Reform, 2 2014

ledare 03

notiser 04

kalendarium 19

krönika 20

11 |Hovet & mediernaGör kungahusets nya mediestrategi pressen hovsam?

15 |GuadelouperäntanDärför betalar vi en ränta på 300 000 kronor om året till familjen Bernadotte.

06 |därför republikan Olof Lundh, sportjournalist, om varför kollegor tappar huvudet inför kungligheter.

Reformrepublikanska föreningens medlemstidning nr 2 hösten 2014

På marsch för rePublik

Elefantjakt, korruption, hippiefester – och barnafödande

– ökar motståndet mot kungahusen i Europas sista monarkier.

Sidan 8

2 – reform

inneHåll

04notiserFolkomrösta om republik 2018, nya lokalavdelningar, med mera.

06odemokratisk ordningSportjournalisten Olof Lundh om varför så många klamrar sig fast vid monarkin.

07Bra sagtEtt urval av de bästa argumenten för republik.

08Växande motståndHur blåser vindarna i Europas sista monarkier?

11HoVet ocH mediernaHar den kritiska granskningen hamnat på undantag?

15guadelouperäntanHistorien om hur staten fick en skuld till familjen Bernadotte.

18notiserTre nya riksdagsledamöter om arbetet för republik i riksdagen.

19norr till söderKalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

20krönikanAnne-Marie Pålsson berättar om varför hon är republikan.

04

07 11

reform – 3

Något extra krävs

Frågan om repuBlik är ständigt aktuell, men det krävs något extra för att det verkli-gen ska bli en snackis. Vi vet

att när det är barnafödslar, förlovningar och bröllop i familjen Bernadotte dis-kuteras monarkin mer och vi har stora möjligheter att synas. Annars gäller det att hitta på nya infallsvinklar eller nya ställen att diskutera frågan på.

Under det här så kallade super-valåret har vi besökt stora parti-arrangemang för att diskutera republik och värva nya medlemmar. Några medlemmar från Stockholm var på Gotland under Almedalsveckan där de delade ut material och diskuterade republik, samtidigt som jag själv deltog i en direktsänd diskussion från Visby i Expressen TV om hovjournalistik och ett seminarium ordnat av Humanist-erna om den sekulära staten. Under september deltog lokalavdelningen i Uppsala i Kulturnatten och lokalavdel-ningen i Växjö i välkomstmässan för nya studenter vid Linnéuniversitetet. Flera medlemmar var på bokmässan i Göteborg i slutet av september för att dela ut material och värva medlemmar. I valrörelsen är det många medlemmar

som har skrivit insändare, kontaktat riksdagskandidater och pratat med släkt och vänner.

Det har också startats tre nya lokalavdelningar: Norrbotten, Gotland och Kristianstad. Det betyder att det är ännu fler som vill arbeta tillsammans med att skriva insändare, kontakta politiker, värva ännu fler medlemmar, ordna debatter, gå på studiecirklar och så vidare.

När riksmötet öppnades efter riks-dagsvalet sjöngs som vanligt Kungs-sången, men jag tyckte mig ana att den ljöd lite svagare än tidigare. Fler än 50 av de nyvalda ledamöterna har bekräf-tat att de är republikaner. Betydligt fler har angett det i Aftonbladets stora valenkät till riksdagskandidaterna. Där har det också visat sig att det är väsent-ligt fler bland de yngre ledamöterna som är republikaner än bland de äldre.

Det bådar gott för framtiden. Men inget kommer att bli gjort i riksdagen om det inte blir tryck i frågan på andra sätt. Så fortsätt prata med grannar och arbetskamrater. Skriv en insändare. Skicka in tips på aktiviteter till vår Facebook-sida så kan de goda idéerna användas på fler ställen. Då kan det bli fler riksdagsledamöter som vill se till att vi får ett helt demokratiskt stats-skick i nästa val!

mia sydow mölleby

Ordförande

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst

obunden förening som verkar för införandet av republik

på demokratisk väg. Reform är föreningens

medlemstidning och distribueras till medlemmar,

riksdagsledamöter, bibliotek med flera.

Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som

utkommer under våren 2015. I första hand är vi intresserade

av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till:

reform@repf.se

R E P U B L I K A N S K A F Ö R E N I N G E NKarlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm

Tel: 0768-71 77 22

E-post: reform@repf.se

B L I M E D L E MMedlemskap i Republikanska föreningen kostar

200 kronor per kalenderår.

www.repf.se/bli-medlem

A N S VA R I G U T G I VA R EMagnus Simonsson

R E DA K T I O NHelena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson,

Anne-Lie Elfvén, Johan Abrahamsson

R E DA K T I O N E L L P RO D U K T I O N

Birdh, www.birdh.se

Redaktör: Johan Abrahamsson

T RYC KTryckfolket AB

U P P L AG A11 500 ex

O M S L AGFoto: Reuters/Heino Kalis

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redak-

tionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som

framförs i Reform av utomstående skribenter behöver inte

nödvändigtvis överensstämma med redaktionens eller

Republikanska föreningens.

I S S N 2000-9526

KO N TA K TA O S SE-post: info@repf.se

Telefon/SMS: 0768-71 77 22

www.repf.se

www.facebook.com/repf.se

www.twitter.com/repf

www.instagram.com/repfse

www.google.com/+repfse

Kansliets besöks- och postadress i Stockholm:

Republikanska föreningen

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr

113 35 Stockholm

Kansliets öppettider:

Tisdag–torsdag: 08:30–17:00

”Det är väsentligt fler bland de yngre ledamöterna som är republikaner än bland de äldre.”

4 – reform

notiser

föreninGsnytt

tre nya lokal-avdelningar

Under sommaren startade medlemmar upp tre nya lokalavdelningar, som är en viktig del i ar-betet för att införa republik. Lokalav-delningarna ger medlemmar möjlighet att träffa menings-fränder och slipa argumen-ten på sin hemort, men också att föra ut föreningens åsikter i lokal media. De tre nya lokalavdel-ningarna återfinns i Kristianstad, Gotland och Norrbotten.

folkomröstninG 2018

låt oss rösta om det!

Republikanska föreningen anser att övergången till republik bör föregås av en folkomröstning. Beslut om detta bör tas av den riksdag som valdes i höstas och själva omröstningen föreslås äga rum i samband med riks-dagsvalet 2018. Folkomröstningen om republik kan vara antingen en rådgi-vande folkomröstning i principfrågan eller en beslutande folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag.

– Offentliga ämbeten ska inte gå i arv och det är mycket glädjande att en allt större andel av svenskarna slu-ter upp bakom denna demokratiska princip. Särskilt yngre personer är positiva till att införa republik. Dagen då monarkin inte längre har stöd av en majoritet kommer allt närmare. Vi kräver en folkomröstning i sam-band med riksdagsvalet 2018, säger Anna Steele, vice ordförande för Republikanska föreningen.

sociala medier

nytt medlems-forum på Facebook

Du är välkommen till Republikanska föreningens nya interna grupp på Facebook. Gruppens syfte är att fung-era som ett internt diskussionsforum för ämnen som berör Republikanska föreningens verksamhet. För att gå med i gruppen krävs medlemskap i Republikanska föreningen. Du hittar gruppen genom att söka efter ”RepF:s medlemsforum”. Välj ”Gå med i grupp” för att komma med.

konGressen

özz nûjen är årets republikan

I samband med Republikanska fören-ingens kongress i våras mottog Özz Nûjen utmärkelsen Årets republikan.

– Att få priset som Årets republi-kan är som att få priset Årets nykterist i en full värld. Det kanske är kul att få vara full någon gång, men det är inte hälsosamt varken för individen eller för samhället att vara full hela tiden, säger Özz Nûjen.

riksdaGen

Hoppfullt med unga för republik

Unga riksdagsledamöter är mer negativa till monarkin än äldre. Det kunde Aftonbladet konstatera efter valet i september efter att ha ställt frågan ”ska vi behålla det svenska kungahuset?” till riksdagens ledamöter. Undersökningen visade att fyra av tio ledamöter som är under 40 år i nya riksdagen vill skrota kungahuset. Bland de nya riksdagsledamöterna som är 40 år eller äldre vill 29 procent avskaffa kungahuset.

– Det är ett omodernt sätt att styra ett land. Det borde vara val som styr vem som blir statschef, inte samlag, sa vänsterpartisten Nooshi Dadgostar, 29 år.

Andelen bland samtliga svarande som vill skrota monarkin är 32 procent.

Foto: Melker D

ahlstrand

reform – 5

bara i saGorna

kvick replik för republik

Webbsidan Tjuvlyssnat har snappat upp följande konversation vid Mölndals Bro mellan en man och en kvinna, båda kring 25 år, och deras dotter på kanske 4 år:

Pappan (till flickan): Kolla, ett slott. Det tillhör kungen.Flickan: Det finns ingen kung.Mamman: Jodå, det finns det allt. Sveriges kung heter Carl.Flickan: Kungar och prinsessor finns bara i sagorna.

centerstudenter

republik, ja tack!

I våras bestämde sig föreningen Centerstudenter för att ta ställning för republik. Det var på årsstämman som föreningen tog beslut på att bli ett republikanskt förbund som ska arbeta för republik och alla männis-kors lika rätt och värde.

– Frågan om republik eller monarki har varit i allra högsta grad levande inom Centerrörelsen och som uttalad republikan känns det som en stor glädje och seger att Centerstudenter får gå i bräschen för även denna frihetliga reform, säger Lisa Holmgren, ledamot Centerstudenters förbundsstyrelse.

undersökninG

Vacker natur och öppenhet präglar sverigebilden

Monarkister hävdar ofta att monarkin är bra för turismen. Men när Visit Sweden, som arbetar med att marknadsföra Sverige internationellt, frågade utländska besökare vad de associerar Sverige med är det helt andra saker som nämns. Den starkaste associationen för Sverige är att det är ett vackert land, vilket sticker ut extra tydligt hos tyska, danska och amerikanska respon-denter. Öppenhet och frihet, hållbarhet och en orörd och tillgänglig natur rankas nästan lika högt.

Toppassociationer till Sverige 1. Sverige är vackert2. Orörd natur tillgänglig för alla2. Öppenhet och frihet2. Hållbarhet3. Modernt3. Hälsosam livsstil

boksläpp

”Jag tror jag är på väg att bli republikan”

Tidigare Volvochefen Pehr G Gyllen-hammar har under hösten utkommit med boken Oberoende är stark. I kapitlet Monarkin är död, som inleds med ”Jag tror jag är på väg att bli republikan”, formulerar han sig kring det svenska statsskicket. Bland annat berättar han om en resa till Frankrike där han skulle företräda näringslivet tillsammans med kungahuset: ”Till-sammans fick kungen och närings-livet en timme för samtal med den franske presidenten, François Mitter-rand. Kungen kunde inte tala franska. Men han lade beslag på 50 minuter. Näringslivet fick tio. Det bekymrade näringslivets representanter. Vilket reser frågor: Är kungen en dörröpp-nare? Tillför han någonting?”

Tweet i somras från Olof Lundh, fotbollsjournalist på TV4. Läs intervjun med Olof på sidan 6.

6 – reform

HeJ oloF lundH, VarFör är

du repuBlikan?

– Jag kan fortfarande känna uppriktig förvåning över att vi klamrar oss fast vid monarkin som statsskick, det är ju full-komligt otidsenligt för ett land som Sve-rige. Jag engagerar mig inte i så många enskilda samhällsfrågor, men det här tycker jag borde vara en självklarhet. Det känns märkligt att svenskarna inte reage-rar på att statschef är en titel man ärver och att man av nostalgiska skäl envisas med att hålla fast vid den här odemokra-tiska ordningen.

Vad ogillar du mest med

monarkin?

– Vår statschef ärver sin status och sina privilegier utan några som helst krav på egen prestation. Det säger ju sig självt att det inte passar in i ett modernt och demokratiskt samhälle. Jag kan tycka vad jag vill om familjen Persson som äger H&M, men de har i alla fall åstadkommit sin position och tjänat ihop sin förmögen-het på egen hand. Ingen kan beskylla familjen Bernadotte för att vara särskilt skickliga företagare.

därFör är Jag repuBlikan

Olof Lundh

i somras twittrade du kort

ocH koncist ”repuBlik. nu.”,

Vad Föranledde det?

– Det var fullt pådrag kring Carl-Philips förlovning och återigen blev alla medier fullkomligt galna över en kunglig kär-lekssaga. Jag kan förvisso förstå att man skriver om det, eftersom det finns ett stort intresse hos läsarna, men det kändes sorgligt att se så många kollegor tappa fattningen över det. Även de som i vanliga fall är skarpa och har huvudet på skaft.

VarFör tror du att man

reagerar så?

– Jag tror att frågan om vårt statsskick hänger på det folkliga stödet, och än i dag vill man klamra sig fast i en fantasi-värld där det finns kungar och prinsessor som bor i vackra slott. Hovet har blivit mycket smartare de senaste åren, de är angelägna om att förse media med gulliga bilder från julbaket och födelse-dagsfirandet med prinsessan Estelle. På många sätt tror jag att vissa ser det som en flykt från sin egen vardag och då hjäl-per det inte hur mycket man än granskar

kungahuset. Kritiska granskningar blir snabbt impopulära, därför att många inte vill se kungligheter som vanliga männ-iskor och jag upplever att granskningar har motsatt effekt. På liknande sätt som folk älskar att älska Zlatan, har de lätt för att ilskna till på journalister som ifråga-sätter honom och man tycker att han ska bli lämnad ifred.

Olof Lundh är fotbollsjournalist och medverkar i flera av TV4:s fotbollsprogram. Han är ständigt aktuell som bloggare och krönikör på fotbollskanalen.se och på Twitter som @oloflundh.

"Jag engagerar mig inte i så många enskilda samhälls-frågor, men det här tycker jag borde vara en självklarhet."

text: Frida Johansson

reform – 7

mitt bästa argumeNtNära 35 000 personer gillar Republikanska föreningen på Facebook. Vi bad om deras bästa argument för att avskaffa monarkin. Här är ett urval.

”ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. INGEN SKA STÅ ÖVER LAGEN.”

LENA NIKLASSON

” V Ä L D I G T K O N S T I G T P Å E N A R B E T S P L AT S O M B A R A E N N Ä R A

S L Ä K T I N G T I L L D E N A N S T Ä L L D E K A N Ö V E RTA J O B B E T N Ä R

H A N / H O N S L U TA R . ”

J A N B L O M

” D E N I D E O L O G I S K A G R U N D P R I N C I P E N O M A L L A M Ä N N I S K O R S L I K A V Ä R D E F Ö R UTS ÄT T E R AT T A L L A M Ä N N I S K O R Ä R U TR U STA D E M E D S A M M A R ÄT T I G H E T E R O C H S K Y L D I G H E T E R . D E T TA G Å R D E S S V Ä R R E S T I C K I S TÄ V M E D P R I N C I P E N AT T M A N K A N F Ö D A S I N I E T T Ä M B E T E ( V A D M Å N G A B R U K A R V I L J A K A L L A B Ö R D ) . D E T TA I N N E B Ä R D E S S UTO M E N U P P E N B A RF R I H E T S B E G R Ä N S N I N G F Ö R B Å D E E S T E L L E O C H L E O N O R E .”

S A N N A W E T T E R H O L M

“ I N G E T BARN S K A B E H ÖVA VÄ X A U P P FR A M FÖ R K A M E RO RNA,

O C H H A S I T T ”YR K E ” B E STÄ M T PÅ G RU N D AV AT T H O N FÖT T S

I E N V I S S FA M I L J. ”

Z AR A H D O M ARGÅRD

” L A N D E T S H Ö G S T A Ä M B E T E S K A I N T ET I L L S Ä T T A S G E N O M N Å G O T H A L V T A S K I G T

D N A - L O T T E R I . D E T T Y N G S T A A V M Å N G A T U N G A A R G U M E N T. ”

M I C H A E L B O R R I N G

” M I T T F R Ä M S TA A R G U M E N T Ä R AT T JAG T YC K E R AT T SV E R I G E S K A L L S L Ä P PA E S T E L L E F R I . ”

F I L I P H A L L BÄC K

”KUNGAR, DROT TNINGAR, PRINSESSOR OSV HÖR HEMMA I SAGOBÖCKER,

INTE I DET SVENSKA SAMHÄLLET 2014!”

I R É N E B - L I N

”Alla måste ha rät ten at t kunna få yt tra sig, eller

bli statsminister”

Peter Hajdu

8 – reform

euroPas sista moNarkierDe republikanska rörelserna får allt starkare fäste i Europas kvarvarande monarkier. Elefantjakt, korruption, hippiefester – och barnafödande – ökar motståndet mot kungahusen.text: Markus Wilhelmson Foto: Reuters/Heino Kalis

utblick

Spanska republikaner på marsch mot monarkin i samband med att nya kungen Felipe VI svors in i Madrid i juni tidigare i år.

reform – 9

euroPas sista moNarkier

"När det föds ett barn vars framtid är utstakad blir den odemokratiska ordningen som mest uppenbar.”

aV de länder som i dag utgör EU var för 100 år sedan enbart Frankrike och Portugal republiker. Efter

första världskriget, då nya stater bil-dades och demokratirörelserna växte sig starkare, fick republikanismen sitt verkliga genombrott. Folkomröstning-ar under efterkrigstiden innebar slutet för monarkierna i Grekland och Italien och de återstående kungahusens makt begränsades. Från att ha varit ”konung av guds nåde” förvandlades monar-ken i vårt eget land till att bli en slags realpolitiker och så småningom, som ett resultat av Torekovskompromis-sen 1971, till statschef med begränsad formell makt.

nästa steg är följaktligen att mo-narkin avskaffas helt. En situation Sveri-ge delar med nio andra länder i Europa: Danmark, Norge, Nederländerna, Spa-nien, Luxemburg, Storbritannien, Mo-naco, Belgien och Lichtenstein. I flera av dessa vacklar dock stödet för monarkin, av flera skäl.

– En anledning, vilket kan låta absurt, är kungahusens barnafödande. Man kan tro att det är skandaler som framförallt stärker motståndet mot monarkin, men det är faktiskt när kungligheterna får barn. När det föds ett barn vars framtid är utstakad blir den odemokratiska ord-ningen som mest uppenbar, säger Jenny Grenander, styrelseledamot och inter-nationell sekreterare för Republikanska föreningen i Sverige.

I Norge, ett av de länder som har sett ett fallande stöd för kungahuset, har just kronprinsparets barn hamnat i fokus. I juni i år blev det känt att kron-prinsparet Haakon och Mette-Marit har valt att placera sina två barn i en privatskola, vilket skapade en våldsam debatt.

– När de valde bort den offentliga skolan blev det en signal om att den allmänna skolan inte är bra nog för de kungliga, konstaterar Gunnar L. Bre-vig, som leder föreningen Norge som republikk.

En månad tidigare, i maj, presen-terade tidningen Verdens Gang en opinionsundersökning som visade att stödet för monarkin har minskat med nio procentenheter på två år – från 74,6 till 65,4.

Det finns flera förklaringar till den markanta minskningen av stödet: 1) Statsminister Erna Solbergs besked om att monarkins existens inte ska diskuteras under hennes regeringstid har provocerat många. 2) Haakons så kallade ”hippiefest” i samband med hans och Mette-Marits 40-årsfirande. Temat ansågs osmakligt och den tre dagar långa festen alltför påkostad.

3) Mette-Marits beslut om att in-kognito åka till Indien för att hjälpa en vän att hämta hem ett surrogatbarn väckte förvisso viss sympati, men än mer motstånd. 4) Märtha Louises sätt att utnyttja prinsesstiteln för att marknadsföra sin änglaskola. Att hon hävdar att hon kan kommunicera med hästar och avlidnas andar har också väckt reaktioner.

Men framförallt har flera norska medier på allvar börjat ifrågasätta monarkins framtid.

– De två senaste åren har det skett ett markant skifte i den seriösa debat-

ten. Flera krönikörer på de ledande tidningarna har skrivit att nu får det vara nog, nu måste vi börja tänka på ett skifte, säger Gunnar L. Brevig.

I en artikel på ledarsidan i Bergens Tidende, Norges största tidning utanför Oslo, skrev tidningen den 7 maj i år: ”Det finns gränser för hur länge vi kan blunda för de principiella problemen framför oss. Kungahuset har stora privi-legier och – potentiellt – betydlig makt. Det är problematiskt att sådana positio-ner går i arv, i alla fall utan att medbor-garna bekräftar att det är så de vill ha det. Kanske kan en ny folkomröstning vara en idé.” Ledaren avslutades med orden: ”Tiden är inne för en kontrolle-rad övergång till republik, men först en ärlig och grundlig debatt”.

Att det tycks bli allt mer accep-terat att kritisera monarkin framgår också av att fler politiker höjer rösten i frågan. Bland annat har näringsmi-nister Monica Mæland, som tillhör monarkivänliga Høyre, tidigare kallat statsformen antikvarisk och odemo-kratisk. Hon menar att debatten om statsskicket alltför ofta blir personlig trots att det snarare handlar om kritik mot ett system än om individerna i kungafamiljen.

– Äntligen får vi den debatt vi har saknat i Norge. Tidigare har det i några partier varit närmast karriärsjälvmord för en politiker att uttala kritik mot monarkin. Det har inte funnits några röster att vinna på att vara republikan. Men det är på väg att förändras, säger Gunnar L. Brevig.

deBatten Har spätts på ytterli-gare av den färska boken ”Republikken Norge”, skriven av Dagens Næringslivs krönikör Kjetil Bragli Alstadheim. Han menar att om man är för demokrati bör

Gunnar L. Brevig, ledare av föreningen Norge som republik.

Jenny Grenander, styrelseledamot och internationell sekreterare för Republikanska föreningen i Sverige.

10 – reform

"Äntligen får vi den debatt vi har saknat i Norge. Tidigare har det i några partier varit närmast karriärsjälvmord för en politiker att uttala kritik mot monarkin.”

STOR -BRITANNIEN

SPANIEN

NORGE

DANMARK

NEDERLÄNDERNA

BELGIENLUXEMBURG

LICHTENSTEIN

MONACO

SVERIGE

man vara emot kungahuset, men att problemet är att många är oroliga för vad som skulle komma istället.

– I fjol våras lades ett politiskt förslag om att få till stånd en grund-lagsändring för att utreda en republi-kansk statsform. Men det beslutades att alternativet inte skulle utredas. Det innebär att människor inte får besked om hur alternativet till monarki skulle se ut i Norge. Det är uppenbart att mo-narkin nu är inne på övertid, men jag tror inte att den kommer att avvecklas ännu. Det kan ta ytterligare fem, 15 el-ler 30 år, men snart är den borta, säger Gunnar L. Brevig.

deBatten om monarkins framtid pågår parallellt i många län-der i Europa. Förra året abdikerade Kung Albert II av Belgien och den nederländska drottningen Beatrix. I Nederländerna nästan tredubblades medlemsantalet i landets republi-kanska förening under förra året. I Spanien har diskussionen om mo-narkins framtid fått ny fart efter att kung Juan Carlos i juni i år valde att abdikera efter nästan 40 år på tronen. Han hade då bland annat fått mycket kritik för att han mitt under den span-ska finanskrisen hade valt att åka på en dyr elefantjakt till Botswana, där han dessutom skadade höften och fick flygas akut hem till Spanien.

Samtidigt skakades det spanska kungahuset när det uppdagades att kungens dotter och hennes man var inblandade i en korruptionsskandal. Det spanska folket har en mer positiv inställ-ning till efterträdaren, Juan Carlos son Felipe, men stödet för republik pendlar i

Spanien ändå mellan 35 och 40 procent. Belén Hernández Fenoll, ledare

för den republikanska föreningen i Spanien, konstaterar att de omfattande protesterna på gatorna i bland annat hennes hemstad Madrid handlar om att hela systemet måste förändras.

– Den unga generationen är oroad över bristen på arbetstillfällen, över den ekonomiska situationen och kor-ruptionen. Det är kanske andra föränd-ringar vi behöver åstadkomma innan vi gör oss av med monarkin, säger hon.

Men hon påpekar samtidigt att flera småpartier på vänsterkanten, som nu på allvar börjar hota de två stora (konservativa Partido Popular PP och

socialdemokratiska partiet PSOE), för diskussioner om att samlas för att gemensamt driva frågan om en för-ändring av konstitutionen som skulle kunna öppna upp för en folkomröst-ning om republik.

– Det är stora politiska förändring-ar på gång i Spanien på grund av miss-nöjet. Alla är införstådda med att det inte kan bli värre än det är nu. Om man ser monarkin som en kraft som enar landet kan stödet för monarkin växa sig starkare. Å andra sidan, får vi klart för oss vad alternativet skulle vara, med en folkvald president, tror jag att stödet för en republik skulle öka ännu mer, säger Belén Hernández Fenoll.

utblick

Endast tio länder är fortfarande monarkier i Europa.

reform– 11

bevakNiNg utaN graNskNiNgMed hjälp av sociala medier kan hovet påverka medias rapportering. Samtidigt efterfrågas mer granskning. Reform frågar medieforskaren Kristina Widestedt och SVT:s programchef Ulf Johansson: Har pressen blivit hovsam?text: Johan Kellman Larsson illustration: Lovisa Ljungquist

Hovet ocH medierna

12 – reform

Hovet ocH medierna

25 augusti, 2014. Plötsligt: en liten flodvåg avbryter sensommarens ut-bredda nyhetstorka. Den internationella hovpressen har samlats utanför en gräddgul jugendbyggnad i Danderyd, strax utanför Stockholm. 45 journalister och fotografer. Hungriga kvällstidnings-reportrar. Även representanter från SVT och Ekot väntar bakom avspärr-ningsrepet. För den som kastades in i exempelvis Aftonbladets livesändning var det svårt att ögonblickligen få grepp om dramatiken. Var det en högkali-brig rojalistisk skandal som just hade briserat? Efter en stund kom Estelle Bernadotte gåendes, hand i hand med sina föräldrar, Victoria och Daniel. Kamerorna började smattra. Hennes blå sneakers krasade mot gruset. ”Så vitt jag vet är det första gången en tronföljare börjar i förskolan”, aviserade en högröd hovreporter från TV4, som om hon just avslöjat Watergateaffären. Nyhetsbyrån TT sammanfattade: ”Som föräldrar uppmanas Victoria och Daniel att förse sin dotter med varma och tåliga kläder, samt att skicka med matsäck när det är dags för friluftsutflykter.”

Skrev TT verkligen så? Kristina Widestedt är doktor i

journalistik vid Institutionen för jour-nalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet och forskar om mediebevakningen av det svenska kungahuset. Hon suckar lite lätt, så att det frasar på andra sidan linjen, när jag läser upp citatet.

– Det är klart att det är en indika-tion på att kungafamiljen är av kom-mersiellt intresse. I dag kan inte ens de mer etablerade nyhetsaktörerna avstå ifrån den här typen av rapportering.

att medierna VälJer att blåsa upp till synes triviala nyheter, som den kungliga förskolepremiären, är inget nytt i sig. Samtidigt som den kritiska granskningen i någon mån också finns där – SVT:s avslöjande om avtalsbrott i samband med statschefens renove-ring av Stenhammar slott samt TV4:s försök att gå till botten med Silvias pappas kopplingar till nazismen är två exempel från de senaste åren – så tycks den underdåniga rapporteringen ha trappats upp i och med Estelles ankomst till kungafamiljen. En snabb googling ger bland annat resultaten: ”Estelle bakar pepparkakor på Haga” (Aftonbladet), ”Prinsessan Estelle bland hö och traktorer på Öland” (Expressen), ”Bildspecial: Estelle på förskolan” (DN), ”Estelle älskar att dansa” (SVT), ”Prinsessan Estelle fyl-ler två år” (SVD), ”Estelle firar mamma på Victoria-dagen” (SR). Kristina Widestedt forskar bland annat om det journalistiska objektivitetsidealet. Jag frågar henne om det där, när det gäller kungahuset, hur står det sig?

– Det beror lite på vad man menar. Enskilda journalister strävar säkert efter objektivitet i sina möten med kungligheterna. Men på en redak-

"När hovet erbjuder SVT att ställa upp kameror i kyrkan i samband med kronprinsessans bröllop så stärker det SVT, samtidigt som det stärker kungahuset.”

tionell nivå är attityden inte alltid objektiv. När det gäller de stora public service-företagen så delar man en slags nationell betydelse med kungahuset. Här finns ett gemensamt symbolvärde. Och i det finns också möjligheter att förstärka varandra.

Hur menar du då?– När hovet erbjuder SVT att ställa

upp kameror i kyrkan i samband med kronprinsessans bröllop så stärker det SVT, samtidigt som det stärker kunga-huset. De spelar på samma planhalva. Visst finns det en risk för att det här urholkar förtroendet för de etablerade medierna. Men i en konkurrenssitua-tion – när antalet klick räknas – då är det en säker väg att gå.

sociala medier Har som bekant förändrat medielandskapet under 2000-talet. Paradigmskiftet har bidragit till att ge kungahuset ett informationsö-vertag. Journalister väljer allt oftare att använda material som kungahuset själva sprider. Kungahuset är aktiva på Facebook och har även en egen Youtube-kanal. Gulliga bebisbilder, statsbesök, häst- och vagnparader och uppmärksammandet av olika högtids-dagar är typiska inslag i hovets sociala flöden. En gratulationshälsning till Daniel Westling Bernadotte på Facebook i september fick drygt 50 000 likes. Kristina Widestedt menar att situa-tionen bidragit till att det blivit lättare för kungahuset att utöva inflytande på rapporteringen.

– De har möjlighet att i ganska hög utsträckning styra över vad som kom-mer ut i medierna. Särskilt nu i och med småprinsessorna. Estelle och Leo-nore har en otroligt stor lockelse på folk, och blir ofta klickmonster. Där-med är de också värda sin vikt i guld.

Vad vill du se för förändring i granskningen av kungahuset?

– Här är det lockande att säga, vilken granskning? Men om jag ska vara lite mer substantiell… Det skulle

reform – 13

"Det skulle vara intressant att veta vad kungligheterna faktiskt gör om dagarna. Hur ser en arbetsvecka ut?”

vara intressant att veta vad kunglig-heterna faktiskt gör om dagarna. Hur ser en arbetsvecka ut? Vilka är det som bestämmer deras scheman? Vilken roll har hovfunktionärerna i den kungliga familjens arbete? Varför vet man inget om detta? Medierna kunde åtminstone försöka, tycker man. Den bevakning vi ser är främst en spegling av monar-kerna i deras familjefunktioner.

Finns det en hovsam inställning till kungahuset på SVT, som det ibland hävdas? Johan Croneman på DN kall-lade SVT:s bevakning av Victorias bröllop för politisk propaganda.

– Man måste skilja på politik och partipolitik. Det handlar i så fall mer om en propaganda för vårt statsskick. Men ja, i den meningen att det finns en opposition, så visst är det en slags

politisk propaganda. Men än så länge är det en stor majoritet som stödjer det nuvarande statsskicket.

kristina widestedt menar

att det i stort sett bara finns två typer av bevakning kvar: den hovsamma och den skvallriga. Men Ulf Johansson, programchef för riksnyheter på SVT, tycker inte att man har några problem att

Ett stort mediauppbåd mötte Estelle Bernadotte när hon skulle börja förskolan.

14 – reform

En form av propaganda, så beskriver mediaforskaren Katarina Widestedt

mediernas bevakning av kungahuset.

vidmakthålla journalistisk objektivitet. – Det finns ett stort intresse från

svenska folket att få veta saker om kungahuset, även sådant som inte är kritiskt granskande. Det måste vi ha respekt för. Men det är naturligtvis viktigt att vi gör både och.

Varför är storleken på den upp-märksamhet vissa kungliga nyheter får, sällan kopplat till hur många männ-iskor som faktiskt berörs?

– Man kan inte använda det som ett argument, att ställa inslaget mot hur många som berörs. Det är sällan vi utgår från den aspekten i vår rapporte-ring. Saken är att vi alltid har den här typen av lättsamma nyheter som av-rundar nyhetsprogrammen. En knorr. Det är något som vi använder oss av, för att rapporteringen inte ska bli för ensidig, och exempelvis bara handla om krig.

Ulf Johansson säger att frågan om kritisk granskning av kungahuset –

eftersom det är en laddad fråga – ofta diskuteras på SVT.

medieForskaren katarina

widestedt menar att SVT delar en slags nationell betydelse med kunga-huset. Att det finns ett gemensamt symbolvärde och att ni förstärker varandra.

– Då blandar hon nog ihop nyhets-verksamheten och programverksam-heten. Här finns en strikt uppdelning. I vår roll som public service-bolag gör vi olika typer av sändningar. Allt från riksdagens öppnande till kungabröllop. Och kritiskt granskande journalistik. Det är en del av SVT:s public service-uppdrag. Man kan vara kritisk mot att vi bevakar till exempel ett kungligt bröllop och man kan tycka vad man vill av kungahuset. Men faktum är att det är en del av vårt statsskick.

I augusti sände Aktuellt ett inslag med rubriken: ”Prinsessan Estelles

första skoldag”. Kan den typen av rap-portering skapa trovärdighetsproblem för SVT?

– Så här: Om vi gör en kritisk gransk-ning av kungen – då får vi hundratals arga mejl. Och om vi rapporterar om mer triviala saker, då menar man att vi kryper för kungahuset. Här gäller det att hitta en balans. En tung nyhetsdag så hade vi valt bort de bilderna från Estelles förskola. Men i en mix kan det finnas ett intresse att se en sådan sak.

Ulf Johansson uppvisar avslut-ningsvis en viss självkritik.

– Givetvis kan vi bli än mer fram-gångsrika i vår bevakning. För att underlätta arbetet vore det självklart bra om det fanns en större öppenhet hos kungahuset. Vi eftersöker bland annat en redovisning av hur pengarna hanteras.

Hovet ocH medierna

reform – 15

ret Var 1789. Den fran-ska revolutionen spred iskalla kårar bland de europeiska kungahus,

monarkister och aristokrater som levt bekvämt lyxliv i hundratals år. Franske kungen Ludvig XVI hävdade liksom övriga monarker att han hade fått sin makt och sina rikedomar av Gud, men det hjälpte inte när giljotinens skära träffade honom i nacken 1793 och hans avhuggna huvud visades upp för de jublande massorna. Kungahusen i Europa sände trupper mot Frankrike för att återinsätta monarkin, men revolutionsarmén lyckades stå emot och så småningom slå tillbaka med stor kraft. Napoleon seglade upp som Europas starke man, och i sina led hade han Jean Baptiste Bernadotte, en uppkomling från den sydfranska landsortsmedelklassen. Denne kor-pral deltog framgångsrikt i krigen för Frankrikes sak, och befordrades med tiden till marskalk. Gripen av revolu-tionens ideal yttrade han 1797: ”Repu-blikan både av princip och övertygelse vill jag till min dödsstund bekämpa alla rojalister.” I Sverige var läget vid samma tid i rejäl gungning bland de härskande. 1809 förlorades Finland genom ett förödmjukande nederlag. Kung Gustav IV Adolf avsattes av en ämbetsmanna- och militärjunta. På toppen placerades istället en gammal sjöhjälte, Karl XIII, som redan när

han besteg tronen var ett vrak. Sverige behövde en tronföljare, och det snabbt. Det första förslaget, en dansk prins, dog under mystiska omständigheter några månader efter ”upphöjelsen”, och vid prinsens begravning massakre-rades riksmarskalken Axel von Fersen av en folkmassa medan polis och mili-tär passivt såg på. Landet gick igenom sin kanske svåraste kris någonsin, och 1810 sökte man med ljus och lykta efter en tronföljare som Napoleon kunde acceptera.

eFter diVerse FörVecklingar föreslogs Jean Baptiste Bernadotte, som bland annat lovade att sätta in åtta miljoner francs inom sex månader på Riksgäldskontoret, pengar som sedan aldrig kom in. Men löftena räckte för att få Karl XIII, som tidigare fnyst åt den ”franske korpralen”, att anta ho-nom som sin adoptivson.

Den 21 augusti 1810 valde samtliga ständer Jean Baptiste Bernadotte till svensk kronprins.

På kvällen blev det ett rejält fylleka-las och det berättas att prästerna, som hade svårast att acceptera den katolske fransosen, söp värst. Ett vittne, Hans Järta, skrev i ett brev till sin fru att han ”endast i bildkonsten sett en liknande backanalisk procession”. Själv hade katoliken Bernadotte inga problem med att byta religion.

Den 19 oktober 1810 antog han

”Karl Johan Bernadotte lyckades med konststycket att få ersättningen att tillfalla den svenska tronen och kungen privat.”

eN evig sviNDelDärför betalar du och alla andra svenskar 300 000 kronor om året till familjen Bernadotte för att Sverige en gång ägde ön Guadeloupe.

text: Jyrki Seppälä

Guadelouperäntan

å

16 – reform

Guadelouperäntan

den lutherska läran på det svenska konsulatet i Helsingör, i närvaro av ärkebiskop Jakob Axelsson Lindblom, prostarna Palm och Nordvall och några svenskar till. Lika lätt gick det att för-vandlas från revolutionär till monark. Den landsflyktige franske officeren Charles Jean-Baptiste Suremain, då i svensk tjänst, noterade i sina minnes-anteckningar om Bernadottes ankomst till Stockholm: ”Jag för min del häp-nade över hur väl en före detta revolu-tionssoldat föll in i prinsrollen.”

Jean Baptiste Bernadotte hade blivit svensk kronprins, dessutom omdöpt till mer svenskklingande Karl Johan.

då kräVde den franske kejsaren Napoleon Bonaparte att Sverige skulle förklara krig mot England – annars skulle Sverige få en fransk krigsförkla-ring på halsen. En lam svensk krigs-förklaring mot England kom också, men de vänskapliga förbindelserna och handeln upprätthölls i smyg som förut, vilket Napoleon givetvis fick veta. I början av 1812 ockuperade han Svenska Pommern, den sista resten av det svenska väldet på andra sidan Östersjön.

Det gav Karl Johan anledning att inleda förhandlingar med en gammal ärkefiende, den ryske tsaren Alexander I, och med britterna. Siktet var inställt på en koalition mot Napoleon. I ut-byte mot svenskt deltagande utlovade britterna den lönsamma ögruppen Guadeloupe, som de tidigare erövrat av fransmännen. Dessutom lovade både britterna och den ryske tsaren att stötta en svensk annektering av Norge, som snart tvingades in i en union. Sverige ställde upp med 30 000 man i kriget och Karl Johan blev befälhavare för en mångnationell armé om sam-manlagt 158 000 ryska, preussiska och

svenska soldater. Armén höll sig undan de hårdaste stridigheterna, troligen för att Karl Johan Bernadotte var ovillig att gå för hårt fram mot sitt gamla fos-terland, som nu såg honom som en för-rädare. Svenska soldater deltog dock i slagen vid Leipzig den 19 oktober 1813, mot fransmän, och vid byn Bornhöft den 7 december, mot danskar.

totalt dog 256 svenskar, huvud-sakligen bondpojkar, i detta krig. Britterna uppfyllde sitt löfte och den 3 mars 1813 blev Guadeloupe svenskt. Men redan vid Parisfreden ett år senare krävde Frankrike tillbaka ön, och så fick det bli. I gengäld lovade engelsmännen en kompensation om 24 miljoner francs.

Den brittiska regeringen tänkte sig att ersättningen för ön skulle gå till Sverige som nation, inte till Karl Johan personligen. Den 12 juni 1814 uttryckte den brittiske utrikesministern Castle-reagh detta mycket tydligt: ”The sum proposed to be given to Sweden.” Även den svenske förhandlaren Rehausen talade om ”den konvention som skall bereda Sverige ersättning för Guade-loupe”, precis som det tidigare svenska sändebudet i Paris, d’Olsson, som den 7 augusti 1814 skrev att ”det är med Eng-land som Sverige vill träffa överens-kommelsen”. Den 29 augusti noterade den ledande svenska förhandlaren och politikern Engeström också ersätt-ningssumman som statens egendom.

Men bakom kulisserna smidde Karl Johan Bernadotte andra planer, och skrev till sin hustru Désirée: ”Jag hop-pas kunna garantera dig minst 200 000 livres i ränta. Säg det inte till någon!”

en Furstlig sVindel är titeln på en utmärkt bok författad av Sten Sjögren, som beskriver vad som hände sedan. Boken kom ut 1978 och i den

noterar Sjögren: ”Efter nästan ett års bearbetning lyckades kronprinsen att få enighet i konseljen om en av de märkligaste kungliga propositioner som någonsin expedierats till Sveriges riksdag. I propositionen, daterad den 6 juli 1815, förordnades att hela lösen-summan, 24 miljoner francs, skulle användas för att betala rikets utländska skuld, under förutsättning att ständer-na beslöt att tilldela kronprinsen och hans arvingar på den svenska tronen en årlig summa av 200 000 riksdaler banco, vilket ansågs svara mot skälig ränta på ett lån på 12 miljoner francs.”

I klartext: Karl Johan Bernadotte lyckades med konststycket att få er-sättningen att tillfalla den svenska tronen och kungen privat. Halva sum-man åkte rätt ner i kungens egen ficka. Resten, 12 miljoner francs, användes till att betala den svenska utlandsskul-den. Och för det skulle Bernadotte och hans ättlingar i evig tid få en årlig ränta på 200 000 riksdaler, en summa som efter myntreformen 1873 ändrades till 300 000 kronor. Bernadotte fick dess-utom inskrivet tacksamhetsbetygelser i avtalet, där det heter att kungen ”smickrar sig att hafva lemnat ett nytt ojäfaktigt vittnesbörd af dess kärlek till Svenska folket”.

Sten Sjögren påpekar att det inte handlade om några småpengar: kronprinsens årliga apanage var före Guadeloupeavtalet 100 000 riksdaler, att jämföra med en yrkesskicklig smed som tjänade 320 riksdaler per år. Efter avtalet tredubblades apanaget i ett slag till 300 000 riksdaler och en ofantlig förmögenhet kom under kungahusets kontroll. Därtill kommer det faktum att avtalet stipulerar att Guadelouperäntan på 300 000 kronor årligen ska utgå från Riksgäldskonto-ret så länge det finns en Bernadotte på den svenska tronen.

"Sedan 1983 är Guadelouperäntan inbakad i den övriga hovstaten, som då höjdes med motsvarande belopp.”

reform – 17

i sin skriFt Därför är jag republikan från 1955 konstaterar Vilhelm Moberg torrt: ”Man tycker nog att soldaterna i den svenska armé, som deltog i kriget mot Napoleon, borde ha haft något med av dessa pengar, åtminstone några riksdaler vardera. Om kungen hade gått ut i kriget alldeles ensam, en fältherre utan här, så skulle han, trots sin tapperhet och sitt militära geni, icke ha varit av samma värde som bundsförvant för engelsmännen. (---) Men Karl Johan behöll pengarna för sig själv och nyttjade dem mycket förståndigt.” Till och med 1955 hade det svenska folket betalat 42 miljoner kronor i räntor till familjen Bernadot-te, noterar Moberg, för en skuld som egentligen aldrig fanns.

Sverige och svenskarna betalar fortfarande ränta på ”skulden”. Sedan 1983 är Guadelouperäntan inbakad i den övriga hovstaten, som då höjdes med motsvarande belopp. På så vis gömdes den undan för att glömmas bort och inte längre synas som enskild post hos Riksgäldskontoret. Men den finns där, och mina beräkningar tyder på att det svenska folket fram till dags dato har pungat ut med mer än 65 miljoner kronor i Guadelouperänta till familjen Bernadotte. En ganska rundlig betal-ning, för en nation som redan från bör-jan pliktade med 256 bondpojkars liv.

------Texten har tidigare publicerats i maga-sinet Filter.

65 miljoner kronor i Guadelouperänta har svenska folket hittills betalat till familjen Bernadotte.

Foto

: Bru

no E

hrs

18 – reform

notiser

VarFör Vill du aVskaFFa monarkin ocH Vad Hoppas du

kunna göra i Frågan nu när du sitter i riksdagen?

– För mig är det viktigt att alla högre ämbeten inom staten tillsätts på ett demokratiskt sätt. Jag är uppvuxen i Tyskland där statschefen utses av parlamentet, deras nuvarande förbundspresident Joachim Gauck är otroligt omtyckt. Han är ett utmärkt exempel på en stark personlighet som inte är bunden till något politiskt parti, men som har ett stort samhällsengagemang. I min roll som riksdagsledamot kommer jag, tillsammans med andra leda-möter, att motionera för att avskaffa monarkin och på olika sätt verka för att frågan om statsskicket diskuteras i så många sammanhang som möjligt.

maria weimer, Folkpartiet

– För mig är det självklart att Sveriges statschef ska väljas av folket genom demokratiska val. Att det fortfarande är ett ärftligt ämbete är inte värdigt en demokrati. Jag vill inte medverka, varken som politiker eller medmänniska, till att fler barn måste växa upp under den extrema pressen det innebär att födas in i en kungafamilj. Jag vill inte medverka till att det finns människor som på grund av blodsband inte lyder under samma lagar som oss andra. Jag vill inte heller medverka till att ännu mer av de pengar som människor har tjänat ihop och betalat in i skatt går till en verksamhet som saknar verklig granskning. En utredning bör redovisa hur de uppgifter som i dag åligger statschefen bäst kan utföras i enlighet med demokratiska grundprinciper. Jag kommer, i likhet med flera andra, att lämna in en enskild riksdagsmotion med denna innebörd under höstens allmänna motionstid.

Johanna Jönsson, centerpartiet

– Jag är demokrat, därför vill jag avskaffa monarkin. Som demokratisk nation borde det vara en självklarhet att välja vilka som företräder oss, det utgör grunden till varför jag är medlem i Republikanska föreningen. För att åstadkomma förändring i samhället är det viktigt att organisera sig. Ett stort antal registrerade medlemmar väger tyngre än en namninsamling, det visar på ett större engagemang och blir en markering som inte går att förneka. En förändring av statsskicket kräver en stark opinionsbildning och majoritet i stödet mot monarkin, det är det enda som kan få partierna att driva frågan. Vi måste rikta större uppmärksamhet mot hur vi hanterar demokratin och det är en dialog som tyvärr har en tendens att glömmas bort mellan valåren. Som riksdagsledamot har man dock möjlighet att väcka den demokratiska diskussionen oftare.

patrik lundqvist, socialdemokraterna

nya riksdagsledamöter

spara datumet!

18 april 2015 är det dags för föreningens nästa kongressdag. Det är föreningens största årliga sammankomst och en kraftsamling för alla oss som strävar efter ett mer demokratiskt statsskick. Kongresshandlingar, program och information kring anmälan publiceras under våren på repf.se

Värva medlemmar!

Hjälp till med att värva medlemmar. För den som blir medlem nu gäller avgiften för hela år 2015. Man får alltså resten av år 2014 på köpet. Instruktioner för hur man blir medlem hittar du på repf.se

alltid öppet

I Republikanska föreningens webbutik kan du beställa böcker, tidigare nummer av Reform och föreningens egna väskor, godisklubbor, kaffemug-gar och pins. www.repf.se/butik

”I ett demokratiskt samhälle strävar man att åt medborgarna genomföra så lika startmöjligheter i livet som möjligt. Men själva vårt svenska statsskick, den ärftliga monarkin, upphäver jämlikhetsprincipen.”Författaren Vilhelm Moberg i boken Därför är jag republikan (1955)

Kampanjande medlemmar i Uppsala.

reform – 19

gotland

Kontaktperson: Anders Johanssonanders.johansson@repf.se

göteBorg

Kontaktperson: Sverker Fridsverker.frid@repf.se www.repf.se/goteborg

Jämtlands län

Kontaktperson: Anny Berglinanny.berglin@repf.se

Jönköping

Kontaktperson: Helen Carlssonhelen.carlsson@repf.se

kristianstad

Kontaktperson: Elisabeth Jörgensenelisabeth.jorgensen@repf.sewww.repf.se/skane

lund

Kontaktperson: Nils Larssonnils.larsson@repf.sewww.repf.se/skane

malmö

Kontaktperson: Alf Nilssonalf.nilsson@repf.sewww.repf.se/skane

norrBottens län

Kontaktperson: Ulf Pilerotulf.pilerot@repf.se

sJuHärad

Kontaktperson: Eva Josefssoneva.ek.josefsson@repf.se

stockHolm

Kontaktperson: Kim Höglundkim.hoglund@repf.se, www.repf.se/stockholm

umeå

Kontaktperson: Mikael Lindbäckmikael.lindback@repf.se

uppsala

Kontaktperson: Ulla Holmulla.holm@repf.se

Värmland

Kontaktperson: Imre Randinimre.randin@repf.se

Västernorrland

Kontaktperson: Pernilla Öhrströmpernilla.ohrstrom@repf.se

VäxJö

Kontaktperson: Mattias Danielssonmattias.danielsson@repf.se

öreBro

Kontaktperson: Fredric Skargrenfredric.skargren@repf.se

östergötland

Kontaktperson: Bo Erikssonbo.eriksson@repf.se

engagera dig!

lokala aVdelningar aktiViteter

29 oktoBer, kl. 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.seABF, Spånehusvägen 47, Malmö

3 noVemBer, kl. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Ulf Pilerot, 070-3771315, ulf.pilerot@repf.se Luleå

5 noVemBer, kl. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Fredric Skargren, 0733-225710, fredric.skargren@repf.seGröna Grodan, Engelbrektsgatan 9, Örebro

11 noVemBer, kl. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Kim Höglund, 070-2829900, kim.hoglund@repf.seRepF, Karlbergsvägen 86 B, Stockholm

15 noVemBer, kl. 10.30

Torgmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, 070-6723068, elisabeth.jorgensen@repf.seLilla Torg, Kristianstad

22 noVemBer, kl. 10.00

Bokbord och seminarium under Socialistiskt forum. Kontakt: Kim Höglund, 070-2829900, kim.hoglund@repf.seABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

26 noVemBer, kl. 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.seABF, Spånehusvägen 47, Malmö

7 Januari, kl. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Mattias Danielsson, 070-1119799, mattias.danielsson@repf.seDay & Night, Norra järnvägsgatan 8, Växjö

20 Januari, kl. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: Kim Höglund, 070-2829900, kim.hoglund@repf.seRepF, Karlbergsvägen 86 B, Stockholm

31 Januari

Informationsbord Kulturnatt. Kontakt: Mattias Danielsson, 070-1119799, mattias.danielsson@repf.seStadsbiblioteket, Västra Esplanaden 7, Växjö

kalendarium

reform – 19

det Handlar om makt

”Bara i samhällen utan maktrotation löper den som kritiserat makten risk för evig bestraffning.”

anne-marie pålsson

Docent i nationalekonomi, Lunds universitet,

före detta riksdagsledamot för Moderaterna.

Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B 113 35 Stockholm 1 1 1 0 1 3 4 0 0

det Finns många goda skäl att vara republikan. Mitt handlar om makt. Under åtta år i riksdagen lärde jag känna maktens anatomi. Och det jag såg gjorde mig oroad. Jag blev förvånad över hur lite av kontrolle-rande institutioner det fanns i ett land som berömmer sig för att vara ett av de mest demokratiska. Annorlunda uttryckt, hur lätt det är att missbruka makt i Sverige. All politisk makt är nämligen samlad hos statsministern. Inte för att han nödvändigtvis är en särskilt maktlysten typ utan för att vår grundlag bestämt att det ska vara så.

Med parlamentarismen som led-stjärna utses och avskedas statsminis-tern av riksdagen. Men istället för att statsministern blir beroende av riksda-gen har det blivit tvärtom. Riksdagen, eller mera precist dess ledamöter, är helt beroende av statsministern. För det säger sig självt att de som röstat för statsministern i riksdagen inte senare röstar emot honom.

Statsministern utser ensam sina statsråd och har som partiledare ett långtgående inflytande över partimed-lemmarnas karriärmöjligheter. Föga förvånande blir den naturliga strategin hos varje ledamot i riksdagen att vara följsam mot sin partiledare, snarare än lojal mot sina väljare.

Denna följsamhet förstärks av att det i Sverige saknas instrument för horisontell maktdelning. Det finns ingen författningsdomstol och inget folkomröstningsinstitut som kan korrigera riksdagens lagstiftning. Det finns bara en kammare – den tröghet som ett tvåkammarsystem medför försvann 1970. Valsystemet med val

på parti gör att personliga egenskaper väger fjäderlätt i förhållande till parti-ledarens uppfattning.

Makt korrumperar och bara makt kan makt bekämpa. Det är utifrån denna insikt, främst förknippad med 1700-talsfilosofen Montesquieu, som betydelsen av maktdelning ska förstås. Det effektivaste instrumentet för detta är presidentstyre som i sin mest ut-präglade form innebär att statschefen väljs i demokratiska val och ensam utser sin regering. Då bryts banden mellan den lagstiftande och den verk-ställande församlingen. Men i vägen för detta står monarkin!

en annan Fördel med en demo-kratiskt vald statschef är att det öppnar upp för rotation av personerna på de inflytelserika positionerna. De må vara aldrig så kompetenta, men byten är det effektivaste sättet att öppna upp för nya idéer och nya relationer. Den som uppnått en hög position ska veta att det gäller att uppföra sig anständigt även mot sina fiender. Ty nästa år kan det vara någon av dem som innehar posten.

Bara i samHällen utan maktrota-tion löper den som kritiserat makten risk för evig bestraffning. Då tystnar kritiken och då stelnar samhället. En verklig demokrati förutsätter alltså inte bara fria val, utan också frekventa maktskiften och kontrollerande och balanserande makter. Men ett sådant system kan inte kombineras med monarki. Därför är jag republikan.