Biblioteksbladet.ps, page 1-40 @ Normalize ( Biblioteksbladet ......D et växte fram kan man säga. Ett behov uppstod – och det ur något som länge mest gjort sig påmint som en

Lars Ilshammar om digital ångest

Konferens om nytt klassifikationssystem

Debatt och kommentar om RFID

Utblick om norska biblioteksutredningen

Biblioteksbladet09:2006årgång 91

Det växte fram kan man säga. Ett behov uppstod – och det ur något som länge mest gjort sig påmint som en irriterande frustration.

– Vi borde göra det…, sade vi till varandra på re-daktionen i skarven mellan två artiklar och tju-go notiser.

– Nej, nu måste vi faktiskt ta itu med…, dethär går inte längre …, mumlade vi åter en månad

senare när ett nummer precis var lämnat och det bara var att kasta sig överplaneringen av nästa.

En kniv, tillräckligt vass för att skära ut ett spann med tid. Nej förresten,en machete – visst kan man önska sig det ibland?

När man vill göra något men inte riktigt vet hur, kan det växa och fåorimliga proportioner och till slut verkar det helt oöverstigligt. Innan manens har börjat.

Men vi tog tag i det och när vi väl hade gjort det gick allt med en rasandefart.

Nu är vi där med allt vad det innebär, och inte var det särskilt svårt hel-ler. Det var bara att bestämma sig och sedan kliva över alla trösklar som tor-nat upp sig i hjärnan – de som ofta går under alibin som tidsbrist.

Med start år 2005 började vi lägga ut varje nummer av bbl på SvenskBiblioteksförenings hemsida i fulltext. Under hösten 2006 fick vi så äntli-gen ändan ur vagnen och kunde starta den process som sedan oktober gördet möjligt för oss att lägga ut bbl-material på webben. Att vi nu också ären tidning på nätet är för mycket sagt, men vi har en egen och än så längeförhållandevis anspråkslös plats på föreningens hemsida. Härifrån kan alltbara utvecklas till det bättre, och när ni läser detta nummer har vi förhopp-ningsvis fixat till prenumererbara rss-flöden – något som efterfrågadesbums när vi hade premiär. I framtiden kan man även tänka sig en kommen-tarfunktion på webben.

Att bli med webb är som att bli med småbarn – ständig matning krävs.Det är roligt men det suger… hav tålamod om redaktionens alla tjugo fing-rar ibland måste göra annat än mata webb. Den gamla 90-åringen – den he-derliga papperstidningen – kräver också omsorg. Fortsätt att mejla syn-punkter och för all del uppslag som kan hamna både i tidningen och pånätet.

I detta näst sista nummer för i år har vi en intervju med historikern LarsIlshammar – ett samtal om upphovsrätt, lagstiftning och inte minst om degigantiska problem som är förknippade med digitala bevarandemöjlighe-ter. Vi rapporterar från två konferenser som handlar om två så vitt skildaämnen som klassifikationssystemet Dewey och hur bibliotek och förskolakan samarbeta för att främja barns språkutveckling. Sigrid Kahle överläm-nade i slutet av oktober sin stora samling av orientalisk litteratur till Umeåuniversitetslitteratur. bbl var där. Utblick handlar i detta nummeruteslutande om hur man i Norge har kommenterat Bibliotekreform 2014.Barbro Thomas har för bbl:s räkning läst och recenserat den.

Europas bokskatt som ett digitalt jättebibliotek – vad är egentligen Digi-tal Library 2010? Vilka utmaningar väntar denna vision som faktiskt ser utatt bli verklighet?

Biblioteksvärlden är i sanning stadd i förändring – det slår oss varjegång vi har sytt ihop ett nytt nummer. Det ligger ibland nära till hands attta skydd bakom deviser som: Man vet vad man har men aldrig vad man får– vare sig det nu handlar om att hantera snabba förändringar eller bekäm-pa mentala trösklar och hjärnspöken. Men man måste ibland lämna detman har för att få veta vad man kan få. Henriette Zorn

Innehåll Förord Biblioteksbladet 09:2006

PostadressBox 3127103 62 Stockholm

BesöksadressSaltmätargatan 3ASvensk Biblioteksförening Tel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31

Svensk Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.org

Prenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingår BBL imedlemsavgiften, 350:– för enskild med-lem (heltidsstuderande och pensionärer175:–). Övriga betalar 500:– (Sverige),utanför Sverige, 600:–

Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 [email protected]

I redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 [email protected]

RecensionsansvarigJohannes Rudberg [email protected]

Grafisk form: Paolo Sangregorio

Omslag: Paolo Sangregorio

Redaktionen förbehåller sig rätten attkorta och redigera manus. För obeställtmaterial ansvaras ej.

AnnonserBo Eriksson, Box 109, 133 22 Saltsjöbadentel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 [email protected]/annonsskatt utgår ej!

TryckNorra Skåne Offset, HässleholmISSN: 0006-1867

Svensk Biblioteksförening är en ideell föreningmed uppgift att främja svenskt biblioteks-väsen. Biblioteksbladet speglar föreningens verksam-het, åsikter och ställningstagande men harockså till uppgift att väcka egen debatt genomatt ge utrymme åt andra åsiktsyttringarl. Tidningen har en fri och självständig roll ochbedrivs med tryckfrihetsförordningen somgrund.

Denna tidning gick i tryck den 23 november.

Den här tidskriften är TS-kontrollerad.

Tidskrift för Svensk Biblioteksförening

3 Det brinner i knutarna! Åsa Ekström

6 Europas bokskatt i digitaltjättebibliotek. Annina Rabe

8 Nya kb-chefer utsedda. Henriette Zorn

9 Kulturrådets omvärldsanalys 2006. Åsa Ekström

10 Få motioner på biblioteks-området. Henriette Zorn

12 Unik samling sätter Umeåpå världskartan. Anders Boström

14 Biblioteksbarometer i Lundpejlar vad användarna tycker. Henriette Zorn

15 Behövs ett nytt klassifika-tionssystem? Åsa Ekström

18 Lekande barn berättar ochlär. Åsa Ekström

19 dik Bibliotekarieförbundetsskolbiblioteksenkät. Åsa Ekström

20 tv-spel på Malmö stads-bibliotek utvärderat. Henriette Zorn

21 Allt du behöver veta omrfid – och lite till. Jakob Harnesk

24 Sagan och motståndetsestetik. Henriette Zorn

Avdelningar17 Debatt och kommentar22 Utblick25 Saxat26 Inblick30 Recensioner34 Besserwisser35 Föreningsnytt39 Kalendarium

V i ses över en lunch och orden spru-tar ur munnen på Lars Ilshammar.Han har granskat regeringens bud-getproposition.

– Inte ett ord står det om kunskapssamhälleteller 24-timmarsmyndigheten! Betyder detatt vi lever i den bästa av världar eller?

Lars Ilshammar är historiker och chef förArbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Hanhar även ett förflutet som journalist på Af-tonbladet och har bland annat varit chefre-daktör för Örebro-Kuriren. Hans forsknings-intresse finns inom det samtidshistoriskafältet och handlar framför allt om mötet mel-lan teknik och politik. I hans avhandling Of-fentlighetens nya rum behandlas den svenskait-politikens framväxt och konsekvenser fördemokrati, medborgarskap och offentlighet.Tillsammans med Ola Larsmo har han ävenskrivit boken 404 – utflykter i glömskans land-skap som gavs ut förra året.

Lars Ilshammar konstaterar att utbyggna-den av kunskapssamhället inte är klar.

– Det spelar ingen roll hur många e-tjäns-ter vi har om inte infrastrukturen fungerar.Det är även obegripligt att den nya regering-en t ex tar bort möjligheten till hem-pc*. Desom drabbas är ju de grupper som varken harråd eller någon annan möjlighet att ta till sigden här tekniken.

Samtidigt finns det ett enormt behov av e-tjänster idag, konstaterar Lars Ilshammar.

– Dagligen efterfrågar besökare att kun-skapen ska finnas tillgänglig och det är lätta-re sagt än gjort. Samtidigt är det ju en fantas-tisk tanke att kunskapen ska finnas tillgäng-lig för oss alla oavsett hur långt bort från destora institutionerna vi än befinner oss.

Han konstaterar att skanning inte är denstora flaskhalsen idag, idag exporteras in-skanningsjobb till låglöneländer i Asien ochdet går fort. Det som tar tid idag är själva

iordningställandet av materialet och att göradet sökbart på webben.

Det finns mycket att prata om med LarsIlshammar men vi koncentrerar oss på upp-hovsrätten och fildelning. I dag råder ett låstläge eftersom de inblandade parterna står sålångt ifrån varandra. Å ena sidan ytterlighe-ten ”piraterna” som hävdar att allt som gåratt ladda ner är gratis och å andra sidan destora bolagen som vill värna om upphovsrät-ten genom att skydda vartenda textstycke el-ler låt som finns. Mellan dessa bägge ytterlig-heter hörs inte många nyanserade röster idagoch framför allt inte de vanliga användarna.

– Biblioteken och arkiven lider av att upp-hovsrättslagstiftningen ser ut som den göridag. När vi lade ut Olof Palmes arkiv på web-ben hade vi inga resurser för att kunna följaupp med samhällets reaktioner på Palmes taleller utspel vilket hade gjort det mer begrip-ligt för att förstå samtiden. Vi kan ju leta upp

biblioteksbladet [9:2006] 3

– När vi ser våra semester- och familjebilder lösas upp, vår blogg försvinna – då kan vi tala om digital ångest!, säger Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Foto

: Åsa

Ekstr

öm

Det brinner i knutarna!BBL träffar Lars Ilshammar för ett samtal om upphovsrätt, lagstiftning och digital lagring.

tidningsartiklar, men att sedan få en enskildfotografs tillstånd eller tillstånd från en dödfrilansreporter som sålt sin artikel till tid-ningen men inte upphovsrätten … Det är ettoändligt arbete som slukar enorma resurser!

– Lagstiftningen är inte hållbar i dag efter-som den ensidigt gynnar en part. Lagstift-ningen måste balansera de olika intressena –upphovsrätten och informationsfriheten.

Lars Ilshammar menar bland annat att detinte går att föra konstruktiva samtal om upp-hovsrätten om lagen enbart slår fast att enmiljon svenskar som fildelar är kriminella.

– Klyftan bara växer mellan teknikens alltsnabbare förändringar och samhällets lång-samhet. Det är en modern paradox. Även ju-ridiken är ju beroende av en viss teknik. Sam-tidigt kan man ju fråga sig vad Aftonbladet äridag? En tidning? Radio? tv? Vi måste börjadiskutera en mer teknikoberoende medie-lagstiftning.

Men varför diskuteras inte upphovsrätten merinom biblioteksvärlden?

– Tja, det tillhör inte den konventionellayrkesrollen kanske. Men jag hoppas att bib-lioteken diskuterar detta och agerar. Vi mås-te samarbeta på samma sätt som ”upphovs-rättsindustrin” gör. Vi måste också lobba iBryssel, springa i justitiedepartementetskorridorer och skriva debattinlägg innan be-sluten fattas – istället för att i efterhand klagaöver redan tagna beslut.

Ett annat gigantiskt problem är de digitalabevarandemöjligheterna. Varje dag förvärrasproblemen eftersom beslutsfattarna är över-ens om att allt mer material ska digitaliseras.Lars Ilshammar menar att man inte kan prataom att digitalisera kulturarvet om man intesamtidigt löser problemet med lagringen.

– Alla är vi överens om att digitalisera ochmigrera men sen då? Vi skapar ett gigantisktberg av material som riskerar att gå förlorattill eftervärlden eftersom lagringsmöjlighet-

erna på t ex cd och hårddiskar i princip är vär-delösa.

Det offentliga borde åtminstone kunnaenas kring samma programvaror – allt för attförenkla och möjliggöra så att materialet åt-minstone kan vara tolkningsbart om 40–50år, anser Lars Ilshammar.

– Det är obegripligt att man inte gör någotkonkret. En möjlig orsak kan vara att detuppfattas som ett svart hål precis som medklimatförändringarna i världen. Det liggerför långt fram för att vi ska orka ta till oss det.

– Det är lättare att stoppa huvudet i sandenän att agera. I dag är det i huvudsak ett be-kymmer för minnesinstitutionerna men påsikt kommer alla att drabbas. När vi ser vårasemester- och familjebilder lösas upp, vårblogg försvinna – då kan vi tala om digitalångest!

Lars Ilshammar menar också att det kanvara de ekonomiska kostnaderna för att kom-ma tillrätta med problemet som gör att manhar svårt att se möjligheterna.

– Det företag som löser problemet medlagringen löser ett enormt problem somkommer att ge många människor sysselsätt-ning. Det är alltså inte bara en kulturpolitiskfråga utan även en näringspolitisk fråga.

De insatser som kb, Riksarkivet och uni-versitetet i Luleå gör idag är bra men det be-hövs större nationella, kanske till och medeuropeiska, forskningssatsningar för attkomma tillrätta med problemet.

– Miljarder borde satsas på detta projektsom borde prioriteras som en samordnadforskningsinsats med samarbeten mellannäringslivet, universiteten och staten.

Åsa Ekström

* Från och med 1 januari 2007 ska skattefriheten för lå-nedatorer eller s k hem-pc slopas. Den som har en låne-dator hemma kommer att förmånsbeskattas för det.

4 biblioteksbladet [9:2006]

Aktivt barnkulturarbetefokus i ny skrift

den nya regeringen avblåste som be-kant barnkulturåret nästa år. Men med siktepå Barnkulturåret 2007 tog sig Kulturrådet isamarbete med Barnombudsmannen före attgemensamt producera en inspirationsskrift:Barns och ungas rätt till kultur. Även om detinte blir något regeringsutnämnt barn-stämplat år så föreligger ändå skriften – ochbarnkulturår borde det väl vara varje år!

Barnombudsmannen och Kulturrådet an-ser att arbetet med barns rätt till kultur mås-te prioriteras och att varje kommun, lands-ting och region medvetet måste satsa för attleva upp till fn:s konvention om barnets rät-tigheter.

Skriften vill inspirera till ett aktivt barn-kulturarbete och den innehåller förutomkonkreta exempel ur verkligheten även detviktigaste ur fn:s barnkonvention, läropla-nerna, ungdomspolitiken samt målen förden nationella kulturpolitiken. Den rymmerockså förslag på frågor som man kan ställasig i samband med en analys av nuläget, i ettförändringsarbete och för att skapa förut-sättningar. För bibliotekens del kan det t exhandla om frågor som:• Stödjer kommunen samverkan och samar-bete mellan t ex förskola, skola, bibliotekoch kulturförvaltning för att stärka kultu-ren för barn och unga?

• Vilken typ av barnverksamhet har bibliotek-et? Hur prioriteras inköp av böcker för barnoch unga? Finns det skolbibliotek på allaskolor?

• Är bibliotekens utbud tillgängligt för allabarn? Är öppettiderna anpassade efterbarns, ungas och andra gruppers behov?

Sist i skriften finns tips på litteratur och enförteckning över användbara webbplatser.Barns och ungas rätt till kultur kan laddas nedpå www.bo.se

HZ

Systembibliotekarie sökesSe http://www.bibliotekscentrum.se/karriar.html


Paketlösningar för mindre rutin och mer aktivitet.

BTJ Sverige AB, Traktorvägen 11, 221 82 Lund, telefon 046 18 00 00, fax 046 18 01 25, www.btj.se

Mindre administration och bevakning, mer aktivitet och verksamhet. Kvali-tetsurval via BTJ MedieurvalTM.

Bilderböcker, dvd-filmer för barn, dvd-filmer för vuxna, ljudböcker på svenska, musik på cd, skönlitteratur för vuxna, skönlitteratur på engelska för vuxna samt deckare och spänningslitteratur för vuxna.

Teckna abonnemang före årets slut så bjuder vi på avgiften för 2007.Vill du veta mer om BTJ Medieurval? Kontakta Katarina Sköldebrink, [email protected], 046-18 02 31.

05 99 32 310 : leT BA EGIREVS OCEDOCTEKNIKRINGEN 8 www.codeco.se Fax: 013 23 99 55

es.ocedoc@selas :liam-E GNIPÖKNIL 03 385

Självbetjäningsautomater&

R F I DCodeco erbjuder biblioteken självbetjäningsautomater och ett komplett konceptav RFID utrustning inklusive RFID etiketter (chips), larmbågar, konverterings-stationer, inventarieläsare, utrustning till personalarbetsplatser och självbetjänings-automater

STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK LUMA FILIALEN, HAMMARBY SJÖSTAD Ett 100% RFID bibliotek med utrustning från Codeco

Det är en gigantisk vision: nästan för stor för att man skall kunna före-ställa sig den. Men den håller på att bli verklighet: år 2010 räknar man

med att Europas samlade kulturarv från ar-

kiv, museer och bibliotek skall finnas till-gängligt i ett enda stort digitalt bibliotek. Ettomfattande internationellt samarbete pågårjust nu för att organisera det. Totalt kommerden samlade digitala bokskatten att omfatta

cirka sex miljoner titlar, eventuellt mer. Ver-ken kommer att vara tillgängliga för alla eu:smedlemmar. Men det finns många problemkvar att lösa innan man är där.

Under 2005 genomförde organisationentel, The European Library, en omfattandeenkätundersökning om intresset för eu-bib-lioteket bland kulturinstitutioner, universi-tet, förläggare, rättighetsinnehavare, it-strateger, regeringsrepresentanter och vanli-ga medborgare i sammanlagt 21 medlems-länder och åtta länder utanför eu. Det är påbasis av denna enkät som man nu utvecklararbetet med det digitala biblioteket. Enkätenvisar att samtliga respondenter överlag ärmycket positiva till initiativet och ser detsom ett ovärderligt sätt att göra Europas his-toriska arv tillgängligt för alla. Många haridéer om hur tjänsten skall kunna utvecklas.Men när det gäller det upphovsrättsliga gårmeningarna delvis isär mellan kulturinstitu-tioner och förläggare.

I mars i år hade eu:s rådgivande expert-grupp sitt första sammankallande möte.Gruppen består av tjugo medlemmar frånolika delar av den vetenskapliga och digitalavärlden, bland annat Googles Europachef Ni-kesh Arora och Wikipedias skapare BrewsterKale. Det finns också en svensk med i expert-gruppen: professor Bertil Andersson som re-presenterar European Science Foundation.Expertgruppen leds av eu-kommissionärenViviane Reading.

Hur kommer då det digitala biblioteket attse ut? Det handlar mer om tillgång till ett an-tal olika databaser under en flerspråkig por-tal än om en enda samlad databas. Använda-ren kommer att kunna leta i de olika kultur-institutionernas databaser som växer i taktmed att beståndet på de olika institutionernautökas. Det digitala biblioteket kommer attinnehålla alla former av publikationer; böck-er, bilder, audiovisuellt material m m. Ett an-tal s k ”centres of competence” kommer att


Europas bokskatt i digitalt jättebibliotek

2010 skall det vara klart: den enorma EU-satsning som skall göra Europas samlade kulturarv digitalt tillgängligt för allmänheten. Men ännu så länge är frågetecknen många.

EU-kommissionären Viviane Reading leder den rådgivande expertgrupp som arbetar med EU:s satsning på ett digi-talt bibliotek där Europas kulturarv ska bli tillgängligt.

Foto

:@ Eu

ro

pean

Co

mm

un

ity, 20

06

upprättas över hela Europa där man tillhan-dahåller den vägledning och expertis somkan vara nödvändig vid användandet av detdigitala biblioteket.

Men innan man är där återstår som sagt enrad frågetecken som måste lösas. Det handlarom finansiering, teknik, organisation ochcopyright. Främst står frågan om vem somskall finansiera det? Från eu sker endast endelfinansiering. Att digitalisera är arbets-krävande och kostar mycket pengar. Det ärkostnader som i de flesta fall vida överstigerde deltagande institutionernas ordinariebudget. Därtill är det en omöjlighet att digi-talisera allt befintligt material vilket kräverpersoner som sållar och gör urval. På vilkenbasis skall dessa göra sina urval? Det finnsockså många organisatoriska frågor att lösa.Till exempel är risken stor att det bedrivskostsamt dubbelarbete i digitaliseringspro-cessen. Att förhindra det kräver en omfattan-de samordning på såväl nationell som inter-nationell nivå.

Därtill måste man finna en enhetlig ochgemensam arkitektur för det digitala mate-rialet. Hur många nivåer skall det vara? Vil-ken standard skall man tillämpa? Det faktumatt materialet kommer att vara på många oli-ka språk ställer också specifika krav på tekni-ken.

Den största utmaningen för tel (The Eu-ropean Library) är sannolikt copyrightfrå-gan. Även om ett stort antal förlag samarbe-tar finns en mängd frågetecken när det gällermaterial som är upphovsrättsskyddat, ochäldre material där det är svårt att avgöra vemsom har copyright.

Att materialet digitaliseras betyder inteatt det sedan bevaras för all framtid. Härstöter projektet på ytterligare problem somhar med bevarandefrågor att göra. Erfaren-heten av digitalisering i den här omfatt-ningen är begränsad, och så även de ekono-miska resurserna. Detta är en fråga för såvälpolitiker inom eu som de berörda institu-tionerna.

Skälen till att det är svårt att bevara digita-liserat material är flera. Dels är datavärldenföränderlig, det kommer ständigt ny hårdva-ra och nya program, vilket kan leda till att dedigitaliserade filerna efter ett tag inte går attläsa. De lagringsmöjligheter för digitalt ma-terial som finns, t ex CD-romskivor har ocksåde en begränsad livslängd. På senare år harflera bibliotek börjat samarbeta i bevaran-defrågor men den totala bilden är bristfälligoch fragmenterad. Det finns i eu-ländernaingen självklar policy för digital lagring.

Även här saknas finansiella medel. Det ärosäkert hur mycket en mer långsiktig beva-

randeplan för det digitala materialet skullekosta. Det är också en ansvarsfråga somhänger i luften: vem är ansvarig för att väljaut vilket material som skall bevaras på långsikt? Forskningen är begränsad när det gällertekniken. Och när det gäller upphovsrätts-frågorna är det mycket som är oklart.

I första hand ligger ansvaret för att organi-sera och finansiera en digitalisering på re-spektive medlemsländer. eu delfinansierarmen det behövs medel från andra håll för attprojektet skall kunna hålla tidsplanen. Denser i stort ut så här:• 2006: Fullt utvecklat eu-samarbete mellande olika ländernas nationalbibliotek underledning av tel (The European Library) ochcenl (Conference of European NationalLibraries).

• 2008: Då räknar man med att cirka två miljo-ner verk över hela Europa skall vara sökbaraoch tillgängliga via tel-portalen.

• 2010: Då skall det hela vara klart och då kom-mer förhoppningsvis ett minimum av sexmiljoner verk från europeiska bibliotek, ar-kiv och museer finnas tillgängliga. Men detfinns stora möjligheter att summan digitalaposter är mycket större än så.

Annina Rabe


Fem av de sex chefstjänsterna somKungl. biblioteket utlyste i slutet avaugusti är nu tillsatta efter en rekryte-ringsprocess som riksbibliotekarien

Gunnar Sahlin karaktäriserar som omfattan-de men som har präglats av bra samarbetemed de fackliga organisationerna och andraberörda.

Gunilla Herdenberg, stadsbibliotekarie iLund och tidigare vice ordförande i SvenskBiblioteksförenings styrelse, blir chef för Na-tionell samordning.

Eva Müller, enhetschef för digital publice-ring vid Uppsala universitetsbibliotek, kom-mer att ansvara för sakområdet Digitala bib-liotek.

Magdalena Gram, avdelningschef vid Nor-diska museet och tidigare enhetschef vid kb,blir ny chef för Samlingarna.

Agneta Holmenmark, enhetschef för Na-tionalbibliografin, periodicaenheten på kb,kommer att ansvara för den publika verk-samheten.

Lisa Petersén går från att vara t f avdel-

ningschef för libris till att bli chef översamma avdelning på kb.

Samtliga kommer att ha tillträtt senast un-der januari 2007, då även den nya organisa-tionen tas i bruk.

Den avdelning som går under namnet Tek-nik och utveckling är ännu så länge utanchef. Gunnar Sahlin har tidigare flaggat föratt alla tjänster eventuellt inte skulle bli be-satta samtidigt.

– Det är möjligt att vi skjuter på någon re-krytering och det har framför allt att göramed det omorganiseringsarbete som pågår,menar Gunnar Sahlin.

Totalt hade cirka 50 personer sökt tjänster-na som sinsemellan dragit till sig ett skiftan-de antal sökanden. En tjänst söktes av tio per-soner medan en annan bara attraherade femsökanden. Några valde att söka flera av tjäns-terna som också haft interna sökanden.

Under resans gång gjorde flera källor gäl-lande att man från ledningens håll var förvå-nad över att ansökningsprocessen genereratett lite för litet urval bland de sökande. Flera

av dem som sökte en specifik tjänst ska ocksåunder anställningsintervjun ha fått fråganom de inte kunde tänka sig att söka någon avde andra tjänsterna.

– Vi har haft jättebra sökanden, säger Gun-nar Sahlin.

– Men rent generellt kan man säga att detär svårt med chefsrekryteringar i vår branschoch det tror jag att vi – både forsknings- ochfolkbibliotek – måste ha i åtanke inför kom-mande års rekryteringar. Det sker ju en gene-rationsväxling nu och vi måste fylla på, menhur får vi gruppen nyutexaminerade, elleröverhuvudtaget de som är nya i yrket, att bliintresserade av en chefspost. Vi måste blibättre på att ta hand om återväxten.

Vad beror det då på att det är svårt attchefsrekrytera inom biblioteksvärlden?

Gunnar Sahlin tror att det dels hängersamman med att det är en specialistbransch,dels att det finns faktorer som ligger i självakulturen: man ska inte vara eller bli chef.

– Det är möjligt att de som väljer den härbanan inte första hand ser en chefskarriär


Foto

: Ulf Lu

nd

in

Nya kb-chefer utsedda

framför sig. Jag försöker ändå påtala denmöjligheten när jag är ute på utbildningarnaoch talar. Jag tror också att vi måste börjafundera i banor som att vi i våra organisatio-ner har någon form av t ex chefsprogram.

Andra orsaker till att inte så många är in-tresserade av att söka en chefstjänst kan varaatt man tycker att man har det bra där man är– d v s det finns en viss tröghet – också den avhävd och tradition – när det gäller att viljaflytta på sig.

Det allmänna löneläget i branschen kanockså spela in.

– Ja, vi är ju ingen höglönebransch pre-cis…, säger Gunnar Sahlin.

Den nya organisationen träder officiellt ikraft den 1 januari 2007. Redan 2006 blev deförändringar som rör stabsorganisation ochinformationsenheten klara. Nu jobbar manmed att organisera om de delar som hör tillKungl.bibliotekets kärnverksamheter. Ge-nomlysningen av de olika delarna görs i pro-jektform med konsulter i samarbete med an-ställda. Det man tittar på är t ex hur arbetetkan struktureras, vilka olika delar som kansamarbeta – kort sagt de klassiska frågorna

vem, vad, vilka och med vilka andra…– Här gäller det att vända på alla stenar och

också titta på om det finns andra sätt att arbe-ta på än vad som hittills har gjorts, sägerGunnar Sahlin.

De nya cheferna ska vara med och påverkaden verksamhet som de ska ansvara för. Där-för kommer de att omgående medverka i deprocesser som pågår kring organisationsut-vecklingen.

Henriette Zorn


Det satsas allt mer på kultur och tillgängligheten är god. Det visar Kulturrådets omvärlds-analys där man kartlagt deoffentliga kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv.

Ifjol avsatte stat, landsting och kommuner 19 miljarder kronor till kulturen. Pengarna går bland annat till biblioteken. Staten står för nästan

hälften av resurserna, kommunerna står för40 procent och landstingen för resten. Hus-hållen betalade 45 miljarder kronor för att gåpå bio, se utställningar etc, vilket är fyra pro-cent av den totala privata konsumtionen iSverige. Sedan 1998 har statens kulturutgift-er ökat med tolv procent.

Det finns ett rikt utbud av kultur i hela lan-det. Förra året ökade antalet teater/dansföre-ställningar och antalet biofilmvisningar.Även studieförbundens kulturprogram ökaroch där är föreläsningarna populärast, tättföljda av kategorierna sång och musik.

Tillgängligheten till kultur kan öka medny teknik. som-institutets siffror om att bib-lioteksbesöken har minskat (2001–2002) komsamtidigt som biblioteken började erbjudaallt fler tjänster på nätet och i allt större ut-sträckning utlåning av e-böcker. Å andra sid-an visar statistik från Post- och Telestyrelsenatt endast 67 procent av landets invånare2005 hade tillgång till Internet och möjlighetatt snabbt ladda ner material från nätet. Kul-turrådet menar ändå att tillgängligheten tillmedierna ökar via nätet – däremot minskarden rent fysiskt, vad gäller lokaler t ex genomfärre filialer etc.

2005 gav staten mest kulturstöd per invå-nare till Gotland, följt av Västernorrland ochVästerbotten. Minst pengar per invånare fickStockholms-, Södermanlands-, Hallands-och Jönköpings län. Landstingen i Västra Gö-taland, Västernorrland och Jämtland spen-derade mest på kultur. På kommunal nivå ärdet återigen Västernorrland, Västerbottenoch Gotland som satsar mest på kulturen perinvånare medan storstadslänen är de som harde totalt största utgifterna. Det är framförallt biblioteken som får pengar men även kul-tur- och musikskolorna. När det gäller ut-giftsskillnader måste man ta med i beräk-ningen att i en kommun där kulturutgifternaär låga kan kulturutbudet ändå vara gott ge-nom närheten till angränsande region ellerkommun med ett större utbud. Länsvis är ge-nomsnittsandelen 41 procent. Vad gäller Got-land kan man tillägga att ön saknar lands-ting.

I övrigt konstateras att kulturdeltagandet iSverige är högt om man jämför med andraländer i världen. Även ålder, utbildning ochsocioekonomiska förhållanden spelar in.Fortfarande är det dock fler kvinnor, en tredje-del, som är mycket aktiva kulturkonsument-er jämfört med var femte man.

Åsa Ekström

Kulturrådets omvärldsanalys 2006

Rikt utbud av kultur i hela Sverige enligt ny rapport

Den allmänna motionstiden gick ut i slutet av oktober och av de över 2 000 motioner som lämnats in handlade ett trettiotal om bib-

liotek. Av dem är det egentligen bara en sompålitligt sticker ut: Inger Davidsons (kd) mo-tion Bibliotek – läslust och folkbildning. I denbetonar hon vikten av ett sammanhållet an-svar för biblioteken och bibliotekspolitikenpå nationell nivå samt efterlyser en översynav bibliotekslagen. Vidare ser hon det somangeläget med kompetensutveckling för bib-liotekarier och att skolbibliotekens och skol-bibliotekariernas roll måste återupprättas.

Carina Hägg (s) anser i sin motion att detär angeläget att slå vakt om avgiftsfria bok-lån och alla medborgares tillgång till folkbib-lioteken. Bland övriga enskilda motionerkänns flera igen från tidigare år. Ulf Sjösten(m) tröttnar inte på att motionera om inför-andet av ett statligt stöd till Immigrantinsti-tutet. Att högskolan i Borås bör få bli Sveri-ges första professionsuniversitet återkom-mer också pålitligt i motionsfloden, i år ärdet två ledamöter från kd respektive c sommotionerat i ärendet.

Bland de partimotioner som handlar ombibliotek utmärker sig vänsterpartiet som iprincip upprepar det Peter Pedersen (v) gavtill känna på Svensk Biblioteksförenings val-debatt i höstas: Man vill uppdra åt Skolverketatt i samråd med Kulturrådet ansvara för attfrämja, följa och utvärdera skolbiblioteks-verksamheten, man vill att förskolans behovav bibliotek tillgodoses i bibliotekslagen ochatt paragrafen som handlar om skolbibliotekflyttas från bibliotekslagen till skollagensamt att kriterier införs för vad ett skolbib-liotek är.

I Socialdemokraternas partimotion Bud-getproposition 2007 talas endast i allmänna

ordalag om bibliotek: bibliotek, teatrar, bio-grafer, barnoch ungdomskultur, museer,scener för musik och dans – platser för kultu-rella upplevelser ska finnas över hela landet,tillgängliga för alla.

Det annars så omdebatterade ämnet fildel-ning har endast genererat tre motioner. AlfSvensson (kd) talar sig varm för att Sverigebehöver en gemensam nationell syn på fildel-ning. Han vill att lagstiftningen på områdetantingen skärps alternativt ändras för atthejda och beivra brott mot upphovs- och im-materialrätt. Peter Pedersen m fl i vänster-partiet anser i sin motion IT och bredband attregeringen bör utreda hur man kan hittartekniska lösningar som både tar hänsyn tillupphovsrätten och tillgängligheten till in-formation via bredband. Per Bolund m fl frånmiljöpartiet skriver i sin motion att man villse en utredning om avkriminalisering på fil-delningsområdet: ”Vårt mål är att legaliseraall nedladdning av material som lagts ut påinternet eller andra fora illegalt. Detta skallbara gälla när enskilda privatpersoner gördet utan vinstsyfte. Skulle en förutsättningför detta vara avkriminalisering av tillgäng-liggörandet av annans material, måste dettautredas.”

Den som tillgängliggör illegalt material iicke-kommersiellt syfte ska inte straffas medfängelse. Man föreslår en förändring av er-sättningsstödet till upphovsrättinnehavar-na. Skulle mera pengar behöva komma in iersättningssystemen får det inte ske i formav en bredbandsskatt eller avgift baserad påhur mycket den enskilde konsumenten lad-dat ned. En sådan avgift, anser motionärer-na, vore utvecklingsfientlig och företags-fientlig. Istället kan man tänka sig att samtli-ga konsumenter solidariskt ersätter de ökadekonsumtionsmöjligheterna genom en höjd

och breddad kassettavgift. Skulle detta integå att göra fullt ut vill man att staten delvistar det på sitt ansvar.

Folkpartiets Cecilia Wikström kom förevalet ut som bibliotekskramare nummer ett.Nu sitter hon i kulturutskottet och förhopp-ningsvis lever engagemanget kvar. Det gördet i alla fall beträffande Wikströms käpp-häst nummer två: litterär kanon, som honockså motionerat om. Hon framhärdar att enlitterär kanon – ett urval av litterära verk somläses i skolan – bör införas i läroplanen ochska ingå i kursplanen i svenska för grundsko-lan och kärnämneskurserna i svenska i gym-nasiet. Vilka böcker som ska ingå ska sak-experter inom litteraturvetenskap, kultur-historia och läsundervisning klura ut. Kanonska revideras regelbundet.

Tittar man på de motioner som lämnatsgenerellt på kulturområdet så lyser visioner-na med sin frånvaro. Flera motionärer, bådeborgerliga och socialdemokratiska, har i sinamotioner tagit fasta på kulturens hälso-bringande faktorer och den avgörande rollsom kulturen kan spela t ex i vården. AnneMarie Brodén (m) föreslår t ex att arbetsgiva-re ska sponsra de anställdas kulturkonsum-tion i form av kulturcheckar – en skattebefri-ad löneförmån från arbetsgivaren till lönta-garen. Det har tydligen prövats i Falkenbergskommun i Halland. Och Hillevi Larsson (s)föreslår att läkare ska få möjlighet att skrivaut kultur på recept.

Kultursponsring har också genererat ettpar motioner. Lars-Ivar Ericson och SolveigTernström (c) vill ha tydliga och klara reglerför skatteavdrag vid sponsring av kulturakti-viteter. Inger Davidson är inne på samma lin-je i sin motion.

Språkfrågan är ett annat ämne som enga-gerar. Birgitta Sellén och Sven Bergström (c)


Mycket snack – lite verkstadFå motioner på biblioteksområdet

Många var de som talade sig varma om bibliotek och dess betydelse före valet. Men efter valet tycks intresset vara ljumt, åtminstone i motionsfloden.

vill att svenska språket ska skyddas i lag,dessutom vill man att forskningen utredervilka konsekvenser den ökande anglifiering-en i skolan får för den svenska språkkänslanoch språkkunskapen. Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m) vill att regeringeninför ett test av kunskaperna i svenska språ-ket som ett krav för att få svenskt medborgar-skap. Kravet bör regleras i lag.

På högskoleområdet finns en motion – s-märkt – som förordar att Södertörns hög-skola bör få universitetsstatus, och en medfolkpartistisk avsändare som anser att ävenGävle högskola ska få kalla sig universitet. Vi-dare vill Hans Backman (fp) att högskolantillför mer resurser för att bättre kunna profi-lera sig på forskningsområdet.

En hel del som det motioneras om kännsigen från tidigare debatter, flera som före-gicks av valet. Det gör också moderaternaAndreas Norlén och Finn Bengtssons ganskaomfattande motion angående forskningenvid universitet och högskola. I sin motionframhåller de bland annat värdet av att forsk-ningsfinansieringen står fri från politisk på-verkan och att universiteten och högskolor-na ges en friare ställning i förhållande tillriksdag och regering.

Vad som i realiteten blir verklighet av alltdet som föreslås i ledamöternas motioneråterstår att se. Men debatten lär nog inte still-na – åtminstone inte i kontroversiella ämnensom till exempel litteraturkanon och språk-frågan.

Henriette Zorn


Hej, jag heter Cecilia!

Jag har ett...kanonförslag!Alla som klarar kanoniseringen får medalj, en burk surströmming och en kurs i svensk folkdans.Och slipper kvarsittning!We shall overcome!!!

LITTERATUR

KANON

Nationalsången?

Ingela Pling Forsman?

Lars Leijonborgs alla böcker?

Illustr

atio

n: D

an

Gr

eider

Samlingen innehåller böckerfrån Nordafrika, hela Mellanöstern och Asien. Och det är en blandning av gammalt och nytt, av sagor och

politiska filosofier. I samlingen finns alltfrån Hebers resa i pergament från 1500-taletvia The Laws of England från 1754 till titlarsom Usama Bin Ladins världsomspännandenätverk.

En del av samlingen är på europeiskaspråk, andra på sitt lands hemspråk som he-breiska, persiska eller arabiska.

Sigrid Kahle var på sprudlande humör närhon överlämnade samlingen.

– Hela livet har jag och min man John sam-lat på oss böcker. Böckerna har varit vårt sättatt lära känna nya länders samhälle, kulturoch historia. Vi har levt med samlingen hela

livet och det har blivit vår viktigaste ägodel,berättar hon.

John Kahle var västtysk diplomat, blandannat i Indien och Pakistan, medan Sigrid ar-betade som författare och journalist blandannat åt Svenska Dagbladet. Men i stället föratt åka hem till Tyskland eller Sverige på le-digheterna så reste de i Asien och Mellan-östern – och samlade böcker.

– Det finns inte ett land i orienten där jaginte har varit, säger Sigrid Kahle.

Hon lärde sig av sin svärfar, professor PaulKahle, att ett obundet bibliotek snart gårsönder och hon har därför varit noga med attbinda böckerna.

– Jag har naturligtvis massor av minnenvid sidan om själva litteraturen. Vi har suttitoch druckit te med bokbindare i Delhi medanvi diskuterat om vi ska ha röd rygg eller guld-dekor på boken, säger Sigrid Kahle och tilläg-ger:

– Svårast var det att skiljas från mitt teater-bibliotek.

Kvar hemma i Uppsala blir ett ”handbib-liotek” på runt 1 500 böcker.


Unik samling sätter Umeå på världskartan

Universitetsbiblioteket i Umeå har tagit över en av landets viktigastesamlingar av orientalisk litteratur. Sammanlagt 9 000 böcker har för-värvats varav en stor del inte fanns i Sverige. Förhoppningen är attbiblioteket i Umeå nu ska locka forskare i orientaliska studier frånhela landet.

Sigrid Kahle var på ett sprudlande humör när hon överlämnade sin donation. Här med överbibliotekarie Kjell Jonsson.

– Jag har varje dag gått till mina bokhyllor för att slåupp saker, alltid är det något man funderar över. Det harinte varit lätt att skiljas från samlingen, konstateradeSigrid Kahle.

Foto

: An

der

s Lind

ber

g

Foto

: An

der

s Lind

ber

g

– Mitt bibliotek har varit mig väldigt kärt.Jag har varje dag gått till mina bokhyllor föratt slå upp saker, alltid är det något man fun-derar över. Det har inte varit lätt att skiljasfrån samlingen.

Anledningen till avyttringen är att böcker-na ska komma till användning. Och SigridKahle har höga förväntningar på lärosätet iUmeå.

– Den stora förhoppningen är att man iUmeå öppnar ämnet orientaliska studier, detär ett nödlidande ämne idag. Jag vet att enprofessur kostar men man kan väl ha det somett avlägset mål.

Allra helst skulle hon vilja se att storföre-tagen satsar en slant på kulturen.

– Ericsson tjänar massor av pengar i Sudanoch skulle väl kunna donera en professur tillUmeå, det kostar dem bara småpengar. Detvore det mest fantastiska. Men trots att in-dustrin är verksam i många länder är de ingamecenater. Tyvärr är det så, säger SigridKahle och fortsätter:

– Jag hoppas vidare att universitetet hållerihop biblioteket så att det inte sprids. Jag villockså att det blir ett levande bibliotek, att deköper in passande litteratur och komplette-rar min samling och mina tidskriftsserier.Det får inte bli ett museibibliotek. Dessutomhoppas jag att fler följer efter mig och done-rar sina samlingar till forskningen.

Det är ingen ren donation. Sigrid Kahle får250 000 kronor för samlingen, ett symbolisktbelopp. Köpet har finansierats med pengarfrån Kempestiftelserna och Jubileumsfon-den. Universitetsbiblioteket har dessutombeviljats 300 000 kronor i så kallade Access-pengar från Kulturrådet.

I klartext innebär det att en person kom-mer att arbeta heltid i tio månader med attkatalogisera samlingen. Biblioteket har för-hoppningar om stöd för ytterligare tolv må-naders katalogisering.

– Det är närmare 9 000 volymer och detjobbet tar tid. Vi har svårt att hinna med allkatalogisering men stödet innebär att justden här samlingen får förtur, säger AnnaSwärd Bergström, avdelningschef för huma-nioraavdelningen på universitetsbiblioteketi Umeå.

Anna Swärd Bergström säger också att hon

snabbt kunde se att biblioteket sedan tidiga-re hade väldigt lite litteratur på området ochatt det täcker en stor lucka – även på andrasvenska bibliotek. Stickprovstester har visatatt 85 procent av titlarna saknades i Umeå, 25procent av samlingen finns inte på svenskabibliotek och några tycks saknas helt i biblio-tek.

– Vi har till och med hittat en del titlar isamlingen som inte gått att belägga i devärldskataloger vi har tillgång till. Det är där-med ett väldigt unikt material och det ger ossen oväntad spjutspets, säger Anna SwärdBergström.

Sigrid Kahle vill ju att hennes samling ska bliett levande bibliotek som kompletteras. Hur serni på det?

– Tidskriftsserierna är naturligtvis viktigaatt komplettera. Vi kommer att se vad som ef-terfrågas och ska försöka vara aktiva där. Dethandlar om att vara lyhörda, säger AnnaSwärd Bergström.

Det finns redan idag orientforskning påtre institutioner i Umeå – historiska studier,religionsvetenskap och statsvetenskap.

– Här finns det nu en hel del att gräva i,summerar Mohammad Fazlhashemi, docentvid institutionen för historiska studier.

Det är han som är själva anledningen tillatt samlingen hamnade i Umeå och inte i

Uppsala där Sigrid Kahles fars privata biblio-tek finns. Sigrid Kahle var med i radiopro-grammet Stafetten där man fick välja vemman skulle samtala med och hon var nyfikenpå Mohammad Fazlhashemi. De träffades ihennes bostad.

De minns båda den där dagen:– Hon bjöd husesyn, och det var framför

allt biblioteket som fängslade mig. Den visarpå ett oerhört genuint intresse för orientenskultur och civilisation, säger MohammadFazlhashemi.

Han säger att Umeå universitets statussom enhet för orientstudier höjs.

– Samlingen blir tillgänglig för hela riketoch det är inte långsökt att tro att forskare sö-ker sig hit. Stora delar av samlingen finnsinte någon annanstans så det sätter Umeåäven på världskartan.

Vad finns det för guldkorn i samlingen?– Det beror väl på vem du frågar, men jag

har hittat översättningar av den svenske ba-ronen Erik Hermelin. Han översatte i börjanav förra seklet 10 000 sidor persisk sufipoesi,ett slags mystisk muslimsk poesi från1000–1400 e kr. Jag har hittat originalet i denhär samlingen. Och för mig är det ett stortvärde att kunna ställa dem mot varandra, sä-ger Mohammad Fazlhashemi.

Anders Boström


Foto

: An

der

s Lind

ber

g

Ett sista farväl. Sigrid och John Kahles unika boksamling i hyllorna på Umeå universitetsbibliotek.

Det visar Biblioteksbarometer 2005 som genomförts på uppdrag av Biblioteksstyrelsen för Lunds uni-versitetsbibliotek.

Förra gången Lunds universitetsbibliotekgenomförde en biblioteksbarometer var år2000. Sedan dess har mycket hänt, inte minsti utvecklingen av informations- och kommu-nikationstekniken. När man fem år senarevalde att på nytt göra en undersökning stodfrågan om hur utvecklingen av biblioteks-nätverket och digitala bibliotekstjänster harpåverkat studenter, forskare och lärares an-vändning. En annan central fråga var hur deolika användargrupperna uppfattar betydel-sen och kvaliteten på de tjänster som biblio-teket erbjuder – både de mer traditionellaoch de digitala.

I jämförelse med tidigare biblioteksunder-sökning visar det sig t ex att studenternas an-vändning av webben för litteratursökningarhar ökat. För forskare, särskilt i början av kar-riären, är digitala sökvägar mycket viktigamedan lärarna, som har de mesta och flestainformationskanalerna, är mindre beroendeav det digitala biblioteket. Sedan förra un-dersökningen finns det också tendenser somvisar att studenterna utnyttjar nätet i alltstörre utsträckning för att skaffa sig denkurslitteratur man behöver. För doktoranderoch lärare är utskrifter det vanligaste.

När det gäller färdigheter i att använda detdigitala biblioteket anser lärarna – till skillnadfrån studenterna och forskarna – att dessa inteär så bra. Var fjärde lärare bedömde sina fär-digheter som mindre goda eller dåliga.

De viktigaste söktjänsterna för studenter-na är bibliotekens egna Lovisa, Elin ochLibris, dessa uppskattas av flertalet. Dockriktas kritik mot Lovisa som anses vara svåratt hitta i. Forskarna och lärarna använder

mest Elin och andra mer ämnesspecifika sök-tjänster.

Biblioteksbarometer 2005 ger också vidhanden att bibliotekens (de som hör tillLunds universitetsbibliotek, ub och dekonstnärliga högskolornas bibliotek) infor-mations- och utbildningstjänster är upp-skattade, mest uppskattat är hjälpen att hittaböcker. Men många användare är mindrenöjda med utbildningen i digitala tjänster:studenterna och forskarna vill tidigt i singrund- eller forskarutbildning få kurser i di-gital informationssökning, lärarna efterlyserkurser i samband med anställning.

Det framgår också att det är studenternasom under de senaste åren nästan helt ochhållet har tagit över biblioteksrummet, lärar-na och forskarna ser man inte ofta i biblio-teket. För studenterna fungerar biblioteketsom arbetsplats, de söker och lånar litteraturoch utnyttjar läsplatser, grupprum och dato-rer med nätuppkoppling för sina studier.Dessa funktioner är av vikt för studenternamen efterfrågan motsvarar inte tillgången.

Barometern visar att det råder en osäker-het hos studenterna om vad man kan för-vänta sig av bibliotekarierna och ett moderntbibliotek – helt enkelt för att de kanske intevet det. Förväntningarna på bibliotekarien ärfortfarande relativt traditionell, en somhjälper till med att plocka fram böcker snara-re än en informationsspecialist som ska gesökverktygen men inte nödvändigtvis görahela jobbet. Det finns en del att jobba med påden punkten eller som man skriver i under-sökningen: ”Bibliotekariens roll i ett digitali-serat bibliotek behöver problematiseras ochutvecklas.”

Biblioteksbarometern kan läsas i sin hel-het på www.evaluat.lu.se

Henriette Zorn


Biblioteksbarometern i Lundpejlar vad användarna tyckerStudenter, forskare och lärare vid Lunds universitetsbibliotek är istort nöjda med biblioteket och dess personal. Det man främst efter-lyser är mer utbildning i hur man kan utnyttja de digitala tjänsterna.

Open Access-expertanlitad avVetenskapsrådetvetenskapsrådet, vr, har gett IngegerdRabow, 1:e bibliotekarie vid Lunds universi-tetsbibliotek, i uppdrag att utreda förutsätt-ningarna för att anslagsforskningen kan blifritt tillgänglig på nätet.

– Det är riktigt att Vetenskapsrådet har an-litat mig under en tid framöver. Det är me-ningen att jag ska hjälpa rådet att ta fram ettbeslutsunderlag för hur man ska kunnafrämja Open Access, säger Ingegerd Rabow.

Hur andra gör, vilka modeller som finnsoch finansiering är några av de saker som skabeaktas i underlaget som ska ligga till grundför en policy.

Det man vill är att forskarna inte ska avtalabort rätten till sina artiklar till tidskriftsför-lagen utan istället – i Open Access anda – ar-kivera sina artiklar i gemensamma databa-ser. Det finns studier som visar att artiklarsom är fritt tillgängliga citeras mer och upp-märksammas snabbare i öppna tidskrifter.

Ingegerd Rabow har gått ner i arbetstid påsin ordinarie tjänst för att ägna sig åt uppdra-get som beräknas vara slutfört någon gång ivår.

– Vi har inte satt något exakt slutdatum,det är en process där vi gemensamt arbetaross fram till ett resultat.

Ingegerd Rabow har i många år arbetat föroch drivit Open Access-frågor både natio-nellt och internationellt. Hennes engage-mang på publiceringsområdet ledde 2003 tilluppbyggnaden av ScieCom – ett svenskt re-surscentrum för vetenskaplig kommunika-tion. Webbportalen http://www. sciecom.org– en nationell och internationell portal för in-formation kring nya publiceringsstrategieroch den fortsatta utvecklingen av OpenAccess-rörelsen – har gjort Lunds universitetkänt i hela den vetenskapliga världen. I juni iår promoverades Ingegerd Rabow till heders-doktor 2006 vid Lunds universitets huma-nistiska fakultet.

HZ

”Äntligen. Jätteroligt!”

Nu finns BBL på webben.www.biblioteksforeningen.org,i högerspalt finns vår löpsedelsom uppdateras kontinuerligt.

Sverige ratade Dewey DecimalClassification, DDC, för nästan100 år sedan och valde att ta framett eget nationellt klassifikations-system, SAB. Men idag är använ-dandet av DDC globalt och nu föreslås en övergång även här iSverige. BBL besökte Svensk Bib-lioteksförenings klassifikations-konferens i Filmhuset i Stock-holm.

Litteraturkritikern och författa-ren Ola Larsmo inledde konferen-sen med en bibliotekshistorisk betraktelse genom att ställa frågan:

Vad är ett bibliotek? Bibliotekarieyrket är attställa upp och ordna människosläktets sam-lande av kunskap – allt för att det ska bli tyd-ligare, synligare och mer hanterbart; Allt föratt vi alla lättare ska begripa verkligheten.Men vi får inte glömma faran med själva ord-nandet, menar Ola Larsmo och nämner JorgeLuis Borges bok Biblioteket i Babel. Huvudper-sonen i boken har hela sitt liv vistats i ”bib-lioteket”, ett enormt globalt system av biku-peliknande sexkantiga rum. Det rör sig omen mardröm där den perfekta ordningen i sigblir motsatsen till ordning, nämligen oöver-skådlig – ordningens förbannelse när den an-vändbara informationen dränks i själva sam-landet.

Bakom varje ordnande och samlande finnsalltid en beställare vilket är viktigt att integlömma, menar Larsmo. Han nämner denkungliga censuren som för många år sedanförsökte strypa litteraturen genom att för-bjuda hotfulla böcker med inslag av sex,självbiografier skrivna av mördare och tjuvaroch reseskildringar från usa. Ack, så aktu-ellt i våra dagar med censurkrav på det somrör våld, porr och politisk extremism. Lars-mo menar att Internet kan ses som en för-längning av upplysningen och människansdröm att göra all konst, musik, vetenskap etctillgänglig för alla människor. Hotet mot in-formationsfriheten idag är juridiken, när t ex

upphovsrätten drivs in absurdum. Larsmonämnde den svenska seriefiguren Arne Ankasom drabbades när Disney ansåg att Arnehade en näbb som påminde för mycket omderas egen Kalle… Tecknaren Charlie Chris-tensen löste det hela genom att en tid låtaArne ha ”näbbskydd”. Framför allt orkadetecknaren kämpa mot det stora bolaget Dis-ney …

Efter Ola Larsmo tog Magdalena Svan-berg, bibliotekarie vid Kungl. bilioteket, vidoch grep sig an själva kärnan i det som varkonferensens tema: klassifikationssystemet.Hon gick igenom för och nackdelar med enövergång till Dewey Decimal Classification,ddc, i Sverige. Det är världens mest spriddaklassifikationssystem som används i 135 län-der och som har översatts till drygt 30 språk.


Behövs ett nytt klassifikationssystem?

Skaparen av världens mest använda klassifikationssystem förenklade och ändrade sitt eget namn Melville Louis Kos-suth Dewey (1851–1931) till det mer avskalade Melvil Dui.

Svanberg nämnde flera länder, bland annatVietnam, Tyskland och Frankrike som på se-nare tid beslutat sig för att satsa på ddc. Enarabisk översättning är även på gång. ddcfinns i två versioner, en tryckt upplaga och enpå webben. WebDewey är av förklarliga skälden mest uppdaterade versionen. Fördelarnamed ddc är annars att den är så pass spriddoch att systemet är språkoberoende. Kodernaär sifferbaserade istället för ordbaserade. Enddc-kod, som t ex 627, har samma betydelse– vattenbyggnad – i vilket land den än an-vänds i. Det gör internationellt samarbetekring klassifikation möjligt. Att göra egnanationella anpassningar är inte tillåtet. Mag-dalena Svanberg själv anser att ddc är att fö-redra framför sab. Fördelarna överväger förforskningsbiblioteken, eftersom man enkla-re kan samarbeta kring katalogisering ochforskning samt utveckling av klassifikation.

En stor mängd av den utländska litteratursom köps in idag har redan en ddc-kod, vil-ket innebär att svenska bibliotek inte behö-ver klassificera den efter en övergång till sys-temet. Det skulle även innebära att svenskaböcker får internationell klassning och atttillgängligheten till den svenska forskningenökar. Magdalena Svanberg leder den förstu-die som görs om en eventuell framtidasvensk övergång till ddc. Frågan berörfrämst libris-biblioteken även om repre-sentanter för folkbiblioteken sitter med i re-ferensgruppen. Kritiken att ddc är alltförkomplicerat, allt för amerikanskt, etc kanöverbryggas genom att biblioteken övergårtill ddc och påverkar en förändring och ut-byggnad av systemet menar Svanberg. Vid enövergång krävs bland annat utbildning föratt förstå ddc och en översättning vilket in-nebär stora kostnader. En fullständig över-sättning av ddc till svenska skulle på många

sätt vara att föredra eftersom det skulle göradet lättare att klassificera för bibliotekarier-na och lättare att söka för användarna. Sam-tidigt gör kostnaderna för en fullständigöversättning att även andra alternativ börövervägas. Ingen exakt summa nämndes be-träffande t ex kostnader för de tekniska insat-ser som krävs för att utveckla ett samsök-ningsverktyg. Troligtvis kommer gemen-samma insatser som översättning, mapp-ning och gemensamt sökverktyg att kunnafinansieras centralt, men omställningskost-naderna får varje enskilt bibliotek själv ståför.

Nationalbiblioteket i Tyskland har såsent som i år gått över till ddc och det har ta-git tre år för fyra personer att göra en full-ständig tysk översättning av systemet. Bib-lioteket i Alexandria räknar med att deras på-gående arbete med att översätta ddc kom-mer att ta ungefär hälften så lång tid.Magdalena Svanberg anser att det krävs un-gefär en studiedag för att utbilda varje en-skild bibliotekarie i ddc. De bibliotekariersom ska kunna konstruera nya ddc-koderbehöver ungefär ytterligare fyra utbildnings-dagar för att lära sig det. Frågan om att gåmed i världens största databibliografiskadatabas WorldCat och/eller implementeraBookWhere är viktig och måste diskuteras.Men vad gäller folkbiblioteken så skingradesinte dimman. Vad har folkbiblioteken ochanvändarna att vinna på en övergång? I prak-tiken är det upp till varje enskilt bibliotek attsjälvt besluta om vilket system man vill ha.Vad betyder det om enbart forskningsbiblio-teken övergår till ddc? Vem ska finansierakalaset – de ekonomiska förutsättningarnaär relativt olika?

Redan i dag finns det bibliotek som använ-der sig av ddc. I Sverige är det biblioteken

vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stock-holm och Luleå Tekniska Universitet som an-vänder sig av systemet. kth har haft ddc se-dan 1975 och innan dess användes udk.

– Det var framför allt det faktum att vi hadenästan enbart angloamerikansk litteratursom avgjorde. Dessutom är vi humanistermed få tekniker så fördelarna med användar-vänligheten avgjorde också, säger Anna-Karin Forsberg, avdelningschef kth:s biblio-tek.

Hon intygar att ddc hittills fungerat bra. – Samtidigt är vi väl lite begränsade efter-

som vi mest använder oss av kod 506, där detmesta om teknik och forskning har samlats,konstaterar hon.

Under den relevanta rubriken ”Varförbibliotekskataloger när vi har Google?” tala-de Ingrid Berg och Pia Leth, kb. Bägge kon-staterade att biblioteken inte längre står icentrum vad gäller informationsförsörj-ningen. I dag är ju Google, Amazon och deandra sökmotorerna så lätta att använda –öppna system som är oerhört lätta att hitta i.Negativt för biblioteken är de användarovän-liga katalogerna, man måste söka i flera data-baser och det är ändå svårt att hitta i dem. En-ligt konstens alla regler har Google vunnitslaget eftersom online-katalogerna är anpas-sade för informationsspecialister. En del kri-tiker menar att även online-katalogerna på-minner för mycket om de gamla kortkatalo-gerna i ny skepnad. Leth och Berg anser attman måste ändra på systemen eftersom maninte kan ändra på användarna. Enligt under-sökningar som gjorts vill inte användarna bliinformationsspecialister, man följer princi-pen om minsta möjliga ansträngning och tardet man får oavsett om man skulle kunna hit-ta bättre… om man inte hittar en bra länk för-stås…

Få representanter från folkbiblioteken varnärvarande på konferensen. Kvar i luftenhänger frågan: Vad har folkbiblioteken ochdess användare att vinna på en övergång tillDewey? Konferensens moderator Jakob Har-nesk kämpade förgäves för att få igång dendiskussionen i slutet av konferensdagen.

Åsa Ekström


”Fördelarna med Dewey Decimal Classification är att den är så pass spridd och att systemet är språkoberoende. Koderna är sifferbaserade istället för ordbaserade. En -kod, som t ex 627, har samma betydelse – vattenbyggnad – i vilket land den än används i.”

Kia Gumbel på Regionbibliotek Stock-holm diskuterar Jakob Harnesks intervjumed Pär Ström som publicerades i BBL nr7/2006.

Varför blanda ihop begreppen – ärdet bibliotekens användning av rfideller biblioteksdatasystem som är etthot mot den personliga integriteten?

I Biblioteksbladet nr 7/2006 intervjuar JakobHarnesk Pär Ström, civilingenjör och enga-gerad i integritetsfrågor. Artikeln avslutasmed frågan: ”Vem i hela världen kan man litapå?”. Efter att ha läst den undrar jag det ock-så.

Artikeln som i sin helhet handlar om ”BigBrother”-teknologin är intressant, men båderubriken ”RFID – ett hot mot den personliga in-tegriteten?”, bildtexten och det lilla som fak-tiskt står om rfid ger intryck av att det ärden som är en risk. En sådan missvisandevinkling leder enbart till missförstånd varfördet kan vara på sin plats att titta närmare påbibliotekens sätt att använda rfid. Det är juinte tekniken i sig, utan i så fall hur den an-vänds som kan ställa till problem.

Två avgörande faktorer för integritetenfinns. Det är dels vilken information somfinns lagrad på rfid-taggen, dels på vilketavstånd informationen kan snappas upp.Värt att notera är också att rfid inte behöverbetyda samma sak inom alla användnings-områden. Pass ska till exempel kunna läsaspå långt håll, likaså rfid som används i va-ruhus och i transpondrar till biltullar. På bib-lioteken är det tvärtom – här är det viktigt attanvända rfid-taggar som avgränsar läs-ningen vilket också försvårar oönskad avläs-ning. Innehållet på bibliotekens rfid-taggkan uppfångas av radiovågor på kort av-stånd. Det handlar maximalt om någon me-ter. Att systematiskt kartlägga en enskildperson, utan dennes vetskap verkar därförorimligt.

I Harnesk artikel står att läsa: ”Den nyaRFID-tekniken kan innebära en risk. Det kan ledatill att man kan läsa av vilka böcker en medrese-

när på tunnelbanan just lånat på biblioteket,trots att den ligger i en stängd väska”. Om vi för-utsätter att innehållet på rfid-taggen kanläsas på kort avstånd behöver det ändå inteinnebära att låntagarens böcker syns på dennyfiknes läsare. Varför? Det beror på vilkeninformation som finns inlagd. Vad är det dåför information som är inlagd?

Bibliotekens rfid-tagg innehåller ennummersvit som inte säger den utomståen-de någonting. Mig veterligen följer de biblio-tek som använder tekniken idag delar av denbiblioteksspecifika standard som kommeratt gälla för vårt land. När den är antagenkommer den förmodligen att innehålla upp-gifter om versionsnummer av datamodell,ett unikt exemplarnummer, landskod, kodför ägande bibliotek, uppgifter om antal de-lar i en förpackning samt värde för larm. Detgäller alltså för den uppsnappande, nyfikneresenären på tunnelbanan att bege sig tillbiblioteket och lista ut vilken bok som låg ikassen innan någon vettig information över-huvudtaget kan fås!

Information om vilka böcker en biblio-teksbesökare har lånat finns lagrad i biblio-teksdatasystemet. Det finns självklart en riskför att information från den läcker eller be-gärs ut av någon myndighet. Det är en risk viär medvetna om och har levt med under enlängre tid men inte något som i dagslägetskapar feta rubriker om hot mot integriteten.Är det därför som rfid – det nya, heta – skablåsas upp till något farligt, hotfullt?

Stor medvetenhet och kunskap om integ-ritets- och säkerhetsaspekterna behövs ochdet är viktigt med en levande diskussion omhur tekniken kan och bör tillämpas. Men låtoss föra den på sakliga grunder!

Kia Gumbel, bibliotekskonsulentRegionbibliotek Stockholm

Läs också Jakob Harnesk sammanfattning av Kia Gum-bels rapport RFID på bibliotek på sid 21.


debatt och kommentar

RFID – ett hot mot den personliga integriteten?

”Äntligen. Jätteroligt!”Nu finns BBL på webben.www.biblioteksforeningen.org,i högerspalt finns vår löpsedelsom uppdateras kontinuerligt.

ÄNTLIGEN!Liten behändig

bokvagn förbåde låntagareoch biblioteks-

personal!

Besök vårhemsida!

www. .seArkitekter Design Inredningar

Tel. 046-524 41

– det gäller att stärka och stimulera läs-utvecklingen och skapa intresse för berättan-de och läsande. Att vi tillsammans ger möj-ligheterna att använda alla språk, säger Ulla-Britt Önnerlöv, projektledare på Myndighe-ten för skolutveckling.

Att utveckla språket är att skaffa sig red-skap för att förstå världen omkring sig. Enväg för att nå det är genom LekaSpråkaLära-projektet som är ett samarbete mellan för-skolan och biblioteket där man tillsammansutvärderar och utvecklar mötesplatsen.Nyckelorden är berättande, rumslighet ochreflektion. Det är Myndigheten för skolut-veckling som gett tre universitet (Göteborg,Umeå och Karlstad) i uppdrag att utformalärvägar för förskolelärare och barnbibliote-karier. Föreläsningar, workshops och reflek-terande samtal är stommen för utvecklings-arbetet som gäller lärande och estetiska lär-processer. Under våren 2003 startades unge-fär 90 sådana arbetslag som arbetar ivardagsnära projekt. Avstämning sker unge-fär tre gånger om året när man träffas menman har tillgång till kontinuerlig handled-ning däremellan. Biblioteksbladet besökteunder hösten en konferens i Karlstad därbåde lärare och barnbibliotekarier lyssnadepå föreläsningar och gjorde praktiska öv-ningar. Temat var ”Jag ser en eld som brinner– läsa och berätta i en ny tid”. En praktisk öv-ning gick ut på att just genom dans, musik,bild och drama berätta. Dramagruppen fickbland annat tolka Törnrosa utifrån sin egenpersonliga relation till sagan. Till exempelbjöds det på historier om avundsjuka, ra-sism, hämnd och svek. Vid ett senare tillfälleskildrades sagan ordlös – utifrån kropps-språket – och med hjälp av rörelser som stel-nar i olika statyer. Många fniss och skratthördes och helt olika skildringar visadesupp. Dramapedagogen Mia Marie Stenudd-Groth fick deltagarna att våga krypa ut ursina vuxna och förnuftiga skal.

Projektet har redan resulterat i en bok somkan användas som stödmaterial. I boken kanman bland annat läsa om bokdraken i Väst-angård. Draken står som en stark symbol försagor, myter och folktro och finns represen-terad i flera kulturer, inte bara i den väster-ländska. Draken stimulerar barnens fantasisom mytisk figur. Bokdraken i Umedalensbibliotek i Västangård heter Dragilla och denarbetar utifrån de sex L:en: Leka, Lyssna,Läsa, Lära, Leta, Låna. Med Dragillas hjälptänds intresset för läsning redan i förskolanoch håller förhoppningsvis i sig till nian.Umedalens bibliotek är ett integrerat skol-och folkbibliotek som ligger i Västangårds-skolan i Umeå.

Vilka effekter kan då projektet ha? Lekenger nya rum eftersom man kanske tar medsagan i leken. På några bibliotek i landet ar-betar man t ex med sagoringar där barnensjälva får berätta sagor med hjälp av t ex ensagotärning med olika motiv. I Värmland kanbibliotekarier vittna om att lånesiffrornastigit när man aktivt går från distribution tillproduktion, från konsumtion till aktivitet.Hur skapar man en barntillåten atmosfär påbiblioteket? Hur skapar man miljöer somknyter an till berättandet? När blir texter le-vandegjorda? Berättarstil och belysning ärviktiga komponenter.

– Man måste anpassa miljön t ex med ljusför att få den rätta stämningen när man självska få inspiration att berätta. På några biblio-tek runt om i landet arbetar man i sagotältmed berättartimme där man låter barnen il-lustrera sagor, göra en egen sagosamling ochutställning. Det är viktigt att dokumenteraarbetet både för pedagogerna, bibliotekari-erna och inte minst barnen, säger AnnicaWelander, Myndigheten för skolutveckling.

– Barn ger alltid uttryck för en berättelse,säger Ingrid Pramling Samuelsson, profes-sor i pedagogik vid Göteborgs Universitet.

Hon forskar kring pedagogiken i förskolanoch menar att lek och lärande är något somhör ihop.

– Vad är det barn berättar? Barnperspekti-vet eller barns perspektiv – begreppet utgåralltid från vuxnas försök att förstå, greppaoch tolka tankar och erfarenheter i barnetsvärld. Vad barnen berättar beror på de vuxna.De vuxna måste brinna och ha en genuin re-spekt för barnets värld, menar professorn.

Lekande, lärande barn för in leken och be-rättandet i lärandet om de vuxna tillåter det.Ingrid Pramling Samuelsson menar att barn iSverige ibland lämnas för mycket åt sitt egetöde – ofta krävs att vuxna deltar.

– Även en duktig lärare eller bibliotekariekan förvandla vardagskunskap till rolig lek.”Hur många böcker har vi? Räcker de så attalla får en bok var?” Matematik blir plötsligten rolig lek!

Vinsten är i alla fall att biblioteken får eninblick i dagens tankar kring pedagogik ochlärprocesser –och lärarna inser hur böckeroch andra medier kan stimulera och inspire-ra barnen till ökad nyfikenhet och kunskaps-törst.

Åsa Ekström

Mer att läsa finns i stödmaterialet, LekaSpråkaLära,som finns att hämta på: www.skolutveckling.se


Lekande barn berättar och lär

Några av deltagarna på LekaSpråkaLära-konferensentolkar sagan om Törnrosa på sitt eget sätt.

Foto

Åsa

Ekstr

öm

Alltför sällan planerar biblioteken och förskolorna det språkutvecklande arbetet tillsammans. LekaSpråkaLära-insatsen är bryggan mellan förskolan och biblioteken för att tillsammans bättre främja barnens språkutveckling.

Den tidigare skolbiblioteksstati-stiken visar att många grund-skolor idag saknar tillgång till ett skolbibliotek med en utbildad

bibliotekarie. Enligt Kulturrådets Kulturen isiffror 2003:3 var landets skolbibliotek be-mannade år 2002 med 23 226 personaltim-mar. Av dessa utgjorde bibliotekarietimmar36 procent, pedagogtimmar drygt 24 procentoch övrig personal cirka 60 procent. I genom-snitt innebär det 5,7 timmar per skola. Enfjärdedel av skolorna uppger en beman-ningsgrad på noll timmar medan en femte-del uppger att de helt saknar bibliotek.

Nu har alltså dik Bibliotekarieförbundetgjort en liknande enkät. Tyvärr är resultaten inya dik-enkäten och Kulturrådets siffrorinte helt jämförbara eftersom man bland an-nat omformulerat frågorna och svarsfrekven-sen är olika. dik har via e-post skickat ut en-käten till folkbiblioteken i landets kommuneroch därefter sammanställt svaren från de5 000 tillfrågade skolorna. Drygt hälften avlandets kommuner, 152 av 290 kommuner,svarade på enkäten. Man har fått in uppgifterom verksamheten på 966 skolor vilket är cirka20 procent av det totala antalet skolor. Nega-tivt är att några av svaren är ofullständiga ochflera av de riktigt stora kommunerna medmånga skolor inte har svarat. De små kom-munerna är klart överrepresenterade i dik:sundersökning. Samtidigt är det trots allt när-mare tusen skolor som svarat.

Sju av tio skolor har ingen bibliotekarie-kompetens alls. Bara fyra procent av skolornai dik:s undersökning uppger att man saknarbiblioteksservice. Men tittar man lite närma-re på den siffran så inser man att den inte ärhelt tillförlitlig eftersom det för många kom-muner är oklart vad ett skolbibliotek faktisktär. Flera skolor uppger att de har en skolbib-lioteksverksamhet men där ingen har ansvarför verksamheten och där biblioteket består

av ett låst rum eller en utspridd boksamling.Det är också den enda riktigt tvärsäkra slut-satsen som kan dras av skolbiblioteksenkät-en: kommunerna har en förenklad och felak-tig bild av vad ett skolbibliotek är. ”Det är ensamling böcker, några hyllor i ett rum elleren korridor, lån på bokbuss eller ett folkbib-liotek en gång i månaden; det är ett ansvar ut-lagt på en lärare som varken får tid eller er-sättning för jobbet.” Detta i en tid när Sveri-ges Skolledarförbund vill att skolbibliotekenskrivs in som en resurs för lärandet i kurspla-nen i svenska och Lärarnas Riksförbund villatt det skrivs in i skollagen att varje skola hartillgång till skolbibliotek med utbildadeskolbibliotekarier! En biblioteksrevolutionär nödvändig för att barnen helt och fullt skafå ta del av kunskapssamhället och ha enchans att kunna stava och förstå bokstavs-följden ”hållbar tillväxt och social samman-hållning”, anser dik Bibliotekarieförbundet.

– Vi kommer att göra en uppföljning nästaår och hoppas då kunna uppdatera befintligauppgifter och komplettera med ytterligareskolor. På sikt vill vi komma så nära en hel-täckande bild som möjligt av bemanningenav skolbiblioteken, säger Bo Westas, utredarevid dik.

Det är första gången som förbundet gjort enså pass stor undersökning och datainsam-lingen kräver kanske mer resurser än mananat från start. Samtidigt tror Bo Westas attarbetet kan utvecklas till något som verkli-gen kan komma till användning i framtiden.

– På sikt hoppas vi att man kan lägga ut re-sultaten på webben på samma sätt somSvensk Biblioteksförening gör med sina bib-lioteksplaner så att man har möjlighet attläsa av kommunvis och jämföra.

ÅE


dik Bibliotekarieförbundetsskolbiblioteksenkät

Förre skolministern Ibrahim Baylan gav Skolverket i uppdrag attgranska skolbibliotekens roll i det pedagogiska arbetet. DIK Bibliote-karieförbundet anser att en sådan diskussion måste baseras på empi-riskt grundmaterial och har därför gjort en enkät bland 5000 skolbib-liotek.

X-ref BibliotekssystemVer 4 är .NET- och SQL-baserat

Centraldrift möjligGratis Installation • Gratis Inköp

Humana underhållspriserwww.x-ref.se

Islutet av januari i år startade stads-biblioteket i Malmö som första folkbib-liotek gratis utlån av tv-spel till konsol-erna Playstation 2, Xbox och Nintendo

Gamecube.400 000 kronor äskades för projektets för-

sta år, av dessa satsades 150 000 kronor direktför att köpa in 300 tv-spelsexemplar, cirka10 000 kronor satsades på trycksaker ochmarknadsföring.

Och erfarenheterna efter sju månader ärväldigt positiva: initialt stor massmedial be-vakning i både lokalpressen och i rikstäckan-de media och låntagarna har varit nöjda medatt gratis kunna låna hem tv-spel.

– Det negativa är väl att vi inte har kunnatköpa in så mycket så att vi kan tillgodose allasom vill låna tv-spel. Spelen är ju jämt ut-lånade. Sedan har det ju funnits kritik frånbranschen, om det är lämpligt att ha tv-spelpå bibliotek och i så fall på bekostnad av vad,säger Susanna Jacobson, en av de tre perso-ner som ingår i tv-spelsgruppen på Malmöstadsbibliotek.

Lånetiden är en vecka och övertidsavgiftenär samma som den för bibliotekets spelfil-mer: tio kronor per dag. Dock måste man vara16 år och över (vuxenkort) för att få låna spe-len. Spelen skyddas av magnetiska larmtag-gar i fodralen som avlägsnas av personalen.Både svinn och skador har varit relativt litet.

Endast sex spel av de 489 har försvunnit, 25spel har fått skickas på slipning på grund avrepor. Tv-spelsgruppen är positivt överras-kade över att slitaget inte har varit större.

Tv-spel på bibliotek är nytt även förspelbranschen. Detta har, enligt utvärde-ringen, lett till att det från spelbranschenssida har varit svårt att ge bibliotekets leve-rantör – i det här fallet BTJ – besked om vilkaspel som finns och hur prisbilden ser ut. Despel som Malmö stadsbibliotek beställde islutet av 2005 (inför premiären i januari2006) kostade i snitt 500 kronor per styck.Idag ligger snittpriset på 650 kronor. Om det

är spelbranschen som höjt prisnivån på spelför biblioteksanvändning eller om det är le-verantören är man inte på det klara med.

– Om det är så att branschen har märkt attman kan ta ut ett högre pris på spel för biblio-teksanvändning, kan man bara spekulera i,men helt klart har det blivit dyrare och dethar ansträngt vår budget, säger Susanna Ja-cobson.

Ett annat irritationsmoment är den ka-renstid som speldistributörerna har införtvilket innebär att de väntar ett antal månadermed att släppa biblioteksrättigheterna pånya spel. Därtill har det visat sig att när välkarenstiden är slut då är också de flesta titlarhelt slutsålda.

Hittills har spelen, rent fysiskt varit place-rade på avdelningen Konst & Musik. I slutetav året ska de emellertid flyttas till avdel-ningen Natur & Teknik. Fördelen med det äratt spelen hamnar på samma avdelning somtv-spelslitteraturen. Nackdelen är den prak-tiska hanteringen.

– Att spelen överhuvudtaget hamnade påavdelningen Konst & Kultur beror på att detär en avdelning som har larmbågar och föratt vi anser att spelen också är en konstform.Nu ska spelen ut på en öppen avdelning medallt vad det innebär. Å andra sidan ska larm-bågarna ändå bort från Konst & Kultur…, sä-ger Susanna Jacobson.

I utvärderingen rekommenderar tv-spels-gruppen att Malmö stadsbibliotek fortsätteratt satsa på projektet även kommande år.

– För 2007 har vi fått 300 000 kronor så detblir en fortsättning, i alla fall nästa år. På sikthoppas vi förstås att tv-spelsutlåningen skapermanentas.

Den stora utmaningen nästa år blir attmöta efterfrågan på spel till den nya genera-tionen konsoler som på sikt kommer att taöver marknaden. Xbox 360 finns redan nu.Playstation 3 och Nintendo Wii är på kom-mande.

Henriette Zorn


Tv-spel på Malmö stadsbibliotek utvärderat

En succé hittillsStor uppmärksamhet i media men framför allt ett entusiastiskt mot-tagande hos biblioteksbesökarna – TV-spelsprojektet på Malmöstadsbibliotek har utvärderats efter sju månader. I samlingen ingick ibörjan av september 489 spelexemplar som hade lånats ut över 11 000gånger.

Foto

Åsa

Ekstr

öm

På uppdrag av Länsbibliotek Upp-sala har Kia Gumbel under hösten 2006 kartlagt hur rfid (Radio Fre-quency Identification) kan använ-

das på bibliotek. En handfull svenska folk-bibliotek (Upplands-Väsby, två filialer iNacka och två i Stockholm) har redan ”tag-gat” (eller ”chippat”) sina bokbestånd och haranvänt tekniken en tid. Bland forskningsbib-lioteken ligger Linköpings ub i täten, där harman under sommaren 2006 taggat hela400 000 volymer. Ytterligare ett 20-tal biblio-tek ligger i startgroparna och räknar med attövergå till rfid inom de närmaste åren.

Men vad är då rfid – och varför är det såhett? I rapporten går Kia Gumbel igenom dengrundläggande tekniken och förklarar hurradiovågor används för kommunikationmellan olika enheter: etiketter, lånekort, ut-låningsautomater m m. Det är alltså någotannat än traditionella streckkoder, som ju lä-ses av med hjälp av en ljusstråle. rfid-tag-gen (etiketten) innehåller ett chip som lagrardata och en antenn som fångar upp och sän-der signalerna.

rfid används i första hand till att förenklalånehanteringen: utlån, kontroll, stöld-skydd, inventering m m. Eftersom ingenljusstråle ska läsa av etiketten behöver aldrigböckerna vändas på rätt köl vid utlåningenoch man kan till och med låna ut en hel stapelmed böcker samtidigt. Hyllinventeringenförenklas och böcker behöver inte längrevara ”försvunna” om de hamnat på fel plats.Självbetjäningen via bokautomater kan ut-vecklas liksom på sikt även inköp och logi-stik. Troligtvis har vi bara sett början på an-vändningsområdena för bibliotek och förandra företag och organisationer som hante-rar stora mängder fysiska objekt och infor-mation kopplad till dessa objekt.

Utanför Sverige har rfid-tekniken kom-mit långt, med spetsen i Japan och usa. Istaden Kobe i Japan planeras för att förse helastaden med rfid-chip så att man lätt kan

orientera sig via sin mobiltelefons inbyggdaläsare. I Yokohama görs motsvarande vid ettstort varuhus. Kunden kan ha koll på varornai affären – och varuhuset kan ha total kon-troll över hur kunderna rör sig. Har de rörtsig länge utan att handla något, ja då skickaskanske ett meddelande om var kaféet är belä-get. Det finns många andra exempel, menjust i branscher med omfattande logistik ochlagerhantering anses tekniken vara revolu-tionerande.

Kia Gumbel, som i rapporten skriver atthon tror mycket på rfid, menar att teknikenframför allt kan användas till att rationalise-ra biblioteksarbetet och därmed frigöra vär-defull personaltid. Tid som kan användas förläsfrämjande insatser, ett mer pedagogisktförhållningssätt eller till att ta fram boktipsför den egna webbplatsen. Listan kan görashur lång som helst men det är viktigt att man”tänker efter före” vad man vill använda denfrigjorda tiden till.

Den skeptiske kanske invänder att mångaautomatiseringsprojekt under åren motive-rats med att man kan ”spara tid”, men attverkligheten sedan blev en annan. Men fak-tum är att Stockholms stadsbibliotek räknarmed att kunna frigöra tid motsvarande 40heltidstjänster som ett resultat av sina auto-matiseringsåtgärder, där rfid är en kompo-nent, under de närmaste åren.

rfid kan också användas för att utvecklanya tjänster. Ett exempel är Audio Index,som utvecklats av Designhögskolan vidUmeå universitetet i samarbete med Umeåstadsbibliotek. Där används tekniken för attunderlätta för synhandikappade att få infor-mation om bibliotekets talböcker. Låntagar-na förses med en rfid-läsare som sätts påpekfingret, en handdator och ett headset.När läsaren förs mot ett daisy-fordral såskickas information om titel, författare ochinnehåll från en server till låntagarens hand-dator, konverteras från text till tal och läsesupp i headsetet (se även bbl nr 5/2006).

Men rfid-tekniken är inte gratis. Man kanräkna med att kostnaden för att tagga ett litetbibliotek (20 000 volymer) blir ca 300 000–350 000 kr, och för ett medelstort (60 000 vo-lymer) ungefär det dubbla. De enskilda tag-garna (etiketterna) kostar mellan 2,60 och 9 kr, beroende på modell och antal.

Om tekniken används på rätt sätt ska denpersonliga integriteten inte hotas. rfid-eti-ketterna kan visserligen avläsas utanför bib-lioteket, men om man försäkrar sig om attden information som lagras i själva taggeninte kan utläsas i klartext, så bör det inte varanågot problem. I stället kan faktiskt den per-sonliga integriteten öka, eftersom en lånta-gare kan stoppa ned en känslig bok, om ex-empelvis sexuell läggning, i sin väska ochförst därefter utföra själva utlånet. Integri-tetsdiskussionen har dock varit intensiv iusa och i somras publicerade därför denamerikanska biblioteksorganisationen alariktlinjerna ”RFID in Libraries: Privacy andConfidentiality Guidelines”.

Den svenska rfid-rapporten innehållermånga handfasta råd till bibliotek, och gersvar på konkreta frågor som: Vad bör mantänka på vid en upphandling? Vilka olika sor-ters rfid-taggar finns det? Vad är det egent-ligen för skillnad mellan rfid-etiketter ochvanliga streckkodsetiketter? Ska man chippaäven lånekorten? Hur fungerar stöldskyd-det? Hur kan man använda tekniken i bok-bussar och i uppsökande verksamhet? Kanman använda redan inköpta utlåningsauto-mater och övrig kringutrustning? Hur långtid kan det ta att konvertera?

rfid-utvecklingen i världen går snabbtoch är troligtvis bara i sin linda ännu. Vikommer att se många oväntade tillämpning-ar och det kommer att finnas gott om inspi-rationskällor för nytänkande.

Jakob HarneskBibliotekskonsult och skribent i BBL


Ett av de senaste årens hetastebuzzwords är RFID. Men vad äregentligen RFID? Och vad skaman ha tekniken till? BBL sam-manfattar en rapport som harsvaren på alla dina frågor – ochnågra till.

Allt du behöver veta om RFID – och lite till

Länkar:Gumbel, K., RFID på bibliotek:http://www.lul.se/upload/9095/rfid_kartlaggning.pdf Audio Index: http://tinyurl.com/ya2teo ALA-rapporten RFID in Libraries:http://www.ala.org/ala/oif/statementspols/otherpolicies/rfidguidelines.htm

NORGE

Kommentarer till den norska biblioteks-utredningen

Nu eller aldrig! Äntligen finns möjligheten attnorska bibliotek kan slippa sin jumboplats i Nor-den när det gäller resurser. Det är åtminstone för-hoppningen i den norska biblioteksvärlden därnu biblioteksutredningen Bibliotekreform 2014behandlas i olika möten, arbetsgrupper och kon-ferenser.

Vid Norsk bibliotekforenings årliga kon-taktmöte med representanter från lokalav-delningar, specialgrupper, styrelse och sek-retariat och med en gäst från Bibliotekarfor-bundet, var de flesta positiva till utredningeni stort, även om det också framfördes invänd-ningar. Blir förslagen genomförda är det ettstort lyft för de norska biblioteken. Utma-ningen blir att övertyga politikerna om attdet ska bli en satsning och inte en sparre-form. Om inte förslagen följs upp med kom-munala och statliga pengar ser det mörkt ut.Den norska biblioteksföreningens ordföran-de Anne Hustad uppmanade biblioteksfolketatt utnyttja lokalpressen för att få igång de-batten och säkra grundliga remissvar från lo-kalpolitikerna.

Främst diskuterades förslaget om den or-ganisatoriska (men inte fysiska) samordning-en av flera små kommunbibliotek under ettstörre huvudbibliotek, ”konsolideringa”, föratt kunna samla och utnyttja kompetensen.Det borde främja kvaliteten på de minsta bib-lioteken – också för deras låntagare. Som detär nu har många av biblioteken otillräckligoch outbildad personal och usla öppettider.

Att ”konsolideringa” kan ske utan biblio-teksnedläggningar tror inte alla på. Det gäl-ler att övertyga politikerna om att den inteska innebära några nedläggningar. abm-ut-vikling ansåg att minimikravet för ett ”kon-soliderat” bibliotek ska vara minst fem års-

verken med en fackutbildad chef. I annat fallbör biblioteket organisatoriskt höra till ettannat bibliotek i en lämplig grannkommun.Detta förslag ansågs dock för fyrkantigt,framför allt när det gäller Nord-Norge.

Flera saknade andra samarbetsmodelleroch projekt i utredningen. Optimistiska ochkampglada bibliotekarier menade att det ärfråga om att bli bättre på att väcka debatt ochsluta vara så dåliga på marknadsföring.”Kunnskaps-Noreg” klarar sig inte utan bib-liotek. Det är nödvändigt att ge en övergrip-ande vision till politiker och omvärld, påpe-kade de.

Ordföranden Anne Hustad är belåten medförslaget att stärka biblioteken med 300 mil-joner kronor extra årligen. Det är ett lyft bådeför bibliotekssektorn och för hela den norskabefolkningen, påpekar hon. Hon är ocksåsärskilt nöjd med att ”innkjøpsordningen”också ska omfatta norsk film, att man vill sat-sa på moderna, nya bibliotekslokaler, att allabibliotek skall ha en fackutbildad biblioteks-chef och att kompetensutveckling för alla ty-per av bibliotek krävs. Gratisprincipen anserhon inte vara hotad. Den är grundläggande.

Fylkesbibliotekarier från de flesta fyl-kesbiblioteken sammanstrålade också desnabbt för att diskutera regionerna och bib-lioteksutredningen. Fortfarande väntar manpå rapporten om regionernas framtid, ”Re-gionmeldinga”, som troligen kommer förstefter jul. Mötet blev snarare ett slags för-beredande diskussion om framtiden även omett och annat kommit fram om det möjligainnehållet i rapporten. Även här kom abm-ut-viklings förslag till samorganisation av småkommunbibliotek, ”konsolideringa”, helt ifokus trots att temat egentligen skulle varabegränsat till de regionala tjänsterna. Detsvenska exemplet Västra Götaland nämndessom en lyckad sammanslagning. ”Men så vardet dette med de autoritetstro svenskene ...”

Vad kommer att ske med fylkesbibliote-ken? Efter den förväntade regionreformen2010 får fylkes- eller de kommande region-biblioteken räkna med att t ex avstå från

driftsuppgifter som fjärrlån och bokbuss. Endel menar att man måste ha publikkontaktför att kunna ge bra rådgivning och ledning.Uppgifterna i framtiden kommer att handlaom biblioteksutveckling, kompetensutveck-ling och att vara ett regionalt centrum. Fyl-kesbiblioteken ska dessutom vara pådrivan-de vid ”konsolideringa”.

Kritiska röster kom också fram vid mötet.En gemensam chef för flera kommunbiblio-tek kan vara en stötesten, eller som en av fyl-kesbibliotekscheferna uttryckte det: ”Detblir litt søtt av abm-utvikling å tru på atkommunene skal øke bevilgningene, samti-dig som de må gi fra seg mye av styringa medbiblioteka sine.” Man måste också få betyd-ande statliga medel. En fara kan vara att denpolitiska styrningen försvagas och därmeddemokratin. Någon ansåg att brukaroriente-ring saknades. ”Her er det behova til de spesi-elt interesserte og ressurssterke som er prio-ritert; de som kan tenke seg å kjøre titalls ki-lometer etter det de trenger, og som gjør det!Boka og litteraturen er dessverre kommet ibakgrunnen.” Andra har hävdat motsatsen.De påpekar att det uttalade målet är att ge allafrån småbarn till forskare bra biblioteks-tjänster oavsett var de bor i landet. Det ärnödvändigt med samarbete mellan folk-fack-, forsknings- och skolbibliotek. Begrep-pet Noregbiblioteket skall föras fram som detsammanhängande nätverket.

På dessa två första möten med folkbibliote-karier om utredningen var visserligen fokussatt på ”konsolideringa”, som ju troligen di-rekt berör de enskilda bibliotekarierna merän allmänheten. Den ambitiösa breda Biblio-tekreform 2014 handlar ju om så mycket merän bara samordning av administrationen.Framför allt gäller det den stora satsningenpå digitalisering och nätverk som redan inästa års budget får tillskott. Norsk digitaltbibliotek får tre miljoner kronor, Nasjonal-biblioteket och Arkivverket får tre miljonervar och av abm-utviklings utökade budget ärtre miljoner öronmärkta till digitaliserings-insatser.


av Tottie Lönn

Vad säger då media utanför fackpressenom Bibliotekreform 2014?

Att utredningen är klar har noterats häroch var, naturligtvis främst i de stora dags-tidningarna. Leikny Haga Indergaard frånabm-utvikling har skrivit en fyllig presenta-tion i Dagsavisen, och i Aftenposten harAnne Hustad från Norsk bibliotekforeningbidragit med debattartikeln ”Det store bib-liotekløftet”, där hon målar upp framtidensbibliotek och bl a framhäver Norsk digitaltbibliotek som ”vil gjøre bibliotekene til knu-tepunkt for fri tilgang til kvalitetssikredekunnskaps- og kulturressurser”. Förhopp-ningsvis kommer andra från biblioteksvärl-den att kunna få igång en debatt i sin egen lo-kalpress. Biblioteksanvändarna kanske vän-tar med att reagera tills förslagen omvandlasi konkret verklighet.

Något vet man ändå om allmänhetens pre-ferenser tack vare en landsomfattande un-dersökning gjord av Statistisk Sentralbyrå påuppdrag av abm-utvikling. Av den framgåratt hela 78 procent föredrar ett stort biblioteksom ligger centralt framför ett litet som lig-ger nära. Bland de unga (16–24 år) är siffranännu högre, 84 procent. Man önskar också attbiblioteket ska vara lördags- och söndagsöp-pet. Tre av fyra tycker att det är viktigt att haett bra bibliotek i kommunen. Det ger juhopp om att förslagen i Bibliotekreform 2014tas på allvar och förverkligas. De följer ju ock-så till stora delar de tendenser som finns iandra europeiska länder och i t ex usa.

Debatt och möten på alla nivåer och medskilda intressefokus fortsätter – inte minst avbibliotekarier från andra bibliotekssektorerän folkbibliotekets. Utredningen kommeratt stötas och blötas länge än. Sedan är det enlång och svår väg att förverkliga alla visioner.Och så var det där med pengarna!(www.norskbibliotekforening.no, Bibliotekforum2006:9, www.abm-utvikling.no, ABM 2006:2, m.fl.)

Läs också Barbro Thomas recension/kommentar tillden norska biblioteksutredningen på sid 30.


Effektiv datafångst för alla områden...

RFID själv service Stationer, höj och sänkbaraStationer, returboxar, mobila läsare för hyllor, sorteringsrobot, larmbågar.RFID etiketter för böcker, DVD, CD, lånekort

Kontakta oss för mer information eller gå in på vår hemsidawww.phf.se

Telefon 0171-469420

www.phf.se

[email protected]

Nya RFID baserade produkter!

Paragon™ Smart KioskKomplett självservice lösning med betalning

V i tänker inte på det så ofta, vi harinte haft anledning eftersom Sverigeunder lång tid varit förskonat frånkrig, förtryck och censur. Ändå – det

är inte mer än 66 år sedan som ett grannlandnära oss ockuperades av den tyska nazimak-ten. Böcker förbjöds, censur in-fördes och biblioteken drabba-des. De större förlagens verk-samhet hamnade under nazis-ternas inflytande 1942–43. Alltdet här påminns man om i Ka-rin Beate Volds artikel ”SnorreSäl – en norsk fabel om mot-stånd” – ett av flera högintres-santa bidrag som finns med iden nya skriften från nätverketDen hemliga trädgården. Det ärden tredje skriften som nätver-ket ger ut om världens barn-böcker och denna gång är un-derrubriken Det är tur att gene-raler inte läser barnböcker – inspi-rerad av Ana Maria Machadostext som handlar om hur barn-boks-boomen i Brasilien varmöjlig när militärdiktaturenvar som värst.

Men åter till Snorre Säl – bo-ken om den lilla sälungen somlär sig att överleva på det farliga ishavet,skrevs av Frithjof Sælen. Han var aktiv anti-nazist och med i den norska motståndsrörel-sen. En fabel för vuxna och barn, kallades bo-ken när den utkom 1941. Den trycktes i storaupplagor, fick till och med en positiv recen-sion i nazistorganet Fritt Folk. Men det stodinte på förrän myndigheterna genomskåda-de satiren. Snorre säl är den enda norskabarnbok som blev förbjuden och indragen.Varför? I den till synes oskyldiga berättelsenom den lilla sälen som hela tiden måste varapå sin vakt, särskilt mot den ondskefullespäckhuggaren Glufs, finns en allegori sombokens vuxna läsare inte kunde ta miste på,skriver Karin Beate Vold: Isflaket som Snorreoch hans familj höll till på hade Norgekar-tans konturer, späckhuggaren Glufs stod förockupationsmakten och måsarnas gulafläckar över ögonen kunde associeras till derödgula solkors-märken som medlemmarna

i det norska nazistpartiet bar. Läst som enallegori över situationen i Norge kunde ocksådåtidens läsare känna igen den farliga is-björnen som Sovjetunionen och den snällavalrossen onkel Bart som Storbritannien –Norges allierade.

Snorre Säl blev visserligen förbjuden menär ändå ett ganska bra exempel på hur sagor-nas och allegoriernas oskyldiga yttre kan döl-ja samhällskritik och fungera som en mot-ståndshandling.

I Den hemliga trädgården 3 finns fler exem-pel på hur barnboken kan fungera som enventil när den kritiska vuxenlitteraturen harförbjudits eller censurerats. I skriften varvasartiklar om barnbokssituationen i Kina, Sov-jet, usa, Sydafrika, Spanien, Norge, Brasili-en och Argentina med utdrag ur kända barn-och ungdomsböcker. Här finns bland annatett utdrag av Salman Rushdie´s bok Harunoch Sagornas Hav. Jeffrey Garret, bibliotekariei usa, påminner i en artikel om det vi intetror kan hända i upplysta demokratier mensom har hänt och händer i usa nämligen attböcker bannlyses. Maria Nikolajeva, profes-sor i litteraturvetenskap vid Stockholms uni-versitet, skriver om censurens betydelse för

rysk barnlitteratur under kommunistdikta-turen. Den sovjetiska barnlitteraturen gyn-nades av det ofördelaktiga kulturklimatet,dels för att många författare blev tvungna attskriva för barn när de av olika skäl inte längrekunde skriva för vuxna, dels för att barnlitte-

ratur var det fält där man kundetillåta sig konstnärliga experi-ment och leka med genrer.

Texterna åtföljs av underbaraillustrationer i färg av kändabarnbokskonstnärer från olikaländer – dessa kommer väl tillsin rätt då man alldeles uppen-bart har satsat på ett snyggttryck.

Nätverket Den hemliga träd-gården startades 2004 och be-står av Barnängens världsbib-liotek, Internationella biblio-teket, IBBY Sverige och SvenskBiblioteksförening. Det manframför allt vill göra är att lyftafram barnoch ungdomslitte-raturen från delar av världensom i barnbokssammanhangsällan uppmärksammas: Afri-ka, Asien, Latinamerika, Mel-lanöstern och östra Europa. Ettsyfte är också att verka för fler

översättningar till svenska. Skriftserien Denhemliga trädgården har tidigare utkommit itvå delar: en urvalsförteckning och en idé-skrift med underrubriken Stigar och spår.Båda kan laddas ned från www.macondo.nu/barn

Den nya skriften har tryckts i en upplagaom 6 000 exemplar och vänder sig framförallt till lärare och bibliotekarier som kan an-vända den på tema- och studiedagar eller an-nan fortbildning. Även den kommer säkert såsmåningom att kunna laddas ner. Roligare ärdet att ha den i sin hand. Det är inte bara in-tressant läsning, den är fin att bara bläddra i.

Henriette Zorn

Under den internationella barnboksveckan 2–9 decem-ber 2006 gästas Sverige bland annat av författarnaVeronique Tadjo (Elfenbenskusten) och Anna MariaMachado (Brasilien). Båda medverkar i skriften Denhemliga trädgården 3.

Det är för tredje året i rad som Internationella biblio-teket tar initiativ till en internationell barnboksvecka.


Sagan och motståndets estetik

Hela systemet där kulturmänniskor utnäm-ner varann och ger varann priser och sti-pendier och lägenheter och sommarvistel-sehus stinker. Det är dags att röja upp där.Kära kulturminister, varför inte göra som iDanmark, inför skattelättnader för kultur-arbetare. Inga bidrag, inga stipendium.Alla får samma chans. Och sorry alla varsböcker inte säljer. Då är det bara att kavlaupp armarna och kämpa på.Linda Skugge, Expressen 14.10.2006

Utan den bidragsberoende underklassenskulle litteraturen dö. Tänk er en bokhan-del med bara böcker av Liza Marklund ochDan Brown. Tänk er ett bibliotek med barabestsellers. Vi är inte underklass, våraböcker är en garant för litteraturens mång-fald och överlevnad.Oline Stig, Sydsvenska Dagbladet26.10.2006

Jag tycker att det ska kosta att låna böcker.Jag fattar inte varför allt måste vara gratis.Det är ju helt befängt. Ta en spänn perbarnbok och fem spänn per vuxenbok. Jagtror inte det skulle avskräcka folk från attlåna böcker. Och vad är det för snack om att det baraskulle finnas Davinci-koden att köpa utanstipendier. Åh stackars alla författare sominte vill/kan skriva bestsellers. Skriv deböcker ni brinner för, men ni får finansieradessa själva. Jag har inte fått ett enda vet-tigt argument. Ge mig argument, varför skastaten försörja ”kontsnärer” (sic!)?Linda Skugge, Expressen 27.10.2006

Jag har varit öppen från början med att jaghar sökt pengar, och jag har fått mer än91.000, jag tror det är 130.000. Man kan fåpengar från fotokopieringsfonden också.Jag vill ha all cash jag kan få. Jag tycker attde ska lägga ned alla kulturfonder, men sålänge de finns kommer jag att söka pengar.Är inte det dubbelmoral?Jovisst, det är jättemycket dubbelmoral!Linda Skugge, DN 13.11.2006

I biblioteket med sina 5 000 volymer är denmest utlånade boken Harry Potter V. Allaväntar på uppföljaren. Tomas Nordengren, i fängelset Guantana-mo Bay, SR P1 Morgon 20.10. 2006

Regnet skvalar, mörkret tätnar. Mångabeklagar att begreppet ångervecka inteexisterar i politiken. Thomas, bibliotekari-en i Kisa, vrider munnen till ett besynner-ligt leende när jag lånar ”En dåres försvars-tal”.Torbjörn Gustavsson, Corren.se 21.10.2006


19–20 oktober 2006 träffades företrädareför statliga myndigheter och organisationer iEuropa med ansvar för folkbiblioteksutveck-ling, i ett s k naple Forum. Sverige repre-senterades av Kulturrådet, en av de 23 delta-gande länderna.

Det var tredje gången sedan starten 2001denna typ av möte ägde rum. Turen att ståvärd var nu kommen till Helsingfors efter-som Finland för närvarande innehar ordfö-randeskapet i eu, vilket inte betyder att detenbart är eu-medlemsländer som ingår isammanslutningen. Syftet med ett napleForum (naple National Authorities on Pub-lic Libraries in Europe, www.naple.info) äratt samordna och utveckla principer gällan-de folkbibliotek i hela Europa. Nätverket ärlöst sammansatt. Alla deltar på lika villkorutan något gemensamt uppdrag. En av fråg-orna rörde just det framtida samarbetet: skaman fortsätta i ett informellt nätverk ellerformalisera samarbetet genom att bl a tafram ett gemensamt europeiskt program förfolkbibliotek? Mötet enades om att uppmanaEuropeiska kommissionen att ge ett erkän-

nande åt folkbibliotekens centrala roll i kun-skapssamhället och föreslå att en expert-grupp för folkbiblioteksverksamhet tillsätts.Finland presenterade ett utkast till en vitboksom kommer att bilda utgångspunkt för detfortsatta arbetet. Vidare enades forumet omatt utveckla webbplatsen inklusive nyhets-brevet, att arbeta för arbetsutbyte ländernaemellan samt att ingå i ett nytt nätverk,EDLnet, vars uppgift är att följa och påverkautvecklingen kring European Digital Library.

På mötet avhandlades i övrigt senaste nyttinom biblioteksutveckling och särskilt fokuslåg på ny teknologi och nya tjänster. Efter-som flera länder har samordnade myndighe-ter/nationalbibliotek för både folk- ochforskningsbibliotek rörde många presenta-tioner digitaliseringsprojekt, något somvanligtvis inte är en övergripande fråga försvenska folkbibliotek. Den nu i Sverige pågå-ende satsningen på sysselsättningsskapandeåtgärder inom kulturområdet, det s k Access-projektet, har dock aktualiserat frågan ävenur ett svenskt perspektiv, eftersom flera folk-bibliotek nu inser möjligheten att tillgäng-

liggöra unikt material i digitaliserad form.Finland presenterade många intressanta

projekt på det tekniska området, bl a fickkonferensdeltagarna stiga in i den buss somkör runt och specifikt undervisar i Internetoch andra nättjänster. Aura kommunbiblio-tek informerade om deras mobiltelefoni-tjänster som gör det möjligt att boka om sinalån och betala sina avgifter via sms samt de-ras bibliotekskatalog som vid sökning ävenvisar var i biblioteket efterfrågad media står.

Många av de deltagande länderna arbetaraktivt med att ta fram nationella strategierför att säkerställa standardutjämning av bib-lioteksservice även i mindre kommuner. Påmötet presenterade bl a Ungern och Norgesina strategier. Gemensam nämnare i dessavar att mindre kommuner måste ingå i ettstörre sammanhang för att kunna erbjudaoch utveckla en kvalitativ biblioteksservice.Samarbete måste utvecklas både med andraaktörer inom kommunen som med andrakommuner.

Helena Kettner RudbergKulturrådet

Folkbiblioteksutveckling i Europa

BBL på nätet”Jag tycker att BBL:s satsning påwebbnyheter som komplement till den tryckta tidningen är ettmycket bra initiativ!”

Bibliotekariestudent och medlem iSvensk Biblioteksförening

Leta efter BBL:s ”löpsedel” på webben,finns i högerspalt på www.biblioteks-foreningen.org

från att serva vuxenstuderande på gym-nasienivå och högskola är klivet ganska långttill att ta hand om förskolebarn på Nalle Puh-kalas i biblioteket. Studiebibliotekarien fickförmånen att förvandlas till barnbiblioteka-rie för en dag. Min lärarbakgrund gav migsom tur var ett litet plus i sammanhanget ochjag förstår ju att ständig upprepning av att tahand om livliga barngrupper som ska klä avoch på sig tjocka kläder har sitt pris,men … åh vad det kändes roligt och viktigt attfå vara med!

Vi firade Nalle Puhs 80-års dag med att låtaförskolebarn komma och lyssna på lite dra-matiseringar och sagor i sagorummet, få sigen slick honung och ta del av biodlarutställ-ningen. Därefter blev det målning av NallePuh och hans vänner och en tipstävling i lagmed dagisfröknarna samt ett bokpris att tamed hem till avdelningen. Allra sist blev detkalas på Festis och rån i mysiga soffan. En no-vembertisdag kan inte starta mycket bättre.”Sådana lyckliga slut ska man börja dagenmed”, har väl nalle själv sagt; Arton goa, pig-ga och nyfikna 4–5-åringar som man får råom i en och en halv timme! Barnens entu-siasm och frågor värmde.

– Vad vackert ni har här i biblioteket!– Finns det biprinsar och prinsessor i biku-

pan med drottningen också?– Inte ska man väl tända eld på de fina vax-

ljusen!– Jag har blivit jättestucken av ett bi en

gång!Jag är övertygad om att fantastiska, kreati-

va barnbibliotekarier, hos oss och hos andra,på olika sätt gör ett enastående arbete i för-skolegrupper. Med olika medel lockar de inbarnen i det muntliga berättandets och sag-ornas värld.

Det som dock bekymrade mig var att mötaden trötta, lite oengagerade och oinspireran-de dagispersonalen som mest verkade bry sigom att hacka på barnen med många och

långa nedvärderande kommentarer ochvassa tillsägningar fast allt fungerade så bra.Det är alldeles säkert ett mycket tufft jobbmed utarmade resurser och barn som är stök-iga och okoncentrerade, men handlar detinte om inställningen till kunskap också? Attförsöka förmedla att kunskap och böcker heltenkelt är kul och att använda besöket till atttillsammans utveckla språket kring händel-ser och sagofigurer?

Det finns många paralleller till undervis-ning på högre nivåer. Hur är det med bemö-tandet av tonåringarna på högstadium ochungdomar på gymnasier på våra bibliotek?Känner de sig sedda och så väl till mods att devågar fråga och vill utvecklas efter sin egenförmåga? Har de kanske redan slutat upp attvara vetgiriga för att ingen riktigt lyssnar påvad de har att säga?

Jag har nyligen haft förmånen att studeraLärcentra-utvecklingen i Skottland på enstudieresa i bl a Highlands. Man försökercentralt förverkliga det livslånga lärandet ien ny Lärcentra-struktur som ska nå ut tilllandsbygd och skärgård. Inga steg i utveck-ling och lärande tycks för små att ta och manbemöter varje ”learner” på individuell nivå.Det mest revolutionerande och fantastiskajag fick uppleva var nya Caledonian Universi-ty i Glasgow. Ett alldeles nytt, arkitektonisktunikt och trådlöst universitet med stortpraktiskt bibliotek i bottenplanet och en in-formationsdisk dit vem som helst, utan kun-skap om universitetsutbildning, kan kliva inoch säga: Hej, jag skulle vilja lära mig något!

Denne någon kan då bli erbjuden passanderådgivning för studier eller praktik och slus-sas vidare i Learndirect, Scotlands utbild-ningssystem som bedrivs genom onlinekur-ser eller i klasser på Lärcentra. Detta kan mankalla folkuniversitet.

Kerstin Berglärare, skribent och bibliotekarie


Inblick Kerstin BergBarnbibliotekarie för en dag

Byt språk!

själva idén är genialiskt enkel. Ta en fikaoch pratas vid! På Kista bibliotek i Stockholmsatsar man på intercambio, som betyderbyte, växling utbyte – ett slags språkmöteöver en kaffe.

I Spanien har man länge haft en tradition,framför allt i studiemiljöer, med intercam-bios, där spansktalande möter och samtalarmed någon som har ett annat modersmål.Vinsten med dessa möten kan vara att denena lär sig att uttrycka sig relativt obehindratpå spanska och att någon vågar samtala påt ex engelska. Sedan slutet av augusti skerdessa drop-in-möten i caféhörnet på Kistabibliotek, varje tisdag mellan klockan 13–15.Förutom att bara prata svenska i största all-mänhet kan man också hjälpa varandra medvardagsbestyr som läxor, översättningar,jobbansökningar etc. Biblioteket har ävenhaft en halvtimmes bokprat med tips på lätt-lästa svenska böcker. Man hoppas att kunnaknyta volontärer som kan tala flera språkflytande till verksamheten. Första gångenkom trettiofem personer men numera harantalet besökare stabiliserats till ungefär tio.

ÅE

Bokjuryfavoriti årets julkalender

årets julkalender i svt, LasseMajasdektektivbyrå, är baserad på Martin Wid-marks och Helena Willis böcker om Lasse-Maja. I våras belönades dessa med barnboks-priset Bokjuryn där böckerna valdes till depopuläraste barnböckerna 2005 i åldern 7–9år. När 48 000 barn på landets bibliotek självafick välja blev det böckerna om LasseMajasom kammade hem vinsten.

Bokjuryn startades 1997 och är ett samar-betsprojekt mellan förlag, bibliotek ochläsfrämjande organisationer. Syftet är blandannat att stimulera barns och ungdomarsläslust och dela ut ett litteraturpris där barn-ens och ungdomarnas egna val helt får styra.Alla mellan 0 och 19 år får vara med och röstapå en eller flera böcker, dock högst fem. Sommest har 57 000 barn (2001) röstat fram åretsbästa böcker.

Omröstningen för årets bästa böcker 2006pågår mellan den 15 november 2006 och 15april 2007.

HZ


den borgerliga majoriteten i Stockholmlade i november fram sin första budget för2007 och ett förslag för hur inriktningen för2008–2009 ska se ut.

Bland annat sker en satsning på bibliotek-en som framför allt ska gå till ökade öppet-tider, enligt Kultur- och idrottsborgarrådetMadeleine Sjöstedt (fp). Sex miljoner kronoravsätts för detta syfte genom omfördelning-ar i kulturförvaltningens budget. Överhu-vudtaget omfattas biblioteken av mångavackra ord i budgeten där man säger att”böcker och bibliotek är hörnstenen i en bor-gerlig kulturpolitik”. Kulturnämnden villockså genomföra en satsning på biblioteks-service till servicehus och sjukhem och omskolbiblioteken skriver man följande: ”Skol-biblioteken spelar en viktig roll för läskun-nighet. Skolbiblioteken ska utvecklas ochskolbibliotekariernas kunskap och engage-mang ska tas tillvara. De bör vara en naturligdel av skolans svenskundervisning.”

I budgeten satsas bland annat 7,5 miljonerkronor på en särskild lässatsning på lågsta-

diet med bland annat läsutvecklingssche-man (lus) på alla skolor.

Tidigare i år inrättades s k biblioteksråd iStockholms stadsdelsnämnder. Syftet var attförbättra samarbetet mellan stadsdelsför-valtningen och biblioteken. Rådet skulle be-stå av tre ledamöter från stadsdelsnämnden.Kritiker, bl a Madeleine Sjöstedt, menade attinrättandet av biblioteksråd var ett led i attförse verksamheten med politiska överrock-ar. Nu lägger hon ner dem – att kulturen skastå fri från politisk detaljstyrning, är någotsom Madeleine Sjöstedt lägger stor vikt vid.

Stadsdelsbibliotekens möjligheter att varaen central plats för såväl formellt som infor-mellt lärande ska utvecklas, enligt budget-förslaget. Dessutom ska biblioteksstruktu-ren i staden ses över, vad det nu kan kommaatt innebära. Arbetet med utbyggnaden avAsplunds bibliotek tycks också vara något aven hjärtefråga som man kommer att jobba vi-dare med och, av allt att döma satsa på.

Vidare öppnar man dörren för ökad spons-ring på kulturområdet: ”Stockholms kultur-

liv ska uppmuntras att arbeta aktivt medsponsring. Vid sidan av stadens kulturstödska entreprenörstänkande hos det fria kul-turlivet uppmuntras.”

Det blir även fortsatt fri entré på de muse-er som staden är huvudman för, nedlägg-ningshotade Lava i Kulturhuset blir ocksåkvar, liksom Kulturfestivalen som anordna-des för första gången sensommaren 2006 ochsom blev en stor succé.

I övrigt kan man lite storögt notera förslagpå centraliseringar som annars inte brukarvara melodin i borgerlig politik. Ansvaret förgrundskola, särskola och mellanstadieverk-samhet flyttas från stadsdelsnämnderna tillutbildningsnämnden (från 1 juli 2007). Frånstadsdelsnämnderna försvinner också an-svaret för gator, städning och snöröjning.Från årsskiftet kommer det att ligga undertrafiknämnden. Från årsskiftet blir också an-talet stadsdelsnämnder färre, från 18 till 14genom sammanslagningar, t ex blir hela Sö-dermalm en enda stadsdel när Katarina-Sofiaslås ihop med Maria-Gamla stan. HZ

Stockholm vill satsa på biblioteken

stockholms stadsbibliotek har belö-nats med Silverkronan för sin grafiska form.

– Det känns värdefullt att få denna upp-märksamhet för vårt arbete, säger Eva Anze-lius Jonson, marknadschef vid Stockholmsstadsbibliotek, till bbl.

Biblioteket tog hem Silverkronan i sinklass ”Identitet – Print – Förpackning” närSvenska Designpriset delades ut. Det är baraatt beskåda verket på kassar, lånekort, skyl-tar, informationsmaterial etc så förstår man.Det är rent och enkelt med enhetlig grafiskform – typsnittet heter Biblio. Tydligare kandet inte bli. Eva Anzelius Jonson säger att ar-betet med att skapa formen inleddes för fyraår sedan då personalen enades om att manskulle skapa en form utifrån värdeord.

– Välkomnande, tillgängligt, synligt ochmodernt var orden som formskaparna fråndesignbyrån bas Brand Identity hade att job-ba utifrån. Det är även en fördel att det är en-kelt och användarvänligt.

Avslutningsvis tillägger Eva Anzelius Jon-son att konceptet inte är statiskt utan utveck-las kontinuerligt, bland annat inom verk-samheten för barn.

ÅE


en studie i hur samarbetet mellan skolbib-liotekarier och lärare påverkar elevernas in-formationssökning har gjorts vid abm-insti-tutionen Uppsala Universitet. Bakom studi-en, som är en magisteruppsats, står Ida An-dersson som utgått från sina egna minnen avskolbiblioteket under gymnasietiden.

Bibliotekarien på skolbiblioteket var nå-gon som eleverna inte visste namnet på. IdaAndersson beskriver känslan av att känna siglite dum inför en vägg med tidskriftshållare –”här skulle artikeln finnas, men var?”.

Det kanske skulle ge vinster om elevernainser att bibliotekarien inte bara är någonsom plockar fram böcker – utan någon somvet var man kan hitta tillförlitlig informationoch dessutom kan förklara hur man kan se attden är tillförlitlig. Ida Andersson har blandannat läst Louise Limbergs forskning Attsöka för att lära – en studie av samspel mellan in-formationssökning och lärande från 1998. Därpåpekar Limberg bland annat att skolbiblio-teken ska höja elevernas lärande genom attfylla en pedagogisk roll.

Ida Andersson har följt gymnasieelever,naturvetare och samhällsvetare i Celsius-skolan i Uppsala. Skolan har satsat på samar-bete mellan lärare och bibliotekarie och un-dersökt om det påverkat elevernas informa-tionssökning. Ida Andersson har tittat när-mare på hur eleverna använde biblioteketoch om deras kunskaper om källkritik ökat.

Resultatet visar att eleverna behöver un-

dervisning i informationssökning även omde själva anser att de behärskar det, framför-allt på Internet. De behöver få hjälp med atthitta mer djupgående information och ävenförstå hur t ex sökmotorn Google rankar sinasidor. Undervisning i källkritik lönar sig –studien visar att naturvetarna som undervi-sats i ämnet var mer kritiska till informatio-nen de hämtat. För övrigt såg de på bibliotek-et som framför allt en plats för faktasökningoch att dess hemsida fungerade minst likamycket som bibliotek. Det är framför alltbibliotekets datorer som används och inte defysiska samlingarna. Eleverna litar på biblio-tekariens kunskaper som de får vid muntligagenomgångar av biblioteket och dess resur-ser. Eleverna använder gärna de källor sombibliotekarien tipsar om för att de bättre skahitta vad de söker – och för att bättre sålla ochvärdera informationen.

Studien visar att bibliotekarien har en tyd-lig pedagogisk roll på skolan som inte stör re-lationen till lärarna. De är medvetna om sinegen yrkesroll och förstår värdet av att an-vända bibliotekariens yrkesexpertis för atteleverna ska bli bättre på informationssök-ning.

Kort sagt: det fungerar. ÅE

Länk: http://www.abm.uu.se/publikationer/2/2006/283.pdf

Biblioteksläraren

Stadsbiblioteket får designpris

det blir förmodligen ingen höjd bok-moms, i alla fall inte inom den närmasteframtiden. Däremot kan det bli det på längresikt eftersom man bör sträva efter en enhet-lig skattesats. Det menar Mervärdesskatteut-redningen som i början av november över-lämnade sitt slutbetänkande På väg mot en en-hetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90) till fi-nansminister Anders Borg. Utredningenföreslår mer enhetliga mervärdesskattesat-ser. När det gäller bokmomsen lämnar utred-ningen inget förslag i slutbetänkandet: ”Bok-momsen och momsen på tidningar påverkasinte heller av utredningens kortsiktiga för-slag.”

Däremot menar man att ett område som

bokmomsen berörs av utredningens förslagpå lång sikt som strävar mot en enhetlig skat-tesats.

”Utredningen anser dock att det i vissa fallkan krävas ytterligare beredning. Det gällervissa områden där remissinstanserna fram-hållit stödens betydelse för att olika sam-hällsmål ska uppnås, exempelvis inom kul-tur- och kollektivtrafikområdet. Det har ock-så hävdats att alternativa stödformer behö-ver övervägas.”

I sitt delbetänkande föreslog utredningenatt bokmomsen skulle höjas från 6 % till21,7 %. Det förefaller som man nu har lyssnatpå remissinstanserna av vilka Svensk Biblio-teksförening var en. HZ

Ingen höjd bokmoms

Biblioteken viktiga för de unga

omvärldsanalysföretaget KairosFuture har tillsammans med Myndighe-ten för skolutveckling genomfört projek-tet Skola 2021, en studie om framtidenskunskap, skola och lärande. Cirka 2 500personer har fått svara på frågor kring sinsyn på skolan och dess framtid. Det ställ-des även en fråga om hur viktiga biblio-teken är som en framtida aktör för elever-nas lärande. Svaren visar att bibliotekenvärderas relativt högt vad gäller elevers


Många förslag till nytt Stadsbibliotek

i början av novem-ber gick tävlingstidenut för den internatio-nella arkitekttävlingsom utlysts för att ritadet nya stadsbibliotek-et i Stockholm. Då hadedrygt 1 100 förslag frånarkitekter i 120 länder

inkommit. Samtliga förslag finns utställdapå Bangårdsposten på Klarabergsviadukten iStockholm fram till sista januari 2007. Av deinlämnade förslagen utser juryn fem finalis-ter som presenteras i januari/februari nästaår. I slutet av 2007 räknar man med att ha envinnare.

Förhoppningen är att det nya stadsbiblio-teket ska stå klart för invigning den 31 mars2013, vilket på dagen är 85 år efter invigning-en av Asplunds bibliotek 1928.

Visionen för det nya biblioteket är att detska vara öppet, tillgängligt och flexibelt. Detska vara en ”arkitektonisk högklassig ut-byggnad och en sammanlagd biblioteks-funktion i världsklass” där Asplunds världs-berömda huvudbibliotek ingår. Ett landmär-ke i klass med Guggenheimmuseet i Bilbaoeller biblioteket i Seattle, för att ge några ex-empel på vad som förväntas. Karin Jonssonfrån statsledningskontoret ingår i projekt-gruppen och menade vid en presskonferens ivåras att det man förväntar sig är en byggnadså kraftfull att den kan föra en dialog medAsplunds byggnad.

HZ

kunskapsinhämtning. Framtidens för-äldrageneration, de idag unga mellan20–30 år, ansåg att Internet, tv och biblio-tek, i nämnd ordning är de viktigaste ak-törerna. Bland gymnasieeleverna, 15–19-åringarna, värderades biblioteken någotlägre. Även där toppade Internet och tvmen läromedelsförlagen och idrottsrörel-sen ansågs ha en tyngre roll än bibliotek-en.

ÅE

Här är en del av naturens under.

Erbjudande till alla bibliotek!Prenumerera på Nationalnyckeln

till lägsta pris (f-priset)

175:-/bok!Beställ på www.nationalnyckeln.se

NATIONALNYCKELN TILL SVERIGES FLORA OCH FAUNA är ett unikt kunskapsprojekt – inget annat land har gjort något liknande. Alla svenska väx-ter, svampar och djur inventerade, dokumenterade och samlade i ett bokverk!

Böckerna ges ut utan vinstintresse av ArtDatabanken vid SLU i Uppsala på uppdrag av Sveriges riksdag. Linnés arbete går vidare!

Här är en annan!

Bibliotekreform 2014ABM-utvikling, 2006

(ABM-skrift: 30–31)

I Norge har man gjortdet som man i Sverigehittills inte lyckatsmed, nämligen att ås-tadkomma en sam-manhållen biblioteks-utredning, dvs en ut-redning som omfattarhela det allmänna bib-lioteksväsendet. abm-

utvikling har på uppdrag av Kultur- og kirke-departementet samt Kunnskapsdeparte-mentet utarbetat ett förslag med siktet att denorska biblioteken år 2014 skall vara ett sam-manhållet nätverk av starka och kompetentabibliotek.

Bibliotekreform 2014, som den 25 septem-ber överlämnades till kulturministern, be-står av två delar: Del I Strategier og tiltak sompå 44 sidor tecknar den framtida biblioteks-organisationen samt Del II Norgesbiblioteket –Nettverk for kunskap og kultur, en tvåkilosvo-lym som ger en exposé över dagens norskabibliotekslandskap.

Det är tryck i utredningsprosan. Utred-ningen slår fast att biblioteken fyller en vik-tig samhällsfunktion som kulturoch kun-skapsorganisation. Ledmotivet är att befolk-ningen skall ha tillgång till kvalificerade bib-liotekstjänster oavsett var i landet man bor.Detta kan åstadkommas genom ett samman-hållet biblioteksväsen där samverkan är obli-gatorisk. Olikheter i organisation och hu-vudmannaskap får inte utgöra hinder. Dennya skapelsens varumärke skall vara Norges-biblioteket.

Utredningen väjer inte för en uppgörelseom småskalighetens avigsidor. Problemetmed de många små och resurssvaga folkbib-lioteken skärskådas. Av Norges drygt 400kommuner har 244 mindre än 5000 invånare.Här föreslås en sammanslagning över kom-mungränserna så att flera kommuner gårsamman och bildar ett gemensamt biblio-tekssystem.

För sorgebarnet skolbibliotek föreslås ettomfattande utvecklingsprogram i kombina-tion med 115 öronmärkta miljoner.

Högskolebibliotekens roll vidgas. Och fyl-kesbiblioteken får mandat att samordna ochutveckla de regionala biblioteksnätverken.

Som helhet innebär förslagen en genom-gripande organisatorisk reform i kombina-tion med ökade statliga satsningar. Satsning-arna innefattar bl a utvecklingen av ett digi-talt bibliotek, höghastighetsnät för helabibliotekssektorn, utveckling av biblioteks-lokaler, satsning på nationella tjänster, kul-tur- och litteraturförmedling samt kompe-tensutveckling. Det sistnämnda inte minstframsynt, där föreslår man ett internatio-nellt utbytesprogram. Internationellt samar-bete är kompetensutvecklande, fastslår ut-redningen. I en tid då internationaliseringpräglar de flesta samhällsområden, är detviktigt att även bibliotekssektorn utvecklarsitt internationella samarbete.

Vad kostar då kalaset? Tja, i runda tal 300miljoner kronor per år fram till år 2014. Läg-ger man till de medel som förutsätts slussasvia abm-området blir den årliga summandrygt 400 nya statliga miljoner per år. Deökade statliga satsningarna befriar inte re-spektive huvudman från ansvar. Tvärtom.

Ett gemensamt öde för svenska biblioteks-utredningar (nu senast kb-utredningen) äratt de möts av politisk apati och att merpar-ten av de goda förslagen rinner ut i sanden.

En from förhoppning är att den norskasamlingsregeringen visar större politiskkraft. Norge skulle då sjösätta en biblioteks-reform som skulle kunna tjäna som förebildoch efterdöme inte bara för sitt östra grann-land, utan i mycket vidare kretsar.

Barbro ThomasBiblioteksråd, Kungl. biblioteket

Utredningen finns också på www.abm-utvikling.no

John B. ThompsonBooks in the Digital Age: TheTransformation of Academic andHigher Education Publishing inBritain and the United States

Polity Press, 2005

Låt er inte luras av attdetta är en bok somhandlar om ameri-kanska och brittiskaförhållanden. Resone-mangen är allmängil-tiga och här har vimycket att lära. Låt erinte heller avskräckasav att vissa av exemp-

len på e-publiceringsföretag redan åkt ut frånmarknaden innan boken ens kommit fråntryckeriet. Det blir bara ett exempel på vilkenföränderlig värld som Thompson försöker be-skriva. Luta er istället tillbaka och läs en av demest eleganta lägesbeskrivningarna över dekomplexa förändringar som för närvarandepräglar den akademiska monografiutgiv-ningen. Denna 500-sidiga tegelsten har redankommit att kallas en ”landmark study” ochomnämns med stor respekt bland forskare,förläggare och inte minst bland bibliotekari-er.

John B. Thompson är professor i sociologi iCambridge och i Sverige kanske mest kändför sin bok Medierna och moderniteten (Daida-los, 2001). Han är också förläggare och en avgrundarna till Polity Press. Buren av en väx-ande förvåning över att forskarkollegor visatsig så aningslösa och okunniga om villkorenför vetenskaplig publicering, har han ägnatde senaste årens forskning åt en mycket om-fattande studie av förändringsprocessernaför publicering inom den akademiska värl-den. I inledningen till boken skriver han att”those whose lives are spent within highereducation know surprisingly little about thisindustry upon which their own activities –and to some extent their careers and liveli-hoods – depend”.

Thompson menar att förlagsbranschenidag genomgår så stora förändringar att det


recensioner

går att jämföra med införandet av tryckpres-sen på Gutenbergs tid. Inledningsvis pekarhan på fyra övergripande faktorer som: ökadmonopolisering, förändrad marknad främstgenom de stora bokhandelskedjorna och on-line-bokhandlarna, globaliseringen av mark-nader och förlag och slutligen införandet avny teknik. Han menar dock att det inte går attstudera förlagsbranschen som en helhet utanatt den måste delas in i olika fält där villkorenpå just det fältet är avgörande för utveckling-en. Den akademiska publiceringen – som in-nefattar både vetenskaplig publicering och”kursböcker” – kan bara förstås i relation tillvillkoren för universiteten och villkoren förden högre utbildningen. Studien bygger på230 intervjuer med förläggare och andranyckelpersoner.

Boken är indelad i fyra delar och inledsmed en gedigen historieskrivning. Vi får föl-ja förlagens utveckling från den nära kopp-lingen mellan förlag och tryckeri till dagenssituation. Vidare ges en detaljerad beskriv-ning av arbetsprocesser och ekonomiskaprocesser. Framför allt beskrivs utvecklingenfrån 1980 och framåt mycket detaljerat. Den-na första del utgör en viktig bakgrund för re-sonemangen kring dagens situation.

Den andra delen The Field of Academic Pub-lishing – som i mitt perspektiv också är denmest intressanta – förklarar på ett mycket de-taljerat sätt de många intrikata sambandenmellan universitetsförlagen, biblioteken,forskarna och universitetens beslutsfattare. Idagsläget finns ungefär ett hundra universi-tetsförlag i usa och Storbritannien. Thomp-son noterar en intressant skillnad mellan deamerikanska och brittiska universitetsförla-gen och påpekar att de amerikanska främsthåller sig på sin hemmamarknad och ofta harett ekonomiskt grundstöd från sina moder-organisationer medan de brittiska är mycketmer globala och oftast står helt utan stödfrån sina universitet.

Thompson kommer självfallet in på den såkallade monografiutgivningskrisen. Bådeforskare och bibliotekarier är väl medvetnaom att det under de senaste tio åren skett endramatisk nedgång i monografiutgivningenbåde vad det gäller volym – antal tryckta ex-emplar per titel – och antalet titlar. Thomp-son menar att det akademiska karriärsyste-

met är allt för beroende av monografipubli-ceringen, speciellt inom humaniora ochsamhällsvetenskap, och påpekar att veten-skapssamhället måste ta ett mycket störreansvar för den egna publiceringen än vadsom görs idag. De som är involverade i dis-kussionerna kring alternativa publicerings-former på sina universitet och högskolor harmycket att hämta i den beskrivning somThompson ger i denna andra del av sin bok.

Bokens tredje del – The Field of Higher Edu-cation Publishing – handlar om ”kursböcker”(textbooks). På samma sätt som den veten-skapliga publiceringen måste förstås i denakademiska kontexten måste denna littera-tur förstås i relation till den pedagogiska ut-vecklingen inom grundutbildningen. Härgår Thompson återigen väldigt grundligt till-väga och analyserar alla aspekter av kurs-boksutgivningen och inte minst hela floranav tilläggsmaterial som idag främst består avspeciella webbplatser där studenterna kanlogga in för att få ytterligare material somkompletterar boken och stöder inlärningen.En annan mycket intressant faktor som fak-tiskt påverkar förlagens ekonomiska villkor iganska stor utsträckning är hela andra-handsmarknaden för kursböcker.

Den fjärde och avslutande delen har rubri-ken The Digital Revolution. Som jag påpekadeinledningsvis har flera av de exempel på nyae-publiceringstjänster som nämns här redanförsvunnit från marknaden men det harknappast någon avgörande betydelse för denbild av utvecklingen som Thompson målarupp. Thompsons lägesbeskrivning över denakademiska e-boksmarknaden framstårtrots detta som en av de mest fullständigasammanställningar som finns för den somvill orientera sig på området.

Kunskapen vad gäller den vetenskapligatidskriftspubliceringen är oftast ganska godbland bibliotekarier, medan villkoren för denvetenskapliga monografiutgivningen oftastär lite mer diffus. För den som vill skaffa sigen bra plattform för att förstå utvecklingeninom detta fält är Thompsons bok ound-gänglig. Det är glädjande att veta att han fort-sätter sin forskning inom detta område ochvi ser fram emot nästa studie.

Catta TorhellSpråk- och litteraturcentrums bibliotek, Lund

Dinesh K. Gupta et al (eds.)Marketing Library andInformation Services:International Perspectives

München: Saur, 2006

Hur man marknadsförbiblioteksservice blirallt viktigare för allaslags bibliotek runtom i världen. ifla hari föreliggande volymgett 47 experter påmarknadsföring, från20 olika länder, i upp-drag att ge sin syn på

hur man på bästa sätt kan marknadsföra bib-lioteken, dess uppdrag och dess berättigandei en alltmer kringskuren ekonomisk värld.För mig är det tydligt att innehållet ligger påtvå nivåer: dels hur man direkt och konkretmarknadsför vad biblioteken betyder, delshur man gör det indirekt via kurser i mark-nadsföring när man undervisar studenteroch blivande bibliotekarier i b&i.

Boken är indelad i sex avsnitt och de sex av-snitten är föredömligt upplagda med en kortintroduktion i början av varje avsnitt.

I den första delen berättas en del historisktom hur marknadsföringskonceptet föränd-rades på 1970-talet (och Greta Renborgnämns här explicit). Innan 1970-talet ansågman att marknadsföringsåtgärderna var avmer praktisk natur, med bokprat, mobilabibliotek, utställningar, annonsering etc. Ef-ter 1970 började man mera intressera sig förplanering av diverse åtgärder, kvalitetssäk-ring, ”den synliga bibliotekarien”, ”kunden icentrum”, Internet. Man menar att den tradi-tionella marknadsföringen betonar kvantite-ten framför kvaliteten, produkten istället förbesökaren/”kunden”. Den moderna mark-nadsföringen betonar istället kvalitet, nöjd-het, trohet och en långsiktig relation med be-sökaren/”kunden”.

Del 2 är en intressant exposé över hur mani olika delar av världen försöker marknadsfö-ra sina bibliotek och varför de behövs. Detgäller både folk- och forskningsbibliotek.


Här möter vi välkända namn som Niels OlePors och Sissel Nilsen men vi får också stiftabekantskap med (för mig okända namn) frånt ex Kina, Kenya, Pakistan och Rumänien. Jagkan bara konstatera att det ser ungefär lika-dant ut runt om i världen beträffande svårig-heterna att sprida varför vi anser att bibliotekär viktiga och absolut nödvändiga i vårt mo-derna samhälle.

I det tredje avsnittet diskuteras olika bib-lioteksorganisationers möjligheter att varabehjälplig vid marknadsföring. Även SvenskBiblioteksförening omnämns mycket posi-tivt, likaså Christina Tovotés insatser viaifla:s Management and Marketing Section.

I del 4 går man detaljerat igenom olika län-ders upplägg av undervisningen i marknads-föring för b&i-studenter och kanske kanman hämta något här för egna kurser. Det ärnaturligtvis viktigt att man identifierar”marknadsföring” som ett särskilt undervis-ningsämne i studierna. Men flera av förfat-tarna noterar att så ofta inte är fallet, ämnetblir ofta mer eller mindre styvmoderligt be-handlat. Eller som G. Mahesh och Dinesh K.Gupta skriver från Indien ”En av barriärernaför varför man inte marknadsför bibliotekenär avsaknaden av kunskap i marknadsföringhos biblioteksprofessionen, vilket i sin turkan bero på att marknadsföring inte ingår ib&i-studierna”.

Avsnitt 5 tar upp en del priser i marknads-föring och det sista avsnittet beskriver bl avad som hänt inom databasområdet. Man be-skriver det ”nya språket” på nätet och ger tipspå vad man kan hitta av vikt om man är in-tresserad av marknadsföring samt hur mankonkret kan gå till väga.

Sammantaget en bok – inte för sträckläs-ning – med en bra sammanfattning över hurmarknadsföringsbegreppet utvecklats sedan1970-talet och med en hel del tips på hur mansjälv kan marknadsföra sitt bibliotek även ien allmän ekonomisk kris, eller kanske justdärför.

Brigitte KühneVäxjö universitet

Helena MagnussonBerättande bilder: svenskatecknade serier för barnMakadam, 2005 (Akad. avh., Stockholms universitet)

Thomas Storn (red.)Svensk seriehistoria: förstaboken från Svenskt seriearkiv

Seriefrämjandet, 2005

Fredrik Strömberg, KristiinaKolehmainen & MatsNordströmSeriebiblioteket

, 2005

På 1970-talet fick serierna sitt definitiva ge-nombrott på biblioteken när de franska se-riealbumen med Tintin och Asterix vällde inoch den anarkistiske Felix gjorde entré i säll-skap med präktige Bamse. Moralpanikenmot barnserierna från 1950-talet var sombortblåst, nu var det ideologikritik som gäll-de. Ett liknande uppsving har Mangaseriernasedan några år fört med sig, något som fåttpojkar som aldrig har läst tidigare att slukaberättelserna.

Seriemediet är mer än 100 år gammalt meninte förrän nu har en akademisk avhandlingframlagts: Berättande bilder: svenska tecknadeserier för barn av litteraturvetaren HelenaMagnusson. Volymen är framförallt en över-sikt av den svenska barnseriens utveckling,indelad i fem perioder från 1890-tal fram tillidag. Bestickande är hur många barnserier i

alla tider har baserat sig på barnböcker. I var-je avsnitt finns en djupare analys av en en-skild serie där Magnussons analysmetod, in-fluerad av framförallt fransk serieforskningbaserad på (förstås) strukturalism och se-miotik, blir tydlig. Det är en fruktbar metoddär text, bild och yta belyses som kommuni-cerande kärl. Ett stort aber är, paradoxaltnog, att bilderna är så små att man i mångafall måste använda förstoringsglas för attkunna läsa texten. Förlaget borde ha visatmer respekt för seriegenren! Men HelenaMagnusson har lagt en solid och nödvändiggrund för den som vill forska vidare, för-hoppningsvis med mer koncentration på bil-den som betydelsebärare. Hon ska ha en elo-ge för sitt klara språk som gör volymen till-gänglig för varje serienörd.

Seriefrämjandet kom 2005 med den ”för-sta boken från svenskt seriearkiv” vars hu-vudtema är serietidningarnas framväxt medTomas Storn som huvudredaktör. Ett inle-dande foto anslår tonen i boken: en svenskvillastad, en Folka står parkerad, en cowboy ifull mundering och med höjd pistol kommerridande, en liten flicka tittar på i bakgrun-den. Texas Jim i den svenska rabatten! Bokeninnehåller en presentation av Göte Görans-son (f 1921) som tecknat det mesta i serieväg –Biggles, Mowgli, Texas Jim och som under1950-talet även arbetade för Kamratposten.

Claes Reimerthi följer Göranssons brokigabana från Bergslagsskogarna till Vilda Väs-tern. Det är kul läsning, illustrerad medmånga unika (och läsbara!) bilder. Även sam-talet med Rolf Jansson (mest känd från BraBöcker) som byggde upp Serieförlaget, sena-re Semic, ger viktiga hörnstenar till svenskseriehistoria.

2005 utkom också Seriebiblioteket, redige-rad av Fredrik Strömberg, i utökad utgåva,en föredömlig temaindelad uppslagsbok omserier på svenska och med bra bildurval.Kunniga Kristina Kolehmainen från Seriete-ket på Kulturhuset ger kloka och uppslags-rika råd om hur biblioteken kan arbeta medserier.

Inger FredrikssonFörlagschef, LL-förlaget


recensioner

Uppsats.se – nykunskapskälla på nätet

mannen som vill fylla nätet med väsent-ligheter, Ted Valentin, har tillsammans medkompanjonen Charlotte Berndt lanserat enny tjänst i samarbete med libris Uppsök vidKungliga biblioteket. På Uppsats.se kan mansöka bland mer än 20 000 digitalt publicera-de uppsatser från svenska universitet ochhögskolor. Informationen hämtas frånlibris uppsatsdatabas ”Uppsök” och pre-senteras både hanterligt och läsvänligt. Detär lätt att söka och på entrésidan finns bonus-funktioner som visar de tio senast sökta upp-satserna samt en tio-i-topplista på de mestvisade uppsatserna. En vecka efter lansering-en hade sajten haft 1 300 besökare.

Radarparet Valentin och Berndt ligger bak-om de uppskattade sajterna Tidningar.infosamt Tidningsbutiken.se.

Sedan 2004 har man arbetat med att skapaen plattform för uppsatser och uppsatsskriv-ande. Syftet med Uppsats.se är att spridakunskap från studenter och lärosäten till om-världen, vara en källa till inspiration för nyauppsatsskrivare samt att skapa en mö-tesplats för studenter, utbildningssäten ochföretag/organisationer. Som student skaman både kunna hitta sitt uppsatsämne ochkomma i kontakt med framtida arbetsgivare.I dagsläget är 23 högskolor och universitetanslutna uppsatsdatabasen ”Uppsök”. Am-bitionen är att fler ska ansluta sig. HZ


Västerviksgymnasiebibliotekutsett till Åretsskolbibliotek

nationella skolbiblioteksgruppen harutsett Årets skolbibliotek. I år går utmärkel-sen till Västerviks gymnasiebibliotek som fårpriset för sitt nytänkande både när det gällerpedagogik och lokallösningar.

Juryns fullständiga motivering lyder:”Västerviks nya gymnasiebibliotek har blivitett modernt och annorlunda bibliotek medett stort mått av nytänkande både när det gäl-ler pedagogik och lokallösningar. Man hardessutom via Kunskapskällan lyft fram detäldre kulturarvet.”

”Kunskapskällan” består av tre donationermed böcker från 1400-talet och framåt.

För ett par år sedan satsade kommunen tiomiljoner kronor för att bygga om gymnasietvilket i sin tur ledde till att skolan fick ett nyttbibliotek med moderna lösningar. Det nyabiblioteket invigdes 2004 och är stort, 860kvadratmeter, och rymmer många sittplat-ser. Av skolans 1 400 elever vistas cirka 1 000elever dagligen i biblioteket.

Helén Ahnfeldt, tf biblioteksansvarig be-rättar hur man har tänkt:

– Vi har många studierum och vi har äm-nesbaserat biblioteket så att det ska vara lättför eleverna att hitta. Om eleverna t ex skajobba med stress så har vi en hylla med litte-ratur som anknyter till stress.

Det finns ett rött rum där man har samlatalla böcker om språk- och litteraturveten-skap samt skönlitteratur. I ett blått rum finnslitteratur som anknyter till ämnena sam-hällsvetenskap, historia och geografi. I detgrönmålade rummet, slutligen, finns böckerom naturkunskap, religion, psykologi ochsport. Där finns även sex datorer och det ärmöjligt för lärarna att boka in sig och förläg-ga undervisningen dit.

Man har vidare en mediasal med plats för24 personer där det finns dvd, möjlighetertill Powerpoint och andra tekniska resursersom underlättar vid t ex redovisningar.

Priset består av dels en tavla av SvenNordqvist, dels ett vandringspris men ävenett författarbesök.

– Vem författaren blir vet vi ännu inte, ty-värr får vi inte välja en nobelpristagare, sägerHelén Ahnfeldt.

HZ

Ny styrelse i DIKBibliotekarieförbundet

den 21 oktober höll dik Bibliotekarie-förbundet sitt förbundsmöte i Stockholmoch en ny styrelse valdes för de kommandetvå åren.

Johannes Rudberg från Kungl. biblioteketomvaldes som ordförande. Åsa Berglundfrån Malmö stadsbibliotek nyvaldes som viceordförande och till övriga styrelseledamötervaldes Cajsa Broström, Västerås stadsbiblio-tek (nyval), Leif Eurenius, Viskastrandsgym-nasiets bibliotek, Borås (nyval), Pablo Tapia,Malmö högskola, Bibliotek & it (omval) ochHelena Vallo, Totalförsvarets forskningsin-stitut (nyval). Studentrepresentant i styrel-sen är Hjalte Strandén, Umeå universitet.

dik Bibliotekarieförbundet är med drygt6 200 medlemmar den största delföreningeninom dik. HZ

Nomineringarna tillALMA klara

133 kandidater från hela världen är no-minerade till 2007 års Litteraturpris tillAstrid Lindgrens minne (The AstridLindgren Memorial Award, alma). Totaltfinns 52 länder representerade, könsfördel-ningen är hyfsat jämn: 51 kvinnor och 61män. I kategorin författare/illustratör/berät-tare är sammanlagt 104 kandidater nomine-rade, bland dem återfinns sju från Sverige. Ikategorin läsfrämjande projekt/organisa-tion/person är 29 kandidater nominerade,dock ingen med svensk anknytning.

Juryarbetet pågår fram till mars nästa år då2007 års pristagare utses. Då får vi veta omMaria Gripe, Lennart Hellsing, Anna Hög-lund, Barbro Lindgren, Jan Lööf, Ulf Stark el-ler Ilon Wikland kan tänkas ha en chans.

Det är femte gången som alma-priset de-las ut. Prissumman är fem miljoner svenskakronor vilket gör priset till världens störstainternationella barnoch ungdomslittera-turpris och det näst största litteraturpriset ivärlden. HZ

Studenter avstängdafrån datanätet

växjö universitet har beslutat attstänga av över 100 studenter efter påtryck-ningar från amerikanska filmbolag om olag-lig fildelning – trots att någon polisanmälaninte har gjorts. Avstängningen är tillfällig,enligt Niklas Cronsioe, it-chef vid Växjö uni-versitet.

Till skillnad från kommersiella operatörersom kräver en polisanmälan innan man age-rar så förlitar sig lärosätena enbart på uppgif-ter från upphovsrättsorganisationerna utanatt ha kontrollerat uppgifterna.

– Det var ett par amerikanska filmbolagsom hörde av sig till oss och berättade att de-ras filmer laddats ned av personer vars ip-adresser kunde spåras till vårt nät, som är endel av sunet. Då bestämde vi oss för attstänga av de eleverna i två veckor, säger Nik-las Cronsioe till SvD.se.

Avstängningarna har pågått under 2004och 2005. Enligt universitetet har studenter-na haft möjlighet att överklaga beslutet, enmöjlighet som ingen har utnyttjat.

– Universitetsbiblioteket har inte varit in-blandat i avstängningarna, säger överbiblio-tekarie Mats Herder till bbl.

tre tvättstugebibliotek har invigts ilandet. Hyresgästerna i Gottsunda i Uppsalakan numera läsa böcker medan de tvättar.

– En jättebra idé, tycker Malak Saljoughi,en av de boende i området.

Redan i våras testade man idén i Gottsundamed bibliotek i tvättstugan. Idén kommerfrån hyresgästerna själva. I tvättstugebiblio-teken kan hyresgästerna, medan de väntar påatt tvätten ska bli klar, slå sig ned och läsa enbok. Det går också att låna hem en bok underförutsättning att den ersätts med en annan.Vad gäller svinn så är det inte något man oro-ar sig för eftersom det ändå betyder att bokenkommit till användning. Enligt Uppsalahemfungerar lånesystemet bra. I biblioteket finnsalltid femton böcker, tio vuxenböcker ochfem barnböcker. Bland annat finns författarefrån området representerade: MohamedOmar och Mikael Larsson, men även Mari-anne Fredriksson och Per Anders Fogel-ström.

Tvättstugebiblioteken är ett samarbetemellan Hyresgästföreningen, Uppsalahemoch abf i Uppsala och de tre biblioteken in-vigdes i slutet av oktober.

ÅE


Besserwisser av Anders Mathlein

”Bibliotek räknar jag som hjär-tat i samhället. Utan bibliotekdör vi svältdöden.”Jan Myrdal, oktober 2006Enskede bibliotek

Malak Saljoughi passar på att läsa medan hon tvättar

Foto

: Gu

nilla

Leffler, H

yr

esgä

stför

enin

gen

Ar

os-G

äv

le.

Tre tvättstugebibliotek invigdaTumme med tiden

för några år sedan hade vi i bbl ett fäng-elsebibliotekstema, ”Bibliotek innanför mu-rarna”, som blev väldigt uppskattat. Öpp-ningsartikeln till temanumret hette ”Prästenoch bibliotekarien rör man inte!” – ett repor-tage som byggde på intervjuer och besökgjorda på tre anstalter. Bakom reportagetstod författaren och krönikören AnneliJordahl, som då 2002, vikarierade på Biblio-teksbladet.

Det reportaget ingår i en bok som kom ut ivåras där Anneli Jordahl har samlat ett urvalav intervjuer, reportage och essäer från åren1996–2005. Var kommer du ifrån? kan läsassom en fortsättning på boken Klass – är du finnog? som utkom 2003.

Förutom nämnda bbl-reportage finns hären rad personliga nedslag i tiden, i litteratu-ren, bland författare som Marit Paulsen,Anne-Marie Berglund, Ulf Lundell och StigLarsson. Det handlar om klassklättringar,personalentreprenader, outsourcing och ettvälfärdssverige i gungning.

Anneli Jordahls röst är stark och under-stundom uppfodrande och tumme med ti-dens dolda och öppna fenomen, har hon ock-så. Att bokens pärmar är i vadderad vaxdukär inte viktigt men praktiskt. Bara att dra övermed disktrasan … HZ


Överför Arbetslivsbiblioteket till annan huvudman!

Arbetslivsbiblioteket måste överföras till annan huvudman. Detskriver Svensk Biblioteksförening, DIK Bibliotekarieförbundet ochSFIS, Svensk Förening för Informationsspecialister i ett brev till rege-ringen. Syftet är att rädda Arbetslivsinstitutets bibliotek från ned-läggning.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen skall Arbetslivsin-stitutet avvecklas per den 1 juli 2007. Det innebär också att myndighe-tens offentligt tillgängliga forskningsbibliotek, Arbetslivsbiblioteket,kommer att avvecklas, vilket är till men för forskningen. En nedlägg-ning av Arbetslivsbiblioteket skulle allvarligt försämra möjligheternaatt snabbt och kostnadseffektivt finna relevant litteratur för forskare,näringsliv, studenter m fl. I brevet betonas att Arbetslivsbiblioteketskunder till stor del återfinns utanför Arbetslivsinstitutet. Biblioteketanvänds ofta av forskare och studenter vid universitet och högskolor,yrkesmedicinska kliniker, andra myndigheter och andra bibliotek.Även näringslivet använder biblioteket bl.a. i sitt arbetsmiljöarbete.

De tre organisationerna uttrycker sin oro för de negativa konse-kvenser som en nedläggning av Arbetslivsbiblioteket skulle få. Biblio-teket är en unik nationell kunskapsresurs. En nedläggning av Arbets-livsbiblioteket skulle allvarligt försämra möjligheterna att snabbt ochkostnadseffektivt finna relevant litteratur för forskare.

Organisationerna föreslår att ett arbete inleds angående överfö-ring av Arbetslivsbibliotekets verksamhet till annan huvudman.

PAx

290 lokala rapporter och ny kartläggning avbiblioteksplanerI mitten av november presenterade Svensk Biblioteksförening 290olika rapporter på temat ”Lokala förutsättningar för kunskapssam-hället”. Satsningen är en uppföljning av de regionala rapporter omfolkbibliotekens verksamhet som publicerades i augusti.

Några veckor dessförinnan släpptes en ny kartläggning av hur kom-munerna arbetar med biblioteksplaner.

När det gäller de lokala rapporterna utgår samtliga från Kulturrå-dets folkbiblioteksstatistik för 2005. En helt ny dimension har adde-rats i de lokala rapporterna. I materialet jämförs respektive kommunmed såväl rikssnittet som länssnittet men också med kommuner avsamma typ som den egna. Den indelningen utgår från Sveriges kom-muner och landstings kommungruppsindelning. Att kunna jämförasig med andra kommuner med liknade strukturella förutsättningar äri många fall mer relevant än att jämföra sig med geografiska grannareller rikssnittet.

Av rapporterna kan man utläsa att den största utlåningen av ljud-böcker och CD-skivor finns i Lund, att Åre är den kommun som satsarmest pengar per invånare på sina bibliotek och att Stenungsund harhögst total utlåning per invånare (14,6 volym per invånare och år).

– Vi hoppas att dessa rapporter ska bidra till att öka medvetenhe-ten om bibliotekens betydelse för kunskap och utveckling. Genom attbelysa biblioteksverksamheten i den enskilda kommunen hoppas vikunna stimulera till debatt och till ett ökat politiskt intresse för biblio-teken, säger Niclas Lindberg.

De lokala rapporterna kan med fördel även användas i det lokalabiblioteksplanearbetet.

– Genom de många jämförelserna ger rapporterna kommunpoliti-ker och andra intresserade ett praktiskt underlag för analys av ochdiskussion om den egna kommunens biblioteksverksamhet, menarNiclas Lindberg.

Samtliga rapporter finns i sin helhet tillgängliga på föreningenshemsida; www.biblioteksforeningen.org.

När det gäller biblioteksplanerna har allt fler kommuner antagit enbiblioteksplan eller kommit igång med sitt biblioteksplanearbete. Ijanuari i år hade hela 34,8 procent av landets kommuner ännu inte på-börjat arbetet, motsvarande siffra för oktober är bara 16,6 procent. Idagsläget har 22 procent av kommunerna antagit biblioteksplaneroch 61 procent har påbörjat ett arbete med att ta fram en biblioteks-plan. På följande uppslag finns läget kommun för kommun när det gäl-ler biblioteksplanerna.

PAx

FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:[email protected]

Uppskattat Öppet hus!

Torsdagen den 16 november var det Öppet hus på föreningens kans-li. Många medlemmar hade mött upp för att träffa gamla och nya vän-ner. Förutom traditionsenlig buffé var det även utdelning av Aniara-pri-set. Årets pristagare, Magnus Florin, var utomlands under Bok & Bib-lioteksmässan och prisutdelning flyttades därför till Öppet hus.

Inför nästa år finns förslag om att återgå till den tidigare traditio-nen med ett årligt Öppet hus-arrangemang i början av december. Såsnart datumet är beslutat kommer information på föreningens hem-sida och i kalendariet. PAx

Helena Vallo, Johannes Rudberg, Cajsa Broström och Åsa Berglund, från DIK Bibliotekarieförbundets styrelse, var några av besökarna vid Öppet hus.

foto

: peter a

xelsso

n

Stockholm 01

BotkyrkaDanderydEkeröHaningeHuddingeJärfällaLidingöNackaNorrtäljeNykvarnNynäshamnSalemSigtunaSollentunaSolnaStockholmSundbybergSödertäljeTyresöTäbyUpplands VäsbyUpplands-BroVallentunaVaxholmVärmdöÖsteråker

Uppsala 03

EnköpingHåboKnivstaTierpUppsalaÄlvkarlebyÖsthammar

••••••••••••••••••••••••••

•••••••

Södermanland 04

EskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåker

Östergötland 05

BoxholmFinspångKindaLinköpingMjölbyMotalaNorrköpingSöderköpingVadstenaValdemarsvikYdreÅtvidabergÖdeshög

Jönköping 06

AnebyEksjöGislavedGnosjöHaboJönköpingMullsjöNässjöSävsjöTranåsVaggerydVetlandaVärnamo

•••••••••

•••••••••••••

•••••••••••••

En antagen biblioteksplan är antagen av kulturnämnd eller kommunfullmäktige från 2002 och framåt. Vissa kommuner har ett kulturpolitiskt strategidokument som de betraktar som en biblioteksplan.

I gult ljus inryms alla skeden från att man fått ett uppdrag men ännu inte hunnit börja fram till det att man har sin plan färdig, men den har ännu inte hunnit tas i nämnd osv. Denna del skulle kunna ha fler undersektioner men då blir kartan för otydlig.

Uppgifterna avser läget i oktober 2006 och är framtagna av Harnesk Information/Jakob Harnesk.

Ev synpunkter kan mailas till Peter Axelsson, [email protected].

Biblioteksplaner– så ser det ut i Sveriges kommuner, län för län

Sverigekartan till vänster visar biblioteksplaneläget i januari 2006.

Kronoberg 07

AlvestaLesseboLjungbyMarkarydTingsrydUppvidingeVäxjöÄlmhult

Kalmar 08

BorgholmEmmabodaHultsfredHögsbyKalmarMönsteråsMörbylångaNybroOskarshamnTorsåsVimmerbyVästervik

Gotland 09

Gotland

Blekinge 10

KarlshamnKarlskronaOlofströmRonnebySölvesborg

Skåne 12

BjuvBromöllaBurlövBåstadEslövHelsingborgHässleholmHöganäsHörbyHöörKlippanKristianstadKävlingeLandskronaLommaLundMalmöOsbyPerstorpSimrishamnSjöboSkurupStaffanstorpSvalövSvedalaTomelillaTrelleborgVellingeYstadÅstorpÄngelholmÖrkelljungaÖstra Göinge

••••••••

••••••••••••

•

•••••

•••••••••••••••••••••••••••••••••

Halland 13

FalkenbergHalmstadHylteKungsbackaLaholmVarberg

Västra Götaland 14

AleAlingsåsBengtsforsBollebygdBoråsDals-EdEssungaFalköpingFärgelandaGrästorpGullspångGöteborgGöteneHerrljungaHjoHärrydaKarlsborgKungälvLerumLidköpingLilla EdetLysekilMariestadMarkMellerudMunkedalMölndalOrustPartilleSkaraSkövdeSotenäsStenungsundStrömstadSvenljungaTanumTibroTidaholmTjörnTranemoTrollhättanTörebodaUddevallaUlricehamnVaraVårgårdaVänersborgÅmålÖckerö

••••••

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Värmland 17

ArvikaEdaFilipstadForshagaGrumsHagforsHammaröKarlstadKilKristinehamnMunkforsStorforsSunneSäffleTorsbyÅrjäng

Örebro 18

AskersundDegerforsHallsbergHälleforsKarlskogaKumlaLaxåLekebergLindesbergLjusnarsbergNoraÖrebro

Västmanland 19

ArbogaFagerstaHallstahammarHebyKungsörKöpingNorbergSalaSkinnskattebergSurahammarVästerås

Dalarna 20

AvestaBorlängeFalunGagnefHedemoraLeksandLudvikaMalungMoraOrsaRättvikSmedjebackenSäterVansbroÄlvdalen

••••••••••••••••

••••••••••••

•••••••••••

•••••••••••••••

Gävleborg 21

BollnäsGävleHoforsHudiksvallLjusdalNordanstigOckelboOvanåkerSandvikenSöderhamn

Västernorrland 22

HärnösandKramforsSollefteåSundsvallTimråÅngeÖrnsköldsvik

Jämtland 23

BergBräckeHärjedalenKrokomRagundaStrömsundÅreÖstersund

Västerbotten 24

BjurholmDoroteaLyckseleMalåNordmalingNorsjöRobertsforsSkellefteåSorseleStorumanUmeåVilhelminaVindelnVännäsÅsele

Norrbotten 25

ArjeplogArvidsjaurBodenGällivareHaparandaJokkmokkKalixKirunaLuleåPajalaPiteåÄlvsbynÖverkalixÖvertorneå

••••••••••

•••••••

••••••••

•••••••••••••••

••••••••••••••

De kommuner som ännu inte påbörjat arbetet alt. att har de en plan som antagits före 2002.De kommuner som uppger att arbete med biblioteksplan pågår.De kommuner som uppger att de har en antagen och aktuell biblioteksplan.

•••


Från föreningens medlemmar kommernu förslag på nätverk och anmälningar till deolika grupperna i Svensk Biblioteksföreningsnya organisation som startas vid årsskiftet.Den nya organisationen syftar till att det skabli enklare för medlemmar att på olika sättengagera sig i föreningens arbete och alla ärvälkomna att föreslå nätverk eller anmäla sigsjälv eller en kollega till utvecklingsråd, verk-samhetsgrupper och arbetsgrupper. I förranumret av BBL och på hemsidan finns utförliginformation om den nya organisationen. Härär en rapport om de idéer som hittills kommittill kansliet:

NätverksförslagAlla enskilda medlemmar kan komma medförslag till nätverk. Varje nätverk har en kon-taktperson och föreningen erbjuder en grund-struktur genom en e-postlista och stöd tillnätverksmöten. Förslag på nya nätverk:

Företagare på bibliotekPå biblioteken i Malmö, Lund, Göteborg ochStockholm finns verksamhet som riktar sigtill företagare och de som arbetar med dettahar en samarbetsgrupp som startar ett nät-verk i Svensk Biblioteksförening. Gruppenkommer även att ordna ett seminarium i bör-jan av mars. Kontaktperson är Katarina Fors-ström, Malmö stadsbibliotek.

Samarbete familjecentral/öppen för-skola och bibliotekDetta förslag till nätverk kommer från Anna-Karin Albertsson i Borås där det finns ett väletablerat samarbete mellan biblioteket ochfamiljecentralen i Norrby.

B&I-studerande Jörgen Persson, som studerar Biblioteks- ochinformationsvetenskap i Umeå föreslår ettnätverk för studerande. Att verka för ända-målsenlig utbildning och forskning inom om-rådet biblioteks- och informationsvetenskapär en uppgift för föreningen. Ett studentnät-verk är viktigt för att ta tillvara de ungas kun-skaper och kan var en inskolning till förening-ens arbete.

I den gamla organisationen har alla special-grupper ett nätverk och en del av dessa kom-mer förmodligen att finnas kvar, men det ärbra om önskemål om detta skickas in tillkansliet.

ArbetsgrupperI det löpande arbetet kan kansliet inrätta ar-betsgrupper, det kan gälla att t ex arrangeraen konferens. Förslag på konferenser och se-minarier välkomnas från alla medlemmar. Enarbetsgrupp för barnbibliotekskonferensen iapril 2007 är igång. Sammankallande är SofiaLindblom, Askebyskolan i Rinkeby och tematför konferensen blir läslust och läsfrämjande.Även för den Nordiska bokbussfestivalen2008 har en arbetsgrupp bildats. Ett semina-rium om delregionalt samarbete under våren2007 är en annan idé där ännu ingen grupp ärbildad.

UtvecklingsrådDessa råd blir viktiga fora för utvecklings-diskussioner. Styrelsen beslutar vilka utveck-lingsråd, vilken inriktning och vilka personersom ska ingå. I grundförslaget finns tre råd;Ledning, profession och organisation, Mediaoch samlingar och Verksamhet och användar-krav. Dessutom inrättas ett internationelltråd. Intresseanmälan till råden bör vara innesenast 15 januari 2007.

VerksamhetsgrupperDenna arbetsform är knuten till verksam-hetsplanen och grupperna ska arbeta medatt konkretisera den plan som antagits avårsmötet. För nedanstående verksamhets-grupper önskar vi din intresseanmälan se-nast den 12 december 2006:Bibliotek för utbildningBibliotek utanför bibliotekslagenBiblioteksbussar och - bilarNationell bibliotekspolitik, forskning och fort-bildningOpen Access & e-pliktLäsfrämjande & reformerat inköpsstöd

Kontakta gärna Wiviann Wilhelmsson, tel 08 – 545 132 32 eller e-post [email protected] eller någon annan på för-eningens kansli om du vill veta mera om dennya organisationen.

WW

Ny organisation - Nya nätverk – Nya grupper

Ny medarbetare på kanslietSvensk Biblioteksförening har anställtfilosofie doktor Anna Kåring Wagmansom ny handläggare/utredare tillkansliet. Anna kommer närmast frånett utredningsuppdrag för Ungdoms-styrelsen. Hon disputerade våren 2006på en avhandling i historia om kom-munal information och reklam.

Under flera år var Anna anställd somdoktorand vid Stockholms universitet. Honhar också en fil.kand inom ämnena statsve-tenskap, nationalekonomi och socialantro-pologi.

Anna Kåring Wagman ska för föreningensräkning följa och analysera biblioteks-, forsk-nings- och utbildningspolitiken samt utveck-lingen inom området, och utifrån det fram-ställa rapporter och utarbeta förslag somstöd för föreningen opinionsbildande- ochbiblioteksutvecklande arbete.

– Det här är en strategisk rekrytering somska flytta fram Svensk Biblioteksföreningspositioner inom forskningsbibliotekssektornoch utveckla vår analys av viktiga politikom-råden säger Generalsekreterare Niclas Lind-berg. Att valet, bland flera väl kvalificeradekandidater, till sist föll på Anna Kåring Wag-man beror på hennes tvärvetenskapliga bak-grund, hennes i tid nära arbetslivserfarenhetfrån universitetsområdet samt hennes utåt-riktade förmåga.

Anna Kåring Wagman är 36 år och bor iStockholm med man och 2 barn. Hon börjarsitt arbete den 1 januari.

11 december, GöteborgNya rum för nya media – arkitekturför bibliotekArr:Svensk Biblioteksförenings speci-algrupp för konst, arkitektur ochdesign i samarbete med Göteborgsstadsbibliotek och RegionbibliotekVästra GötalandMer info: www.biblioteksforening-en.org

2007

10 januari, StockholmBehövs skönlitteraturen på biblio-teken?Upptaktsmöte kallat Behövs skönlitte-raturen på biblioteken? med BengtGöransson som debattledare och meddeltagare från de olika yrkesgruppernasom arbetar med skönlitteratur, bl.a.Sigrid Combüchen, Gabriella Håkans-son, Maria Ehrenberg plus alla somdeltar i nätverkets arbete.Arr:Nobelbiblioteket och Nätverketför skönlitteratur på bibliotek

25–26 januari, JönköpingVi träffas på bibblan! Idé och inspi-rationsdagar!VI TRÄFFAS PÅ BIBBLAN! – idé- ochinspirationsdagar kring mångkultur.2007 års tema: barnoch ungdomarsspråkutveckling. Syfte: * Att stärka bibliotekens roll somspråkutvecklande institution ochmötesplats. * Att skapa en mötesplats för olikapersonalkategorier som arbetar medbarn och ungdomars språkutveckling.* Att få ett bredare perspektiv påbegreppet språkutveckling. Målgrupp:Bibliotekspersonal, förskollärare, lära-re, modersmålslärare, kulturarbetaresom arbetar med flerspråkiga barn ochungdomars språkutveckling.Arr:Jönköpings kommun – Stadsgår-den, Flerspråkighetsenheten, Kultur-skolan, samt Länsbibliotek Jönköping,Regionbibliotek Västra Götaland,Regionbibliotek Halland, LänsbibliotekSkåne, med stöd av Statens kulturrådMer info: www.f.lanbib.se/ViTraffas-PaBibblan.pdf

11–13 mars, Roskilde, DanmarkEUSIDIC Conference 2007Theme: What will be the impact ofWeb2.0 and Library2.0 applications onuser services in library and informa-tion services management.Arr:EUSIDICMer info: www.eusidic.net

2 april, StockholmFramtidens barnbibliotekArr:Svensk Biblioteksförening

23 april, Över hela landetVärldsbokdagenMer info: www.varldsbokdagen.nu

7–8 maj, VäxjöVårdbibliotekskonferensArr:Svensk Biblioteksförening

23–25 maj, StockholmBiblioteksdagarna 2007Arr:Svensk Biblioteksförening

10–12 juni, Aarhus, DanmarkElevations – The Networking LibraryElevation: the action of fact of raisingor being raised to a higher or moreimportant level, state or position. Inan international perspective the 17thHalmstad Conference formulates astrong statement about the necessityfor libraries to include and engage inuntraditional partnerships – andoffers conference participants aninspiring platform to create new ones.Arr:HalmstadskonferensgruppenMer info: www.elevations.dk

11–14 juni, Stockholm28th IATUL Conference ”GlobalAccess to Science28th IATUL Conference ”Global Accessto Science – Scientific Publishing forthe Future” Scholarly Communication,Science Publishing, E-science är någraav de utvecklingsområden som ingår ikonferensprogrammet. Plats är Kungli-ga Tekniska Högskolans Bibliotek(KTHB).Arr:TeknologiBiblioteken i samarbetemed International Association ofTechnological University Libraries(IATUL)Mer info: www.lib.kth.se/iatul2007/

13–15 juni, Vienna (Austria)11th International Conference onElectronic PublishingOpenness in Digital Publishing: Aware-ness, Discovery and Access. ”Open-ness” is a broad philosophical as wellas technical tenet that underlies muchof the innovation in the creation andconsumption of Internet technologies,which are in turn transforming scho-larly communications, practices andpublishing across the disciplines andaround the world. ELPUB 2007 is devo-ted to examining the full spectrum of”openness” in digital publishing, from

open source applications for contentcreation to open distribution of con-tent, and open standards to facilitatesharing and open access.Arr:Vienna University of TechnologyMer info: www.elpub.net

18–19 juni, Stockholm13. Nord I&D ”The Human side of IT”Läs Call for Contributions och annatom konferensen pånordiod2007.sfis.nuArr:Svensk förening för informations-specialisterMer info: nordiod2007.sfis.nu

19–21 juni, The Lowry, Manchester,UKJoint Use LibrariesJoint use libraries are libraries servingmore than one group of users (egschool-public libraries, university-public libraries). This three day confe-rence organised by evidence base atthe University of Central Englandoffers practitioners, researchers andpolicymakers interested in joint uselibraries a unique opportunity to meet,network and share experiences. Theprogramme will include: case studies:short reports of a activities or projectsreflective papers discussing a range ofactivities or an area of research. pos-ters: visual presentations of a casestudy or issue, with opportunities forinformal discussion optional visits tolocal joint use libraries social events.Arr:University of Central EnglandMer info:www.ebase.uce.ac.uk/JointUSe-Conference.htm

19–23 augusti, Durban, SydafrikaIFLA 2007 ”Libraries for the future”Mer info:www.ifla.org/IV/ifla73/index.htm

KalendariumMaila info till kalendariet: [email protected]ör vidare info se http://www.biblioteksforeningen.org


Tanja Donner är vår3000:e medlem!

Tanja Donner vid Högskole-biblioteket i Gävle är Svensk Bib-lioteksförenings 3000:e enskildamedlem. Tanja får blommorsamt fri deltagaravgift till Biblio-teksdagarna 2007 samt natur-ligtvis övriga medlemsförmånersom Biblioteksbladet och med-lemsalmanackan. Tanja och allaövriga nya medlemmar hälsasvarmt välkomna till föreningen!

Dags att betalamedlemsavgiften för 2007

I slutet av november fick allamedlemmar brev med medlems-aviseringen för 2007. Om duännu inte fått ditt inbetalnings-kort kan det bero på att vi har feladressuppgifter till dig i med-lemsregistret. Har du frågor ellervill ändra adress - kontakta EvaSilverplats på föreningens kansli08-545 132 30.

PosttidningSvensk BiblioteksföreningBox 3127, 103 62 StockholmB

RFID I TIDENCristina Csanady på Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek:“Genom att välja Axiell som leverantör av RFID-utrustning säkerställer SSB sin position som landets ledande bibliotek inom automatiseringen och tar därmed ett steg vidare i arbetet med att möta kraven på ett modernt, innovativt och kundorienterat bibliotek”

Med Axiells RFID-lösning från Bibliotheca får du:• Marknadens vassaste programvara med bl.a:

- Smartare stöldskydd- Snabbare och effektivare konverteringsrutiner- Mer avancerad statistik

• Bred erfarenhet från många RFID-installationer i Norden och övriga världen

• Garanterat optimal samverkan mellan bibliotekssystem och RFID-lösning

• En leverantör med djup kompetens även inom biblioteks-system och biblioteksverksamhet

Kontakta oss gärna för att få mer information om vilka möjligheter vi kan erbjuda ditt bibliotek vad gäller RFID!

Lund:Tel: 046-270 04 00Fax: 046-270 04 90E-post: [email protected]

Göteborg:Tel: 031-710 29 50Fax: 031-69 46 46E-post: [email protected]

Documents

Biblioteksbladet.ps, page 1-40 @ Normalize ( Biblioteksbladet ......D et växte fram kan man säga. Ett behov uppstod – och det ur något som länge mest gjort sig påmint som en