Välkomna till: Do Tank Center Science Park Borås

Välkomna till:

Do Tank CenterScience Park Borås

Okt. 02, 2019

Mats Johansson

Program (fm).Visioner och möjligheter.

10.00-10.10 Välkomna

10.10-10.25 Programinformation & Info om HB, SPB, ST.

10.25-10.45 Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv.

10.45-11.05 Cirkulära textila värdekedjor.

11.05-11.25 Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi.

11.25-11.45 Material är inte allt, textila processers påverkan &

att göra resurseffektiva val.

11.45-12-05 Inblick i två projekt.

12.05-12.25 Summering och frågestund.

12.25-12.30 Info om lunch och rundvandring.

12 30 L h

Program (em).Rundvandring bland innovationer.

Från prat till verkstad.

13.30-14.45 Rundvandring bland innovationer.

- Re:textile, återbruk i ny kostym.

- Skogens tyg, textil av papper.

- Smarta textilier för Medtech.

- Materialåtervinning och nygamla materialval.

14.45-15-15 Fika / Mingel.

15.15-15.45 Innovationer och leverantörsförväntningar.

15.45-16.15 Hur vi vände trenden.

16.15-16.45 Nationell kravstrategi.

17.00 Mingelbuffé (Pumphuset)

From idea to sustainable impact

Science Park Borås kärnverksamhet är projektarenan

där aktörer från akademi/forskning, näringsliv,

offentliga organisationer och det civila samhället möts. Science

Park Borås tillhandahåller de resurser och processer som krävs för att transformera innovation till samhällsnytta. Science Park Borås kanaliserar innovationssystemet –

från idé till hållbar utveckling.

TextilKonsumtion

Handel och logistikSamhällsutveckling

Smart Textiles

Textile & Fashion 2030

Re:Textile

Marketplace Borås

SIIR

E-handelsstaden

Innovationsplattform BoråsWaste Refinery

CHSCAVCVSKPC

Pre-Hospen

Cirkulär ekonomi

Testbäddar, prototyping

Science Park Borås – Fokusområden

designSMF

Smart Textiles– for a better world through textile

innovation

Focus Areas

Hälsa & Medicin

Hållbar textil Arkitektur& Interiör

Fokusområden

Prototype Factory & DoTank

• ASSOCIATION – SMART TEXTILES• Kan du nämna tre ord/begrepp som du förknippar med Smart Textiles?

De vanligaste orden: Innovation 27 personerHållbarhet 10 personerTextil 10 personerFramtid 9 personerNytänkande 9 personer

Etablera en nationell arena för hållbart mode

och hållbara textiliersom bidrar till att människors behov

och värderingar är i samstämmighet med miljöhänsynoch god resurshushållning.

KunskapsgrupperSyftet med kunskapsgrupperna är att skapa en neutral miljö där experter på området kan

samarbeta om hållbarhetsfrågor och omvärldsbevakning, policy, utbildning och projektgenerering

Affärsmodeller och KommunikationMaterial, Kemi och Återvinning Produktdesign, Produktion och Teknik

Systemperspektiv

Designperspektiv

Re:textile”För en textilindustri som verkar inom planetens gränser”Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller, och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen.

SCALE DEEPIMPACTING CULTURAL

ROOTS

SCALE OUTIMPACTING GREATER

NUMBER

SCALE UPIMPACTING LAWS AND

POLICY

CONDITIONAL DESIGN

Koppla cirkulär design till miljö- och affärsnytta

THE RENEWAL WORKSHOP

Från cirkulär pilot till cirkulär affärsmodell

RE:SOCIETY

Hur får vi människor att göra hållbara val?

CIRCULAR TEXTILE INITIATIVE

Re:textile

Medvetandegöra och promota hållbar

konsumtion

Affärsutveckling och innovation för cirkulära

textilflöden

WARGOTEX

Sorteringskriterier för re-manufacturing

Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur

hållbarhetsperspektiv.Okt. 02, 2019

Mats Johansson, Smart Textiles

Den globala konsumtionen av textila fibrer2017 var ca. 105 miljoner ton.

Source: ICAC, CIFRS, The Fiber Year, Textile Exchange, The Fiber Organon, Lenzing estimates

World fibre production 1985-2025

40

60

80

100

120

140

20

01985 1995 2005 2015 2025

Wool

Cotton

Cellulosic

Polyprop

Acrylic

Nylon

Polyester

Source: Tecnon OrbiChem

Syntetfibrer>60 % av alla fibrer.

Polyester är >80 % av all syntet.

Syntetfibrer är vanligtvis oljebaserade men kan finnas som biobaserade (< 1%).

Ca 14 % av all Polyester var återvunnen (till största del från PET flaskor)

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Bomull< 25 % av alla fibrer.

Bra* ny bomull utgör ca. 19 % av all bomull. (* BCI m.fl. Organicoch Fairtrade)

Mekaniskt återvunnen bomull tappar fiberlängd och ingår vanligen i nya blandgarner (ofta ihop med återvunnen stapelfiber av Polyester).

Kemiskt återvinning av bomull används till regenererade cellulosafibrer.

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Andra naturfibrer

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Ca. 5 % av alla fibrer.

Exempel på fibrer är: Jute, Kokos, Lin, Sisal, Bast, Ramie, Kapok, Abaca, Hampa(Där Jute, Lin och Hampa är de vanligaste i traditionell textilindustri).

Viktig inkomstkälla i många regioner (> 8 miljoner hushåll).

Flera av dessa fibersorter kan vara intressanta i våra regioner då de kan odlas här utan att konkurrera med livsmedelsproduktion.

Regenererade fibrer (MMC)

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

6,3 % av alla fibrer.

Viskos är störst och utgör ca. 80 % av all MMC.

Acetat är ca 13 % (mestadels icke textila produkter)

Lyocell 4,4%, Modal ca. 3 % och Cupro < 1 %

För att materialen skall klassas som ”prefered” måste både skogsavverkning och produktion ske under kontrollerade former. 2015-2018 ökade denna andel för Viskos med 50 % till nästan 80 % av total produktion.

Dissolving Pulp

Wood chips

Used Cotton Textiles

Dissolving Pulp

Fiber spinning Yarn spinning

Extraction ofCellulose

Extraction ofCellulose Manufactoring

of TextilesFinishingof Textiles

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Regenererade fibrer (MMC)Återvunna MMC fibrer är ett starkt och växande forskningsområde.Det finns projekt i flera länder oftast baserat på bomullsplagg eller bomullsrester som råvara (sällan baserat på cirkulering av MMC).

Protein(Djur)fibrer

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Ull är den största fibersorten och utgör ca 1 % av alla fibrer.

Fårull är 95 % av all ull. Resterande 5 % utgörs av bl.a. Mohair, Kashmir, Alpacka, Angora, Lama m.m.

Av all ull är bara ca 1% som kan klassas som ”prefered”, organisk eller ansvarsfullt producerad.

Siden är endast ca 0,2 % av alla fibrer.

Att välja rätt?

Användning vs. Livslängd

Material vs. Funktion

Utveckling vs. Substitution

Framtidens fibrer.

Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

Det råder ingen brist på forskningsprojekt gällande att hitta nya och förhoppningsvis mer hållbara råvaror till textila fibrer.

3 tydliga inriktningar kan uppfattas:- Biobaserade råvaror för syntetmaterial.

- ersätta olja i vanliga polymerer.- skapa nya nedbrytningsbara polymerer.

- Använda restprodukter/avfall från andra branscher.- Skal från skaldjur.- Matrester.

- ”Gamla” material i ny tappning, Hampa, Humle, Nässlor o.dyl.

Cirkulära textila värdekedjor.Okt. 02, 2019

Lisa Schwarz Bour, RISE

Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi.

Okt. 02, 2019

Erik Valvring, Science Park Borås

Material är inte allt, textila processers påverkan

& att göra resurseffektiva val.Okt. 02, 2019

Mats Johansson, Smart Textiles

AV PÅVERKAN BESTÄMS AV DESIGN

DET BERORPÅ……….

”Skifta hållbarhetsfokus från fiber till process.Transparens i produktionskedjan är en viktigare hållbarhetsfråga än vilken sorts fiber som används i plagget.”

http://mistrafuturefashion.com/sv/hallbart-mode-ar-inte-en-fraga-om-fiber/

2supplyConclusion from scientific facts: There are no ”sustainable” or ”unsustainable” fibres! It is the suppliers that differ!

36,2

80,9

9,3 18,6

6,0

0,8

13,03,4

highest = 324

3,3 4,5 3,5 2,99,4

2,22,5

-26,0

52,5

-0,9 -6,4 -1,6-4,1

-2,00,1

average = 166

2,0 1,7 1,0 0,48,6 8,0

1,98,0 4,0

2,0 5,4 3,0 4,8 2,8

16,8

66,7

2,28,6

3,1

-0,6

3,8

1,50,03

2,8 3,3 2,0 1,59,1

2,03,0

-30,0

-10,0

10,0

30,0

50,0

70,0

90,0

woo

l (12

)

silk

(2)

cott

on (5

1)

flax

(7)

hem

p (9

)

jute

/ke

naf (

14)

visc

ose

(13)

lyoc

ell (

3)

mod

al (1

)

PET

gran

ulat

e (1

0)

PET

fibre

(5)

PET

gran

ulat

ebi

obas

ed (3

)

PET

gran

ulat

ere

cycl

ed (6

)

PA6

gran

ulat

e (4

)

PA66

gran

ulat

e (4

)

PEgr

anul

ate

(3)

PTFE

gran

ulat

e (2

)

PLA

gran

ulat

e (1

)

PLA

fibre

s (2)

acry

licfib

re (1

)

acry

licgr

anul

ate

(1)

elas

tane

gran

ulat

e (1

)

PPfib

res (

1)

Clim

ate

impa

ct (k

g CO

2-eq

./kg

fibr

e)

highest

lowest

average

With one exception? In the future, what will conventional cotton cultivation look like?

35

Resursanvändning i textilindustrin.

Source IPE, 2012

80% av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion kommer från produktionsfasen.

Källa:Environmental assessment of Swedish clothing consumption(september 5, 2019)

Författare: Gustav Sandin, Sandra Roos & Björn Spak (RISE) Bahareh Zamani & Greg Peters (Chalmers University ofTechnology)

Digitaltryckning av färg och funktion.

Fördelar med digitaltryck• Effektiv användning av förbrukningsvaror

• Mycket snabbare introduktion av ny design

• Just-in-time anpassning / personalisering

• Mycket låg vattenförbrukning

• Vattenbaserade färger/inks

• Betydligt lägre energiförbrukning

• Nästan ingen spillfärg

The imogo innovationBy using spray technology the dyeing line from imogo will dye fabrics using as little as 0.5 litre per kilo fabric.

This compared to the most commonly used methods ranging from 5 to above 15 litre per kilo fabric

Machine type Ratio litre/kg fabric

Continuous 1:1 Winch 15:1-40:1Jet 7:1-15:1 Jig 5:1 Beam 10:1

imogo D-Max 0,5:1

Source: Journal of Textile engineering & fashion technology. Volume 2 Issue 4-2017

imogo D-Max Savings per kilo fabric

* Compared to a Jet machine running a 5:1 ratio

Inblick i två projekt.

Från lakan till komposit.Katarina Lindström Ramamoorthy

Inblick i två projekt.

Nontoxtex.Mats Johansson

NONTOXTEX –Utvärdering och utveckling

för att kartlägga gifter i textilier

Medverkande:

BakgrundProjektet bedrevs i två parallella spår;

Förskolespåret:”Att upprätta en matris med de vanligaste giftiga kemikalierna i de vanligaste textila materialen och produkterna”.

Instrumentspåret:”Att utvärdera om ett mätsystem kan analysera materialinnehållet i en vara, och samtidigt ge larm om varan innehåller misstänkt farliga kemikalier”

Genomförande

Sammanställning av:

• Kemikalier i textil

• Inventering platsbesök

• Intervjuer / Enkäter

• Utbildningsmaterial

Genomförande:

• Litteratursök

• Intervjuer / möten

• Labbarbete

• Konsultarbete

Input Output

För att skapa förståelse för var, hur och varför olika kemikalier kommer med i de textila materialen delar vi in dem i följande grupper utifrån deras syfte/ursprung.

- Ingående material- Processkemikalier- Funktionskemikalier- Föroreningar

Källor till kemikalier i textil

E X E M P E L

TILLVERKNINGSKEDJA

Fibrer GarnVäv/Trikå/

Nonwoven

Plagg/

Produkt

TillbehörFörpackning/ Transport

Spinnfärgning

Förbehandling

Färgning

Förbehandling

Färgning

Kemisk behandl.

Förbehandling

Färgning, tryckning

Kemisk behandl.

Mekanisk behandl.

Beläggning, laminering

Färgning, tryckning

Kemisk behandl.

Mekanisk behandl.

Material

Pesticider

Fyllnadsmedel

Förpacknings-material

Pesticider

Källor till kemikalier i textil

Varugrupper och kemikalierisker

Informationsmaterial för förskolepersonal.

Lista Gemensamma

nämnare

Lista Inspektion

barnomsorg

Lista Kemikalier

i textil

SLUTSATSER

- Svårt att kommunicera krav genom kedjan från personal genom inköpare & upphandlare till leverantörer.

- Bra att ha ett system för dokumentation av material och inköpsdatum då tex lagkrav förändras.

- Största källorna till riskprodukter är ofta de material som kommer till verksamheten utifrån.

- Utgå ifrån existerande kända miljömärkningar, de håller alltid en högre nivå än minimikrav i tex lagar.

- Kvalitet = livslängd är en mycket viktig men ofta svårhanterlig fråga vid inköp.- ”Bra kvalitet” ger möjlighet till lång användning, flera liv, samt minskar risken

för oönskad miljöpåverkan tex damm och/eller mikroplaster.

Summering och frågestund.