1 HOVRÄTTEN ÖVER Mål nr SKÅNE OCH BLEKINGE 2013-12-16brandbefal.se/MineFiler/Dokumenter/Hovrattsdom Potatisakern.pdf · HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2013-12-16 B 3149-12

HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 1 Rotel 15

DOM 2013-12-16 Malmö

Mål nr B 3149-12

Dok.Id 215151 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 846 201 80 Malmö

Hovrättstorget 1 040-35 57 00 040-783 11 måndag – fredag 08:00-16:00 E-post: [email protected]

www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Malmö tingsrätts dom den 16 oktober 2012 i mål nr B 1823-09, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1)

Klagande (Åklagare)

Vice chefsåklagare Bo Birgerson och kammaråklagare Lotten Paulsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Motpart (Tilltalad)

C

Ombud och offentlig försvarare: Advokat Theodor Nordenadler Advokatfirman Nordenadler AB Gustav Adolfs torg 41 211 39 Malmö SAKEN

Grov allmänfarlig vårdslöshet _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten fastställer tingsrättens domslut utan några ändringar.

Theodor Nordenadler får för försvaret i hovrätten ersättning av allmänna medel med 267 105 kr, varav 207 414 kr avser arbete, 6 270 kr tidsspillan och 53 421 kr mervär-desskatt. Denna kostnad ska staten svara för.

C tillerkänns ersättning av allmänna medel för rättegångskostnad med 91 820 kr.

_____________________________

1

HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE

DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 YRKANDEN I HOVRÄTTEN, M.M.

Åklagaren har yrkat att hovrätten dömer C för grov allmänfarlig vårdslös-

het och bestämmer påföljden till villkorlig dom i förening med böter.

C har motsatt sig ändring.

C har yrkat ersättning för sin rättegångskostnad i hovrätten med 91 820 kr

avseende kostnader för sakkunnigutlåtande och vittnen.

Åklagaren har i hovrätten justerat gärningsbeskrivningen så att den har följande ly-

delse.

C , anställd på Sotarna Malmö AB, har av oaktsamhet vållat brand i Hus A

på Potatisåkern i Malmö den 26-27 november 2007. Branden har inneburit fara för

annans liv eller hälsa och för omfattande förstörelse av annans egendom. Brottet är

grovt eftersom branden har brutit ut i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida

sig, och har inneburit fara för flera människor.

Oaktsamheten och gärningen har bestått i följande:

Branden har vållats genom en installation i Hus A under hösten år 1995 av braskami-

ner med rökkanaler i strid med brandkrav enligt råd och anvisningar från Sotarna

Malmö AB och föreskrifter i SBN 80.

C har den 5 oktober 1996 i Malmö utfärdat ett besiktningsbevis avseende

Potatisåkern Hus A till synes utan anmärkning eller erinran avseende braskaminerna

med tillhörande rökkanaler, trots att han insett att de ovan angivna brandkraven inte

följts eller har C brustit i sin kontroll av den bakomliggande besiktningen.

Han har således åsidosatt vad som gällt för hans yrkesutövning och även upprättat ett

osant intyg. C har därigenom medverkat till att vålla branden.

---

2


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Verkan av de olika handlingarna som vållade branden har inträtt först den 26 novem-

ber 2007, varför preskription skall räknas från den dagen.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har – såvitt är av intresse för prövningen av åtalet mot C – i

huvudsak tagit del av samma utredning som tingsrätten. Förhören med den tilltalade

C och de vid tingsrätten medtilltalade K och P lik-

som vittnesförhören vid tingsrätten med W , T , M

, Å

Rolf Bengtsson, Christer Ohlsson, Ö ,

Ingmar Ström, Bruno Lindquist, Lars Berg, Conny Olsson, Håkan Steen, Peter Nord,

Bertil Nilsson, Peter Olsson, Ulf Lindén och B har lagts fram genom

uppspelning av ljud- och bildupptagningarna från tingsrätten.

Parterna har i hovrätten åberopat viss ytterligare skriftlig bevisning utöver den som

lades fram vid tingsrätten. C har genom sin försvarare bl.a. åberopat ett

sakkunnigutlåtande av Ulf Lindén och Johan Schön över den fördjupade brandskydds-

kontroll av braskaminerna i Hus J som bl.a. C och

genomförde den 9 januari 2008.

I hovrätten har dessutom ytterligare muntlig bevisning lagts fram. Tilläggsförhör har

på båda parternas begäran hållits med C samt med vittnena Conny Ohls-

son, Håkan Steen, Peter Nord och – på åklagarens begäran – B . Dessu-

tom har på åklagarens begäran hållits vittnesförhör med Maj-Lis Warnestam och

O samt på C s begäran med Göran Holmstedt,

och Johan Schön.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Sammanfattningsvis har åklagaren gjort gällande att branden i Hus A på Potatisåkern

har vållats genom en installation av en braskamin med rökkanal i strid med brandkrav

enligt råd och anvisningar från Sotarna i Malmö AB och föreskrifter i SBN 80 (Svensk

3


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Byggnorm 80) och att C , genom att trots bristerna utfärda ett besiktnings-

bevis som godkände installationen, av oaktsamhet har medverkat till att vålla branden.

För bifall till åtalet krävs för det första att det kan utredas att branden den 26-27 no-

vember 2007 har orsakats av braskaminen med rökkanal och dessutom att detta berott

på att installationen av kaminen har varit bristfällig på det sättet att den har stått i strid

med de brandkrav som åklagaren angett. Som åklagaren har angett sitt gärningspåstå-

ende räcker det alltså inte att slå fast att det förekommit felaktigheter som har inneburit

en fara för brand utan felaktigheten eller felaktigheterna i installationen måste ha orsa-

kat branden. För det andra krävs att det kan styrkas att C vid underteck-

nandet av besiktningsbeviset har varit oaktsam i förhållande till branden genom att han

insett att brandkraven inte följts eller genom att han brustit i sin kontroll av den

bakomliggande besiktningen. Därutöver krävs för det tredje att det kan visas att det

funnits ett orsakssamband mellan C s oaktsamhet vid undertecknande av

besiktningsbeviset och branden. Slutligen krävs för bifall till åtalet att det som efter

denna prövning kan läggas C till last är straffbart enligt 13 kap. 6 § brotts-

balken, dvs. som allmänfarlig vårdslöshet.

Hovrätten övergår nu till att pröva om de ovan angivna förutsättningarna är uppfyllda.

Var installationen av braskaminen utförd i enlighet med gällande brandkrav?

Den första fråga hovrätten har att ta ställning till är, om det kan anses utrett att in-

stallationen av den aktuella braskaminen med rökkanal varit bristfällig på så sätt att

den stått i strid med brandkrav dels enligt råd och anvisningar från Sotarna i Malmö

AB, dels föreskrifter i SBN 80.

De råd och anvisningar som undertecknats av L hos Sotarna i Malmö

AB, med det närmare innehåll som tingsrätten har beskrivit, har utarbetats av

B . B har uppgett att råden har utformats utifrån information

från Skanska om att det skulle installeras öppna spisar, vilket också framgår av texten i

anvisningarna. I dokumentet ställdes det upp krav på att rökkanalen skulle vara place-

rad i ett schakt som skulle börja ”ovan vindsbjälklaget”.

4


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Parterna är ense om att det var SBN 80 som gällde för den aktuella byggnaden. Tings-

rätten har närmare redogjort för innehållet i SBN 80 i för målet relevanta delar. Hov-

rätten anser att utredningen ger stöd för att SBN 80 inte ställde upp ett absolut krav på

brandschakt. Det var i stället möjligt att använda en alternativ lösning under förutsätt-

ning att den uppfyllde de övriga föreskrifterna i SBN 80 om att rökkanalens värmeiso-

lering – om kanalen inte placerades i ett schakt – skulle omges av en skyddande kring-

klädnad av obrännbart material och att rökkanalens beständighet vid en eventuell sot-

eld garanterades på annat sätt. Därutöver gällde särskilda krav i fråga om bl.a. minimi-

avstånd till brännbart material och föreskrifter om högsta yttemperatur.

SKL har, med utgångspunkt i en undersökning av det s.k. tvillinghuset (dvs. hus J),

gjort en bedömning av vad i installationen av skorstenen i hus A som kunnat orsaka

branden. SKL har vid undersökningen utgått från att tvillinghuset antas ha samma kon-

struktion som det branddrabbade huset. I tvillinghusets konstruktion har SKL konstate-

rat två allvarliga brister, dels att skorstenen var vinklad på vinden och samtidigt inte

var isolerad genom innertaket, dels att det saknades ett schakt till rökkanalen. Skorste-

nens längdutvidgning har enligt SKL gjort att isoleringen har flyttat sig uppåt och bil-

dat ett avstånd mellan isoleringen och innertaket där värmen kunnat stråla fritt till

glespanelen, som legat på för kort avstånd från rökkanalen. Ovanpå glespanelen låg

dessutom lösull som band värmen.

Även den utvidgade brandskyddskontroll av braskaminerna i hus J som C

genomfört tillsammans med och i januari 2008 har

visat att det där funnits brännbart material för nära rökkanalens utsida i bjälklagsge-

nomföringen till vinden och att rökkanalens uppmätta yttemperatur var för hög i bjälk-

lagsgenomföringen, varför helisoleringen av rökkanalen borde göras om från bonings-

rummet upp genom bjälklaget förbi rensluckan.

Hovrätten anser att det mot den ovan angivna bakgrunden till en början kan konstateras

att den omständigheten att det inte fanns ett schakt inte i sig var i strid med föreskrif-

terna i SBN 80. Även en annan lösning som uppnådde samma syfte var alltså godtag-

bar. Den ifrågavarande rökkanalen har haft ett plåtsvep runt isoleringen så som före-

5


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 skrivits och dess hållfasthet har säkrats genom särskilda upphängningsanordningar.

Inte heller den konstruktionen kan anses strida mot de krav som SBN 80 ställde upp.

Av SBN 80 framgår i och för sig att om den som ansvarade för byggnationen frångick

rekommendationerna i SBN 80 så skulle det dokumenteras vilken lösning som valdes i

stället och på vilket sätt SBN 80 uppfyllts genom detta. Det kan konstateras att doku-

mentationen om vad som faktiskt gjorts är mycket bristfällig. I målet är dock inte klar-

lagt i vilken utsträckning det funnits någon skyldighet för en kontrollant av installa-

tionen att, förutom besiktning på plats, ta del av konstruktionsritningar eller motsva-

rande. Hovrätten utgår därför i det följande ifrån att det inte har varit en brist hänförlig

till besiktningen att inte sådan dokumentation har funnits i samband med besiktningen

av installationen.

Att det förelegat brister i dokumentationen kan inte heller i sig anses innebära att det är

klarlagt att en viss konstruktion strider mot brandkraven i SBN 80.

Det är visserligen utrett att de råd och anvisningar som L undertecknat

anbefaller en annan konstruktion än den som valdes. Anvisningarna kan dock inte an-

ses tvingande i större utsträckning än vad som följer av föreskrifterna som gäller för

byggnationen, dvs. SBN 80. Att konstruktionen kom att avvika från de anvisningarna –

som dessutom synes vara skrivna med utgångspunkten att öppna spisar och inte kami-

ner skulle installeras – har därför ingen självständig betydelse.

Sammanfattningsvis konstaterar alltså hovrätten att det i och för sig inte kan anses ut-

rett att den valda konstruktionen – en isolerad, oschaktad, vinklad rökkanal – stred mot

de brandkrav som gällde vid tillfället.

Med utgångspunkt i de jämförelser som skett med konstruktionen i hus J kan emeller-

tid slutsatsen dras att installationen i andra avseenden, nämligen gällande avståndet till

brännbart material och skarvningen av isoleringen i bjälklaget, inte varit utförd i enlig-

het med föreskrifterna i SBN 80.

6


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Har branden orsakats av den bristfälliga installationen av braskaminen?

Åklagaren har i denna del bl.a. åberopat vittnesförhör med W och

T som befann sig i W s lägenhet när de upptäckte bran-

den. Som tingsrätten närmare redovisat har de sett dels ett litet hål i taket till vänster

om kaminen, dels ett större glödande hål i taket i ett intilliggande förrådsrum. I direkt

anslutning till att W och T gjorde dessa iakttagelser har

de i fönstren på fastigheten på andra sidan gatan sett återspeglingen av eld som slog

upp genom taket ovanför den lägenhet där de befann sig.

Även M , som var förste rökdykare på plats, har uppgett att det endast

glödde i taket i lägenhetens övre plan medan han direkt därefter kunde konstatera att

det var fullt utvecklad brand på vinden.

Rolf Bengtsson, kriminaltekniker som varit en av två ansvariga för brandutredningen

på platsen, har uppgett att man kunde se att branden hade börjat högt upp kring en ka-

min. Han har vidare berättat att de såg att trävirke var förkolnat uppifrån, från vinden,

och inte nerifrån lägenheten samt att kolningsskadorna avtog ner mot lägenheten och

längre in i vinden. Om det är fråga om en anlagd brand brukar det enligt Rolf Bengts-

son vara flera brandkällor medan det i det här fallet var fråga om endast en uppkomst-

källa.

SKL har vid sin undersökning kunnat konstatera att takreglarna på vardera sidan om

rökkanalen var genomkolade och respektives sida var kraftigast kolad på den sida som

var vänd mot rökkanalen. Som tingsrätten närmare redogjort för har SKL dragit slut-

satsen att resultatet av den undersökning de gjort ”talar starkt för att brandorsaken är

eldstadsrelaterad och att den har börjat vid rökkanalen (grad +3)”. Conny Ohlsson,

som var ärendeansvarig hos SKL, har förklarat att han vid bedömningen har utgått från

vittnesuppgifterna och kontrollerat dessa mot sina egna iakttagelser vid undersökning-

en. Utifrån detta har han ansett att SKL:s undersökning inte motsäger vittnesuppgifter-

na om var branden startade.

7


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Göran Holmstedt, professor emeritus vid avdelningen för brandteknik och riskhante-

ring vid Lunds tekniska högskola, har angett att även en vindsbrand som startat av an-

nan orsak än eldning i kaminen skulle ge ett brandscenario som av de boende i lägen-

heten skulle upplevas på samma sätt. Det beror enligt honom på att det yttre plåtsvepet

runt rökkanalens isolering snabbt skulle värmas upp vid en vindsbrand och anta nästan

samma temperatur som vindsbranden. Även en vindsbrand skulle därför bryta igenom

till lägenheten genom rökröret. Håkan Steen, SKL:s expert på eldstadsrelaterad brand,

har bekräftat att detta kan ske. Det innebär enligt hovrättens mening att den omstän-

digheten att branden bröt igenom och därmed upptäcktes i lägenhetens tak nära kamin-

rörets genomföring i vindsbjälklaget inte i sig talar mer för att branden började vid

kaminröret än att den inte gjorde det.

SKL har i sitt utlåtande redogjort för brister i installationen av braskaminen och rökrö-

ret och, som det får förstås, ansett att dessa utgjort en brandfara som – tillsammans

med övriga undersökningsfynd – talar för att branden varit eldstadsrelaterad. SKL har

också angett att det varit en brist att skorstenen inte varit monterad i ett schakt. I utlå-

tandet har angetts att schaktkonstruktionen ska hjälpa till att transportera bort värme

om en brand uppstår i rökkanalen eller om för hög temperatur strålar ut från rökkana-

len.

Ulf Lindén, VD för Sveriges skorstensfejarmästares riksförbund, har i ett utlåtande

som han gjort på uppdrag av C , kommit till motsvarande slutsats om san-

nolik brandorsak som SKL. Enligt honom är det mest sannolikt att branden uppstått till

följd av antändning av brännbart material i vindsbjälklaget på grund av strålnings-

värme från en oisolerad del av rökkanalen. Denna oisolerade del har enligt Ulf Lindén

uppkommit som en följd av de rörelser i rökkanalen som uppstår i samband med eld-

ning.

Göran Holmstedt har lämnat synpunkter på brandorsaksutredningarna som dels SKL,

dels Räddningstjänsten Syd genomfört. Han har kritiserat bl.a. att olika brandskador

inte tycks ha dokumenteras tillräckligt noggrant, att utredningen är så bristfällig att

alternativa antändningskällor inte kan uteslutas, att det saknas en grundläggande

8


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 undersökning av vilka temperaturer som uppstår i rökkanalen då den passerar bjälkla-

get och att det kan ifrågasättas om temperaturerna blir så höga att närliggande trä kun-

nat självantända.

De alternativa brandorsaker som förts fram som möjliga är elfel, anlagd brand, självan-

tändning av linoljerester på trassel e.d. som någon boende lagt i sitt vindsförråd, att

någon lämnat en tändare som kommit att börja brinna eller att någon person skulle ha

rökt på vinden och i samband med det lämnat en glödande fimp som antänt golvet.

Polisens kriminaltekniker har ansett att branden uppkommit på den del av vinden som

legat över kaminen och de har konstaterat att kolningsskadorna avtagit längre in på

vinden. Vindsförråden har haft golvnivån ett plan längre ner, vilket talar emot att bran-

den skulle ha uppkommit i något av dessa eller på golvet utanför dem. Mot denna bak-

grund och eftersom inte heller övrig utredning talar för att branden skulle startat p.g.a.

självantändning av material i vindsförråd, cigarettrökning på vinden eller en tappad

tändare, anser hovrätten att dessa förklaringar får anses som så osannolika att de kan

bortses ifrån i det följande.

Vid brandplatsundersökningen har endast en antändningskälla kunnat konstateras vil-

ket är ovanligt vid anlagda bränder då det i stället brukar finnas flera. Dessutom fram-

går det av utredningen att vinden har varit försedd med lås och dörren var uppenbarlig-

en inte uppbruten när räddningstjänsten kom till platsen. Även möjligheten att det varit

fråga om en anlagd brand måste därför anses vara mycket liten, dock inte utesluten.

Av SKL:s utlåtande framgår att det i området för rökkanalen passerade tre elkablar

vilka togs med till laboratoriet för undersökning. Conny Ohlsson har uppgett att delar

av dessa kablar undersöktes i mikroskop av en forensiker utan att man kunde notera

några elektriska smältskador. Enligt Conny Ohlsson skulle en undersökning av övriga

kablar inte ge någonting eftersom det inte är möjligt att skilja smältskador som har

orsakat branden, s.k. primära skador, från sådana skador som orsakats av branden, s.k.

sekundära skador. Den undersökning som gjorts kan alltså enligt Conny Ohlsson inte

utesluta att fråga varit om ett elfel.

9


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Som angetts ovan har Göran Holmstedt påpekat att det saknas en grundläggande

undersökning av vilka temperaturer som uppstår i rökkanalen då den passerar bjälkla-

get och att det kan ifrågasättas om temperaturerna blir så höga att närliggande trä kun-

nat självantända. SKL:s experter Peter Nord och Håkan Sten har i utlåtande den 18

mars 2011 anfört att en genomsnittlig rökgastemperatur för en eldstad av aktuell typ

vid normal eldning uppgår till 350 grader. Vid en konstruktion med bruten isolering är

det är enligt deras mening tillräckligt för att temperaturen ska bli så hög att överhett-

ning kan antända närliggande brännbart material.

Som tidigare angetts har SKL i sitt utlåtande konstaterat att förhållandena på brand-

platsen i jämförelse med de iakttagelser som kunnat göras i tvillinghuset varit sådana

att resultatet talar starkt för att branden varit eldstadsrelaterad. Även den övriga utred-

ning som har lagts fram i målet talar enligt hovrättens mening för att branden uppstått i

närheten av kaminens rökrör.

Även med den utgångspunkten krävs emellertid för bifall till åtalet att det är bristerna i

installationen av kaminen som har orsakat branden. Som hovrätten konstaterat kan

konstruktionen i sig inte anses bristfällig enligt då gällande krav, men det påvisades

andra brister i installationen vid en inspektion i hus J, nämligen en bruten isolering

samt en rördragning för nära brännbart material i form av glespanel.

När det inte är brister som är hänförliga till konstruktionen utan till det hantverksmäss-

iga utförandet av installationen ligger det i sakens natur att det blir svårare att ta en

installation i ett hus till intäkt för att samma brister också funnits i ett annat hus. Så är

fallet även om husen konstruerats som ”tvillinghus”. Det är exempelvis svårt att med

säkerhet uttala sig om exakt hur nära glespanelen som dragningen av rökkanalen i hus

A kom att hamna endast med stöd av hur konstruktionen har sett ut i hus J.

Härtill kommer att SKL:s utlåtande, som alltså utgått ifrån att förhållandena i hus A

och hus J varit identiska, innehåller ytterligare en osäkerhet. Conny Ohlsson har för-

klarat att skälet till att SKL stannade för grad +3 var att det fanns ett visst utrymme för

att branden orsakats av något annat än eldstaden. Någon ytterligare utredning utöver

10


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 vad SKL har haft tillgång till som kan stärka SKL:s slutsats har inte lagts fram i hov-

rätten. Alternativa brandorsaker har alltså inte kunnat elimineras. Det har inte heller

kunnat fastställas med säkerhet hur branden har uppkommit.

Hovrätten anser mot denna bakgrund att det inte, på sätt som krävs i brottmål, är ställt

utom rimligt tvivel att branden har orsakats av brister i installationen.

Det kan tilläggas att det i målet inte har lagts fram någon utredning om vilket, om nå-

got, underhåll eller vilken tillsyn som gjorts av rökkanalen under de omkring elva år

som gått sedan braskaminen togs i bruk, t.ex. om sotning skett. Det får därför anses i

viss mån oklart om eventuellt eftersatt underhåll har haft någon inverkan på riskerna

för att brand skulle bryta ut.

Har C varit oaktsam?

Som bevisning i denna del har åklagaren bl.a. åberopat förhör med B .

Vid förhöret med B vid tingsrätten har, utöver vad som antecknats i

tingsrättens dom, bl.a. följande framkommit. Han har besiktigat braskaminerna endast i

det ena av hus A eller hus J men han kan inte minnas vilket. Däremot är han säker på

att det hus där han utförde besiktningen var det hus som byggdes först. – Stadsbygg-

nadskontoret var den instans som skulle godkänna installationen slutligt vid slutbesikt-

ningen och han visste att sotarna inte hade något veto mot Stadsbyggnadskontoret. Vid

den här tiden gjorde Stadsbyggnadskontoret besök på plats. De kunde därför ha varit

ute och besiktigat och godkänt lösningen. – Han redovisade muntligt för C

”hur det såg ut där nere”. Potatisåkern var det stora byggprojektet på den tiden och det

talades mycket om hur bråttom de hade vid byggandet. Han berättade för C

att det inte fanns schakt runt skorstenarna men att Stadsbyggnadskontoret hade

godkänt det så att det bara var att skriva ut besiktningsbeviset och skriva på. Han

minns inte i dag om han lämnade underlaget till sekreteraren. Det var inte han som

skrev ut besiktningsbeviset och han tittade inte heller på det i färdigt skick. – Minimi-

avstånden till brännbart material får absolut inte underskridas med hänsyn till risken

för överhettning. Tanken med ett schakt är att säkerställa att det inte är något brännbart

material i närheten. Han vet inte om det fanns en skarv i rökkanalen i bjälklaget. Där-

11


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 emot var det skarvar på flera ställen på vinden. Den täthetsprovning han gjorde syftade

till att kontrollera att innerröret var tätt och gav ingen ledning för bedömningen av hur

isoleringen var genomförd. För att bedöma isoleringen skulle man behöva skära upp

ytterhöljet på rökkanalen och det är en extraordinär åtgärd. Det som var det stora pro-

blemet med konstruktionen var att det saknades schakt.

Vid huvudförhandlingen i hovrätten har B svarat nekande på åklagarens

fråga om han, efter att ha sett och hört uppspelningen av förhöret som hölls med ho-

nom vid tingsrätten, tycker att det finns några missförstånd vad gäller frågan om han

har pratat med C eller inte.

Hovrättens bedömning

Åklagaren har i denna del i första hand påstått att C har skrivit under be-

siktningsbeviset avseende Potatisåkern hus A den 5 oktober 1996 trots att han insett att

föreskrivna brandkrav inte följts. I andra hand har han gjort gällande att C

varit oaktsam genom att han brustit i sin kontroll av den bakomliggande besiktningen.

Såvitt framkommit innebar det system som gällde vid tiden för den ifrågavarande be-

siktningen att en besiktningsman med föreskriven utbildning utförde besiktningen och

därefter lämnade vidare sitt handskrivna protokoll för utskrift och för senare under-

tecknande av skorstensfejarmästaren. Det var alltså inte möjligt att delegera underteck-

nandet men däremot utförandet av besiktningen. Skorstensfejarmästaren kunde kon-

trollera att de uppgifter som framgick av besiktningsbeviset i utskrivet skick stämde

överens med det handskrivna protokoll som besiktningsmannen upprättat vid kontrol-

len på plats. Systemet i sig kan inte sägas ha inneburit ett krav på att skorstensfejar-

mästaren själv skulle utföra alla kontrollbesiktningar. Det hade varit omöjligt med

tanke på den mängd besiktningar som genomfördes. Däremot måste det ha ålegat skor-

stensfejarmästaren att närmare kontrollera den bakomliggande besiktningen i de fall då

det framkommit något som gav särskild anledning till det.

Till en början kan konstateras att branden brutit ut i hus A. Besiktningsbeviset avse-

ende braskaminerna med tillhörande rökkanaler i det huset utfärdades den 5 oktober

12


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 1996. I besiktningsbeviset finns inte någon uppgift om besiktningsman. B

d har uppgett att han har besiktigat braskaminerna i endast ett av husen. Han kan

inte minnas om detta var A-huset eller J-huset men han minns att det var det av husen

som byggdes först. Såväl åklagaren som försvaret har – utifrån den utredning som gått

att få fram angående denna fråga – godtagit att det var J-huset som byggdes klart först.

Detta stämmer överens med de uppgifter som har lagts fram i målet om att inflyttning i

hus J ägde rum redan den 1 februari 1996 medan inflyttning i de översta lägenheterna i

hus A skedde först den 1 januari respektive den 1 mars 1997. B har

uppgett att inflyttning i det huset han besiktigade skulle ske en eller två veckor däref-

ter. I besiktningsbeviset avseende hus J har angetts att B var besikt-

ningsman och att provtryckning ägde rum den 23 januari 1996. Det nu sagda innebär

att hovrätten har att utgå ifrån att de installationer som B har inspekterat

är de som har funnits i hus J. Vem som har genomfört besiktningen av braskaminer

med rökkanaler i hus A är däremot inte klarlagt i målet.

C har uppgett att han inte har känt till de råd och anvisningar som Sotarna

i Malmö AB hade utfärdat och som undertecknats av L . Vid förhöret

med som arbetat hos Sotarna i Malmö AB sedan 1993, har framkommit

att man gav varje handling ett nytt diarienummer och att det alltså inte skedde någon

samordning av olika handlingar tillhörande ett ärende under ett gemensamt diarie-

nummer. Detta talar för att råd och anvisningar som utfärdats inte med någon automa-

tik funnits med i samband med besiktningen och utfärdandet av besiktningsbevis. Inte

heller i övrigt finns det något i utredningen som motsäger C s uppgift på

denna punkt.

C har förnekat att B sagt till honom att han ansåg att in-

stallationen inte kunde godkännas. O , som arbetade på Sotarna i Malmö AB

fram till 1999, har i hovrätten berättat att B efter sin besiktning av rök-

kanalerna gjorde en ritning för att visa honom att skorstenen dragits i form av ett Z

med två 90 graders vinklar utan schakt på böjarna. Han har vidare uppgett att de bara

kort sagt att det såg konstigt ut. Enligt O har B sagt till honom

att han ( B ) informerat C om detta. O har tillagt att

13


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 han inte fått någon information från C om att denne skulle blivit informe-

rad och han vet därför inte om B verkligen talade med C

om saken.

O s uppgifter bekräftar att B redan i samband med besiktningen

har reagerat på utformningen av rökkanalen. Däremot ger de inte något självständigt

stöd för att B sagt till C att han inte ville godkänna installa-

tionerna.

I frågan om B har eller inte har informerat C står alltså i

princip ord mot ord. Det framgår av B s berättelse att han vid besikt-

ningen hade fått en uppgift om att Stadsbyggnadskontoret redan hade godkänt den

valda lösningen och han har gett uttryck för uppfattningen att detta innebar att det inte

spelade någon roll vad sotarna ansåg om den. B har sagt att han berättat

för C ”hur det såg ut därnere” och att schakt saknades men att det bara var

att skriva ut och godkänna installationen eftersom Stadsbyggnadskontoret redan hade

godkänt den. Även om man tar B s uppgifter till utgångspunkt för pröv-

ningen kan dessa alltså inte anses innebära att han på något tydligt sätt har talat om för

C att han ansåg att installationen i hus J inte kunde godkännas.

Därutöver kan tilläggas att B i förhöret vid tingsrätten inte kunnat min-

nas att han reagerade på något annat än att rökkanalen inte dragits rakt upp och att

schakt saknades. Han hade således inte något minne av hur det förhöll sig med närhet-

en till brännbart material eller om det funnits en skarv i isoleringen till rökröret i bjälk-

lagsgenomgången. Närheten till glespanelen var i och för sig möjlig att inspektera me-

dan det får anses tveksamt om skarven i isoleringen hade kunnat inspekteras utan att

göra åverkan på plåtsvepet runt rökkanalen. Det kan därför konstateras att det inte

framgår av B s uppgifter att han skulle ha informerat C om

de två brister i hus J som hovrätten i det föregående konstaterat avvek från rådande

föreskrifter i SBN 80.

14


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Därtill kommer att hovrätten har att utgå ifrån att B , om han lämnade

dessa uppgifter, gjorde det redan i januari 1996 efter besiktningen av hus J. Besikt-

ningsbeviset för hus A utfärdades emellertid först den 5 oktober 1996, dvs. drygt åtta

månader senare. Då hade C enligt vad han själv har uppgett skrivit under

flera andra besiktningsbevis avseende andra typer av installationer på Potatisåkern-

området. Mot den bakgrunden är det inte säkert att C kunde erinra sig de

trots allt ganska vaga uppgifter som han i så fall skulle ha fått av B .

Det är oklart vad som hände med det handskrivna protokoll och de anteckningar som

B förde vid besöket i hus J. Besiktningsbeviset beträffande hus J inne-

håller dock information om bl.a. datum och värden för tryckprovning samt viss annan

information vilket talar för att sekreteraren haft tillgång i vart fall till det handskrivna

protokollet. Det är dock okänt vad som stod antecknat i detta. Mot den bakgrunden kan

det inte heller anses klarlagt att C skriftligen fått någon ytterligare inform-

ation om vad som framkommit vid inspektionen av hus J.

När det sedan gäller besiktningsbeviset avseende hus A finns det inte någon utredning

om vad som framgått av det handskrivna underlaget till detta. Besiktningsbeviset i sig

är bristfälligt ifyllt genom att det saknas uppgifter bl.a. om när täthetsprovning gjorts

och vem som var besiktningsman. Däremot framgår det av löptexten att tryckprovning

gjorts. Enligt vad som framkommit om rutinerna hos Sotarna i Malmö AB lämnades

ett utskrivet besiktningsbevis tillsammans med besiktningsmannens handskrivna pro-

tokoll till skorstensfejarmästaren inför undertecknandet. Det är naturligtvis en brist att

besiktningsbeviset i det här fallet inte var fullständigt ifyllt. Annat är dock inte visat än

att den vanliga rutinen följts och att det därmed funnits ett handskrivet underlag som

visade vilka undersökningar som hade genomförts. Att under sådana förhållanden un-

derteckna besiktningsbeviset kan inte anses vara en straffbar oaktsamhet när det inte

visats att underlaget varit bristfälligt eller det särskilt påpekats brister. Det kan tilläggas

att utredning lagts fram som visar att ofullständigt ifyllda besiktningsbevis inte varit en

engångsföreteelse.

15


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1 Mot den nu angivna bakgrunden anser hovrätten att det inte är styrkt att C

har undertecknat besiktningsbeviset i fråga med insikt om att brandkraven inte följts.

Inte heller är det visat att C inför undertecknandet av besiktningsbeviset

för hus A i oktober 1996 har haft sådana indikationer på att den underliggande besikt-

ningen varit bristfällig eller att resultatet av denna varit sådant att det av den anled-

ningen funnits skäl för honom att göra en närmare granskning av denna. Det är därför

inte heller styrkt att C varit oaktsam genom att ha brustit i sin kontroll av

den bakomliggande besiktningen.

_______________

Åtalet mot C ska mot den nu angivna bakgrunden ogillas.

Vid denna bedömning saknas det anledning för hovrätten att gå in på frågan om det

förelegat ett tillräckligt orsakssamband mellan en eventuell oaktsamhet vid underteck-

nandet av besiktningsbeviset och branden eller frågan om straffbarhet. Det är inte hel-

ler påkallat att hovrätten tar ställning till frågan om preskription inträtt för den åtalade

gärningen.

KOSTNADER

Vid ovan angiven utgång i ansvarsdelen har C rätt till ersättning av all-

männa medel för de kostnader han haft för försvaret i hovrätten. Yrkat belopp får god-

tas.

Den ersättning som Teodor Nordenadler begärt framstår som skälig med hänsyn till

målets art, omfattning och komplexitet. Eftersom C frikänns från ansvar

ska kostnaden för försvaret stanna på staten.

*

16


DOM 2013-12-16

B 3149-12

Avdelning 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Domen får överklagas senast den 13 januari 2014.

___________________________

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Göran Lundahl, hovrättsrådet Katarina

Kölfors (referent) och f.d. rådmannen Bengt-Åke Jönsson samt nämndemännen Henrik

Wachtmeister och Monica Olsson. Domarna är eniga.

17

MALMÖ TINGSRÄTTAvdelning 1

DOM B 1823-092012-10-16meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Tilltalad

Åklagarmyndigheten

C ,

Malmö åklagarkammare

Enhet 191Malmö

Vice chefsåklagare Bo Birgerson, kammaråklagare Lotten Paulsson

Offentlig försvarare:Advokat Theodor Nordenadler

211 39 MalmöGustav Adolfs torg 41Advokatfirman Nordenadler AB

DOMSLUT

ErsättningTheodor Nordenadler tillerkänns ersättning av allmänna medel med 266 106 kr. Av beloppet avser 208 465 kr arbete, 4 420 kr tidsspillan och 53 221 kr mervärdesskatt.C tillerkänns ersättning av allmänna medel med 109 913 kr.Kostnaden ska stanna på staten.

1.

2. 3.

Åtalet ogillas.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 265201 22 Malmö

Kalendegatan 1 040-611 43 10 måndag - fredag 08:00-16:[email protected]:

040-35 30 00

1Bilaga A

MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191

DOM

2012-10-16 B 1823-09

YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkande och bakgrunden till det framställda yrkandet framgår av bilaga

1.

Det att antecknas åklagaren under pågående huvudförhandling lagt ner åtalen mot

K , P och J samt att åklagaren även lagt ner talan

mot Skanska Sverige AB om företagsbot. I dessa delar har målet skrivits av genom

beslut denna dag.

C har bestritt ansvar för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, och har

förnekat att han har gjort sig skyldig till vad åklagaren har lagt honom till last. Han

har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

C har vad gäller åklagarens påstående att branden var eldstadsrelaterad

invänt att det kan ha funnits andra tänkbara brandorsaker, såsom anlagd brand, elfel

eller att någon som obehörigen befunnit sig på vinden har slarvat med eld. Vidare

har C invänt mot åklagarens påstående att det vid tidpunkten för

installationen av braskaminer fanns krav på att rökkanaler skulle vara placerade i

brandskyddande schakt. Slutligen har C bestritt att han har varit

oaktsam och därigenom medverkat till att vålla branden som bröt ut natten den 26 –

27 november 2007.

DOMSKÄL

I målet är det främst tre förhållanden som är av betydelse, nämligen brandorsaken,

frågan om brister i installationen av rökkanaler samt C s eventuella

oaktsamhet. Tingsrätten har valt att behandla dessa frågor var för sig och i nu

nämnd ordning.

2


DOM

2012-10-16 B 1823-09

Frågan om brandorsaken

I denna del har åklagaren bl a åberopat förhör med W och

T . W bodde i den lägenhet där den braskamin var

installerad som, enligt åklagaren, förorsakat branden. T var på

besök hos sin far, W , den kväll då branden bröt ut. De har uppgett i

huvudsak följande.

W : Han flyttade in i lägenheten i juli 2000. Lägenheten är en

etagelägenhet och braskaminen var placerad på andra våningen. Den aktuella

kvällen var han hemma med sina två söner. Vid 20-tiden tände de en brasa i

kaminen. Som bränsle användes ved, som han hade köpt på en bensinstation.

Braskaminen användes 1 – 2 gånger i månaden. Den har hela tiden fungerat utan

anmärkning. Omkring kl 22.30 gick de till sängs. Elden i kaminen hade då i stort

sett slocknat. Det var bara lite glöd kvar. Något senare, vid 23-tiden, vaknade han

av en duns och gick upp på andra våningen. Han tittade upp mot taket till vänster

om kaminen. Där syntes ett sken som av en laserstråle. Han gick in i rummet

bredvid och såg att det glödde i taket. Det syntes inte någon rök. En av hans söner

vidgade hålet i taket med en golfklubba. Genom hålet kastade de in vatten och

trodde att man hade fått elden under kontroll. Så var det dock inte. När han tittade ut

genom fönstret kunde han se hur eld slog upp genom taket, vilket återspeglades i

fönstren på fastigheten på andra sidan gatan.

T : En stund efter att han hade gått till sängs, hörde han att hans far

ropade att det brann. Han sprang upp till andra våningen. I taket intill det rör som

ledde upp till taket, såg han ett litet hål och det syntes att det glödde. Eld eller rök

kunde han inte se. Bakom braskaminen fanns ett förrådsrum. I taket såg han ett hål,

som de vidgade med hjälp av en golfklubba. Genom hålet kastade de upp vatten.

Han tittade ut genom fönstret och såg i grannfastighetens fönster att det var en

enorm eld på vinden. Det brann ovanför den våning, där han befann sig.

3


DOM

2012-10-16 B 1823-09

Som skriftlig bevisning har åklagaren bl a åberopat ett utlåtande – diarienummer

2007018223 - från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Ändamålet med

utlåtandet var att ge svar på vad som orsakat branden den 26 november 2007 i ett

hus på Marietorps allé 3A – 5D i Malmö. Vid undersökningen kunde konstateras att

takreglarna på vardera sidan om rökkanalen var genomkolade och respektives sida

var kraftigast kolad på den sida som var vänd mot rökkanalen. Vid undersökningen

framkom inget som strider mot lämnade uppgifter om att branden börjat i området

för rökkanalen. I detta område passerade tre elkablar. Dessa medtogs till

laboratoriet för vidare undersökning. – Elkablarna utgjordes av tre stycken treledare

förlagda i vardera tre stycken VP-rör. Inga överledningsskador iakttogs på ledarna.

– Vid utredningen gjordes en undersökning av ett hus, tvillinghuset, vid sidan av det

brandskadade, där samma sorts braskamin och rökkanal hade installerats. I

konstruktionen i tvillinghuset fann man två allvarliga brister. Den ena bristen var att

”skorstenen” hade dragits i vinkling på vinden och samtidigt inte var isolerad

genom innertaket. Genom rökkanalens längdutveckling flyttade sig isoleringen

uppåt och bildade ett avstånd mellan isoleringen och innertaket där värmen kunde

stråla fritt till brännbar byggnadsdel, glespanelen. Den andra bristen var att det

saknades schakt till rökkanalen. Utlåtandet har mynnat ut i följande slutsats:

”Resultatet talar starkt för att brandorsaken är eldstadsrelaterad och att den har

börjat vid rökkanalen (grad +3)”.

C har å sin sida åberopat ett sakkunnigutlåtande av Ulf Lindén,

verkställande direktör vid Sveriges Skorstensfejarmästares riksförbund. Under

rubriken ”Bedömning av trolig brandorsak” har Ulf Lindén uttalat att det i samband

med eldning i braskaminen skett en längdutvidgning av rökkanalens stålrör.

Frekvent eldning i anläggningen under brukstiden har sannolikt medfört att skarven

i vindbjälklaget glidit isär och frilagt en oisolerad del av stålröret. Strålningsvärme

från denna oisolerade del av stålröret kan sedan ha antänt brännbart material i

området kring bjälklagsgenomgången. Sammanfattningsvis har Ulf Lindén uttalat

4


DOM

2012-10-16 B 1823-09

att det mest sannolika är att branden uppstått till följd av antändning av brännbart

material i vindbjälklaget.

Redan W s och T s uppgifter om att de efter att ha

eldat i braskaminen upptäckte att det brann eller glödde i anslutning till rökkanalens

genomföring i innertaket talar för att den uppkomna branden haft samband med

användningen av braskaminen. Detta stöds på ett övertygande sätt av det utlåtande

som avgetts av Statens kriminaltekniska laboratorium. Det utlåtande som Ulf

Lindén har avgett talar i samma riktning. Tingsrätten finner med hänsyn härtill att

det är visat att branden varit ”eldstadsrelaterade” och uppkommit på det sätt som

åklagaren har påstått.

Frågan om brister i installationen av rökkanaler

Åklagaren har gjort gällande att installationen av rökkanal inte har gjorts i enlighet

med gällande regler. De bestämmelser som varit styrande för installationen

återfinns i SBN:80 – Svensk byggnorm utgiven av Statens planverk. Parterna är

ense om att det är bestämmelserna i SBN:80 som skall ligga till grund för

bedömningen.

I anledning av installationen av braskaminer i den aktuella fastigheten har Sotarna i

Malmö AB, efter hänvändelse från Skanska, den 11 augusti 1995 utfärdat ”Råd och

anvisningar angående installation av öppna spisar”. Dessa råd och anvisningar har

sammanställts av B men undertecknats av tf skorstensfejarmästaren

L . I dessa råd och anvisningar angavs, som åklagaren anfört, att

avståndet från rökkanalen till brännbar byggnadsdel skall vara minst 100 mm och

att rökkanalen skall vara placerad i brandskyddande schakt.

C har bestritt att det i SBN:80 fanns en bindande bestämmelse om att

rökkanalen skall vara placerad i brandskyddande schakt.

5


DOM

2012-10-16 B 1823-09

Det råder inte tvist om att rökkanalen inte har varit placerad i brandskyddande

schakt. SKL har i sitt utlåtande pekat på två brister varav den ena var att det

saknades schakt till rökkanalen. Vidare har SKL uttalat att ”skorstenen skulle ha

varit monterad i ett schakt (oavsett vilken lagstiftning kontrollen skett efter) av

brandklass A 60 (REI 60) vilket den inte var.”

Ulf Lindén har i sitt utlåtande anfört att det i tillämpligt regelverk SBN:80 inte

fanns någon tvingande föreskrift om schakt kring rökkanalen under förutsättning att

annan åtgärd vidtogs i syfte att tillgodose rökkanalens stabilitet vid höga

temperaturer.

Svensk Byggnorm (SBN) innehåller dels föreskrifter dels exempel på lösningar och

metoder som uppfyller kraven i föreskrifterna. Föreskrifterna innehåller tvingande

krav på myndigheter och enskilda. I SBN har text som innehåller en föreskrift

markerats med en kvadrat till vänster om varje textrad. Beträffande frågan om

schakt har parterna hänvisat till bestämmelsen i SBN:80 kapitel 44:141. Den

bestämmelsen innehåller bland annat följande text: ”Vid värmeisolering av en

rökkanal skall isoleringen utföras med ett obrännbart material. En sådan isolering

skall förses med en skyddande kringklädnad av obrännbart material, om rökkanalen

inte är innesluten i ett schakt.” Varje textrad i den citerade bestämmelsen är

markerad med en kvadrat till vänster.

Den ovan angivna bestämmelsen i SBN:80 är således en föreskrift som innehåller

ett tvingande krav. Huruvida bestämmelsen skall anses innefatta ett oavvisligt krav

på brandschakt är dock inte helt klart.

6


DOM

2012-10-16 B 1823-09

Frågan om C s oaktsamhet

Åklagaren har gjort gällande att C s oaktsamhet i förhållande till

branden den 26 - 27 november 2007 bestått i att han utfärdat ett besiktningsbevis

avseende Potatisåkern Hus A utan anmärkning eller erinran avseende

braskaminerna med tillhörande rökkanaler trots att han insett att brandkraven i de

den 11 augusti 1995 utfärdade ”Råd och anvisningar angående installation av öppna

spisar” inte följts.

Det ifrågavarande besiktningsbeviset har utskrivningsdatum 1996-10-05. Beviset

avser Potatisåkern Hus A. I beviset har antecknats att besiktningen avser kaminer

med tillhörande rökkanaler i etagelägenheter högst upp. ”Kamin i respektive

etagelägenhet ansluten till stålrörsskorsten. Installation och täthet utan

anmärkning”. Beviset avslutas med ett utlåtande, som undertecknats av C

och anger att eldstäder, rök-, gas- och ventilationskanaler har undersökts utan

erinran.

C har uppgett. År 1996 var han skorstensfejarmästare och i hans

uppgift ingick att skriva under besiktningsbevis av det aktuella slaget. När det gäller

Potatisåkern har han undertecknat en mängd besiktningsbevis. Han har inte själv

företagit någon besiktning avseende Potatisåkern. Efter besiktning skrevs det ett

besiktningsbevis, som han skrev under. Den enda information han hade beträffande

en företagen besiktning utgjordes av innehållet i besiktningsbeviset. Det förekom

inte att han fick någon föredragning av besiktningsmannen. Han har inte hört

B nämna att han inte ville godta det sätt på vilket installationen av

rökkanaler hade utförts. Enligt den faktura som utfärdats i anledning av

besiktningen har besiktningen utförts av B .

B , som hörts som vittne, har uppgett. Han är utbildad skorstensfejare

och har utfört besiktningar av alla former av installationer. Han blev kontaktad av

7


DOM

2012-10-16 B 1823-09

Skanska, som behövde hjälp i anledning av att man skulle installera öppna spisar på

Potatisåkern. Den som han hade kontakt med hos Skanska var K . Med

anledning av Skanskas förfrågan lät han utforma skrivelsen med råd och

anvisningar, som sedan skrevs under av L , som var tf

skorstensfejarmästare. Till skrivelsen fogade han en skiss, som visade hur ett

brandschakt skulle utformas. Han blev senare kallad till slutbesiktning och träffade

då K , som var med vid besiktningen. På vinden såg han att

installationen inte utförts med schakt. Han kunde också konstatera att skorstenen

inte hade dragits rakt upp. Enligt K hade arkitekten inte gått med på att

skorstenen drogs rakt upp. K berättade att stadbyggnadskontoret hade

lämnat sitt godkännande. Han visste att stadsbyggnadskontoret kunde ”köra över

sotarna”. Han kunde således konstatera att utförandet inte hade skett i enlighet med

vad som angetts i de råd och anvisningar, som han hade utfärdat. Han gav inte

K besked om att installationen inte kunde godkännas. Besiktningen ägde

rum någon eller några veckor före inflyttningen och han insåg att man inte skulle

kunna ändra installationen innan inflyttningen skulle ske. Det var inte han som

skrev ut besiktningsbevisen. Det gjordes av en sekreterare. C skrev

sedan under besiktningsbeviset. Han skrev minnesanteckningar på plats.

K har uppgett att han var med vid den besiktning som B

utförde och att B inte hade några invändningar mot installationen.

Det är klarlagt att C inte har utfört den besiktning som legat till grund

för utfärdandet av besiktningsbeviset den 5 oktober 1996 men att han har

undertecknat besiktningsbeviset.

Av B s uppgifter har framgått att han vid besiktning av den

installerade braskaminen med tillhörande rökkanal kunde konstatera att vad han

föreskrivet i de av honom upprättade ”Råd och anvisningar angående installation av

öppna spisar” inte hade följts. Rökkanalen var inte placerad i ett brandskyddande

8


DOM

2012-10-16 B 1823-09

schakt. Han nämnde inte detta för K , som var med vid besiktningen

som representant för Skanska. C har uppgett att inte heller han har fått

veta att B haft invändning mot hur installationen av braskamin med

tillhörande rökkanal gjorts. Det finns inte någon omständighet som motsäger denna

C s uppgift. Förhållandena måste fastmer anses tala för att C

s uppgift är riktig. På grund av vad nu sagts är det inte styrkt att C

utfärdat det aktuella besiktningsbeviset trots att han insett att angivna brandkrav inte

hade följts. Åtalet mot C skall därför ogillas.

Till följd av bedömningen i skuldfrågan skall C tillerkännas ersättning

för rättegångskostnader.

Mot den av Theodor Nordenadler yrkade ersättningen har tingsrätten inte någon

erinran.

HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga (DV 400)

Överklagandet skall vara ställt till Hovrätten över Skåne och Blekinge och ges in till

tingsrätten senast den 6 november 2012.

På rättens vägnar

Göran Staafgård

I avgörandet har deltagit f.d. chefsrådmannen Göran Staafgård samt nämndemännen

Ulf Häggh, Per-Arne Andersson, Eva-Christine Winqvist och Berit Holtz.

9

MALMÖ TINGSRÄTTEnhet 191

INKOM: 2012-02-29MÅLNR: B 1823-09AKTBIL: 11

Bilaga 1

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning Sida 2 (10) Handling 52 Ärende AM-382 18-08

Vice chefsåklagare Bo Birgerson 2012-02-28 Handläggare 313-16

Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel

4 J Personnr lMedborgare i Telefon Tolkbehov

Sverige Adress

Offentlig försvararelombud

Advokat Tomas Nilsson, Box 220 16, l 04 22 STOCKHOLM Frihetsberövande m.m.

Delgivningsuppgifter

Ansvarsyrkanden m.m.

GROV ALLMÄNFARLIG V ÅRDSLÖSHET, K170559-07

Målsägande (se särskild handling) -MKB Fastigheter AB -Länsförsäkringar Skåne -If skadeförsäkring AB -hyresgäster i Hus A och Hus B enligt särskild bilaga; alla underrättade (ÅM bl 3a)

Bakgrund Bostadsområdet Potatisåkern- nybyggnad av 174 st bostadslägenheter uppfördes under åren 1994-1996 i Malmö på ett område beläget utmed korsningen Köpenhamnsvägen och Limhamnsvägen.

Byggherre var MKB Fastighets AB (i fortsättningen MKB).

Generalentreprenör var Skanska Syd AB (numera Skanska Sverige AB; i fortsättningen SKANSKA). I beställningsskrivelsen avseende Potatisåkern, daterad 1994-09-09 och undertecknad för SKANSKA av J , angavs att bl.a. brandkrav var specifikt beaktade i en kvalitetsplan . l kvalitetsplanen, daterad 94-04-29 och upprättad av SKANSKA under medverkan av K , antecknades bl.a. att kvalitetskritiska arbeten (däribland brandskydd) särskilt skulle beaktas, att utförandet av kvalitetskritiska arbeten (däribland brandskydd) skulle ske enligt ett särskilt metodval, att egenkontroll skulle utföras beträffande brandkrav, att kontrollplaner skulle upprättas för kvalitetskritiska arbeten (däribland brandskydd) samt beskrevs SKANSKAs organisation i entreprenaden.

På Potatisåkern uppfördes bl.a. flerfamiljshusen Hus A och Hus B. Bygglov för dessa byggnader beviljades den 25 maj 1994. Ändrat bygglov - innefattande de i målet aktuella braskaminerna - beviljades den l O mars 1995. Vissa lägenheter

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning Sida 3(10) Handling 52 Ärende AM-38218-08


på översta våningsplanet i dessa hus utrustades i enlighet med bygglovet med braskaminer som anslöts via rökkanaler till skorstenar på husens tak. För brandskyddet i byggnaderna Hus A och Hus B gällde bestämmelser i SBN 80; alla råd, anvisningar, besiktningar och beslut hänvisar till detta regelverk. Användning av senare utfärdade brandskyddsbestämmelser (Boverkets byggregler, BBR 94) var i och for sig tillåtet, om detta inte innebar ett sämre brandskydd. Brandskyddsbestämmelserna i SBN 80 och BBR 94 är i aktuellt avseende likvärdiga vad gäller brandskydd av rökkanaler; se SBN 80 kap 44:141 och BBR 94 kap 5:434 och 436.

Entreprenadema slutbesiktigades den 31 oktober 1996 och slutbesiktningsbevis får Hus A och Hus B utfärdades av Malmö stadsbyggnadsnämnd den 14 april 1998.

Installationen av brandkaminer Sotarna i Malmö AB, genom tf skorstensfejarmästaren L (numera avliden), utfärdade den 11 augusti 1995 särskilda "Råd och anvisningar angående installation av öppna spisar". I dessa angavs framfOrallt att avståndet från rökkanalerna till brännbar byggnadsdel skulle vara minst 100 mm och att rökkanalerna skulle vara placerade i brandskyddande schakt och hänvisades till bestämmelser i REI 60/A 60.

Vid byggmöte nr 19 den 15 augusti 1995 mellan MKB och SKANSKA antecknades att K "lämnar uppgifter angående skorstenslösning" avseende braskaminerna.

Sotarna i Malmö AB, genom skorstensfejarmästaren B . skickade den 25 augusti 1995 ettfaxadresserat till K , SKANSKA med en skiss avseende utformningen av det brandskyddande schaktet, i vilken kraven från "Råd och anvisningar" den 1 1 augusti 1995 upprepades.

Under augusti/september 1995 beställde SKANSKA från Vedkraft AB braskaminer med rökkanaler. Vedkraft AB gjorde å sin sida en beställning av rökkanaler (skorstenar) till Näldens Värmeindustri AB. Ett ordererkännande från Nälden daterat den 29 september 1995 till Vedkraft avseende de beställda rökkanalerna angav att leverens skulle ske till Skanska AR Potatisåkern med särskild telefonavisering till K .

Någon därefter under hösten 1995 - har SKANSKA låtit installera braskaminerna och rökkanalerna. SKANSKAs installation utfördes dock inte i enlighet med råden och anvisningarna från Sotarna i Malmö AB eller enligt SBN 80/BBR 94; rökkanalerna placerades inte på föreskrivet miniroiavstånd från brännbar byggnadsdel och inte heller i ett brandskyddande schakt utan tvärtom helt utan schakt. Vid denna tidpunkt var J SKANSKAs ombud i arbetschef/projektansvarig, P var

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning

Vice chefsåklagare Bo Birgerson 2012-02-28

ansvarig byggledare och produktionschef och K var projektingenjör/inköpare.

Sida 4(10) Handling 52 Ärende AM-38218-08 Handläggare 313-16

Inflyttning i Hus A var planerad till oktober och november månad 1995 och skedde i stort efter denna plan. Inflyttning i Hus B var planerad till en senare tidpunkt.

Sotarna i Malmö AB, genom skorstensfejarmästaren B , besiktade under hösten 1996 rökkanalinstallationerna till braskaminerna i Hus A och konstaterade att de inte var utförda i enlighet med de tidigare råden och anvisningarna och inte heller i enlighet med gällande föreskrifter i SBN 80/BBR 94.

Sotarna Malmö AB, genom skorstensfejarmästaren C , antecknade i ett Besiktningsbevis den 5 oktober 1996 avseende Hus A att besiktningen avsåg '·nybyggnad" och "kaminer med tillhörande rökkanaler i etagelägenheter högst upp". C antecknade vidare att "Installation och täthet (var) utan anmärkning·' och angav i besiktningen utlåtandet att "Bostäder, rök-, avgas- och ventilationskanaler har undersökts utan erinran". Besiktningsintyget är dock felaktigt i det avseendet att rökkanalinstallationen skulle vara utan anmärkning och att anläggningen har undersökts utan erinran. Tvärtom har

B , efter sin besiktning, till C påtalat brister på rökkanalinstallationerna avseende braskaminerna. C har ändå upprättat besiktningsintyget som om rökkanalinstallationerna varit utan anmärkning eller erinran.

Branden Under natten den 26-27 november 2007 utbröt en brand på vinden i Hus A. Branden fick ett våldsamt förlopp och spred sig snabbt till närliggande vindar och lägenheter. A och Hus B brandskadades och ett drygt femtiotal hyresgäster tvingades lämna/evakuerades från sina bostäder med hjälp av räddningstjänst och polis. Kostnaden för att återställa de brand- och släckningsskadade byggnaderna har uppgått till över 100 miljoner kronor.

Brandutredningen Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) har genomfört en undersökning samt upprättat ett sakkunnigutlåtande, daterat den 29 februari 2008. I utlåtandet har som slutsats redovisats att "Resultatet talar starkt för att branden är eldstadsrelaterad och att den har börjat vid rökkanalen (grad+ 3).'' SKLs undersökning har även konstaterat brister i brandskyddet genom att avståndet till brännbar byggnadsdel understeg l 00 mm och det helt saknades föreskrivet brandschakt i brandklass A 60 (REI 60).

Räddningstjänsten Syd har i en olycksundersökning, daterad den 4 mars 2008, under rubriken slutsatser/erfarenheter antecknat att (avsaknaden) av schakt har

Malmö Aklagarkammare Ansökan om stämning Sida 5 (i O) Handling 52 Ärende AM-382 i 8-08


"starkt bidragit till brandstm1 och brandspridningen" samt att ett sådant schakt "hade haft en stor begränsande effekt genom sin konstruktion REI 60"

Räddningstjänsten Syd har i ett sakkunnigutlåtande (spridningsintyg) daterat den 12 juni 2008 funnit att hela vinden samt ett stort antal lägenheter förstördes genom brand och rökskador, att risk for rökspridning f6relåg till de två översta lägenheterna, övriga lägenheter i trapphus 3 A och till vinden i resten av byggnaden samt att det förelåg risk for människors liv och hälsa för personer i de översta lägenheterna och for personer som befunnit sig i trapphus 3 A och i vindsutrymmen.

Gärningar J , P , K , alla anställda på SKANSKA, och C , anställd på Sotarna Malmö AB, har av oaktsamhet vållat branden i t lus A på Potatisåkern i Malmö den 26-27 november 2007. Branden har inneburit fara för annans liv eller hälsa och för omfattande förstörelse av annans egendom. Brottet är grovt eftersom branden har brutit ut i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, och har inneburit fara for flera människor.

Oaktsamheten och gärningarna har bestått i följande:

J , P och K har vållat branden genom att SKANSKA i Hus A under hösten år 1995 låtit installera braskaminer med rökkanaler i strid med brandkrav enligt råd och anvisningar från Sotarna Malmö AB och föreskrifter i SBN 80/BBR 94:

-J (SKANSKAs ombud i entreprenaden och arbetschef/projektansvarig vid installationstidpunkten) och P (ansvarig arbetsledare och produktionschef på SKANSKA vid installationstidpunkten), har båda har haft ett reellt in1ly1ande över beslut och åtgärder i entreprenaden Potatisåkern. De har låtit bli att tillse att entreprenaden uppfOrts i enlighet med vid varje tidpunkt gällande regler om brandkrav De har inte planlagt eller anordnat entreprenaden på så sätt att installation i strid med ovan angivna brandkrav förhindrats. De har inte heller haft tillräckliga rutiner för egenkontro l!, journalfort egenkontroll av brandkrav eller vidtagit tillräckliga kontrollåtgärder för att förhindra sådan installation eller för att i efterhand upptäcka och åtgärda installation som inte levde upp till föreskrivna brandkrav. J och P därigenom båda medverkat till att vålla branden.

K (projektingenjör/inköpare på SKANSKA vid installationstidpunkten) har haft ansvar får beställning och installation av de aktuella braskaminerna med rökkanaler. Han har braskaminerna och

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning Sida 6(10) Handling 52 Ärende AM-3821 8-08


rökkanalema monteras trots att de ovan angivna brandkraven inte följts. K har därigenom medverkat till att vålla branden.

C har den 5 oktober 1996 i Malmö uttardat ett besiktningsbevis avseende Potatisåkern Hus A till synes utan anmärkning eller erinran avseende braskaminerna med tillhörande rökkanaler, trots att han insett att de ovan angivna brandkraven inte följts. Han har således åsidosatt vad som gällt för hans yrkesutövning och även upprättat ett osant intyg. C har därigenom medverkat till att vålla branden.

Verkan av de olika handlingar som vå llade branden har inträtt först den 26 november 2007. varför preskription ska ll räknas från den dagen .

Lagrum 13 kap 6 § 2 st brottsbalken 23 kap 4 § brottsbalken (medverkan) 35 kap 4 § brottsbalken (preskription)

Bevisning Muntlig bevisning Förhör med de tilltalade -J - P - K -C ; alla har förnekat brott

Förhör med (se särskild handling) Händelserna under brandkvällen -W . Han, som bodde i den lägenhet där branden först upptäcktes, skall höras om sina iakttagelser under brandkvällen och av brandförloppet; till styrkande att kaminen eldats med ved, att branden började vid en rökkanal till en braskamin och att branden innebar fara för flera människors liv och hälsa

- T Han, som besökte sitt föräldrahem på Potatisåkern under brandnat1en, skall höras om sina iakttagelser under brandkvällen och av brandförloppet; till styrkande att kaminen eldats med ved, att branden började vid en rökkanal till en braskamin och att branden innebar fara för flera människors liv och hälsa

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning Sida 7(10) Handling 52 Ärende AM-38218-08


-M . Han, som var en av räddningstjänstens brandbekämpare vid branden, skall höras om släckningsarbetet; till styrkande av konkret fara för människors liv och hälsa

Hon, som var en av poliserna vid branden, ska höras om evakueringsåtgärdema; till styrkande av konkret fara för människors liv och hälsa

Åtgärder under entreprenaden/byggarbete på Potatisåkern - Han, som då var handläggare i bygglovsärendet på Malmö Stad och beviljade bygglov för bl.a. installation av braskaminer på Potatisåkern ska höras om handläggningen av bygglovsärendet; till styrkande att bygglovsprövningen inte avsåg särskild prövning av brandkrav

-Å . Han, som då var byggnadsinspektör och utfårdare av slutbesiktningsbevis för Potatisåkern, skall höras om sin kontroll och handläggning av C s (brand)besiktningsintyg; till styrkande att utformningen av C s intyg medförde att annan/ytterligare kontroll avseende brandkrav inte krävdes

- Hon, som då var utvecklingschef på MKB Bostads AB, skall höras bl.a. om beslutet att installera braskaminer i Potatisåkern och sina kontakter med SKANSKA i anledning därav ; till styrkande av SKANSKAs, P s, J s och K s ansvar för rökkanalinstallationen

- Ö . Han, som då var huvudansvarig arkitekt på FFNS arkitektbyrå, skall höras bl.a. om sina kontakter med SKANSKA; till styrkande av SKANSKAs, P s, J s och K s ansvar för rökkanalinstallationen

- Han, dåvarande och nuvarande VD får Vedkraft AB, ska ll höras om företagets beställning av rökkanaler (skorstenar) från Näldens Värmeindustri AB med anledning av en order från SKANSKA; till styrkande att SKANSKA har ansvar för kanalinstallationen, att den aktuella kanalinstallationen utan schakt avvek från brandkrav, att han kontaktat fåreträdare för SKANSKA om denna fråga och att kunskap om korrekt installation var tillgänglig inom byggbranschen

- . Han. dåvarande och nuvarande VD för Nä!dens Värmeindustri AB, skall höras om företagets tillverkning av rökkanaler på Vedkrafts order med anledning av SKANSKAs order; till styrkande att kanalinstallation utan schakt avvek från brandkrav och att kunskap om korrekt installation var tillgänglig inom byggbranschen

Malmö Aklagarkammare Ansökan om stämning Sida 8(10) Handling 52 Ärende AM-38218-08


- Han, nuvarande kvalitetssamordnare på Näldens Värmeindustri AB, skall höras om sin genomgång och kontroll av dokument på fåreteget med anledning av ordern från SKANSKA; till styrkande att kanalinstallation utan schakt avvek från brandkrav och att kunskap om korrekt installation var tillgänglig inom byggbranschen

- B . Han, som då var skorstensfejaringenjör vid Sotarna Malmö AB, skall höras om de råd och anvisningar inför rökkanalinstall ationen som utfårdades, sin besiktning av den färdiga installationen tillsammans med fåreträdare för SKANSKA och kontakter med sin dåvarande chef C

; till styrkande att installationen var i strid med dåvarande brandbestämmelser, att erinran fanns mot installationen och att C var medveten om det

Åtgärder efter och i anledning av branden - Conny Ohlsson, gruppchef vid SKL,

Håkan Sten, skorstensfejaringenjör vid SKL och - Peter Nord , skorstensfej aringenjör vid SKL; de skall höras om sitt sakkunnigutlåtande över branden

-Bertil Nilsson, brandinspektör vid Räddningstjänsten Syd, och - Peter Olsson, brandingenjör vid Räddningstjänsten Syd; de skall höras om sitt skakkunnigutlåtande över brandorsaken samt vid installationstidpunkten gällande brandskyddsbestämmelser

-Rolf Bengtsson, kriminalinspektör vid Tekniska Roteln, Polismyndigheten i Skåne; han ska höras om sin undersökning och fotodokumentation av branden

- Christer Olsson. Han, som är skorstensfejarmästare i Lunds kommun, ska höras om eldning med ved och s.k. pellets i braskamin och uppmätta temperaturer vid respektive eldningsmetod vid genomförda eldningar; för att motbevisa SKANSKAs påståenden om felaktig eldning som alternativ brandorsak

Skriftlig bevisning Potatisåkern Kvalitetsplan upprättad av SKANSKA, F uP sid 64-84 särskilt pkt 1 .3 (kvalitetskritiska arbeten - bl.a. brand), 2.2 (SKANSKAs organisation - projektansvarig och projektledare), 5.2 (Metodval kvalitetskritiska arbeten), 7.3 (Kontrollprogram, kvalitetsstyrning och s.k. egenkontroll av bl.a. brandkrav), 7.5 (Kontrollplan avseende kvalitetskritiska arbeten), 7.6 (Kvalitetsmöten/-ronder) . Planen är upprättad i K s namn.

Beställningsskrivelse avseende Potatisåkern, FuP sid 85-93, särskilt AF2.313 (uppgift om SKANSKAs ombud, ansvarig byggledare och organisation),

Malmö Åklagarkammare Ansökan om stämning Sida 9 (10) Handling 52 Ärende AM-38218-08


AF2.352 (Kvalitetsplan avseende bl.a. brandkrav). Undertecknad av bl.a. J .

Anmälan av P som ansvarig arbetsledare, FuP sid 99- 102

Råd och anvisningar angående installation av rökgaskanaler med bilaga, utfärdade av L , Sotama i Malmö AB, FuP sid l 03- 104

Byggmöte nr 19, med företrädare för bl.a. MKB och SKANSKA, utvisande att BK ( K ) antecknats som uppgiftslämnare avseende skorstenslösning till braskaminer, F uP sid l 05 -1 06

Faxfrågan från Vedkraft AB till Näldens Värmeindustri AB ang rökkanaler, FuP sid 107-113

Handlingar upprättade av Nälden i anledning av förfrågan, FuP 114-116

Typgodkännandebevis; till styrkande att de installerade rökkanalerna visserligen var typgodkända men inte i det utförande som de installerades, FuP sid 117-118

Monteringsanvisningar avseende rökkanalerna (i typgodkänt utförande); till styrkande att rökkanalerna skall monteras i schakt, FuP sid 119-130

Yttrande från Räddningstjänsten Syd med bilagor, FuP sid 13 1-134; till styrkande att brandskydd enligt SBN 80 och BBR 94 föreskriver användande av schakt m.m.

PM över stadsbyggnadskontorets handläggning av aktuella lovärenden i Potatisåkern; ti ll styrkande att SBN 80 gällde för uppforandet av Potatisåkern, FuP sid 135-138

Svar från Räddnings\jänsten Syd ang användande av schakt, FuP sid 139

Yttrande från Brandchefen Malmö ang brandskydd för Potatisåkern i annat avseende, FuP 178; till styrkande att brandskydd enligt SBN 80 gällde för Potatisåkern

Besiktningsbevis utfårdat av C avseende rökkanalerna, FuP sid 143

Andra besiktningsbevis uttardat av C avseende annan installation i Potatisåkern, FuP sid 140-142; till styrkande att C utelämnat uppgi ft om B s inspektion i det aktuella/ifrågasatta intyget

Malmö Aklagarkammare Ansökan om stämning Sida 10 (10) Handling 52 Ärende AM-38218-08


slutbesiktningsbevis avseende Hus A och Hus B, FuP sid 144

sakkunnigutlåtande från Räddningstjänsten Syd (spridningsrisk), FuP sid 146-147

Olycksundersökning utförd av Räddningstjänsten Syd, FuP sid 149-158

PM över polisens inledande brandorsaksutredning, TFuP II, sid 7-8

Fotografier tagna av personal vid MKB i samband med demontering av liknande rökkanalinstallation i det s.k. tvillinghuset till Hus A och Hus R FuP sid 159-160

sakkunnigutlåtande från SKL, FuP sid 16 1-169; till styrkande av brandorsak

Proveldning i braskamin utförd och upprättad av Christer Olsson, FuP sid 62

Preliminärt utlåtande med anledning av inträffad brand upprättad av Ulf Linden, VD fOr Sveriges skorstensfejarmästares Riksförbund , på uppdrag av C , FuP 193-196

Synpunkter på brandorsaksutredningama" upprättad av Göran Holmberg på uppdrag av SKANSKA, TFuP l sid l -16

Kompletterande sakkunnigutlåtande från SKL med anledning av Göran Holmbergs synpunkter, TFuP II, sid 2-6

Svar från Räddningstjänsten Syd med anledning av Göran Holmbergs synpunkter, TFuP JI , sid 9-18

Bo Birgerson {)

Bilaga

www.domstol.se

DV

400 •

2008-1

1 •

Pro

du

cera

t av

Dom

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-

slutningsöverklagande) även om den vanliga

tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

Bilaga 2

www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom-skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

Bilaga B

Documents

1 HOVRÄTTEN ÖVER Mål nr SKÅNE OCH BLEKINGE 2013-12-16brandbefal.se/MineFiler/Dokumenter/Hovrattsdom Potatisakern.pdf · HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE DOM 2013-12-16 B 3149-12