karlstad.se · Web viewKulturnatten är en kväll då dans, musik, teater, film, konst och nyskapande kreativitet utförs av ungdomar, professionella och amatörer

Årsredovisning 2018

Ärende 1Kommunfullmäktige den 9 maj 2019

InnehållsförteckningÅret i korthet...............................................................................................................

Årsredovisningens innehåll......................................................................................

Kommunstyrelsens ordförande................................................................................

Förvaltningsberättelse..............................................................................................Karlstad och omvärlden............................................................................................................

Karlstads kommuns styrmodell.................................................................................................

Sammanfattande analys...........................................................................................................

Måluppföljning verksamhet.....................................................................................................

Väsentliga personalförhållanden.............................................................................................

Kvalitetsredovisning................................................................................................................

Finansiell analys......................................................................................................................

Finansiella rapporter...............................................................................................Resultaträkning.......................................................................................................................

Balansräkning.........................................................................................................................

Kassaflödesrapport.................................................................................................................

Nothänvisningar......................................................................................................................

Redovisningsprinciper.............................................................................................................

Kommunens samlade verksamhet..........................................................................................

Driftredovisning.......................................................................................................................

Investerings- och exploateringsredovisning............................................................................

Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund..................................Stadshuskoncernen................................................................................................................

Övriga företag och Stiftelser....................................................................................................

KARLSTADS KOMMUN | Årsredovisning 2

Året i korthetKommunkoncernens ekonomiKommunkoncernens resultat uppgår till 265 mnkr.

Investeringar har skett med 1 286 mnkr.

Kommunens ekonomiKommunens resultat uppgår till 50 mnkr.

Investeringar har skett med 916 mnkr netto.

Större investeringar under året är Karlstadsstråket samt om- och tillbyggnad av Sundsta-Älvkullegymnasiet, Hultsbergsskolan, Västerstrandsskolan och Kvarnbergsskolan.

Fakta om kommunenVid årets utgång har Karlstads kommun 92 497 invånare, vilket motsvarar en ökning med 1 377 personer under året. Totalt föddes 1 023 barn.

Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 916 och i kommunkoncernen i övrigt finns 523 årsarbetare.

Utdebiteringen är totalt 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75

Några viktigare händelser

Under året har arrangemang som Melodifestivalen, Boule-SM och fotbolls-VM för spelare med intellektuell funktionsvariation genomförts i Karlstad.

En familjecentral på Rud har etablerats i samverkan med landstinget i Värmland. Antalet barn och elever fortsätter att öka i god takt med visionen “Livskvalitet Karlstad 100

000” vilket ställer stora krav på utbyggnad av förskolor och skolor. Karlstad har utsetts till Sveriges främsta idrottskommun 2018 enligt tidningen Sport &

Affärer. Efter tolv års uppehåll från de traditionella spelningarna gjorde Sven-Ingvars en efterlängtad

comeback med en gratiskonsert på Sandgrundsudden. Karlstad har rankats som femte bästa miljökommun i Aktuell Hållbarhets kommunranking. 15 detaljplaner och två planprogram har antagits. Detaljplanerna innehåller 1 420 nya bostäder

och planprogrammet redovisar 1 500 nya bostäder. Över 1 200 bostäder har färdigställts under året. Karlstadsbuss har fortsatt Sveriges mest nöjda kunder utifrån de mätningar som gjorts under

2018. Karlstadsstråkets första etapp har färdigställts och trafiken på sträckan Stora Torget- Rud

inleddes i december. En ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018. Vi har under året lagt stort fokus på digitaliseringens möjligheter för att möta framtida

samhällsutmaningar.


Årsredovisningens innehållKarlstads kommuns årsredovisning lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till medborgarna men även andra externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret.

Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året.

FörvaltningsberättelseFörvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kapitlet i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning.

Därefter redovisas måluppfyllelse och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Dessutom redovisas utökade avsnitt avseende personal och kvalitet.

Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning.

Finansiella rapporterHär redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning).

Avsnittet kring noter ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation.

Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift, investering och exploatering. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investerings- och exploateringsprojekten.

Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbundHär ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen.

Nämndernas verksamhetsberättelserHär finns den verksamhetsberättelse som varje nämnd har avlämnat och som mer utförligt beskriver verksamhet, måluppfyllelse och ekonomiskt utfall.


Kommunstyrelsens ordförandeLivskvalitet Karlstad 100 000Vid årets utgång hade Karlstads kommun 92 497 invånare, något som innebär en ökning med 1 377 personer under året. Totalt föddes 1 023 barn under året. Det är ett kvitto på att vi är en attraktiv kommun och samtidigt närmar oss målet om att bli 100 000 invånare. På Karlstads universitet går hela 16 000 studenter och jag är övertygad om att många av dem fått upp ögonen för möjligheten bosätta sig här permanent efter avklarade studier. Det underlättar kompetensförsörjningen inom såväl offentlig som privat sektor och ger oss goda att möta framtidens utmaningar.

Positivt ekonomiskt resultatKommunen visar ett positivt resultat på 50 miljoner kronor men vi når däremot inte målet om minst två procent överskott. Under året har vi investerat för 916 miljoner kronor.

Satsar på framtidenNågra exempel på stora investeringar under året är om- och tillbyggnad av Sundsta-Älvkullegymnasiet, Hultsbergsskolan, Västerstrandsskolan och Kvarnbergsskolan. Vi fortsätter att satsa på skoleleverna. Det är viktigt, inte minst för dem själva, men även för kommunen då de är vår framtid. Samtidigt finns det fortsatt behov av fler förskoleplatser något som vi jobbar vidare på, bland annat med projektet Stagnellska hemmet på Herrhagen.

En klimatsmart kommunVårt klimat- och miljöarbete är långsiktigt likt ett maratonlopp där vi i Karlstad tar oss fram med allt fler fossilfria fordon, via cykelvägar och promenadstråk. Alla kan vi se till att minska vår klimatpåverkan och verka för att lämna en bättre framtid till kommande generationer. Karlstadsbuss har, utöver sina biogasbussar, fått tillskott av nya elbussar. Dessutom har de fortsatt Sveriges mest nöjda kunder.

Karlstad har blivit rankade som tvåa av alla medlemmar i föreningen Klimatkommunerna och i Aktuell Hållbarhets kommunranking rankas Karlstad som femte bästa miljökommun.

Sport & idrottKarlstad har utsetts till årets främsta idrottskommun av tidningen Sport & Affärer i den årliga rankingen av landets alla kommuner. Det ska bli mycket roligt att få följa planerna för utveckling av nya idrottsarenor i Karlstad. Här finns goda möjligheter att se till att vi fortsatt är med i toppen av alla idrottskommuner och kan erbjuda hälsa och rörelse till allt fler.

Bättre företagsklimatEnligt Svenskt Näringsliv förbättrar Karlstad sitt företagsklimat med tio platser och hamnar numera på rank 64 av landets 290 kommuner. Det är glädjande att det går åt rätt håll, men mer finns att göra för att underlätta för företagarna. De skapar jobbtillfällen och är värda alla respekt för deras arbete –liksom många andra som kämpar på och ser till att vår kommun är en bra plats att leva på.

Kunniga medarbetareFör det är nämligen så att det är vi tillsammans som är soliga Karlstad. Jag är otroligt stolt över att ha möjligheten att jobba ihop med er kloka medarbetare i Karlstads kommun. Ni har all anledning att vara stolta över ert positiva bidrag till utvecklingen. Jag vill därför rikta ett stort tack till er alla. Tillsammans väntar nya möjligheter.


FörvaltningsberättelseKarlstad och omvärldenVärlden, så som vi känner den, håller på att förändras. De senaste decenniernas strävan efter globalisering, frihandel och samarbete över gränserna håller, i spåren av brexit och ett begynnande handelskrig mellan USA och Kina, på att ersättas av protektionism och stängda gränser. Inom Europa har det på olika håll protesterats mot den förda politiken, där Frankrikes gula västar och Kataloniens folkomröstning om självständighet är ett par exempel.

Förutom brexit och USAs handelskrigs påverkan på ekonomin börjar andra mörka moln torna upp på himlen. Italiens regering avser att öka sitt årliga budgetunderskott samtidigt som statsskulden redan i utgångsläget är hög. EU-kommissionen diskuterar sanktioner mot Italien samtidigt som en fortsatt konflikt riskerar att återuppväcka krisen för eurozonen. Sedan finanskrisen utbröt för tio år sedan har global ekonomisk politik och finansmarknaderna i hög grad präglats av expansiva åtgärder från ett flertal centralbanker. På flera håll tycks stimulanserna ha permanentats, något som sänker ekonomins motståndskraft och minskar möjligheterna till åtgärder i samband med konjunkturnedgång.

Den senaste tiden har präglats av ett högt resursutnyttjande och hög sysselsättningsgrad. Det är ur många aspekter positivt, bland annat inom kommunsektorn då det bidrar till ett högt skatteunderlag. Samtidigt driver det upp priser och leder till svårigheter att hitta personal att anställa. På grund av ett allt större demografiskt tryck, till följd av såväl fler barn som äldre, behöver den offentliga sektorn som helhet dessutom utöka sin personal för att klara välfärdsuppdraget. För att den offentliga sektorn framöver ska kunna behålla nuvarande personaltäthet krävs att 60 procent av nettosysselsättningsökningen hamnar i sektorn, något som kan vara svårt att uppnå då även industri, banker och handeln behöver rekrytera nya medarbetare framöver. Det finns tecken på att högkonjunkturen nu börjar mattas av och framtidstron hos såväl hushåll som företag i Sverige har markant försvagats den senaste tiden. Kommunsektorn har haft höga reala skatteunderlagsökningar sedan 2007 men prognoser framåt visar på avmattning.

Även i Karlstad märker vi av de här förändringarna. Det demografiska trycket ökar allt mer, något som ställer krav på ökade resurser bland annat i form av personal och lokaler. Investeringstrycket har de senaste åren varit högt och ser ut att vara så även framåt. Ett flertal större om- och tillbyggnadsprojekt av kommunens skolor pågår eller är planerade och nya vårdboenden har färdigställts. För att erbjuda goda kommunikationer har infrastruktursatsningar på bland annat ett snabbusstråk färdigställts och planering av ett nytt resecentrum pågår.

Karlstad är en kommun som växer. Alldeles för mycket hävdar vissa och alldeles lagom hävdar andra. Faktum är dock att befolkningstillväxt är en förutsättning för att i framtiden klara av välfärdsuppdraget. Ett allt mer komplext uppdrag ställer också allt högre krav på rätt kompetens för att lösa uppgiften. Flera av kommunens verksamheter beskriver svårigheter att hitta personer med rätt kompetens och att klara kompetensförsörjningen spås framöver att bli en nyckel för fortsatt utveckling. För att fortsatt klara uppdrag att skapa bra dagar för Karlstadsborna ser vi, i motsatts till den globala trenden, att en framgångsfaktor är samverkan med andra. I Karlstad utvecklar vi samverkan såväl inom kommunen och koncernen som med våra grannkommuner i Karlstad Business Region, Värmland och övriga Sverige. Karlstadsborna anger att de har ett högt förtroene för kommunen vilket är ett bra utgångsläge för att möta framtida utmaningar som kräver tuffa prioriteringar och vägval.


Karlstads kommuns styrmodellVisionen visar riktningenVår vision, Livskvalitet Karlstad 100 000, visar riktningen för kommunens långsiktiga utveckling. Visionen är både större och mänskligare än bara en siffra. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö samtidigt som vi växer. Utvecklingen mot 100 000 invånare måste gå hand i hand med en hög livskvalitet och att vår tillväxt sker på ett hållbart sätt.

God ekonomisk hushållningGod ekonomisk hushållning är en förutsättning och restriktion för vår långsiktiga planering. Vår verksamhet och ekonomi ska vara i ett gott skick både i ett kortare och längre perspektiv, vilket förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för sina kostnader och att medborgarnas skattepengar används så effektivt som möjligt. All vår verksamhet ska bedrivas med god kvalitet som ständigt förbättras och kvalitetsperspektivet ska genomsyra allt vi gör.

God ekonomisk hushållning konkretiseras genom kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun. I årsredovisningen följs det finansiella perspektivet upp genom ett resultatmål och ett mål om vår totala skuldsättning. Verksamhetsperspektivet följs upp genom den strategiska planen och dess övergripande mål.

Strategiska planen pekar ut de prioriterade målområdenaDen strategiska planen hjälper oss att arbeta i visionens riktning och kommunen ska växa på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, är en omvärldsfaktor som är vägledande för kommunens utveckling. Strategiska planen visar våra prioriterade målområden med övergripande mål och hjälper oss att planera vårt arbete och säkerställer att vi gör rätt saker för Karlstadsborna.

Den strategiska planen utgår från fyra målområden. Inom varje målområde har kommunfullmäktige beslutat om koncernövergripande mål. De ger en vägledning till vad vi vill uppnå inom respektive målområde.

Alla kommunens verksamheter ska, var och en på sitt sätt, medverka till att de övergripande målen nås. För att följa hur de övergripande målen utvecklas finns indikatorer kopplade till målen. I uppföljningar och målanalyser ser vi resultat och effekter, och det blir också tydligt vilka framtida utmaningar vi har. Erfarenheter som vi tar med oss när vi i nästa led planerar verksamheten.

Värdegrunden är vår kompassVärdegrunden fungerar som en kompass för hur vi ska utföra vårt arbete. Den är hållbar över tid och är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service som vi erbjuder medborgarna. Värdegrunden är gemensam för alla verksamheter i kommunen och bidrar till att stärka koncernens arbete med att nå visionen. Kvalitet skapas i mötet mellan medarbetare och de vi är till för och kärnan i vår värdegrund är:

Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick Vi når goda resultat

Lagar och styrdokument är vårt ramverkKommunens verksamheter styrs i grunden av svensk lagstiftning, EU-förordningar men också av en rad styrande dokument som kommunens själv beslutat om. Kommunens egna styrdokument finns i form av reglementen, policys, riktlinjer, planer och handlingsplaner.


Sammanfattande analysKommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet.

Karlstads kommun ska ha en verksamhet och ekonomi i ”gott skick”. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i ”gott skick” är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet ska känneteckna kommunens rapportering.

Den sammanfattande analysen bygger på måluppfyllelsen för respektive övergripande mål och mynnar sedan ut i en samlad bedömning av huruvida verksamheten har bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vid bedömningen av måluppfyllelsen för varje enskilt mål har vi utgått ifrån indikatorer och verksamhetens bedömning. Vi bedömer målen som antingen uppfyllda, delvis uppfyllda eller ej uppfyllda.

Måluppfyllelse ekonomi

Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma periodDen genomsnittliga resultatnivån i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag de senaste fem åren uppgår till 0,7 procent. Det innebär att Karlstad inte når upp till målet om minst två procents överskott under perioden. Det beror till stor del på de stora engångskostnader som uppstod 2015 när två reaktorer avvecklades vid Oskarshamns kärnkraftverk. Detta påverkar i hög grad den genomsnittliga resultatnivån under femårsperioden. För att få en mer rättvisande bild av periodens resultatnivå bör justering göras för motsvarande engångsposter. Det justerade resultatet bör beaktas i resultatanalysen vilket speglar den ordinarie verksamheten i större utsträckning. Denna resultatnivå är god även 2015 och snittet över femårsperioden ligger då på strax över 2 procent. Vi når däremot inte resultatmålet under det enskilda året 2018.

Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter/utjämning

(procent) 2014 2015 2016 2017 2018 1,3 -4,6 2,4 3,5 0,9

(måttet grundas på den avstämning mot resultatmålet som redovisas under Finansiell analys)

Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte ökaKommunens totala nettolåneskuld inklusive totalt pensionsåtagande har ökat under den senaste femårsperioden. En förenklad avstämning sker genom att mäta självfinansieringsgraden, alltså hur stor del av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat och årets avskrivningar. Trots höga resultatnivåer flera år tidigare under femårsperioden förutom 2015 har de stora investeringsvolymerna gjort att de egna medlen inte räckt fullt ut för att täcka investeringarna, vilket är extra märkbart 2018.

Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar

(procent) 2014 2015 2016 2017 2018 74 21 84 81 40

(måttet grundas på redovisning under Finansiell analys. Årets resultat räknas inklusive reavinster)

Vid en fullständig avstämning av målet sker en djupare analys, grundad i kassaflödesanalysen, där hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. Dessutom beaktas den


äldre pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen. Här sker även justeringar för reavinster och särskilda jämförelsestörande poster. Slutligen sker en uppdelning på skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och avlopp):

Förändring av nettoskulden

(belopp i mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Avgiftsfinansierad verksamhet 58 71 21 31 53 Skattefinansierad verksamhet - 43 75 -65 -56 289

(negativt belopp innebär minskad nettoskuld, positivt belopp innebär ökad nettoskuld)

Sammantaget har den totala nettolåneskulden för den senaste femårsperioden ökat med 434 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens nettolåneskuld har minskat under tre av fem år den senaste femårsperioden. Sammantaget har dock skulderna för den skattefinansierade verksamheten ökat med 200 mnkr under femårsperioden. Den avgiftsfinansierade verksamhetens nettolåneskuld har ökat varje år de senaste åren och har under femårsperioden totalt sett ökat med 234 mnkr. Vi bedömer att det finansiella målet för perioden inte är uppfyllt.

Förklaringen till att den totala nettoskulden ökat kraftigt under 2018 är en lägre resultatnivå tillsammans med en betydligt högre investeringsnivå jämfört med tidigare.

Måluppfyllelse verksamhetKommunfullmäktige har beslutat om fyra målområden och 22 övergripande mål som ska följas upp med hjälp av 49 indikatorer. 11 mål bedöms som uppfyllda (grön markering nedan) och 11 mål som delvis uppfyllda (gul markering nedan). 100 procent av målen är därmed helt eller delvis uppfyllda och i jämförelse med 2017 är det en förbättring då 95 procent av målen var helt eller delvis uppfyllda.

Övergripande mål

Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin kommun

Karlstadsborna ska ha tillgång till bra bostäder

Karlstad ska vara ett dynamiskt kulturellt centrum

Karlstad ska vara bland de bästa besöksmålen i Sverige

Karlstad ska vara en trygg kommun

Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering

Tillgängligheten och möjligheten till delaktighet ska vara god

Karlstadsborna ska kunna leva ett hälsosamt liv

Karlstad ska erbjuda utbildning av hög kvalitet

Karlstad ska vara en bra universitetsstad

Karlstad ska ha ett gott företagsklimat

Karlstadsborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva

Karlstadsborna ska ha tillgång till goda och hållbara kommunikationer

Karlstads befolkning ska årligen öka med minst en procent

Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun

Luften och vattnet i Karlstad ska vara så rent att människor och miljö inte skadas

Karlstadsborna och miljön ska inte påverkas negativt av skadliga ämnen

Den biologiska mångfalden ska värnas och naturens värde för friluftslivet ska utvecklas

Konsumtionen i Karlstad ska vara resurssnål och hållbar


Övergripande mål

Karlstads kommun ska ha bra ledarskap och medarbetarskap

Karlstads kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald

Karlstads kommun ska ha en god arbetsmiljö

KvalitetKvalitetsperspektivet ska genomsyra allt vi gör. Det innebär att all vår verksamhet ska bedrivas med god kvalitet som ständigt förbättras. Vi vill erbjuda god kommunal service som är utvecklad och anpassad i dialog med medborgarna och vi ska utgå ifrån vad Karlstadsborna behöver för att trivas och må bra i vår kommun.

Vi kan se många bra exempel från våra verksamheter på hur vi arbetar med kvalitetsutveckling både i det stora och i det lilla. En del är direkt synligt för Karlstadsborna och andra saker handlar om våra interna processer. Allt i syfte att förbättra, anpassa och utveckla service, effektivitet och kvalitet. Karlstadsborna ger kommunen höga betyg i medborgarundersökningen, där vi ligger över medel inom alla områden, och vi använder underlagen i våra kund- och brukarundersökningar för att fortsätta hitta områden där vi kan förbättra oss ytterligare. Vi använder jämförelser och rankingar dels för att se hur vår egen utveckling ser ut och dels för att se om den utveckling vi har även finns hos andra jämförbara kommuner.

God ekonomisk hushållningAtt ha god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv handlar om att vara långsiktigt ekonomiskt hållbar. Här finns kärnan i bedömningen av god ekonomisk hushållning eftersom det är utgångsläget inför kommande år. Det finansiella perspektivet visar en negativ bild jämfört med de senaste åren. Resultatet justerat för reavinster är svagt 2018 även om vi sett över femårsperioden når resultatmålet. Samtidigt klarar vi inte av att nå det finansiella målet, varken för det enskilda året eller femårsperioden.

Sammantaget har nämnderna ett större underskott mot årsbudget, även om det varierar mellan olika nämnder. Flertalet nämnder har under året nyttjat eget kapital samtidigt som ett fåtal nämnder redovisar underskott mot årsbudget. Efter flera år med en låg generell uppräkning ser vi nu alltmer tydligt att nämnderna har svårt att inrymma verksamheten inom ram. Detta är även en utmaning framåt då den generella uppräkningen fortsatt är låg.

Ur ett verksamhetsperspektiv har nämndernas och bolagens verksamheter under 2018 bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande mål. Koncernens måluppfyllelse har förbättrats jämfört med föregående år och vår bedömning är att den överlag är god.

Mot bakgrund av att måluppfyllelsen inom strategisk plan är god, men att de ekonomiska målen inte nås fullt ut är den samlade bedömningen att verksamheten delvis, men inte fullt ut, når upp till god ekonomisk hushållning.


Måluppföljning verksamhetHär beskrivs och redogörs för aktiviteter, utveckling och måluppfyllelse av strategiska planens fyra målområden: En kommun för alla, En kunskaps- och tillväxtkommun, En miljösmart kommun och En attraktiv arbetsgivare, med tillhörande övergripande mål. Vid bedömning av måluppfyllelsen använder vi indikatorernas utveckling som vägledning inom respektive övergripande mål. För att tydliggöra om målet är uppnått eller inte används färgmarkeringar där grönt betyder att målet är uppnått och gult att målet delvis är uppnått. 2018 var det inget mål som bedömdes som inte uppnått.

För att beskriva hur kommunens övergripande mål bidrar till hållbar utveckling och därmed målen i Agenda 2030, finns en ikon under varje övergripande mål som tydliggör kopplingen mellan koncernens övergripande mål och målen i Agenda 2030.

I flera av de indikatorer som analyserats i måluppföljningen relaterar vi Karlstads utveckling till kommunens jämförelsekommuner. De är i befolkningsmässig storleksordning Linköping, Örebro, Jönköping, Gävle, Sundsvall, Växjö, (Karlstad), Luleå och Kalmar. För en del av indikatorerna kommer statistiken från SCB, Statistiska centralbyrån, som även står bakom den medborgarundersökning som vi i vissa fall hänvisar till.

En kommun för alla

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelseKarlstad ska vara en långsiktigt social hållbar kommun, en omtänksam kommun där alla människor känner sig trygga och välkomna. Vi bygger en attraktiv kommun för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. Karlstadsborna behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Karlstadsborna ska ha nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter.

Inom målområdet En kommun för alla finns åtta övergripande mål. Vår bedömning är att vi uppfyller sex av målen och två är delvis uppfyllda.

SCB:s medborgarundersökning visar att Karlstadsborna överlag är mycket nöjda både med Karlstad som plats att leva och bo på och med kommunens verksamhet. Jämför vi oss med andra kommuner som deltog i 2018 års undersökning får vi topplaceringar för båda dessa mått.

Även om vi än så länge bara kan redovisa preliminära siffror för 2018 ser vi att det färdigställdes ovanligt många bostäder under året. Att tillgången på bostäder ökar bidrar sannolikt till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Fler av dem som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden har fått hjälp av kommunen med så kallade bostadssociala kontrakt.

Karlstadsborna är själva mycket nöjda med kulturutbudet och vi behåller vår hedrande förstaplats i medborgarundersökningen. Många aktiviteter och arrangemang genomfördes under året för att Karlstad även ska vara ett av de bästa besöksmålen.

Den upplevda tryggheten bland vuxna Karlstadsbor ökade under året men samtidigt minskade tryggheten bland unga i årskurs 7 och gymnasiets årskurs 1 något. Oavsett ålder känner flickor och kvinnor en större otrygghet än pojkar och män. Många aktiviteter genomfördes för att förebygga diskriminering, både inom kommunens egna verksamheter och där vi har möjlighet att stötta andra aktörer i deras arbete för större förståelse och minskad mobbing och diskriminering. Karlstadsbornas upplevelse av möjlighet till inflytande över kommunens beslut och verksamheter ökade, vilket är mycket positivt eftersom vi genomför många åtgärder i syfte att åstadkomma både större delaktighet och tillgänglighet.

Ohälsotalet i kommunen förbättrades, troligen mycket beroende på Försäkringskassan strängare bedömningar, men oroväckande är att ungas upplevda psykiska hälsa utvecklats i fel riktning. Karlstadsborna är fortsatt bland de nöjdaste i landet med utbudet av fritidsaktiviteter, även om indikatorn har gått ner något.


Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin kommun

Målet uppnått 11. Hållbara städer och samhällen

Karlstadsbornas upplevda nöjdhet mäts genom två index, Nöjd-Region-index, NRI, där invånarna bedömer hur nöjd man är med Karlstad som plats att leva och bo på och Nöjd-Medborgar-index, NMI, där invånarna bedömer hur nöjd man är med kommunens verksamhet.

NRI-värdet för Karlstad 2018 var 72, vilket är en ökning från 2017 då värdet låg på 70. Karlstads värde ligger bland de fem bästa av de 111 kommuner som deltog i undersökningen. Medelvärdet för alla kommuner var 62 och högsta värde var 77.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjd-Region-Index, NRI (Index 0-100) 70 71 72 70 72

- kvinnor 72 74 75 71 72

- män 68 68 70 69 71Nöjd-Medborgar-Index, NMI (Index 0-100) 62 64 65 65 67

- kvinnor 65 65 67 65 67- män 60 62 63 65 68

Källa: SCB:s medborgarundersökning

NMI-värdet, indexet som visar nöjdheten med kommunens verksamheter ökade från 65 till index 67 vilket gör att vi delar andraplatsen bland deltagande kommuner. Medelvärdet för alla kommuner var 56 och högsta värdet var 68. Männens nöjdhet ökade 2018 och ligger nu högre än kvinnornas för första gången sedan 2012.

För att ha ett fortsatt stort förtroende från Karlstadsborna och att kommunen ska vara en attraktiv plats att leva och bo är det viktigt att bland annat boendemiljöer, grönområden och mötesplatser underhålls och utvecklas i hela kommunen.

Kommunen är representerad i Centrum Karlstads styrelse och deltar i det övergripande arbetet med att öka stadskärnans attraktionskraft. Ett av de större projekten där planering pågår är arbetet med nytt resecentrum som bidrar till att skapa en levande och attraktiv stadskärna. Några mindre projekt som genomfördes under året för att skapa trivsel och attraktiva mötesplatser var nytt gatljus och ny beläggning på gång- och cykelvägen i Skåre samt att fyra lekplatser totalrenoverades runt om i kommunen.

Goda exempel och framgångar från verksamheterna kommunicerar vi genom olika kommunikationskanaler för att beskriva och skapa innehåll som gör att Karlstadsborna ska känna stolthet över sin kommun och stad.

Det digitala utbudet av tjänster inom biblioteken utökades och innebär att man som låntagare kan lyssna på ljudböcker från sin dator, mobil eller surfplatta och att utbudet blir tillgängligt för flera. Den digitala verkstaden i bibliotekshuset inledde samarbete med föreningen Kodcentrum som introducerade barn till programmering och digitalt skapande och den mobila delen av den digitala verkstaden besökte under året närbiblioteken i kommunens alla delar med stort deltagande.

Trivsel handlar också om att få stöd och hjälp av kommunen när man behöver och att det finns ett varierat utbud av insatser som anpassas till mottagaren så långt det är möjligt. Här pågår ett antal projekt som ska vägleda mot nya sätt att erbjuda, ge och förvalta de tjänster och service som ges till Karlstadsborna.

Kommunens dricksvatten håller en fortsatt hög kvalitet. Här kunde kommunen tillgodose behovet på ett bra sätt och med hög kvalitet, vilket bidrar till en positiv upplevelse av kommunen. Tillgången till vatten begränsades dock i vissa områden under den mycket varma sommaren. Öppethållandet av Vattentornet på Kronoparken var med sin informationsutställning välbesökt och det var också ett bra tillfälle att informera om vikten av att vårda vår miljö för att bland annat behålla vår höga


vattenkvalitet.

Karlstadsborna ska ha tillgång till bra bostäder

Målet uppnått 11. Hållbara städer och samhällen 13. Bekämpa klimatförändringen

Under 2018 färdigställdes cirka 1 200 bostäder i Karlstads kommun, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare år. Merparten av de bostäder som färdigställts är lägenheter i flerbostadshus och det producerades något fler hyresrätter än bostadsrätter.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Antal färdigställda bostäder 200 500 682 587 prel 1200

Källa: SCB/kommunledningskontoret. I siffrorna ingår även bostäder som tillkommit genom ombyggnation. Avrundade siffror fram till och med 2015. Preliminära siffror för 2018.

Efterfrågan på det kommunala bostadsbolaget KBAB:s bostäder är fortsatt hög och samtliga drygt 7 500 lägenheter är uthyrda med en förväntad kötid på som minst två till tre år. 2018 färdigställde KBAB 84 nya lägenheter. Situationen på bostadsmarknaden i sin helhet gör att KBAB fokuserar på att öka byggtakten. Inför höstterminens början 2018 kunde KBAB erbjuda cirka 300 studentlägenheter. Alla hyrdes ut inför skolstart.

Under 2018 släpptes 23 kommunala småhustomter och samtliga har reserverats. Det finns för närvarande cirka 20 lediga småhustomter i kommunen.

Det höga bostadsbyggandet under senare tid har sannolikt bidragit till att en ökande andel Karlstadsbor i allt större utsträckning upplever både att möjligheten att hitta bra boende och att utbudet av olika typer av boendeformer ökar. Med ett nöjdhetsindex på 60 ligger vi i den övre delen jämfört med de andra kommunerna som deltagit i SCB:s medborgarundersökning, där den kommun som hade bäst index hade 66. Nöjdheten med boendet har de senaste två åren ökat mer hos männen och de är nu i högre utsträckning mer nöjda än kvinnorna, som tidigare varit de som varit mest nöjda.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjdhet-Bostäder-Index (0-100) 60 58 53 56 60

- kvinnor 61 60 54 55 59

- män 59 57 53 57 61


Det är en utmaning för kommunen att hitta bra boende för olika målgrupper inom kommunens bostadsförsörjningsansvar. Även om det byggs mycket i Karlstad, och allt fler uttrycker att de är nöjda med utbudet, finns det grupper som har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Många av de nyproducerade bostäderna i Karlstad är bostadsrätter med höga insatser eller hyresrätter med höga hyror i centrala lägen.

Under 2018 noterades en markant ökning i statistiken över antalet hem- och bostadslösa. Framförallt är det en ökning av antalet individer som har fått hjälp med långsiktiga lösningar via kommunen, så kallade bostadssociala kontrakt, där den boende efter ett tag får ta över kontraktet själv. Orsaken till ökningen kan härledas både till en ökad tillgång på lägenheter under 2018 och till att det tydligare framgått vilka som har sin bostad via socialt kontrakt. Det finns inget som tyder på en faktisk ökning av hem- och bostadslösa, utan sannolikheten är istället att mörkertalet minskat. Vi bedömer därför att vi uppnår målet som helhet trots att just den här indikatorn initialt ser ut att visa på en försämring.


Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Antal hem- och bostadslösa totalt - 358 350 350 433

- varav akut hemlöshet, tillfälligt boende - 22 54 58 51- varav institution/stödboende, saknar boende vid utskrivning - 106 56 71 65

- varav långsiktiga lösningar via kommunen, sociala kontrakt - 104 122 117 186

- varav egenordnat kortsiktigt boende, kontraktslös/kortare än 3 mån - 126 96 99 119

- varav övrigt - oklara förhållanden - - 21 5 12

Källa: Socialstyrelsen/arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Under året har KBAB haft direktiv att ge 20 procent av omsättningen av lägenheter till bostadssociala ändamål. Av dessa har hälften enligt överenskommelse gått till nyanlända. Alla som varit aktuella för ett bostadssocialt kontrakt har kunnat erbjudas ett och under 2018 skrevs 48 hyresavtal med KBAB eller Stiftelsen Karlstadshus, vilket innebär en ökning på 45 procent jämfört med 2017. KBAB fortsätter även att arbeta med förebyggande insatser i syfte att öka möjligheter till kvarboende. För att alla Karlstadsbor ska ha tillgång till bra bostäder finns det fortsatt behov av fler bostäder till utsatta grupper.

Karlstad ska vara ett dynamiskt kulturellt centrum

Målet uppnått 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Karlstadsborna är mycket nöjda med kulturutbudet som erbjuds i kommunen. Enligt SCB:s medborgarundersökning behåller Karlstad, med index 75, sin förstaplats bland alla kommuner som deltar i undersökningen (111 kommuner 2018). Medelvärdet bland deltagande kommuner är 62. Resultaten i undersökningen visar mycket små skillnader mellan hur nöjda männen och kvinnorna är med kulturutbudet men det är tydligt att männens nöjdhet ökat över tid.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Kultur, Index (0-100) 72 73 74 75 75

- kvinnor 76 77 79 77 75

- män 69 70 70 74 74


För att behålla den höga kvaliteten på kulturutbudet stöttar kommunen kulturföreningar med målsättningen att det ska finnas ett fortsatt brett och mångfasetterat kulturutbud. En variation av aktörer, aktiviteter och mötesplatser skapar grund för utveckling och dynamik. En gästundersökning genomfördes som bland annat visade att sex av tio tillfrågade hade konsthallen Sandgrund Lars Lerin som sin huvudsakliga anledning till sitt besök i Karlstad och konsthallen får också ett mycket högt kundbetyg.

Under 2018 etablerades kvarteret Almen som ny mötesplats för kultur, med möjlighet för föreningslivet att erbjuda kulturupplevelser till såväl Karlstadsbor som besökare.

För att stärka filmens och biografens roll deltog teaterbiografen Arenan i Värmlands första biodag. Kommunens skaparverkstad medverkade vid Värmlands bokfestival och gjorde där stor succé. Detta breddade bokfestivalens utbud och lockade nya besökare till den ordinarie verksamheten i Bibliotekshuset. Festivalen Lots of Love, en alkohol- och drogfri festival som genomförs på skolavslutningsfredagen, fick ett utökat stöd och Kulturnatten med kulturknatta genomfördes. Kulturnatten är en kväll då dans, musik, teater, film, konst och nyskapande kreativitet utförs av ungdomar, professionella och amatörer. Stadens kulturinstitutioner öppnar upp för besökare i alla åldrar och över 4 000 besökare upplevde kultur i alla dess former.


Karlstad ska vara bland de bästa besöksmålen i Sverige

Målet uppnått 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

För att se om Karlstad är bland de bästa besöksmålen i Sverige tittar vi på antalet kommersiella gästnätter på hotell som är ett mått för att se besöksnäringens storlek och förändring. Från 2008 har hotellövernattningarna ökat med 50 procent. Vi behåller vår nionde plats i landet sett i antal övernattningar och då är alla de andra topp tio kommunerna befolkningsmässigt större än Karlstad eller ligger i Stockholmsregionen. Om vi istället tittar på antal övernattningar i förhållande till folkmängden klättrar vi några steg uppåt och hamnar på en sjätte plats. Flest övernattningar i förhållande till folkmängd hade Sigtuna, därefter kommer Stockholm, Solna, Gotland, Göteborg och sedan Karlstad.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Antal hotellövernattningar per år i kommunen 419 378 456 732 507 441 514 153 -

Källa: SCB. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

För att stärka Karlstad som event-, upplevelse-, idrotts- och handelsstad och därmed vara bland de bästa besöksmålen i Sverige fastställdes 2017 en turiststrategisk plan som togs fram tillsammans med besöksnäringen och kommunerna i Karlstadsregionen. Planen innehåller satsning på fyra områden: stärka destinationen, satsa på fler reseanledningar, utveckla arbetet med värdskap samt ökat fokus på digital utveckling. Under 2018 har den övergripande planen brutits ned till en egen handlingsplan för Karlstad som beskriver över 50 aktiviteter som varit prioriterade att arbeta med under året. Några av dem har varit att ta fram besöksnäringsundersökningar, producera nyhetsbrev, arrangera en besöksnäringsdag samt satsningar på digitala medier och påverkare genom sociala medier, så kallade influencers.

Det långsiktiga arbetet kretsar kring att fler ska besöka Karlstad och att de som kommer hit ska känna sig så välkomna att de gärna vill återvända eller bosätta sig här. Under året avvecklade vi turistbyrån och istället infördes en besöksservice. Skillnaden är att personal inte längre knyts till en fysisk plats utan blir mer mobila. Den nya satsningen kommer ge större möjligheter att nå och kommunicera med besökare på platser där de vistas och därmed öka servicen. Det är betydelsefullt om fler delar med sig av sin upplevelse när de vistas i vår region och i det hänseendet är också satsningen på digital marknadsföring viktig.

Utveckling och revidering av Karlstads platsvarumärke genomfördes tillsammans med bland annat kommunerna i Karlstadsregionen, turistverksamheten och näringsidkare i branschen. Förändringen medförde att vi uppdaterade filmer, presentationer och montermaterial med mera.

Flera stora evenemang som främjar besöksnäringen arrangerades under året. I samband med evenemangen genomförde vi kvalitetsuppföljningar utifrån besökarnas upplevelser i syfte att ha som underlag för förbättringsarbete inför kommande evenemang.

Kommunen stöttar kontinuerligt Karlstads stora institutioner, bland annat Wermland Opera och Värmlands Museum, men också andra evenemang som arrangeras av föreningar med flera som bidrar till Karlstads attraktionskraft som besöksmål.

Vandringsturismen totalt och antalet besökare till vandringslederna på Jäverön ökade under året med drygt 30 procent. Ny brygga på Södra Jäverön uppfördes för att ytterligare förbättra tillgängligheten. I staden färdigställdes större delen av Älvpromenadens etapp två Museigatan/Sandgrundsgatan. Museigatan utgörs nu av en gemensam yta för alla olika trafikanter. Nya bryggdäck har uppförts längs älven och nya sittgrupper har placerats ut vilket har skapat ett trevligt gångstråk från centrum till Museiparken.

För att ytterligare öka Karlstads attraktivitet som besöksmål utökades antal platser för husbilar/bussar men även antalet ställplatser för övernattning temporärt. En förstudie har genomförts gällande


Älvstrandens attraktivitet och förberedelser pågår för en restaurering av Frödingparken.

Karlstad ska vara en trygg kommun

Målet delvis uppnått 5. Jämställdhet 11. Hållbara städer och samhällen 16. Fredliga och inkluderande samhällen

Karlstadsbornas upplevda trygghet ökade från index 60 till index 62 enligt SCB:s medborgarundersökning 2018. Medelvärdet bland deltagande kommuner var 58 och högsta värdet var 84. Det är både kvinnornas och männens upplevda trygghet som har ökat, men något mer för männens del.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Trygghetsindex (0-100) 61 63 60 60 62

- kvinnor 60 61 58 57 59- män 62 64 62 63 66


I planering och förvaltning av stadens miljö och utformning tas trygghetsaspekten upp som en del i arbetet. Placering, möblering, belysning, skötsel av växtlighet och trafiksäkerhetshöjande åtgärder är viktiga delar i planering och genomförande av åtgärder för att skapa trygghet. Under året genomfördes trygghetsskapande åtgärder i samband med ombyggnad av Hagatorget och Museigatan. På Kronoparken genomfördes röjning och beskärning av växtlighet och belysning i parker och gångtunnlar förstärktes. Under året utökades rondering av vaktbolag och klottersanering genomfördes i kransorterna för ökad trygghet.

En koncernövergripande områdesgrupp har bildats som med uppdrag att stärka tryggheten i utsatta områden, i första hand Kronoparken. I detta arbete deltar kommunala och externa aktörer som samarbetar för att nå ett bra resultat. Kommunikationsinsatser har genomförts för att minska social oro och öka tryggheten.

En guide för hantering av polarisering och hårt samtalsklimat togs fram och flera utbildningar hölls inom området tillsammans med Trygghetscenter. Totalt deltog drygt 1000 personer vilket innefattade allt från politiker till parkeringsvakter.

Upplevelsen av trygghet och självständighet är en individuell upplevelse. Inom vård och omsorg arbetade man under året med att skapa förutsättningar för individuellt utformade tjänster där ny teknik ska hjälpa kunder och anhöriga att få ett stort inflytande över sin vardag och skapa trygghet på sina egna villkor. Boendekonceptet: "Trygghetsboende" som riktar sig till hyresgäster över 65 år, finns i tre bostadsområden. Här skapas en trygg och trivsam miljö vilket kan förlänga tiden då man bor kvar i sin egen lägenhet. I flera av bostadsområdena som KBAB ansvarar för anordnas sociala aktiviteter för alla åldrar som skapar relationer med och mellan hyresgäster, motverkar ofrivillig ensamhet, minskar utanförskap och segregation samt ökar den upplevda tryggheten.

I samband med certifieringen för en säker badanläggning infördes obligatoriska periodiska tester för personalen som tjänstgör i Sundstabadet. Personalen testas löpande på livräddningskompetens (HLR och D-HLR) och räddningsscenarion. Under sommaren installeras ett tyst trygghetslarm i Sundstabadet. Karlstads kommuns diplomering som en vattensäker kommun (utfärdat av Svenska livräddningssällskapet) är ett bevis på att kommunen arbetar strategiskt med trygghet i och nära vatten.

ELSA-undersökningen, som bland annat mäter ungas trygghet, visar att 96 procent av eleverna i de deltagande årskurserna upplevde att de var trygga under läsåret 2017/2018. Upplevelsen av trygghet har minskat något i Karlstad medan den i övriga länet har varit stabil. Trots minskningen i Karlstad håller den sig ändå på samma nivå som övriga länet. Den upplevda tryggheten minskade i årskurs 7 och i gymnasiet årskurs 1 vid jämförelse av de två senaste läsåren. Flickor i förskoleklass och årskurs 4 trivs bättre i skolan än pojkar medan pojkar trivs bättre från årskurs 7 och i gymnasiet årskurs 1.


Flickor i årskurs 7 och i gymnasiet årskurs 1 känner en större otrygghet inför skoldagen än pojkar.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Trygghet unga - - 97,0 96,6 96,0

- flickor - - - 96,6 96,0

- pojkar - - - 96,7 96,5

Källa: ELSA-undersökningen

En hög grad av skolanknytning ligger till grund för att känna sig trygg och delaktig. Skolnärvaroprojektet som är finansierat av kommunens sociala investeringsfond är nu i full drift och syftar till att arbeta med de elever som har en problematisk skolfrånvaro. Skolorna arbetade med trygghet och studiero genom trygghetsgrupper, värdegrundsdagar och trivselregler.

Aktiviteter som uppmuntrar till rörelse och delaktighet genomförs på de flesta skolorna. Att organisera aktiviteter på raster och annan tid som inte är schemalagd tid bidrar till, inte bara ökad hälsa utan också till att barn och elever känner sig trygga och delaktiga i verksamheten.

Tillsammans med polisen har åtgärder vidtagits för ökad trygghet i centrum vid skolloven med fokus på bland annat droger och gängbildning.

I skolan har en NPF-utbildning (utbildning för personal som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) genomförts med samtlig personal.

Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering

Målet uppnått 5. Jämställdhet 10. Minskad ojämlikhet

Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering och för att nå detta pågår en rad aktiviteter i koncernens alla verksamheter. Till detta mål finns ingen indikator kopplad.

Inom alla våra skolenheter finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling där det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet beskrivs. Arbetet med att utveckla förmåga att göra analyser utifrån kränkningsanmälningar, undersökningar och andra resultat fortsätter att utvecklas. 12-15 procent av alla elever i ELSA-undersökningen uppger att de varje dag eller ofta är ledsna, oroliga, arga, irriterade eller har svårt att koncentrera sig.

Skolnärvaroprojektet arbetar bland annat med att kartlägga vad i skolans miljö som påverkar eleverna att vilja komma till skolan och vad som får dem att vilja stanna kvar. Att bli sedd, att ha en bra skolanknytning och att de inte känner sig kränkta eller utanför är viktiga faktorer som alla enheter arbetar med. Även resultat från SOFIA-studien (vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling) visar på vad som är viktiga faktorer för elevernas utveckling och lärande. Dessa resultat används i verksamheten och kommer att ligga till grund för fortsatt arbete på förskolorna, skolorna och för elevhälsan.

För att minska utanförskap och främja delaktighet pågår ett arbete med unga vuxna, 16-24 år, som finns inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA följer upp alla unga som varken arbetar eller studerar och stöttar för vidare studier eller andra aktiviteter. Förebyggande åtgärder finns bland annat genom projektet Värmlands unga, samarbete mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolans introduktionsprogram samt en ny modell för att främja goda vanor och minska stress hos eleverna, "10 goda vanor".

I ett långsiktigt arbete med kunskaps- och attitydpåverkan genomförs olika satsningar för att stötta föreningslivets arbete mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Under 2018 utbildades föreningar och det genomfördes omcertifieringar av föreningar som tidigare kvalificerat sig för kvalitetsstämpeln "Trygg förening". Inom den öppna fritidsverksamheten är all personal HBTQ-certifierad och arbetet bedrivs på ett genussmart sätt. En grupp bland fritidsledarna arbetar ständigt med HBTQ-frågorna. Berörda förvaltningar arbetar med kunskapshöjande åtgärder och vi har nu en


permanent pridesmyckad stad. Under året startades Nattklubben Stoltz av lokala företagare, (en nattklubb främst riktad till HBTQ-personer). I en kommunikationsinsats beskrevs hur det är att leva som HBTQ-person i Karlstad för att tydligt visa att Karlstad är en kommun för alla.

En dialogprocess där kommunen, trossamfunden, landstinget och polisen medverkade och diskuterade religionsfrihet och mänskliga rättigheter utifrån perspektiven utmaningar, krockar och vägen framåt avslutades i januari 2018. Resultatet blev framtagandet av "Karlstadsmodellen" där avsikten är att samverka genom att göra skillnad i vår egen vardag och jobba med frågor där vi själva kan bidra till konkret förändring.

En genomlysning av kommunens kommunikation har genomförts, vilket resulterade i en aktivitetsplan med målet att bli bättre på att kommunicera jämlikt. Alla styr- och stöddokument, inom kommunikationsområdet, samt webben uppdaterades utifrån att vi ska "kommunicera schyst" (Schyst är handböcker med tips och exempel för jämlik och inkluderande kommunikation).

Tillgängligheten och möjligheten till delaktighet ska vara god

Målet uppnått 11. Hållbara städer och samhällen 16. Fredliga och inkluderande samhällen

Karlstadsbornas nöjdhet när det gäller inflytande över kommunens beslut och verksamheter mäts i SCB:s medborgarundersökning. I 2018 års undersökning låg index på 48, vilket är en förbättring från året innan (45). Det som utmärker sig för Karlstads del i 2018 års undersökning är att männen är mer nöjda än kvinnorna när det gäller inflytande. Bland deltagande kommuner låg Karlstad över medelvärdet som låg på index 42 och bland jämförelsekommunerna hamnade Karlstad på delad förstaplats.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjd-Inflytande-Index (0-100) 49 48 46 45 48

- kvinnor 51 52 47 46 45

- män 46 44 46 45 51


Karlstadsbornas möjlighet till delaktighet är en viktig del för att staden ska utvecklas. Informationen på karlstad.se, när det gäller hur kommunen styrs och hur man kan påverka beslut, uppdaterades under året.

I höstens kommunval låg valdeltagandet på 87,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med valet 2014. Flera insatser har genomförts för att öka valdeltagandet. Bland annat delades informationsmaterial på olika språk ut i bostadsområden som tidigare haft lågt valdeltagande, en film med information på olika språk spreds på Facebook och valinformatörer informerade i olika föreningar och på skolor. Även öppettiderna för förtidsröstningen utökades och flera lokaler hade öppet lördagen före valet.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Delaktighetsindex (0-100) 81 85 76 76 -

Tillgänglighet till information på kommunens webbplats - 94 93 91 -

Källa: KKiK, Kommunens kvalitet i korthet. Måttet om delaktighet är under omarbetning och mätning genomfördes inte 2018. Tillgänglighetsmåttet genomfördes inte 2018.

Under våren antogs koncernens digitaliseringsplan - Digitala Karlstad och en av avsikterna i planen är att öka medborgarnas möjligheter till delaktighet. I digitaliseringsarbetet ska intentionen "digitalt först" beaktas. Det innebär att vi, i den mån det är relevant och möjligt, ska säkerställa att Karlstadsborna ska kunna nyttja kommunens service oavsett tid och plats. 42 nya e-tjänster tillkom under året och nu kan Karlstadsborna hantera bland annat köplatser, bokningar och betalningar den


vägen. Användningen av kommunens e-tjänster ökade med 26 procent.

För att öka delaktigheten för föräldrar och barn i barnavårdsutredningar genomförs de nu enligt metoden "Signs of saftey" som innebär hög delaktighet och transparens för alla involverade. Inom området för ekonomiskt bistånd infördes möjligheten till e-ansökan och klienten kan nu följa sitt ärende genom "Mina sidor" oavsett tid på dygnet.

Regeringens satsning på välfärdsteknik, digitala hjälpmedel, gjorde det möjligt att investera i ny teknik som underlättade för brukare inom socialpsykiatrin. Satsningen innebär att brukaren blir mer delaktig och självständig i sin vardag med hjälp av de digitala hjälpmedlen.

Under året har tillgången till bra bostäder för de nyanlända varit god via KBAB och Stiftelsen Karlstadshus. Bostäderna ligger geografiskt i omedelbar närhet till aktiviteter, service och kommunikationer viket möjliggör tillgänglighet och delaktighet.

Barns och elevers inkludering och delaktighet mäts i tex KBU (kund och brukarundersökningar), ELSA-undersökningen och en enkät från Skolinspektionen. I ELSA- undersökningen uppger 88 procent av eleverna att de upplever delaktighet.

Under 2018 fick kommunen statligt stöd till gratis lovaktiviteter under samtliga skollov. Stödets syfte var att barn och unga ska erbjudas stimulerande och utvecklande aktiviteter och bidra till integration samt möten över sociala gränser. Arbetet var framgångsrikt och gav god kunskap om vad som är viktigt för att barn och unga ska kunna vara delaktiga i fritidsaktiviteter på ett mera jämlikt sätt. Kommunen medverkade till en dag då föreningar, som på olika sätt vänder sig till personer med funktionsvariation, bjöds in till en föreningsmässa.

Vid all ny- och ombyggnation tas särskild hänsyn till tillgänglighet. Under året genomfördes akustikåtgärder i samband med renoveringar och ombyggnationer på förskolor och skolor för att underlätta för personer med nedsatt hörsel men även för personer med koncentrationssvårigheter. Hörslingor sattes in i ett antal samlingssalar. Trygghetsboendena ska utvecklas mot platser där verksamheten kan göras tillgänglig, till exempel när det gäller välfärdsteknik och möjligheter att klara sig på egen hand och tillgängliggöra arenor för samvaro och gemensamma aktiviteter. Som en del i arbetet med tillgänglighet och delaktighet bjöds kunder, anhöriga och allmänhet in till dialogmöten inom vård- och omsorg där verksamheten presenterade vilka möjligheter och stöd som finns men också för att skapa nya kontaktytor som kan leda till nya möjligheter. Ett stort kontaktnät och ett brett utbud av verksamhet skapar bättre förutsättningar för framtiden.

I samband med upprustning av lekplatser har tillgänglighetanpassning gjorts där det varit möjligt. Vidare har anpassning vid övergångsställen och korsningar genomförts på Kvarnberget, Orrholmen och Sundsta. Vi följer tillgänglighetsplanen och Norrstrand och Kronoparken står näst på tur. Avseende tillgänglighetsanpassade naturområden har under 2018 ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn färdigställts på Arnön. Det pågår även en ständig förbättring och tillgänglighetsanpassning av kommunens cirka 30 vandringsleder.

Karlstadsborna ska kunna leva ett hälsosamt liv

Målet delvis uppnått 3. Hälsa och välbefinnande 11. Hållbara städer och samhällen

Karlstadsbornas möjlighet att leva ett hälsosamt liv uppmuntras genom att främja goda vanor och skapa möjlighet att göra hälsosamma val genom en rad aktiviteter som erbjuds i koncernen.

Under flera år har Karlstadsborna varit bland de nöjdaste i landet med kommunens fritidsmöjligheter visar SCB:s medborgarundersökning, så också 2018. Medelvärdet bland deltagande kommuner i undersökningen 2018 var 61 och högsta index var 73. Karlstad ligger på 72 och kvinnor är något mer nöjda än männen.


Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Fritidsmöjligheter (Index 0-100) 72 73 72 73 72

- kvinnor 74 75 74 74 73

- män 70 70 70 71 71


Utbudet av fritidsmöjligheter är en del som möjliggör att leva ett hälsosamt liv och för att uppmuntra en aktiv fritid stöttar kommunen föreningslivet och föreningar och privatpersoner ges tillgång till kommunens idrottslokaler. Som ett komplement till föreningslivet, och för att skapa möjligheter för de som inte kan eller vill vara aktiva i någon förening, har det skapats aktiviteter genom de egna verksamheterna Skaparverkstan, Idrottsskola för barn mellan 7 och 13 år, drop in-idrott samt stöd till spontanidrott respektive spontankultur.

Badanläggningarna i kommunen har hög tillgänglighet (Sundstabadet är öppet 360 dagar per år) och har en prissättning som ska möjliggöra nyttjande. Ett upplyst konstsnöspår för längdskidåkning har byggts i Tuggelite och med hjälp av stödet för folkhälsa har Grava SK stöttats så att de kunnat införskaffa en konstsnökanon för snabbare anläggning av längdskidspår.

För att få en bild av det allmänna hälsoläget i kommunen tittar vi även på ohälsotalet, ett mått som visar antalet utbetalda dagar per person och år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning. Det genomsnittliga ohälsotalet för riket år 2018 var 24,7 dagar, vilket placerar Karlstad med 22,4 dagar något bättre. Kommunens ohälsotal har sjunkit med en procentenhet per år under de senaste tre åren och det lägre snittet gäller såväl för kvinnor som för män. Den förbättring av ohälsotalet som vi ser är generell för hela landet. Orsaken kan vara att Försäkringskassan blivit hårdare i sin bedömning, vilket har lett till att det har blivit betydligt färre som beviljats ersättning. Färre ersättningsdagar innebär att ohälsotalet minskar men det behöver inte betyda att folk mår bättre. Av siffrorna kan vi dock konstatera att kvinnorna generellt sett mår sämre och har fler ersättningsdagar per år än männen.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Ohälsotal, antal dagar med utbetald ersättning vid nedsatt arbetsförmåga per person (16-64 år) och år 23,1 23,9 24,4 23,4 22,4

- kvinnor 28,3 29,4 30,4 29,1 27,8- män 17,9 18,3 18,4 17,8 17,1

Källa: Försäkringskassan

Det hälsosamma livet ser olika ut under livets olika skeden och livssituationer, och kommunens stöd och hjälp anpassas därefter. Kommunen har därför arbetat med att skapa en meningsfull vardag för alla kunder inom äldreomsorgen vilket upplevs positivt. Nya arbetssätt prövas och utvärderas för att ytterligare förbättra livssituationen för de äldre. Att arbeta med en tydliggörande pedagogik och kommunikation är viktigt för personer som inte själva kan uttrycka sin vilja och önskan eller som har svårt att ta del av valmöjligheter.

Tillgång till "säker mat" bidrar till att Karlstadsborna kan leva ett hälsosamt liv och säkerställs genom väl fungerande livsmedelskontroller. Resultatet från alla kontroller redovisas i Livsmedelskollen på karlstad.se. Livsmedelskollen marknadsfördes under året för att fler ska upptäcka och nyttja den.

Bland barn och unga mäts området "hälsosamt liv" genom indikatorn "psykisk hälsa hos unga" i ELSA-undersökningen. Här upplever elever i årskurs 7 och i årskurs 1 på gymnasiet en sämre psykisk hälsa jämfört med övriga deltagande årskurser (förskoleklass, åk 4, åk 7 gymnasiet åk 1). I gymnasiet årskurs 1 uppger cirka var fjärde elev att de inte upplever sig ha en god psykisk hälsa utifrån de frågor som ställs. Här finns det en tydlig skillnad mellan flickor och pojkar. Pojkar upplever en bättre psykisk hälsa, både i Karlstads kommun och i övriga länet, jämfört med flickor. I Karlstads kommun har flickors upplevelse av den psykiska hälsan försämrats vid jämförelse av de två senaste läsåren medan det i övriga länet istället är pojkars psykiska hälsa som har försämrats något.


Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Psykisk hälsa hos unga (Index 0-100) - - 85 84,4 83,1

- flickor - - - 82,3 80,0- pojkar - - - 86,5 87,2

Källa: ELSA-undersökningen

Vi ser en tendens till ökad psykisk ohälsa bland eleverna där prestationsångest, social stress och oro för utanförskap är några av anledningarna. För att försöka motverka denna negativa utveckling jobbar skolorna och elevhälsan med insatser för såväl enskilda elever som för grupper.

För att förbättra elevers hälsa uppmuntras eleverna till rörelse varje dag genom att aktiviteter anordnas på kommunens skolor. Elevhälsans utvecklingsgrupp lyfter fram det förebyggande och främjande arbetet och "Skolnärvaroprojektet" arbetar med att identifiera insatser för alla elevers goda utveckling. Även det interna samarbetet mellan skola och socialtjänst utvecklades och förstärktes under året. En länsgemensam samverkansrutin upprättades som innefattar elevhälsan, Första linjen, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin för att tillsammans arbeta med att stärka ungas hälsa.

Inom Mötesplats Galaxens verksamhet samarbetar kommunen med olika föreningar. Detta har lett till att de flesta ensamkommande ungdomarna har en organiserad aktivitet, såsom exempelvis idrott.

Älvkullegymnasiet har infört 40 minuters obligatorisk mentorstid varje vecka. Detta syftar till att ge mentorerna förutsättning att utföra sitt mentorsuppdrag på ett bättre sätt, att se alla elever, att stärka relationsbyggande och därmed möjliggöra ett fördjupat arbete med integrering och öka "vi-känslan" i klassen. På det viset fångas elever i svårigheter upp tidigare och eleverna ges bättre förutsättningar för att ta eget ansvar för studier och studieresultat. Det ökar elevernas kunskap om vikten av goda vanor och sätt att tänka (rätt inställning och kunskap om hjärnans funktioner) vilket leder till ett hållbart lärande och bättre hälsa.

Förebyggande verksamheter som startades var kommunens första familjecentral på Rud, en verksamhet som bedrivs i samverkan med Region Värmland. Det pågår också ett projekt på Kronoparken där barnavårdscentralen och förskoleteamet Tummen gör gemensamma hembesök hos alla förstagångsföräldrar och familjer som fått sitt första barn i Sverige. Syftet med båda verksamheterna är att stärka föräldrarnas tillit till sitt föräldraskap, informera om vilket stöd som finns att få samt, att upptäcka familjer med behov av stöd samt ökad delaktighet.

En kunskaps- och tillväxtkommun

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelseKarlstad ska vara en kommun med långsiktig ekonomisk hållbarhet. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad genom att vara ett attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Ett dynamiskt näringsliv med attraktiva jobb inom många olika branscher är en förutsättning för att Karlstad ska växa. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Grunden läggs i förskola och grundskola. Universitetet är en länk till fortsatt utbildning, innovation och utveckling.

Målområdet En kunskaps- och tillväxtkommun innehåller sex övergripande mål. Vi bedömer att vi uppnår tre av dessa och tre uppnår vi delvis.

Karlstad lyckas förhållandevis bra både med att få elever godkända i grundskolan och att få dem att slutföra gymnasiet/vuxenutbildningen. Andelen elever som blir behöriga till gymnasiet har ökat och vi ligger högre än riket, men när det gäller gymnasieskolan har vi det senaste året dock haft en tydlig minskning av andelen elever som slutfört sin gymnasieexamen inom fyra år. Minskningen kan härledas till att andelen som slutfört sin gymnasieexamen från yrkesprogrammen och introduktionsprogrammen har minskat. Andelen studenter som efter examen vid Karlstads universitet har arbete i Karlstadsregionen två år efter avslutade studier har ökat.

Vad gäller företagsklimatet visar olika undersökningar olika resultat och det är därför svårt att bedöma


måluppfyllelsen. Vi arbetar aktivt med att förbättra områden som kan höja företagarnas omdöme om vår servicegrad och effektivitet. Nämnas kan nya arbetssätt i bygglovsprocessen och vidareutveckling av tjänsten "Företagsservice".

En förbättrad arbetsmarknad gör att andelen som har ett förvärvsarbete ökar och andelen som går arbetslösa minskar. Dock ser vi att de som befinner sig lite längre från arbetsmarknaden och hamnar inom kommunens försorg inte har riktigt samma positiva utveckling.

Karlstadsborna bedöms ha tillgång till goda och hållbara kommunikationer. Antalet bussresor med Karlstadsbuss fortsätter att öka och nöjdheten hos deras kunder ligger fortsatt bland det högsta i landet. Kommunen arbetar aktivt för att kollektivtrafiken ska bli snabbare, säkrare och tillgänglig för fler. Den nya snabbusslinjen mellan Rud och Stora Torget är ett exempel.

Karlstads befolkningsökning 2018 är den största sedan kommunsammanslagningen på 1970-talet. Vi växte med 1 377 personer vilket motsvarar en ökning med 1,5 procent. Flyttningsöverskottet var rekordstort.

Karlstad ska erbjuda utbildning av hög kvalitet

Målet delvis uppnått 4. God utbildning för alla

Karlstad lyckas förhållandevis bra med att få elever godkända i grundskolan och få dem att slutföra gymnasiet/vuxenutbildningen, även om det finns mer kvar att göra. Kommunen behöver fortsätta utveckla fungerande verktyg för att fånga upp den andel som inte lyckas. En hel del av de nyanlända finns med i denna grupp och de behöver stöttning för att snabbt komma in i det svenska skolsystemet och integreras i samhället i övrigt.

Andelen elever i grundskolan som blir behöriga till gymnasiet har ökat de två senaste åren i Karlstad, men det är utifrån en lite lägre nivå än vi hade för några år sedan. Det är flickornas förbättrade värde som ligger bakom ökningen, eftersom pojkarnas värde gick ner. De senaste resultaten visar att vi totalt sett ligger högre än riket och även högre än våra jämförelsekommuner. Dock kan vi se att gymnasiebehörigheten varierar stort mellan de olika grundskolorna i Karlstad.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel behöriga till gymnasiet 90,7 91,2 87,0 87,6 88,2

- flickor 92,1 93,0 87,7 87,8 90,0- pojkar 89,1 89,5 86,4 87,4 86,4

Källa: Skolverket

Ett annat sätt att se hur det går för Karlstads skolor är att följa meritvärdet. Genomsnittet för Karlstads samtliga skolor (både kommunala och fristående) ligger på 229,8 poäng vilket är något lägre än föregående år. De fristående skolorna har sänkt sitt meritvärde betydligt vilket är anledningen till att totalresultatet sänkts. De kommunala skolorna har ökat sitt meritvärde med cirka tre procentenheter sedan föregående år.

För att nå elever som riskerar att inte nå kunskapskraven arbetar grundskolorna bland annat med språk- och kunskapsutveckling, individanpassningar och goda relationer. En särskild satsning har gjorts för att rekrytera förstelärare i svenska till lågstadieskolorna för att starta arbetet med tidiga läskunskaper och öka likvärdigheten på våra skolor. Hösten 2018 har 13 av 21 lågstadieenheter en förstelärare i svenska. Utifrån det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 har 93 procent av eleverna uppnått godkänd nivå när det gäller att läsa och 82 procent när det gäller att skriva. Förskolan har genom sin förändrade läroplan ett framskrivet uppdrag att arbeta med barns språkutveckling vilket lyfts fram i årets kvalitetsarbete.

När det gäller gymnasieskolan i Karlstad har det 2018 varit en tydlig minskning av andelen elever som slutfört sin gymnasieexamen inom fyra år efter flera års uppgång. Minskningen har skett både för kommunala skolor och fristående skolor i Karlstad. Flera av våra jämförelsekommuner och riket som helhet har istället sett en ökning. Minskningen kan främst härledas till att andelen som slutför sin


gymnasieexamen från yrkesprogrammen och introduktionsprogrammen har minskat.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel elever som slutfört sin gymnasieexamen i Karlstad - 71,0 73,3 74,7 72,0

Andel elever som slutfört sin gymnasieexamen i riket - 69,3 70,8 70,9 71,5

Källa: Skolverket

Andelen komvuxelever som slutfört sin kurs inom gymnasial vuxenutbildning i Karlstad sjönk med nästan 7 procentenheter från tidigare år. Med en andel på 69,8 procent totalt placerar sig Karlstad på en femteplats i förhållande till jämförelsekommunerna och strax under rikets värde som var 71,1 procent. Andel deltagare som fullföljt utbildning från ett yrkeshögskoleprogram mellan 2010 till 2018 ligger i genomsnitt på 86 procent och av dessa var det 83 procent som direkt efter utbildningen gick ut i arbete.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel med slutförd gymnasial vuxenutbildningskurs i Karlstad 74,4 66,6 76,6 69,8 -

Andel med slutförd gymnasial vuxenutbildningskurs i riket 70,3 71,4 71,3 71,1 -

Källa: Skolverket. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

För att lyckas nå goda resultat och hög måluppfyllelse hos eleverna krävs kvalificerad personal med rätt förutsättningar. I Karlstads kommun har gymnasieskolorna en hög andel behöriga lärare. Bäst är det på de kommunala skolorna där 90,3 procent av lärarna har en pedagogisk examen. Till detta har kommunen ett fortbildningsarbete där rektorer beslutar om fortbildning på individ- och gruppnivå. En annan grundförutsättning för att lyckas nå goda resultat och bibehålla dessa är ett välutvecklat överlämningsarbete för elever som lämnar högstadiet och börjar på gymnasiet.

Särskilda resurser riktat mot matematik och gymnasiearbete har satts in under 2018 för att få fler godkända och för att de ska kunna slutföra sin gymnasieutbildning. Framöver kan det nya introduktionsprogrammet Programinriktat val som startar höstterminen 2019 ge bättre möjligheter för elever att klara av gymnasiet med en examen.

Karlstad ska vara en bra universitetsstad

Målet uppnått 4. God utbildning för alla

För att Karlstad ska vara en bra universitetsstad har kommunen ett nära samarbete med Karlstads universitet som har intensifierats under 2018. Eftersom vi hoppas att en positiv upplevelse av Karlstad under studietiden ska medföra att studenterna gärna stannar kvar och börjar arbeta i regionen/länet, följer vi siffror på hur stor andel som är kvar två år efter examen.

Andelen studenter som efter examen vid Karlstads universitet har arbete i Karlstadsregionen två år efter avslutade studier har ökat cirka två procentenheter till 32,1 procent. Om vi utgår från ett länsperspektiv var andelen som hade arbete i Värmland två år efter avslutade studier från Karlstads universitet 44,3 procent, också en ökning med två procentenheter sedan året innan.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Arbete i Karlstadsregionen 2 år efter examen - - 30,2 32,1 -

Arbete i Värmland 2 år efter examen - - 42,3 44,3 -


Under 2018 intensifierades arbetet med studentfrågor i kommunen, främst genom den handlingsplan med 18 aktiviteter som togs fram genom en workshop tillsammans med Karlstads universitet. I handlingsplanen, som sträcker sig från år 2018 till 2020, finns aktiviteter såsom att vi tillsammans ska


arbeta för att genomföra gemensamma marknadsföringsinsatser för att locka presumtiva studenter, anordna workshops mellan arbetsgivare i regionen och studenter vid universitetet, göra studenterna mer synliga i centrum och titta på möjligheterna till ett eget traineeprogram. Vi har genomfört insatser för att kunna bli utsedd till ”Årets studentstad 2020/2021”.

Karlstad ska ha ett gott företagsklimat

Målet delvis uppnått 4. God utbildning för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

För att ta reda på vad företagarna i Karlstad tycker om företagsklimatet följer vi två olika undersökningar. Den ena är en servicemätning som visar hur nöjda de företagare är, som under året på något sätt varit i kontakt med kommunen. Samtidigt som vi har reella försämringar inom alla delområden i undersökningen skulle det sämre totalresultatet till viss del kunna förklaras med att vi inte har rapporterat in resultat för ett verksamhetsområde som annars brukar generera ett högt index (Markupplåtelse). Resultaten är därför inte helt jämförbara över tid, men som det ser ut nu har vi tappat från vad som bedömts som ett högt resultat till att hamna under medelvärdet som var 71 i 2017 års undersökning.

Den andra undersökningen vi följer är en attitydmätning, där ett urval av alla företag i kommunen som har anställd personal får lämna ett omdöme om kommunens företagsklimat, oavsett om de varit i kontakt med kommunen eller inte. År 2018 ser vi i den mätningen istället en viss förbättring och då vi förbättrat oss i större utsträckning än andra kommuner har vi också klättrat i ranking från 74 till 64 av 290 kommuner totalt.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjd-Kund-Index företagande (NKI 0-100) - 71 74 69 -

Företagarnas omdöme om kommunens företagsklimat (betyg 1-6) - 3,54 3,47 3,49 3,65

Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL, respektive Svenskt näringsliv. NKI-värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan (SKL).

Bryter vi ner resultaten i kundnöjdhetsmätningen ser vi att vi får högst omdöme för området Bemötande. Minst nöjda är företagarna med området Bygglov. Det här mönstret är inte unikt för Karlstad, utan speglar i stort hur det ser ut i hela landet. Undersökningen rekommenderar att effektiviteten (förkortade handläggningstider) prioriteras vid förbättringsarbete. I syfte att åstadkomma detta testar och utvärderar vi nya arbetssätt för bygglovsprocessen som ska leda till bättre effektivitet och större kundnöjdhet. Företag som hör av sig till kommunen får lotsning via "Företagsservice", en tjänst som vidareutvecklats under året vad gäller samordnad handläggning, i syfte att underlätta för företag som söker tillstånd. Tjänsten har också vidareutvecklats till att nu även innehålla evenemangsservice. Samtidigt pågår utvecklingsarbete på webbplatsen med målet om att tydligare information kan bidra till fler kompletta ärenden, vilket i sin tur även det kan förkorta handläggningstiderna.

En annan parameter vi utgår från när vi bedömer företagsklimatet är hur många nya företag som startats. Antalet nystartade företag per invånare har minskat, en utveckling som gäller både nationellt och i Karlstad.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Antal nystartade företag per tusen invånare (etableringsfrekvens) 10,3 10,5 9,6 9 -

Källa: Tillväxtanalys. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Företagandet berörs av villkor som är relaterade till beslut som tas på nationell nivå, vilket kan ha påverkat nedgången både för Karlstads kommun och för riket som helhet. I Karlstad är det många som


startar UF-företag under sin gymnasietid. 47 procent av alla som tar studenten har haft ett UF-företag, vilket är en hög siffra.

En utmaning för både näringslivet och det offentliga är att hitta kompetent arbetskraft. Under året har kompetensförsörjning för kommunens alla arbetsgivare uppmärksammats genom att vi deltagit i arbetsmarknadsforum, Match-to-job och andra samverkansgrupper.

För att attrahera nya företag och underlätta för befintliga att expandera behövs verksamhetsmark i attraktiva lägen på olika geografiska platser och med differentierade storlekar och förutsättningar. Det är viktigt att det finns verksamhetsmark i olika skeden och en markreserv som motsvarar både nuvarande och framtida etableringsbehov. Under året har detaljplaner antagits som möjliggör 34 000 kvm kontor, bland annat i kvarteret Fanfaren, och hotell i Haga.

Dialog med kommunens befintliga företag har främst skett genom ett 70-tal företagsbesök tillsammans med våra kommunalråd. Vi har också regelbunden kontakt med och nätverkar i företagens egna organisationer. I kommunens eget forum, näringslivsrådet, diskuteras aktuella och viktiga frågor för företagen. Ett antal företagsbesök har gjorts för att uppmärksamma mikroföretag och nyetableringar. Kommunen är med och stöttar i olika nätverk och organisationer som arbetar med att hjälpa nya företagare. Deltagande, lokalisering, samt medfinansiering av inkubatorverksamhet för att stimulera företagsidéer är viktiga delar på vägen mot att nya företag skapas. Vi arbetar proaktivt inom ramen för samarbetet Karlstads Business Region med att marknadsföra oss som en attraktiv region för etableringar.

Karlstadsborna ska ha goda möjligheter att försörja sig själva

Målet delvis uppnått 1. Ingen fattigdom 4. God utbildning för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

En förbättrad arbetsmarknad gör att andelen som har ett förvärvsarbete ökar och andelen som går arbetslösa minskar. Dock ser vi att de som befinner sig lite längre från arbetsmarknaden och hamnar inom kommunens försorg inte har riktig samma positiva utveckling.

Om vi tittar på förvärvsfrekvensen, andelen av befolkningen som förvärvsarbetar, ser vi att den har ökat stadigt de senaste åren och 2017 var 78,5 procent av befolkningen i Karlstad i åldern 20–64 år förvärvsarbetande. Motsvarande värde för riket var 79,1 procent. Bland våra jämförelsekommuner och riket hade Karlstad den största ökningen av andelen förvärvsarbetande mellan 2016 och 2017, en ökning med 0,8 procentenheter. Rikets ökning var på 0,5 procentenheter. Förvärvsfrekvensen i Karlstad 2017 var 0,5 procentenheter högre för männen än för kvinnorna (78,7 för män och 78,2 för kvinnor). Det skedde en ökning från året innan för båda könen men ökningen var större för männen som tidigare låg lägre än kvinnorna.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel förvärvsarbetande av befolkningen 20-64 år 75,7 76,8 77,7 78,5 -

- kvinnor 75,7 76,9 77,8 78,2 -

- män 75,7 76,7 77,6 78,7 -


I Karlstad drabbades unga förvärvsarbetande i åldern 20–24 år hårdast av finanskrisen 2008–2009. Därefter har de unga haft den största ökningen av andel förvärvsarbetare sett över tid fram till den senaste mätningen 2017. Gruppen unga utrikes födda har inte riktigt hängt med i ökningstakten de senaste åren. Det skulle kunna bero på att gruppen utrikes födda har förändrats i sammansättningen genom att många nyanlända kom 2015. Karlstads utveckling för de utrikes födda ligger ändå i linje med rikets.

Andelen biståndsmottagare ökade marginellt 2017 jämfört med 2016 men ligger ändå på en lägre nivå än under 2012 till 2015. Till skillnad mot Karlstad hade de flesta av jämförelsekommunerna och riket


en minskning av andelen biståndsmottagare. Orsaken till detta är inte helt tydlig, men det vi kan se i Karlstad är att utslagningseffekterna hos redan marginaliserade grupper ökar.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel biståndsmottagare av befolkningen 18+ år 4,6 4,5 4,3 4,4 -

Källa: Socialstyrelsen. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Om vi tittar på arbetslösheten totalt sett i åldersgruppen 16–64 år samt unga arbetslösa 18–24 år ligger Karlstads utveckling i linje med riket; arbetslösheten fortsätter att minska. Dessutom närmar sig Karlstad rikets något lägre nivå allt mer. Andelen arbetslösa män minskar mer än andelen arbetslösa kvinnor, men männens arbetslöshet har också legat på en högre nivå över tid än kvinnornas. Andelen arbetslösa kvinnor i Karlstad 2018 var 6,4 procent och andelen arbetslösa män var 7,3. Motsvarande siffror för riket var 6,8 procent (kvinnor) och 7,2 procent (män).

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel arbetslösa av befolkningen 16-64 år 8,3 8,0 7,7 7,3 6,8

- kvinnor 7,6 7,2 6,9 6,6 6,4- män 9,0 8,7 8,6 8,0 7,3

Källa: Arbetsförmedlingen

Projektet "Insteg Karlstad" är till för att stötta personer som är på väg att lämna den så kallade etableringsperioden (den tid nyanlända deltar i program via Arbetsförmedlingen för att etablera sig på arbetsmarknaden) och kanske behöver mer stöd för att närma sig ett arbete och utbildning än vad arbetsförmedlingen kan ge. Här erbjuds individuellt anpassade insatser som samordning, friskvård, samhällsinformation, arbetsträning och praktik. Arbetsmarknadsanställningar kan även vara ett verktyg i "Insteg Karlstad" när man är redo för det. Karlstad deltar också, som en av 27 kommuner i landet, i ett SKL-projekt för att minska långvarigt biståndsberoende.

Kommunen deltar i ett treårigt ESF-projekt, Värmland tillsammans, där kommunens vuxenutbildning särskilt ansvarar för att utveckla åtgärder inom utbildningens i svenska för invandrare, sfi, för den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden. Kommunen har även utvecklat en yrkes-sfi med kockutbildning, vilket innebär att individer påbörjar en gymnasial yrkesutbildning redan under tiden på sfi. Utbildningsplikten som infördes 2018 innebär att vuxeneleverna har heltidsundervisning och att vägen till egen försörjning kortas. Karlstad är en av få kommuner i Sverige som lyckats starta upp detta under 2018.

För att så få Karlstadsbor som möjligt ska hamna i ekonomiska svårigheter anordnar kommunens konsumentrådgivning kvalificerad rådgivning i konsumenträtt och ekonomi, både genom enskild rådgivning och planerade informationsinsatser. Under 2018 uppgick antalet kontakttillfällen till 3 348 och 38 föreläsningar hölls med totalt 844 deltagare.

Under året har samarbeten inletts mellan några förvaltningar inom kommunen och Jobbcenter kring "200-jobb". Arbetet har startats med några personer och ambitionen är att successivt öka antalet. Ett exempel är "Skog och friluftsliv" som sedan tidigare bedriver en verksamhet ute på Kroppkärrs gård med en stark social prägel, främst inom naturvårdssektorn och inom snickeri. Där sysselsätts totalt ett trettiotal personer.

Karlstadsborna ska ha tillgång till goda och hållbara kommunikationer

Målet uppnått 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen

För att Karlstadsborna ska ha goda och hållbara kommunikationer satsar kommunen bland annat på att förbättra kollektivtrafiken genom snabbusslinjen Karlstadsstråket. Även åtgärder för att förbättra cykelvägnätet har vidtagits.


När det gäller nöjdheten med kommunikationer överlag visar SCB:s medborgarundersökning att nöjdheten minskat något i den senaste undersökningen, jämfört med året innan, från index 73 till 71. Det är framförallt männens nöjdhet som har minskat men även kvinnornas nöjdhet minskade något. Index för män var 69 och för kvinnor 73. Vi tror att det delvis kan bero på att framkomligheten varit begränsad på flera ställen i de centrala delarna av Karlstad under 2018 på grund av utbyggnaden av bland annat snabbusslinjen.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Nöjdhet med kommunikationer, Index 0-100 73 75 73 73 71

- kvinnor 73 78 75 74 73- män 72 72 72 72 69


Vid undersökningen 2018 låg Karlstad fortfarande bra till jämfört med övriga deltagande kommuner, men tappar lite i ranking jämfört med 2015 då vi delade första plats med ett par andra kommuner. Bland jämförelsekommunerna har vi fortfarande högst värde. Medelvärdet för deltagande kommuner 2018 låg på 60. Kommunen med det högsta indexet hade 76, den med det lägsta hade 37. Det har inte varit speciellt stora förändringar i resultaten mellan åren om vi tittar på respektive delfråga. Nöjdheten när det gäller tillgången till förbindelser för längre resor är den delfråga som ligger lägst inom området kommunikationer hade medelbetyget 6,8 på en tiogradig skala. Den delfråga som sjunkit mest sedan 2015 är nöjdheten med möjligheten att enkelt transportera sig med bil, vilket kanske inte är så konstigt när vi aktivt planerar för ett minskat bilåkande i de centrala delarna.

När det gäller bussresandet med Karlstadsbuss hade första delen av 2018 en mycket positiv utveckling av antalet resor, men det skedde en betydande nedgång redan i maj, då det fina vädret kom. Sommarens långa period av fint väder gav ett minskat bussresande även under juni, medan juli och augusti ändå blev ganska bra, mycket beroende på sommarlovskorten som delades ut till skolungdomar. Även en fin höst gjorde antagligen att resandet minskade. Det blev en ganska stor minskning på 30-dagarskort och även skolkorten blev hårt drabbade. Att det blev många lovdagar kring jul märktes också tydligt då december månad inte kom upp i vanlig nivå. Sammantaget fick Karlstadsbuss en blygsam resandeökning över hela året med 0,2 procent.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018*

Antal bussresor med Karlstadsbuss 6 500 334 6 712 992 6 827 089 7 035 078 7 046 412

Antal bussresor per invånare (Karlstadsbuss) 94 96 96 98 96

Nöjd-Kund-Index 0-100 (Kollektivtrafikbarometern) 84 84 83 84 83

Källa: Region Värmland och SCB (egen bearbetning) samt Kollektivtrafikbarometern. *Tidsseriebrott från och med 2018, då det geografiska området som Karlstadsbuss trafikerar utökades till att omfatta, förutom Karlstads och Skåre tätorter, även Alsters tätort. Bussresandet är uträknat på antal boende inom trafikeringsområdet.

Karlstadsbuss har en marknadsandel på 24 procent (kollektivtrafikresor) av samtliga resor med motorburen trafik. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan året innan och är en av de högsta i landet. Kvinnor nyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än män, 27 procent respektive 21 procent, sett till samtliga genomförda resor med motorburen trafik. 59 procent av kvinnorna och 51 procent av männen uppger att de reser regelbundet med kollektivtrafik, totalt 55 procent. Även när det gäller nöjdhet ligger Karlstadsbuss i topp jämfört med övriga aktörer på marknaden. Kvinnornas nöjdhet har varit stabil sedan 2015 medan männens index fluktuerat från år till år.

Kommunen arbetar aktivt för att kollektivtrafiken ska bli både snabbare, effektivare och tillgänglig för fler personer. Under 2018 blev Karlstadsstråkets första etapp klar och den nya snabbusslinjen mellan Stora Torget och Ruds bytespunkt började trafikera gatorna i mitten av december. Snabbusslinjen trafikeras av miljövänliga eldrivna ledbussar med hög komfort och tillgänglighet samt med fler platser för resenärer. Ett antal nya moderna hållplatser har också skapats kring denna linje. Stadslinjenätet


utökades också till att även omfatta Alster under 2018. Sommarlovskorten är en aktivitet som genomförts i syfte att ge ungdomar möjlighet att resa gratis till jobb och aktiviteter under sommarlovet, vilket har omfattat skolungdomar i grundskolan till och med årskurs 2 på gymnasiet. Sommarlovskortet pågick under juni till augusti och under den perioden gjordes cirka 260 000 resor.

Några aktiviteter har genomförts under året i syfte att förbättra för gång- och cykeltrafiken. Bland annat har en del av gång- och cykelvägen till och i Skåre fått ny asfalt, en ny gång- och cykelväg mellan Randviken och Skutberget har färdigställts och även på Lorensberg har en gång- och cykelbana anlagts för att knyta ihop befintligt stråk längs Folkebogatan.

När det gäller tågtrafiken har bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB under 2018 presenterat ett business case som visar på hur en framtida förbindelse som möjliggör mindre än 3 timmar restid kan förverkligas till 2030. Under året har också Trafikverket påbörjat ombyggnationen av Värmlandsbanan i syfte att förbättra kapaciteten på järnvägen. I den första etappen byggs delen Pråmkanalen ut till dubbelspår.

När det gäller flyget vid Karlstads Airport minskade antalet passagerare med 9 procent i förhållande till 2017. En bidragande orsak till minskningen var att Nextjet AB, som bedrivit linjetrafik till Arlanda, i maj meddelade att företaget gått i konkurs. I september återupptog Air LEAP AB flygtrafiken till Arlanda, dock med färre antal turer än sin föregångare. Det har heller inte funnits någon reguljärtrafik till Alicante under året. Däremot har flygplatsen haft mer charter än vanligt. Under året har en plan för den långsiktiga utvecklingen av flygplatsområdet tagits fram och beslutats om. Planen ska även användas i bolagets arbete med att locka etableringar till flygplatsen. Några tidiga resultat av planen är bland annat byggandet av en större privat hangar i norra banänden, ny lokalisering av ambulanshelikopterverksamheten samt att arbete med en utbyggnad av flygplatsen har påbörjats.

Inom kommunikationsmålet kommer även Karlstadsbornas tillgång till bredband in. En fortsatt bredbandsutbyggnad med ambitionen 100 procent anslutna fastigheter är nyckeln för att ge Karlstadsborna ökade möjligheter att jobba på distans och sköta andra ärenden via bredbandsuppkopplade enheter. Det bidrar till ett minskat resande, stärker företagsklimatet och förbättrar möjligheten att leva och bo i hela kommunen. När vi fyller nätet med utbud och tjänster skapar vi förutsättningar för ett ökat nyttjade av e-tjänster. Fiberuppkoppling kommer i framtiden att vara lika nödvändig som en el- eller vattenanslutning.

Vi mäter andel hushåll som har tillgång till fast bredband på minst 100 Mbit/s. Dock visar inte måttet hur stor andel som verkligen är uppkopplade. För att se hur landsbygden hänger med i den utbyggnadstakt som kommunen har totalt, följer vi även utvecklingen inom glesbebyggda områden. Totalt sett har 84,2 procent av hushållen bredband med en hastighet på minst 100 Mbit. Motsvarande värde för riket är 78,5 procent. För landsbygden är siffran 39,6 procent i Karlstad och 31,1 procent i riket.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel hushåll i Karlstads kommun med bredband (100 Mbit) 66,9 78,4 81,4 84,2 -

- Andel i Karlstads glesbebyggda områden 12,1 24,9 25,6 39,6 -

Andel hushåll i riket med bredband (100 Mbit) - - - 78,5 -

- Andel i rikets glesbebyggda områden - - - 31,1 -

Källa: Post- och telestyrelsen, PTS. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Karlstads El- och Stadsnät bygger ut fibernätet i glesbygd med bidrag från Länsstyrelsen och ERUF och arbetar med olika förtätningskampanjer i tätort. Extra resurser har tillförts för att hantera markavtal i glesbygd och utveckling av nätet till ett robust nät i enlighet med Post- och telestyrelsens föreskrifter. Utveckling av innehållet i det öppna stadsnätet pågår hela tiden och nya tjänsteleverantörer tillträder i nätet.


Karlstads befolkning ska årligen öka med minst en procent

Målet uppnått 11. Hållbara städer och samhällen

Under 2018 ökade befolkningen i Karlstads kommun med 1 377 personer, en ökning med 1,5 procent, vilket är den största befolkningsökningen sedan kommunsammanslagningen på 1970-talet. Antalet invånare i kommunen den sista december 2018 var 92 497 personer.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Befolkningsökning i procent 0,6 1,0 1,1 1,0 1,5

Befolkningsökning i antal 564 895 953 922 1 377

Folkmängd 88 350 89 245 90 198 91 120 92 497

Antal födda 1 025 1 016 1 027 1 079 1 023

Antal döda 743 872 862 771 893

Födelseöverskott 282 144 165 308 130

Flyttnetto totalt 268 739 775 607 1 248

- varav övriga Värmland 281 458 248 304 605- varav övrgia Sverige -168 144 -19 -188 198

- varav utlandet 155 137 546 491 445

Källa: SCB

Totalt flyttade det in 6 181 personer till Karlstad under förra året, vilket är 281 personer fler än föregående år. Samtidigt flyttade 4 933 personer härifrån, vilket är 360 personer färre än föregående år. Det ger ett rekordstort flyttnetto med totalt 1 248 fler inflyttade än utflyttade. Av alla inflyttade var det drygt 2 522 personer flyttade in från övriga Värmland och 2 966 personer flyttade in från övriga Sverige. Från utlandet flyttade det in 693 personer under 2018.

Karlstads största flyttnetto kom från övriga Värmland med 605 personer fler som flyttade hit än härifrån, en ökning med 301 personer jämfört med föregående år. Flyttnettot från övriga Sverige, innebar 198 fler inflyttade än utflyttade. Det senare kan jämföras med föregående års flyttförlust gentemot övriga Sverige, då det istället var 188 fler som flyttade ut än in.

Den största påverkan på befolkningsökningen för Karlstads del är att det flyttar in betydligt fler personer från övriga Värmlandskommuner än som flyttar åt andra hållet (till övriga Värmland). De tre senaste åren har även flyttnettot från utlandet varit betydlig högre än tidigare med cirka 400-500 fler inflyttade än utflyttade.

Den andra delen av kommunens befolkningsökning bestod av fler födda än döda. Under 2018 föddes 1 023 barn och 893 personer dog. Det är något färre födda än året innan och fler personer som dött, vilket innebär ett mindre födelseöverskott än året innan. Av den totala folkökningen i Karlstad 2018 berodde ungefär 44 procent på flyttningsöverskott från övriga Värmland, 32 procent på flyttningsöverskott från utlandet, 14 procent på flyttningsöverskott från övriga Sverige och 10 procent på födelseöverskottet.

Vid en jämförelse med övriga kommuner i Sverige har Karlstad tappat en placering och hamnar nu på en 23:e plats med sin folkmängd. Det var Växjö som passerade Karlstad och de har nu 70 fler invånare än Karlstad.

För att nya Karlstadsbor ska känna sig välkomna och hemma i Karlstad skickas tidningen Ny i stan samt välkomsthäftet Testa Karlstad ut till alla nyinflyttade. Dessutom har en film tagits fram som beskriver hur det kan vara att leva och bo i Karlstad. Även inflyttarsidorna på Karlstad.se har förnyats.

För att man ska kunna bo och leva även i Karlstads kommuns mindre tätorter och på landsbygden har kommunen tagit fram ett underlag till en kommunal serviceplan med fokus på de mindre tätorterna. Planen kommer fungera som underlag för möjligheten att söka statliga bidrag för att behålla servicen i glesbygden och för framtida utveckling.


Även byggvisioner för de mindre tätorterna har tagits fram, vilket har som målsättning att finna attraktiva lägen där det är möjligt att bygga bostäder. En arbetsgrupp har bildats och workshops samt dialogmöten med medborgare och företag har hållits under året. En ort ses över varje år och först ut har Väse varit. Kommunen har även haft samarbete med Landsbygdsrådet som har arbetat med temat boende och byggande på landsbygden. Kommunen har även haft löpande dialog med näringsidkare, utvecklingsgrupper och skolornas rektorer i de mindre tätorterna.

En miljösmart kommun

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelseKarlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv livsmiljö som märks i olika sammanhang. Vi är föregångare och innovativa i arbete med att stimulera en ekologisk och hållbar utveckling. Tillsammans med alla som bor i Karlstad jobbar vi med att skapa en bra och hållbar kommun. Målet med vårt miljöarbete är att Karlstad både ska kunna växa och bli större och samtidigt vara miljömässigt hållbar. Miljö handlar om hälsa och livskvalitet som alla ska ha möjlighet till. Vi sätter miljöfrågorna högt på agendan och arbetar för att skapa ett bra liv för alla som bor och vistas här.

Inom målområdet En miljösmart kommun finns fem övergripande mål. Vår bedömning är att ett av målen har uppfyllts, medan fyra av dem är delvis uppfyllda eftersom läget på de indikatorer som används är oförändrade.

Utsläppen av växthusgaser inom Karlstads kommuns geografiska gränser har halverats sedan år 1990, och har minskat kontinuerligt de senaste åren i varierande takt. Minskningen kan främst härledas till utfasning av olja för uppvärmning, övergång till värmepumpar och fjärrvärme samt åtgärder inom industrin. Transportsektorn står idag för hela 54 procent av utsläppen inom Karlstads gränser och har ökat något under 2018. Resor med personbil står för den största delen (64 procent) av dessa utsläpp. Bussåkande och cykling ökar visserligen mer i Karlstad än vad det gör i övriga landet, vilket är mycket positivt. Men bilåkandet minskar inte i samma utsträckning. Trafiken är också den största källan till luftföroreningar. I Karlstad har luften under de senaste årtiondena blivit allt bättre, men det finns fortfarande en hel del föroreningar som måste minska.

20 procent av kommunens yta täcks av vatten, som nyttjas för såväl friluftsliv som till dricksvatten. Vårt dricksvatten håller en fortsatt mycket hög kvalitet, men flera vattendrag inom kommunen är övergödda. Det orsakas främst av utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp, och det pågår aktiviteter för att komma tillrätta med detta.

Karlstadsbornas nöjdhet med tillgången till parker, grönområden och natur är fortsatt på en hög nivå, och kommunen lägger stor vikt vid denna fråga i stadsplaneringen. Kommuninvånarna visar ett allt större intresse för cirkulär ekonomi och andrahandshandel, och kommunen arbetar i en rad projekt för att stödja utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion.

Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun

Målet delvis uppnått 7. Hållbar energi för alla 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen

Tidningen Aktuell hållbarhet genomför årligen en ranking där kommunernas miljö- och klimatarbete jämförs. I den senaste mätningen kom Karlstad på 5:e plats, vilket innebär att den genomsnittliga placeringen de 10 senaste åren är plats 8. Karlstad är därmed en av de kommuner som har högst genomsnittliga placering.

Utsläppen av växthusgaser inom Karlstads kommuns geografiska gränser har halverats sedan år 1990, och har minskat kontinuerligt de senaste åren i varierande takt. Utsläppen omfattar transporter,


energiproduktion, jordbruk, industri, arbetsmaskiner, produktanvändning och avfallshantering. Minskningen kan främst härledas till utfasning av olja för uppvärmning, övergång till värmepumpar och fjärrvärme samt åtgärder inom industrin.

Konsumtionsbaserade utsläpp är svårare att följa upp men är med stor sannolikhet betydligt större och minskar i mycket lägre takt jämfört med utsläppen inom kommunens gränser.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Växthusgaser, geografisk avgränsning 3,3 3,2 3,0 - -

Växthusgaser, konsumtionsbaserad avgränsning 10,9 - - - -

Källa: RUS (Regional Utveckling och Samverkan) respektive REAP/Miljöförvaltningen. Värden för 2017 och 2018 har ännu inte publicerats hos källan (geografisk avgränsning). Växthusgaser mäts i koldioxidutsläpp per person och år.

Transportsektorn står idag för hela 54 procent av utsläppen inom Karlstads gränser och har ökat något under 2018. Resor med personbil står för den största delen (64 procent) av dessa utsläpp.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Körsträcka med bil (mil per person och år) 666 669 679 673 -

Källa: RUS (Regional Utveckling och Samverkan). Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Körsträckan med bil per person och år ligger på en fortsatt hög nivå inom kommunen, minskningen 2017 är endast marginell. Bussåkande och cykling ökar visserligen mer i Karlstad än vad det gör i övriga landet, vilket är mycket positivt. Men bilåkandet minskar inte i samma utsträckning.

I nya och pågående planuppdrag studeras alltid frågor som rör kollektivtrafik, för att förbättra framkomligheten i framtida projekt. Inriktningen är att andelen resor med bil ska minska och hållbara transporter ska öka, såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik. Under året har fyra elbussar börjat trafikera det nya Karlstadsstråket och framledes planeras för ytterligare eldrivna fordon. Ett nytt miljötillstånd för Sjöstads avloppsreningsverk innebär att mer slam nu kan tas emot för rötning, vilket i förlängningen innebär att produktionen av fordonsgas kan ökas.

Internt inom kommunens verksamheter har arbetet fortsatt för att minska elanvändningen i kommunens lokaler, bland annat med åtgärder för att öka andel el från sol. Äldre tjänstefordon som inte drivs av fossilfritt bränsle byts löpande ut, och en informationskampanj har bedrivits för att öka andelen tankad gas i kommunens hybridbilar. För den samordnade varudistributionen har antalet beställningar under 2018 ökat med 12 procent jämfört med föregående år och tack vare ruttoptimering har antalet körda kilometrar minskat med 5 procent. Kommunen har också förbättrat rutinerna för att identifiera upphandlingar där skärpta miljökrav behöver ställas.

Förberedande arbete inför den nya översiktsplanen har pågått under året, och målet är att den ska gå i riktning mot ett mer hållbart samhälle inom ramen för strategisk plan och med stöd av Agenda 2030.

Klimatfrågan har identifierats som en av vår tids största utmaningar, bland annat i FN:s Agenda 2030 samt klimatpanelen IPCC. Att uppnå ett fossilfritt Karlstad blir en av de största utmaningarna vi har att hantera kommande decennier. Även om kommunen vidtagit åtgärder som gett goda resultat under året så kan det mot bakgrund av detta inte anses att målet har uppfyllts.

Luften och vattnet i Karlstad ska vara så rent att människor och miljö inte skadas

Målet delvis uppnått 2. Ingen hunger 6. Rent vatten och sanitet

I Karlstad har luften under de senaste årtiondena blivit allt bättre, men det finns fortfarande en hel del föroreningar som måste minska. Hos oss, som i de flesta kommuner, är trafiken den största källan till luftföroreningar. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, och avgaserna


bidrar till att marknära ozon bildas. Dieselfordon står för en betydande andel av kvävedioxidutsläppen, och antalet dieselfordon ökar för varje år. Slitage från dubbdäck samt sandning har stor påverkan på partikelhalten i luften, men väder och vindförhållanden medverkar också till att halterna varierar lite mellan åren. Utvecklingen bör därför ses som en trend över längre tid.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Kvävedioxidhalt i luft (årsmedelvärde, µg per m3) - - - 21,9 20,9

Partikelhalt (PM10) i luft (årsmedelvärde, µg per m3) 17,7 18,5 - 15,0 17,9

Källa: Miljöförvaltningen

Det pågår en rad aktiviteter för att minska luftföroreningarna. Olika tekniker av gatuunderhåll och halkbekämpning testas och utvärderas, och under 2018 upphandlades ett parkeringsledningssystem för centrala Karlstad. Detta förväntas minska söktrafiken till lediga parkeringsplatser och därmed bidra till bättre luftkvalité. Positivt är att motorer blir allt effektivare och att nya mindre miljöskadliga bränslen utvecklas. Dock ökar trafikmängden hela tiden, vilket påverkar utvecklingen negativt.

Under 2018 utfördes ett test på en av Karlstads mest trafikerade gator, i syfte att binda damm och partiklar i luften i ett läge när dessa halter är höga. Kommunen lade ut en svag blandning av saltlake på vägbanan, vilket visade sig halvera mängden partiklar. Testet utvärderas och kommer att kunna utökas under 2019. Kommunen informerar också regelbundet om effekterna av dubbdäcksanvändning, och en utförd inventering visar att användandet minskar.

20 procent av kommunens yta täcks av vatten som vi nyttjar för såväl bad, båtliv och fiske. Dessutom hämtar vi vårt dricksvatten från Vänern. Ett rent vatten är viktigt, men flera vattendrag, främst i kommunens södra delar, är övergödda. De största utsläppen till våra vattensystem sker idag från jordbruk och enskilda avlopp. Ett sätt att mäta detta är att kontrollera fosforhalten.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Flöde av fosfor i vattendrag, ton per år 7,5 4,9 5,9 6,5 -

Källa: Miljöförvaltningen/SYNLa. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Fosforhalten varierar med regnmängderna och utifrån detta görs bedömningen att det inte har skett någon stor förändring över åren. Det kan dock noteras att det målvärde som kommunen tidigare har arbetat mot (max 5,5 ton per år) har överskridits i flera år.

Åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen och komma tillrätta med övergödningen. Kommunalt avlopp byggs ut till befintliga områden med enskilda avlopp vilket ökar reningen och flyttar utsläppspunkten av avloppsvatten till en ej övergödd recipient. Det renade avloppsvattnet från Sjöstads reningsverk leds ut mot Vänerviken och Hammarösjön vilken har hög status med avseende på näringsämnen. Inventering av avlopp utförs inom avrinningsområdet till sjöar och vattendrag med övergödningsproblem. Avlopp som är anlagda före år 1987 samt permanentboenden med okänt avlopp prioriteras. Samtidigt pågår en inventering av lantbruk i Alsterälvens avrinningsområde.

Arbetet med att uppdatera skyddet för vattentäkterna i Mellerudstorp och Törne pågår. De mindre anmälningspliktiga avloppsreningsverken har klarat sina utsläppsvärden medan övriga avloppsreningsverk har klarat krav i gällande villkor med undantag för ett överskridet riktvärde för Sjöstads avloppsreningsverk (månadsmedelvärde för fosfor i mars).

Karlstadsborna och miljön ska inte påverkas negativt av skadliga ämnen

Målet uppnått 3. Hälsa och välbefinnande 12. Hållbar konsumtion och produktion

Skadliga ämnen finns i varor, byggnader och som kemiska produkter. De omfattar väldigt många områden och påverkas från många olika håll. De är ofta långlivade och sprids till olika områden i miljön. Det krävs en bred, effektiv samverkan för att minimera och fasa ut dessa ämnen. Indikatorn som används är dock alltför snäv för att kunna representera den totala måluppfyllelsen för detta


svårmätbara mål. Det kan dock konstateras att tack vare satsningar från enskilda förvaltningar och bolag har kommunens kemikaliearbete utvecklats mycket positivt de senaste åren.

De kemikalier som spolas ut i kommunens avlopp kommer från exempelvis industrier, biltvättar och sjukhus. Men också från hushållens användande av hygienartiklar, mediciner, städ- och tvättprodukter. Kemikalierna hamnar hos reningsverken, där en viss del bryts ner. Men större delen av tungmetallerna hamnar i slammet och mäts därför i denna indikator. Sett över tid kan indikatorerna uppvisa en positiv trend. Det kan dock noteras att halten bly i avloppsslam var mycket högt vid årets sista mätning, vilket påverkade hela årsmedelvärdet negativt. Under årets tidigare mätningar var halterna dock normala. Orsaken till det höga utfallet i december har ännu inte identifierats och därför tas ingen hänsyn till måttet i denna uppföljning.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Bly i avloppsslam (mg per kg) 15,5 14,3 13,6 13,2 17,0

Kvicksilver i avloppsslam (mg per kg) 0,6 0,7 0,7 0,8 0,6

Kadmium i avloppsslam (mg per kg) 0,7 0,7 0,5 0,6 0,6

Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen. Måttet avser årsmedelvärde.

Ett ständigt förbättringsarbete pågår inom VA-verksamheten i syfte att förbättra slamkvaliteten både genom uppströms- och nedströmsarbete, och arbetssättet är certifierat enligt Revaq. Informationsinsatser sker löpande för att förhindra att skadliga ämnen släpps ut i avloppssystemet. Slamkvaliteten följs upp kontinuerligt och endast slam med metallhalter under specificerade gränsvärden får spridas som gödselmedel på åkermark. Totalt har 5 613 ton slam (produktionsår 2016 och 2017) spridits på åkermark under 2018.

Krav och uppföljning vid inköp och upphandling är ett viktigt arbetsområde för att effektivt påverka målet i positiv riktning. Under 2018 har ett aktivt arbete bedrivits för att få bort hälso- och miljöfarliga produkter inom förskolans verksamhet. Arbetet har handlat om allt ifrån att handla upp rätt produkter som innehåller mindre skadliga ämnen till att utbilda och informera personalen och upprätta handlingsplaner. Stort fokus har även lagts på att följa upp att rätt produkter köps in av verksamheten.

Vid nybyggnationer följs kriterierna för miljöbyggnad silver, såsom vid byggnationen av Rudsängens förskola. Vid ombyggnationer som till exempel på Västerstrandsskolan väljs miljövänliga alternativ i så stor utsträckning som möjligt, men som lägst följs kriterierna för miljöbyggnad brons.

Andelen ekologiskt brukad åker inom kommunen har ökat stadigt de senaste åren. Ett av motiven för ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen i jordbruket. Minskad kemikalieanvändning bidrar bland annat till att bevara den biologiska mångfalden av pollinatörer (bin och humlor), som är viktiga för att säkra framtida matproduktion.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel ekologiskt odlad åkermark inom kommunen 30,7 31,9 33,5 38,5 -

Källa: Jordbruksverket. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Karlstads kommun och Värmland ligger väldigt bra till jämfört med andra län när det gäller ekologisk odling. Kommunen ger förtur i kön och ett lägre arrende till bönder som driver ett ekologiskt jordbruk när vi tecknar avtal om jordbruksarrenden. Därutöver upphandlar kommunen ekologiska varor och uppmuntrar även Karlstadsbor genom kommunikationsinsatser att välja ekologiska varor. Indikatorns utveckling beror dock till största delen på faktorer som kommunen inte råder över.


Den biologiska mångfalden ska värnas och naturens värde för friluftslivet ska utvecklas

Målet delvis uppnått 2. Ingen hunger 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 15. Ekosystem och biologisk mångfald

Grönområden bidrar till att göra det attraktivt att bo och vistas i Karlstad och är en viktig faktor för att främja Karlstadsbornas hälsa. Tillgång till parker, grönområden och natur vägs in i samhällsplaneringen. Målet bedöms som delvis uppfyllt då våra indikatorer ligger på en bra men oförändrad nivå.

I kommunen finns idag 16 naturreservat och ett naturvårdsområde. Reservaten har olika syften såsom att värna friluftslivet, för att skydda en viss naturtyp eller för att skydda livsmiljön för någon specifik djurart.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel skyddad natur av kommunens landareal 3,13 3,10 3,10 3,13 -


Den skyddade landarealen i Karlstads kommun har under 2017 ökat med 34 hektar vilket gör att vi åter är uppe i samma nivå som år 2014. Minskningen 2015 orsakades av ombyggnaden av E18 vid Sörmon då 40 hektar av naturreservatet upphävdes. Som kompensation för minskningen planeras en utökning av reservatet mot öster, men denna har inte blivit genomförd ännu. Kompensationsåtgärder för vägbygget har också genomförts genom att sandhögar och tallstammar har lagts i den före detta grustäkten på Sörmon med syfte att gynna sandödla och andra sandlevande arter.

Bland jämförelsekommunerna finns både högre och lägre andel skyddad natur, men det noteras att alla har ökat sin andel över tid. I Karlstads kommun har dock andelen skyddad natur i stort sett varit oförändrad de senaste åren. Naturskyddsföreningen har vid två tillfällen rankat landets kommuner och delat ut utmärkelsen Bästa svenska naturvårdskommun. År 2014 hamnade Karlstad på plats 6 och år 2018 på plats 51.

Det pågår ett långsiktigt projekt för att bilda naturreservat av lövskogar utmed Ölman, med målsättningen att färdigställa detta under år 2019. Det finns därutöver kommunala uppdrag om att bilda naturreservat av I2-skogen och Skutberget. Inom I2-skogen inväntas dock en fördjupad översiktsplan och under året har beslut fattats om att avvakta med reservatsbildningen på Skutberget tills visionen för områdets framtida utveckling har fastlagts.

Utöver naturskyddsområden finns såväl större som mindre grönområden i stadsmiljön, och karlstadsbornas faktiska närhet till dessa grönytor mäts med några års mellanrum. Även Karlstadsbornas uppfattning om tillgången till parker, grönområden och natur undersöks regelbundet, och 2018 var utfallet betyget 7,8 på en 10-gradig skala. Det är ett högt resultat som står sig väl i jämförelse med andra kommuner.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel invånare som har ett grönområde inom 300 m - 77,4 77,4 - -

Nöjdhet med tillgång till parker, grönområden och natur (skala 0-10) 7,8 8,0 8,0 8,0 7,8

- kvinnor 8,0 8,3 8,1 8,1 7,9

- män 7,7 7,8 7,8 7,9 7,7

Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen respektive SCB:s medborgarundersökning. Den första indikatorn beräknas inte varje år och avser enbart invånare i Karlstads tätort.

Det som påverkar resultatet för indikatorn kan vara den upplevda sträckan, grönområdenas storlek,


utformning, innehåll och skötsel. Även ”trycket” på ett grönområde, det vill säga antal invånare per kvadratmeter, kan påverka den upplevda nöjdheten.

Kommunen vidtar åtgärder såsom att avsätta yta till park/natur alternativt överbrygga barriärer eller skapa genvägar i detaljplaner, planprogram och stadsdelsvisioner. Det pågår också ett arbete med att rusta upp och underhålla befintliga park- och naturområden. År 2005 och 2010 gjorde SCB undersökningar som mäter närheten till grönområden, och resultatet visar att Karlstad ligger högt i jämförelse med andra kommuner.

Konsumtionen i Karlstad ska vara resurssnål och hållbar

Målet delvis uppnått 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion

Konsumtionens hållbarhet kan på ett väldigt övergripande sätt beskrivas utifrån två aspekter: hur mycket som konsumeras och hur hållbart det som konsumeras är. Vi bedömer att detta mål är delvis uppfyllt då två av de indikatorer som används visar en negativ utveckling, samtidigt som en rad insatser genomförts under året som bidrar till måluppfyllelse.

Indikatorn hushållsavfall beskriver ganska väl resurseffektiviteten och samhällets förmåga att minimera avfallsmängder.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Kilo hushållsavfall per person och år 508 520 509 499 -

Källa: Avfall Sverige. Värdet för 2018 har ännu inte publicerats hos källan.

Sett över en längre tidsperiod har avfallsmängderna följt den ekonomiska tillväxten (god ekonomi ger högre konsumtion och mer avfall). Som exempel var nivån relativt låg i kölvattnet av finanskrisen år 2010, men har sedan ökat under efterföljande år. Det är därför intressant att notera att 2017 års avfallsmängder har sjunkit till samma nivå som 2010, trots att vi nu har en stark ekonomisk konjunktur.

Att avfallsmängderna avstannat de senaste åren beror antagligen på en bredare samhällstrend mot cirkulär ekonomi och konsumenters kraftigt ökade intresse för andrahandshandel. Flera nya verksamheter som främjar avfallsförebyggande har också utvecklats i Karlstad på sistone, en del av dem med stöttning från kommunen, vilket verkar ha fått effekt. Karlstads avfallsmängder ligger dock över såväl det nationella snittet som utfallet för de flesta av våra jämförelsekommuner. En förklaring kan vara att Karlstad inte har något passersystem som hindrar företagare eller boende i andra kommuner att lämna avfall. Det finns dock planer på att införa ett sådant, och när det är klart kan vi förvänta oss ett lägre resultat. Kommunens nya avfallsplan som arbetades fram under 2018 har också till syfte att stödja en minskning av avfallet.

Karlstad deltar i ett nationellt tvåårigt projekt (Sharing Cities) som syftar till att minska klimatpåverkan genom att utveckla delningsekonomin i små och medelstora städer. Projektet ska minska påverkan från konsumtionen genom att öka möjligheterna att låna, hyra, skänka och byta till exempel varor, lokaler, transporter och tjänster. Under 2018 testades det för första gången att sälja ut byggmaterial från en av kommunens förskolor i samband med renoveringsarbeten. En förhoppning med projektet är att sätta Karlstad på kartan när det gäller delningsekonomi och att Karlstad blir en föregångare på området.

Hållbarheten hos det som konsumeras är svårare att mäta. Eftersom livsmedel har en särskilt stor miljöpåverkan har dock kommunens inköp studerats. Till 2017 skedde en klar förbättring ur ett hållbarhetsperspektiv, men ökade livsmedelspriser ledde till en nedgång år 2018.


Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Andel miljö- och etiskt märkta livsmedel av kommunens totala livsmedelsinköp - - 29,5 32,6 31,3

Källa: Barn och ungdomsförvaltningen (Hantera Livs)

Inom ramen för projektet Klimatsmart mat har måltidsverksamheten minskat klimatpåverkan från kött med drygt 40 procent och matsvinnet med 34 procent sedan projektets start 2015. Under våren har ett arbete påbörjats med att klimatberäkna en del maträtter som serveras. Fyra matsvinnsmätningar har gjorts under året på samtliga skolor och förskolor.

Skolmåltidsverksamheten har tillsammans med Region Värmland och sju andra kommuner i Värmland arbetat med ett projekt kring närproducerade och ekologiska livsmedel, där kockarna besökt gårdar, lärt sig om råvarorna och utifrån detta tagit fram en receptsamling. Kokboken "Nära mat till många gäster" har rönt stor uppmärksamhet i hela landet.

Medborgarundersökningens index för miljöarbete baseras på Karlstadsbornas uppfattning om kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt, vilket mäts regelbundet. Vi har sett en positiv utveckling under ett antal år, men den positiva trenden bröts 2018 då vi såg en nedgång av Karlstadsbornas nöjdhet.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Miljöarbete (Index 0-100) 63 65 67 67 63

- kvinnor 65 66 67 68 63

- män 61 63 66 66 62

Källa: SCB: medborgarundersökning

Kommunen har nu övertagit driften av Fritidsbanken, vilket är en verksamhet som återanvänder framförallt sportutrustning som lånas ut till allmänheten. Under året lanserades också Återbrukskartan på karlstad.se. Kartan gör det enkelt att hitta verksamheter såsom skräddare, antikvariat, skomakare, secondhandbutiker, det vill säga de som gör det möjligt att återbruka istället för att köpa nytt. I maj firade Karlstad 10 år som Fairtrade city med en rad aktiviteter som lyfte fram hållbarhetsfrågorna. Sundstabadets caféverksamhet har under året använt appen ResQ, där överbliven mat annonseras och säljs till reducerat pris vid stängning.

En attraktiv arbetsgivare

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelseKarlstads kommun ska ha ett hållbart ledar- och medarbetarskap. Vår uppgift är att ge Karlstadsborna bästa tänkbara tjänster och service. Karlstadsbornas bedömning av kommunen avgörs i mötet mellan medborgaren och den anställde. Därför är varje medarbetares insats av stor betydelse för Karlstadsbornas syn på kommunen. Karlstads kommun ska vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat, kvalitet och förnyelse i fokus. Kommunens medarbetare i förvaltningar och bolag ska samtidigt uppleva goda anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter samt ha en hållbar arbetsmiljö och en arbetsorganisation som ger förutsättningar för det dagliga arbetet. Centralt för arbetsgivarpolitiken är att attrahera, rekrytera, engagera och utveckla medarbetare.

Inom målområdet En attraktiv arbetsgivare finns tre övergripande mål. Vår bedömning är att ett av målen har uppfyllts, och två har delvis uppfyllts. För de delvis uppfyllda målen är orsaken att åtgärder och förbättringar som införs inom områden som rör jämställdhet respektive arbetsmiljö är trögrörliga. Därför går inte effekten av årets insatser att utläsa i indikatorerna.

Kommunens medarbetare ger kommunen höga betyg gällande såväl ledarskap som medarbetarskap. I jämförelse med andra kommuner ligger Karlstad på en högre eller mycket högre nivå än genomsnittet. Stoltheten över att arbeta i Karlstads kommun är mycket stor. Utifrån resultatet på årets ledar- och medarbetarundersökning har varje förvaltning och bolag tagit fram handlingsplaner för förbättringsarbete. De viktigaste satsningarna ligger inom områden som värdegrundsarbete, ledarutveckling och ökad möjlighet till intern rörlighet. På en koncerngemensam nivå har


samverkansgruppen Attraktiv arbetsgivare startats upp, där fokus är att verka för ökad arbetsglädje och vi-känsla bland kommunens medarbetare.

Det pågår också ett ständigt arbete med olika åtgärder för att förhindra diskriminering samt att välkomna medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund till verksamheterna. Införandet av förvaltningsspecifika handlingsplaner för jämställdhetsintegrering har fortgått under året. Genom att arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet och mångfald inom kommunen, kan samhället i stort också påverkas positivt.

Arbetsmiljön mäts både genom ledar- och medarbetarundersökningen och med hjälp av ett frisktal, som visar hur stor andel av medarbetarna som arbetar den förväntade arbetstiden utan sjukfrånvaro. Det kan konstateras att kvinnor liksom tidigare har en betydligt högre sjukfrånvaro än män, men sett till ålder skedde 2018 ett trendbrott där nu unga kvinnor har den högsta sjukfrånvaron. Årets insatser har särskilt koncentrerats till att bromsa upp och förebygga den ökande stressrelaterade ohälsan bland koncernens medarbetare.

Karlstads kommun ska ha bra ledarskap och medarbetarskap

Målet uppnått

Det sammantagna resultatet från årets ledar- och medarbetarundersökning är mycket positivt, med höga betyg gällande såväl ledarskap som medarbetarskap. För flera frågor har resultaten till och med förbättrats sedan förra mätningen trots en tidigare hög nivå. I jämförelse med andra kommuner ligger Karlstad på en högre eller mycket högre nivå än genomsnittet. Stoltheten över att arbeta i Karlstads kommun är mycket stor.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Ledarindex (0-100) 74 - 75 - 78

- kvinnor 74 - 76 - 78- män 73 - 73 - 76

Medarbetarindex (0-100) 79 - 81 - 81

- kvinnor 80 - 82 - 82

- män 76 - 77 - 78HME-index (0-100) 79 - 81 - 82

- kvinnor 81 - 83 - 83- män 78 - 78 - 79

Källa: Ledar- och medarbetarundersökningen, LMU, respektive Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. Undersökningen görs vartannat år.

Även om undersökningen sammantaget visar på höga resultat finns det områden som kan förbättras. Vilka områden detta gäller varierar mellan organisationens olika delar och varje förvaltning och bolag har därför tagit fram handlingsplaner för förbättringsarbete. Under året har särskilda satsningar på värdegrundsarbete, ledarutveckling och ökad möjlighet till intern rörlighet genomförts.

Vad gäller satsningen på intern rörlighet så grundas den i utmaningen att behålla medarbetare. Medarbetare ska ha möjlighet till utveckling och genom att skapa förutsättningar för att byta arbete inom koncernen ökar chansen att kompetent personal väljer att arbeta kvar. Syftet är också att främja ett hållbart medarbetarengagemang. I satsningen ingår en intressebank där tillsvidareanställda kan lägga upp sitt CV samt få möjlighet till coachsamtal.

På en koncerngemensam nivå har samverkansgruppen Attraktiv arbetsgivare startats upp. Fokus har bland annat varit användandet av sociala kanaler vid rekrytering. Instagramkontot Karlstads största lag har lanserats där interna ambassadörer delar med sig av sina vardagliga arbetssysslor och sprider arbetsglädje. Personaltidningen Solglimten ges ut till koncernens samtliga medarbetare i syfte att sprida en vi-känsla och stolthet över att arbete inom Karlstads kommun. Flera förvaltningar har också genomfört åtgärder för ökade möjligheter till påverkan och delaktighet för medarbetare, liksom


aktiviteter för att stärka grupptillhörighet och öka samverkan.

En del i att vara en bra arbetsgivare handlar om att kunna erbjuda kompetensutveckling för medarbetarna. Utvecklingssamtalen är ett viktigt verktyg som ska resultera i utvecklingsinsatser på individnivå. Nyanställda chefer erbjuds utbildningen Ledarskap i Karlstad kommun som har utvecklats och förbättrats under året. Flera förvaltningar satsar också på gedigen introduktion av nyanställda medarbetare. Kommunen har också tagit emot flera traineer som ingår i programmet Higher Ambition.

Karlstads kommun ska arbeta för jämställdhet och mångfald

Målet delvis uppnått 5. Jämställdhet

Enligt ledar- och medarbetarundersökningen ger medarbetarna i koncernen ett gott betyg till såväl jämställdhets- som mångfaldsarbetet inom organisationen. Det pågår ett ständigt arbete med olika åtgärder för att bland annat förhindra diskriminering och välkomna medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund till verksamheterna. Förändringar inom detta område går dock långsamt, inte bara i koncernen utan även i samhället i stort.

Indikatorerna visar dels om andelen anställda med utländsk härkomst motsvarar fördelningen bland kommunens medborgare, och dels om könsfördelningen bland anställda chefer i kommunens verksamheter ligger inom den önskvärda 40/60-fördelningen. Indikatorerna utvecklas inte i önskvärd riktning. Men då de endast speglar en liten del av målet, och aktiviteter ändå pågår inom koncernen för ökad måluppfyllnad, görs ändå bedömningen att målet är delvis uppfyllt.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Utrikes födda anställda, balanstal 0,7 0,8 0,8 0,8 -

Andel kvinnor av kommunens chefer - - 61,0 63,9 64,7

Källa: Kolada respektive arbetsgivaravdelningen

Införandet av förvaltningsspecifika handlingsplaner för jämställdhetsintegrering har fortgått under året. Flera förvaltningar har satsat särskilt på att öka medvetenheten och kunskapen bland medarbetare och chefer kring frågor som rör jämställdhet och mångfald. Olika typer av workshops, utbildningar och diskussionsgrupper, även med externa föreläsare, är exempel på aktiviteter. En särskild arbetsgrupp har därutöver tagit fram en normkritisk utbildning med målet att samtliga anställda i koncernen ska genomgå utbildningen under år 2019. Jämställdhet och mångfald ingår även som en modul i utbildningen Ledarskap i Karlstads kommun som de flesta chefer genomgår.

Dessa frågor är också ett viktigt perspektiv att väga in i kommunens externa och interna kommunikation. Därför har kommunikationsinsatser samordnats kring invandring och integration samt att en plan har tagits fram för att koncernens kommunikatörer ska bli ännu bättre på att kommunicera jämlikt. Därutöver har biblioteks- och arkivverksamheterna deltagit i projektet "schyst bibliotek" som handlar om medveten, jämlik och inkluderande kommunikation. Projektet resulterade i en handbok som stöd i fortsatt arbete

Andra exempel på åtgärder under året är att ett nytt lön- och arbetsvärderingsverktyg har implementerats. Verktyget ger stöd för att bättre kunna analysera om lönebilden är korrekt utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i enlighet med diskrimineringslagens intention.

Genom att arbeta aktivt med frågor som rör jämställdhet och mångfald inom kommunen, kan samhället i stort också påverkas positivt. Inom kommunens kontaktyrken är det exempelvis viktigt att medarbetare kan fånga upp signaler från kunders och brukares livssituation och agera på dessa. Därför har särskilda utbildningsinsatser gjorts inom detta område. Ett annat exempel är att kommunen villkorar utdelning av kommunalt verksamhetsbidrag med att aktörerna ska redovisa sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vid de företagsbesök som gjorts under året har ett fokus varit företagande på lika villkor för kvinnor och män. Jämställdhet och mångfald är också en viktig utgångspunkt vid bokning av föreläsare och i andra typer av arrangemang.


Karlstads kommun ska ha en god arbetsmiljö

Målet delvis uppnått 3. Hälsa och välbefinnande 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Ledar- och medarbetarundersökningen innehåller en rad frågor som rör arbetsmiljön och är därför ett bra verktyg för planering av åtgärder och insatser inom området. Inom flera av kommunens verksamheter framkommer att medarbetare upplever negativ stress. Arbetsmiljön mäts också med hjälp av ett frisktal, som visar hur stor andel av medarbetarna som arbetar den förväntade arbetstiden utan sjukfrånvaro. Resultatet visar på en svagt försämrad trend sett över den senaste femårsperioden. 2018 års resultat (som ännu är preliminärt) är 0,2 procentenheter sämre än året innan.

Indikator 2014 2015 2016 2017 2018

Frisktal 94,0 93,6 93,3 93,4 93,2

- kvinnor 93,3 92,4 92,4 92,5 92,4

- män 96,3 96,2 95,9 96,2 95,7

Källa: Kolada

Att höja frisktalet, och därmed omvänt minska sjukfrånvaron, är en stor utmaning.Kvinnors sjuktal är betydligt högre än mäns, men mäns sjuktal stiger mer från föregående år. Sett till ålder sker ett trendbrott där nu unga kvinnor har den högsta sjukfrånvaron.

Under året har det varit fokus på att bygga upp en systematik kring koncernens arbete inom arbetsmiljöområdet. De åtgärder och förbättringar som införts upplevs mycket positiva, men resultatet kommer inte omedelbart, och därför bedöms målet som delvis uppfyllt. Frågor som relaterar till arbetsmiljön i koncernens ledar- och medarbetarundersökning visar på ett till stora delar oförändrat resultat om man jämför 2016 och 2018 års utfall.

Insatserna har särskilt koncentrerats till att bromsa upp och förebygga den ökande stressrelaterade ohälsan hos koncernens medarbetare. Omtankesamtal och personalstödsprogram är två nya modeller som riktar sig till den enskilda medarbetaren. Varje chef är nu skyldig att kalla en medarbetare som haft en upprepad korttidsfrånvaro till ett omtankesamtal, för att kunna fånga upp och hantera signaler på ohälsa i ett tidigt skede och på så vis kunna sätta in förebyggande åtgärder. Samarbetet med företagshälsovården har också utökats under året.

Personalstödsprogrammet innebär att medarbetare erbjuds att anonymt över telefon få externt stöd med olika upplevda problem som påverkar arbetet. I årets upphandling av företagshälsovård har också särskild vikt lagts vid förebyggande aktiviteter för att öka medarbetarnas hälsa. Deltagandet i forskningsprojektet Stamina har fortgått under året, där de flesta förvaltningar och bolag varit delaktiga för att pröva denna systematik för förbättrad arbetsmiljö. Flera vittnar om att de kan se resultat i form av ökad trivsel och minskad stress bland de anställda.

Inom kommunen finns yrkesgrupper som i sin roll drabbas av det allt mer hårdnande samtalsklimatet som råder i samhället. Behovet av verktyg för medarbetaren att hantera detta har också lyfts fram under året och här finns förvaltningar som valt att satsa extra på detta för att förbättra arbetsmiljön.

Det har också pågått aktiviteter under 2018 för att både stärka och avlasta kommunens chefer i sin roll. Chefsutbildningens innehåll har justerats och det är många chefer som genomgått tredagarsutbildningen BAM (Bättre ArbetsMiljö). I vissa verksamheter har chefer fått särskild utbildning i att fånga upp signaler på stress i ett tidigt skede samt information om vilka verktyg som kan användas i förebyggande syfte. I andra verksamheter har man satsat på att lära ut metoder för att göra riskbedömning vid organisationsförändringar. Rutiner har arbetats fram för mer effektiv rekrytering och introduktion av underställda medarbetare och inom skolan har biträdande skolledare anställts för att avlasta rektorer och förskolechefer. Det pågår insatser för att minska antalet underställd personal per chef på flera håll i organisationen.


Väsentliga personalförhållandenKarlstads kommun är Värmlands näst största arbetsgivare med drygt 7 000 medarbetare. Varje dag ger medarbetarna Karlstadsborna service inom olika områden som skola, miljö, äldreomsorg, barnomsorg, stadsplanering, trafik och kultur. Medarbetarnas engagemang, kompetens och ansvar är viktiga förutsättningar för välfärdstjänster med hög kvalitet. Möjligheterna att rekrytera och behålla personal är avgörande för att verksamheterna i kommunens förvaltningar och bolag ska kunna utföra sina uppdrag.

Medarbetarfakta

Inom kommunens förvaltningar finns cirka 6 400 tillsvidareanställda och cirka 650 visstidsanställda med månadslön. Andelen visstidsanställningar i förhållande till totalt antal månadsavlönade har minskat något sedan förra året, vilket är en positiv trend som pekar på att vi erbjuder en större andel medarbetare tryggare anställningsvillkor. Totalt har andelen månadsavlönade medarbetare ökat med 168 stycken. Detta beror delvis på att Karlstads kommun växer och att det krävs fler anställda för att kunna upprätthålla den goda service vi erbjuder. Könsfördelningen bland kommunens anställda är 77 procent kvinnor och 23 procent män. Denna fördelning har varit relativt konstant under lång tid. Jämnast könsfördelning har stadsbyggnadsförvaltningen. I tabellen nedan visas antalet månadsavlönade och fördelningen kvinnor och män uppdelat per förvaltning.

Antal månadsavlönade 2016 2017 2018

Andel kvinnor

2018Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 752 753 751 75Barn- och ungdomsförvaltningen 2 557 2 615 2 667 84Karlstad-Hammarö gymnasieförvaltning 618 624 647 61Kommunledningskontoret 221 214 231 67Kultur- och fritidsförvaltningen 201 232 235 57Miljöförvaltningen 41 37 38 71Stadsbyggnadsförvaltningen 67 68 72 47Teknik- och fastighetsförvaltningen 509 524 534 45Vård- och omsorgsförvaltningen 1 748 1 792 1 854 87Totalt 6 714 6 859 7 029 77

Medelåldern för kommunens månadsavlönade medarbetare sjunker återigen och ligger nu på 45,2 år. Antalet anställda som är 60 år och äldre har ökat från 842 till 866 personer. Sett i procent av antal anställda är det dock ingen skillnad jämfört med föregående år. För att klara den framtida kompetensförsörjningen är det viktigt att våra medarbetare ges bra förutsättningar för att klara ett längre arbetsliv.

Sysselsättningsgrad: övertid, ledighet och frånvaro

Den genomsnittliga avtalade sysselsättningsgraden fortsätter att öka och uppgår till 98,3 procent. Genom ökningen har vi ytterligare närmat oss målet att alla tillsvidareanställda ska ha en heltidstjänst i grunden. I jämförelse med riket ligger vi bra till på en 13:e plats.

Den rapporterade över- och mertiden har minskat med 5 300 timmar sedan förra året och uppgår nu till cirka 88 200 timmar, vilket motsvarar 52 årsarbetare. Även det är en positiv utveckling med tanke på vikten av ett hållbart arbetsliv och att verksamheterna inte ska bygga på att det krävs övertid i någon större utsträckning. Den minskade över- och mertiden kan även vara en effekt av att vi ökat antalet anställda.


Övertid och mertid 2014 2015 2016 2017 2018Antal timmar övertid och mertid, i tusental

106 92 81 93 88

- varav kvinnor 81 68 59 69 65- varav män 25 25 22 24 23Antal timmar omräknat till årsarbetare 62 54 48 55 52- varav kvinnor 48 40 35 41 38- varav män 14 14 13 14 14

Utöver månadsavlönade medarbetare har kommunen också timanställd personal. Totalt under 2018 anlitades timvikarier motsvarande 666 årsarbetare, vilket är en minskning sedan förra året med 15 årsarbetare. Detta är en positiv förändring då trenden varit att timanställdas arbetstid har ökat för varje år. Av tabellen framgår även hur antalet arbetade timmar fördelar sig mellan kvinnor och män.

Timavlönade 2014 2015 2016 2017 2018Antal arbetade timmar under året, i tusental

1077 1113 1150 1157 1131

- varav kvinnor 869 854 863 863 832- varav män 207 258 286 294 299Antal timmar omräknat till årsarbetare 633 655 676 681 666- varav kvinnor 511 503 508 508 490- varav män 122 152 168 173 176

Medarbetarnas totala ledigheter har de senaste åren legat på ungefär samma nivåer. Vad gäller föräldraledighet har det dock skett ett trendbrott genom att männen ökat sitt uttag av föräldraledighet medan kvinnornas uttag har minskat.

Tidsredovisning 2014 2015 2016 2017 2018Andel arbetad tid 77,0 76,4 76,4 76,6 76,6 - Kvinnor 74,9 74,4 74,4 74,6 74,6 - Män 83,8 83,4 83,6 83,5 83,2

Andel föräldraledighet 4,6 4,6 4,8 4,8 4,4 - Kvinnor 5,3 5,3 5,5 5,6 5,0 - Män 2,2 2,2 2,2 2,3 2,5 Andel semester, ferie/uppehåll 7,7 7,7 7,7 7,7 7,8 - Kvinnor 7,8 7,7 7,8 7,8 7,9 - Män 7,5 7,4 7,5 7,5 7,4

Andel tjänstledighet 5,5 5,6 5,3 5,3 5,4 - Kvinnor 6,1 6,2 5,9 5,7 6,1 - Män 3,5 3,8 3,4 3,9 3,5

* Tabellen avser månadsavlönade

När det gäller frånvarogruppen ”tjänstledighet” finns endast mindre skillnader mellan antalet lediga dagar sett till olika åldersgrupper. Den åldersgrupp som i störst utsträckning söker denna ledighet är medarbetare i åldern 40–49 år.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har ökat jämfört med föregående år och uppgår till 6,8 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro är betydligt högre än männens och uppgår till 7,7 procent jämfört med männens 4,4 procent. En förklaring är att vi (och övrig offentlig sektor) har en stor andel kvinnor i kontaktyrken och det är grupper som har hög sjukfrånvaro även i övriga riket. Forskning visar att kontaktyrken oftare har högre emotionella, kognitiva och härbärgerande krav – och samtidigt mindre


möjligheter till återhämtning. När två personer av olika juridiska kön utsätts för samma faktorer i arbetsmiljön och får samma möjlighet till återhämtning är reaktionerna helt lika. Det innebär att vi måste arbeta vidare med att utveckla redan vidtagna åtgärder för att stötta våra anställda i kontaktyrken. Vid en närmare granskning av eventuella skillnader mellan åldersgrupper är skillnaderna förhållandevis marginella, men visar att sjukfrånvaron ökar mest bland medarbetare under 30 år. Även här är det kvinnorna som har den högsta sjukfrånvaron med 8,3 procent. En positiv utveckling är dock att sjukfrånvaro över 60 dagar har minskat.

Redovisning av sjukfrånvaro 2014 2015 2016 2017 2018Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, totalt

6,0 6,6 6,7 6,6 6,8

- varav andel >60 dagar 49,9 50,5 50,9 50,9 47,1 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 6,7 7,5 7,6 7,5 7,7 Andel sjukfrånvaro, män 3,7 3,8 4,1 3,8 4,4 Andel sjukfrånvaro, -29 år 5,4 5,7 6,4 6,4 7,0 Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 5,7 6,3 6,7 6,5 6,6 Andel sjukfrånvaro, 50- år 6,4 7,1 6,8 6,7 7,1

Personalkostnader

Kommunens kostnader för lön, pensioner och sociala avgifter har ökat med 133 mnkr och uppgick under året till 3 448 mnkr. Ökningen beror främst på att antalet medarbetare har ökat.

I tabellen nedan visas en sammanställning över personalkostnader och antal årsarbetare för hela kommunkoncernen där även bolag, stiftelser och kommunalförbund ingår. Till skillnad mot redovisningen i tidigare avsnitt anges antal årsarbetare genom att månadsanställda räknats om till årsarbetare.

Kommunen/bolag/stiftelse Andel i % Lönekostnader (tkr) Antal årsarbetare2017 2018 2017 2018

Kommunen 3 315 624 3 448 643 6 774 6 916 Karlstads Stadshus AB 100,0 352 280 0 0Karlstads Bostads AB 100,0 79 929 73 288 130 122Karlstads Energi AB 100,0 96 534 100 367 152 151Karlstads El- och Stadsnät AB 100,0 37 800 43 986 63 72Karlstads Parkerings AB 100,0 267 323 0 0Mariebergsskogen AB 100,0 15 088 17 139 31 33Karlstad Airport AB 100,0 22 262 23 783 39 38MittNät AB 75,0 0 0 0 0Vindpark Vänern Kraft AB 70,0 149 154 0 0Tåsans Kraft AB 60,0 40 49 0 0Vänerhamn AB 31,0 20 066 20 790 34 34Visit Karlstad AB 49,0 9 380 9 897 19 20Stiftelsen Karlstadshus 60,0 0 0 0 0Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100,0 0 0 0 0Karlstad-Grums Vattenverksförbund 42,0 98 81 0 0Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund

62,3 31 185 31 921 49 53

Summa 3 628 774 3 770 700 7 376 7 439


* Observera att lönekostnader och antal årsarbetare anges utifrån ägarandel.** I lönekostnader ingår löner, andra ersättningar och sociala kostnader

*** Timanställda, räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn ingår ej i siffran för antal årsarbetare.

Lönebildning

Inriktningen är jämställda och konkurrenskraftiga löner. En utmaning ligger i att jämna ut de strukturella löneskillnaderna där exempelvis vård och omsorg samt delar av skola/förskola traditionellt har lägre lönenivåer än teknisk sektor. Sektoriell skillnad är den största förklaringen till löneskillnader mellan män och kvinnor då lönerna inom samma yrkeskategori är relativt jämställda. Inom vissa yrkeskategorier är konkurrensen gentemot privata och statliga aktörer kännbar. Detta har lett till ett antal satsningar under årets löneöversyn.

Framtid

Vi behöver fortsätta att jobba aktivt med kompetensförsörjningsfrågan. Färre kommer att behöva klara mer och det är därför viktigt att skapa förutsättningar så att fler vill och orkar jobba mer och längre. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara medarbetare som uppnått pensionsålder som en viktig resurs. Det kommer att bli nödvändigt att utnyttja teknikens möjligheter genom digitalisering och automatisering av arbetsuppgifter för att frigöra tid för värdeskapande arbete där människor behövs. I en ökad konkurrenssituation finns risk att ingångslönerna trissas upp. Det är därför viktigt att jobba med hela arbetsgivarerbjudandet och att vi har en helhetssyn på personalkostnaderna. Vi behöver lyfta fram och marknadsföra våra styrkor och vad som skiljer oss från andra.

I övrigt arbetar vi löpande för ökad måluppfyllelse inom målområdet En attraktiv arbetsgivare enligt kommunens strategiska plan.


KvalitetsredovisningKvalitet för Karlstadsbornas bästaKvalitetsperspektivet ska genomsyra allt vi gör. Det innebär att all vår verksamhet ska bedrivas med god kvalitet som ständigt förbättras. Vi vill erbjuda god kommunal service som är utvecklad och anpassad i dialog med medborgarna och vi ska utgå ifrån vad Karlstadsborna behöver för att trivas och må bra i vår kommun.

Så tycker KarlstadsbornaVarje år frågar vi ett slumpmässigt urval av Karlstadsbor om vad de tycker om vår kommun. Eftersom vi är över 100 kommuner som genomför samma undersökning kan vi också jämföra våra resultat med andra. 2018 års medborgarundersökning bekräftar att vi överlag har mycket nöjda invånare. Karlstadsborna är utmärkande positivt inställda till kommunen som en plats att leva och bo på och särskilt nöjda är man med kulturutbudet, där vi toppade listan för alla deltagande kommuner 2018. Även om vi får högre betyg än genomsnittet för alla områden som ingår i undersökningen finns det områden där även vi kan förbättra oss. Det område som Karlstadsborna är minst nöjda med är sin möjlighet att påverka, ett område där alla kommuner brukar få lägre värden. Vi ligger ändå bra till i jämförelse med andra och indexet har ökat under 2018. Hur vi arbetar med att förbättra detta går att läsa i målanalysen under det mål vi har för att öka delaktigheten.

För att ta reda på hur Karlstadsborna upplever kvaliteten på den service som kommunen ger, frågar vi regelbundet dem som kommer i direkt kontakt med oss som kunder och brukare inom till exempel skola, handikappomsorg och äldreomsorg. Verksamheterna arbetar med enkätmaterialet som utgångspunkt i sitt förbättringsarbete. Här kan nämnas att det pågår ett digitaliseringsarbete som syftar till att ge fler möjlighet att svara på enkäterna. Där detta har prövats kan vi se att svarsfrekvensen har ökat, vilket bidrar både till större delaktighet och möjlighet att påverka för individen, samtidigt som det ger oss bättre underlag för fortsatt planering av våra verksamheter och insatser. För många Karlstadsbor är Kontaktcenter vägen in till kommunen, oavsett vilket ärende man har. Ett glädjande resultat är att nästan nio av tio som fått svara på deras kundundersökning ger dem högsta betyg.

Jämförelser med andra kommunerFör att ta reda på inte bara hur vår egen utveckling ser ut utan även hur vi ligger till i förhållande till andra, har vi åtta andra kommuner som vi jämför oss med. Våra jämförelsekommuner använder vi i många av våra egna analyser och kan se om den utveckling vi har även finns hos andra. Ett annat exempel är så kallade Öppna jämförelser, där information om kvalitet, resultat och kostnader inom olika verksamhetsområden redovisas och jämförs var för sig.

I syfte att ge en mer samlad bild publicerar SKL varje år sammanställningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Undersökningen spänner över många av de områden som ligger under kommunens ansvarsområden och här återfinns ett urval mått från bland annat SCB:s medborgarundersökning, kund- och brukarundersökningar och Öppna jämförelser. 2018 års kvalitetssammanställning visar att Karlstad ligger över medel i 18 av de områden som jämförs och under i 13 områden. Ett område där vi sticker ut positivt är andelen miljöbilar av kommunens personbilar och lätta lastbilar. Ett område vi arbetar aktivt för att förbättra är personalkontinuiteten inom hemtjänsten, det vill säga det antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar.

Intern kontrollIntern kontroll handlar om att säkra en effektiv förvaltning och att förebygga allvarliga fel i verksamheten, och är därför en viktig pusselbit i kommunens riskhantering. Intern kontroll handlar också om att förbättra verksamheten och upprätthålla Karlstadsbornas förtroende, varför den kopplar starkt till kommunens värdegrund.

Under 2018 har åtgärder vidtagits för att öka samverkan inom koncernen vad gäller arbetet med intern kontroll och förberedelser pågår för att införa ett gemensamt digitalt stöd. Utbildningar har genomförts för såväl förtroendevalda som medarbetare. De koncerngemensamma granskningarna har genomförts enligt en fastställd process.


Här följer ett urval av det kvalitetsutvecklingsarbete som gjorts under 2018

DigitaliseringEtt av de viktigaste verktygen för att kunna möta de omvärldsförändringar vi som kommun står inför är digitaliseringen. Under året har kommunfullmäktige antagit planen Digitala Karlstad. Planen är framtagen i dialog med samtliga förvaltningar och bolag och digitaliseringsarbete pågår i hela koncernen. En del arbete sker internt i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra våra arbetssätt och en del syns mer utåt, som till exempel att tillgången till digitala verktyg ökat markant på kommunens grundskolor. Utvecklingen av välfärdsteknologi och digitalisering skapar valbara alternativ för personer med hjälpbehov och arbete pågår med att utveckla fler digitala tjänster inom vård- och omsorgsverksamheterna. Vi fortsätter att utveckla nya e-tjänster, bland annat för överförmyndarverksamheten, och ett av kommunens nytänkarpris gick till en medarbetare för ett förslag som effektiviserar och digitaliserar underlagen som används i fält vid avloppsinventeringar.

Karlstad 2.0Karlstad växer och det kommer att krävas stora investeringar framöver samtidigt som det ställs nya krav på kommunens välfärdsuppdrag. Allt fler frågor är av komplex karaktär och innebär att vi arbetar mer och mer över förvaltnings- och bolagsgränserna. Arbetet med ökad koncernsamverkan går under namnet Karlstad 2.0. Genom ett tydligare fokus på samverkan i vårt dagliga arbete har kontakten mellan förvaltningarna blivit starkare under året. Här kan nämnas samarbete kring kompetensförsörjningsfrågor, kring etableringsförfrågningar i våra mindre tätorter och i politiska uppdrag inom till exempel turismområdet. Processer har påbörjats för att få ett ännu tydligare och effektivare samarbete.

Plan- och genomförandeprocessenPlanprocessen är det som sker när kommunen tar fram planprogram och detaljplaner som styr hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse får se ut. Genomförandeprocessen är det som sker när det detaljplanelagda området ska bebyggas och den offentliga infrastrukturen ska projekteras och byggas. Under året har flera förvaltningar deltagit i arbetet med att utveckla hela plan- och genomförandeprocessen, det vill säga hela vägen från idé till inflyttning. Genom ökad kunskap och förståelse för varandras ansvar och roller blir vi bättre på att samverka och på så sätt kan vi få en smidigare och säkrare process för alla parter.

CertifieringarMånga av våra verksamheter använder olika typer av certifieringar mot för dem relevanta standarder för säkerhet, kvalitet och miljö. Till exempel blev vi 2018 certifierade som en vattensäker kommun av Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Certifieringen är en värdemätare på hur kommunen arbetar strategiskt med frågor så som simundervisning och säkerhet vid vattendrag och sjöar. Karlstad var den första större kommunen i landet som klarat denna certifiering. Vidare har Sundstabadet certifierats enligt EU-standarden för säkerhet och kvalitet i badmiljö. Anläggningen uppfyller, som andra anläggning i Sverige, de högst ställda kraven för en trygg och välkomnande miljö för badgäster i Europa.


Finansiell analysEkonomiskt utfall och ställning i korthet

I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund där kommunen äger mer än 20 procent av aktiernas/andelarnas röstvärde. Av störst ekonomisk betydelse är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, Karlstads El- och Stadsnät AB samt den delägda Stiftelsen Karlstadshus.

Koncernen visar ett något lägre resultat jämfört med de senaste två åren. Resultatet uppgår till 265 mnkr jämfört med 364 mnkr år 2017.

Investeringarna ökar till 1 286 mnkr (1 016 mnkr). Soliditeten ökar till 45,7 procent (44,6 procent).

Koncernen KommunenVerksamhetens nettokostnader -4 645 mnkr -4 951 mnkrSkatteintäkter och utjämning 4 966 mnkr 4 966 mnkrFinansnetto 1 mnkr 35 mnkrSkattekostnad - 57 mnkrÅrets resultat 265 mnkr 50 mnkr

- justerat resultat mot balanskrav 45 mnkr- i procent av skatteintäkter och utjämning 1 %Investering 1 286 mnkr 916 mnkrÖkad nettolåneskuld (efter justering för reavinster och engångsposter)

342 mnkr

Soliditet 45,7 % 43,8 %Soliditet inkl. hela pensionsåtagandet 32,6 % 26,3 %Utdebitering 21,75

Finansiell analys – fyra aspekterI nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens och kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om man har en god ekonomisk hushållning eller inte. Analysen bygger på fyra perspektiv som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal.

ResultatI ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har koncernen och kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling.

KapacitetDet andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft koncernen och kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är man för kommande lågkonjunkturer.

RiskUnder det tredje perspektivet risk analyseras den finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och den samlade pensionsskulden.

KontrollMed det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.


Finansiell analys - kommunkoncernen

Resultat

Årets resultat

2014 2015 2016 2017 2018Årets resultat (mnkr) 140 -36 326 364 265 % av eget kapital vid årets början 2,8 -0,7 6,4 6,7 4,6

Koncernen Karlstads kommun redovisar ett lägre resultat jämfört med de två senaste åren. Årets resultat uppgår till 265 mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet ökar med 4,6 procent. Merparten av resultatet och tillhörande ökning av eget kapital härrör från bolagskoncernen.

Investeringsvolym

2014 2015 2016 2017 2018Kommunen 431 516 591 649 948Karlstads Energi AB 385 81 39 42 46Karlstads El- och Stadsnät AB 74 113 88 146 97Karlstads Bostads AB 185 108 98 139 124Vindpark Vänern Kraft AB 0 0 0 0 0Övriga företag 55 41 28 41 71Årets nettoinvesteringar (mnkr) 1 131 859 844 1 016 1 286

Investeringsnivån är den högsta på de senaste fem åren. Årets investeringar uppgår till 1286 mnkr. De största investeringarna har återigen skett i kommunen med 948 mnkr brutto. Kommunens andel av de totala investeringarna är även växande. Bland bolagen kan nämnas Karlstads Bostads AB 124 mnkr och Karlstads El- och Stadsnät AB 97 mnkr.

Kapacitet

Soliditet

2014 2015 2016 2017 2018Soliditet (%) 44,7 43,1 44,4 44,6 45,7 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 27,1 26,5 29,0 30,5 32,6

Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme ökar till 45,7 procent som en följd av såväl årets resultat som minskad skuldsättning. Av samma orsak ökar kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsåtagandet till 32,6 procent.

Skuldsättningsgrad

% 2014 2015 2016 2017 2018Total skuldsättningsgrad (%) 55,3 56,9 55,6 55,4 54,3 - varav avsättningsgrad 5,7 5,9 6,1 6,3 6,6 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 22,9 26,7 29,4 30,3 25,8 - varav långfristig skuldsättningsgrad 26,7 24,3 20,0 18,8 21,9

Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningen fortsätter minska. Samtidigt har det under året skett en viss omfördelning från kortfristig till långfristig skuld.


Risk

Finansiella tillgångar

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Aktier mm 28 50 50 51 51Långfristig utlåning 485 132 242 206 205Kortfristig utlåning 0 0 2 0 0Kortfristiga placeringar 26 34 39 16 0Likvida medel 264 499 554 875 435Totalt 803 715 887 1 148 691

Kommunkoncernen har betydande finansiella tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier, utlåning som likviditet. Merparten av denna koncernexterna utlåning är till Värmlandskraft-OKG-delägarna. Likvida medel minskades under året och uppgick vid årsskiftet 435 mnkr.

Finansiella skulder

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Långfristiga lån 2 935 2 685 2 256 2 153 2 540Kortfristiga lån 1 529 2 034 2 385 2 580 1 922Totalt 4 464 4 719 4 641 4 733 4 462

Kommunkoncernens låneskuld minskade med 271mnkr under året och uppgick vid årsskiftet till 4 462 mnkr. Hela denna förändring ligger på kortfristiga skulder (upplåning via kommuncertifikat).

Pensionsåtagande

2014 2015 2016 2017 2018Avsättning till pensioner 334 345 362 383 412Pensionsförpliktelser äldre än 1998 2 014 1 957 1 877 1 820 1 730Totalt 2 348 2 302 2 239 2 203 2 142

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Pensionsåtagandet fortsätter att sjunka som en följd av minskningen av de äldre pensionsförpliktelserna som ligger utanför balansräkningen.

Sammanfattande analysÅrets resultat 265 mnkr i kommunkoncernen är relativt högt även om det är lägre jämfört med de senaste åren. Detta innebär att soliditeten ökade trots en fortsatt hög investeringsnivå i synnerhet i kommunen.


Bolagen i siffror

Kommunen/bolag/stiftelse Andel i %Balans-

omslutning mnkr

Soliditet %

Omsättn. mnkr

Resultat före

boksluts disp o

skatt mnkr

Karlstads kommun 9 885,8 43,8 6 636,1 50,1

Koncernen Karlstads Stadshus ABKarlstads Stadshus AB, moderbolag 100,0 705,1 25,0 0 8,1Karlstads Bostads AB 100,0 2 640,6 32,1 552,1 146,9Karlstads Energi AB 100,0 1 923,3 47,8 993,3 108,5Karlstads El- och Stadsnät AB 100,0 748,0 46,7 237,0 73,7Karlstads Parkerings AB 100,0 16,1 19,8 18,2 9,6Mariebergsskogen AB 100,0 30,0 84,2 11,1 -23,2Karlstad Airport AB 100,0 81,4 68,7 40,6 -31,6MittNät AB 72,6 3,1 72,8 7,5 0,0Vindpark Vänern Kraft AB 70,0 26,7 11,1 14,5 2,4

Övriga bolag och stiftelser m.m.Tåsans Kraft AB 60,0 105,6 3,9 13,8 0,0Vänerhamn AB 31,0 53,9 73,5 51,5 3,1Visit Karlstad AB 49,0 10,5 52,2 23,8 2,0Stiftelsen Karlstadshus 60,0 487,7 21,6 109,7 10,1Stiftelsen Karlstads Studentbostäder 100,0 9,7 99,7 1,5 0,2Karlstad-Grums vattenverksförbund 42,0 7,6 23,8 2,1 0,0Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 62,3 73,9 30,7 78,6 -1,7


Finansiell analys - kommunen

Resultat

Årets resultat

2014 2015 2016 2017 2018Årets resultat (mnkr) 57 -159 154 196 50 % av skatteintäkt, bidrag, utjämning 1,4 -3,7 3,4 4,1 1,0 % av eget kapital vid årets början 1,4 -3,9 3,9 4,8 1,2

Kommunen redovisar ett positivt resultat 2018 på 50 mnkr. Årets resultat motsvarar 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det innebär att det egna kapitalet ökade under året med 1,2 procent.

Resultatet i årsredovisningen påverkas i hög grad av jämförelsestörande poster och reavinster. En mer rättvisande bild av årets resultat visas om justering sker för sådana poster.

Första steget är beräkningen av balanskravsresultatet, där justering sker för reavinster. Härefter sker en justering för övriga poster under rubriken ”Resultatanalys”.

Beräkning av balanskravsresultat

2014 2015 2016 2017 2018Årets resultat enligt resultaträkningen 57 - 159 154 196 50 - reducering av samtliga realisationsvinster - 2 - 52 - 44 -25 -5

Balanskravsresultat 55 - 211 110 171 45

Synnerliga skälInlösen av hyresavtal 12 Underskott att återställa -199

Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet justeras för de realisationsvinster som uppstått under året. Reavinster har i huvudsak genererats från försäljning av villatomter. Justeringen ger ett balanskravsresultat på 45 mnkr vilket är betydligt lägre än de två föregående åren under femårsperioden. Fram till 2015 har kommunen uppfyllt balanskravet varje år sedan det infördes år 2000. 2015 års underskott återställdes 2016 och 2017.

Resultatanalys

2014 2015 2016 2017 2018Årets resultat enligt resultaträkningen 57 -159 154 196 50

Justering för engångsposter- realisationsvinster - 2 - 52 - 44 - 25 - 5 - elproduktionen - 4 24 1 24 2 - exploatering - 3 - 13 - 8 -77 -31 - återbetalning från AFA - 34 - förtida stängning OKG 289 - nedskrivning aktier OKG 19 - inlösen hyresavtal 12- deponi 11- förlikningskostnader översvämning 9Underliggande resultat 48 86 103 129 25

Även i årets resultat ingår ett antal engångsposter. Reavinsten är betydligt lägre jämfört med föregående åren och avser främst försäljning av villatomter. Elproduktionen budgeterades med ett


nollresultat till följd av låga elpriser. Den samlade elproduktionen visar för fjärde året i rad nu ett underskott till följd av det generatorhaveri som inträffade i Tåsan föregående år. För exploateringsverksamheten redovisas ett nettoresultat på 31 mnkr vilket i huvudsak genererats av tre exploateringsområden. I samband med ett skyfall 2014 uppstod stora översvämningar inom Skutbergsområdet och kommunen har stämts för de skador som uppkom på annans egendom. Vi har bestridit anspråket. Parallellt har förlikningsdiskussioner pågått och vi har därför gjort en avsättning på 8,5 mnkr för den bedömda framtida förlikningskostnaden.

Det underliggande resultatet uppgår till 25 mnkr vilket är den absolut lägsta nivån under den senaste femårsperioden.

Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader

2014 2015 2016 2017 2018Skatteintäkt, bidrag, utjämning, ökning (mnkr) 106 178 246 237 133 Procentuell ökning 2,6 4,3 5,7 5,2 2,7 Nettokostnad ökning (mnkr) 231 373 -46 191 290 Procentuell ökning (inkl OKG) 5,9 9,0 -1,0 4,3 6,2 Procentuell ökning (exkl OKG) 2,0 5,7 4,3 6,2

En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. År 2018 ökar nettokostnaderna mer än skatteintäkterna vilket inte är hållbart på längre sikt. Skatteintäkternas ökningstakt är betydligt lägre än föregående år, och näst lägst under femårsperioden Nettokostnadsökningen däremot ligger högst procentuellt under perioden. Mellan 2015 och 2016 är nettokostnadsökningen negativ, innan vi justerar för den stora engångspost som uppstod 2015 till följd av förtida stängningen vid OKG. Om vi bortser från den kostnaden får vi en nettokostnadsökning som ligger i nivå med ökningen av skatteintäkterna 2016.

Nettokostnadsandel

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%)

2014 2015 2016 2017 2018Verksamheten 93,0 97,6 90,8 90,0 93,3 Avskrivningar 6,3 6,2 6,5 6,4 6,4 Nettokostnad före finansnetto 99,3 103,8 97,3 96,4 99,7 Finansnetto -0,6 -0,1 -0,6 -0,5 -0,7 Nettokostnad totalt 98,7 103,7 96,7 95,9 99,0

Nettokostnad totalt exkl OKG 97,0

Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag.

Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabeller. Nettokostnadernas andel av dessa intäkter har under året ökat eftersom verksamhetens nettokostnad i år ökar mer än skatteintäkter och bidrag.

Investeringsvolym

2014 2015 2016 2017 2018Investering exkl. exploatering 418 491 480 574 894 Exploateringsområden 13 25 112 75 54 Investeringsbidrag - 4 -1 -54 -19 -32 Årets nettovesteringar (mnkr) 427 515 538 630 916

Årets resultat + avskrivningar (mnkr) 320 108 452 508 370


- i förhållande till årets nettoinvesteringar (%) 74 21 84 81 40

Årets nettoinvesteringar uppgår till 916 mnkr, vilket är den hösta nivån under perioden. Vid årets slut återstår 289 mnkr av investeringsanslagen. De största investeringarna har gjorts inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet (709 mnkr). Under året har investeringsbidrag erhållits med 32 mnkr. Inom exploateringsområden har 54 mnkr investerats. En utförligare beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet Investeringsredovisning.

Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av tabellen ligger investeringarna under de senaste åren på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Här ska påpekas att måttet inte är det samma som det som gäller i kommunens ekonomiska mål, där även pensionsåtagande beaktas och bland annat reavinster avräknas.

Kapacitet

Soliditet

2014 2015 2016 2017 2018Soliditet (%) 45,0 42,3 43,6 43,3 43,8 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 22,8 21,2 23,6 24,9 26,3

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 43,8 % och har därmed förbättrats marginellt jämfört med föregående år.

För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 1 730 mnkr, läggs in i balansräkningen blir kommunens soliditet 26,3 %. Ansvarsförbindelsen minskar numera årligen som en följd av pensionsutbetalningar avseende detta äldre pensionsavtal vilket, allt annat lika, leder till en förstärkning av soliditeten.

Skuldsättningsgrad

% 2014 2015 2016 2017 2018Total skuldsättningsgrad (%) 51,1 57,7 56,4 56,7 56,2 - varav avsättningsgrad 3,5 3,6 3,7 3,8 4,2 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 25,8 31,3 35,6 36,9 31,2 - varav långfristig skuldsättningsgrad 25,7 22,8 17,0 16,0 20,8

Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har minskat marginellt under året. Det har skett en viss förskjutning mot längre skuldsättning under året. Orsaken är bland annat att en del av den kortare finansieringen via kommuncertifikat har ersatts med något mer långfristiga upplåning.

Risk

Finansiella tillgångar

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Aktier mm 325 348 348 350 350Långfristig utlåning 3 508 3 045 2 841 2 673 2 486Kortfristig utlåning 0 0 4 0 0Likvida medel 179 448 499 801 351Totalt 4 012 3 841 3 692 3 824 3 187

Kommunen har stora tillgångar i den kommunala bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen energi- och bostadssektorn. Kommunens finansiella tillgångar har minskat jämfört med


föregående år. De främsta orsakerna är en genomförd minskning av en tillfälligt hög likviditet och att några av de kommunala bolagen genomfört amorteringar gentemot långivaren kommun.

Finansiella skulder

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Långfristiga lån 2 261 1 997 1 469 1 382 1 794Kortfristiga lån 1 563 1 680 1 879 1 782 1 381Kommuncertifikat 0 400 550 845 585Totalt 3 824 4 077 3 898 4 009 3 760

Kommunens finansiella skulder har minskat något under året. Detta har möjliggjorts genom ovanligt god likviditet och amorteringar från de kommunala bolagen.

Pensionsåtagande

2014 2015 2016 2017 2018Avsättning till pensioner 308 319 337 354 383Pensionsförpliktelser äldre än 1998 2 013 1 956 1 876 1 820 1 730Totalt 2 321 2 275 2 213 2 174 2 113

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Det totala pensionsåtagandet har minskat under året med 61 mnkr. Minskningen sker i den del av åtagandet som utgörs av en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld.

Borgensåtagande

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018Karlstads Stadshus AB 350 400 475 475 475Karlstads Energi AB 56 55 55 55 55Övriga kommunala företag 1 0 0 0 0Värmlandskraft-OKG-delägarna 105 171 171 171 261Bostadsrättsföreningar 80 77 76 73 69Övriga 4 4 3 3 3Totalt 596 707 780 777 863

Kommunens borgensåtagande har ökat med 86 mnkr under året. Förändringen ligger i huvudsak i åtagandet mot Värmlandskraft-OKG-delägarna. Orsaken är förändrade regler för säkerheter kopplade till kärnkraftsproducerad el. Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala bolagskoncernen Karlstads Stadshus AB det största åtagandet. Orsaken är nuvarande skattelagstiftning som nödvändiggör att moderbolaget lånar externt med kommunal borgen i stället för att låna från kommunen som övriga helägda kommunala bolag.

Kontroll

Budgetavvikelse totalt

2014 2015 2016 2017 2018Budgetavvikelse årets resultat + 2 - 220 +65 +123 -49- varav- nämnderna + 23 +36 +34 +33 -87- verksamhetens nettokostnad övrigt - 24 -217 +32 +48 +38- skatteintäkter o statsbidrag - 4 -20 -6 +46 -14- finansnetto +7 -19 +5 -4 +14


- extraordinära intäkter 0 0 0 0 0

En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under perioden har tre av fem år visat positiva budgetavvikelser totalt, även om enskilda områden visat negativa avvikelser. Årets resultat ligger sammantaget 49 mnkr lägre än budgeterat resultat.

Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på 87 mnkr, vilket totalt sett överensstämmer med tidigare bedömningar. Största underskottet mot årsbudget redovisas inom arbetsmarknads- och socialnämnden och beror främst på höga kostnader för externa placeringar. Underskott mot årsbudget redovisas även för teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet samt inom vård- och omsorgsnämnden. Flertalet nämnder nyttjar sina egna kapital enligt tidigare plan för respektive verksamhet. Största uttaget sker inom barn- och ungdomsnämnden. De olika nämndernas budgetavvikelser beskrivs i avsnittet ”Driftredovisning”.

”Verksamhetens nettokostnad övrigt” består bland annat av nettot av arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar samt internt fördelade kapitaltjänstkostnader. Utfallet ger ett nettoöverskott på sammantaget 38 mnkr. Årets reavinst uppgår till drygt 4 mnkr och genereras till största delen från försäljning av villatomter. Exploateringsverksamheten visar ett nettoresultat på 31 mnkr vilket är 16 mnkr högre än budgeterat. Resultatet kommer främst från tre större exploateringsområden. Elproduktionen budgeterades med ett nollresultat till följd av förväntade låga elpriser men redovisat underskott uppgår till närmare 2 mnkr till följd av generatorhaveriet i Tåsan som skedde 2017. Kapitaltjänstkostnadernas påverkan på resultatet har ökat med 5 mnkr jämfört med budget. En stor del kan förklaras av förändrade aktiveringstidpunkter men även lägre intäkter för internränta från VA-kollektivet.

Vi har under 2018 bytt pensionsadministratör från KPA till Skandia och detta är första tillfället då vi utgår från Skandias bedömningar. Dessa aktörer utgår från olika antaganden och bedömningar i sina respektive prognosarbeten, vilket försvårar jämförelser mellan de två senaste prognoserna. Pensionskostnaderna har minskat med sammantaget 6 mnkr jämfört med budget då vi utgick från KPAs bedömning. Det är främst förändringen av pensionsskulden som minskat till följd av lägre pensionsavsättningar.

I verksamhetens personalkostnader ingår ett påslag som ska täcka del av pensionskostnaderna. Då personalomkostnadspålägget till viss del består av schabloner uppstår differenser mellan vad nämnderna debiteras och vad utfallet blir. I budget har vi varit försiktiga i vår bedömning kring vad påslaget har för effekter, vilket innebär att vi nu får ett bättre resultat i budget än vad vi annars skulle ha fått.

Nettosumman av årets skatteintäkter, utjämning och statsbidrag är 14 mnkr lägre jämfört med budget. Skatteintäkterna blev 23 mnkr lägre, vilket i huvudsak förklaras av lägre slutavräkning för 2017 och 2018. Enligt beslut från Boverket i november beviljades Karlstads kommun ett statsbidrag på nära 10 mnkr. Statsbidraget var obudgeterat, vilket innebär att hela bidraget motsvarar en budgetavvikelse. Bidraget var betydligt lägre än föregående år.

Finansnettot har förbättrats med 14 mnkr jämfört med budget, vilket beror på flera samverkande faktorer. En kombination av såväl högre återbäring från Kommuninvest och lägre utlåningsräntor än tidigare bedömt är bidragande faktorer. Samtidigt har kostnaderna blivit lägre än förväntat avseende pensionsavsättningen till följd av en förändrad prognos och ränteantaganden från kommunens pensionsadministratör.

Prognossäkerhet

2014 2015 2016 2017 2018Årets resultat (mnkr) + 57 -159 +154 + 196 +50 Skillnad mot prognos i delårsbokslut + 35 -249 +85 + 67 +19 Varav- Nämnderna + 51 + 31 + 61 +38 +1


- Reavinst, exploatering, el - 11 - 271 + 13 +33 -11 - Övrigt -5 - 9 + 11 -4 +29

(plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med prognosen i delårsbokslutet)

Årets resultat är 19 mnkr högre jämfört med den prognos som gjordes i delårsbokslutet. Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Utfallet för nämndernas prognoser stämmer sammantaget relativt väl med delårsprognosen. Den resultatförbättring som vi brukar se under hösten kopplat till nämndernas prognoser ser vi inte 2018. Under hösten har några nämnder lämnat bättre prognoser medan andra redovisat försämrade bedömningar. Även om den samlade prognosavvikelsen stämmer relativt väl med utfallet visar enskilda nämnder större prognosavvikelser, vilket innebär att nämnderna fortsatt behöver förbättra prognossäkerheten gällande sina verksamheter.

Elproduktionens intäkter är nära 7 mnkr lägre än vid tidigare bedömning samtidigt som reavinsterna är ca 5 mnkr lägre. Prognoserna över exploateringsverksamheten är svårbedömda men stämmer relativt väl jämfört med bedömningen vid delåret. Övriga avvikelser orsakas främst av bättre utfall gällande pensionskostnaderna och finansnettot samt en något mer pessimistisk skatteprognos från SKL jämfört med tidigare bedömningar.

KänslighetsanalysEn kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre.

Kommunens personalkostnader uppgår till närmare 3,8 miljarder kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med en procent motsvarar nästan 38 mnkr. Av stor betydelse är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket framgår av tabellen ”Budgetavvikelse totalt” (2014-2018).

Händelse (mnkr) Händelse (mnkr)Löneökning med 1 % 38 Inkomstutjämning 1 % 8 Prisökning 1 % på varor och tjänster 22 Kostnadsutjämning 1 % 3 Socialbidragsförändring 10 % 10 Förändrad utdebitering 10 öre 20 Ränteförändring 1 % (nettoeffekt) 13 Skattekraftsutveckling 0,1 % 5

Avstämning ekonomiska mål

Resultatmål

2014 2015 2016 2017 2018Skatter och generella statsbidrag 4 173 4 351 4 597 4 834 4 966Resultatmål (2 %) 84 87 92 97 99Resultat (justerat enligt nedan) 55 -199 110 171 45Jämförelse med resultatmålet -29 -286 +18 +74 -54

Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster

Kommunens ekonomiska mål ska stämmas av över en femårsperiod. Härigenom finns det möjlighet att balansera ett sämre utfall under en lågkonjunktur med bättre resultat under år med en starkare utveckling av skatteunderlaget. Resultatmålet innebär att resultatet ska uppgå till minst två procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämningen avser kommunens resultat efter avstämning av balanskravet, det vill säga realisationsvinster får inte tillgodoräknas. Årets resultat justeras med reavinster på 5 mnkr. En ytterligare begränsning finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas av elproduktionens intäkter vilket inte varit aktuellt under perioden. Resultatet för 2018 ligger hela 54 mnkr under resultatmålet. För perioden som helhet ligger resultatet 276 mnkr lägre än resultatmålet. En mer rättvisande bild ges om justering görs för engångsposterna kopplat till Oskarshamn 2015. Det justerade resultatnivån som bättre speglar den ordinarie verksamheten är god


och snittet över femårsperioden ligger på strax över 2 procent

FinansieringsmålFinansieringsmålet är formulerat på följande sätt: ”Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka.” Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna pengar och att även den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen ska inräknas i den totala skuldsättningen.

För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning förändrats måste hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de kommunägda bolagen genom den utlåning som sker via kommunen.

Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell.

Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr

2014 2015 2016 2017 2018Kassan -15 269 51 302 -450Utlåning 314 -463 -204 -168 -187Summa tillgångsförändring 299 -194 -153 134 -637

Låneskuld 718 -147 -328 -184 12Kommuncertifikat -300 400 150 295 -260Avsättningar pensioner mm -4 12 18 29 38Pensioner äldre än 1998 -102 -57 -80 -56 -90Summa skuldförändring 312 208 -240 84 -300

Nettoskuldförändring 13 402 -88 -50 337Justeringreavinster 2 52 44 25 5övrigt 0 -308 0 0 0Justerad nettoskuldförändring 15 146 -44 -25 342

Negativt belopp innebär minskad nettoskuld.Positivt belopp innebär ökad nettoskuld.

Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden ökat med 614 mnkr. Den faktiska nettoskuldförändringen justeras i nästa steg för reavinster som inte får tillgodoräknas, men även för övriga poster som på ett missvisande sätt påverkar nettolåneskulden. Under 2015 har beslutet om att stänga två reaktorer vid Oskarshamnsverken medfört en exceptionellt stor engångskostnad för kommunen (308 mnkr) vilket i hög grad påverkar nettoskuldsförändringen. Denna kostnad ligger dessutom vid sidan av den ordinarie verksamheten, varför justering gjordes även för den posten. Någon motsvarande post har inte uppstått varken 2016, 2017 eller 2018.

Med hänsyn tagen till dessa justeringar ökar nettoskulden med 434 mnkr under femårsperioden. Även den justerade nettoskuldsförändringen varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår av tabellen. Detta förklaras delvis av att resultatnivåerna skiljt mellan åren men framför allt av att investeringsvolymen varierat kraftigt. Härutöver minskar den äldre pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) varje år under perioden.

Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhetEnligt beslut i kommunfullmäktige ska en uppdelning ske mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet vid avstämning av finansieringsmålet. Under den senaste femårsperioden har låneskulden justerat för reavinster ökat för den avgiftsfinansierade verksamheten med 234 mnkr och för den skattefinansierade verksamheten ökat med 200 mnkr


Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr, uppdelning på avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet)

2014 2015 2016 2017 2018Justerad nettoskuldförändring 15 146 -44 -25 342 varavavgiftsfinansierad verksamhet 58 71 21 31 53 skattefinansierad verksamhet -43 75 -65 -56 289

Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten under de senaste åren godkänt en avvikelse från finansieringsmålet för den skattefinansierade verksamheten. Under 2018 har kommunfullmäktige godkänt att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten får öka med 258 mnkr, varav 111 mnkr avser exploateringsverksamheten. Beslutet grundades på den reviderade budgetens investeringsnivå och kommunledningskontorets bedömning av hur stor del som skulle genomföras under året. Avstämningen visar att nettolåneskulden för den skattefinansierade verksamheten ökar med 289 mnkr under 2018, vilket inte ryms inom beslutad nivå. Det finansiella målet uppnås inte varken för det enskilda året eller för femårsperioden.

ExploateringsverksamhetDriftredovisning – exploatering

Mnkr 2014 2015 2016 2017 2018

Intäkter 9 15 9 118 38

Kostnader 6 2 1 41 7

Resultat 3 13 8 77 31

Nettointäkten från exploateringsverksamheten 2018 uppgår till 31 mnkr vilket är 16 mnkr högre än budgeten på 15 mnkr. Intäkten kommer främst från projekten Östra Zakrisdal, Bryggudden och Stockfallet. Nettointäkten varierar mellan åren, mycket beroende på statusen i de projekt som pågår.

Investeringsredovisning - exploatering

Mnkr 2014 2015 2016 2017 2018

Exploateringsområden 13 25 112 75 54

Årets investeringar inom exploateringsområden uppgår 2018 till 54 mnkr vilket är 347 mnkr lägre än budgeten på 401 mnkr. Det stora överskottet mot budget förklaras av tidsförskjutningar för en rad projekt. Årets större projekt, Kanoten, Stockfallet Sextettgatan och Östra Zakrisdahl, beskrivs närmare i investerings- och exploateringsredovisningen nedan.

Kassaflöde- exploatering

2014 2015 2016 2017 2018

Nettointäkter 3 13 8 77 31

Exploateringsområden -13 -25 -112 -75 -54

Lagertillgångar -2 -6 36 -62 -2

Kassaflöde -12 -18 -68 -60 -25

Kassaflödet från 2018 års exploateringsverksamhet bidrar till att öka kommunens låneskuld med 25 mnkr. I och med det tidigare principbeslutet om att mark för annat ändamål än småhus uteslutande ska upplåtas med tomträtt tillgodogör sig kommunen löpande avkastning från tomträtterna istället för höga engångsintäkter för friköp. Detta påverkar dock kassaflödet från exploateringsverksamheten negativt under enskilda år medan det över tid genererar intäkter. Intäkter från tomträttsavgälder ingår inte i kassaflödet ovan.


Förväntad utvecklingEn rad större exploateringsprojekt pågår de kommande åren. På Stockfallet kommer en ny väganslutning till riksväg 63 och infrastruktur för att nå ytterligare områden att byggas. Kanoten förväntas att pågå ytterligare ett tiotal år innan det är färdigt. Planeringen för att färdigställa sista etappen av Packhusgatan fram till Sjömansgatan och exploatering av Konsum Värmlands fabriks- och logistikområde pågår. Karlstads kommun har två byggrätter som kan bebyggas när justering av gällande detaljplan har genomförts. Detaljplanen för Sundsta torg har överklagats och Karlstads kommun har begärt överprövning av Mark- och miljödomstolens beslut. Besked om prövningstillstånd förväntas under början av 2019 men innebär också en ytterligare förskjutning i tidplan för byggnationerna som var tänkta att påbörjas under 2016. Arbete med detaljplan för Västra Jakobsberg pågår. Planförslaget innehåller 3 500 bostäder på kommunal mark och kommer att kräva stora infrastrukturinvesteringar.

Utvärdering av den ekonomiska ställningenDen ekonomiska ställningen utvärderas bland annat genom att jämföra ett antal strategiska nyckeltal med våra åtta jämförelsekommuner.

Vid en jämförelse med andra kommuner måste man vara medveten om att förhållandena kan skilja sig åt. Det kan gälla andelen verksamhet som drivs i bolagsform eller i kommunalförbund, och det kan gälla hur mycket verksamhet som överhuvudtaget bedrivs inom koncernen. Värden för den samlade koncernen är det mest rättvisande.

Pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen har stor betydelse när man ska bedöma den ekonomiska ställningen. Tabellen nedan är därför sorterad efter soliditetsmåttet inklusive hela pensionsåtagandet för hela koncernen. Jämförelsen visar att Karlstad står sig väl i jämförelsen och har det tredje högsta soliditetsmåttet.

Tabellen visar förhållandena för ett år sedan, vid utgången av 2017.

Kommun Soliditet kommunen Soliditet koncernenEnligt BR Inkl pens.åtag. Enligt BR Inkl pens.åtag.

Luleå 70 44 58 44Linköping 77 62 39 32Karlstad 43 25 45 31Gävle 42 24 43 31Växjö 57 25 35 24Örebro 34 21 35 24Kalmar 51 17 33 18Jönköping 37 13 31 16Sundsvall 24 6 23 7

Sammanfattande analysDen finansiella analysen visar att vi över en femårsperiod inte når full måluppfyllelse gällande båda våra ekonomiska mål. Under det enskilda året 2018 når vi varken resultatmålet eller finansieringsmålet till följd av ett lägre resultat samtidigt som vi har en hög investeringsnivå. För femårsperioden har det negativa resultatet som redovisades 2015 fortsatt en stor påverkan, men om vi istället utgår från det underliggande resultatet som bättre speglar vår ordinarie verksamhet, så är resultatnivån högre och resultatmålet uppnås. Nämndernas nettokostnader överskrider sammantaget tilldelade budgetramar och totalt sett redovisas en negativ budgetavvikelse, vilket är en utmaning även framåt då den generella uppräkningen av ramarna är fortsatt begränsad till en procent.

Investeringsnivån ligger på en ovanligt hög nivå och långt över det utrymme som skapats från årets verksamhet. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive pensionsåtagandet har ökat under den senaste femårsperioden, även om ökningen i huvudsak är i enlighet med de avvikelser mot målet som kommunfullmäktige medger.

Den ekonomiska ställningen är fortsatt god. Det mest rättvisande måttet på soliditeten, när även det


äldre pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen räknas in, uppgår till 26,3 procent för kommunen.

Även i förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl när vi räknar in hela pensionsåtagandet. Både för kommunen och hela kommunkoncernen är jämförelsen positiv, där Karlstad har det tredje högsta soliditetsmåttet.

Kommunens ekonomi på siktEfter att kommunfullmäktige behandlade budget för 2019-2021 vid sitt sammanträde i juni 2018 har under hösten nya prognoser beaktats, bland annat för skatteintäkter, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, elproduktion och kapitalkostnader. Nya kommunfullmäktige som tillträtt efter valet behandlade budget för perioden 2019-2021 på nytt i december. Den generella uppräkningen för pris- och löneökningar uppgår till en procent för 2019 och 2020 men ligger enligt det beslutet kvar på två procent för 2021. Dessutom har prognoserna för förskolebarn, elever och antalet äldre uppdaterats och ramarna har justerats för berörda nämnder.

Sammantaget innebar de uppdaterade prognoserna inför decemberbeslutet förbättringar för samtliga år jämfört med den budget som behandlades i kommunfullmäktige i juni. Nya uppdaterade prognoser tas fram löpande och ekonomiska förutsättningarna uppdateras inför vårens arbete med budget 2020-2022.

Beslutet ställer fortsatt ökade krav på nämnderna att anpassa sin verksamhet till de snävare budgetramarna även under 2019. Nämndernas förmåga att hantera dessa förutsättningar är viktig för kommunens fortsatta ekonomiska utveckling.

Social investeringsfondKommunfullmäktige beslutade hösten 2012 att inrätta en social investeringsfond. Kommunstyrelsen har i januari 2014 fastställt riktlinjer och omfattning och beslutat att i samband med 2013 års bokslut öronmärka 10 mnkr av kommunens resultat. Kommunens externredovisning påverkas inte utan avsättningen markeras som en andel av eget kapital i balansräkningen. När fonden utnyttjas uppstår dock en extern kostnad.

Fonden ska användas för långsiktigt förebyggande socialt arbete. Insatserna ska på ett tydligt sätt bidra till mätbara minskade kostnader. Därmed ska en återbetalning kunna ske som återställer fondens kapital. En insats bör inte beviljas fondfinansiering för mer än tre år. Återbetalning till fonden ska vara genomförd inom en tioårsperiod från det att verksamheten startas upp.

Redovisningsmässigt handlar insatserna inte om en investering, utan om en driftkostnad inom resultaträkningen. Det handlar inte heller om en fond i redovisningsmässigt hänseende. Behållningen markeras i stället i en not som en del av kommunens eget kapital, och en sidoordnad uppföljning sker i förvaltningsberättelsen.

Beslut fattades 2016 om att arbeta med att minska den ogiltiga skolfrånvaron. Arbetet ska ske både genom främjande och förebyggande insatser samt åtgärder där frånvaro redan uppstått. Sammantaget har 10 mnkr beviljats fördelat över åren 2017-2019. Under 2018 har projektet genomfört kartläggningar på alla 33 kommunala skolenheter, samt arrangerat en konferens för 350 personer från elevhälsoteam runt om i länet och en länsträff för erfarenhetsutbyte. Projektet har varit inblandat i 20 elevärenden under vårterminen och 30 elevärenden under höstterminen genom att stötta skolorna och delta i kartläggning av orsakerna till frånvaron. Det som framkommer i kartläggningarna på skolorna är att det finns brister i registrering och uppföljning av frånvaron, kartläggning och analys av orsakerna, brister i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänst samt i överlämningarna mellan skolans stadier och skolformer. Det är få skolor som arbetar med att förebygga frånvaro och främja närvaro, utan insatserna blir av mer åtgärdande karaktär. I arbetet med elevärenden framkommer också att det finns brister i skolorna på samtliga nivåer kring elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det finns också ett behov av ett stärkt föräldrastöd under hela barnets uppväxt.


Avsättning/disponering (belopp i mnkr) 2015 2016 2017 2018Behållning vid årets början 10 10 10 8,5Avsättning till social investeringsfond 0 0 0 0Disponerat under året 0 0 -1,5 -3,0Behållning vid årets slut 10 10 8,5 5,5


Finansiella rapporterResultaträkning

Belopp i mnkr NotKommun

Bokslut 2017

Kommun Bokslut

2018

Koncern Bokslut

2017

Koncern Bokslut

2018Verksamhetens intäkter 1 1 896,9 1 669,7 3 447,0 3 365,0Verksamhetens kostnader 2-3 -6 246,8 -6 300,7 -7 254,2 -7 406,2Avskrivningar 4 -311,2 -320,0 -590,6 -603,7Verksamhetens nettokostnader -4 661,1 -4 951,0 -4 397,8 -4 644,9

Skatteintäkter 5 4 191,3 4 319,4 4 191,3 4 319,4Statsbidrag, utjämning 6 642,2 647,0 642,2 646,9Finansiella intäkter 7 43,6 43,1 9,6 18,4Finansiella kostnader 8 -19,6 -8,4 -29,2 -17,8Resultat före extraordinära poster 196,4 50,1 416,1 322,0

Resultat före skatt 416,1 322,0Skattekostnader 9 -52,3 -56,9Årets resultat 10 196,4 50,1 363,8 265,1


Balansräkning

Belopp i mnkr NotKommun

Bokslut 2017

Kommun Bokslut

2018

Koncern Bokslut

2017

Koncern Bokslut

2018TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 15 1,3 2,4 4,9 4,6Materiella anläggningstillgångar- Mark byggn och tekn anläggn 16 4 670,9 4 907,2 9 611,2 10 013,6- Maskiner och inventarier 17 180,1 187,1 279,5 294,3- Pågående investeringar 18 664,2 1 032,9 971,1 1 221,1Finansiella anläggningstillgångar- Aktier, andelar mm 19 349,6 349,6 51,1 51,0- Uppskjuten skattefordran 0,0 0,0 5,7 6,6- Andra långfristiga fordringar 20 2 673,2 2 485,9 206,3 204,6Summa anläggningstillgångar 8 539,3 8 965,1 11 129,8 11 795,8

OmsättningstillgångarFörråd 53,4 54,2 91,5 105,5Kortfristiga fordringar 21 508,7 515,5 817,3 870,0Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 15,9 0,0Kassa och bank 22 801,3 351,0 875,4 434,6Summa omsättningstillgångar 1 363,3 920,7 1 800,1 1 410,1

SUMMA TILLGÅNGAR 9 902,6 9 885,8 12 929,9 13 205,9

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapitalÅrets resultat 196,4 50,1 363,8 265,1Övrigt Eget kapital 23 4 086,9 4 283,2 5 401,1 5 764,9Summa eget kapital 4 283,2 4 333,3 5 764,9 6 030,0

AvsättningarAvsättningar för pensioner 28 354,4 382,7 382,6 412,4Övriga avsättningar 24 24,5 34,5 433,3 468,7Summa avsättningar 378,9 417,2 815,9 881,1

SkulderLångfristiga skulder 25 1 587,0 2 046,6 2 424,9 2 888,9Kortfristiga skulder 26 3 653,5 3 088,7 3 924,2 3 405,9Summa skulder 5 240,5 5 135,3 6 349,1 6 294,8

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 9 902,6 9 885,8 12 929,9 13 205,9

Ställda panter och borgensförbindelserBorgensförbindelser 27 776,1 862,6 776,7 862,6Pensionsförpliktelser 28 1 819,5 1 729,5 1 819,9 1 729,9Kraftproduktionsanläggningar 29Solidarisk borgen 30


KassaflödesrapportBelopp i mnkr Not Kommun

2017Kommun

2018Koncern

2017Koncern

2018

Den löpande verksamhetenResultat före extraordinära poster 10 196,4 50,1 416,1 322,0Just för poster som inte ingår i kassaflödet 11 202,2 360,3 500,8 651,9Aktuell skatt -27,8 -32,0Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

398,6 410,4 889,1 941,9

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet 12 173,6 103,5 200,1 84,3I Kassaflöde från den löpande verksamheten 572,2 513,9 1 089,2 1 026,2

InvesteringsverksamhetenFörvärv av immateriella anläggningstillgångar 13 0 0 -0,7 -0,6Förvärv av materiella anläggningstillgångar 13 -605,0 -948,3 -1 015,8 -1 285,9Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 29,2 7,3 29,3 7,9Förvärv finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 -1,5 0Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0Investeringsbidrag 19,5 32,2 19,5 32,3II Kassaflöde från investeringsverksamheten -556,3 -908,8 -969,2 -1 246,3

Finansieringsverksamheten

UtlåningFörändring kortfristig utlåning 3,7 0,0 0,0 0,0Förändring långfristiga fordringar 166,2 187,4 35,3 0,9UpplåningFörändring kortfristig upplåning 198,9 -660,6 195,2 -653,3Förändring långfristiga skulder -82,8 417,8 -29,0 431,7III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 286,0 -55,4 201,5 -220,7

Förändring av likvida medel (I+II+III) 301,9 -450,3 321,5 -440,8Likvida medel vid årets början 499,4 801,3 553,9 875,4Likvida medel vid årets slut 801,3 351,0 875,4 434,6


NothänvisningarResultaträkning (belopp i mnkr)

Kommun

Bokslut 2017

Kommun Bokslut

2018

Koncern Bokslut

2017

Koncern Bokslut

2018Not 1) Verksamhetens intäkterFörsäljning mm 625,5 431,0 761,8 587,8Taxor, avgifter 437,6 441,1 540,3 561,2Elverksamhet, fjärrvärme 75,0 64,7 825,7 920,2Hyror och arrenden 180,7 188,8 722,1 732,2Driftbidrag 578,1 544,1 597,1 563,6Summa 1 896,9 1 669,7 3 447,0 3 365,0

Not 2) Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader 3 614,9 3 750,9 3 952,4 4 107,6Inköp av el o vatten mm för distribution 100,5 68,5 462,9 537,8Material och tjänster 1 826,0 1 834,5 2 110,2 2 083,0Lokalkostnader, fastighetsförvaltning 457,7 397,3 527,1 474,6Bidrag och transfereringar 247,7 249,5 201,6 202,6Summa 6 246,8 6 300,7 7 254,2 7 405,6

Not 3) Pensionsförpliktelse enl. blandad modellI verksamhetens kostnader ingår:- årets nyintjänade pensionsförmåner 160,3 164,5- utbetalning av pensioner 128,1 123,8I finansiella kostn ingår ränta för pensioner 8,7 9,3Summa 297,1 297,6

Not 4) AvskrivningarImmateriella tillgångar 1,9 0,9 4,2 3,2Byggnad, mark o tekn.anläggningar 255,4 264,8 511,2 522,6Inventarier 53,9 54,3 75,2 77,9Summa 311,2 320,0 590,6 603,7

Not 5) SkatteintäkterPreliminära skatteintäkter 4 204,9 4 338,2 4 204,9 4 338,2Slutavräkning föregående år 4,7 -13,2 4,7 -13,2Prognos slutavräkning innevarande år -18,3 -5,6 -18,3 -5,6Summa 4 191,3 4 319,4 4 191,3 4 319,4Skattesats i Karlstads kommun är 21.75 per skattekrona.

Not 6) Generella statsbidrag och utjämningInkomstutjämningsbidrag 715,5 714,3 715,5 714,3Generella statsbidrag från staten 47,6 38,5 47,6 38,5Regleringsavgift -0,9 14,3 -0,9 14,3Kostnadsutjämningsavgift -218 -228,4 -218 -228,4Utjämningsavgift LSS -50,2 -48,2 -50,2 -48,2Kommunal fastighetsavgift 148,2 156,5 148,2 156,5Summa 642,2 647,0 642,2 647,0


Not 7) Finansiella intäkterUtdelning aktier och andelar 19,9 25,4 7,1 12,2Räntor på koncernkonto koncernbolag 19,3 13,0 0,8 -Utlämnade lån koncernbolag 3,0 3,0 0,1 0,3Utlämnade lån, övriga 0,7 0,6 0,3 0,6Övriga finansiella intäkter 0,7 1,1 1,3 5,3Summa 43,6 43,1 9,6 18,4

Not 8) Finansiella kostnaderRäntor på långfristiga lån 7,3 -4,0 15,1 3,2Kommuncertifikat, (negativ ränta) -2,9 -4,0 -2,9 -4,0Derivat 3,3 3,2 3,3 3,2Ränta finansiell leasing 0,1 0,1 0,1 0,1Räntor på pensionsskuld 8,7 9,3 9,4 10,1Ränta deponi 0,8 1,5 0,8 1,5Övriga finansiella kostnader 2,3 2,3 3,4 3,7Summa 19,6 8,4 29,2 17,8

Not 9) SkattekostnaderAktuell skatt -27,8 -32,0Uppskjuten skatt -0,2 0,1Uppskjuten skatt obeskattade reserver -24,3 -25,0Summa (-)kostn (+)intäkt -52,3 -56,9

Not 10) Årets resultatSkattefinansierad verksamhet 196,4 50,1Summa 196,4 50,1 363,8 265,1Avstämning av balanskravetÅrets resultat 196,4 50,1- avgår realisationsvinster -25 -4,7Justerat resultat 171,4 45,4

Kassaflödesanalys (belopp i mnkr)

Kommun 2017

Kommun 2018

Koncern 2017

Koncern 2018

Not 11) Justering för poster som inte ingår i kassaflödetAvskrivningar 311,2 320,0 590,6 603,6Ökning av pensionsskuld 17,7 28,3 20,7 29,8Reavinst -25,0 7,7 -25,0 7,7Exploatering från tidigare år -108,0 - -64,0 -Övriga justeringar 6,3 4,3 -21,5 10,8Summa 202,2 360,3 500,8 651,9

Not 12) Kassaflöde från föränd-ringar i rörelsekapitaletÖkn/.(-)Minskn(+) av varulager 0,4 -0,8 1,2 -13,9Ökn/(-)Minskn(+) av rörelsefordringar 29,7 -6,8 15,5 -52,7Ökn/(-)Minskn(+) av kortfrist.placeringar - - 23,4 15,9Ökn/(+)Minskn(-) av rörelseskulder 143,5 111,1 160,0 135,0Summa 173,6 103,5 200,1 84,3


Kommun 2017

Kommun 2018

Koncern 2017

Koncern 2018

Not 13) Förvärv av immateriella o materiella anläggningstillgångarKommunen Immateriella anl. tillgångar - -0,1 - -0,1Kommunen Materiella anl. tillgångar -574,0 -894,6 -574,0 -894,6Kommunen invest. inom exploateringsverksamhet -31,0 -53,6 -75,0 -53,6Karlstads El- och Stadsnät AB -145,7 -97,5Karlstads Energi AB -41,9 -45,6Karlstads Bostads AB -138,8 -123,8Vindpark Vänern Kraft AB - -Stiftelsen Karlstadshus -16,1 -22,5Övriga kommunala bolag -25,0 -48,8Summa -605,0 -948,3 -1 016,5 -1 286,5

Not 14) Försäljning av materiella anläggningstillgångarMark 29,1 7,1 29,2 7,1Fordon/maskiner 0,1 0,2 0,1 0,8Övrigt - -Summa 29,2 7,3 29,3 7,9

Balansräkning (belopp i mnkr)

Kommun 2017

Kommun 2018

Koncern 2017

Kommun 2018

Not 15) Immateriella anläggningstillgångarAnskaffningsvärde 25,5 25,7 36,9 38,1Investerat under året 0 0,1 0,7 0,6Ackumulerad avskrivning -22,5 -24,4 -29 -33,2Avskrivet under året -1,9 -0,9 -4,2 -3,2Omklassificering 0,2 1,9 0,5 2,3Bokfört värde 1,3 2,4 4,9 4,6

Not 16) Mark, byggnader och tekniska anläggningarAnskaffningsvärde 7 521,1 7 899,4 16 168,7 16 717,4Investerat under året 74,7 100,2 134,4 201,1Utrangeringar, redovisat värde -1,1 -28,7 -19,8 -62,9Ackumulerad avskrivning -2 973,4 -3 228,5 -6 609,5 -7 106,2Avskrivet under året -255,4 -264,8 -510,5 -522,6Avskrivning på försäljning/utrangering 0,4 14,7 13,8 83,8Försäljning, redovisat värde -3,2 -1,4 -3,2 -1,4Omklassificering 307,8 416,3 437,3 704,4Bokfört värde 4 670,90 4 907,2 9 611,2 10 013,6


Not 17) Maskiner o inventarierAnskaffningsvärde 815,9 868,3 1 145,0 1 216,9Investerat under året 30,0 43,6 46,8 56,2Utrangeringar, redovisat värde 0 -0,8 -5,4 -8,4Ackumulerad avskrivning -635,6 -688,2 -868,8 -937,4Avskrivet under året -53,9 -54,4 -75,2 -77,9Avskrivning på försäljning/utrangering 1,3 1,4 6,6 9,1Försäljning, redovisat värde -1,6 -0,6 -1,6 -0,9Omklassificering 24 17,8 32,1 36,7Bokfört värde 180,1 187,1 279,5 294,3Finansiell leasing ingår med 13,2 mnkr.Not 18) Pågående investeringarAnskaffningsvärde 407,8 664,2 563,2 971,1Investerat under året 544,4 804,4 834,6 1 028,6Omklassificering -288 -435,7 -426,7 -778,6Bokfört värde 664,2 1 032,9 971,1 1 221,1

Not 19) Aktier, andelar m.mAktier 297,0 297,0 1,0 1,0Bostadsrätter 2,8 2,8 3,0 3,0Grundfondskapital 3,4 3,4 - -Andelar 46,4 46,4 47,1 47,0Bokfört värde 349,6 349,6 51,1 51,0De största enskilda aktieposterna i kommunen är Karlstads Stadshus AB 291,4 mnkr

Not 20) Långfristiga fordringarKarlstads Bostads AB 1 669,5 1 604,9 - -Karlstads Energi AB 554,5 421,5 - -Karlstads El- och Stadsnät AB 182,8 166,6 - -Mittnät AB - 0,1 - -Karlstads Airport AB - 13,1 - -Vindpark Vänern Kraft AB 26,4 21,5 7,9 6,5Tåsans Kraft AB 63,0 93,0 25,2 37,2Övriga kommunala bolag 9,5 10,5 5,5 6,1Värmlandskraft OKG-delägarna 132,2 126,6 132,2 126,6Bostadsrättsföreningar 13,4 12,1 13,4 12,1Övriga långfristiga fordringar 21,9 16,0 22,1 16,1Summa 2 673,2 2 485,9 206,3 204,6

Not 21) Kortfristiga fordringarKundfordringar 143,1 156,1 256,5 283,6Upplupna skatteintäkter 66,3 74,4 84,1 85,5Statsbidragsfordringar 33,7 21,7 33,7 21,7Övriga interimsfordringar 169,1 165,5 296,7 321,3Moms 84,8 93,9 85,8 94,0Kommunala bolag - - - -Övriga kortfristiga fordringar 11,7 3,9 60,5 63,9Summa 508,7 515,5 817,3 870,0


Not 22) Kassa och bankKoncernkonto bank 801 350,6 801,0 350,6Handkassor 0,3 0,3 0,3 0,3Övriga banker - 0,1 74,1 83,7Summa 801,3 351,0 875,4 434,6

Not 23) Övrigt Eget kapitalIngående eget kapital 1.1 4 086,8 4 283,2 5 401,1 5 764,9Årets resultat 196,4 50,1 363,8 265,1Eget kapital 31/12 4 283,2 4 333,3 5 764,90 6 030,0Varav:Social investeringsfond 8,8 5,5Kommunrevisionen 0,4 0,5Kommunstyrelsen 34,2 56,5Arbetsmarknad- och socialnämnden 30,2 19,5Barn- och ungdomsnämnden 59,8 59,6Gemensam drift- och servicenämnd 0,1 0,3Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 29,9 24,4Karlstads-Hammarö överförmyndnämnd 6,3 6,3Krisledningsnämnden 0,8 1,1Kultur- och fritidsnämnden 16,4 14,4Miljönämnden 7,9 9,1Omvärldsnämnden 2,6 3,4Stadsbyggnadsnämnden 30,4 13,5Teknik- och fastighetsnämnden 30,1 20,6Valnämnden 1,8 1,8Vård- och omsorgsnämnden 104,6 98,6Övrigt eget kapital 3 918,9 3 998,2Summa eget kapital 4 283,2 4 333,3 5 764,9 6 030,0

Not 24) Övriga avsättningarUppskjuten skatt obeskattade reserver 328,2 353,4Uppskjuten skatt temporära skillnader 52,6 53,3Återställande av deponi 24,5 26,0 44,0 46,7Övriga avsättningar 8,5 8,5 15,3Summa 24,5 34,5 433,3 468,7

Not 25) Långfristiga skulderSkuld till kreditinstitut 1 300,0 1 700,0 2 133,90 2 525,8VA investeringsfond 33,3 48,7 33,3 48,7Leasingskuld 18,7 14,4 18,7 14,4Kommunala bolag 30,3 30,7 - -Anslutningsavgifter 110,2 128,0 110,2 128,0Investeringsbidrag 94,5 124,8 94,5 124,8Övriga långfristiga skulder - - 34,3 47,2Summa 1 587,0 2 046,6 2 424,9 2 888,9


Not 26) Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 283,7 342,3 402,6 502,9Semesterlöneskuld 189,4 192,3 193,4 196,3Upplupna räntor 2,0 0,0 3,0 0,9Upplupna löner o sociala avgifter 93,5 104,7 95,1 106,2Övr. upplupna kostn. o förutbet.intäkter 129,2 183,8 242,9 295,5Upplupen pensionskostnad avg.bestämd 157,5 147,9 157,5 147,9Personal- och löneskatt 54,3 61,0 82,0 80,8Moms - 0,6 0,6Koncernkonto kommunala företag 81,8 81,2 28,1 29,4Kommuncertifikat 845,0 585,0 845,0 585,0Skuld till kreditinstitut - 7,2 7,5Amortering inom ett år 1 700,0 1 300,0 1 700,0 1 300,0Övriga kortfristiga skulder 117,1 90,5 166,8 152,9Summa 3 653,5 3 088,7 3 924,2 3 405,9

Not 27) BorgensförbindelserKarlstads Stadshus AB 475,0 475,0 475,0 475,0Karlstads Energi AB 55,0 55,0 55,0 55,0Övriga kommunala bolag 0,4 0,4 0,4 0,4Värmlandskraft-OKG delägarna 170,6 260,3 170,6 260,3Bostadsrättsföreningar 72,7 69,1 72,7 69,1Övriga borgensförbindelser 3,0 2,8 3,0 2,8Summa 776,7 862,6 776,7 862,6

Not 28) PensionsförpliktelserSärskild avtals/ ålderspension ÖK-SAP 324 337,0Förmånsbestämd pension exkl. ÖK-SAP 30,4 45,7Summa 354,4 382,7 382,6 412,4Antal visstidsförfaranden: 10 stIB intjänad pension 336,7 354,4Nyintjänad pension under året 26,6 31,7Ränta och basbeloppsuppräkning 8,7 9,3Pension till efterlevande 0,9 0,0Årets utbetalning -21,2 -12,7Ändring av försäkringstekniska grunder 5,5 0,0Övrigt -2,8 0,0Summa 354,4 382,7

AnsvarsförbindelseIB ansvarsförbindelse 1 875,80 1 819,50Nyintjänad pension under året -0,5 5,0Ränta och basbeloppsuppräkning 55,0 3,0Årets utbetalning -100,9 -98,0Övrigt -9,9Summa 1 819,5 1 729,5 1 819,9 1 729,90

Summa pensionsförpliktelser 2 173,90 2 112,20 2 202,50 2 198,60Aktualiseringsgrad 99 %


Not 29) KraftproduktionsanläggningarUppbyggnaden av kraftproduktionsanläggningar sker ofta inom gemensamägda bolag. Varje ägare ges därvid genom konsortieavtal rätt till elkraft i proportion till ägarandel. Samtidigt ikläder sig ägaren även en skyldighet att, oavsett kraftproduktion svara för samtliga kostnader i bolaget efter samma fördelning. Kommunens indirekta ägarandel i OKG Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB, är 2,13 %. Kommunens direkta ägarandel i Tåsans Kraftaktiebolag är 60 %.

Kommunens kärnkraftsägande förväntas innebära såväl positiva som negativa resultat de närmaste åren. Bedömningen är dock att åtagandet har ett positivt värde sett över förväntad återstående livslängd. Elprisutvecklingen är den enskilt viktigaste faktorn för lönsamheten. Bland övriga risker kan nämnas produktionsbortfall i den kvarvarande reaktorn och oförutsedda kostnader härrörande från avvecklingen av övriga två reaktorer.

Not 30) Solidarisk borgenKarlstads kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting som per 2018-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2018-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 404 804 mnkr och totala tillgångar till 406 323 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 049 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 056 mnkr.

Not 31) Upplysningar: Finansiella tillgångar och skulderKommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är samordnade genom en internbankslösning. Fiansieringen av dessa bolag hanteras helt via ett koncernkonto. Internbaken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning.

Kommun KoncernUpplåningsränta (genomsnitt) -0,13% -0,11%Räntebindningstid (genomsnitt) 0,40 år 0,53 år

Upplåningens förfallostruktur 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 årKommunen 47% 32% 13% 8% 0%Koncernen 46% 30% 17% 7% 0%Upplysningarna avseende koncernen avser i denna notkommunen + koncernen Karlstads Stadshus AB.

Not 32) Upplysningar: Säkringsredovisning enligt RKR 21Den säkrade posten utgörs av framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till

1. befintlig skuld.

2. mycket sannolika framtida betalningar av rörlig ränta som uppstår vid refinansiering av befintlig skuld.

Säkringsinstrumentet utgörs av en ränteswap om 100 mnkr där kommunen betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Instrumentets verkliga värde uppgick till -4,1 mnkr exklusive upplupna räntor. Under året har säkringar påverkat kommunens och kommunkoncernens resultat med -3,2 mnkr.


Upplåningsräntan exklusive räntesäkringen är för kommunen -0,22 % och kommunkoncernen -0,19 %. Räntebindningstiden exklusive räntesäkringar är för kommunen 0,37 år och för kommunkoncernen 0,50 år.

Upplysningarna avseende koncernen avser i denna not kommunen + koncernen Karlstads Stadshus AB.

Not 33) Upplysningar: Operationella och finansiella leasingavtal

KommunenOperationell leasing 2017 2018

Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:Inom 1 år 31,6 33,5Senare än 1 år men inom 5 år 21,8 30,5Senare än 5 år 0 0

53,4 64,0

Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år 2017 2018

Totala minimileaseavgifter 18,7 14,5Framtida finansiella kostnader -0,1 -0,1

Nuvärdet av minimileaseavgifterna 18,6 14,4

Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande:Inom 1 år 4,1Senare än 1 år men inom 5 år 10,3Senare än 5 år

14,4

Koncernen

Koncernbolagens leasingavtal består till största delen av hyror och arrenden mot kommunen, efter att de koncerninterna leasingavgifterna eliminerats anses kvarvarande belopp inte väsentligt och redovisas därför inte i egen not.

Not 34) Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernenPosterna har eliminerats i koncernredovisningen. Beloppen avser ägd andel.

(belopp i tkr) Lämnade koncernbidrag

Erhållna koncernbidrag

Karlstads Stadshus AB 6 922Karlstads Bostads AB 249Karlstads El- och Stadsnät AB 25 120Karlstads Energi AB 25 049Karlstads Parkerings AB 9 604Mariebergsskogen AB 22 868Karlstad Airport AB 30 232

Summa 60 022 60 022

Interna köp Intern försäljning

Fordran exkl. lån Skuld exkl. lån


Karlstads kommun 186 507 146 832 41 555 50 590Karlstads Bostads AB 35 364 47 636 107 8 038Karlstads El- och Stadsnät AB 2 543 78 438 1 448 1 056Karlstads Energi AB 75 965 13 326 49 561 22 889Övriga bolag, förbund mm 51 433 65 580 4 240 14 338Internt inom Stadshuskoncernen 108 161 108 161 178 653 178 653

Summa 459 973 459 973 275 564 275 564

Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är samordnade genom en internbankslösning. Internbaken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enhters räkning.

Finansiella kostnader

Finansiella intäkter Lånefordran Låneskuld

Karlstad kommun 15 772 2 281 409 155 864Karlstads Bostads AB 8 539 1 604 881Karlstads El- och Stadsnät AB 959 166 557Karlstads Energi AB 3 143 421 550Karlstads Stadshus AB 2 375 20 481Vindpark Vänern AB 217 15 064Övriga bolag, förbund mm. 539 62 026

15 772 15 772 2 363 916 2 363 916


RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Avvikelser och förtydliganden kommenteras i följande avsnitt.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster tas upp som not till berörda resultatposter i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska den uppgå till väsentligt belopp och vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet.

SkatteintäkterKarlstads kommun följer rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter, som innebär att beräkningen av årets skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) decemberprognos. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten intjänats.

Övriga intäkterInvesteringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland skulder som periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.

LånekostnaderLånekostnader redovisas enligt rekommendation nr 15, den alternativa metoden, vilken innebär att lånekostnader som kan hänföras till anskaffningen räknas in i tillgångsvärdet.

Ränta under byggnadstid påförs investeringsprojekt som överstiger 20 mnkr, likaså projekt i intervallet 10-20 mnkr om projektet sträcker sig över en längre tid än 12 månader. För 2018 har ingen ränta påförts med anledning av det låga ränteläget.

SäkringsredovisningKarlstads kommun följer rekommendation nr 21 vad gäller säkringsredovisning.

PersonalkostnaderÖvertidsskuld och förändring av semesterlön redovisas som en kostnad i verksamheten. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld.

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till bokfört värde (anskaffningsvärde reducerat med planenlig avskrivning). Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp exklusive moms och som har en livslängd på minst tre år.

Immateriella tillgångar består av kostnader för IT-system, utvecklingskostnader och licenser, där investeringen per system uppgår till mer än 500 tkr.

AvskrivningAvskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs dock inga avskrivningar.

Från och med räkenskapsåret 2015 tillämpas komponentredovisning för nya investeringar.

Komponentredovisningen innebär att en anläggning ska delas upp i komponenter om nyttjandetiden väsentligt skiljer sig åt mellan de olika komponenterna. Respektive komponent ska skrivas av för sig.

I samband med införande av komponentmetod har underhållsplanerna gåtts igenom och en skiftning av budget från underhåll till investering har gjorts. Arbete med att dela upp befintliga investeringar i komponenter pågår.

Kommunens finansiella leasingavtal har redovisats som anläggningstillgång samt som skuld. Den tillämpade avskrivningstiden för dessa tillgångar överensstämmer med avtalslängden.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas generellt som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller där ingen överenskommelse om refinansiering skett.


ExploateringsredovisningRedovisning av kommunal markexploatering följer RKRs vägledning. Matchning sker mellan försäljningsintäkter och nedlagda kostnader för tomter.

Skattekollektivets tomtexploatering särredovisas från tillhörande investeringar i gator och parkmark mm samt från abonnentkollektivets investeringar i VA.

Nedlagda kostnader för mark redovisas som omsättningstillgång, nedlagda kostnader för infrastruktur redovisas som anläggningstillgång.

AvsättningarAvsättning finns upptagen för avfallsdeponi Djupdalen. Deponin drevs fram till och med mars 2004 av Karlstads kommun, därefter togs verksamheten över av Karlstads Energi AB. Kommunens andel av avsättningen är 56%. Ingen sluttäckning har gjorts under 2018.

PensionsskuldPensionsskulden är beräknad enligt RIPS 17.2, den rekommenderade modellen från SKL.

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, vilket innebär att all pension som intjänats före år 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Pensionsförmåner intjänade from 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Den del av pensionen som kan hänföras till det individuella valet har klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen.

I enlighet med rekommendation nr 17 periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser.

VA-redovisningKarlstads kommun redovisar separat resultat- och balansräkning för VA–verksamheten för 2018. Se separat redovisning.

Sammanställd redovisningDen sammanställda redovisningen är upprättad enligt RKR 8.2. Redovisningen omfattar kommunen, kommunalförbunden samt de bolag och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt äger mer än 20 % av aktiernas/andelarnas röstvärde.

Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Det innebär att endast intjänat kapital efter förvärvet räknas in i kommunkoncernens egna kapital. Proportionell konsolidering innebär att delägda bolag tas in i den sammanställda redovisningen i proportion till ägd andel.

I koncernen räknas uppskjuten skatt på obeskattade reserver. Förändringen av obeskattade reserver fördelas på uppskjuten skatt och årets resultat utifrån gällande skattesats. I koncernbalansräkningen har eget-kapital-delen av obeskattade reserver omräknats till 78,0%.

Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats.

Kommunen och bolagen redovisar lånekostnader vid investering olika, kommunen använder alternativmetoden och bolagen huvudmetoden. Ingen justering har gjorts för skillnaden.

Koncernbolagens leasingavtal består till största delen av hyres- och arrendeavtal med kommunen, efter det att de koncerninterna leasingavgifterna eliminerats anses kvarvarande belopp inte väsentligt och redovisas därmed inte i egen not.


Kommunens samlade verksamhetKommunens förvaltning Kommunens koncernföretagKommunfullmäktige Koncernen Karlstads Stadshus AB (100%)Kommunrevision Karlstads Stadshus AB, moderbolagKommunstyrelsen Karlstads Bostads ABArbetsmarknads- och socialnämnden Karlstads Energi ABBarn- och ungdomsnämnden Karlstads El- och Stadsnät ABGemensam drifts- och servicenämnd Karlstads Parkerings ABKarlstads-Hammarö Gymnasienämnd Mariebergsskogen ABKarlstads-Hammarö Överförmyndarnämnd

Karlstad Airport AB

Krisledningsnämnden Mittnät AB (72,6%)Kultur- och fritidsnämnden Vindpark Vänern Kraft AB (70%)MiljönämndenOmvärldsnämnden Övriga bolag och stiftelserStadsbyggnadsnämnden Tåsans Kraft AB (60%)Teknik- och fastighetsnämnden Visit Karlstad AB (49%)Valnämnden Vänerhamn AB (31%)Vård- och omsorgsnämnden

Stiftelsen Karlstadshus (60%)Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100%)Karlstad-Grums vattenverksförbund (42%)Karlstadsregionens räddningstjänstförbund (62,3%)

Kommunala uppdragsföretagKommunala entreprenader * Andra samägda företagVerksamhet Antal

utövare

Andel

Hemtjänst ÄO 1 26 % Företag där kommunens röstandelar understiger 20%

Gruppboende ÄO 1 13 % OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB (2,13%)

Särskilt boende LSS 1 8 % (indirekt ägande genom Värmlandskraft-OKG-delägarna

Personlig assistans 1 99 % där kommunens ägarandel är 26,67 %)Fristående förskolor 21 11 % Oslo – Stockholm 2.55 (17%)Pedagogisk omsorg 3 75 % Kommuninvest Ek Förening (1,16 %)Öppna förskolor 2 33 %Fritidshem 3 6 %Kollektivtrafik 1 100 %Färdtjänst 11 100 %Skolskjutsar 2 100 %

Uppgift om friskolorGrundskolor 5 12 %Gymnasieskolor 7 24 %

*) Ett avtal mellan kommun och företag att de ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning.Kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds kommunmedborgarna. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader.


DriftredovisningBelopp i tkr. Nämnd/Styrelse Intäkt

2018Kostnad

2018Netto-

kostnadKommun

-bidragÅrets

resultatUtgående Eget kap

Skattefinansierad verksamhetKommunfullmäktige 3 475 3 475 3 160 -315 0Kommunrevision 3 130 3 130 3 443 313 532Kommunstyrelsen 266 276 515 464 249 188 248 779 -409 56 539Arbetsmarknads- och socialnämnd

269 756 801 186 531 429 492 663 -38 766 19 542

ASN försörjningsstöd 3 509 102 005 98 497 97 159 -1 338 0Barn- och ungdomsnämnd 415 671 2 082 573 1 666 902 1 647 861 -19 041 59 639Gemensam drift- och servicenämnd

7 078 6 917 -161 0 161 274

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd

297 701 660 565 362 864 361 143 -1 721 24 428

Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd

1 933 14 176 12 243 14 616 2 373 6 340

Karlstadsregionens krisledningsnämnd

2 654 2 312 -342 0 342 1 134

Kultur- och Fritidsnämnden 58 133 310 264 252 131 248 993 -3 138 14 372Miljönämnden 27 284 42 052 14 768 16 026 1 258 9 128Omvärldsnämnden 11 2 780 2 769 3 528 759 3 390Stadsbyggnadsnämnden 139 927 376 793 236 867 234 160 -2 707 13 527Teknik och fastigetsnämnd exkl avg fin

1 296 730 1 510 349 213 618 198 567 -15 051 20 592

Valnämnden 1 766 5 294 3 528 2 287 -1 241 1 751Vård- och omsorgsnämnden 815 545 2 119 615 1 304 070 1 295 342 -8 728 98 600Övr kommungemensamt 0 0 0 0

Summa skattefinansierad 3 603 974 8 558 950 4 954 976 4 867 727 -87 249 329 788

Elproduktionen 64 713 66 618 1 904 0 -1 904VA-verksamhet 241 845 241 845 0 0 0TFN Fastighetsförsäljning 5 030 500 -4 529 0 4 529TFN Exploateringsavslut 38 449 7 015 -31 434 -15 000 16 434Summa driftredovisning 3 967 409 8 874 928 4 920 917 4 852 727 -68 190 329 788

Driftredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidrag motsvarar årets budget. Budgetavvikelser (årets resultat) kommenteras på följande sidor.

Kolumnen "Utgående eget kapital" visar den ackumulerade budgetavvikelse som nämnderna kan disponera under kommande år och motsvarar årets resultat tillsammans med överförda över- och underskott från föregående år.


Driftredovisning med kommentar (samtliga belopp i mnkr)Kommunstyrelsen

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat249,2 248,8 -0,4

Överskott finns inom IT-verksamheten och lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster, föräldraledigheter och sjukskrivningar.

Negativa avvikelser finns gällande bristande betalningsförmåga hos Innovation park, fiberutbyggnad och avsättning kopplat till en tvist om översvämning.

Arbetsmarknads- och socialnämnden (exkl. försörjningsstöd)


Placeringskostnader, både för barn, unga och vuxna, överstiger kraftigt budget till följd av ett stort antal årsplaceringar till höga genomsnittliga dygnskostnader.

Ekonomisk återhållsamhet inom övriga delar begränsar underskottet.

Arbetsmarknads- och socialnämnden (försörjningsstöd)


Underskott till följd av ökat antal hushåll med behov av försörjningsstöd samt att normen för ekonomiskt bistånd har höjts. Underskottet är exklusive försörjningsstöd för personer inom etablering, vilket finansieras via bidrag från Migrationsverket.

Barn- och ungdomsnämnden

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat1 666,9 1 647,9 -19,0

Underskottet är främst ett planerat nyttjande av eget kapital för att underlätta effekterna av besparingar kommande år. Underskott finns även kopplat till ombyggnation av lokaler i form av etableringskostnader för paviljonger, flyttkostnader och transport av elever.

Resultatet innehåller även kostnader för projektet Skolnärvaro vilket ska finansieras via kommunens sociala investeringsfond.

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd


Underskott hos skolenheterna, till viss del beroende på ett planerat nyttjande av eget kapital för ökad måluppfyllelse.

Lägre kostnader på staben och högre interkommunala ersättningar begränsar underskottet.

Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat12,2 14,6 2,4

Ett lägre antal tillsynsärenden än tidigare år.


Kultur- och fritidsnämnden


Underskottet är i stort sett ett planerat nyttjande av eget kapital även om underskott finns kopplat till lägre intäkter på Sundstabadet, uppstartskostnader för drift av Herrgårdscaféet vid Alsters herrgård och satsning på idrottsplatser, bland annat inför SM i friidrott 2019.

Miljönämnden


Överskottet förklaras av högre intäkter för kontroller och tillsyn samt lägre personalkostnader till följd av vakanser och sjukskrivningar.

Omvärldsnämnden


Något färre beslut om bidrag än normalt ger ett överskott mot budget.

Stadsbyggnadsnämnden


Underskottet begränsas av vakanser och brist på konsulter samt ökade intäkter till följd av fler ärenden.

Teknik- och fastighetsnämnden – skattefinansierad verksamhet


Stort underskott inom lokalförsörjningen, bland annat kopplat till utrangeringar, vinterväghållning och offentlig belysning.

Lägre kapitaltjänstkostnader, intäkter från hamnen och skogen begränsar underskottet.

Valnämnden


Underskottet avser ökade personalkostnader för valkansli, förtidsröstningens ökade öppettider samt röstmottagare till två nya valdistrikt.

Vård- och omsorgsnämnden

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat1 304,1 1 295,3 -8,7

Underskottet beror till större delen på kraftigt ökade kostnader för assistans och LSS.

Överskott inom hemtjänstens volymbudget samt lägre ökning av personalkostnaderna än förväntat begränsar underskottet.

Elproduktionens intäkter

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat1,9 0 -1,9

Underskottet är orsakat av ett generatorhaveri i Tåsan 2017.


Teknik- och fastighetsnämnden – avgiftsfinansierad verksamhet (VA)


Årets överskott blev 13,4 mnkr. Av årets överskott avsätts 9,3 mnkr i fond för investeringen i ny slammottagning på Sjöstads reningsverk som genomförs 2017-2019. Resterande 4,1 mnkr redovisas som en skuld till abonnenterna. Utgående skuld uppgår i bokslutet till 9,3 mnkr.

Fastighetsförsäljning och exploatering

Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultatFastighetsförsäljning -4,5 0,0 4,5Exploatering -31,4 -15,0 16,4

Fastighetsförsäljning (reavinst) avser främst försäljning av villatomter.

Exploateringsverksamheten visar ett överskott 16,4 mnkr. I resultatet ingår främst projekten Östra Zakrisdal, Bryggudden och Stockfallet.


Investerings- och exploateringsredovisningInvesteringsredovisning

Belopp i tkr Inkomster Utgifter Netto Budget Avvikelse

Nämnd/styrelse mot plan

Skattefinansierad verksamhetKommunstyrelsen 20 119 20 119 36 404 16 285Arbetsmarknads- och socialnämnden 2 195 2 195 9 051 6 856Barn- och ungdomsnämnden 16 484 16 484 29 607 13 123Karlstads-Hammarö gymnasienämnd 3 180 3 180 9 845 6 665Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd 0 0 1 300 1 300Kultur och fritidsnämnden 8 987 8 987 5 583 -3 404Miljönämnden 0 0 1 207 1 207Stadsbyggnadsnämnden 2 074 2 074 11 422 9 348Teknik- och fastighetsnämnden 32 247 741 191 708 944 904 114 195 170Vård- och omsorgsnämnden 9 511 9 511 22 845 13 334

Summa skattefinansierad verks 32 247 803 741 771 494 1 031 378 259 884

Avgiftsfinansierad verksamhetVA-verket 90 914 90 914 120 293 29 379

Summa avgiftsfinansierad verks 0 90 914 90 914 120 293 29 379

Summa exkl exploateringsomr 32 247 894 655 862 408 1 151 671 289 263

ExploateringsområdenTeknik- och fastighetsnämnden- skattefinansierad verksamhet 48 239 48 239- avgiftsfinansierad verksamhet 5 422 5 422Summa exploateringsområden 0 53 661 53 661 401 020 347 360

Total investering 32 247 948 316 916 069

Bruttoinvesteringar uppdelade i verksamhetsområden

Huvudprogram (belopp i mnkr) 2017 2018Gem administration 31 23Infrastruktur 137 246Fritid och kultur 18 25Utbildning 277 436Vård och omsorg 34 64Energi- o miljöinvestering 3 0Affärsmässig verksamhet 74 100Exploatering 75 54Summa 649 948


Större investeringarNedan redovisas större investeringsprojekt som har varit aktuella under 2018. Projektens status redovisas, det vill säga om de avslutats 2018 eller pågår även kommande år.

Belopp i tkr 2015 2016 2017 2018 Totalt Status

Karlstadsstråket - - - 106 295 106 295 Pågår

Sundsta-/Älvkullegymnasiet - 3 115 30 905 91 393 125 413 Pågår

Hultsbergssskolan 2 510 45 928 70 811 57 114 176 363 Avslutad

Västerstrandsskolan 3092 3 530 38 570 54 040 99 232 Pågår

Kvarnbergsskolan - - - 37 593 37 593 Pågår

Kommentarer till större projektet

KarlstadsstråketKarlstadsstråket trafikeras sedan december av Karlstadsbuss. Delar av Haga torg samt en del mindre arbeten kommer att slutföras andra kvartalet 2019. Delar av stadsmiljöbidraget för projektet kommer att betalas ut under 2019.

Sundsta-/ÄlvkullegymnasietFörsta etappen fortlöper enligt plan samtidigt som arbetet med etapp två inletts något tidigare än planerat. Projektet följer som helhet budget och tidplan och förväntas vara klart sommaren 2021.

HultsbergsskolanHultsbergsskolan färdigställdes under sommaren och eleverna flyttade vid höstterminens start. Ombyggnationen är preliminärt beviljat ett bidrag från Boverket. Ett definitivt beslut kommer 2019 efter att åtgärderna har verifierats.

VästerstrandsskolanVästerstrandsskolan har försenats två år bland annat på grund av att flera intressenter som påverkat bygglovshandläggningen. Förseningen har påverkat projektets ekonomi negativt och teknik- och fastighetsnämnden har i omgångar beviljats ytterligare 32 mnkr för byggnationen. Den första etappen färdigställdes under sommaren och den sista etappen pågår. Projektet följer reviderad tidplan och budget.

KvarnbergsskolanOm- och tillbyggnationen av Kvarnbergsskolan håller tidplan och förväntad inflyttning sker under våren 2020. Projektet befaras överskrida budget och arbete sker för att begränsa underskottet.

Större exploateringsprojektNedan redovisas de större exploateringsprojekt som har varit aktuella under 2018. Projektens status redovisas, det vill säga om de avslutats 2018 eller pågår även kommande år.

Belopp i tkr 2015 och tidigare 2016 2017 2018 Totalt Status

Kanoten 13 121 67 348 29 754 22 069 132 292 Pågår

Stockfallet etapp 4 434 14 678 30 182 10 164 55 458 Pågår

Välsviken Handelsområde 98 761 269 6 474 7 602 Pågår

Sextettgatan - 181 360 4 311 4 852 Pågår

Östra Zakrisdahl - - 277 2 673 2 950 Pågår

Kommentarer till större exploateringsprojekt

KanotenExploateringen av kvarteret Kanoten är det största omvandlingsprojektet som genomförs i kommunen just nu. Arbetet har pågått i flera år och det förväntas dröja ytterligare ett 10-tal år innan kvarteren har omvandlats helt. Under 2018 har ombyggnationen av Packhusgatan fortsatt samtidigt som byggnation av kajpromenad utmed Tullholmsviken är påbörjad.


Stockfallet etapp 4Infrastruktur till två nya områden har färdigställts under året. Exploatörer har tilldelats mark för uppförande av radhus/parhus samtidigt som ett 30-tal tomter har släppts till tomtkön.

Välsvikens handelsområdeUnder året har en ny infart byggts till området för att skapa bättre trafikflöden. Projektet är på väg in i slutskedet.

SextettgatanInfrastruktur för att nå de sista byggrätterna på Norra Campus har under året färdigställts. Stora delar av området är markanvisat och första byggstart sker troligen under 2019.

Östra ZakrisdahlInfrastrukturen har byggts ut och exploatör har påbörjat byggnationer. Två tomter för småhus kommer dessutom att släppas till tomtkön under 2019.


Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbundStadshuskoncernenKoncernen Karlstads stadshus AB

Resultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 1 635,1 1 775,1 TillgångarRörelsekostnader -1

392,1-1

483,9Anläggningstillgångar 4 871,7 4 907,6

Rörelseresultat 242,9 291,2 Omsättningstillgångar 406,0 465,8Finansnetto -22,6 -17,7 Summa tillgångar 5 277,7 5 373,3Resultat efter finansiella poster

220,3 273,5 Eget kapital och skulder

Skatt -49,8 -54,5 Eget kapital 1 633,0 1 840,0Obeskattade reserver

Årets resultat 170,5 219,0 Avsättningar 417,2 452,7Minoritetens andel i resultatet

-0,2 1,1 Långfristiga skulder 2 917,4 2 699,6

Kortfristiga skulder 310,0 381,1Summa eget kapital och skulder

5 277,7 5 373,3

Ställda säkerheter 642,3 642,3Ansvarsförbindelser 0,0 0,0

NyckeltalRäntabilitet på totalt kapital, % 4,6 5,4Soliditet, % 30,9 34,2

Koncernen Karlstads Stadshus AB ägs till 100 procent av Karlstads kommun. Moderbolaget Karlstads Stadshus AB har till uppgift att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Karlstads kommun samt bedriva information och marknadsföring. Ändamålet är att samordna verksamheten i de kommunala företagen i syfte att uppnå ett optimalt resultatutnyttjande.

Sammantaget för bolagskoncernen redovisas ett resultat efter finansiella poster på 273,5 mnkr (År 2017: 220,3 mnkr). Resultatet som redovisas på koncernnivå är inklusive minoritetsandelar vilket innebär att Vindpark Vänern Kraft AB:s och MittNät AB:s resultat redovisas till 100 procent. Resultatet efter finansiella poster exklusive minoritetsandelar uppgår till 272,4 mnkr. Av detta resultat genereras merparten inom energi- och bostadssektorn. Utfallet är i nivå med vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet och 51,2 mnkr högre än budgeterat. Karlstads bostads AB står för den största positiva förändringen jämfört med budget till följd av en fastighetsförsäljning. Karlstads El- och Stadsnät AB bidrar också till förbättringen till följd av bland annat högre eltransitering och lägre personalkostnader.

Moderbolaget följer regelbundet de större förändringsprocesser som dotterbolagen arbetar med och har utifrån ägarintresse deltagit i eller initierat ett antal frågor. Några frågor har dock varit i extra stort fokus.

Under året har ett arbete pågått för att stärka kopplingen mellan den kommunövergripande verksamhetsstyrningen och ägarstyrningen inom Stadshuskoncernen. Kommunfullmäktige beslutade i juni om en ny grundmodell för ekonomi- och verksamhetsstyrningen i bolagen. Samtidigt fick Stadshus i uppdrag att påbörja en revidering av ägardirektiven i enlighet med denna modell.

Som ett första steg tog därför dotterbolagen i samverkan med representanter för moderbolaget fram förslag till övergripande mål som är relevanta för respektive bolag. Vid moderbolagets sammanträde i


december beslutades om ett samlat förslag som ska behandlas politiskt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2019.

Den tidigare påbörjade utredning kring en eventuell organisationsförändring med syfte att bilda en "underkoncern" inom energiområdet slutredovisades till Stadshus styrelse under våren. Styrelsen beslutade dels att de två energibolagen ska göra en gemensam återrapportering av sitt pågående samverkansarbete i april 2019, dels att frågan om bildande av en eventuell underkoncern tas upp till förnyad prövning i samband med detta möte.

Karlstads Energi ABResultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 875,4 993,3 TillgångarRörelsekostnader -790,2 -883,1 Anläggningstillgångar 1 625,4 1 556,3Rörelseresultat 85,2 110,3 Omsättningstillgångar 310,0 367,0Finansnetto -11,9 -1,8 Summa tillgångar 1 935,4 1 932,3Resultat efter finansiella poster


Eget kapital 54,8 69,5Obeskattade reserver 1 089,5 1 152,5Avsättningar 44,2 46,8Långfristiga skulder 554,5 421,6Kortfristiga skulder 192,5 233,0Summa eget kapital och skulder

1 935,4 1 923,3



Karlstads Energi AB är ett helägt kommunalt bolag som bedriver handel med och produktion av el, handel med och produktion av fjärrvärme samt utför avfallshantering. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 108,5 mnkr (År 2017: 73,3 mnkr).

Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett rörelseresultat på 92,0 mnkr, vilket är något lägre än budgeterat och resultatkravet samt hela 25,2 miljoner kr sämre än bedömningen efter åtta månader. Största orsakerna till försämringen jämfört med senaste prognosen är mindre elproduktion och lägre priser på el och elcertifikat än förväntat under den senare delen av året. Utöver detta har två stopp för kraftvärmeverket Heden 3 medfört högre bränslekostnader och köp av värme från Stora Enso. Fjärrvärmeverksamheten inom Karlstads Energi AB har liksom under de senaste två åren påverkats negativt av den milda vintern. Denna effekt har förstärkts av den justerade taxemodell som införts sedan något år. Modellen kan ge stora avgiftsvariationer mellan åren och en utvärdering och översyn har därför påbörjats.

Elhandelsverksamheten uppnår ett rörelseresultat på 11,1 mnkr, vilket innebär en resultatförbättring med 3,9 mnkr i förhållande till tidigare bedömningar och föregående år. Förbättringen jämfört med budget beror bland annat på ökad volym, lägre systemkostnader och högre marginaler på försåld el. Utfallet är 3,1 mnkr högre än prognosen i samband med delårsrapporten vilket främst beror på lägre anskaffningskostnader för el och elcertifikat. Resultatet överstiger också resultatkravet med 3,6 mnkr.

Elproduktionens rörelseresultat blev 5,0 mnkr, vilket är högre jämfört med föregående år, budget och resultatkravet till följd av högre elpriser. Verksamhetens resultat härrör i allt väsentligt från kraft som bolaget har fri tillgång till via Kohlsätersavtalet.


För den kommunala renhållningsskyldigheten blev helårsresultatet efter finansiella poster 2,7 mnkr, vilket i stort sett är i nivå med senaste prognosen men 4,0 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att antalet kärl har ökat mer än förväntat och högre prisnivåer vid försäljning av skrot samt fler tömningar avseende slamhämtning. Sammanlagt finns det nu 9,5 mnkr i ackumulerat överskott i verksamheten som ska återföras till renhållningskollektivet. Renhållningstaxan lämnades oförändrade vid årsskiftet. Vissa justeringar gjordes dock för att respektive brukares taxenivå bättre ska spegla dennes del av renhållningskollektivets kostnader samt justeringar mellan grundavgifter och hämtningsavgifter för att verksamhetens fasta intäkter bättre ska möta de fasta kostnaderna. Slamtömningstaxorna lämnades oförändrade.

För övrig renhållningsverksamhet blev rörelseresultatet -0,6 mnkr, vilket är en försämring jämfört med tidigare bedömningar och resultatkravet. Detta förklaras främst av en nedskrivning avseende behandlingen av oljeslam och oljeförorenad jord på 4,4 mnkr då verksamheterna avvecklades under året till följd av att de var olönsamma.

Bolagets investeringar uppgick totalt till 45,7 mnkr, vilket är lägre än tidigare bedömningar. Fjärrvärmeverksamhetens investeringar blev 32,9 mnkr, varav fjärrvärmedistribution 19,1 mnkr vilket är 11,4 mnkr lägre än budgeterat till följd av bland annat förskjutningar av projekt. Renhållningens investeringar uppgick till 8,2 mnkr. Detta är lägre än budgeterat och prognostiserat vilket beror på lägre anskaffningskostnader för sopbilar än beräknat och att vissa investeringar i fordon och maskiner uteblivit under året.

Karlstads El- och Stadsnät ABResultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 223,8 237,0 TillgångarRörelsekostnader -150,5 -162,3 Anläggningstillgångar 624,0 680,8Rörelseresultat 73,3 74,7 Omsättningstillgångar 53,0 67,2Finansnetto -1,0 -1,0 Summa tillgångar 677,0 748,0Resultat efter finansiella poster


Eget kapital 79,4 73,7Obeskattade reserver 354,3 404,3Avsättningar 1,2 0,9Långfristiga skulder 192,0 176,1Kortfristiga skulder 50,0 93,0Summa eget kapital och skulder

677,0 748,0



Karlstads El- och Stadsnät AB är ett helägt kommunalt bolag med uppdrag att driva nätverksamhet för överföring av elektricitet och bredbandstjänster. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 73,7 mnkr (År 2017: 72,3 mnkr).

Elnätsverksamhetens rörelseresultat för år 2018 uppgår till 52,5 mnkr. Jämfört med budget och resultatkravet för år 2018 är det en förbättring på nästan 7,0 mnkr till följd av ett kallt år samt att nybyggnationen översteg förväntningarna och medförde högre intäkter från elanslutningar. Utöver detta blev avskrivningskostnaderna lägre till följd av förseningar i investeringsprojekt, framförallt avseende östra mottagningsstationen. Resultatet är i nivå med bolagets prognos efter åtta månader.

Elnät, vars verksamhet är reglerad i Ellagen, övervakas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och har


en intäktsram att förhålla sig till. Ramen utgör den övre gränsen för hur höga avgifter bolaget kan ta ut från sina elnätskunder. Intäktsramen för 2016–2019 bedöms uppgå till cirka 162,5 mnkr per år. Till detta läggs outnyttjat utrymme från föregående period på totalt cirka 145 mnkr. För år 2018 uppgick bolagets intäkter från elavgifter till 139,1 mnkr. I mitten av augusti år 2018 beslöt regeringen om betydande förändringar om intäktsramen för kommande reglerperiod år 2020–2023. Genom detta regeringsbeslut minskar intäktsramen kraftigt bland annat genom en sänkning av vilken avkastning som är skälig för nätbolag att erhålla.

Under året uppgick investeringarna till 49,2 mnkr (År 2017: 92,5 mnkr). och består till störst del av färdigställandet av en ny mottagningsstation i östra Karlstad, utbyte av gamla kabelskåp samt reinvestering i nätstationer.

Stadsnätsverksamhetens rörelseresultat uppgick till 22,2 mnkr (År 2017: 15,4 mnkr). I förhållande till budget och resultatkravet innebär det en resultatförbättring på nästan 10,0 mnkr och beror främst på att intäkter utöver anslutningsintäkterna ökat samt att personalkostnaderna blivit lägre till följd av vakanser. Utöver detta beror resultatförbättringen bland annat på att några av verksamhetens investeringsprojekt avslutats senare än planerat. Jämfört med prognosen efter åtta månader ökar rörelseresultatet med 3,6 mnkr vilket beror på att ovan nämnda faktorer förstärkts ytterligare i slutet av året.

Under år 2018 har bolaget totalt genomfört 883 stycken nya anslutningar (inklusive 450 avseende fiber-till-byn) vilket är en minskning med över 200 stycken jämfört med budget. Merparten av minskningen förklaras av att förtätning och införsäljning i tätort inte nått planerade nivåer. Enligt bolaget är intresset för att ansluta sig fortsatt högt men anslutningar sker i dagsläget mer och mer genom förtätningar i områden där stadsnätet redan finns då stora nya områden saknas.

Investeringar under året uppgick till 42,5 mnkr (År 2017: 48,1 mnkr) och har främst utgjorts av utbyggnad av stadsnätet.

Karlstads Bostads ABResultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 544,0 552,1 TillgångarRörelsekostnader -407,2 -420,3 Anläggningstillgångar 2 573,7 2 609,1Rörelseresultat 136,8 131,8 Omsättningstillgångar 26,0 31,5Finansnetto -19,2 15,0 Summa tillgångar 2 599,7 2 640,6Resultat efter finansiella poster


Eget kapital 717,3 826,9Obeskattade reserver 28,3 29,3Avsättningar 47,9 46,9Långfristiga skulder 1 669,5 1 604,9Kortfristiga skulder 136,7 132,7Summa eget kapital och skulder

2 599,7 2 640,6



Karlstads Bostadsaktiebolag är ett helägt kommunalt bolag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar cirka 7 500 lägenheter. Fastighetsbeståndet innehåller en blandning av nya och äldre bostäder, koncentrerat till Karlstads tätort.


Bolaget redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på 146,9 mnkr (År 2017: 117,6 mnkr) vilket är högre än föregående år då bolaget genomfört en fastighetsförsäljning på Herrhagen under år 2018.

Bolaget redovisar ett rörelseresultat på 131,8 mnkr, vilket är något sämre än tidigare prognos men i stort sett i nivå med budget och resultatkravet för år 2018. Försämringen i slutet av året beror främst på en nedskrivning på 6,2 mnkr till följd av skador på fastigheten Fenix 13 på Sundsta i samband med att en annan fastighetsägare genomförde en nybyggnation på fastigheten intill. Samtidigt har kostnaderna för personal minskat till följd av vakanser och kostnader relaterade till bolagets IT minskat då bolagets övergång till kommunens IT-lösningar blivit billigare än förväntat.

Bolaget genomför årligen en intern marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. Den genomförda värderingen indikerar att beståndet som helhet har ett marknadsvärde på cirka 5,2 mdkr. Fastigheternas bokförda värde uppgår till cirka 2,5 mdkr.

Bolaget har ett åtagande att bygga 150 lägenheter per år sett över en femårsperiod. Under år 2018 färdigställdes 84 lägenheter, varav 44 lägenheter på Björnparken, Rud (Lyktan) och 40 lägenheter på Hemvägen, Våxnäs (Plinten). Det pågår också ombyggnation av Park 124 (Kronkursen 2) från kontorsfastighet till bostadsfastighet med 48 stycken nya lägenheter år 2019. Bedömningen är att bostadsbolaget inte kommer att kunna uppnå ställda förväntningar i ett kort perspektiv. Om pågående detaljplaner löper på enligt plan kommer målet på nyproduktion nås år 2020. Detaljplaner för cirka 600 lägenheter är under arbete.

Bolaget har ett särskilt uppdrag som innebär att bolaget årligen ska ställa 20 procent av nyproduktionen och 25 procent av omsättningen av lägenheter till arbetsmarknads- och socialförvaltningens förfogande. Under år 2018 har 157 lägenheter lämnats som förtur till kommunens bostadssociala behov. Utifrån bolaget lägenhetsomsättning motsvarar målet 181 stycken lägenheter. Orsaken till att bolaget inte uppnått målsättningen är att utbud och efterfrågan inte matchar fullt ut avseende bland annat storlek på lägenheter och geografisk placering.

Årets investeringsvolym uppgick till 123,8 mnkr. De större investeringsprojekten under året har varit, nybyggnationerna Plinten 1 (31,3 mnkr), renoveringsprojekt i Klara (33,9 mnkr), ombyggnationen av Park 124 (23,5 mnkr) samt förvärv av fastigheter på Östra Jacobsberg för 26,4 mnkr.

Övriga bolag inom Stadshuskoncernen

Mariebergsskogen ABMariebergsskogen AB har som uppgift att förvalta och utveckla stadsparken Mariebergsskogen. Parken har en inriktning mot natur- och kulturområdet som en del av besöksstaden Karlstad samt fungerar som ett närströvområde för kringboende. Bolaget har inget fastställt resultatkrav.

Mariebergsskogen AB redovisar ett resultat på -23,2 mnkr (År 2017: -21,2 mnkr), vilket är bättre än bedömningen vid delårsbokslutet och budget. Huvudorsakerna till förbättringen är ökade hyresintäkter och ökad försäljning samt att planerade bygg- och markarbeten har skjutits fram till följd av bland annat ogynnsamma väderförhållanden. År 2018 hade parken cirka 450 000 besök vilket innebär en minskning jämfört med de senaste åren (2017 var besökssiffran 461 000). En förklaring till detta kan vara den extremt varma sommaren.

År 2018 har präglats av att bolaget nu driver djurparken Lillskogen i egen regi, vilket fungerat mycket väl. En annan väsentlig händelse var att Terrassen genomgått lokalanpassningar och fått ny hyresgäst som flyttade in under maj månad samt att en vakans som fanns i del av lokalen Holken nu hyrs ut som förskola efter att lokalanpassningar genomförts.

Karlstads Parkerings ABKarlstads Parkerings AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget förfogar över cirka 2 700 parkeringsplatser i Karlstad. Bolaget har inget fastställt resultatkrav.

Resultatet efter finansiella poster på 9,6 mnkr (År 2017: 6,6 mnkr), visar kraftig förbättring gentemot såväl senaste resultatprognosen som budget och de senaste årens resultat. Orsaken till förbättringen är främst ökade intäkter från parkeringsavgifter. Intäkterna från kontrollavgifter (felparkeringsintäkter) har också ökat jämfört med budget. Inför år 2018 höjdes både parkerings- och kontrollavgifterna vilket


underskattades i bedömningarna inför och under året.

Ett parkeringsledningssystem har upphandlats i samverkan med privata parkeringsanläggningar. Etapp 1 av driftsättningen genomfördes under januari år 2019 och innefattade detektorer och skyltar vid i stort sett alla parkeringsanläggningar. I etapp två, som sker under våren år 2019, ska skyltarna längs gatorna sättas upp och kopplas in. Genom parkeringsledningssystemet kan söktrafiken i centrala Karlstad minskas vilket leder till minskade utsläpp, bättre luftkvalitet samt färre antal bullerstörda.

En utredning avseende vad som krävs för att bolaget ska kunna ta koncernens huvudansvar för att utveckla och vid behov investera i de parkeringslösningar som krävs för kommunens fortsatta utveckling har genomförts. I juni år 2018 beslutade kommunfullmäktige att all parkering inom allmän plats ska överföras till bolaget och att bolaget får ett utökat utvecklingsuppdrag för parkeringar. För närvarande pågår arbete med att utreda gränssnitten mellan teknik- och fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och bolaget. Den första januari år 2019 anställdes Susanne Edsgård som ny VD för parkeringsbolaget. Bolaget kommer också, i och med det utökade uppdraget, att behöva anställa mer personal.

Vindpark Vänern Kraft ABVindpark Vänern Kraft AB ägs till 70 procent av Karlstads Energi AB och 30 procent ägs av Hammarö kommun. Bolaget har till uppgift att anlägga och driva en vindkraftspark om fem verk på ett grundområde i norra Vänern i syfte att där producera elenergi. Bolaget saknar ett fastställt resultatkrav.

Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 3,5 mnkr, vilket är sämre än prognostiserat och budgeterat resultat. Försämringen i förhållande till budget beror på låg tillgänglighet till följd av skador. Utöver detta har kostnaderna ökat mot budget och tidigare bedömningar främst på grund av genomförda reparationer där ökade kostnader för båtresor och kabelreparationer varit de största avvikelserna. Stigande priser på el och elcertifikat har dock bidragit positivt till resultatet under året.

I slutet av november 2017 drabbades vindparken av ett nätfel som resulterade i att bolagets vindkraftverk blev strömlösa under några dagar. Efter detta uppstod fel på anslutningskabel vilket medförde att ett av verken var utan permanent strömförsörjning fram till utförd reparation i juni år 2018.

Efter larm om kraftig ökning av antalet partiklar i smörjoljan samt tilltagande vibrationer i ett annat verks huvudlager stängdes verket ned i november år 2018. Skadan gäller ett huvudlager som byttes år 2016 och bolaget har skickat en garantianmodan till leverantören då skadan med största sannolikhet inträffat under garantitiden. Orsak till skadan är oklar och kan sannolikt inte fastställas utan att lagret tagits ut och analyserats vilket har betydelse för ansvarsfrågan. Garantin är begränsad och omfattar inte båttransporter och lyft.

Vindkraftsbolaget fick under år 2016 i uppdrag, av kommunfullmäktige i Karlstad och Hammarö, att i samverkan med ägarna ta fram ett underlag till grund för att bolagets inkråm skulle läggas ut till försäljning. Mäklare upphandlades och vindkraftsverken lades ut till försäljning. I dagsläget har inget anbud inkommit som uppfyller de villkor som bolagets ägare beslutat vilket kan kopplas till vissa synpunkter från intressenterna. Bolaget fortsätter med att klara ut intressenternas synpunkter samtidigt som mäklaren arbetar med att få in nya eller uppdaterade anbud utifrån aktuella förutsättningar.

Karlstad Airport ABKarlstad Airport AB bedriver flygplatsverksamhet med tillhörande tjänster vid Karlstads flygplats. Målsättningen är att tillhandahålla en flygplats för invånarna och näringslivet i Karlstads kommun och Värmlandsregionen. Bolaget saknar fastställt resultatkrav.

Karlstad Airport AB redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på -31,6 mnkr, vilket är sämre än prognosen som gjordes efter åtta månader och budget. En rad faktorer påverkar resultatet i förhållande till budget där kundförluster till följd av konkurser, ökade personalkostnader, minskade intäkter från reklam och högre elpriser är några av de negativa faktorerna. Utfallet avseende luftfartsintäkterna från chartertrafiken ökade däremot på grund av ökad volym och kostnaderna för avskrivningar minskade till följd av betydligt lägre investeringsvolym än planerat.

Den enskilt största anledningen till försämringen jämfört med senaste prognosen är BMI:s konkurs


efter årets slut (16 februari) som medfört att Frankfurtlinjen upphört vilket bolaget bedömer ge en resultateffekt på cirka -0,6 mnkr. Arbete med att hitta en ny operatör till flyglinjen pågår.

Nextjet som trafikerade linjen till Arlanda gick i konkurs i mitten av maj år 2018 vilket medförde kundförluster på 0,6 mnkr. Trafiken till Arlanda återupptogs i september av bolaget Air Leap AB.

Totalt har antalet passagerare på Karlstad Airport minskat år 2018 i jämförelse med år 2017, från cirka 90 000 till 82 000 (9,0 procent). Det är främst nämnda Arlandatrafik som påverkat men också att linjetrafiken till Alicante slutade år 2018. Dessa negativa faktorer vägdes upp av ökad charter och att Frankfurtlinjen hade en positiv utveckling under året.

MittNät ABKarlstads El- och Stadsnät AB äger tillsammans med sex andra kommuner i Karlstads närhet Mittnät AB för samverkan kring drift och utveckling av fibernät. Karlstads El- och Stadsnät AB äger 72,6 procent. Bolaget har inget fastställt resultatkrav.

Genom samverkansbolaget kan skalfördelar uppnås då det samlade kundunderlaget blir attraktivare för tjänsteleverantörer.

Bolaget redovisar ett resultat på -36,0 tkr, vilket i stort sett är i nivå med bedömningen efter åtta månader och budget då bolaget främst hanterar viss utrustning samt köp och sälj av tjänster till sina ägare.


Övriga företag och stiftelserStiftelsen Karlstadshus

Resultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 109,0 109,7 TillgångarRörelsekostnader -95,2 -97,4 Anläggningstillgångar 418,5 422,6Rörelseresultat 13,8 12,3 Omsättningstillgångar 75,4 65,1Finansnetto -7,0 -2,2 Summa tillgångar 493,9 487,7Resultat efter finansiella poster



493,9 487,7



Stiftelsen Karlstadshus är en bostadsstiftelse som bildats av Karlstads kommun och Riksbyggen. Kommunens andel av grundfondskapitalet uppgår till 60 procent. Stiftelsens ändamål är att äga, förvalta och hyra ut bostäder med tillhörande lokaler. Fastighetsbeståndet omfattar bland annat cirka 2600 bostadslägenheter och 86 lokaler. Värdet för hela beståndet bedöms uppgå till knappt 1,9 mdkr. Riksbyggen svarar för teknisk och ekonomisk förvaltning av stiftelsens bostäder.

Stiftelsen har under 2018 noterat fortsatt hög efterfrågan på lägenheter och vid årets utgång hade stiftelsen endast 15 vakanta objekt. Omsättningen av lägenheter uppgick år 2018 till 22 procent (2017: 23 procent) vilket anses relativt högt och förklaras bland annat av en stor andel studentlägenheter. Förvaltningens mål är att över tid uppnå 19 procent genom att öka trivsel och att erbjuda bra standard i sina lägenheter till konkurrenskraftiga hyror.

Kommunens andel av stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgick till 10,1 mnkr (År 2017: 6,8 mnkr) vilket är 5,7 mnkr bättre än budgeterat. Förbättringen beror bland annat på lägre kostnader för värme, el och räntor samt lägre hyresförluster. Hyrorna höjdes den 1 januari år 2018 med 0,7 procent.

Stiftelsen har under år 2018 enligt överenskommelse med Karlstads kommun fördelat ut 26 lägenheter för bostadssociala ändamål.

Under året färdigställdes våtrums- och köksrenovering av 70 stycken lägenheter på Banjogatan. Stiftelsen har också under året byggt om fyra lokaler till lägenheter.


Karlstadsregionens RäddningstjänstförbundResultaträkning, mnkr 2017 2018 Balansräkning, mnkr 2017 2018Rörelseintäkter 77,0 78,6 TillgångarRörelsekostnader -75,6 -79,5 Anläggningstillgångar 19,0 16,4Rörelseresultat 1,4 -1,0 Omsättningstillgångar 59,3 57,5Finansnetto -0,7 -0,8 Summa tillgångar 78,2 73,9Resultat efter finansiella poster

0,6 -1,7 Eget kapital och skulder


78,2 73,9


NyckeltalRäntabilitet på totalt kapital, % 1,7 -1,3Soliditet, % 31,2 30,7

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Karlstads kommuns andel uppgår till 62,3 procent.

Kommunens andel av årets resultat uppgår till -1,7 mnkr (År 2017: -0,6 mnkr). Detta är sämre än budgeterat resultat men i linje med vad förbundet prognostiserade efter åtta månader. Försämringen i förhållande till budget beror på ökade kostnader till följd av den torra sommaren med många skogsbränder samt ökade pensionskostnader. Ett negativt resultat var planerat och täcks av förbundets egna kapital och goda likviditet.

Året har präglats av de många skogsbränderna i landet. I början av juni inträffade två större bränder i Edsvalla och Tolita. Vidare förstärkte förbundet övriga länet vid ett antal större skogsbränder.

Vänerhamn ABBolaget driver hamnarna runt Vänern med tillhörande verksamhet. Ägandet utgörs i allt väsentligt av kommunerna runt sjön. Karlstads kommuns ägarandel uppgår till 31 procent.

Totalt hanterades 2,4 miljoner ton gods av Vänerhamn AB. Detta är en minskning med 11 procent jämfört med föregående år. Den del av minskningen som avser sjögodsvolymen kan förklaras av sjöfartsverkets höjningar av lots- och farledsavgifter.

Kommunens andel av årets resultat efter finansiella poster uppgick till 3,1 mnkr (År 2017: 4,0 mnkr).

Visit Karlstad ABVisit Karlstad AB har till uppdrag att samordna och utveckla regionens attraktionskraft inom besöksnäringen. En stor uppgift är att driva kultur- och kongressanläggningen KCCC.

Kommunens andel (49 procent) av årets resultat efter finansiella poster uppgick till 2,0 mnkr (År 2017: 1,0 mnkr).

Kommunfullmäktiges beslut den 8 december år 2016 om ett villkorat aktieägartillskott samt driftstöd till Visit Karlstad AB om 3,0 miljoner kr årligen under 2016–2020 överklagades utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU) samt kommunallagens bestämmelser om otillåtet stöd till enskild


näringsidkare. Förvaltningsrätten avslog överklagandena den 6 december år 2017 men kammarrätten gjorde i oktober år 2018 en annan bedömning och fann att LOU var tillämpligt på kommunens beslut och att ärendet skulle skickas tillbaka till förvaltningsrätten för förnyad prövning. Kommunen har överklagat kammarrättens dom till högsta förvaltningsdomstolen och avvaktar nu frågan om prövningstillstånd. Bolaget gör bedömningen att en eventuell situation med återbetalningsskyldighet innebär betydande negativa ekonomiska konsekvenser men kan hanteras av bolaget förutsatt att verksamheten fortsätter att utvecklas enligt förväntan.

Härutöver har EU-kommissionen ställt frågor till kommunen om kommunens betalningar till Visit Karlstad AB och fastighetsägaren KB Mötesplatsen. Kommunen har skickat ett första svar och ärendet kommer att fortlöpa under år 2019.

Tåsan Kraft ABBolaget ägs tillsammans med Fortum Sverige AB och bedriver produktion av el via vattenkraftverk i norra Värmland. Kommunens andel är 60 procent. Delägarna köper den producerade elen till självkostnadspris vilket innebär att bolaget redovisar ett nollresultat.

I oktober år 2017 konstaterades ett generatorhaveri vid Tåsans kraftstation. Efter reparationsarbeten kunde kraftstationen åter sättas i drift i juli år 2018. Försäkringsärende avseende generatorhaveriet och eventuell ersättning för egendomsskadan och produktionsbortfall pågår. Försäkringsbolaget har meddelat att egendomsskadan är ersättningsbar men beloppsstorleken kvarstår att fastställa. Sammantaget blev produktionen år 2018 cirka 63 procent sämre än ett normalår.

Övrigt engagemangFörutom de i avsnittet redovisade bolag och stiftelser ingår följande juridiska personer i kommunkoncernens årsredovisning: Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 procent) och Karlstad-Grums vattenverksförbund (42 procent).


Documents

karlstad.se · Web viewKulturnatten är en kväll då dans, musik, teater, film, konst och nyskapande kreativitet utförs av ungdomar, professionella och amatörer