1 A · 2018-09-25 · Han har blå byxor. Han har inte skor. Han har en farmor. Han äter honung. Han är väldigt stark. Han är väldigt snäll. Han bor i Storskogen. Vem är han?

1 A Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

ae

bj

g

fn

k

r

oc d

h

i

l

m

p

p

1 B Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

sw

ä

y

x

u vz

å

ö


alla

allt

att

av

bakom

fanns

fem

f ick

f inns

f lest

in

inga

ingen

inget

innan

2 B

bara

blir

blev

bort

bra

fram

från

fyra

f år

för

inte

istället

jag

jätte

kan

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

2 C Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

bredvid

de

dem

den

deras

först

genom

gick

går

gärna

kanske

kom

liten

litet

länge

2 D Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

det

din

ditt

dina

du

gör

hade

han

har

hela

mamma

man

med

men

mellan

2 E Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

då

där

efter

eller

en

henne

heter

hon

honom

hur

mig

min

mitt

mina

mot

2 F Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

er

ert

era

ett

ner

här

i

ibland

igen

sig

mycket

många

måste

nej

var

2 G Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

nerför

någon

något

några

när

sin

sitt

sina

sist

slut

varför

varje

vart

vem

vi

2 H Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

nästan

och

också

ofta

olika

små

som

stor

så

till

vid

vilken

vilket

vilka

vill

2 I Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

om

oss

pappa

på

redan

titta

tre

två

tycker

under

vår

vårt

våra

år

är

2 J Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

samma

se

vad

upp

ut

över

sen


allt

alla

finns

fem

inget

ingen

bara

bakomfram int

e

inna

n

flest

finns

av

att

inga

in

fann

s


blev

blir

får

fyra

kan

jätte

de

bredvidgenom ko

m

kans

ke

förs

t

för

bra

bort

jag

istället fr

ån

3 C Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

den

dem

gärna

går

mam

ma

länge

ditt

dinhan m

ed

man

hade

gör

det

dera

s

litet

liten

gick

3 D Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

du

dina

henne

hela

min

mig

eller

efterhonom m

ina

mitt

hon

hete

r

där

då

mellan

men

har

3 E Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

er

en

i

här

måste

många

ner

ettsig va

r

nej

igen

ibland

era

ert

myc

ket

mot

hur


1A

någon

nerför

sina

sitt

vem

vart

nästan

närsm

å vid

vi

slut

sist

någr

a

någo

t

varje

varf

ör

sin

3 G Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

också

och

så

stor

vill

vilka

oss

omtre

vårt

vår

titta

till

olika

ofta

vilke

tvilke

n

som

3 H Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

på

pappa

under

tycker

över

är

vad

se

sen

ut

upp

sammare

dan

år

våra

två

4 Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.


Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 6

Förvandlingsnummer

Jag kan förvandla mig när jag vill

jag kan klä ut mig till en burk sill

Jag kan bli julgran med kulor och ljus

eller bli snigel med eget hus

Du kan förvandla dig till papegoja

eller en festlig clown som kan skoja

Jag kan bli söt som en sockerskål

och jag kan bli rund som brysselkål

Jag kan klä ut mig till elefant

som vips förvandlas till gammal tant

Du kan bli sotare jag kan bli kung

jag kan klä ut mig till sten, en jättetung

Du kan se ut som en sagoprinsessa

med krona av guld på din hjässa

Att bli ett spöke är kusligt kul

för då kan man fixa massor av strul

Idag är en mycket viktig dag

det tycker då åtminstone jag

Visst är du också extra glad

när vi två ska bjuda på maskerad

av Carin Wirsén


Det här är

Det här är en val.

Det här är en fot.

Det här är en matta.

Det här är en rot.

Det här är ett nät.

Det här är ett lag.

Det här är ett spöke.

Nej, det här är jag.

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 8 A

Det

ett

är

.

här

lås

Det

en

är

.

här

mås

Det

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 8 B

här

hus

Det

en

är

.

här

mus

Det

ett

är

.

här

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 8 C

är

.

här

orm

en

är

.

ros

Det

en


en

en

en

en

en

val

fot

matta

rot

orm


en

en

en

en

en

ros

mus

ram

bil

arm

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 9 C

ett

ett

ett

ett

ett

lås

nät

hus

troll

lag

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning. 9 D

bordett

trädett

tältett

lokett

fårett

10K

opiering tillåten. © S

anoma U

tbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.

Jag heter Zick.

Jag är 7 år.

Jag kan spika.

Det här är m

in bror.

Han heter Zack.

Han kan läsa.

Det här är m

in pappa.

Han heter Rand.

Han kan m

åla.

Det här är m

in mam

ma.

Hon heter Ruta.

Hon kan rita.

Det här är m

in syster.

Hon heter Zorba.

Hon vill leka.

Det här är m

in familj


Hur gammal är Zick?

Vad heter mamma?

Vad heter pappa?

Vad kan Zack göra?

Vad kan Zick göra?

Vad kan mamma göra?

Vad kan pappa göra?

Vad vill Zorba göra?


Vår skolgård

Det här är vår skola.

På skolgården finns det många saker.

Det finns en karusell.

Där kan man kramas och pussas.

Det finns två sandlådor.

Där kan man dansa och hoppa.

Det finns tre gungor.

Där kan man sitta och titta.

Det finns fyra mål.

Där kan man ligga och läsa.

Det finns fem träd.

Där kan man hitta tavlor.


Där kan man dansa och hoppa.

Det finns en karusell.

Där kan man kramas och pussas.

Det finns två sandlådor.

Där kan man sitta och titta.

Där kan man ligga och läsa.

Där kan man hitta tavlor.

Det finns tre gungor.

Det finns fyra mål.

Det finns fem träd.

Kopiering tillåten. ©

Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning. 14 Välkom

men på spökkalas

VAR?

Prickgatan 32

NÄ

R?

3 november

16.00–18.30

HU

R?

Ha något spöklikt på dig!

VARFÖ

R?

Vi fyller år.

Ring 0123–456–789

eller mejla spöket@

kalas.se

så att vi vet om du kom

mer.

Hälsningar

Zick och Zack


januari

april

juli

oktober

februari

maj

augusti

november

mars

juni

september

december


Ska man bjuda på kalasKan man börja med en vas

Ställa bordet vid ett fönsterLägga på en duk med mönster

Ringa runt till goda vännerTa kontakt med dem man känner

Plocka undan i all hastSopa golvet med en kvast

Duka fram en fin buffékannan full med spindelte

Snigelpaj och grodkotlettFärska flugsvampar på spett

Blanda morötter med maskEn läckerhet som smakar smask

Planering av spökmat


På vårt kalas

På vårt kalas är vi inte finklädda.

På vårt kalas är vi utklädda.

På vårt kalas äter vi inte tårta.

På vårt kalas äter vi maskar och råttor.

På vårt kalas dricker vi inte saft.

På vårt kalas dricker vi blod.

På vårt kalas läser vi inte sagor.

På vårt kalas har vi skattjakt på gården.

På vårt kalas lyser inte lampan.

På vårt kalas smyger vi i mörker.

Vårt kalas är ett äkta spökkalas.


Ett husdjur

Ett litet husdjur, det vill jag haJag önskar och önskar var eviga dagJag drömmer om det var endaste nattTänk att få ha en egen katt

Jag har en kusin som heter LottaHon har en lustig grå gammal råttaMin nya granne Urban Lunddrar omkring på en prickig hund

En stor tjock häst har morbror Fransmed krullig man och krullig svansMoster Märta har en svart liten grisDen pysslar hon om på alla de vis

En envis get med tufsigt skäggstår bunden vid en vedbodväggHan är min morfars älsklingsdjuroch det tycker geten är tur

Faster Siv har en hemlighetOch det är bara jag som vetatt hon har en alldeles egen lusOch lusen den bor i hennes blus

Carin Wirsén

19K


anoma U


20K


anoma U


Efterlysningar

Han har blå m

össa.

Han har blå byxor.

Han har inte skor.

Han har en farm

or.

Han äter honung.

Han är väldigt stark.

Han är väldigt snäll.

Han bor i S

torskogen.

Vem är han?

Hon har rött hår.

Hon har två flätor.

Hon har fräknar.

Hon har en bred m

un.

Hon har en klänning.

Hon har sm

ala ben.

Hon har en brun strum

pa.

Hon har en svart strum

pa.

Hon har svarta skor.

Vem är hon?

Han har aldrig byxor.

Han har en blå m

össa.

Han har åtta fingrar.

Han har stora ögon.

Han har orange fötter.

Han är vit.

Han har en stor näbb.

Vem är han?


Vad kan man bygga?

Man kan bygga rim.

Ett troll av en boll

En bil av en sil

En cykel av en nyckel

En hatt av en ratt

En bro av en sko

Ett hus av en blus

En stol av en kjol

En pall av en tall

En skål av en tvål

En koja av en doja


Fem små katter går på promenad. En tar sällskap med en myra.Kvar är bara ...

Fyra små katter går på promenad. En går hem och kokar te.Kvar är bara ...

Tre små katter går på promenad. En får ont i en tå.Kvar är bara ...

Två små katter går på promenad. En blir trött i ett ben.Kvar är bara ...

Den ensamma lilla katten skyndar sig hem. Där träffar han de andra. Så är de åter ...

Ur sagokistan.se


Ormvråk


Hackspett

24K


anoma U


så att den kan hitta småkryp i träden.

Hackspetten har en spetsig näbb

så att den kan sväva i luften.O

rmvråken har långa vingar

så att den kan slita loss kött.O

rmvråken har en krokig näbb

så att den kan fånga byten.O

rmvråken har kraftiga klor

så att den kan flyga mellan träden.

Hackspetten har korta vingar

så att den kan klättra i träd.H

ackspetten har tår både fram och bak

25 AK


anoma U


Etikettspelet

25 BK


anoma U


Etikettspelet

25 CK


anoma U


Etikettspelet

25 DK


anoma U


Etikettspelet

25 EK


anoma U


Etikettspelet


svans svans horn ben

ben vingar vingar morrhår

öron öron fjäll näbb

stjärt stjärt fena ögon

ögon ögon nos mun

mule tass antenner klövar

sugsnabel


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning. 26


Årstider

Oh, vad jag älskar att det blir tönär jag har tröttnat på all gammal snöDags att skaffa en stor påse frö

Oh, vad jag älskar att ta mig ett doppJag kastar mig i med ett glädjehoppoch vattnet svalkar hela min kropp

Oh, vad jag älskar brandgula bladFärgrik och glad blir hela vår stadMogna små äpplen gör magen glad

Oh, vad jag älskar att tända ljusDet lyser så fint i vart endaste husGöra änglar i snön är ett härligt bus

Av Carin Wirsén

28K


anoma U


Från min balkong kan jag se

en grön gräsmatta som

gror och

två skator som skrattar.


fem frusna fåglar som

flyttar och

sex vissna violer som vilar.


tre magra m

yggor som m

umsar och

fyra busiga barn som badar.


sju hungriga harar som hoppar och

åtta varma vantar som

vinkar.

29 AK


anoma U


ÅRET

I Sverige har vi fyra årstider. Vi kallar årstiderna vinter, vår, somm

ar och höst.

Vinter

På vintern är det snö och kallt.

Träden har inga löv och sjöarna är täckta av is.

Då kan man åka skidor och skridskor.

Vår

På våren smälter snön och isen.

Träden får knoppar och blomm

orna slår ut.

29 BK


anoma U


Sommar

På somm

aren är det varmt och soligt.

Träden är gröna och det blomm

ar överallt.

Då kan man bada och sola.

Höst

På hösten är det kallt och blåsigt.

Trädens löv blir röda och gula.

Då kan man plocka bär och svam

p.

Då kan man spela fotboll och leka kull.


Gör en snögubbe

Rulla en stor, en mellanstor och en liten snöboll.

Sätt snöbollarna på varandra.

Stick in pinnarna i den mellanstora snöbollen, en på var sida.

Gör ögon och mun av stenarna.

Gör näsa av moroten.

Klä snögubben i halsduk och mössa, så att han slipper frysa.


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning.31 Snögubbespelet

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.32 Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning

Fröpåsen

Lägg fröna i vatten ett par timmar.

Häll jord i några krukor.

Så ett frö i varje kruka.

Täck fröna med jord och vattna.

Sätt ut plantorna när det blivit varmt.

Vattna ofta.

Se upp för kaniner!


Äventyr på isen

I november frös vattnet på sjön. Men isen var tunn. Den gick sönder om man knackade på den. Efter tre veckor var isen så tjock att vi kunde åka på den.

Det var roligt att glida fram på den blanka isen, tyckte jag. Plötsligt åkte jag ihop med Anna och ramlade. Jag slog mig på knäna. Det gjorde ont.

När jag kom hem hittade jag inte min nyckel. Jag ringde till pappa på jobbet och berättade. Han blev arg och skrek: – Sara, hur kunde du vara så slarvig!

Sen kom pappa hem och vi gick till isen för att leta. Det var mörkt och kallt. Vi letade länge men hittade inte nyckeln.

I mars började solen värma och isen blev tunnare och tunnare. I slutet av april var sjön helt isfri. I maj skulle min klass grilla nere vid sjön.

Jag och mina kompisar kastade frisbee på stranden. Plötsligt såg jag något som blänkte. Jag böjde mig ner. Det var en nyckel. Min nyckel!



Det var en gång en liten finksom hittade en rostig hinkHinken hängde på en krokPå botten låg en gammal bokGlad blev finken kan du troför hinken blev ett finfint bo

Det kom en annan liten finksom ville bo i samma hinkDen idén var mycket braför tänk så mysigt man kan haDe bäddade bland bokens bladSen kom det ägg, en hel lång rad

Hinken blev helt full av finkarBehövde de ha flera hinkarNej, det blev snart gott om platsför alla ungarna tog satsDe flög att hitta egna hinkaroch bygga bo åt nya finkar

En av ungarna flög långtEtt hinkbo är ju ändå trångtHan ville ha ett litet slottAtt bo i slott är mycket flottSå tänkte finken där han flögoch fick snart se ett hus som dög

Ett vackert hus med många vrårså jag tror säkert du förstårAtt detta hus blev finkens boDär hände mycket må du tro

Fåglarna Fink

36K


anoma U


En m

örk mörk ...

Det var en gång en m

örk mörk stad.

Genom

staden gick en mörk m

örk gata.

Vid gatan fanns ett m

örkt mörkt hus.

På huset fanns en m

örk mörk dörr.

Bakom

dörren fanns en mörk m

örk hall.

I hallen började en mörk m

örk trappa.

Vid trappans slut fanns en m

örk mörk sal.

I salen fanns en mörk m

örk tavla.

Bredvid tavlan hängde ett m

örkt mörkt tyg.

Bakom

tyget fanns ett mörkt m

örkt bord.

Under bordet fanns en m

örk mörk låda.

I lådan fanns en mörk m

örk ask.

I asken låg en söt liten mask.

37 AK


anoma U


började en mörk m

örk trappa.I hallen

fanns en mörk m

örk dörr.På huset

fanns ett mörkt m

örkt hus.V

id gatan

gick en mörk m

örk gata.G

enom staden

fanns en mörk m

örk sal.V

id trappans slut

fanns en mörk m

örk hall.Bakom

dörren

37 BK


anoma U


fanns en mörk m

örk ask.I lådan

fanns ett mörkt m

örkt bord.Bakom

tyget

fanns ett mörkt m

örkt tyg.Bredvid tavlan

fanns en mörk m

örk tavla.I salen

låg en söt liten mask.

I asken

fanns en mörk m

örk låda.U

nder bordet

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.38 A

Jag har en _ _ _ _ _ _ _ _ _ cykel.

Han köper en _ _ _ _ _ _ _ _ _ tröja.

Hunden leker med ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ ben.

Ali och Lisa vill ha ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ tält.

Byxorna har ett _ _ _ _ _ _ _ _ _ hål.

Adjektivspelet


blå blått

stor stort

fin fint

liten litet

ful fult


Ditt drömhus

Till salu!

Härlig villa med stor trädgård i ett trevligt område.

På bottenvåningen finns en trevlig hall, ett mysigt kök och ett lyxigt vardagsrum.

En trappa upp finns tre stora sovrum med vackra tapeter. Här finns också ett fint badrum och ett litet allrum.

Från allrummet går en smal trappa upp till vinden. Där finns två små sovrum med snedtak och en liten toalett.

Välkommen på visning!

TID: Torsdagen 14 april, 15.00–16.30

PLATS: Kungsgatan 13, Mörkstad

PRIS: 1 miljon kronor


Familjen Trygg flyttar in

Sassa och Muffe springer in i huset och uppför trapporna. Äntligen ska de flytta in i huset som deras föräldrar har köpt.

Högst upp finns två små rum med snedtak. De rummen ska bli deras.

Hela dagen bär de vuxna in möbler och lådor i huset. Sassa och Muffe undersöker husets alla rum och krypin.

På kvällen stänger Sassa dörren till sitt rum och kryper ner i sängen. Det är alldeles tyst.

Plötsligt hör hon hur något krafsar. Vad är det? Nu hör hon något som piper under sängen. Vad är det? Hon böjer sig ner och tittar. Där sitter en liten fågel.

Fågeln blinkar mot Sassa och hoppar fram till dörren. Den vill visst att hon ska följa med.

Sassa smyger sakta efter fågeln. När hon kommer till Muffes dörr stannar hon och viskar: – Kom!

Fågeln flyger ut genom ett öppet fönster. Sassa och Muffe springer nerför trapporna och ut i trädgården. – Vart tog den vägen? viskar Sassa.



Sassa och Muffe i trädgården

MUFFE: Jag är rädd, Sassa. Vi går in igen. SASSA: Det finns inget att vara rädd för. Jag tänder ficklampan. Bättre så här?

Sassa och Muffe tittar sig omkring.

MUFFE: Där är den. I busken.

Fågeln tittar på dem och flyger längre in i trädgården.

MUFFE: Jag tycker att vi ska gå in. SASSA: Sluta tramsa! Det är spännande.

I den mörka trädgården


Sassa snubblar på en stor sten och ramlar.

SASSA: Aj, mitt knä! Men, vad är det ...? Titta där! Det ser ut som ett litet hus. MUFFE: Fågeln flyger dit. Kom, vi följer efter den. SASSA: Det ser ut som ett växthus. Fågeln flyger in. Den vill visa oss något.

Sassa och Muffe går in i växthuset.

SASSA: Kan du se fågeln? MUFFE: Nej, men jag hör den pipa. Där är den. På bordet.

De går fram till bordet. Sassa tittar ner i en kruka.

MUFFE: Vad är det?

Muffe hoppar otåligt upp och ner.

SASSA: Ett brev. Ska vi läsa det?


Mörkstad, 5 mars 1957

Hej!

Jag som skriver det här brevet heter Edgar. När jag var sju år flyttade jag in i det här huset tillsammans med min familj. Det började inte så bra.

Första natten gick ett rör sönder i källaren. Hela golvet blev fullt med vatten. Andra natten hade vi inbrott i huset. En tjuv tog alla våra värdefulla saker. Tredje natten rasade ett träd över huset. En av grenarna slog sönder fönstret i mitt rum.

På grenen satt en fågel. Jag hade aldrig sett en sådan fågel förut. Jag byggde ett bo åt fågeln och gav den mat. Då började det hända märkliga saker.

Först försvann vattnet i källaren. Sen kom alla våra saker tillbaka. Till sist reste sig trädet och hålet i fönstret försvann.

Du kanske undrar om det var fågeln som ordnade allt. Kanske, kanske inte. Men mitt råd till dig är: Ta väl hand om den magiska fågeln! Det gjorde jag och jag fick ett långt och lyckligt liv i huset.

Vänliga hälsningarEdgar


Mörkstad, 5 mars 1957

Hej!

Jag som skriver det här brevet heter Edgar. När jag var sju år flyttade jag in i det här huset tillsammans med min familj. Det började inte så bra.

Första natten gick ett rör sönder i källaren. Hela golvet blev fullt med vatten.

Andra natten hade vi inbrott i huset. En tjuv tog alla våra värdefulla saker.

Tredje natten rasade ett träd över huset. En av grenarna slog sönder fönstret i mitt rum. På grenen satt en fågel. Jag hade aldrig sett en sådan fågel förut.

Jag byggde ett bo åt fågeln och gav den mat. Då började det hända märkliga saker.

Först försvann vattnet i källaren.

Sen kom alla våra saker tillbaka.

Till sist reste sig trädet och hålet i fönstret försvann.

Du kanske undrar om det var fågeln som ordnade allt. Kanske, kanske inte. Men mitt råd till dig är: Ta väl hand om den magiska fågeln! Det gjorde jag och jag fick ett långt och lyckligt liv i huset.

Vänliga hälsningarEdgar

45K


anoma U


hade vi inbrott i huset.Första natten

kom alla våra saker tillbaka.

Sen

gick ett rör sönder i källaren.Tredje natten

En tjuv tog alla våra värdefulla saker.Hela golvet blev fullt m

ed vatten.

rasade ett träd över huset.Andra natten

reste sig trädet och hålet i fönstret försvann.Till sist

försvann vattnet i källaren.Först

En av grenarna slog sönder fönstret i mitt rum

.

Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning. ZickZack åk 1. Lärarhandledning.46

Färger

Gul som honung gul som glassGul som solstolen på vår terrassMin nya regnrock är också gulBrorsan säger att den är fulMen gult är bara varmt och gottoch mycket snyggt ihop med blått

Blå som himlen blå som violBlå som vår gamla trädgårdsstolVår knäppa bil är ju också blåDen startar ibland men vill ofta ståBlåbärssylt är smaskigt och söttoch blått är snyggt ihop med rött

Röd som smultron rött som blodRöd som en jordgubbe när den är godMitt bästa paraply är också röttDet fäller jag upp när det regnar blöttEn röd boll som näsa är riktigt kulRöd passar finfint ihop med gul

Tänk, gult och blått kan blandas till gröntSom i bersån där vi har det så sköntOrange kan man få med gult och röttSom aprikosen som smakar så söttBlått och rött kan bli violettLätt som en plätt


Holi

Holi är en fest som firas i Indien.

Ibland kallas festivalen för färgfestivalen.

Man firar att våren har kommit.

På kvällen tänder man eldar för att jaga bort vintern.

Sen sjunger och dansar man på gatorna hela natten.

Nästa morgon får alla kasta färg på varandra.

Barn kastar på vuxna och vuxna kastar på barn.

Alla täcks av färg!


Edgar Degas

Edgar Degas var konstnär och levde i Frankrike. Han föddes för nästan tvåhundra år sedan.

Edgar Degas målade ofta kvinnor medan de gjorde något. Till exempel när de kammade sitt hår, provade hattar eller dansade.

Edgar Degas kom från en rik familj. Därför behövde han inte sälja sina tavlor. En del gav han bort till olika museer, men de flesta behöll han.

När Edgar Degas blev gammal började han se dåligt. Då slutade han måla. Istället började han göra skulpturer.

Edgar Degas dog 1917. Han ligger begravd i Paris.


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning. 49


Vad är en regnbåge?

En regnbåge är som ett band av olika färger på himlen.

Om det regnar och solen lyser på samma gång, så kan det bli en regnbåge. Det beror på att solens strålar bryts när de träffar regndropparna. Då delar ljuset upp sig i olika färger och det blir en regnbåge.

Regnbågens färger är alltid i samma ordning. Rött är ytterst, därefter kommer orange, gult, grönt, blått, indigo och lila.

Förr trodde en del att regnbågen var en bro till himlen. Andra trodde att det fanns en skatt vid regnbågens slut.


om det regnar och solen lyser på samma

gång så kan det bli en regnbåge det beror

på att solens strålar bryts när de träffar

regndropparna då delar ljuset upp sig i

olika färger och det blir en regnbåge


En dag med färg

I måndags hade vår klass en ovanlig lektion ute på skolgården.

Först sa vår lärare något konstigt. Hon sa att vi skulle ta av oss strumpor och skor och sätta på oss plastsäckar!

Sen fick vi varsin blomspruta. Det var färg i dem och jag fick grönt. Vi skulle måla med färgsprutorna. På marken låg det jättestora vita papper. Vi började spruta direkt. Det var superkul och blev jättefint.

Jocke råkade spruta på mina fötter. Då sprutade jag tillbaka. Det var förbjudet att spruta på varann, sa fröken och blev lite arg. Sen tog hon fram en vattenslang och sprutade iskallt vatten på våra fötter.

Till sist var konstverken färdiga. De såg superhäftiga ut, tyckte vi. När de hade torkat satte vi upp dem på väggen i matsalen. Alla tyckte att de var jättefina. Längst ner i hörnet kunde man se Jockes gröna fötter och mina röda.


Tuppen och påfågeln

Det var en gång en tupp och en påfågel som bodde tillsammans på en gård. Tuppen hade fjädrar som lyste i regnbågens alla färger. Påfågelns fjädrar däremot hade nästan inga färger alls.

En dag gick påfågeln till tuppen och sa:

– Snälla rara tupp! Kan jag få låna dina fjädrar? – Inte kan man väl låna fjädrar av varandra, sa tuppen. – Men jag lovar att lämna tillbaka dem, sa påfågeln. Jag ska på fest

och vill gärna vara fin. – Senast i morgon bitti i så fall, sa tuppen. Hönorna skulle skratta

ihjäl sig om de fick se mig utan fjädrar. – Jag lovar, sa påfågeln.

Då gav tuppen med sig.

När solen gick upp hoppade tuppen upp på staketet och ropade så högt han kunde:

– Kuckeliku-u-u! Var är du-u-u? Kom nu-u-u!

Men ingen påfågel svarade. Om och om igen ropade tuppen. Men ingen påfågel kom.

Åren gick och tuppens fjädrar växte ut igen. Men de nya blev aldrig så fina som de gamla. Tuppen saknar sina fjädrar väldigt mycket. Det är därför man fortfarande kan höra honom gala varje morgon. Kanske hör påfågeln hans rop och kommer tillbaka med fjädrarna. Eller vad tror du?


Checklista (Ljud och bokstäver)

Elev:

Ljud/bokstav Kan identifiera (höra) ljuden

Kan känna igen (se) bokstäverna

Kan identifiera (säga) ljuden

Kan forma (skriva) bokstäverna

l m s

d g p

a i o

Kan läsa och skriva ljudenliga enstaviga ord.

j r v

k n t

e å y

Kan läsa och skriva ljudenliga tvåstaviga ord.

b f h

u ä ö

c x z q w

Kan läsa och skriva ord med konsonantmöte.

Elev:

Ljud/bokstav Kan identifiera (höra) ljuden

Kan känna igen (se) bokstäverna

Kan identifiera (säga) ljuden

Kan forma (skriva) bokstäverna

l m s

d g p

a i o

Kan läsa och skriva ljudenliga enstaviga ord.

j r v

k n t

e å y

Kan läsa och skriva ljudenliga tvåstaviga ord.

b f h

u ä ö

c x z q w

Kan läsa och skriva ord med konsonantmöte.


Ljudet i början av ordet Ljudet i slutet av ordet Ljudet inuti ordet

l m s d g p a i olåslöklövlammlilalådaläpplampalejonlakanlärarelastbillaxliljalimlinjal

maskmusmackamajsmagasinmakaronermålmånemarmeladmaskrosmattamelonmjölkmjölmolnmuggmunkmyra

saxsilskosnösolsandskalskogspikstensuddsvansäcksängstrumpaskatasnögubbesoffa

tandhandbandbordeldrödbladblodbrödhundskedsuddträd

taggäggvägtågmuggluggdegryggskogvägg

toppkopprepnappläpptuppsvampvalpskåpmoppapp

vastakvaksalramvallagmatgamfat

filsilbilvitris

bokloksolnosrotfot

Ljudet i början av ordet Ljudet i slutet av ordet Ljudet inuti ordet

j r v k n t e å yjultomtejordgubbejordenjojojärvjaguarjordnötjacka

rävramrosringräkarökraketrödrödbetarädisaracketrymdskepp

vantevalvintervasvitvägväskavalpvargvildsvinvattenmelonvattenvulkan

boktaklökrökvakdukkrokaskekburkhinkmaskspikkök

benugnbrungrönstengranmolnkranbarnmunörnögonbryn

katthästsaftostgetbåtfotvitrothatt

deggetbenrep

måslåstågbåtfårgåshårmål

fyrtyg

Ljudet i början av ordet Ljudet inuti ordet Blandat

b f h u ä ö c x zbokbananbrevbullebalkongbåtbilbjörnblåblåbärbur

fågelfiskflaggafilflugafjärilfårfotfyrafemfåtöljfiol

hårhusharehästhundhandhinkhammarehuvudhalshajhakahäl

husmusmurdukguljulburkubhud

rävnätvägsädhälbär

köklökröknötrödlövfölpöl

citroncykelcirkuscdcirkel

taxkexbyxorblixthäxa

zoozebrafezzoom

q w

Förslag på saker eller bilder att använda när klassen arbetar med ZickZack Bokstäver

56K


anoma U


Nam

nAnvänder bilden som

ledtrådKänner igen vanliga ord

Gissar ord

med hjälp av

samm

anhang

LjudarR

ättar sig självLäser m

ed rätt interpunktion

Läser med rätt

betoningFörutsäger (kom

mer ihåg ord

från tidigare)

Tolkar texten, ger respons

Text: _____________________________________________________________________________ Lärare: _________________________________________________________

Att fokusera på inför nästa lektion:

Observationsschema, läsning


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning.57 A

LjudarLjudar sam

man enstaviga ord

med ljudenlig stavning.

Ljudar samm

an flerstaviga ord m

ed ljudenlig stavning.Läser m

ed flyt bekanta ord med

både ljudenlig och ljudstridig stavning.

Läser med flyt och använder

automatiskt strategier för att

identifiera främm

ande ord.

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter m

ed flyt genom

att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Känner igen

vanliga ord och orddelar

Känner igen vanliga småord.

Känner igen vanliga och bekanta ord.

Läser de flesta bekanta ord flytande genom

igenkänning.Använder sin kunskap om

orddelar för att läsa långa och/eller obekanta ord m

ed flyt.

Tar hjälp av m

eningsbyggnad och interpunktion

Är medveten om

hur interpunktion fungerar, stannar t.ex. upp vid punkt.

Tar hänsyn till flera skiljetecken vid läsning.

Läser bekanta texter med flyt

och intonation. Tar hänsyn till interpunktion.

Läser obekanta texter med

gott flyt, intonation och självförtroende. Använder interpunktion för att få kontroll över långa m

eningar och stycken.

Känner igen

mönster i texter

Känner med stöd igen ord och

fraser som upprepas i texten.

Läser själv fraser och meningar

som upprepas i texten.

Läser med flyt och

självförtroende fraser och m

eningar som upprepas i

texten.

Läser självständigt olika texttyper och använder då m

önster i texterna för att få flyt i läsningen.

Använder

innehållet för att skapa m

ening

Läser för förståelse. Använder bilder för att förstå och skapa m

ening.

Rättar sig själv. Ersätter

misstag vid läsningen m

ed för innehållet troliga alternativ.

Använder några olika läsförståelsestrategier och tar hjälp av textens struktur för att skapa m

ening.

Använder automatiskt en rad

olika läsförståelsestrategier för att förstå obekanta ord eller obekant innehåll, allt för att skapa m

ening.

Börjar

Utvecklar

Behärskar

Utvidgar

Kunskapskrav Lgr 11

Läsutvecklingsmatris 1/2


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning.57 B

Återge innehållet

Kan med stöd återge de

viktigaste händelserna i enkla berättelser sam

t återge vad enkla sakprosatexter handlar om

.

Börjar själv identifiera viktiga händelser i berättelser sam

t innehållet i sakprosatexter.

Identifierar och återger innehållet i berättelser och sakprosatexter. Tar m

ed viktiga händelser och viktig inform

ation.

Identifierar och återger självständigt m

er komplexa

berättelser och sakprosatexter. Tar m

ed viktiga personer, platser och händelser sam

t orsaker och sam

manhang.

Genom

att komm

entera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.

Kom

menterar

innehålletSvarar på frågor vars svar tydligt finns i texten. Kan m

ed stöd dra enkla slutsatser och förutspå fortsättningen.

Svarar på frågor som kräver att

man använder inform

ation från texten för att dra slutsatser och förutspå fortsättningen.

Drar slutsatser och förutspår

innehåll, i olika typer av texter och kom

menterar detta.

Drar slutsatser och förutspår

innehåll, i olika typer av texter. Kan överföra detta till nya sam

manhang och kom

menterar

detta.

Kom

menterar

texttypenBörjar förstå skillnaden m

ellan sakprosa och berättande texter.

Förstår skillnaden mellan

sakprosa och berättande texter vad gäller innehåll och struktur.

Förstår och kan komm

entera struktur, innehåll och språkliga drag i olika typer av texter.

Jämför olika texttyper och

påpekar likheter och skillnader genom

att komm

entera struktur och språkliga drag.

Resonerar om

budskapet

Deltar i sam

tal om innehåll i

enkla texter.D

eltar i samtal om

teman i

texter. D

eltar aktivt i samtal om

texters innehåll, tem

an, personer, platser, händelser och budskap.

Påverkar aktivt samtal om

texters budskap och innehåll. Kan överföra resonem

anget till andra sam

manhang.

Dessutom

kan eleven föra enkla resonem

ang om

tydligt framträdande

budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Relaterar till

budskapetR

elaterar till egna personliga erfarenheter.

Uttrycker åsikter om

innehållet i texten och relaterar dessa till egna erfarenheter.

Uttrycker och m

otiverar åsikter och tankar om

textens innehåll och relaterar dessa till andra händelser.

Uttrycker och m

otiverar åsikter och tankar utifrån specifika delar av texten. R

elaterar dessa till andra händelser och texter.

Börjar

Utvecklar

Behärskar

Utvidgar

Kunskapskrav Lgr 11

Läsutvecklingsmatris 2/2


Sanom

a Utbildning. ZickZ

ack åk 1. Lärarhandledning.

57 C

Handstil

Formar flertalet

bokstäver korrekt.Skriver bokstäverna korrekt på raden (m

ed hjälp av stödlinjer).Skriver tydligt och läsligt. G

ör m

ellanrum m

ellan orden.Skriver genom

gående och utan ansträngning m

ed korrekt formade

bokstäver.

Eleven kan skriva enkla texter m

ed läslig handstil och på dator.

På datorH

ittar bokstäverna på tangentbordet. Är m

edveten om funktioner

som m

ellanslag, punkt och stor bokstav.

Använder ytterligare några funktioner på tangentbordet.

Skriver med visst flyt på dator.

Använder flera funktioner på tangentbordet.

Skriver med god hastighet och god

kännedom om

tangentbordets olika funktioner.

Menings -

byggnad och interpunktion

Använder enkel m

eningsstruktur. Skriver ibland stor bokstav i början och punkt i slutet av m

ening.

Använder ibland sambandsord

för att utveckla meningar.

Inleder flertalet meningar

med stor bokstav och avslutar

med punkt. Börjar använda

frågetecken vid frågor.

Inleder meningar på några olika

sätt. Använder stor bokstav i början och punkt eller frågetecken i slutet av sam

tliga meningar.

Inleder meningar på en rad olika sätt och

visar medvetenhet om

meningsstrukturer.

Använder komm

atecken vid upprepning och talstreck vid dialog.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken sam

t stava ord som

eleven själv ofta använder och som

är vanligt förekomm

ande i elevnära texter.

StavningStavar vanliga ord m

ed ljudenlig stavning korrekt.

Stavar flertalet ljudenliga ord korrekt.

Stavar även en del högfrekventa ord m

ed ljudstridig stavning korrekt.

Stavar de flesta ord korrekt. Känner till och kan använda några vanliga stavningsregler.

Syfte och struktur av berättelser

Visar medvetenhet om

att någon ska läsa det skrivna. Berättelsen har en enkel struktur, t.ex. början och slut.

Försöker engagera läsaren m

ed detaljer.Berättelsen börjar få en bestäm

d struktur och/eller kronologi.

Börjar utveckla karaktärer och m

iljöer för att hålla läsarens intresse vid liv.Berättelsen har en tydlig struktur och/eller kronologi.

Visar medvetenhet om

läsaren genom att

göra medvetna val av ord och fraser.

Berättelsens struktur börjar medvetet

anpassas för att t.ex. tydliggöra syfte och/eller innehåll.

De berättande texter eleven

skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Börjar

Utvecklar

Behärskar

Utvidgar

Kunskapskrav Lgr 11

Skrivutvecklingsmatris 1/2


Sanom

a Utbildning. ZickZ


57 D

Informations-

sökningAnvänder viss inform

ation från bilder, intervjuer, film

er etc. som

källa för skrivande.

Använder information från

texter bilder, intervjuer, filmer

etc. och börjar organisera inform

ationen i t.ex. tankekartor.

Använder olika anvisade inform

ationskällor och kan organisera fakta i t.ex. en enkel tankekarta.

Hittar själv källor för inform

ation och kan organisera fakta på ett för ändam

ålet funktionellt sätt.

Eleven kan söka information

ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av inform

ationen i enkla form

er av faktatexter.Struktur och organisering av faktatexter

Börjar använda en struktur för enkla faktatexter, t.ex. instruerande texter.

Skriver med enkel struktur

instruerande, beskrivande och argum

enterande texter.

Skriver även enkla förklarande texter som

har en inledning och där innehållet är indelat i stycken. Stöttar presentationen m

ed bilder och enkla modeller.

Skriver med tydlig m

edvetenhet om struktur

för texttypen. Texten har en inledning och är uppdelad i stycken m

ed gemensam

t innehåll. Använder enkla sam

bandsord för tid och orsak/verkan.

Äm

nes-specifika ord

Texten är talspråklig snarare än skriftspråklig.Använder några äm

nesspecifika ord.

Använder en vokabulär som

passar ämnet, m

ed inslag av äm

nesspecifika ord.

Skriver med en vokabulär

som är korrekt i förhållande

till ämnet och som

bidrar till tydlighet.

Gör tydliga och korrekta ordval för att

uppnå effekt (göra texten intressant, tydliggöra eller övertyga).

Texterna innehåller grundläggande äm

nesspecifika ord och begrepp som

används så att innehållet klart fram

går.O

rd och bildR

itar enkla bilder som

illustration till texten.R

itar bilder som förtydligar

budskapet i texten.Använder bilder, foton och enkla diagram

eller modeller för

att förtydliga textens budskap.

Använder bilder, foton, modeller, diagram

och bildserier så att budskapet blir tydligt. Anpassar valet till texttypen.

Genom

att kombinera sina

texter med bilder kan eleverna

till viss del förstärka och förtydliga sitt budskap.

Ge och ta

respons på texter

Kan med lärarens stöd

använda enkla frågor eller checklistor för att ge kortfattade om

dömen.

Kan tillsamm

ans med en

kamrat använda frågor eller

checklistor för att bedöma

texter.

Kan på egen hand bedöma

egna och andras texter med

hjälp av frågor och checklistor.

Ger utvecklade om

dömen på egen hand.

Dessutom

kan eleven utifrån givna frågor ge enkla om

dömen om

sina egna och andras texter sam

t utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Göra

förbättringarG

ör vissa förbättringar utifrån tydligt given respons, t.ex. lägger till inform

ation.

Gör förbättringar och

förändringar utifrån respons, t.ex. lägger till inform

ation och/eller byter ut ord för att förtydliga.

Kan utifrån respons bearbeta sina texter, t.ex. bygger ut m

eningar och gör ordval för att förtydliga.

Kan på egen hand bearbeta och förtydliga sina texter på ett effektivt sätt.

Börjar

Utvecklar

Behärskar

Utvidgar

Kunskapskrav Lgr 11

Skrivutvecklingsmatris 2/2


Sanom

a Utbildning. ZickZ


57 E

Samtalar

Lyssnar på andra och kan vänta på sin tur när klassen sam

talar om elevnära frågor.

Ställer frågor för att få förtydliganden och fram

för egna åsikter.

Samtalar på egen hand om

elevnära frågor, kom

menterar,

ställer frågor och framför egna

åsikter.

Deltar aktivt i sam

tal för att föra sam

talet framåt. Börjar

strukturera sina ”inlägg”.

Eleven kan samtala om

elevnära frågor och äm

nen genom att ställa

frågor, ge komm

entarer och fram

föra egna åsikter.

Berättar

Berättar om vardagliga

händelser så att innehållet i huvudsak blir begripligt.

Börjar variera sitt berättande. Visar m

edvetenhet om att syfte

och åhörare kan variera.

Berättar/beskriver tydligt och strukturerat ett innehåll. Börjar anpassa språket till åhöraren.

Strukturerar berättandet för att stötta innehållet och visar uppm

ärksamhet m

ot åhörarna. Börjar variera ordval, gram

matik och ickespråkliga

drag till publik, syfte och innehåll.

När eleven berättar om

vardagliga händelser beskriver eleven dem

så att innehållet tydligt fram

går.

Muntliga

instruktionerKan ge och ta korta m

untliga instruktioner.

Kan ge och ta enkla muntliga

instruktioner i flera steg.Kan ge och ta enkla instruktioner och ställa relevanta frågor för att få förtydliganden.

Kan ge och ta mera kom

plexa instruktioner och ställa relevanta frågor för att få förtydliganden.

Dessutom

kan eleven ge och ta enkla m

untliga instruktioner.

Börjar

Utvecklar

Befäster

Utvidgar

Kunskapskrav Lgr 11

Utvecklingsm

atris för tala och samtala

Documents

1 A · 2018-09-25 · Han har blå byxor. Han har inte skor. Han har en farmor. Han äter honung. Han är väldigt stark. Han är väldigt snäll. Han bor i Storskogen. Vem är han?