UPPSALA TINGSRÄTTEnhet 2

DOM B 5763-092010-05-04meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Målsägande

Tilltalad

Riksenheten för polismål, Malmö

Målsägande A, Sekretess se bilaga 1

Curt MAGNUS Jensen, 600713-0096

Vikingagatan 19 1 Tr113 42 Stockholm

Frihetsberövande: Häktad

Påföljd m.m.

Andra lagrum som åberopas

Uppsala

Chefsåklagare Monica Mimer

Målsägandebiträde:

Offentlig försvarare:

Advokat Elisabeth Massi Fritz

Advokat Patric Lindblom

Box 19579104 32 Stockholm

103 68 Stockholm

Grov våldtäkt

Övergrepp i rättssak

1.

2.

6 kap 1 § 1 st och 4 st brottsbalken

17 kap 10 § 1 st 1 p brottsbalken

Begångna brott Lagrum

Fängelse 6 år

29 kap 5 § 1 st 5 p brottsbalken

Box 3431

Advokatbyrån Elisabeth Fritz AB

Borgström & Bodström Advokatbyrå HB

DOMSLUT

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1113751 41 Uppsala

Kungsgatan 49 018-16 72 82 måndag - fredag 08:30 - 16:25E-post:

018-16 72 00

1

UPPSALA TINGSRÄTTEnhet 2

DOM B 5763-092010-05-04

Skadestånd

Häktning m.m.

Sekretess

Brottsofferfond

ErsättningElisabeth Massi Fritz tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med rätt räknat 323 059 kr. Av beloppet avser 233 604 kr arbete, 20 800 kr tidsspillan, 4 043 kr utlägg och 64 612 kr mervärdesskatt.Patric Lindblom tillerkänns ersättning av allmänna medel med 450 887 kr. Av beloppet avser 294 840 kr arbete, 55 120 kr tidsspillan, 10 749 kr utlägg och 90 178kr mervärdesskatt.Kostnaden för målsägandebiträdet och försvaret ska stanna på staten.

1.

2.

3.

Magnus Jensen ska utge skadestånd till Målsägande A med 208 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 20 september 2009 till dess betalningsker.

Magnus Jensen ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Sekretessbestämmelsen i 35 kap 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig för uppgifter som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar och som kan röja Målsägande A:s samt vittnena B:s och E:s identitet. Detsamma gäller för identitetsuppgifter i domsbilaga 1 till denna dom.

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

2

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att Magnus Jensen ska dömas för grov våldtäkt och övergrepp i

rättssak, grovt brott, enligt följande gärningspåståenden.

1. Grov våldtäkt Jensen har den 19 september 2009 i trädgården till ett av honom disponerat sommarhus på fastigheten Solvalla 1:32 i Uppsala kommun, mot målsägandens vilja, när hon legat i en solstol, slitit tag i henne och vänt henne på mage, varefter han fäst samman hennes händer med handbojor på ryggen. Härigenom har hon berövats sin frihet samt orsakats kraftig smärta. Han har därefter medelst våld och hot om våld genomfört upprepade anala och vaginala samlag samt fört in fingrar, hand och penisattrapp i hennes vagina och anus. Händelseförloppet har pågått från tidig eftermiddag till mörkrets inbrott och hon har under hela tiden varit belagd med handfängsel. Våldet har bl.a. bestått i att han har • dragit isär hennes ben och suttit grensle över henne, • utdelat ca 5 slag i ansiktet på henne så att hon känt smärta, • vid två tillfällen tagit stryptag på henne så att hon fått svårt att andas samt känt

smärta, • vid flera tillfällen lyft hennes bojade händer så att hon känt mycket kraftig

smärta i axelpartiet, • vid flera tillfällen vänt henne så hon kommit att ligga på rygg med

handbojorna under sig med kraftig smärta som följd. Hotet har bestått i att han under en del av händelseförloppet har haft en pistol liggande intill sig och synlig för målsäganden. Brottet är grovt, eftersom Jensen visat särskild hänsynslöshet och råhet, då övergreppen pågått under lång tid, det varit fråga om upprepade vaginala och anala penetrationer, hon utsatts för en mycket stor kränkning samt att hon varit frihetsberövad på sätt som beskrivits ovan. 2. Övergrepp i rättssak, grovt brott Efter att gärningen under punkten 1 har upphört har Jensen under natten till den 20 september 2009 med hot om våld angripit målsäganden för att hon inte skulle polisanmäla honom för ovanstående gärning. Hotet har bestått i att han vid två tillfällen under natten sagt att han skulle skada hennes son på ett sådant sätt att sonen skulle bli invalidiserad för resten av livet. Hotet har förstärkts av att Jensen uppträtt aggressivt samt av att han tidigare uppvisat en pistol.

3

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till gärningen under åtalspunkt 1, varför målsäganden haft särskild anledning att ta hotet på allvar. Övergreppet har skett med syfte att Jensen skulle undgå ansvar för ett allvarligt våldsbrott samt att betydande men för målsäganden och hennes son riskerat att uppstå till följd av gärningen.

Åklagaren har under sin sakframställning förtydligat att även fängslandet med den

därvid uppkomna smärtan är en del av det våld som görs gällande i åtalet avseende

grov våldtäkt.

Målsäganden, som har biträtt åtalet, har yrkat skadestånd med 233 000 kr jämte

ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 september 2009 till dess betalning sker. Av

det yrkade beloppet avser 200 000 kr kränkning med anledning av grov våldtäkt,

25 000 kr kränkning med anledning av övergrepp i rättssak, grovt brott, samt

8 000 kr sveda och värk.

Magnus Jensen har förnekat brott. När det gäller åtalet avseende grov våldtäkt har

han gjort gällande att han med målsägandens samtycke har fäst målsägandens

händer bakom hennes rygg med handbojor, att de därefter har haft ett från bådas

sida frivilligt analt samlag samt att han i samband med det har gett henne som mest

fyra slag med öppen hand som dock inte orsakat henne någon smärta. Magnus

Jensen har bestritt yrkandet om skadestånd, men vitsordat 100 000 kr för kränkning

när det gäller åtalspunkten 1 samt sättet att beräkna ränta.

Magnus Jensen har varit frihetsberövad i målet; se närmare nedan under rubriken

FRIHETSBERÖVANDE.

Åklagaren har yrkat att Magnus Jensen ska vara fortsatt häktad i avbidan på

lagakraftägande dom.

4

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

UTREDNINGEN

Magnus Jensen har hörts över åtalet.

På åklagarens och målsägandens begäran har det hållits förhör med målsäganden

samt vittnesförhör med följande personer:

- B, som är make till målsäganden (och far till hennes son) även om de

separerade 2006 (han benämns som exmaken nedan) och som målsäganden

ringde upp under kvällen den 19 september 2009,

- C, som är målsägandens chef,

- D och J, som är väninnor till målsäganden,

- E, som är målsägandens mor,

- Anders Kassman, som är Magnus Jensens chef och som hade kontakter med

såväl denne som målsäganden under natten mellan den 19 och den 20

september 2009,

- Jonas Annerud och Bo Axelsson, vilka är polismän och som kallades till

gärningsplatsen under natten mellan den 19 och den 20 september 2009,

- Mikael Hiljegren, en polisman som haft kontakt med målsäganden efter

händelsen genom sitt arbete med vittnesskydd och personskydd,

- Christina Rohdén, psykolog som avgett utlåtande i målet,

- Pia Jacobsson och Lottie Hellström, läkare som utfärdat intyg,

- F och G, som tidigare har haft relationer med målsäganden,

- Katarina Åsberg, som tidigare har haft en relation med Magnus Jensen.

Vittnena B och E återfinns i bilaga 1 till domen. Vittnena C-D, F-G och J återfinns i

bilaga 2 till domen.

På Magnus Jensens begäran har vittnesförhör hållits med

- Hilda Andersson och Kajsa Andersson, som befann sig i området kring

gärningsplatsen under aktuell tid,

5

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

- Henrik Edberg och Bengt Sundin, som har varit kollegor till Magnus Jensen,

- Martina Olsson Frisk, läkare och specialist i rättsmedicin,

- Sven-Åke Christianson, professor i psykologi.

Parterna har åberopat skriftlig bevisning, däribland flera läkarintyg. Tingsrätten har

inhämtat ett sakkunnigutlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd då läkarintygen

innehåller sinsemellan skilda uppfattningar i för målet centrala frågor. De

sakkunniga, professorn Anders Eriksson, specialist i rättsmedicin, och docenten

Jan-Henrik Stjerndahl, specialist i obstetrik och gynekologi, har hörts.

På åklagarens begäran har tingsrätten hållit syn på hur handfängsel, av den modell

som används av polisen, fungerar. I samband med synen har målsäganden visat hur

hon höll sina armar under det att hon var belagd med handfängsel.

DOMSKÄL

Genom utredningen har till en början följande framkommit.

Magnus Jensen och målsäganden fick kontakt med varandra via en hemsida på

Internet i juni 2009. Efter vissa kontakter via Internet och telefon träffades de och

inledde omedelbart en känslomässig och sexuell relation. I deras sexuella samliv har

det med bådas samtycke förekommit vaginala, anala och orala samlag samt lättare

stryptag, slag på stjärten och bett. De har även använt dildo. De var överens om att

sex skulle vara en njutning och inte göra ont.

Helgen den 18-20 september 2009 tillbringade de tillsammans med Magnus Jensens

hundar på Magnus Jensens fars lantställe, vilket är platsen för de påstådda

gärningarna. Magnus Jensen och målsäganden har båda förfogat över flera

telefoner. Den aktuella helgen hade målsäganden med sig en privat mobiltelefon

och en mobiltelefon, i målet benämnd ”kundtelefonen”, till vilken en viss kund

6

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

ringde när den ville komma i kontakt med målsäganden. Magnus Jensen hade med

sig en privat mobiltelefon. På lantstället fanns det även en fast telefon.

Natten till den 18 september sov de i målsägandens bostad. Morgonen den 18

september skjutsade Magnus Jensen målsägandens femårige son till förskolan,

varefter han hämtade målsäganden. De färdades i Magnus Jensens bil. De hämtade

saker i Magnus Jensens bostad samt handlade livsmedel och vin på vägen. Ungefär

mitt på dagen anlände de till lantstället där det finns flera byggnader, bland annat en

huvudbyggnad, en bastu och ett förrådshus. I huvudbyggnaden flyttade de två

enkelsängar från två mindre sovrum och ställde dessa bredvid varandra i ett hörn av

allrummet. I dessa sängar sov de på natten. Lördagen den 19 september vaknade de

och åt frukost. Magnus Jensen värmde upp den vedeldade bastun och på

förmiddagen gick de dit och tvättade sig. När det gäller händelseförloppet därefter

har målsäganden uppgett att Magnus Jensen utsatte henne för upprepade sexuella

övergrepp medan Magnus Jensen har berättat att de hade samlag och därefter

tillbringade resten av dagen med matlagning, förtäring av mat och dryck m.m. till

dess att de började bråka på kvällen. Tingsrätten kommer att redogöra närmare för

deras berättelser i det följande. Under eftermiddagen, närmare bestämt kl. 16.19,

skickades det ett SMS från målsägandens privata mobiltelefon till en väninna till

henne, vittnet J.

När det gäller det efterföljande händelseförloppet har det av telefonlistor framgått

att målsäganden kl. 22.45 och 22.50 ringde från sin privata mobiltelefon till Magnus

Jensens mobiltelefon samt att det första samtalet pågick ungefär tre och en halv

minut och det andra drygt en minut. Enligt telefonlistorna hade målsäganden vidare

ett samtal med sin exmake kl. 22.53, vilket varade i ungefär tre och en halv minut.

Därefter finns det noteringar om två samtal från Magnus Jensens mobiltelefon till

målsägandens privata mobiltelefon, ett på tolv sekunder och ett på nästan fyra

minuter. Det har även framkommit att målsäganden ringde två samtal till vittnet D,

som hon dock inte fick kontakt med utan i stället på dennas telefonsvarare lämnade

7

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

ett meddelande om att hon ville bli kontaktad. Enligt uppgift från målsäganden tog

batteriet på hennes telefon därefter slut. Det har framgått att målsäganden befann

sig i Magnus Jensens bil under de samtal som här har nämnts; enligt henne stod

bilen still vid grinden till lantstället, enligt honom lämnade målsäganden lantstället

med bilen. Målsäganden har uppgett att hon försökte fly med bilen, medan Magnus

Jensen menar att hon olovligen tog hans bil och lämnade lantstället i vredesmod.

Magnus Jensen har gjort gällande att det faktum att målsägandens andra samtal till

vittnet D kopplades upp via en annan mast än övriga samtal ger stöd åt hans

uppgifter om att målsäganden lämnade fastigheten. Åklagaren har dock upplyst att

samtal från fastigheten kopplas upp via någon av de två aktuella masterna, varför

det är slumpmässigt vilken mast det är i ett specifikt fall.

Av målsägandens och Magnus Jensens uppgifter har framgått att de vid de följande

telefonsamtalen befann sig inne i huvudbyggnaden. Målsäganden har uppgett att

hon hade gett upp och efter telefonsamtal med Magnus Jensen följt med honom

tillbaka till huvudbyggnaden. Magnus Jensen har berättat att målsäganden, efter att

ha varit borta en stund med hans bil, återvände.

Av förhören med vittnena B och E, målsägandens exmake och mor, samt Anders

Kassman har det framgått att B efter samtalet med målsäganden under natten

kontaktade E, att E och hennes make i sina försök att lokalisera var målsäganden

befann sig kontaktade säkerhetspolisen och då samtalade med bland andra Anders

Kassman samt att denne därefter försökte få kontakt med Magnus Jensen. Enligt

telefonlistorna ringde Anders Kassman till Magnus Jensens privata mobiltelefon

kl. 23.43 och de hade ett samtal som varade i drygt tre och en halv minut. Av

förhören med målsäganden, Magnus Jensen och Anders Kassman har det framgått

dels att Magnus Jensen vid samtalet sa att han och målsäganden hade bråkat, men

att allt var väl, dels att Anders Kassman ville tala med målsäganden men att hon var

tyst. Strax efter ringde målsäganden dock upp Anders Kassman och intygade att allt

var bra. Enligt telefonlistorna kan klockan då ha varit 23.47. Målsäganden har

8

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

uppgett att Magnus Jensen före det samtalet framställde ett av de hot som omfattas

av åtalet för övergrepp i rättssak. Magnus Jensen har uppgett att han förklarade för

målsäganden att han skulle bli avstängd på grund av deras bråk eftersom hans chef

varit tvungen att ringa för att kontrollera situationen och att målsäganden då

undrade om hon kunde göra något för att hjälpa honom, varvid han föreslog att hon

skulle ringa tillbaka och prata med Anders Kassman. Senare under natten har

Magnus Jensen ringt upp Anders Kassman ytterligare två gånger, dels vid midnatt,

dels kl. 00.36.

Av telefonlistorna har det också framgått att det har skett fyra samtal till Eniro

(118118) under natten. Enligt förhören med målsäganden och Magnus Jensen har

dessa skett för att försöka få telefonnumret till målsägandens exmake, vilket inte

lyckades, samt för att få telefonnummer till vittnet E.

Slutligen har det under natten förekommit telefonsamtal från Magnus Jensen till

Polisen Uppsala samt från den polispatrull, som åkte till platsen under natten, till

Magnus Jensen. Det har framgått att dessa samtal avsåg vägbeskrivning samt att

polispatrullen vid det sista samtalet, som enligt telefonlista ägde rum kl. 01.08,

nästan var framme vid lantstället. Bo Axelsson, som tidigare har varit kollega med

Magnus Jensen, hade därefter på plats ett samtal med målsäganden vid köksbordet i

huvudbyggnaden medan Jonas Annerud hade ett samtal med Magnus Jensen på

altanen utanför huset. Vid dessa samtal blev poliserna upplysta om att målsäganden

och Magnus Jensen hade bråkat, men att situationen nu var lugn. I samband med

samtalen blev målsäganden tillfrågad om hon ville följa med polismännen från

platsen, vilket hon avböjde. Poliserna lämnade platsen.

Det har framkommit att målsäganden, under tiden som polismännen var på

lantstället, kommunicerade via SMS med sin mor från kundtelefonen samt att hon

på denna telefon mottog ett samtal från sin chef, vittnet C, och ringde ett samtal till

sin mor.

9

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

På morgonen den 20 september 2009 återvände Magnus Jensen och målsäganden

till Stockholm. Magnus Jensen körde till sin bostad där målsäganden hämtade några

tillhörigheter innan hon tog sig hem till sin bostad.

Senare den 20 september 2009 sökte målsäganden vård på Södersjukhuset.

SKULDFRÅGAN

Ord mot ord

När det gäller själva gärningarna har målsäganden sammanfattningsvis berättat

följande.

Hon låg på rygg på en dyna i en solstol endast iklädd ett par blå ”mjukisbyxor”. Hon uppfattade

plötsligt Magnus närvaro ovanför sitt huvud. Hon tittade upp, men hade solen i ögonen och kunde

därför inte se honom. Hon uppfattade att han lutade sig över henne och trodde att han skulle ge

henne en puss. Han tog tag i hennes högra arm och lyfte henne så att hon vändes och landade på

mage i stolen. Han förde upp hennes armar bakom ryggen och satte sig grensle över hennes ryggslut.

Hon kände något hårt och hörde ljudet när handbojor drogs åt kring hennes armar. Hon kände genast

efter hur hårt de satt och kunde konstatera att de satt tillräckligt löst för att hon skulle kunna vrida

armarna lite, men inte så pass löst att hon kunde få av sig dem. Hon frågade Magnus vad han gjorde.

Han tog ett grepp om hennes strupe med sin hand och lyfte hennes huvud bakåt samtidigt som han i

hennes vänstra öra sa ”du kan skrika hur högt du vill för ingen kommer att höra dig”. Hon förstod att

det var allvar. Hon hade aldrig hört den rösten hos Magnus tidigare. Hon korsade sina ben, men

Magnus lyfte hennes fängslade armar så att en hemsk smärta uppstod i axlarna. Hon skrek rakt ut

och han kunde sära hennes ben utan att hon gjorde ytterligare motstånd. På någon sekund tryckte han

in sin penis hårt i hennes anus vilket gav upphov till fruktansvärd smärta. Hon fortsatte skrika och

började även gråta. Han fortsatte att hårt och brutalt utföra samlagsrörelser i henne trots att hon

skrek. Han höll på ganska länge. När han slutade gick han ifrån henne en stund.

När han kom tillbaka vände han på henne så att hon låg på rygg med tyngden på sina axlar och

händer. Målsäganden hade håret i ansiktet, som var kladdigt för att hon hade gråtit. Magnus började

10

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

sakta att stryka bort håret från hennes ansikte. Han slog fler än två, kanske fyra-fem, slag över

hennes käke. Slagen gjorde att hennes hjärna skakades om. Det blev svart och hon såg stjärnor. Han

tog tag i dynans nedre ända och drog ner den och målsäganden på gräsmattan. Målsäganden vände

sig så att hon låg på mage eftersom det gjorde ont att ligga på rygg. Han trängde in i hennes anus

med sin penis och utförde samlagsrörelser. Han växlade så att han omväxlande trängde in i hennes

vagina och anus. Hon uppfattade att han då även använde en dildo i henne. Han slutade efter en

stund och gick från platsen.

När han återvände satte han sig i solstolen. Målsäganden såg att han hade med sig ett vattenglas samt

att han höll en pistol i vänster hand. Han lade pistolen på solstolen och utsatte henne för ett nytt

övergrepp då han omväxlande trängde in i hennes vagina och anus. Han lämnade henne återigen och

var borta en stund.

Han kom tillbaka och vände då på henne så att hon låg på rygg. Han tryckte sin hand på hennes

struphuvud så att det svartnade för henne. Han särade sedan på hennes ben. Hon sparkade upp i

luften och träffade honom, troligtvis i ansiktet. Han reagerade inte på sparken. Han stoppade in flera

fingrar i hennes vagina. Hon uppfattade att han försökte trycka in mer av sin hand än som var fysiskt

möjligt eftersom det tog stopp. Han förde därefter in fingrar i hennes anus. Han kom återigen in i

henne analt med sin penis. Hon tror att det även var i hennes vagina, men underlivet kändes bedövat.

Han lämnade henne och var borta relativt länge.

När han återvände var det mörkt ute. Han hällde något som hon uppfattade var vatten över henne.

Hon kände en lukt och uppfattade att han smetade ut avföring på hennes stjärt och ben. Hon låg på

mage och kräktes. Eftersom hennes hår låg över och i munnen fick hon inte ut uppkastningen ur

munnen. Det kändes som om hon skulle kvävas. Magnus stoppade in sina fingrar i hennes mun och

rensade den. Sedan lossade han handfängslet och lämnade henne.

Efter en stund sprang hon in i huset, tog med sig bilnycklar och sin privata mobiltelefon och sprang

sedan till bilen och körde över gårdsplanen fram till grinden. När hon upptäckte att den var stängd

och att varningslampan på bensinmätaren lyste rött förlorade hon all kraft och gav upp flyktförsöket.

Hon satt sedan kvar i bilen. Senare följde hon med Magnus in i huvudbyggnaden. Under natten

hotade Magnus henne två gånger genom att säga att han skulle bryta nacken på hennes son och att

hon skulle få leva hela livet med att se sonen som invalid. Hoten uttalades första gången när han ville

att hon skulle ringa Anders Kassman och säga att allt var bra och andra gången när hon inför

polispatrullens ankomst frågade honom om hon fick åka med poliserna från platsen.

11

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Målsäganden har gjort ett trovärdigt intryck på rätten när hon, delvis med stor

vånda, har lämnat en synnerligen lång och detaljerad berättelse. Hon har inte endast

redogjort för ett händelseförlopp utan hennes berättelse har även speglat de tankar

och känslor hon hade under olika delar av förloppet. Flera av de detaljer som

målsäganden lämnat i sin berättelse har varit mycket speciella och därmed gjort

intryck av att vara självupplevda. Målsäganden har varit nyanserad i sina uppgifter

och har lyft fram såväl positiva som negativa sidor hos Magnus Jensen.

Målsägandens berättelse har gjort ett mycket starkt intryck på tingsrätten och den

har med hänsyn till de omständigheter som här har nämnts framstått som

självupplevd.

Magnus Jensen har sammanfattningsvis berättat följande om händelseförloppet

under den angivna gärningstidpunkten.

Efter att de tvättat sig i bastun torkade de av varandra ute på gräsmattan. De ställde upp solstolen och

la i dynan. De la en handduk på dynan för att skydda den. I solstolen utförde han oralsex på

målsäganden. På målsägandens önskan hämtade han en dildo och använde den på henne. De försökte

ha vaginalt samlag i solstolen men det fungerade dåligt varför de tog ner dynan och handduken på

gräsmattan och fullföljde samlaget där. En stund senare hämtade han handfängsel och snurrade detta

runt fingret när han återvände. Målsäganden undrade om det var dags nu och han svarade att det var

det. Han bad henne lägga sig på mage med händerna bakom ryggen, vilket hon gjorde. Han satte på

henne handfängsel, men låste inte fängslet. Han frågade målsäganden hur många daskar hon ville ha

på stjärten och utdelade i enlighet med hennes instruktioner sex-tio slag. Han påbörjade ett samlag.

Målsäganden ville att han skulle lägga en kudde under hennes mage, vilket han gjorde. Han tog av

henne handfängslet. Målsäganden vände sig om varvid han lutade sig fram. Hon försökte ge honom

en örfil som han parerade. Han sa ”du slår inte mig” och gav henne fyra örfilar över kinden. De

pussades. Målsäganden bet sig fast i hans underläpp, vilket gav blodsmak. De låg kvar ute en stund.

Senare tvättade de av sig, Det var tidig eftermiddag. De grillade kött som de åt med en sallad till

lunch. Efter maten satt de på altanen och drack te respektive kaffe. De såg två unga kvinnor komma

förbi med hundar. Hundarna drack vatten vid tomtgränsen. Han och målsäganden skrattade och

skämtade om vad kvinnorna skulle ha sett om de hade kommit tidigare. De satt kvar och pratade.

Senare dukade de av samt hämtade ved och vatten. Målsäganden höll på med sin mobiltelefon. Det

började skymma och de gjorde i ordning skaldjur som de hade med sig. De åt mat och drack vin.

12

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Efter maten halvlåg de i var sin ända av soffan. Målsäganden ville ta upp en dispyt de hade haft på

torsdagen. Han var trött och ville inte diskutera det just då. Målsäganden blev stel i kroppen och

tappade ansiktsuttrycket. Hon fick ett ”marsipanansikte”. Hon blev arg. Han tyckte att situationen

blev obehaglig och satte sig upp. Han gick ut i köket och drack vatten. När han återvände hade

målsäganden lagt sig i sängen med ryggen mot honom. Hon ville inte prata med honom. Han klädde

av sig och la sig. Han undrade om de inte kunde prata om det inträffade. Hon satte sig upp och

förolämpade hans barn och före detta hustru. Han tog sin säng och bar in den i ett av de mindre

sovrummen. Målsäganden sa att det skulle vara slut om han gick. Han sa att det var slut.

Målsäganden tyckte att han skulle skjutsa henne från platsen. Han sa att han hade druckit vin och

inte hade för avsikt att köra, men att han kunde beställa en taxi åt henne. Hon reste sig. Det visade

sig att hon var fullt påklädd. Hon gick ut. Han följde efter henne. Han hörde henne ta bilen. När han

kom fram körde hon iväg. Vid grinden skrek hon åt honom att han var galen samt att han hade

misshandlat och våldtagit henne. Han öppnade grinden åt henne och såg henne köra iväg. Han gick

tillbaka till huset och klädde sig. Efter en stund återvände målsäganden.

Magnus Jensen har lämnat en lång berättelse som har varit detaljerad,

sammanhängande och logisk i sitt sammanhang. Även han har framstått som

trovärdig.

Magnus Jensen och målsäganden har således var för sig lämnat berättelser som är

trovärdiga. Under långa förhör har de hållit fast vid de uppgifter de lämnat. Av de få

hänvisningar som under förhören med dem gjorts till tidigare hållna polisförhör och

att det i dessa fall varit fråga om små och inte på något sätt avgörande skillnader i

uppgifter har tingsrätten förstått att de lämnat i allt väsentligt samma uppgifter

under förundersökningen som vid tingsrätten. Deras uppgifter om händelseförloppet

skiljer sig dock åt i för målet avgörande hänseenden.

Utgångspunkter för tingsrättens bedömning

Åklagarens talan har sin grund i målsägandens uppgifter. För en fällande dom i

sexualmål krävs liksom i brottmål i övrigt att domstolen genom den utredning som

förebringats i målet finner det ha blivit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har

13

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

gjort sig skyldig till vad som lagts honom till last. Det är således inte tillräckligt att

målsägandens berättelse är mer trovärdig än den tilltalades. Ett åtal är i mål om

sexualbrott lika lite som i något annat sammanhang styrkt genom att målsägandens

och den tilltalades utsagor vägs mot varandra och målsägandens därvid bedöms

väga tyngre.

Vid påstådd brottslighet av förevarande slag saknas ofta direkta vittnesiakttagelser

och teknisk bevisning till stöd för åtalet. Det hindrar inte att bevisningen ändå kan

befinnas tillräcklig för en fällande dom. En huvuduppgift i sådana mål är att

bedöma trovärdigheten av målsägandens utsaga. En alltigenom trovärdig utsaga

från målsäganden kan i förening med vad som i övrigt har framkommit i målet –

t.ex. om målsägandens beteende efter händelsen – vara tillräcklig för en fällande

dom. Det är dock ett rimligt krav att målsägandens berättelse till den del det är

praktiskt möjligt blivit kontrollerad under förundersökningen, låt vara att brister i

det avseendet inte utan vidare behöver leda till bedömningen att åtalet inte har blivit

styrkt (se NJA 2009 s. 447).

Försvaret har fört fram att målsägandens mobiltelefon och dator, trots begäran

därom, inte har undersökts. Detta är en brist i förundersökningen. Det har dock inte

framgått att den information som skulle kunna finnas skulle ha någon omedelbar

och avgörande betydelse för tingsrättens bedömning av den påstådda gärningen.

Vad bristen har för betydelse för bedömningen av målsägandens trovärdighet

behandlar tingsrätten nedan.

Tingsrättens uppgift är att pröva åklagarens gärningspåstående. I målet har relativt

omfattande bevisning förts om dels målsägandens och Magnus Jensens sexualliv,

såväl deras gemensamma som det som de haft i tidigare relationer, dels deras

personligheter. I den mån sådana uppgifter har betydelse för målets bedömning

behandlas detta nedan.

14

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Vad gäller bevisprövningen i övrigt ska sedan en bedömning gjorts av de enskilda

bevisen, en helhetsbedömning göras. (Se NJA II 1943 s. 445; jfr även Gärde, Nya

rättegångsbalken s. 476 där det uttalas bl.a. att ”domaren av allt som förekommit i

målet får hämta sin övertygelse om vad som däri är”.)

Eftersom målsägandens berättelse är av avgörande betydelse för målets utgång

kommer tingsrätten nu att göra en närmare bedömning av omständigheter som

påverkar hennes trovärdighet negativt, hennes beteende efter händelsen samt hennes

skador. Även andra omständigheter och bevis som åklagaren och Magnus Jensen

har åberopat till grund för sin talan kommer att gås igenom. Därefter görs en

sammanfattande bedömning av åtalet.

Omständigheter som påverkar målsägandens trovärdighet negativt

Som tingsrätten anfört ovan har målsäganden gjort ett trovärdigt intryck. Det finns

dock uppgifter i hennes berättelse som sedda för sig eller i jämförelse med övrig

bevisning framstår som mindre sannolika. Dessa påverkar bedömningen av hennes

trovärdighet negativt.

Målsäganden har berättat att Magnus Jensen var intresserad av ”dominanssex”, att

det var han som hade kunskap om sådana forum på Internet samt att det var han

som tog initiativ till sådant sex och konversation med sådant innehåll. Magnus

Jensen har å sin sida uppgett att det var målsäganden som hade erfarenhet av

”dominanssex” sedan tidigare och som berättade om detta för honom. Målsäganden

har redan i ett tidigt skede av deras förhållande skickat SMS till Magnus Jensen

med ett innehåll som framstår som sadomasochistiskt. Så har hon den

6 juli 2009 skrivit ”Nästa gång vill jag ha en röd rumpa och mina bröst ska vara

nästan blå…Ligga fast bojar och låta dig göra vad du vill är en skräck förtjusande

tanke…Puss”. Den 23 juli 2009 har hon skrivit ”Vill ligga fast spänd på ditt

köksbord samtidigt som du våldför dig på mig…” och senare samma dag ”Jag vill

15

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

titta dig i ögonen när du rappar mig med den smala piskan över min redan röda

stjärt…”. Hon har vidare den 29 juli 2009 skrivit ”Dina fingrar, nästan hela handen i

2an…!!!????!!! Klarar jag det, eller har jag Inge val?” Målsäganden har uppgett att

hon skickade SMS av detta slag eftersom det gjorde Magnus Jensen upphetsad samt

att hon endast svarade på liknande SMS från honom och inte var den som startade

konversation av detta slag. Åklagaren har upplyst att de SMS som Magnus Jensen

har skickat inte finns med i förundersökningen eftersom målsäganden inte har

lämnat in sin mobiltelefon för undersökning då hon har bedömt att det, efter

radering som målsäganden gjort, inte finns något av intresse kvar i den. Försvararen

har upplyst att han begärt att målsägandens telefon skulle undersökas, men att

åklagaren beslutat att inte komplettera förundersökningen i det avseendet.

Målsägandens uppgift om att hon ”speglade” SMS från Magnus Jensen har alltså

inte kunnat kontrolleras.

Målsäganden har även uppgett att Magnus Jensen berättade för henne om en

hemsida, ”Darkside”, där han hade fått kontakt med kvinnor som var intresserade av

”dominanssex”. I ett SMS som målsäganden skickat till Magnus Jensen den 21 juli

2009 skriver hon ”Har du varit inne på darkside någon gång? Finns några riktigt

upphetsande noveller, kanske läsa tillsammans…;)”. Av den formuleringen framstår

det inte som att målsäganden hade fått kännedom om hemsidan från Magnus

Jensen. Hennes förklaring att hon ville berätta för honom att det även fanns noveller

på hemsidan påverkar inte denna bedömning.

När det gäller deras sexuella samliv har målsäganden berättat att Magnus Jensen i

ett tidigt skede, före den 6 juli 2009, bet henne i bröstet, nacken och läppen under

ett sexuellt umgänge samt att hon efter det fotograferade de skador som blev och

gjorde klart för honom att hon inte ville ha sex som gjorde ont och gav skador. Hon

har spontant berättat att hon skickade bilden på sitt bröst med blåmärke med SMS

till Magnus och skrev att det ”inte var ok”. På närmare frågor från försvaret, som

gjort gällande att målsäganden skickade bilden på bröstet den 9 juli 2009, har hon

16

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

dock sagt att det är möjligt att hon skickade bilden på bröstet till Magnus Jensen för

att hon förstod att han skulle bli upphetsad av den. Hon har tillagt att hon är säker

på att hon i vart fall skickat bilderna på läppen och halsen till honom i syfte att visa

att hon inte vill ha sex som ger henne skador.

Försvaret har upplyst att Magnus Jensen under förundersökningen har begärt att

målsägandens dator skulle undersökas och att Magnus Jensen uppgett för polisen att

målsäganden hade sexuella bilder på bundna kvinnor i sin dator. Det har

framkommit att målsägandens dator inte har undersökts, men att hon till polisen

lämnat in bilder som hon enligt uppgift hade som filer i sin dator. Tre bilder har

företetts vid förhandlingen. Dessa bilder föreställer lättklädda bundna kvinnor.

Målsäganden har förklarat innehavet med att bilderna skickats till henne av en

”coach” som hon konsulterat för personlig utveckling i samband med att han

frågade henne hur stort hennes kontrollbehov var och om det fanns någon situation

där hon släppte på kontrollen. Detta framstår som märkligt.

Målsägandens beteende efter händelsen

Samma natt

Försvaret har väckt frågan om varför målsäganden, för det fall hennes uppgifter om

händelseförloppet vore korrekta, inte körde från platsen när hon befann sig i bilen.

Professor Sven-Åke Christianson har berättat att en person som har panik och ”slår

in på en väg”, t.ex. flykt, fortsätter på den vägen även om det finns hinder på vägen.

Som exempel har han angett att människor kan trampa ner och döda andra

människor under sin flykt för att de på grund av sitt tillstånd inte har möjlighet att i

det skedet överväga andra alternativ. Han har därför bedömt att målsäganden, om

hon var i panik, inte skulle ha låtit sig hejdas av en stängd grind. Han har dock

uppgett att endast 10-25 procent reagerar med panik i situationer av extrem stress.

Det som framkommit i målet talar inte för att målsäganden handlade i panik.

17

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Psykologen Christina Rohdén har dessutom uppgett att målsägandens handlande för

henne framstår som förståeligt utifrån den stressituation målsäganden enligt egna

uppgifter befann sig i.

När målsäganden befann sig i bilen ringde hon enligt telefonlistorna först upp

Magnus Jensen. Det kan framstå som märkligt att en person som enligt egen uppgift

varit frihetsberövad och utsatts för sexuella övergrepp under flera timmar skulle

kontakta gärningsmannen omedelbart efteråt. Målsäganden har förklarat att hon

ringde för att hon ville veta var Magnus Jensen befann sig eftersom hon var rädd att

han skulle överraska henne i mörkret. Christina Rohdén har uppgett att det utifrån

hennes bedömning är en rimlig åtgärd i den situation som målsäganden sagt sig ha

befunnit sig i.

Som tingsrätten redogjort för ovan ringde målsäganden därefter upp sin exmake,

vittnet B. Målsäganden har berättat att hon vid detta samtal skrek rakt ut att Magnus

hade gjort henne illa, att hon hade blivit våldtagen samt att exmaken måste hjälpa

henne. Hon har uppgett att hon ville att någon skulle veta att hon var i fara samt att

exmaken är en person som direkt skulle förstå att hon behövde hjälp. Hon har

vidare sagt att hon sa till honom att om hon inte hörde av sig igen måste han hjälpa

henne eller kontakta henne. Vittnet B har berättat att målsäganden ursäktade sig för

att hon ringde sent, men att han direkt hörde att hon lät stressad. Han har uppgett att

målsäganden sa att något ”jättehemskt” hade hänt, att Magnus hade blivit som

förbytt, att denne hade våldtagit och misshandlat henne under flera timmar, att hon

stod i skogen, att det var mörkt, att hon inte visste vart hon skulle ta vägen samt att

om hon inte hade hört av sig inom en timme måste han göra något. Vittnet B har

sagt att samtalet därefter avslutades och att han hörde i målsägandens röst att han

inte skulle kunna vänta en timme utan måste göra något direkt. Vittnet B har

uppgett att målsäganden lät panikslagen, stressad och uppriven samt att han aldrig

har hört henne sådan tidigare.

18

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

När det gäller målsägandens samtal med Anders Kassman då hon för honom

intygade att allt var bra har följande framkommit. Målsäganden har uppgett att hon

vid det första samtalet som Magnus Jensen och Anders Kassman hade, när Magnus

Jensen ville att hon skulle tala med Anders Kassman, lät bli att säga något eftersom

hon tänkte att Anders Kassman då skulle förstå att något var fel. Anders Kassman

har också berättat att tystnaden gjorde att han blev orolig. Målsäganden har berättat

att Magnus Jensen blev ”helt galen” efter det första samtalet och gick runt i huset

och skrek att hela hans liv var förstört och att han skulle bli av med sitt arbete samt

att han sa att hon måste ringa till Anders Kassman och övertyga honom om att allt

var bra. Målsäganden har sagt att Magnus Jensen dessutom sa att om hon inte

ringde samtalet skulle han göra hennes son illa samt att detta hot gjorde att hon i

enlighet med Magnus Jensens anvisningar sa till Anders Kassman att de hade

bråkat, men att allt var bra. Av telefonlistorna framstår det som att tiden mellan de

två samtalen var mindre än en halv minut, vilket dock inte utesluter ett sådant

händelseförlopp.

Målsäganden kontaktade även sin mor under natten och meddelade henne att allt

var bra. Det har framgått att detta skedde efter samtalet med Anders Kassman.

Hennes mor, vittne E, har berättat att målsäganden vid samtalet sa att de hade

bråkat, men att det var lugnt samt att hon inte kunde prata då utan skulle berätta

dagen efter. E har uppgett att hon hörde att målsäganden lät forcerad och att

målsäganden inte ville svara på några frågor utan var mycket kortfattad, vilket

gjorde att det kändes fel.

Under natten meddelade målsäganden även sin chef, vittnet C, att allt var bra efter

det att han hade ringt upp henne.

Av målsägandens och Bo Axelssons uppgifter har det framgått att han under deras

samtal frågade henne om hon ville följa med polispatrullen från platsen, men att hon

besvarade frågan nekande. Målsäganden har fått frågor om varför. Hon har berättat

19

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

att hon, när de visste att en patrull var på väg, frågade Magnus Jensen om hon fick

följa med poliserna från platsen, men att han då sa att hon inte fick det eftersom det

skulle se konstigt ut samt att han då återigen uttalade ett hot mot hennes son. På

närmare frågor om hotet har målsäganden berättat att Magnus Jensen sa att han

skulle bryta nacken på hennes son och att hon resten av livet skulle få leva med att

se sin son som invalid samt att han undrade om hon tyckte att det skulle vara värt att

följa med polisen.

Magnus Jensen har uppgett att han sa till Jonas Annerud att målsäganden ville

lämna platsen och frågade om de kunde ge henne den möjligheten samt att denne då

öppnade dörren och ställde frågan till målsäganden varvid hon sa att hon ville

stanna. Det kan i detta sammanhang noteras att varken Jonas Annerud, Bo Axelsson

eller målsäganden har uppfattat situationen på detta sätt.

Dagarna efter

Av utredningen har det framkommit uppgifter om målsägandens agerande dagarna

efter den 19 september 2009. Det är fråga om vad hon har berättat för olika

personer, men även hennes sinnesstämning. Tingsrätten redogör här för dessa

uppgifter.

Vittnet B har berättat att han hade telefonkontakt med målsäganden söndagen den

20 september samt att hon då berättade att Magnus Jensen hade misshandlat,

våldtagit och hållit henne fången i flera timmar. Enligt hans uppgifter berättade hon

att de hade badat bastu på eftermiddagen, att hon hade lagt sig i en solstol samt att

Magnus kom dit efter en stund och satte på henne handbojor och påbörjade ett

övergrepp. Vittnet B har berättat att han vid det skedet i berättelsen stoppade

målsäganden och sa att han förstod att det hade hänt något hemskt, men att han inte

ville höra några detaljer.

20

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Vittnet E har uppgett att hon, när hon vaknade den 20 september 2009, hade fått ett

SMS från målsäganden där hon blev ombedd att ringa målsäganden när hon

vaknade, vilket hon gjorde. E har berättat att målsäganden vid det samtalet uppgav

att hon hade blivit våldtagen, att det var den värsta upplevelsen i hennes liv samt att

hon var skadad, men inte ville gå till läkare eftersom dessa har anmälningsplikt och

hon skulle bli dödad om hon anmälde. E har vidare uppgett att hon, efter det att hon

kontrollerat att Södersjukhuset inte hade skyldighet att polisanmäla, hämtade

målsäganden och skjutsade henne till sjukhuset. Hon har sagt att målsäganden då

såg förtvivlad ut, var osminkad och klädd i ”gympakläder” och började storgråta i

bilen. Hon har även berättat att målsäganden sa att hon knappt kunde sitta samt att

hon såg en rodnad på målsägandens kind samt rodnader på målsägandens

handleder, som målsäganden förklarade kom från handbojor.

Vittnet C har berättat att han hade telefonkontakt med målsäganden den 20

september 2009 i samband med att hon lämnade över ett larm hon hade fått från en

kund till honom för åtgärd. Han har sagt att målsäganden då berättade för honom att

hon hade blivit våldtagen samt att det var värre än vad han kunde tänka sig. Han har

uppgett att målsäganden inte var som normalt utan var forcerad och pratade uppe i

halsen.

Av det intyg som utfärdats efter undersökningen den 20 september 2009 framgår att

målsäganden vid det tillfället lämnade relativt detaljerade uppgifter om ett

händelseförlopp som i huvudsak överensstämmer med de uppgifter hon lämnat vid

tingsrätten.

Av förhören med målsäganden och vittnet E har framkommit att målsäganden efter

sjukhusbesöket följde med E hem och bodde där under ungefär en veckas tid. E har

uppgett att målsäganden inte var i sådant skick att det gick att lämna henne i den

egna bostaden.

21

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Övrigt

Vittnet B har berättat att han uppfattade att målsäganden kände sig hotad eftersom

hon ville tysta ner händelsen samt att hon sagt till honom att deras son också var

hotad. Han har uppgett att de vidtog vissa försiktighetsåtgärder som att meddela

förskolan att endast de två fick hämta sonen, att han och sonen inte bodde hemma

helgen efter det att Magnus Jensens häktningsbeslut hade hävts samt att de

diskuterade att låta sonen bo utomlands med en kusin till B under en period.

Vittnet C har berättat att målsäganden inte har varit sig lik sedan händelsen. Han har

sagt att hon, som tidigare var yvig, pratsam och glad, sedan händelsen har varit

introvert och nedstämd samt att hon numera alltid bär gymnastikskor, vilket hon

aldrig gjorde tidigare. Han har vidare sagt att hon vistas på arbetsplatsen, men inte

utför några normala arbetsuppgifter. Han har uppfattat henne som rädd, framför allt

för sin sons skull, vilket enligt honom även var anledningen till att hon inte ville

polisanmäla händelsen.

Mikael Hiljegren har berättat att han i sitt arbete med vittnesskydd och personskydd

har träffat målsäganden 15-20 gånger efter gärningstillfället. Han har sagt att han

upplevde henne som traumatisk och mycket rädd, att hon var rädd för Magnus

Jensen dels för egen del, dels för sin sons och övrig familjs skull, att hon upplevde

att hon inte skulle kunna skyddas eller hjälpas av polisen samt att hon var tveksam

till att medverka i polisutredningen av rädsla. Han har sagt att hennes rädsla

hänförde sig till den misstänkte, till genomförandet av en rättegång och även till

tiden efter rättegång då hot skulle kunna sättas i verket.

Christina Rohdén har uppgett att hon i sitt arbete som psykologkonsult åt polisen

har träffat målsäganden vid sammanlagt nio tillfällen sedan den 8 oktober 2010

samt att hennes uppdrag var att dels göra en bedömning inför ett beslut om

målsäganden skulle ingå i ett skyddsprogram, dels ge målsäganden stöd. Hon har

22

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

berättat att målsäganden under deras möten har visat en normal psykologisk

reaktion utifrån det hon har berättat om händelsen samt att målsäganden inte ville

medverka i polisutredningen dels av rädsla för att något skulle hända hennes son,

dels för att det skulle krävas att hon exponerade sig i rättegången.

Övrigt att väga in i bedömningen

Som tingsrätten redogjort för ovan skickades det kl. 16.19 den 19 september 2009

ett SMS från målsägandens privata mobiltelefon till hennes väninna, vittnet J. J har

berättat att det var en gratulation då hon den aktuella dagen fyllde 30 år, men att

meddelandet inte innehöll någon personlig kommentar eller svar på tidigare skickat

meddelande. Det är mest naturligt att målsäganden har skickat meddelandet

eftersom det kommer från hennes telefon. Enligt de uppgifter hon har lämnat bör

hon vid den registrerade tidpunkten dock inte ha haft möjlighet till detta och även

om så vore möjligt skulle ett av henne sänt meddelande vid den tidpunkten minska

trovärdigheten av hennes uppgifter om att hon dessförinnan utsatts för ett ytterst

allvarligt övergrepp. Åklagaren har hävdat att meddelandet väl kan ha sänts av

Magnus Jensen. Målsäganden har på frågor berättat att Magnus Jensen kände till att

J fyllde år den aktuella dagen och att hon hade för avsikt att gratulera henne, att

hennes mobiltelefon under övergreppet låg på köksbordet, att Magnus Jensen har

sett henne använda mobiltelefonen vid flera tillfällen samt att han även själv har

använt den för att ”surfa”.

Målsäganden har berättat att varningslampan som visar låg bensinnivå lyste rött när

hon försökte köra från platsen under natten samt att hon senare under natten såg

Magnus Jensen fylla på bensin i bilen från en dunk. Magnus Jensen har sagt att han

fyllde på bensin i elaggregatet till huset och inte i bilen. Jonas Annerud har berättat

att Magnus Jensen till honom sa att han hade försökt avråda målsäganden att köra

från platsen, bland annat för att det var lite bensin i bilen. Detta ger ett visst stöd åt

det målsäganden berättat om bensinen.

23

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Polismännen Jonas Annerud och Bo Axelsson har uppgett att de inte noterade något

vare sig hos målsäganden eller på platsen som fick dem att misstänka att något inte

var som det skulle. Båda har uppgett att de inte har sett någon skada på henne och

att de anser att de borde ha gjort det om det hade funnits någon. Ingen av dem har

sagt sig ha märkt något särskilt med målsägandens hår. Det kan te sig förvånande

att två polismän som kommit till platsen just för att undersöka om målsäganden

råkat illa ut inte skulle ha märkt något om hennes uppgifter om händelseförloppet är

korrekta. Det måste härvid beaktas att målsäganden har berättat att Magnus Jensen

innan polismännen kom till platsen hade fört ut henne till vattenpumpen på gården

och där använt vatten från pumpen, en hink och en handduk för att tvätta av henne,

att han skrubbade henne över kroppen med handduken, att han sköljde håret på

vänster sida för att få bort uppkastningen som fanns där, att han gjorde detta utan att

skynda sig samt att han sedan såg till att hon fick kläder på sig och kammade

igenom hennes hår. Hon har även berättat att Magnus Jensen släckte ner ljuset i

huset och tände levande ljus. Bidragande orsaker till att polismännen inte noterade

något avvikande kan förutom det som målsäganden berättat om hur hon blivit

avtvättad, ha varit att hon, såsom framgår nedan, inte hade några mer omfattande

synliga fysiska skador samt att den belysning som vid tillfället fanns var sken från

stearinljus. I detta sammanhang bör det nämnas att Magnus Jensen har upplyst att

den el som finns på fastigheten är ett tolvvoltssystem med solfångare, ett litet

vindkraftverk och en bensindriven elgenerator, att han hade startat generatorn efter

det att målsäganden lämnat fastigheten med bilen, att ljusstyrkan faller om

elaggregatet används länge, vilket hade skett i det här fallet samt att han hade tänt

några stearinljus.

I målet har det framkommit olika uppgifter om vid vilken tid målsäganden och

Magnus Jensen återvände till Stockholm söndagen den 20 september 2009. Det har

framgått att de tankade i Upplands Väsby på vägen hem. Försvaret har gjort

gällande att detta skedde kl. 7.29. Målsäganden har uppgett att hennes uppfattning

24

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

är att det borde vara tidigare, ungefär kl. 6. Vittnet E har berättat att hon, när hon

vaknade den 20 september 2009, hade fått ett SMS från målsäganden om att denna

ville bli uppringd samt att hon ringde upp vid niotiden. Hon har uppgett att hennes

minnesbild är att SMS:et var skickat ungefär kl. sex på morgonen och har bekräftat

att hon i polisförhör visade upp sin telefon med meddelandet samt att förhörsledaren

då nedtecknade det klockslag som framgick. I förundersökningen har det från det

aktuella polisförhöret antecknats ett klockslag om 06.23.48. Enligt telefonlista har

dock målsäganden skickat SMS till vittnet E kl 08.23.50 den aktuella dagen.

Åklagaren har upplyst att uppgifterna i telefonlistan är korrekta. Magnus Jensens

uppgifter om när de återvände till Stockholm på morgonen den 20 september 2009

bör därför vara riktiga. Målsägandens trovärdighet och tillförlitligheten i hennes

uppgifter i andra delar än tidsangivelsen påverkas dock inte av detta.

Som tingsrätten redogjort för ovan har Magnus Jensen uppgett att målsäganden

under deras sexuella samvaro den 19 september 2009 bet honom i läppen så att han

kände blodsmak. Den 23 september 2009 gjordes en rättsmedicinsk

kroppsundersökning av Magnus Jensen. Enligt ett avgivet intyg uppvisade Magnus

Jensen vid det tillfället inga färska skador, missfärgningar eller yngre ärrbildningar

på det läppröda eller läpparnas insidor och inte heller några skador på

slemhinnevecken mellan läpparna och tandköttet. Mot bakgrund av att Martina

Olsson Frisk har uppgett att sår på insidan av läppen kan läka snabbt utan

ärrbildning är detta inte en omständighet som motsäger hans uppgifter.

Flera föremål har under förundersökningen undersökts för att utröna om de

innehåller biologiska spår. Så har det på den solstolsdyna som målsäganden och

Magnus Jensen enligt bådas uppgifter befann sig på i ett inledningsskede inte

påvisats spår efter sperma eller blod. Inte heller på grästuvor, som grävts upp ur

gräsmattan efter det att en polishund markerat för biologiskt material från människa,

kunde blod eller sperma iakttas.

25

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Förarsitsen i Magnus Jensens bil, där målsäganden uppgett att hon suttit naken en

inte obetydlig stund, har undersökts efter att ha tagits i beslag den 24 november

2009. Blod eller sperma kunde inte påvisas och några avföringslika besudlingar

kunde inte iakttas. Mitten av sitsen har även undersökts avseende sekret/DNA, men

DNA som kan jämföras mot person kunde inte påvisas.

Magnus Jensen har uppgett att han och målsäganden, efter det att de hade ätit en sen

lunch den 19 september 2009, satt ute på altanen samt att de då såg två unga

kvinnor med hundar som befann sig i närheten av fastigheten. Han har sagt att han

och målsäganden skämtade om vad flickorna hade kunnat få se om de hade varit där

tidigare. Vid huvudförhandlingen har systrarna Hilda och Kajsa Andersson hörts.

De har berättat att de någon gång den aktuella helgen var ute och plockade blommor

i närheten av den aktuella fastigheten, att det är möjligt att de hade hundar med sig,

att de inte tittade in på gården samt att de inte såg eller hörde något från fastigheten.

Kajsa Andersson har uppgett att de från den platsen där de var hade möjlighet att se

”mittenhuset”, vilket tingsrätten tolkar som huvudbyggnaden, men inte hela gården

eftersom det fanns träd och annat som skymde sikten.

Skador

Fynd gjorda vid undersökning den 20 september 2009

Biträdande överläkaren Pia Jakobsson Kruse, specialist i gynekologi och obstetrik,

undersökte målsäganden den 20 september 2009 kl. 14.00. Av läkarintyg och

förhöret med henne har framkommit att hon därvid noterade följande fysiska skador

på målsäganden.

- rodnad rand upp mot höger öra, 2 cm bred och 7 cm lång,

- rodnader och lite svullet runt båda handlederna,

- blygdläppar och blygdveck rodnat,

- slidöppningen och dess bakre begränsning är rodnad,

26

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

- en lätt blödande spricka, 1 cm lång och 2 mm bred, i ändtarmen,

- lättblödande slemhinna längre in i ändtarmen,

- några små sprickor runt hela stolgången.

Pia Jakobsson Kruse har i förhöret uppgett att målsäganden även klagade på att hon

hade ont i armarna, men att det inte syntes några skador på armarna.

Närmare om rodnader i ansikte och runt handlederna

Överläkaren Lotti Helström har i utlåtande efter Pia Jakobsson Kruse undersökning

anfört

- att målsäganden uppvisade färska tecken på våld i form av rodnad på höger

öra och svullnad och rodnad kring handlederna.

- att skadorna på örat och handlederna är förenliga med ospecifikt våld vid det

aktuella tillfället.

Vid förhör med Lotti Helström har det framkommit att rodnaden fanns bakom höger

öra, samt att ”på höger öra” var en felskrivning.

När det gäller skadan bakom örat har Pia Jakobsson Kruse uppgett att denna skulle

kunna ha orsakats av ett strypgrepp där tummen har hållits bakom örat och övriga

handen ner över halsen. Även Lotti Helström har uppgett att skadan är förenlig med

ett grepp om halsen, men att den även kan ha orsakats på annat sätt, t.ex. genom

slag.

Martina Olsson Frisk har i utlåtande anfört att beskrivningen av hudrodnaden på

halsen kan tala för att denna har orsakats av snett mot kroppen verkande, lindrigt

trubbigt våld såsom vid friktion mot yta och/eller smalt föremål samt att detta talar

starkt emot att grepp och/eller åtstramning om halsen har förekommit. Hon har i

27

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

förhöret tillagt att avsaknaden av märken efter naglar och blåmärken talar emot att

ett grepp om halsen har förekommit.

När det gäller rodnaderna på handlederna har Pia Jakobsson Kruse uppgett att dessa

kan ha uppkommit genom att målsäganden varit fängslad på det sätt hon uppgett.

Lotti Helström har uppgett att rodnaderna kan ha orsakats av handbojor men att

sådana rodnader även kan uppstå på annat sätt. Martina Olsson Friskt har i sitt

utlåtande anfört att beskrivningen av hudrodnaderna och svullnaderna runt

handlederna kan tala för att dessa har orsakats av snett mot kroppen verkande,

lindrigt trubbigt våld såsom friktion mot yta och/eller smalt föremål.

Avdelningsläkaren Martin Csatlós har i utlåtande anfört att utseendet av skadorna

på handlederna inte tillåter några slutsatser angående hur länge handfängsel varit

anbringade runt handlederna, varför dessa skadors utseende är förenligt med såväl

målsägandens som den tilltalades uppgifter.

Anders Eriksson har i sitt utlåtande bedömt att det inte går att dra några säkra

slutsatser om hur skadorna på handlederna, huvudet och halsen har uppkommit

eftersom de är ospecifika men att skadorna på handlederna är väl förenliga med

uppgiften om anbringande av handfängsel. I förhöret har han på fråga instämt i

Martin Csatlós bedömning.

Närmare om rodnad i underlivet

Lotti Helström har i utlåtande bedömt att den gynekologiska undersökningen av

målsäganden uppvisat mer än normal rodnad förenligt med nyligen genomförd

vaginal penetration. Hon har i förhöret uppgett att det oftast inte uppstår rodnader

efter samlag, men att det kan göra det även vid frivilliga samlag, men att denna

rodnad fanns kvar relativt lång tid efter uppgivet samlag varför hon konstaterat att

det är mer än normal rodnad. Hon har vidare uppgett att rodnaden är förenlig med

28

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

penetration bestående i att något, t.ex fingrar, dildo eller hand, har förts in eller

försökt att föras in i slidan, att den även kan ha orsakats av yttre vaginalt våld samt

att fyndet även är förenligt med att flera vaginala samlag har ägt rum. På fråga om

sådan rodnad kan uppstå på grund av infektion har hon bekräftat det, men tillagt att

den vanligast infektion som orsakar rodnad är svampinfektion, vilket målsäganden

enligt ett utfört test inte hade vid tillfället.

Pia Jakobsson Kruse har i förhör uppgett att hennes slutsats av rodnaden är att den

orsakats av någon form av penetration eller våldsamt tryck mot området. Hon har

även sagt att det krävs kraftig penetration eller flera samlag under några timmars tid

för att det ska uppstå en rodnad. Enligt hennes mening är rodnaden även förenlig

med att någon med stor kraft har fört in eller försökt föra in en knuten näve i slidan.

Martina Olsson Frisk har i sitt utlåtande anfört att uppgiften om en eventuell rodnad

runt slidöppningen och dess omgivning talar starkt för att detta har varit ett fynd av

ospecifik karaktär och kan ha uppkommit till följd av friktion, hudirritation eller

infektion. Enligt henne har det varken kunnat uteslutas eller bekräftas att vaginala

samlag, frivilliga och/eller ofrivilliga, har ägt rum inom det närmaste dygnet före

tidpunkten för den gynekologiska undersökningen.

Anders Eriksson har i sitt utlåtande anfört att de gjorda fynden är förenliga med en

kraftig och/eller upprepad vaginal penetration eftersom en sådan inte nödvändigtvis

behöver lämna några synliga fysiska resttillstånd på grund av de aktuella

vävnadernas mycket stora elasticitet. Han har dock poängterat att rodnaden runt

slidöppningen är ett ospecifikt fynd som kan ha olika orsaker och därför inte är

bevisande för en sådan penetration. I förhöret har han tillagt att det är förhållandevis

ovanligt (enligt studier i 13-35 procent av fallen) att kvinnor får synliga skador i och

kring könsorganen vid våldtäkter. Han har dessutom uppgett att även frivilliga

samlag kan ge mindre skador.

29

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Närmare om skador vid ändtarmsöppningen

Av yttrandet och förhören med Pia Jakobsson Kruse och Lotti Helström har det

framgått att det varit fråga om en spricka, en cm lång och två mm bred, i

ändtarmsöppningen, lättblödande slemhinna längre in och små sprickor runt hela

stolgången.

Pia Jakobsson Kruse har uppgett att den större av sprickorna var djup. Hon har

anfört att hennes slutsats av detta är att något har förts in i ändtarmen med våldsam

kraft. Hon har vidare anfört att skadorna orsakats av en penetration då vävnaderna

har vidgats hastigt eftersom vävnaderna vid en försiktig penetration vidgas utan att

sprickor uppstår. Pia Jakobsson Kruse har på grund av dess djup uteslutit att

sprickan orsakats av förstoppning. Hon har uppgett att fyndet är förenligt med såväl

flera penetrationer med penis som med penetration med fingrar och dildo. Hon har

uteslutit att sprickan har orsakats av förstoppning eftersom avföring kommer inifrån

och ut och det då inte blir sprickor utanför ändtarmsmynningen utan snarare inne i

analkanalen.

Lotti Helström har i utlåtande angett att ändtarmsöppningen och stolgången

uppvisade sprickor förenliga med nyligen genomförd våldsam anal penetration. Hon

har i förhöret uppgett att hon på de åberopade fotografierna kan se åtminstone fyra

sprickor. Hon har sagt att hennes slutsats av fynden är att det varit fråga om en

kraftig, häftig vidgning som spräckt området, vilket måste ha orsakat stor smärta,

samt att denna vidgning kan ha utförts med penis, fingrar, dildo eller något annat

föremål. Hon har uppgett sig inte kunna utesluta att skadan orsakats på annat sätt,

men har, liksom Pia Jakobsson Kruse, uppgett att en försiktig anal penetration

normalt sett inte efterlämnar sådana skador som målsäganden företedde vid

undersökningen.

30

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Martina Olsson Frisk har i utlåtande angett att beskrivningen och utseendet av

såret/sprickan i ändtarmsöppningen kan tala för att detta uppkommit till följd av

uttänjning av vävnaden kring ändtarmsöppningen, men att fyndet har varit av

ospecifik karaktär och också kan ha uppkommit till följd av hudirritation. I förhöret

har hon uppgett att en sådan spricka t.ex. kan uppkomma om avföring ligger kvar i

ett veck under viss tid och skapar irritation. Enligt hennes utlåtande tillåter

undersökningsfyndet inga slutsatser om huruvida analt samlag mot målsägandens

vilja har ägt rum och/eller om samlaget har varit våldsamt.

Lotti Helström har uppgett att det kan uppstå sprickor efter långvarig inflammation

orsakad av att avföring finns kvar, men att det då i allmänhet även blir svullen,

förtjockad hud runt sprickan. Hon har tillagt att den nu aktuella sprickan enligt

fotografiet ser ut att vara färsk.

Anders Eriksson har i sitt utlåtande bedömt att fynden i form av sprickor och

lättblödande slemhinna är förenliga med en nyligen genomförd våldsam anal

penetration men att det är ospecifika fynd som även kan ha andra orsaker.

I målet har framgått att målsäganden lider av en hudsjukdom – mastocytos. Enligt

Jan-Henrik Stjerndahls yttrande orsakas denna sjukdom av en ökad halt av så

kallade mastceller i hud eller inre organ och har en förmåga att frisätta kemiska

substanser efter aktivering. Han har vidare angett att typiskt är att huden där

mastcellerna är aggregerade rodnar och svullnar upp tillfälligt efter mekanisk

stimulering samt att lokalt avgränsade rodnade sår i yttre genitalia är gynekologiska

symtom som finns rapporterade.

Martina Olsson Frisk har i sitt utlåtande anfört att de så kallade sprickorna i

stolgången och beskrivna blödningarna i tarmslemhinnan kan ha varit ett uttryck för

denna sjukdom. Hon har uppgett att hudsjukdomen kan medföra att det blöder

lättare i t.ex. ändtarm.

31

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

Jan-Henrik Stjerndahl har i utlåtandet valt att inte uttala sig om eventuella fynd som

på grund av sjukdomen kan uppstå kring analöppningen eftersom det ligger utanför

hans kompetensområde. I förhöret har han dock uppgett att sprickan vid

ändtarmsöppningen ser ut att vara orsakad av mekanisk påverkan och inte som ett

mastocytossår.

Vaginism m.m.

Målsäganden undersöktes den 30 november 2009 av Lotti Helström. Hon har i

utlåtande angett

- att målsäganden vid undersökningen uppvisade svår vaginism, en ofrivillig

sammandragning av bäckenbottenmuskulaturen,

- att svår vaginism i de flesta fall fullständigt omöjliggör vaginalt samlag

varför det är osannolikt att tillståndet förelegat före övergreppet,

- att den påvisade vaginismen kan ha uppstått till följd av smärtsam

penetration av slidan och ändtarmen men kan också ha uppstått efter

slitskador av våldsam utvidgning och översträckning av muskulaturen runt

slidan och ändtarmen vid det aktuella tillfället

- samt att tecken på kramp i vänster sidas långa höftböjarmuskel sågs, vilket

kan vara resultat av skador på muskeln i samband med övergreppet.

Lotti Helström har uppgett att vaginism är svår när sammandragningarna är

konstanta, det vill säga att de förekommer även utan att de provoceras fram genom

beröring eller dylikt.

Martina Olsson Frisk har i sitt utlåtande uttalat att det inte med säkerhet har kunnat

fastställas att målsäganden har haft så kallad vaginism eller en skada på den vänstra

långa höftböjarmuskeln. Enligt Jan-Henrik Stjerndahl går det inte utifrån

uppgifterna i målet att fastställa att målsäganden lider av vaginism eftersom det för

32

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

denna diagnos krävs att tillståndet är bestående eller har varit återkommande varför

det inte räcker med ett undersökningstillfälle för att ställa diagnosen. I förhöret har

han uppgett att ett annat skäl till att diagnosen inte går att ställa utifrån de

handlingar han tagit del av är att kroppen kan reagera på samma sätt på en sådan

muskulär skada som Lotti Helström angett i sitt utlåtande och det för diagnosen

vaginism krävs att eventuella skador är utläkta.

Lotti Helström har i ett kompletterande intyg efter undersökningar gjorda den 21

december 2009 och den 20 januari 2010 bedömt att en gjord undersökning av

rörlighet uppvisande begränsning av rörligheten i bäckenets muskulatur förenligt

med kramp/alternativt förkortning av bäckenets inre muskulatur starkt talar för att

tillståndet vaginism fortfarande föreligger. Det har framgått att någon gynekologisk

undersökningen inte gjordes av målsäganden vid dessa tillfällen.

Målsäganden har uppgett att hon alltsedan gärningstillfället har haft en konstant

kramp i underlivet som om hon hela tiden kniper, vilket hon dock inte kan göra

viljemässigt längre. Hon har sagt att hon vid ett tillfälle har försökt använda

tampong, men inte lyckades föra in den samt att hon inte hade dessa problem med

underlivet före gärningstillfället.

Lotti Helström har i sitt utlåtande uttalat att vaginism är vanligt förekommande och

mest typiskt efter sexuella övergrepp. Hon har sagt att vaginism ofta utlöses av

smärtsam eller obehaglig penetration t.ex. vid övergrepp, gynekologiska

undersökningar eller samlag vid smärtsamma infektioner samt att det är ovanligt att

icke smärtsamma samlag utlöser tillståndet. Martina Olsson Frisk har i förhöret

uppgett att det inte finns vetenskaplig forskning som visar ett samband mellan

sexuella övergrepp och vaginism. Denna uppgift har bekräftats av Jan-Henrik

Stjerndahl. Enligt honom är det enligt vetenskapliga rapporter inte visat att sexuella

övergrepp under vuxen ålder förekommer oftare hos kvinnor med vaginism jämfört

med kvinnor utan vaginism. Han har dock anfört att vaginism kan uppstå till följd

33

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

av smärtsam penetration av slidan och ändtarmen eller efter slitskador av våldsam

utvidgning och översträckning av muskulaturen runt slidan och ändtarmen eftersom

en inlärningsteoretisk förklaringsmodell ser vaginism som en betingad ofrivillig

muskulär försvarsreflex triggad av rädsla och oro för smärta i samband med vaginal

penetration.

Psykiska skador

Lotti Helström har i utlåtandet efter undersökningen den 20 september 2009 angett

att målsägandens psykiska status var förenlig med akut traumatisk stressreaktion. I

utlåtandet efter undersökningen den 30 november 2009 angav hon att målsäganden

då uppvisade symptom förenliga med kronisk stressreaktion (Post Traumatisk

Stress Disorder eller PTSD) samt att detta är en vanlig och allvarlig följd av

sexuella övergrepp och våldshandlingar förenade med upplevelse av livsfara. Vid

huvudförhandlingen uppgav Lotti Helström att hon den 20 januari 2010 intervjuade

målsäganden enligt det protokoll som finns för att fastställa PTSD och då kunde

konstatera att denna utvecklat PTSD. Denna slutsats har hon bekräftat i ett

kompletterande intyg daterat den 14 april 2010.

Alternativa förklaringar

Försvaret har som en alternativ förklaring till målsägandens berättelse fört fram att

hennes och Magnus Jensens samlag den aktuella dagen skulle ha kunnat frammana

ett dissociativt tillstånd hos henne beroende på tidigare trauman. Sven-Åke

Christianson har förklarat att dissociativt tillstånd innebär att en person flyr undan

en aktuell situation, genom att skilja ut den från sitt medvetande, och förs tillbaka

till ett tidigare vanmaktstillstånd, vilket t.ex. förekommer hos personer med olika

identiteter. Han har uppgett att en person som befinner sig i ett sådant tillstånd blir

okontaktbar och tappar sina ansiktsutryck. När det gäller orsaken till tillståndet har

han berättat att drabbade personer undantagslöst har varit utsatta för flera trauman

34

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

som inte blivit bearbetade. Han har uppgett att flera olika stimuli kan aktualisera

reaktionen samt att det även kan vara en situation som personen har valt frivilligt,

men att tidigare erfarenheter tar över och tillståndet uppstår. Målsäganden har

berättat att hon utsattes för sexuella övergrepp under en period av sin barndom samt

att hon blev knivskuren av en pojkvän när hon var i 20-årsåldern.

Sammanfattande slutsatser

Målsäganden har gjort ett mycket trovärdigt intryck på tingsrätten och hennes

berättelse framstår som självupplevd. Att målsäganden under natten till den 20

september 2010 inte åkte från platsen i bilen som hon hade tillgång till, inte följde

med den polispatrull som kom till platsen trots förfrågan därom samt uppgav för

såväl sin mor som Anders Kassman att allt var väl framstår mot bakgrund av de

uppgifter som målsäganden lämnat om skälen inte som oförståeliga eller märkliga.

Det framstår vidare som högst osannolikt att målsägandens berättelse om gärningen

skulle ha sin grund i att hon drabbats av ett dissociativt tillstånd.

De omständigheter som påverkar hennes trovärdighet negativt och som tingsrätten

redogjort för ovan medför dock att det krävs ett starkt stöd av övrig bevisning för att

hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen. Att målsäganden under

natten i upprört tillstånd kontaktade sin exmake och berättade att Magnus Jensen

hade våldtagit henne liksom att hon under de närmaste dagarna efter den påstådda

gärningen berättade om våldtäkten för flera personer är omständigheter som ger ett

sådant stöd.

Till detta kommer att målsäganden dagen efter gärningstillfället vid ett läkarbesök

uppvisade fynd i form av rodnad runt slidöppningen samt sprickor kring

ändtarmsöppningen och en lättblödande slemhinna längre in som av Social-

styrelsens rättsliga råd bedömts vara förenliga med sådana penetrationer som hon

berättat om. Målsäganden hade vid tillfället även rodnader runt handlederna och i

35

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

ansiktet. Målsäganden har vid en senare undersökning företett en ofrivillig

sammandragning av bäckenbottenmuskulaturen. Det är visserligen oklart om detta

är vaginism eller en smärtreaktion på ännu oläkta skador, men det finns inget som

talar för att målsäganden hade dessa problem före gärningstillfället. Det har vidare

ställts en diagnos på en psykisk skada, PTSD. Även om de medicinska fynden var

för sig kan ha andra orsaker än det påstådda övergreppet ger den sammantagna

skadebilden ändå ett starkt stöd åt målsägandens uppgifter.

Vittnet B:s, vittnet C:s, Mikael Hiljegrens och Christina Rohdéns uppgifter om

målsägandens rädsla och reaktioner efter händelsen ger stöd åt hennes uppgifter om

händelseförloppet, särskilt uppgifterna om allvarliga hot.

Sammantaget finner tingsrätten att målsägandens uppgifter får ett starkt stöd av

övrig bevisning.

Fråga är då om det framkommit omständigheter som trots detta utesluter att

händelsen gått till så som målsäganden berättat.

En sådan omständighet skulle kunna vara det SMS som skickades från hennes

mobiltelefon under tiden för den påstådda gärningen. Med hänsyn till vad som

framkommit finner tingsrätten dock att detta meddelande, i likhet med vad

åklagaren har anfört, väl kan ha skickats av Magnus Jensen och således inte

utesluter ett händelseförlopp som det som målsäganden har berättat om.

Att systrarna Hilda och Kajsa Andersson inte la märke till något avvikande när de

under den aktuella helgen passerade fastigheten utesluter inte heller att gärningen

har kunnat ske på tid, plats och sätt som målsäganden har uppgett.

Att något DNA inte påträffades på den bilstol på vilken målsäganden uppgett att

hon satt naken under en tid, som enligt telefonlistorna bör ha uppgått till mellan en

36

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

halvtimme och en timme, talar något mer för Magnus Jensens version av

händelseförloppet eftersom han uppgett att målsäganden hade kläder på sig när hon

körde från platsen. Det har dock framgått att bilstolen togs i beslag för

undersökning drygt två månader efter händelsen varför frånvaron av fynd inte

utesluter ett händelseförlopp i enlighet med målsägandens berättelse.

Tingsrätten lägger därför målsägandens uppgifter till grund för sin bedömning.

Med hänsyn till de SMS som målsäganden skickat till Magnus Jensen i vilka hon

uttrycker en önskan om att i sexuella sammanhang vara fastbojad eller fastspänd är

det tänkbart att Magnus Jensen i ett inledningsskede trodde att det han gjorde

skedde med målsägandens samtycke. Detta även med beaktande av hans uttalande

om att ingen skulle höra hennes skrik. Med hänsyn till målsägandens utsatta läge

har det dock ankommit på honom att förvissa sig om hennes samtycke, vilket han

inte har gjort. Dessutom måste det med hänsyn till målsägandens reaktioner mycket

snart ha varit uppenbart även för Magnus Jensen att det som skedde inte var

förenligt med målsägandens vilja. Han har således medelst påstått våld och hot

tvingat målsäganden till sexuella handlingar i enlighet med gärningsbeskrivningen,

varför åtalet i åtalspunkten 1 är styrkt. Gärningen under åtalspunkten 1 är på de av

åklagaren anförda skälen att bedöma som grov våldtäkt.

När det gäller åtalspunkten 2 är det genom målsägandens uppgifter utrett att

Magnus Jensen uttalat hot i enlighet med gärningspåståendet. Hoten har uttalats dels

för att tvinga målsäganden att ge ett lugnande besked till polismannen Anders

Kassman, dels för att hindra målsäganden att följa med polis från platsen. Även om

det enligt ordalydelsen inte varit fråga om att hindra målsäganden från att göra en

polisanmälan är det klart att detta varit syftet. Gärningen är därför att bedöma som

övergrepp i rättssak. Det har varit fråga om verbala hot. Även om brottet är

allvarligt med hänsyn till den i åtalspunkten 1 begångna gärningen och därför har

ett högt straffvärde, är brottet inte sådant att det ska bedömas som grovt.

37

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

PÅFÖLJDSFRÅGAN

Magnus Jensen ska dömas för grov våldtäkt och övergrepp i rättssak. Någon annan

påföljd än fängelse är inte aktuell.

Målsäganden har utsatts för brotten när hon befann sig på en avskild plats ensam

med Magnus Jensen, som hon hade anledning att lita på eftersom de hade en

relation. Det våld Magnus Jensen använde genom att lyfta hennes bojade händer

uppåt och bakåt har varit tortyrliknande. Han har utsatt henne för stor förnedring

genom att använda avföring under våldtäkten. Detta är omständigheter som är

försvårande när straffvärdet ska bedömas och som inte har beaktats när det

bedömdes att våldtäkten var grov.

Gärningarnas samlade straffvärde är enligt tingsrättens mening åtta år.

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten dock att Magnus Jensen, enligt ett yttrande

från Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen kommer att skiljas från sin

anställning om han döms för något av de åtalade brotten. Tingsrätten bestämmer

därför straffets längd till sex år.

38

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

SKADESTÅNDSFRÅGAN

Magnus Jensen är vid den nämnda utgången i skuldfrågan skadeståndsskyldig mot

målsäganden.

När det gäller den kränkning målsäganden utsatts för på grund av de båda brotten

finner tingsrätten med beaktande av de omständigheter till stöd för brottens allvar

som tingsrätten beaktat i skuld- och påföljdsfrågan att skälig ersättning är 200 000 kr.

Det har genom målsägandens uppgifter och läkarintyg framkommit att hon haft

såväl psykiska som fysiska besvär under flera månader efter händelsen. Hennes

chef, vittnet C, har berättat att målsäganden i mitten på januari 2010 visserligen

arbetade men ännu inte var i sådant skick att hon kunde utföra sina normala

arbetsuppgifter. Den yrkade ersättningen för sveda och värk är mot bakgrund härav

skälig.

FRIHETSBERÖVANDE

Magnus Jensen har varit frihetsberövad i målet som anhållen eller häktad under

tiden den 22 september 2009 till och med den 16 oktober 2009, den 24 november

2009 till och med den 4 mars 2010 samt därefter från den 6 mars 2010, se

avräkningsunderlag.

Han döms nu för bland annat grov våldtäkt, ett brott som har ett straffminimum på

fyra år. Eftersom det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas ska Magnus

Jensen vara kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft mot honom.

39

B 5763-09

UPPSALA TINGSRÄTT Enhet 2

DOM 2010-05-04

SEKRETESS

Målet gäller ett allvarligt sexuellt övergrepp med förnedrande inslag. På grund

härav kan det antas att målsäganden lider skada eller men om uppgifter om hennes

identitet röjs. Sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 § offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ska därför fortsätta att gälla för målsägandens identitet

och uppgifter genom vilka hon går att identifiera, däribland vittnena B:s och E:s

identiteter. När det gäller övriga vittnen är de inte närstående till målsäganden på ett

sådant sätt att hon går att identifiera genom uppgifter om dem varför det inte finns

skäl att låta sekretessbestämmelsen fortsätta att gälla för deras identiteter. Flera

förhörspersoner har inom stängda dörrar hörts om sina sexualliv. De uppgifter som

därvid har framkommit är, även om de är av privat karaktär, inte sådana att det kan

antas att de hörda lider skada eller men om uppgifterna röjs.

ÖVRIGT

Målsägandebiträdet har när det gäller ersättning för tidsspillan yrkat ersättning med

1 140 kr per timme, Enligt gällande föreskrifter utgår ersättning för tidsspillan med

1 040 kr. Bortsett från den justeringen har målsägandebiträdet och försvararen yrkat

skälig ersättning, som de tillerkänns. På grund av straffets längd saknar Magnus

Jensen förutsättningar att återbetala någon del av denna kostnad.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 3 (DV 400)

Överklagande ställt till Svea hovrätt inges till tingsrätten senast den 25 maj 2010.

På tingsrättens vägnar

Erik Lempert Natalie Kramer

Avräkningsunderlag, se akten.

40

Bilaga

www.domstol.se

DV

400

•20

08-1

1•

Pro

duc

erat

avD

om

sto

lsve

rket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, ellerett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnastill tingsrätten. Överklagandet prövas av denhovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätteninom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, fårockså motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanligatiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit intill tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Omdet första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den sominte är part eller intervenient och som vill över-klaga ett i domen intaget beslut som angårhonom eller henne. I fråga om sådant beslutfinns dock inte någon möjlighet till anslutning-söverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp ihovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten harkommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av detslut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövasav högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl attpröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant intemeddelas står tingsrättens avgörande fast. Detär därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anseratt prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrättenska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har merän 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regelgäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen ochavser överklagandet frågan om den tilltaladeska dömas till ansvar för en gärning krävs inteprövningstillstånd för ett till denna gärningkopplat enskilt anspråk i de fall

Bilaga 3

www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävsprövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelenmeddelas av hovrätten.

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävsäven prövningstillstånd vid beslut som endastfår överklagas i samband med överklagande avdomen.

Skrivelsen med överklagande ska innehållauppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dagoch nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och ommöjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom somklaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandetoch i vilket avseende tingsrättens dom-

skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,

5. de bevis som åberopas och vad somska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd föratt prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare skages in samtidigt med överklagandet. Vill klag-anden att det ska hållas ett förnyat förhör elleren förnyad syn på stället, ska han eller honange det och skälen till detta. Klaganden skaockså ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Ärden tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klagandeneller hans/hennes ombud. Till överklagandetska bifogas lika många kopior av skrivelsensom det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas avtingsrätten. Adress och telefonnummer finnspå första sidan av domen.