskemål finns om ett större och tydligare stöd från ledningen. En
annan utmaning att förhålla sig till är att konfirmander med funktionsnedsättning är tonåringar
och inte barn.
Församlingen har ett bra samarbete med skolan. Via klasslistor får man information om
vilka ungdomar som finns och kan vara aktuella för konfirmationsundervisning.
Församlingsmedarbetare besöker skolorna och delar ut skriftlig inbjudan/information.
Vartannat år inbjuds grundsärskolan respektive träningssärskolan i årskurs 8-9. Det är viktigt
att bygga broar mellan kyrka och skola. Ibland finns ungdomar med funktionsnedsättning i
integrerad klass. Om dessa ungdomar väljer att konfirmeras deltar de oftast i en integrerad
konfirmandgrupp. Initialt handlar det om att lära känna ungdomarna och sedan kan man
planera verksamheten. I det praktiska arbetet använder de sig av flanellograf, pyssel och
151 Se stycke 2.2.1 i denna uppsats.
32
tecknade bibelfilmer. Det är viktigt hitta aktiviteter och ämnen som passar och tilltalar
konfirmanderna. Ett sätt att arbeta är att utgå från olika teman. Den praktiska utformningen
för konfirmationsundervisningen ser olika ut för varje grupp. Ledarna använder idéer från
olika konfirmandmaterial. Materialet Condios är ett exempel på material som används ganska
mycket. Som ett alternativ till att dela ut Bibel 2000 eller Bibel för barn finns även The book
som är bibeln i form av en serietidning.
Fotografering och att dokumentera kan också vara ett arbetssätt både för att minnas
innehållet i träffarna från gång till gång. Därutöver ger korten möjlighet att göra anhöriga
delaktiga. I konfirmationsundervisningen kan det vara bra att göra något konkret ex. göra
egna andaktsljus som kan användas i konfirmationsgudstjänsten. Ett år målade
konfirmanderna en stor tavla. Konfirmandernas fick berätta om sin målning genom att ledarna
ställde enkla frågor, svaren och berättelsen utgjorde konfirmationsredovisningen.
Det är viktigt med en god förberedelse innan konfirmationsgudstjänsten. En slags
förberedelse är att andakterna i samband med träffarna äger rum i kyrkan. Det är bra att de ser
likadana ut vid varje träff, det skapar en trygghet i kyrkorummet. Det är bra att ha lokaler som
ligger ihop med kyrkan, det möjliggör och förenklar att vara i kyrkan vid andakter.
5.5 Intervju 5 – Stiftspedagog Linköpings stift Stiftet anordnar utbildningsdagar och studieresor. Under oktober månad 2012 anordnades en
kursdag ”Att vända svårigheter till möjligheter” där Ågrenska stiftelsen medverkade.
Medarbetare från olika församlingar i stiftet deltog. Utbildningen riktade sig till medarbetare
som arbetar med barn och unga i behov av särskilt stöd.
I Linköpings stift finns två stiftspedagoger. I stiftpedagogernas uppdrag ingår bl.a. att granska
konfirmandhandlingsplaner som skickas in till stiftet. I dessa ska det stå att det ska finnas
utrymme i budget för konfirmandarbete för ungdomar i behov av stöd. Församlingens budget
är ett viktigt styrdokument. Clearingsystemet ska säkerställa alla ungdomars rätt till
konfirmation.
En handlingsplan har utarbetats för arbete med barn och unga med särskilda behov i
Linköpings stift mellan 2010-2013. Handlingsplanen beskriver hur arbetet med barn och unga
med särskilda behov ska bedrivas. Handlingsplanen består av tre delar:
-‐ Utbildningsdagar 2 tillfällen per år, för medarbetare i stiftet
-‐ Stiftsdagar 1 tillfälle per år då barn och unga i behov av särskilt stöd bjuds in, t.ex.
Vadstena-dagar, konfirmanddag Kolmården, musikdag på Gransnäs
-‐ Projekt för unga i behov av särskilt stöd, t.ex. skivinspelning, Resa Taizé
33
I stiftets styrdokument står det skrivet under rubrik Verksamhetsinriktning och Livet i
församlingen: ”Dopet och konfirmation i samklang med en satsning på barn och unga.”152
Detta tillsammans med konfirmandriktlinjerna är det som stiftspedagogen har att förhålla sig
till i sitt arbete med barn och unga med funktionsnedsättning.
Olika synsätt skapar skillnader. Integrering bör eftersträvas i möjligaste mån. Inbjudan bör
rikta sig till alla ungdomar med adekvat information till föräldrar och ungdomar med
funktionsnedsättning. Den intervjuade reflekterar över formuleringar i riktlinjerna för
konfirmandarbetet. I riktlinjerna står att konfirmationsundervisning ska vara tillgänglig för
alla utifrån var och ens förutsättningar och behov. Därutöver finns ett särskilt stycke som
handlar om konfirmander med funktionsnedsättning. Alla ungdomar har rätt till en
konfirmandundervisning utifrån sina förutsättningar.
Många medarbetare i stiftets församlingar får allt mindre tid att utföra arbetsuppgifter och
allt fler uppgifter att utföra. Detta påverkar konfirmandarbetet och särskilt konfirmandarbetet
för ungdomar med funktionsnedsättning. Ofta är konfirmandgrupper med ungdomar med
funktionsnedsättning små. Antalet ungdomar i behov av anpassad konfirmandundervisning
avgör om församlingen har möjlighet att erbjuda särskild konfirmandgrupp. Hela kyrkan
befinner sig i omorganisation och i ett läge med många förändringar som medför större
ansvarsområden. Det kan medföra risk för att det blir svårare att möta människor med
individuella behov.
5.6. Intervju 6 – Linköpings Domkyrkoförsamling Just nu håller församlingen på att starta en konfirmandgrupp med två ungdomar med
funktionsnedsättning. Av olika praktiska anledningar har gruppen ännu inte haft någon träff
tillsammans. Två ledare är ansvariga för gruppen, en av ledarna är präst och en
församlingspedagog. Det finns en ungdomsgrupp i församlingen med ungdomar med
funktionsnedsättning som heter ”Solskensgruppen” där ungdomarna är mellan 18 och 35 år.
Utifrån att konfirmandgruppen endast består av två ungdomar planeras träffarna till samma
dag som ungdomsgruppen träffas. På så sätt kan konfirmandgruppen ansluta till
Solskensgruppen den andra halvan av mötestiden. Det möjliggör gemenskap i större grupp.
Ungdomar med funktionsnedsättning bjuds in till konfirmandundervisning vartannat år. I
den skriftliga inbjudan till konfirmation som skickas till alla ungdomar finns också
information som är särskild riktad till ungdomar ”med särskilda behov”. Ungdomar med
152 Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=647345, 2012-12-05.
34
funktionsnedsättning finns också integrerade i skolan. Ungdomen själv får avgöra om han/hon
vill tillhöra konfirmandgruppen med ungdomar med särskilda behov. Församlingens
medarbetare får inte längre komma till skolan för att bjuda in till konfirmation detta enligt
skollagen. Den intervjuade berättar att kyrkan försöker hitta andra vägar för att bjuda in till
konfirmation, det bästa sättet är att informationen sprids från mun till mun.
På frågan vad som är viktigt i konfirmandarbetet med ungdomar med funktionsnedsättning
berättar den intervjuade att det är viktigt att ungdomen först och främst är just konfirmand.
Det behöver inte skilja så mycket mellan en vanlig konfirmandgrupp och en konfirmandgrupp
med ungdomar med funktionsnedsättning. Olika former av funktionsnedsättningar kan även
finnas hos ungdomar i vanliga konfirmandgrupper. Det som är viktigt i allt konfirmandarbete
är att man tillsammans får upptäcka livet, livet med Gud, livet i kyrkan och sig själv.
Det går inte att säga att vi använder någon speciell metod, säger den intervjuade. Det är
olika saker som fungerar för varje grupp, man får prova sig fram. Just nu är tanken att
konfirmandgruppen ska träffas under en kortare period mellan januari och maj som innebär en
mer intensiv period. Idag finns planer på att genomföra utflykter några lördagar eller söndagar.
Den intervjuade berättar att de inte använder sig av något speciellt material, utan hämtar
inspiration och idéer från olika material. Gruppens behov utgör underlag för det material man
väljer, vilket gäller alla konfirmandgrupper.
Pedagogerna i församlingen träffas regelbundet för utbyte av erfarenheter och dialog kring
verksamheten. Det finns ingen ytterligare samverkan med andra församlingar. När det finns
möjlighet deltar man i stiftets nätverksträffar för medarbetare från olika församlingar som
arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det var ett tag sedan man deltog i
dessa träffar då det har krockat med annat.
En utmaning i arbetet med konfirmander med funktionsnedsättning är att man måste vara
väl förberedd. Det är viktigt med en tydlig struktur och återkommande moment så att man
känner igen sig. Ofta är det bra med korta pass. På ett sätt är detta enkelt men det kräver god
förberedelse från ledarna, det kan vara svårt att improvisera i en konfirmandgrupp med
ungdomar med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att gruppen inte förändras, det har
visat sig fungera bättre med två ledare som är med varje gång än att det är fler ledare som
kommer sporadiskt. Den intervjuade uttrycker att det är viktigt att prioritera och ta sig tid till
att planering av verksamheten. Hon efterlyser mer samlat pedagogiskt material med tips och
idéer och inspiration för konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning.
35
6. Analys
Som inledning i uppsatsen har jag valt ett citat från boken Tålamod, tydlighet och struktur –
konfirmandarbete med ungdomar som behöver mer. Citatet belyser det ömsesidiga lärandet i
konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. I Riktlinjer för Svenska kyrkans
konfirmandarbete och i den litteratur jag använt mig av betonas att både deltagare och ledare
bidrar till lärande. Detta synsätt har också framträtt i de intervjuer jag haft, där de intervjuade
har betonat att dialogen mellan ledare och konfirmander är viktig. I intervjuerna uttrycktes att
medarbetarna värderar denna verksamhet för att de själva får nya kunskaper och erfarenheter i
kontakten med ungdomar med funktionsnedsättningar. Det viktigaste är inte
kunskapsförmedling utan relationerna med ungdomarna, att ungdomarna känner sig sedda, att
de får samma möjlighet som alla andra ungdomar att konfirmeras och alla människors lika
värde. Medarbetarna vill att konfirmandtiden ska bli en god och trygg upplevelse för dessa
ungdomar.
Utifrån de intervjuer jag haft är min uppfattning att det finns en osäkerhet kring
användandet av olika begrepp, exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder och
handikapp, och hur de ska användas. Under intervjutillfällena lyftes att användning av olika
begrepp kan bidra till att personer med funktionsnedsättning exkluderas eller upplever sig
exkluderade. För en del av de intervjuade verkade det vara en komplicerad och svår
gränsdragning, ofta använde de själva hellre begreppet särskilda behov då det begreppet inte
lika tydligt avgränsar. Jag har ändå genomgående använt mig av begreppet
funktionsnedsättning, se stycke 1.4. Jag anser att det snarare är hur man samtalar om
funktionsnedsättningar som speglar attityd och förhållningsätt. Det finns en vilja hos de
intervjuade att det ska bli så bra som möjligt och att man ska ha en öppenhet men en
osäkerhet inför olika begrepp och ordval.
Den första frågeställningen var att undersöka hur konfirmandarbete för ungdomar med
funktionsnedsättning erbjuds och utformas i de församlingar som arbetar med denna
verksamhet i Linköpings stift. I de intervjuer som jag har utfört och i de pedagogiska böcker
som jag använt mig av, utgivna av Svenska kyrkan, framkommer liknande arbetssätt och
perspektiv som viktiga. Gemensamma nämnare som beskrivs som viktiga är inbjudan,
planering, individ- och tidsperspektivet, konkreta strategier, tydlig information, skapa lugn
miljö, respekt och kunskap om funktionsnedsättningar. Detta utgör grunden för ett bra
konfirmandarbete och skapar möjlighet för ungdomar med funktionsnedsättning att få en
positiv erfarenhet från konfirmandtiden. I intervjuerna framkom att församlingarna erbjuder
36
konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i särskild grupp eller i
integrerad form, inbjudan sker skriftlig och information lämnas ofta vid föräldramöten i
skolan. Personliga möten är det bästa sättet att nå ut till ungdomar och föräldrar. Förberedelse
och individanpassning lyfts fram i alla intervjuer som viktigt. Olika former av integrering
förekommer i konfirmandarbetet i den mån det fungerar för individen. Genomgående
beskriver de intervjuade att de anpassar innehållet och formerna i konfirmandarbetet utifrån
individens/individernas förutsättningar.
Den andra frågeställningen var hur samverkan ser ut mellan församlingarna och stiftet. Två
av intervjuerna var med personer som arbetar på stiftsnivå och har ansvar för konfirmand- och
ungdomsarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. En av personerna innehar uppdraget
samordnare för barn och unga med särskilda behov i Linköpings stift. En samverkansform är
en nätverksgrupp för medarbetare som arbetar med barn och unga med funktionsnedsättning.
Stiftet anordnar arrangemang som seminariedagar med föreläsare och studiebesök, vilket
uppskattas av församlingarnas medarbetare. Medarbetarna önskar utökad samverkan och
utökad kompetensutveckling till exempel utbildning med riktat innehåll mot ämnen som
pedagogik och samtalsmetodik. Samordnaren önskar också att det skulle finnas ytterligare
resurser att arbeta med uppdraget som samordnare. Vid tillfällen då stiftet inbjudit
medarbetare till kompetensutveckling och studiebesök har det ibland inneburit få
anmälningar, en förklaring kan vara att medarbetare vill ha kompetensutveckling just när de
står inför en ny utmaning. Om de inte har en konfirmandgrupp med ungdomar med
funktionsnedsättning när kompetensutveckling erbjuds, prioriteras inte den, ofta på grund av
många andra arbetsuppgifter. På stiftet ingår konfirmandarbete för ungdomar med särskilda
behov i ett större sammanhang – arbete med barn och unga. De medarbetare som nu arbetar
med denna verksamhet på stiftet upplever att verksamheten inte är tillräckligt synlig och det
finns risk att den glöms och prioriteras bort. De har inte tillräckligt med tid i sina
tjänster/uppdrag för den delen av uppdraget. Det står i riktlinjerna att stiftet har ansvar för att
utveckla konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. Utifrån de intervjuer jag
utfört med medarbetare på stiftet har jag uppfattat att de personalresurser och den tid som ges
att arbeta med utveckling av konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning inte
är tillräcklig. Det finns en vilja och att utveckla verksamheten men uppfattningen bland de
intervjuade är att det inte finns tillräckligt med resurser.
Den tredje frågeställningen var på vilket sätt Riktlinjer för Svenska kyrkans
konfirmandarbete överensstämmer med konfirmandverksamheten i de församlingar jag utfört
intervjuer. KO 2000 och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete reglerar
37
verksamheten på en övergripande nivå. Den konfirmandverksamhet jag fått inblick i genom
mina intervjuer överensstämmer med gällande riktlinjer. Församlingarna följer riktlinjerna
genom att inbjudan skickas ut till alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år samt
att konfirmationsundervisningen är öppen för alla. Konfirmandundervisning är tillgänglig för
den som vill utifrån var och ens individuella behov. I riktlinjerna framgår det att människors
lika värde och ett respektfullt bemötande ska utgöra grunden för konfirmandarbete av god
kvalitet. Min uppfattning är att det vid samtliga intervjuer framkom medmänsklighet, värme,
omsorg och respekt till de ungdomar med funktionsnedsättning som de berättade om, både
tidigare och nuvarande konfirmander. De betonade också att denna verksamhet är viktig och
gör stor skillnad för dessa ungdomar och för församlingen. Medarbetarnas engagemang
framgick när de berättade om hur de bedriver verksamheten om tålamod och förberedelse-
och planeringstid samt de utmaningar de möter och tar sig an. De intervjuade betonade att
innehåll och former för konfirmandarbetet anpassas efter vad som fungerar för
individen/individerna så som det också anges i riktlinjerna.
De intervjuade berättade att inbjudan till konfirmationsundervisning skickas ut skriftligt
samt att medarbetarna besöker skolan och deltar vid föräldramöte, detta enligt vad riktlinjerna
anger om inbjudan till konfirmation. Det kan vara problematiskt med inbjudan till ungdomar
med funktionsnedsättning då information inte alltid når ut tillräckligt väl till föräldrar som
ofta är med kring ungdomens beslut att komma till konfirmationsundervisning. Kanske tror de
inte att det finns något bra alternativ på konfirmationsundervisning som passar deras ungdom?
Det kan också vara så att för en ungdom med funktionsnedsättning så passar det bättre att
komma till konfirmationsundervisning när man är några år äldre? Når information ut om
denna möjlighet? I riktlinjerna anges endast att inbjudan ska nå ut till alla ungdomar som ska
fylla 15 år nästkommande år, vilket lämnar en utmaning kring inbjudan till ungdomar med
funktionsnedsättning. Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete innehåller inget kring
hur verksamheten kring konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning bör
prioriteras gällande personalresurser på stiftnivå eller i församlingar i stiftet. Det som står i
riktlinjerna att stiftet är ansvarig att utveckla verksamheten och erbjuda kompetens till
församlingar som efterfrågar det. Som jag tidigare nämnt sker utveckling av
konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning på stiftsnivå endast i begränsad
omfattning. Utifrån de intervjuer jag utfört framkommer att tiden inte räcker till och det
saknas förutsättningar att lyfta dessa frågor. Även om församlingar följer framtagna riktlinjer
är min uppfattning att det finns behov att utveckla verksamheten i syfte att säkerställa
likvärdighet och god kvalitet. I de intervjuer jag utfört framkommer att både medarbetare i
38
församlingen och på stiftet vill förbättra denna verksamhet, men man efterfrågar tydligare
ledning och styrning samt personalresurser.
Den fjärde frågeställningen var vilka utmaningar kyrkan har att möta vad det gäller
konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag har i mina intervjuer mött
medarbetare inom kyrkan som visar stort engagemang för konfirmandarbete för ungdomar
med funktionsnedsättning. Medarbetarna visar stor vilja att göra vad som är möjligt inom
befintliga resurser. Det finns en vilja att utveckla verksamheten och de intervjuade har
lyft fram konkreta förslag, på förbättringsområden. De intervjuade efterfrågar tydligare
ledning och styrning på församlingsnivå samt utökade personalresurser. Därutöver
framkommer behov av ytterligare kompetensutveckling samt utökad samverkan inom stiftet.
En annan utmaning är på vilket sätt man kan arbeta med och utveckla inbjudan till
konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning samt uppföljning efter
konfirmandtiden. Behov finns av att fortsätta utveckla former för integrering. Några av dessa
utmaningar som lyfts fram i intervjuerna med medarbetare i stiftet har också påvisats av
forskare som jag behandlat i stycke 1.5.
7. Sammanfattning
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar
med funktionsnedsättning erbjuds i de församlingar som arbetar ned sådan verksamhet, hur
den kan vara utformad samt vilka samverkansformer som finns i stiftet. Syftet är också att
undersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i
församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt
vilka utmaningar Svenska kyrkan möter inom detta område. Jag presenterar resultatet av min
undersökning genom att besvara mina frågeställningar.
Min första frågeställning, hur konfirmandundervisning erbjuds och utformas för ungdomar
med funktionsnedsättning i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i Linköpings
stift, har jag besvarat genom att återge innehållet i mina intervjuer. Konfirmandarbete för
ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds i alla fyra församlingar där jag utfört intervjuer.
Individanpassning ligger till grund för såväl inbjudan som konfirmandverksamheten. Det ser
alltså olika ut i varje grupp, men arbetet kännetecknas av tydlighet, struktur, återkommande
moment i syfte att skapa trygghet och möjlighet till integrering.
Den andra frågeställningen hur samverkan ser ut i konfirmandarbetet mellan de
39
församlingar där jag utfört intervjuer och Linköpings stift, har jag besvarat genom det
presenterade intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer att samverkan finns i form en
nätverksgrupp i stiftet. I Linköpings stift finns en samordnare för barn och ungdomar med
särskilda behov, dock efterfrågas ytterligare samverkan.
Min tredje frågeställning på vilket sätt konfirmandarbetet i de församlingar jag utfört
intervjuer överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, har jag
besvarat genom att redogöra för innehållet i riktlinjerna, särskilt den del som belyser
konfirmander med funktionsnedsättning. Jag har redogjort för hur intervjumaterialet stämmer
överens med riktlinjerna. Församlingarna följer Riktlinjerna för Svenska kyrkans
konfirmandarbete gällande konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Det
innebär att inbjudan skickas till alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år och att
konfirmationsundervisningen är öppen för alla. Konfirmandundervisning är tillgänglig för den
som vill, utifrån var och ens individuella förutsättningar. Det framgår i intervjuerna att det
finns behov av ytterligare personalresurser i denna verksamhet i församlingar och på stiftet.
Enligt riktlinjerna är stiftet ansvarigt för utveckling av konfirmandarbetet för ungdomar med
funktionsnedsättning. Ytterligare resurser efterfrågas för verksamhetsutveckling.
Den fjärde och sista frågeställningen var att undersöka vilka utmaningar som kyrkan har att
möta vad det gäller konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning där
de intervjuade beskriver behov och tankar om framtiden. De lyfter fram att utmaningar för
kyrkan är att möta behovet av styrning och ledning, kompetensutveckling och fördjupad
samverkan.
40
8. Käll- och litteraturförteckning
8.1 Böcker och artiklar Andréen, Gert, 1998, ”Konfirmationen i Svenska kyrkan – en tillbakablick”, i: Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, red. J. Straarup, & G. Winqvist Hollman. Stockholm: Tro och tanke, 14-26
Berg, Ann-Christine, 2003, ”Mångfald kan berika konfirmationen”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 86-95
Bernerstedt, L-G, red., 2000, Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete, Västerås: Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling.
Borgehammar, Stephan, red., Gudstjänst och vardag, Skellefteå, Artos och Norma, 2009
Borgehammar, Stephan, red., Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen, Stockholm: Verbum, 1993
Broman, Annika; Mattson, Birgitta; Öjermo, Carina, 2004, Tålamod, tydlighet och struktur. Konfirmandarbete bland ungdomar som behöver mer, Stockholm: Verbum.
Bryman, Alan, 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber
Dela liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, 2008, Stockholm: Verbum.
Edqvist, Gunnar, 2003, ”Kyrkoordningen och konfirmander med särskilda behov”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 108-112
Eek, Jonas, 2011, Stanna i vattnet. Kateketikens syfte och sammanhang, Stockholm: Verbum.
Engvall, Urban, red., Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, Uppsala: Wikströms.
Fritzson, Arne, 2007, Att tolka det tvetydiga. Tro, liv och funktionshinder, Uppsala: Centrum för studier av religion och samhälle.
Johannesson, Karin, 2009, ”Brudar, kosmonauter, riddare och sportfantaster. Tro, gudstjänst och vardagsliv i Svenska kyrkans konfirmandverksamhet”, i: Gudstjänst och vardag, red. S. Borgehammar, Skellefteå, Artos och Norma, 109-134
KO 2000 = Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2000. Stockholm: Verbum.
Nordström, Marie, 2003, ”Inbjudan till konfirmandarbetet en första tröskel”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 44-46
Persson, Per Erik, 1998, ”Vad vill kyrkan med konfirmationen?”, i: Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, red. J. Straarup, & G. Winqvist Hollman. Stockholm: Tro och tanke, 27-52
41
Petersson, Ingrid, 2003, ”Viktigt med tydlighet och struktur. Intervju med Eva Cangård”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 38-43
Petersson, Lena, 2003, ”Unga med och utan utvecklingsstörning på gemensamt läger”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 49-60
Rappmann, Susanne, 2005, Kristi kropp som kritisk metafor. Teologisk reflektion kring funktionshinder, Karlstad: Karlstad University Studies 2005:33.
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 1978, Stockholm: Verbum
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, Stockholm: Verbum.
Straarup, Jorgen; Winqvist Hollman, Gunhild, red., Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, Stockholm: Tro och tanke, 1998
Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift, 2011
Trost, Jan, 2010, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.
Vikdahl, Linda, 2012, ”This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden”, Journal of Religion, Disability & Health, 16:3, 248-261
8.2 Intervjuer Intervju 1: Eva Johansson och Elisabeth Roos – församlingspedagoger i Åtvids församling, 2012-11-13
Intervju 2: Stefan Alström – stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd, 2012-11-14
Intervju 3: Susanne Mideskog Wass – församlingspedagog i Boxholms församling, 2012-11-20
Intervju 4: Åsa Munther och Åsa Björkman – församlingspedagoger i Motala församling, 2012-11-27
Intervju 5: Peter Eriksson, stiftspedagog på Linköpings stift, 2012-11-29
Intervju 6: Elisabeth Nilsen – komminister i Linköpings Domkyrkoförsamling, 2012-12-03
8.3 Elektroniska resurser www.svenskakyrkan.se, 2012-12-21 www.agrenska.se, 2012-12-05 www.ne.se, 2013-01-22 www.socialstyrelsen.se, 2012-12-05 www.riksdagen.se, 2012-12-05
42
www.skolverket.se, 2012-02-10 www.fhi.se, 2012-12-05 www.astmaoallergiforbundet.se, 2012-12-21 www.epilepsi.se, 2012-12-05 www.fub.se, 2012-12-05 www.rbu.se, 2012-12-05 www.attention-riks.se, 2012-12-05
43
9. Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur erbjuds ungdomar med funktionsnedsättning konfirmationsundervisning?
2. Vad är viktigt i konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning?
3. Hur kan konfirmationsundervisningen utformas?
4. Finns samverkan? Hur ser den ut?
5. Vad finns det för utmaningar och behov?
Recommended