Biologiperiod klass 8 vt 2015

Centralt innehåll för Umeå Waldorfskola årskurs 8

Kropp och hälsa • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Speciell

inriktning mot uppbyggnad och funktion hos nervsystemet, hormonsystemet, skelett, muskler och hud.

• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

• Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Biologin och världsbilden

• Läkekonstens historia.

Biologins metoder och arbetssätt

• Läkekonstens historia.

För att nå E på momentet skall du uppvisa följande kunskaper och förmågor:

Ha kännedom om några medicinska upptäckter som förändrat samhället vi lever i idag. Hur kroppens rörelseapparat (skelett, hud, muskler och leder) är uppbyggd och fungerar. Hur kroppens nervsystem är uppbyggt och fungerar. Vidare ska du ha kunskap om vad som påverkar människans psykiska och fysiska hälsa.

Metoder för att visa dina kunskaper

Kort test skriftligt/muntligt om viktiga upptäckter inom medicinsk historia Skriftligt/muntligt prov på rörelseapparaten. Skriftligt/muntligt prov på nervsystemet. Periodhäfte på av läraren valda delar där du sammanfattar föreläsningar med text och bilder. Diskussioner/egna reflektioner om vad som påverkar människans psykiska och fysiska hälsa.

Läkekonstens historia

Asklepios - I det riktigt gamla Grekland ca 500 f. Kr. vände man sig till

läkekonstens gud Asklepios om man var sjuk och behövde hjälp. Enligt tron

kunde Asklepios bota sjukdomar med hjälp av ormar och han avtecknades ofta

med en stav kring vilken ormar slingrar sig en så kallad Asklepios stav.

Vid den tiden fanns över trehundra tempel i Grekland där präster som kallades

askelapiader verkade. Askelapeiaderna var dåtidens läkarkår. En behandling

inleddes med att den sjuke kom med en gåva till templet. Prästen gav den sjuke

en sömngivande dryck och såg sedan till att guden Asklepios uppenbarade sig

för sjuklingen under sömnen. Många ansåg att de blivit botade efter en sådan

natt i templet. (BILD)

Hippokrates – Hippokrates föddes på ön Kos i Egeiska havet 460 f. Kr. Han var

en läkare och lärare som har kommit att kallas ”läkekonstens fader”.

Hippokrates lärde sig mycket av sin far men också från sina resor i bl.a. Egypten

och Makedonien. Hippokrates ansåg att sjukdom orsakades av obalans i de fyra

kroppsvätskorna; den gula gallan, den svarta gallan, blodet och slemmet.

Läkarens uppgift var att hjälpa patienten att återställa balansen. Hippokrates

menade att medicin bör stödja sig på iakttagelser, erfarenhet och kritisk

omdöme istället för religion, spekulation och magi. Frisk luft, ljus i bostäder och

en sund diet var viktiga led i behandlingen.

Hippokrates använde sig också av kirurgi för att t.ex. tömma var ur en

inflammerad lungsäck förde han in ett rör genom bröstkorgen in i lungan. Han

lade också benbrott tillrätta genom utdragning och sträckbehandling.

”Corpus Hippocratium” kallas det stora verk bestående av 72 medicinska

skrifter från den tiden. Vissa av skrifterna anses vara skrivna av Hippokrates

men långtifrån alla. Hippokrates lade med sitt arbete grunden till den moderna

läkaretiken genom ”läkareden”. Den går i korthet ut på att för att vara en god

läkare måste man vara en god människa.

Claudios Galenos – Föddes i Pergamon år 130 och var dåtidens stora läkare.

Han var känd för sin skicklighet då han opererade gladiatorer som skadats.

Eftersom det var förbjudet att öppna och undersöka lik hade Galenos skaffat sig

den kunskap han hade genom att dissekera djur. Detta ledde till en hel del

misstag, han trodde till exempel att det mänskliga hjärtat hade två rum och att

hjärnan bara var en slemklump. Varbildning trodde Galenos var nödvändigt för

att ett sår skulle läka och vid långvarig hosta skar man av tungspetsen för att

bota patienten. Vid ett tillfälle hittade Galenos ett sargat lik efter en rövare och

han hade därifrån kunnat studera den mänskliga anatomin lite noggrannare.

Galenos efterlämnade många skrifter då han dog. Dessa kom att ligga till grund

för den anatomiska uppfattningen och behandling av sjukdom i nära 1500 år.

Medeltiden (ca 400-1500)

Under medeltiden rådde stagnation vad gällde kunskapsutvecklingen om

människans kropp. Allt nytänkande motarbetades från kyrkans håll och

sjukdom ansågs vara ett straff för synder som man begått. De sjukhus som

fanns låg intill klostren och nunnorna hade som uppgift att vårda och be för de

sjuka. Människokroppen var helig och dissektioner förbjudna. Galenos läror var

fortfarande allenarådande.

Renässansen (sent 1300-1500)

Renässansen kallas ”den nya tiden” vilket också märktes väl inom det

naturvetenskapliga fältet. Under den här perioden blev det tillåtet att öppna

döda kroppar för att undersöka och avbilda dem. Flera konstnärer kom att

dissekera och utföra detaljerade teckningar av människans inre. Den mest

berömde anses vara Leonardo da Vinci (1452-1519). Han hade ett starkt

naturvetenskapligt intresse och dissekerade mer än hundra lik. Han

efterlämnade nära åttahundra anatomiska teckningar när han dog.

En annan man som var betydelsefull under renässansen var belgaren Andreas

Vesalius (1514-1564). Han tog arbete som fältskär i franska armén så att han

skulle kunna studera människokroppen men drog sig inte heller för att stjäla lik

från kyrkogårdar. Vesalius upptäckte under sin tid i Frankrike att de skrifter som

både Galenos och Hippokrates publicerat delvis var felaktiga. Vesalius

betraktades som oförskämd när han kritiserade de kända verken och lämnade

Paris. I sin hemstad Louvain öppnade han ett anatomiskt institut och författade

det epokgörande verket ”De humani corporis fabricia libri septem”. Boken

trycktes 1543 och betraktas fortfarande som ett mästerverk!

Resten finns på powerpointen som heter Läkekonstens historia 2 och ligger på

bloggen.

Skelettet

Om man betraktar olika levande organismer kan man upptäcka att det finns tre

olika typer av skelett. Den enklaste formen kallas hydroskelett eller

vattenskelett, det skelettet består av vätskefyllda hålrum som håller

organismens form. Daggmask och havsanemon är exempel på djur som har

hydroskelett.

Alla leddjur, t.ex. insekter har ett yttre skelett (exoskelett). Hos dessa djur sitter

skelettet ytterst och musklerna fäster innanför det hårda skalet. (Bild)

Den tredje typen av skelett är den som vi människor och övriga ryggradsdjur

har nämligen ett inre skelett. Hos oss är skelettet stommen som musklerna

fäster vid. Man kan tänka sig att skelettbenen blir som hävstänger. (Bild)

Skelettets funktion

Skelettet har hos människan tre huvudsakliga uppgifter nämligen:

Det ger stöd möjliggör rörelse och håller kroppen upprätt.

Det fungerar som skydd åt inre organ såsom hjärna och lungor.

Det fungerar som blodbildande organ då både röda och vita blodkroppar

bildas i dess benmärg.

Ett nyfött barn har ett skelett som består av ca 300 olika ben. Hos en vuxen

människa har flera av benen vuxit ihop och därför har vi bara ungefär 206 ben i

vårt skelett.

När skelettet bildas under fostertiden består det mestadels av brosk. Under

fostertiden förbenas brosket successivt. Efter ungefär 20 år har allt brosk

förbenats till hårt skelett och då har vi vuxit färdigt, detta sker något tidigare

för flickor än för pojkar.

Betraktar man det mänskliga skelettet kan man urskilja tre olika sorters ben:

1. Rörben. Till dessa hör extremiteternas (benen och armarnas) ben. De är

långsmala och har förtjockade ändar. (bild)

2. Korta ben. Dessa har olika utseende men är i regel asymmetriska och

små. Handlovsbenen och ryggradens kotor hör till dessa. (bild)

3. Platta ben. Är precis som det låter platta. Hit hör hjärnskålen,

bröstbenet, revbenen, skulderbladen och höftbenet. (bild)

Benets uppbyggnad

Benet består av levande vävnad. De celler som utgör benet behöver precis som

resten av kroppens celler näring och syre. Dessutom behöver de göra sig av

med restprodukter som bildas i cellens olika processer. Dessa behov tillgodoses

av den blodkärlsrika benhinnan som omger varje skelettben. Förutom vanliga

benceller finns i benet speciella celler som bildar nya benceller så att benet kan

växa och nybildas. Benet innehåller också celler som bryter ner gamla eller

skadade benceller.

Hos en tonåring byts skelettet ut vart annat år, medan det hos en vuxen tar ca

10 år innan alla skelettdelar är utbytta.

Ytterst omges alltså benet av benhinnan, strax innanför finner man kompakt

ben i ett tunt lager. Innanför det kompakta benet finns spongiöst ben. Det är

poröst och har samma struktur som en tvättsvamp. Det spongiösa benet gör att

skelettet håller en relativt låg vikt samt ger stadga till skelettet, hela skelettets

vikt utgör 20% av den totala vikten hos en människa. I benets mitt finns en s.k.

märghåla. Den kan bestå av antingen gul eller röd benmärg. Den gula

benmärgen är fettrik och den kan vi hitta i de långa rörbenen. Den röda

benmärgen står för en stor del av kroppens blodbildning. Röd benmärg

återfinns i både korta och platta ben.

Man kan likna skelettet vid en stomme som sedan kläs med vävnader, muskler

och hud. Mellan skelettbenen sitter leder så att vi kan röra oss.

Kraniet Uppgift: skydda hjärnan.

Kraniet består av ca 30 platta ben som är hopfästade med så kallade sömmar

eller fogar. Den enda rörliga leden i kraniet är den i käken. Ett nyfött barn har

två öppningar i kraniet, sk fontaneller. Dessa sluter sig och kraniet är helt vid ca

tre års ålder. Namnen på kraniets olika ben är samma som namnen på delarna i

hjärnan som de skyddar.

Ryggraden – columna vertebralis Uppgift: skydda ryggmärgen

Diskar mellan kotorna skyddar och gör ryggraden böjlig. Dessa är vätskefyllda

”broskkuddar” som trycks ihop under dagen vilket gör att man blir kortare ju

längre dagen går. Skillnaden i längd mellan morgon och kväll kan vara så stor

som 1 cm.

De två översta halskotorna kallas axis och atlas. Och har till uppgift att se till att

vi både kan vrida på huvudet och börja det framåt och bakåt.

Svanskotan/svansbenet är en rest från när vi en gång var apor och levde i träden

och hade svans men har även funktioner idag då många muskler och senor fäster

i den. När vi sitter och lutar oss bakåt är det svanskotan som bär tyngden av oss.

Instuderingsfrågor skelettet

1. Vilka är skelettets viktigaste uppgifter (3 st)

2. Lär dig var: nyckelben, skulderblad, bröstben, revben, överarmsben,

strålben, armbågsben, höftben, lårben, vadben och skenben sitter på ett

skelett.

3. Beskriv hur ryggraden är uppbyggd.

4. Hur är ett skelettben uppbyggt?

5. Var kan du hitta gul- respektive röd benmärg? Vilken funktion har

märgen?

6. Vilken funktion har benhinnan?

7. Ge exempel på ben som tillhör grupperna

a) rörben

b) korta ben

c) platta ben

8. Ta hjälp av en bild av kraniet och markera ut följande ben;

tinningben, pannben, hjässben, nackben, okben, underkäke,

överkäke samt näsben.

9. Vad är kraniets uppgift och vilken slags ben består det av?

10.Vad kallas lederna i kraniet?

11.Vad är atlas och axis?

12.Hur skiljer sig det manliga och kvinnliga bäckenet åt?

Leder

Mellan skelettbenen sitter ofta en led som gör att benen kan röra sig i förhållande till varandra. Lederna är uppbyggda av starka ligament eller så kallade ledband. På skelettbenens ändar sitter brosk som fungerar som stötdämpare. Runt hela leden finns en ledkapsel. Ledkapseln bildar ledvätska som smörjer leden.

Man skiljer på olika leder i koppen beroende på hur de kan rör sig.

Några olika typer av leder:

Gångjärnsled är den vanligaste ledtypen. Den finns i fingrar, knän men även i armbågsleden.

Kulled finner man i axeln och höften. Dessa leder är mycket rörliga.

Vridled finns t.ex. i armbågsleden och mellan axis och atlas (de två översta nackkotorna).

Sadelled finns i tummen

MusklerOrdet muskel kommer från latinets musculus som betyder ”liten mus”. Musklerna använder du hela tiden både de stora som du kan styra över men hela tiden även när du sover arbetar muskler som du inte har kontroll över. Kroppens största muskel är stora sätesmuskeln och några av de minsta är hårresarmusklerna.

Musklernas funktion

Gör att vi kan röra oss. De skyddar inre organ. Gör att vi kan visa känslor och kommunicera. Håller kroppstemperaturen i kroppen jämn.

Tre olika typer av muskler i kroppen

Hjärtmuskulatur finns i hjärtat kan inte styras med vilja. Glatt muskulatur t.ex. i tarmar och kring blodkärl de kan

inte heller styras med vilja. Skelettmuskulatur ca 600st sitter fästade i skelettet eller i

huden och dessa kan du styra med viljan.

Skelettmusklerna samarbetar ofta två och två tillsammans. När den ena spänns slappnar den andra av. Detta gör att leden böjs.

Eftersom musklerna arbetar hela tiden behöver de mycket syre och näring. När musklerna arbetar hårt kan det uppstå syrebrist och då bildas det mjölksyra i muskeln och det gör ont.

Instuderingsfrågor – muskler och senor

1. Vad betyder ordet musculus?2. Vad är det som gör musklerna speciella i förhållande till

andra kroppsvävnader, t.ex. blodet, levervävnad etc?3. Vilken funktion har musklerna i kroppen?4. Vad gör senan och vilken är kroppens största sena?5. Man talar om viljestyrda och icke viljestyrda muskler. Vad

menar man då?6. Vilka tre olika typer av muskler har människan?7. Ge ett exempel från varje typ av muskel var man kan hitta

den hos en människa.8. Vilken skelettmuskel är den största hos människan?9. Vilken glatt muskel är den största hos människan?10. Vad menas med antagonistiska/samarbetande

muskler. Ge ett exempel.11. I ett par antagonistiska muskler brukar man kalla den

ena muskeln för sträckmuskel och den andra för böjmuskel. Vilken tror du är böj- respektive sträckmuskel av biceps och triceps?

HudenHuden är kroppens största organ. En vuxen människas hud är nästan 2 m2 stor och väger ca 5 kg. Tjockleken på huden varierar men hos en normalbyggd människa är den ungefär lika tjock som ett A4-papper. Har man mycket underhudsfett blir naturligtvis huden tjockare.

Hudens uppgifter i kroppen

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning

hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå förhindrar att man förlorar för mycket vätska utsöndrar vatten och salter genom svettning och

avdunstning lagrar vätska och fett skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från

solen bildar D-vitamin med solens hjälp, som behövs bland annat

för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna kyla,

värme, tryck, beröring och smärta

De olika lagren i huden

Överhuden

Överhuden är den yttersta synliga delen av huden. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Hud som slits mycket, till exempel hand- och fotsulor, har tjock överhud. Tunnast hud finns på ögonlocken.

Längst ner i överhuden finns ett lager med tätt packade hudceller som delar sig mycket. Hornämne, eller keratin, lagras i de åldrande cellerna.

De yttersta lagren består av döda och förhornade celler, som kallas hornlager. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot t.ex. nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Man kan till exempel få valkar på händerna efter hårt arbete.

I de understa cellskikten finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade.

När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan

överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer.

Överhuden saknar blodkärl och därför förs syre och näringsämnen dit från hudens djupare lager, som innehåller blodkärl.

Läderhuden

Läderhuden ligger under överhuden. Läderhuden är mellan en halv och tre millimeter tjock, och den är tjockast på ryggen. Läderhuden är både stark och elastisk för den innehåller kollagen och elastiska fibrer. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs en del av de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare.

I läderhuden finns det gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek. När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och den svalnar. Huden kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras.

I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar, och de reagerar på olika känselintryck som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också fria nervändar som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan.

UnderhudenUnder läderhuden finns underhuden. Det finns inte någon tydlig gräns mellan de här två hudlagren.

Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en mager person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock.

Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande. Den är dessutom en viktig fettreserv. Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska.

Acne

Under puberteten ökar talgproduktionen och trånga porer kan täppas till. Finnar, eller acne, är inflammerade talgkörtlar som täppts till. Klämmer man finnen riskerar man att inflammationen sprider sig.

Instuderingsfrågor – hud

1. Vilka är hudens viktigaste uppgifter? 2. Vilka tre lager består huden av?3. Beskriv vilka olika ”delar” man kan hitta i de tre lagren

samt vilken funktion de har.4. Vad är pigmentceller bra för och var hittar man dem?5. På vilket sätt kan huden reglera vår temperatur?6. Varför kan hudens tjocklek vara olika på olika platser på

kroppen t.ex. ögonlock och fotsula?

Nervsystemet

Nervsystemet är det som sköter den snabba kommunikationen i kroppen. Man

brukar dela in nervsystemet i två delar. Det centrala och det perifera.

Det centrala nervsystemet utgörs av hjärnan och ryggmärgen.

Det perifera nervsystemet utgörs av alla nerver som löper mellan resten

av kroppen och ryggmärgen.

Hela nervsystemet är uppbyggt av en och samma sorts celler – nervceller.

Bild från tavlan

Hjärnan

Hjärnan ligger väl skyddad av kraniet och tre hjärnhinnor. Hjärnan badar i en

vätska som kalas cerebrospinalvätska. Den väger 1,5 kg och använder upp till

en fjärdedel av all energi som kroppen behöver. Hjärnan består av miljarder

nervceller som arbetar hela tiden. Den är delad i två halvor som sitter ihop bara

genom en liten brygga som kallas hjärnbalken. Hjärnans inre delar ser vita ut

när man tittar på dem. De yttre delarna av hjärnan kallas för hjärnbarken. Den

är grå och har en veckad struktur. Barken ansvarar för vårt medvetande, våra

tankar, känslor och minnen. Ifrån barken styrs våra medvetna rörelser.

Barken delas in i olika områden som kallas för lober. Pannlob, Hjässlob, Nacklob

och tinninglob heter de.

Hjärnans halvor

Hjärnans halvor kallas för hemisfärer. Vi har en höger och en vänster halva.

Dessa har olika uppgifter i kroppen.

Centra i hjärnbarken

På hjärnbarken finns olika områden som styr vår kropp. I pannloben ligger

områden som styr tankar och känslor. Det är detta område som gör oss till

människor. Rörelsecentra samarbetar med känselcentra. Om du får en klapp på

kinden skickas impulser till känselcentra. Hjärnan bearbetar informationen och

bestämmer vad den vill göra. Om du vill klappa tillbaka skickar känselcentra en

signal till rörelsecentra som ser till att din hand klappar tillbaks.

Längst bak på hjärnan finns syncentra. Där tolkas det du ser till bilder. Om du

får en kraftig smäll på bakhuvudet kan synen försvinna.

Hjärnans inre

I hjärnans inre finns områden som styr sömn, vakenhet och hunger.

Ventriklar är hålrum inuti hjärnans inre. Dessa är fyllda med

cerebrospinalvätska.

Lillhjärnan

Lillhjärnan ligger längst bak under nackloben. Den sköter vår balans och

finmotorik. När man är på promenad i skogen är det lillhjärnan som hela tiden

förutser och parerar så att rörelserna går lätt och smidigt. Detsamma gäller när

man använder handen för att rita och skriva.

Hjärnstammen

Är hjärnans äldsta del. Den styr sådant som vi inte behöver tänka på. Andning,

blodtryck och puls.

Ryggmärgen

Hjärnstammen övergår i ryggmärgen. Den är ca 50 cm lång och tjock som ett

lillfinger. Ryggmärgen löper genom ryggkotorna inuti ryggraden. Till och från

ryggmärgen löper nerverna. Vissa nerver är inåtgående dvs de för information

in till hjärnan medan andra är utåtgående dvs för information från hjärnan ut i

kroppen.

Reflexer

Ibland måste kroppen reagera snabbt för att undvika att bli skadad. Då kopplas

nervimpulserna om direkt i ryggmärgen utan att hjärnan meddelas. Det sker till

exempel när vi bränner oss på något varmt. Då dras handen undan innan

hjärnan meddelas att det gör ont.

HjärnanEn människohjärna väger ca 1,5 kg hos en vuxen människa. Den arbetar dygnet runt med att ta emot och skicka ut information till och från kroppen. Hjärnan är vår kontrollcentral, den ser till att vi andas, att matspjälkningen fungerar, att vi känner, minns, att vi reagerar på olika saker osv. Hjärnan kan också skydda oss från för många intryck genom att sortera bort det som är oviktigt. Eftersom hjärnan ständigt arbetar kräver den mycket energi! Upp till en fjärdedel av all energi vi får i oss används direkt av hjärnan.

Hjärnan ligger väl skyddad innanför kraniet där den omsluts av tre så kallade hjärnhinnor. Hjärnhinnorna bildar en vätska som hjärnan badar i. Vätskan kallas cerebrospinalvätska.

Hjärnan delas in i olika delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Hjärnans yttreOm man tittar på storhjärnan består den av två halvor s.k. hemisfärer. Höger och vänster hemisfär.

Dessa sitter ihop inuti hjärnan i den så kallade hjärnbalken. Hjärnbalken kan liknas vid en brygga som sköter kommunikationen mellan de två hjärnhalvorna.

Storhjärnans yttre lager ser grått och veckat ut när man tittar på det. Den delen kallas för hjärnans bark. I hjärnbarken är det vårt medvetande sitter. Även känslor, minne och tankar sitter i hjärnbarken. Hjärnbarken brukar sägas vara uppbyggd av grå substans.

I hjärnbarken finns olika centra som tolkar informationen som kommer in till hjärnan: känsel, syn, hörsel, språk, luktcentra tolkas intryck som kommer in till hjärnan och vi blir medvetna om dem.

Från rörelsecentrum styrs alla motoriska nerver som ska skicka ut information till de viljestyrda musklerna.

RyggmärgenRyggmärgen löper ner genom kotpelaren i ryggraden. Den är tjock som ett lillfinger och ca 50 cm lång. Till och från ryggmärgen löper nerver som för information till och från hjärnan. Den kan liknas vid en motorväg och ligger väl skyddad även den av skelett och cerebrospinalvätska.

Ryggmärgen har motsatt uppbyggnad mot hjärnan. I ryggmärgen ligger den vita substansen ytters och den grå innerst formad som en fjäril.

De nerver som leder information in till hjärnan kallas för sensoriska nerver. Dessa leder in till de olika centra som finns i hjärnbarken.

De nerver som leder information från hjärnan ut till kroppen kallas motoriska nerver.

ReflexHjärnan blir inte alltid informerad om de rörelser som kroppen utför. Ibland är det så pass bråttom att kroppen väljer att inte informera hjärnan innan den drar bort t.ex. en hand om man är på väg att bränna sig. De inåtgående nerverna kopplas direkt om till motoriska nerver i ryggmärgen och därefter skickas en signal till hjärnan om vad som har hänt. Detta kallas för en reflex.

Hjärnans inre - hjärnstammenOm man skär itu hjärnan och tittar på dess inre ser det vitt ut. Denna del av hjärnan kallas för vit substans. Inuti hjärnan finns fyra hålrum som kallas ventriklar. Dessa är fyllda med cerebrospinalvätska.

Hjärnstammen ligger under inuti och under storhjärnan och förbinder den med ryggmärgen. Hjärnstammen består av

mellanhjärnan mitthjärnan

bryggan Förlängda märgen.

Hjärnstammen innehåller omkopplingsstationer som till viss del kan filtrera informationen till hjärnbarken. Hjärnstammen innehåller även viktiga områden som bland annat styr kroppens hormonsystem, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning och vakenhet.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under nackloben och är den del av hjärnan som sköter om balans och finmotorik. Lillhjärnan sitter nära syncentrum och de står i kontakt med varandra. Om du t.ex. är

ute i skogen och går kommer lillhjärnan att hela tiden ligga ett steg före och parera dina rörelser så att du inte snubblar. När du använder fingrarna för att hålla i en penna och skriva eller en nål för att sy är det lillhjärnan som koordinerar dina rörelser.

Instuderingsfrågor nervsystemet

1. Vad består nervsystemet av för delar (tre stycken)?

2. Vilken slags celler är hela nervsystemet uppbyggt av?

3. Hur skyddas den känsliga hjärnan?

4. Vad heter den vätska som hjärnan ligger i?

5. Tag hjälp av en bild på storhjärnans yttre och lär dig följande delar; pannlob, hjässlob,

nacklob och tinninglob.

6. Tag hjälp av en bild på storhjärnans yttre och lär dig följande centra; känsel,

motoriskt, syn, hörsel, talförståelse och tal.

7. Hur är barken på storhjärnan uppbyggd (färg, celler, form)?

8. Vad är hjärnbalken och vilken är dess uppgift?

9. Vilka uppgifter i kroppen sköts från hjärnans inre?

10. Vad är hypofysen och vad har den för uppgift?

11. Vilken funktion har hjärnstammen?

12. Vilken uppgift har lillhjärnan?

13. Hur är ryggmärgen uppbyggd?

14. Hur fungerar en reflex?