HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr VÄSTRA SVERIGE 2015-12-10 B … · 2016-02-04 · HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15 VÄSTRA SVERIGE Avdelning 3 YRKANDEN I HOVRÄTTEN M. M. Krister Andersson

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nrVÄSTRA SVERIGE 2015-12-10 B 1735-15Avdelning 3 GöteborgRotel 34

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEHalmstads tingsrätts dom den 30 januari 2015 i mål nr B 1076-12, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 1)

Klagande och motpart (Åklagare)Kammaråklagare Per Håkan LarssonEkobrottsmyndigheten, Första ekobrottskammaren i Göteborg

Klagande och motpart (Tilltalad)Bo-Göran KRISTER Andersson, 680410-4658Styrmansgården, Edenberga 533, 312 95 Laholm

Ombud och offentlig försvarare: Advokat Lennart CampenhausenKaptensgatan 6, 414 59 Göteborg

SAKENGrovt bokföringsbrott m.m.

HOVRATTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom i överklagad del på så sätt att hovrätten dömer Krister

Andersson enligt 11 kap. 5 § andra stycket brottsbalken för grovt bokföringsbrott även

beträffande tiden den l januari 2006 - den 31 december 2006 och för de i tingsrättens

domslut angivna bokföringsbrotten (4 tillfällen) men dock endast för tiden den 18 feb-

ruari 2008 - den 31 december 2010 samt bestämmer påföljden till fängelse

l år 2 månader.

Beslaget ska bestå till dess hovrättens dom har vunnit laga kraft.

Lennart Campenhausen får ersättning av allmänna medel med 103 775 kr, varav

78 120 kr för arbete, 4 780 kr för tidsspillan, 120 kr för utlägg och 20 755 kr för mer-

värdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för.

Dok.Id 387540Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 40 Packhusplatsen 6 031 -701 22 00 031 -774 29 43 måndag - fredag401 20 Göteborg E-post: [email protected] 08:00-16:00

www.vastrahovratten.domstol.se

HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15VÄSTRA SVERIGEAvdelning 3

YRKANDEN I HOVRÄTTEN M. M.

Krister Andersson har yrkat att hovrätten frikänner honom från ansvar även när det

gäller gärningarna i åtalspunkt l, år 2008, p. 2 - 4, och år 2009, p. l -5, och i åtals-

punkt 2. Han har vidare - oavsett bifall till det föregående yrkandet - begärt att hovrät-

ten dömer honom endast för bokföringsbrott, dvs. inte för grovt bokföringsbrott, mild-

rar påföljden och ogillar yrkandet om näringsförbud.

Åklagaren har anslutningsvis yrkat att hovrätten dömer Krister Andersson för grovt

bokföringsbrott även avseende räkenskapsåren 2006 och 2010 i enlighet med gär-

ningsbeskrivningen i åtalspunkt l och - oavsett bifall till yrkandet i skuldelen - dömer

Krister Andersson till ett längre fängelsestraff än tingsrätten har gjort.

Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden.

Åklagaren har - med hänvisning till att han har godtagit tingsrättens bedömning av

åtalet i åtalspunkt 2 och att Krister Andersson har delgetts stämning i målet den

18 februari 2013 -justerat gärningsbeskrivningen i åtalspunkt 2 på det sättet att åtalet

beträffande räkenskapsåret 2008 bara avser tiden från den 18 februari 2008.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har i den del som målet är under hovrättens prövning tagit del av samma

muntliga och skriftliga bevisning som tingsrätten har gjort. Även när det gäller den del

av åtalet som har avvisats och som inte har överklagats, dvs. räkenskapsåret 2007, har

åklagaren här lagt fram viss del av den utredning som han presenterade vid tingsrätten,

främst för att styrka sina påståenden om uppsåt. Vid bevisupptagningen i hovrätten har

tingsrättens inspelningar av förhören där med Krister Andersson, Torsten Jönsson,

Karl-Erik Larsson, Jan Erik Einarsson, Kjell Eriksson och Lars Eriksson spelats upp.

Som ny bevisning i hovrätten har, på Krister Anderssons begäran, vittnesförhör hållits

med Hannele Karjala.


HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Parterna har till utveckling av sin talan i hovrätten i väsentliga delar anfört det tingsrät-

ten har antecknat i sin dom på sidorna 8 -22.

Hovrätten anser, i likhet med tingsrätten, att det är klarlagt att Krister Andersson har

varit ensam ägare och styrelseledamot i Familjehemmet Styrmansgården AB under den

tid som åtalet avser. Han har därmed varit ytterst ansvarig för att bolagets bokföring

sköttes i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen och i anslutande lagar.

Åtalspunkt 1; Grovt bokföringsbrott i Familjehemmet Styrmansgården AB

Objektiva förutsättningar för bokföringsbrottslighet föreligger för räkenskapsåren2006, 2008, 2009 och 2010

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar beträffande de olika strecksatser

som gärningsbeskrivningen innehåller och som nu är under hovrättens prövning. Detta

innebär att hovrätten anser att åklagaren har styrkt sina påståenden om att Krister

Andersson har åsidosatt bokföringsskyldigheten under år 2006 beträffande andra och

fjärde strecksatserna samt beträffande den femte strecksatsen i den omfattning som

tingsrätten har kommit fram till, under år 2008 beträffande andra - fjärde strecksatsen,

under år 2009 beträffande första - femte strecksatsen och för år 2010 beträffande

första - andra strecksatsen.

När det gäller räkenskapsåren 2008 och 2009 är det vidare, som tingsrätten funnit ut-

rett beträffande den sista strecksatsen under vart och ett under rubrikerna 2009 och

2010 i gärningsbeskrivningen, klarlagt att Krister Andersson har underlåtit att inom

föreskriven tid avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning för de nu angivna

räkenskapsåren. När det gäller räkenskapsåret 2009 har någon årsredovisning över

huvud taget inte upprättats.

Hovrätten anser i likhet med de bedömningar som tingsrätten har gjort för räkenskaps-

åren 2006, 2008, 2009 och 2010 att bristerna i bokföringen för vart och ett av dessa år


varit så omfattande att rörelsens förlopp, resultat och ställning inte har kunnat i huvud-

sak bedömas med ledning av den för respektive räkenskapsår upprättade bokföringen.

Objektiva förutsättningar för bokföringsbrottslighet föreligger således för räkenskaps-

åren 2006, 2008, 2009 och 2010.

Krister Andersson har uppsåtligen gjort sig skyldig till bokföringsbrottsligheten

För att Krister Andersson ska kunna dömas för bokföringsbrottslighet krävs att han

uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsidosatt bokföringsskyldigheten i Familjehemmet

Styrmansgården AB. Den omständigheten att en bokföringsskyldighet uppdragits åt en

bokföringsbyrå befriar inte en styrelseledamot från skyldigheten att sörja för att bokfö-

ringen fullgörs i överensstämmelse med lag men att detta kan påverka frågan om upp-

såt och oaktsamhet.

Krister Andersson hade i flera år före de nu aktuella räkenskapsåren drivit familje-

hemsverksamhet m.m., bl.a. i ett handelsbolag och därefter i det i målet aktuella aktie-

bolaget. Det kan hållas för visst att han under de åren har skaffat sig erfarenheter om

hur näringsverkasamhet ska bedrivas och att han förstått att ett företag i sådan verk-

samhet är bokförings skyldigt och att företaget således bl. a. löpande ska bokföra alla

affärshändelser, se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter, bevara rä-

kenskapsinformation, upprätta balansräkning och för aktiebolaget avsluta den löpande

bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra denna.

Att Krister Andersson inte kände till hur själva bokföringsverksamheten i detalj skulle

gå till finns det inte anledning att sätta i fråga. Däremot måste han ha insett att det var

han som skulle se till att bokföringskonsulter som han anlitade, bl.a. LRF Konsult för

räkenskapsåret 2006, (2007) och 2008, försågs med nödvändiga underlag så att lö-

pande bokföring kunde utföras korrekt och avslutas på det sätt och inom den tid som

krävs enligt lag. Det finns inte anledning att tvivla på att Krister Andersson var med-

veten om att brister i underlag för affärstransaktioner och bokföringsposter i Familje-

hemet Styrmansgården AB innebar att bokföringsskyldigheten inte kunde fullgöras på

det sätt som lagen kräver.


Av de uppgifter som Torbjörn Jönsson vid LRF Konsult har lämnat, och som det inte

finns anledning att sätta i fråga, framgår att Krister Andersson redan under räkenskaps-

år 2006, som var det första räkenskapsår som LRF Konsult anlitades av Krister

Andersson för bokföringstjänster, vid upprepade tillfällen har avkrävts underlag för

olika transaktioner som skulle bokföras. Med hänsyn till de brister som hovrätten har

funnit att bokföringen är behäftad med framgår vidare att Krister Andersson inte har

gjort det som Torbjörn Jönsson krävt av honom. Krister Andersson måste alltså ha

varit medveten om att det fanns brister i bokföringen i de avseenden som hovrätten har

kommit fram till och att bokföringen således inte uppfyllde bokföringslagens och till

denna anslutande lagars krav. Redan genom dessa omständigheter står det klart att

Krister Andersson har agerat uppsåtligen med avseende på bristerna i bokföringen för

räkenskapsåret 2006. Han ska alltså dömas för att uppsåtligen ha gjort sig skyldig till

bokföringsbrott detta räkenskapsår.

När det gäller övriga nu berörda räkenskapsår ansluter sig hovrätten till tingsrättens

slutsatser att Krister Andersson uppsåtligen har åsidosatt bokföringsskyldigheten med

avseende på dessa år.

Krister Andersson har således gjort sig skyldig till uppsåtligt bokföringsbrott med av-

seende på räkenskapsåren 2006, 2008, 2009 och 2010.

Krister Andersson ska dömas för grovt bokföringsbrott även för räkenskapsåret 2006

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar när det gäller att bokföringsbrotts-

ligheten för vart och ett av räkenskapsåren 2008 och 2009 ska bedömas som grovt bok-

föringsbrott och för år 2010 som bokföringsbrott.

När det gäller räkenskapsåret 2006 är bristerna i bokföringen av sådan omfattning att

brottsligheten även för det året ska bedömas som grovt bokföringsbrott.


Åtalspunkt 2; Bokföringsbrott i Krister Anderssons enskilda näringsverksamhet

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att Krister Andersson ska dömas för

bokföringsbrott beträffande vart och ett av räkenskapsåren 2008, 2009 och 2010 - när

det gäller räkenskapsåret 2008 dock endast för tiden från den 18 februari 2008 i enlig-

het med den inskränkning av åtalet som åklagaren har gjort i hovrätten.

Påföljd

Krister Andersson döms nu för grovt bokföringsbrott i tre fall och bokföringsbrott i

fyra fall, dvs. en brottslighet som är både något mer omfattande och allvarligare än den

tingsrätten har kommit fram till. Den samlade brottslighetens straffvärde är därför nå-

got högre än det straff som tingsrätten har bestämt och motsvarar enligt hovrättens

mening fängelse under ett år och fyra månader. Med beaktande av det men som nä-

ringsförbudet, se nedan, innebär för Krister Andersson är straffmätningsvärdet något

lägre och ska bestämmas till fängelse i ett år och två månader.

Näringsförbud

Vid den bedömning som hovrätten har gjort i fråga om skuld finns det inte något yr-

kande om ändring av det som tingsrätten har kommit fram till om näringsförbud för

Krister Andersson. Det som tingsrätten har bestämt i fråga om näringsförbud ska där-

för stå fast.

Beslag

Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att det finns förutsättningar att bifalla åklaga-

rens yrkande om att bevisbeslagen ska bestå till dess dom i målet har vunnit laga kraft i

ansvarsdelen.


Ersättning av allmänna medel till Lennart Campenhausen

Lennart Campenhausen har beträffande försvaret av Krister Andersson i hovrätten be-

gärt, exklusive mervärdesskatt, ersättning av allmänna medel för arbete med

100 905 kr under 77,5 timmar.

Åklagaren har förklarat att han inte har något att anföra beträffande ersättningsyrkan-

det.

Av Lennart Campenhausens arbetsredogörelse framgår bl.a. att genomgång av förun-

dersökningsprotokoll och förberedelser innan huvudförhandlingen inleddes har tagit

nästan 48 timmar och att åklagarens anslutningsöverklagande har föranlett arbete un-

der tre timmar.

Huvudförhandlingen i hovrätten pågick under sammanlagt nästan 16 timmar, fördelat

över två och en halv förhandlingsdagar, alla i en följd. Utredningen i målet har i allt

väsentligt varit samma som vid tingsrätten. Den har dock på begäran av Lennart Cam-

penhausens huvudman även avsett förhör med ett nytt vittne. Både den muntliga och

den skriftliga utredningen har varit relativt omfattande. Lennart Campenhausen var

försvarare även vid tingsrätten och därför väl förtrogen med de relevanta omständig-

heterna och utredningen i målet. Prövningen i hovrätten har i huvudsak avsett samma

frågor som vid tingsrätten.

Både omfattningen av målet och vad målet har gällt gör att det framstår som naturligt

att Lennart Campenhausen har lagt ned en hel del arbete på förberedelsen av förhand-

lingen i hovrätten. Med hänsyn till att han var försvarare även vid tingsrätten är den

nedlagda tiden för olika förberedelseåtgärder och för arbete med anledning av åklaga-

rens anslutningsöverklagandet alltför omfattande. Hovrätten beaktar då även att det

hann löpa cirka tio månader från tingsrättens dom till dess huvudförhandling i hovrätt-

en hölls.


Vid en samlad bedömning anser hovrätten, med hänsyn till målets art och omfattning,

att arbete under sammanlagt 60 timmar framstår som rimligt för det biträde som

Lennart Campenhausen har lämnat Krister Andersson i hovrätten. Ersättning för det

arbetet ska då bestämmas till (60 h x l 302 kr/h =) 78 120 kr, exklusive mervär-

desskatt.

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga B

Överklagande senast den 7 januari 2016

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Henrik Winman, f.d. hovrättsrådet

Bengt Nilsson, referent, hovrättsassessorn Ylva Meyer samt nämndemännen Pontus

Båth och Anders Castberger.

Mål nr B 1076-12Halmstads tingsrättDomare 3

Rättelse/kompletteringDom, 2015-01-30

Rättelse, 2015-02-02

Beslutat av: rådmannen Åsa Nordlander

Av förbiseende har även den tidigare förordnade offentliga försvararen, advokat OlofWettermark, angetts som försvarare för Krister Andersson.

Av förbiseende har den upphävda lagen om näringsförbud angetts som lagstöd för meddelatnäringsförbud. Näringsförbudet har meddelats med stöd av 4 och 8 § § lag (2014:836) omnäringsförbud.

Halmstads tingsrättDomare 3

DOM2015-01-30meddelad iHalmstad

Mål nr: B 1076-12

PARTER (Antal tilltalade: 1)

TilltaladKrister Andersson, 19680410-4658StyrmansgårdenEdenberga 533312 95 Laholm

Offentlig försvarare:Advokat Lennart CampenhausenCampenhausen Advokat ABKaptensgatan 6414 59 Göteborg

Offentlig försvarare:Advokat Olof WettermarkAdvokatbyrån Olof Wettermark ABVallgatan 21302 42 Halmstad

ÅklagareKammaråklagare Per Håkan LarssonEkobrottsmyndighetenFörsta ekobrottskammaren i GöteborgBox 431401 26 Göteborg

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för1. Bokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken

- 2008-01-01 - 2010-12-31 (4 tillfällen)2. Grovt bokföringsbrott, 11 kap 5 § 2 st brottsbalken

- 2008-01-01 - 2009-12-31 (2 tillfällen)

Åtal som den tilltalade frikänns från1. Mened, 15 kap l § l st brottsbalken

-2011-01-242. Bokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken

-2006-01-01--2006-12-31

PostadressBox 193301 05 Halmstad

BesöksadressSödra Vägen 5

Telefon Telefax035-152500 035-107985E-post: [email protected]

Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00

DOM Mål nr: B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3

Åtal som avvisasBokföringsbrott, 11 kap 5 § l st brottsbalken, 2007-01-01 - 2007-12-31, Laholm, Hallandslän

Påföljd m.m.Fängelse 10 månader

Lagrum som åberopas34 kap l § l st 2 p brottsbalken

BeslutNäringsförbud1. Krister Andersson meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud

under en tid av 3 år räknat från det att beslutet vunnit laga kraft.

Förverkande och beslagl . I beslag taget räkenskapsmaterial och andra handlingar tillhörande verksamheterna för

åren 2005-2010 i form av 52 pärmar med innehåll, ett flertal mappar med handllingaroch ett antal lösa dokument (2011-SKV-50-BG323 nr. 1-35, 2011-SKV-50-BG326 nr.1-16 och 2012-SKV-50-BG145 nr. 1-13) ska bestå till dess dom som vunnit laga kraft iansvarsdelen föreligger.

Brottsofferfond1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om

brottsofferfond.

Ersättning1. Lennart Campenhausen tillerkänns ersättning av allmänna medel med 242 407 kr. Av

beloppet avser 178 640 kr arbete, 12 285 kr tidsspillan, 3 000 kr utlägg och 48 482 krmervärdes skatt.

2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

DOM B 1076-12Halmstads tingsrätt 2015-01-30Domare 3

InnehållYRKANDEN M.M 4

INSTÄLLNING 4

AVVISNING AV ÅTAL 7

Åklagarens sakframställan och skriftliga bevisning 8

Räkenskapsåren 2006-2007 10

Räkenskapsåren 2008-2009 14

Reversfordringar om 946 000 kr och mened (åtalspunkt 4) 15

Enskilda näringsverksamheten (åtalspunkt 2) 17

Krister Anderssons sakframställan 18

Muntlig bevisning 20

Krister Andersson 20

Torsten Jönsson 28

Karl-Erik Larsson 31

Jan Erik Einarsson Amilén 33

Kjell Eriksson 35

Lars Eriksson 36

Skriftlig bevisning 37

DOMSKÄL 38

Åtalspunkt l 38

Åtalspunkt 2 47

Åtalspunkt 4 48

Påföljd 49

Näringsförbud 50

Beslag 51

Övrigt 51

Brottsofferfond 51

Ersättning till försvararen 51


YRKANDEN M.M.

Åklagarens yrkanden, se bilaga 1. Åklagaren har frånfallit yrkandet i åtalspunkt 3.

Det antecknas att Bo Göran Andersson numera har tilltalsnamnet Krister Andersson

varför detta namn används nedan. Åklagaren har gjort följande förtydliganden:

Åtalspunkt 1: De belopp som angetts avser poster som saknar erforderliga underlag.

De angivna beloppen är det de som återfinns i balansräkningarna. Då det saknas

erforderliga underlag i bokföringen kan substansen i de angivna beloppen inte

klargöras. Den exakta storleken på beloppen går inte heller att klarlägga.

Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott 2007 avseende brist att upprätta

årsredovisningen. Nu aktuell brottslighet avser andra brott som han inte är dömd

för.

Åtalspunkt 2: Det har inte funnits någon bokföring i den enskilda

näringsverksamheten. I gärningsbeskrivningen anges exempel på poster som skulle

ha bokförts.

INSTÄLLNING

Krister Andersson har angett den inställning som framgår av bilaga 2. Följande har

lyfts fram särskilt:

Åtalspunkt 1: Krister Andersson har som företagsledare och styrelse i

Styrmansgården AB (nedan Styrmansgården) varit ytterst ansvarig för bokföringen i

bolaget. Han har dock delegerat bokföringsansvaret till experter. Han har

fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter. Han saknar självständig förmåga att

bedöma innebörden av god redovisningssed.


De belopp som är angivna i bokföringen är inte oriktiga. Det är inte hela det i

stämningsansökan angivna beloppen som omfattas av brister. Huvudsakrekvisitet är

inte uppfyllt.

Räkenskapsåret 2006

Punkten l - Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de

bokföringsposter som inträffat under året. Det har funnits en sidoordnad bokföring.

Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. De brister som finns är

bestämda av utföraren eller att hänföra till den som åtagit sig att utföra bokföringen.

Krister Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens arbete.

Punkten 2 - Innehåller inget fel.

Punkten 3 - Innehåller inga väsentliga fel. Det finns sidoordnad bokföring men den

är inte undertecknad. Eventuella fel är att hänföra till de som upprättat bokföringen.

Punkten 4 - De fel som finns är att hänföra till utföraren. Intern kontroll och rutiner

är åtgärder som utföraren har åtagit sig att utföra och ansvaret åvilar utförare.

Krister Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta bokföringen.

Punkten 5 - Eventuella fel är att hänföra till utföraren.


Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007. Då

domen vunnit laga kraft kan inte andra bokföringsbrott hänförliga till detta

räkenskapsår prövas. För det fall tingsrätten har en annan uppfattning har Krister

Andersson i huvudsak följande inställning till de olika posterna.

Punken l- Det har tillförts verifikationer och det finns sidoordnad bokföring.

Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. Eventuella fel är att

hänföra till utföraren och det ansvar denne åtagit sig.

Punkten 2- Affärshändelsen har initierats av Torsten Jönsson.

Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel. Eventuella fel är att

hänföra till utföraren och det ansvar denne åtagit sig.



Krister Andersson anmälde sig själv i januari 2010.

Punkten l - Reversfordringar har inte bokförts. De av Gliicksman upprättade

reverserna har åberopats av Krister Anderssons ombud i en talan angående

skattetillägg. Krister Andersson kommer inte uttala sig angående denna punkt.

Punkten 2 - Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter.


Krister Andersson har självt anmält att bokföringen brister avseende räkenskapsåret

2008. Om den inte är upprättad 2008 kan den inte vara upprättad 2009 heller.

Punkten 3 - Arrendeskulden uppkom inte under räkenskapsåret.

Punkterna 4 - Löpande bokföring för januari - oktober har upprättats i efterhand.


Krister Andersson förnekar punkterna 1-2.

När det gäller rubriceringen har han anfört följande. För det fall bokföringsbrott

begåtts så är brotten inte att anse som grova. Gärningarna har inte ingått i ett

systematiskt utövande och de har inte skett i något skatteundandragande syfte.

Krister Andersson har slarvat när det gäller vissa verifikat och han har varit

medveten om att det funnits vissa brister.

Åtalspunkt 2: Krister Andersson har bedrivit enskild näringsverksamhet och har

varit den som ytterst ansvarade för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Han har

delegerat arbetet. Han har trott att bokföraren bokfört. Han saknar självständig

förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed och kan inte avgöra

enskilda poster. Arrendeintäkterna uppkom först 2010. Återlagda

nybyggnadskostnader ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid tiden då

nyttjanderätten upphör (enlig 19:29 IL). Värdet är O kr. Krister Andersson har varit


slarvig. Brotten är inte att bedöma som grova. De har inte skett systematiskt och

inte i skatteundandragande syfte.

Åtalspunkt 4: Fordran saknade ekonomiskt värde. Krister Andersson har inte

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framställt sin ekonomiska situation som sämre

än vad den i verkligheten var. Ett förtigande var alltså utan betydelse för saken och

han kan ha haft rätt att vägra yttra sig.

Talan om näringsförbud: Krister Andersson har inte grovt åsidosatt vad som ålegat

honom i näringsverksamhet. Det är inte heller påkallat från allmän synpunkt att

ålägga honom ett näringsförbud. Angiven dom saknar betydelse.

Särskilda yrkanden: Krister Andersson har inte haft någon erinran mot de särskilda

yrkandena.

AVVISNING AV ÅTAL

Tingsrätten har i beslut den 10 december 2014 avvisat åtalet avseende skattebrott i

åtalspunkt 3.

Krister Andersson är dömd för bokföringsbrott den 14 oktober 2009. Brottet avsåg

att han som styrelseledamot i Styrmansgården åsidosatt bokföringsskyldigheten

enligt bokföringslagen genom att underlåta att i tid ge in årsredovisning avseende

räkenskapsåret som avslutades per den 31 december 2007. Krister Andersson har

gjort gällande att han därför inte kan dömas för andra bokföringsbrott under detta

räkenskapsår eftersom det föreligger res judicata.

När det gäller bokföringsbrott utgör allt åsidosättande under en bokföringsperiod ett

brott (se NJA 1999 s 647). Eftersom ingen kan dömas två gånger för samma brott,

kan den som dömts för ett kollektivdelikt inte därefter dömas för en handling, som


ingått i det brott för vilket han dömts. Detta gäller även handlingar som var okända

när det dömdes för brottet (se Leijonhufvud och Wennberg, Straffansvar, 8 uppl. s.

51). Tingsrätten finner att motsvarande bör gälla när det gäller bokföringsbrott

begångna under samma räkenskapsår. Då Krister Andersson redan fällts till ansvar

för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007 utgör bestämmelsen i RB 30:9

hinder för åklagaren att väcka åtal för ytterligare bokföringsbrott under detta

räkenskapsår. Åtalet ska därför, i den del det avser 2007, avvisas.

UTREDNINGEN

Åklagarens sakframställan och skriftliga bevisning

Åklagaren har sakframställningsvis anfört i huvudsak följande (åberopad bevisning

inom parantes). Krister Andersson drev Styrmansgården, ett bolag som bedrev

familjehemsverksamhet men även viss jordbruksverksamhet. Han ägde ensam

bolaget och var styrelseledamot. Krister Andersson drev även en enskild

näringsverksamhet. Krister Andersson hyrde, genom den enskilda

näringsverksamheten, ut fastigheter till Styrmansgården. Under årens lopp har

Krister Andersson fått hjälp med bokföringen av olika personer. Torsten Jönsson

har haft bokföringsuppdrag avseende Styrmansgården. Karl-Erik Larsson var

revisor och har skrivit revisionsberättelser åren 2006 och 2007. Av deras uppgifter

har framkommit ät det fanns omfattande brister i Styrmansgårdens bokföring. En

stor del av bristerna berodde på att man inte fick in underlag från Krister Andersson

avseende affärshändelser i verksamheten. När det saknats underlag för insättningar

och utsättningar på kontot har detta bokförts på ett avräkningskonto.

A vräkning skontot har använts för ett stort antal transaktioner. Vid slutet av året

måste man rätta till detta annars ses transaktionerna som förbjudna lån till ägaren. I

samband med bokslutsarbetet och revision har man inte kunnat få fram underlag till

de transaktioner som skett i bolaget. Detta har resulterat i att Torsten Jönsson skrivit

PM om bristerna i bolaget och Karl-Erik Larsson har i sina revisionsberättelser


påtalat bristerna och även skrivit utförliga PM om bristerna. Kontinuerligt har man

påtalat bristerna för Krister Andersson och uppmanat honom att komma in med

underlag. Under åren har det emellertid inte skett någon direkt förbättring. Vid ett

krismöte i september 2008 har man försökt lösa problemen i bolaget. I samband

med detta möte bestämdes att Jan Erik Einarsson skulle arbeta nära Krister

Andersson för att få det att fungera. Det skedde dock inte någon direkt förbättring.

Årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2007 var försenad och detta är Krister

Andersson dömd för år 2009. Karl-Erik Larsson fick, trots att han begärde det,

aldrig in erforderligt material från Krister Andersson. Han hade svårt att få kontakt

med Krister Andersson. Karl-Erik Larsson avgick som revisor under hösten 2009.

Hans Pihl var revisor i bolaget en kort tid och därefter var Sten Sture Johansson

revisor och skrev revisionsberättelsen för år 2009. Då de inte fick underlag

lämnade de sina uppdrag. Vid årsskiftet 2009-2010 sökte Krister Andersson hjälp

hos Revisorsringen och fick då kontakt med revisorn Kjell Eriksson. Revisorsringen

ställde som krav för att ta uppdraget att hjälpa honom med bokföringen för 2008

och 2009 att Krister Andersson gjorde en anmälan till Ekobrottsmyndigheten

(EBM) om att det fanns brister i bolagets bokföring. Detta var alltså inget som

Krister Andersson gjorde frivilligt. Revisorsringen kunde inte fullfölja sitt uppdrag

eftersom de inte fick underlag för att kunna bokföra (del 3 s 610). Detta har varit en

återkommande brist under alla år. Det som även framkommit är att det funnits en

sammanblandning mellan Krister Anderssons privata ekonomi och bolagets

ekonomi. Detta har varit en av anledningarna till att det har blivit kontinuerliga

brister.

Krister Andersson gjorde en egen brottsanmälan i början av år 2010 till EBM (del l

s 25). Av anmälan framgår att den avser att årsredovisningen för räkenskapsåret

2008-01-01 - - 2008-12-31 inte lämnats samt att den löpande bokföringen från och

med den 18 juni 2008 och framåt inte upprättats i tid. Det är inte en ren anmälan då

Krister Andersson i anmälan lägger skulden på Jan Erik Einarsson.

10


Bolaget blev föremål för medias bevakning och Kriminalvårdens granskning. I och

med att verksamheten ifrågasattes granskade även Skatteverket bolaget. Bolaget

försattes i konkurs den 14 december 2010 på Skatteverkets talan. Konkurs-

förvaltaren, advokat Björn Nilsson, gjorde den 11 juli 2011 en anmälan om brott i

konkurs (del l s 11). Den 4 oktober 2011 gjorde Skatteverket en anmälan om

misstänkt skattebrott (del l s 6-7). Av anmälan, som dels avser Styrmansgården dels

den enskilda näringsverksamheten, framgår att revisionsbeslut togs den 15 april

2010.

Räkenskapsåren 2006-2007

Torsten Jönsson på LRF Konsult hjälpte till med bolagets bokföring, bokslut och

årsredovisning. Av Torsten Jönssons skriftliga kommentarer till bokslut 2006 den 2

oktober 2007 (del 3 s 613) framgår bland annat att vid kontroll mot vägverkets

register framkom att ett flertal bilar och mopeder fanns kvar i anläggningsregistret

trots att de var sålda tidigare år. Försäljningar redovisades i årets bokslut till priser

uppgiva av Krister Andersson. Leverantörsreskontran fastställdes efter muntlig

genomgång med Krister Andersson och underlag för betalda fakturor saknas. Av

revisorn Karl-Erik Larsson revisionspromemoria avseende räkenskapsåret 2006,

daterad 17 oktober 2007 (del l s 59-60) framgår bland annat att "Det föreligger

väsentliga brister i den interna kontrollen avseende fortlöpande avstämningar och

kontroll av sådana balansposter som checkkonto och leverantörsskulder vilket i sin

tur är följd av eftersläpningar i bokföringen. Väsentliga poster i redovisningen som

betalning av leverantörsskulder och andra utbetalningar saknar underlag och kan

ej verifieras. Väsentliga korrigeringar och tillägg har gjorts i bokföringen i

samband med upprättandet av bokslutet och långt efter bokslutsdagen. Detta har

medfört att det varit förenat med stora svårigheter att genomföra en fullständig

revision. Jag kan inte med rimlig grad av säkerhet försäkra mig om att

årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. " Karl-Erik Larsson avstyrkte att

11


årsstämman fastställde resultat- och balansräkningen men tillstyrkte att

styrelseledamöter beviljades ansvarsfrihet.

Kar-Erik Larsson har upprättat ett Revisors-PM avseende 2006 (del 5 s 173-184)

där han markerat brister i bokföringen. Maskiner och inventarier - beloppet

2 696 359 k är det beloppet som finns i balansräkningen per den 31 december 2006

(del l s 56). Beloppet inom parantes 2 099 228 kr är från den 31 december 2005.

Saker har sålts. Företagets inköp har kontrollerats mot fakturaunderlag. Vissa

fakturor var ställda till fel adress vilket rättats till. Det föreligger osäkerhet kring

uppgifter i anläggningsregistret och om fler anskaffningar har gjorts. Karl-Erik

Larssons slutsats är att det inte går att fastställa det fysiska innehavet eller att

vinst/förlust är korrekt beräknad. Substansen i värdet går inte med hjälp av

bokföringen fastställa med rimlig grad av säkerhet då det saknas underlag.

Långfristiga fordringar l 327 720 kr. In och utgående värde är exakt samma här.

Inga avtal eller kontrakt har presenterats. Det går inte att göra någon värdering av

fordran. Varulager 412 084 kr, föregående år 474 256 kr. Lager djur har minskat

från förra året. Det föreligger svårigheter att verifiera existens och prissättning då

det finns avvikelser mot inköpsfakturor varför lagrets värde inte kan fastställas med

rimlig grad av säkerhet. Löpande avstämningar checkkonto 3 026 153 kr. Företaget

har inga rutiner för avstämning av bank och checkkonton. Man ska löpande stämma

av dessa mot bokföringen. Alla utbetalningar har bokförts via ägarens

avräkningskonto. Många intäkter, inköp och försäljningar av anläggningstillgångar

har bokförts mot avräkningskontot, i de flesta fall efter ägarens muntliga

bekräftelse, d.v.s. utan underlag. Mycket väsentliga belopp har bokförts vid

bokslutet. Bedömningen är att det inte finns förutsättningar att förbättra revisionens

genomförande genom utökad granskning då underlagen är för dåliga eller saknas

helt. Andra långfristiga skulder 2 585 532 kr. Härvid avses skulder till kreditinstitut

och övriga skulder (jfr del l s 52). Det föreligger osäkerhet kring lån uppgående till

365 000 kr och om lånesaldot stämmer. 620 532 kr avser fyra avbetalningskontrakt

på fordon hos Bendt bil. Det föreligger osäkerhet kring vilka amorteringar som

12


gjorts och vilka låneavier som är betalda. Enligt kontoutdrag borde skulden vara

14 794 kr mindre. Av vad som följer av bokföringen följer företaget inte uppgjorda

amorteringsplaner. Slutsats är att lånesaldona inte stämmer. Karl-Erik Larsson

avslutar sitt PM med slutsatsen att det föreligger så stora brister i redovisningen att

årsredovisningen inte ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.

Av PM upprättat av Torsten Jönsson och daterad den 27 augusti 2008 avseende

räkenskapsåret 2007 (del 3 s 614- 616) framgår att i likhet med föregående år är den

löpande bokföringen i bolaget bristfällig och uppfyller inte bokföringslagens krav.

Underlag saknas från de flesta uttag från företagskontot. Utredning av ägarens

avstämningskonto görs i samband med bokslutsarbetet och baseras huvudsakligen

på ägarens muntliga uppgifter eftersom skriftliga handlingar oftast saknas. Ett antal

bilar finns med i bolagets anläggningsregister men finns inte med i vägverkets

förteckning över bolagets innehav. Uppgift om att bilarna sålts saknas i

bokföringen. Det finns en skuld på en Audi men faktura på inköpet saknas.

Företaget har en fordran på Krister Andersson på l 006 689 kr. Detta belopp

återfinns i gärningsbeskrivningens sista strecksats för år 2007. Detta är ett förbjudet

lån och ska betraktas som lön till Krister Andersson vilket innebär att bolaget ska

betala arbetsgivaravgifter.

På grund av allvarliga brister och bolagets ekonomiska situation hölls ett möte den

l september 2008 där Torsten Jönsson, Krister Andersson och andra personer

medverkade för att se om man kunde komma till rätta med bristerna. Bristerna har

kontinuerligt påpekats för Krister Andersson men de har inte rättats till. Av

minnesanteckningar från mötet (del 5 bilaga 25-26) framgår att Krister Andersson

är väl medveten om bristerna i bolagets redovisning och att han som

styrelseledamot är ansvarig för detta samt att vissa åtgärder ska vidtas för att

komma till rätta med bristerna.

13


Av Karl-Erik Larssons revisionsberättelse, daterad den 17 november 2008, (del l s

73 och 74) framgår bland annat att väsentliga poster i redovisningen som

betalningar av leverantör s skulder och andra utbetalningar saknar underlag och ej

kan verifieras. Det har varit förenat med stora svårigheter att genomföra en revision

och han kan därför inte med rimlig grad av säkerhet försäkra sig om att

årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Han avstyrker att stämman

fastställer resultat- och balansräkningen. Han tillstyrker att årsstämman beviljar

styrelseledamoten ansvarsfrihet. Av slutlig kommentar i revisionsberättelsen

framgår att bolaget visar en förlust om l 805 409 kr för räkenskapssåret. Betydande

tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet föreligger. Av Karl-Erik

Larsson Revisors-PM för räkenskapsåret 2007 (del 5 bil 33-41) har han närmare

beskrivit sina iakttagelser. De angivna beloppen finns även angivna i

balansräkningen. Maskiner och inventarier l 248 389 kr. Bolaget har avyttrat en

traktor och ett antal bilar. Vid kontroll har det visat sig att det föreligger brister i

underlaget beträffande bilarna. Det faktiska innehavet kan inte med säkerhet

fastställas. Det går inte att med rimlig grad av säkerhet fastställa det fysiska

innehavet eller att redovisade vinster eller förluster vid avyttringar är korrekt

bokförda. Långfristiga fordringar l 200 000 kr. Detta avser en reversfordran som är

överlåten till bolaget. Värdet på fordran kan inte bedömas. Andra långfristiga

skulder 3 034 555 kr. Kan inte bedöma om företaget betalt lån i tid då lånesaldon

korrigerats mot ägarens av stämningskonto i samband med bokslut.

Leverantörs skulder och inköp l 235 249 .Leverantörsreskontran har upprättats efter

ägarens uppgifter varför man ej vet om det stämmer. Han har ej kunnat göra

betalningsuppföljning då underlag saknas för utbetalningar till en leverantör. Den

stora avvikelsen mellan reskontran efter genomgång med ägaren föranleder stark

misstanke om detta saldot är korrekt. Det föreligger så stora brister i kontrollen och

avstämning av reskontran att utestående skulder inte med säkerhet kan fastställas.

Erforderliga kontroller och avstämningar har inte utförts löpande avseende flertal

konton såsom checkkontot. Företaget saknar rutiner för avstämning av checkkonto.

Avstämning av skatter, leverantör s skulder, räntor och lån görs mot

14


avräkningskontot. Väsentliga belopp har sedan bokförts i samband med bokslutet

för att nollställa kontot. Slutsatsen är att det föreligger undermålig intern kontroll

och avsaknad av rutiner för avstämning av likvida medel.

Räkenskapsåren 2008-2009

När det gäller bokföringsbrott i bolaget så framgår av Skatteverkets anmälan bland

annat följande (del l s 9 f). Den deklarerade omsättningen i Styrmansgården år

2008 var drygt fem miljoner kr. Omsättningen från den l januari 2009 till och med

oktober 2009 uppgick till drygt 10 miljoner kr. Av inlämnad årsredovisning till

Bolagsverket för räkenskapsår 2008 framgår att revisorn lämnat en oren berättelse

som innehåller anmärkningar på att bokföringen upprättats efter räkenskapsårets

utgång, att det inte finns fullgoda underlag till samtliga bokförda transaktioner samt

att bolagets ekonomi inte särskilts från ägarens privatekonomi. För räkenskapsåret

2009 har inte lämnats någon årsredovisning. Bokföringen har inte färdigställts. Vid

revisionen har noterats att vad gäller dataregistrerat material under 2009 har 164 av

4318 bokförda transaktioner bokförts på OBS-kontot (1900). Totalt har 4 607 00 lo-

debiterats kontot och l 154 000 krediterats kontot. Den totala omslutningen enligt

den dataregistrerade bokföringen har uppgått till 41 368 000 kr. På OBS-kontot har

bokföringsbyrån bokfört transaktioner där underlag saknas. Således har underlaget

t. ex bestått av endast bokföringsordrar, bankuttag och betalningskvitton.

Skatteverket har bedömt att ett visst antal av transaktionerna som bokförts på OBS-

kontot varit uttag av Krister Andersson. Bolaget har vidare för momsavdrag insänt

en faktura från Krister Andersson uppgående till l 500 000 kr exklusive moms

375 000 kr och daterad den 27 december 2009. Denna har inte påträffats bland

erhållet bokföringsmaterial. Enligt Skatteverkets bedömning har bristera varit så

allvarliga att rörelsens ekonomiska ställning och resultat inte kunnat bedömas med

ledning av bokföringen. Skatteverket har upprättat en revisionspromemoria

avseende räkenskapsåren 2008 och 2009 där samma omständigheter framgår (del l

s 162 f).

15


Av förvaltarberättelsen (del l s 12 ff) framgår de brister som funnits när det gäller

bokföringen i Styrmansgården. Underlaget bygger på den utredning som finns i

redovisningskonsult Michael Johanssons promemoria som upprättats på uppdrag av

konkursförvaltaren (del 3 s 599-605 markerade delar). Av förvaltarberättelsen och

PM framgår bland annat att det på konto 1900, ÖB S-kontot, vid utgången av

oktober 2009 finns ett debetsaldo uppgående till 3 453 164,30 kr. Saldot har

uppkommit successivt under året och är resultatet av sammanlagt 164 bokförda

poster. Av Michael Johanssons PM framgår att det finns en outredd tillgångspost

uppgående till 3 453 164 kr. Enligt hans bedömning har intäkterna redovisats ca 4

miljoner för högt. Föreliggande omständighet tyder också på att någon fullständig

åtskillnad mellan Bolaget och företrädarens privatekonomi inte har förekommit.

För att få någon form av riktvärde för huvudsaksrekvisitet har åklagaren uppgett

följande. Omsättningen i bolaget år 2006 var drygt 7,5 miljoner kr, år 2007 uppgick

omsättningen till 3,8 miljoner kr, år 2008 5,4 miljoner kr och år 2009 var

omsättningen 10 miljoner kr. När det gäller 2009 var omsättningen eventuellt lägre

då 4 miljoner kr dubbelbokförts. Omsättningen år 2010, de fyra och en halv första

månaderna, uppgick till ungefär 700 000 kr. Därefter tynade verksamheten bort. Det

har dock kvarstått affärshändelser som ska bokföras.

Reversfordringar om 946 000 kr och mened (åtalspunkt 4)

Reversfordringar om 946 000 kr fanns inte i bolagets bokföring utan presenterades i

den skatteprocess som Krister Andersson inledde efter konkursen. Reverserna är

daterade mellan den 4 juni 2008 till och med den 20 december 2008 och uppgår

totalt till 946 000 kr (del 5 bil 116-141). I brev från Thomas Gliicksman daterat den

10 oktober 2011 (del 5 bilaga 115) bekräftar han förekomsten av reverserna och han

har även bekräftat detta i skatteprocessen där han hördes. Reversfordringarna

framgår också av Krister Anderssons överklagande till förvaltningsrätten den 14

16


oktober 2011 (del 5 bil 60). Vid avläggande av bouppteckningsed i konkursen

uppgav Krister Andersson inte att reversfordringarna fanns och de finns inte med i

konkursbouppteckningen (del 6 bil 278ff). Detta är att bedöma som mened.

Bokföringen i bolaget avseende juni till december 2008 har upprättats först den 18

januari 2010 av Revisorsringen. Av revisionsberättelse upprättad av Sten-Sture

Johansson, daterad den 4 februari 2010 (del l s 86-87), framgår bland annat

följande.

Jag valdes till revisor i bolaget c:a ett år efter räkenskapsårets utgång. ... Det

noteras att ställföreträdaren i bolaget själv lämnat anmälan till

ekobrottsmyndigheten om att årsredovisningen inte upprättats i tid och att det

för kommit brister i den löpande bokföringen. ... Bokföringen för perioden 17 juni

2008 - 31 december 2008 har upprättats efter räkenskapsårets utgång. Det finns

inte fullgoda underlag till samtliga bokförda transaktioner. Bolagets ekonomi har

inte åtskiljts från aktieägarens/styrelseledamotens privatekonomi. ... Jag har inte

företetts underlag som verifierar existensen i balansposterna lån till delägare eller

till delägares närstående och leverantörsskulder. ...På grund av fel som anges

ovan anser jag att årsredovisnigen inte har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och inte ger en rättvisande bild av bolagets resultat och

ställning enligt god redovisningssed i Sverige. ... Jag avstyrker att årsstämman

beviljar styrelsens ledamot ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Leverantörsskulder - l 793 222 kr och Lån till delägare eller delägares närstående

2 562 143 kr framgår av balansräkningen (del l s 79 och s 78).

Av behandlingshistorik framgår att den datoriserade bokföringen för räkenskapsåret

2008 skapades den 18 januari 2010 och för räkenskapsåret 2009 skedde detta den l

mars 2010 (del 4 s 705). Revisorsringen har bokfört fram till oktober 2009, därefter

finns ingen bokföring.

17


Av huvudboken avseende del av räkenskapsåret 2010 framgår kostnader i bolaget

inte bokförts efter den l februari 2010 (s 1060 - 1064). Under perioden l juni 2010

fram till konkursen den 4 december 2010 har det saknats bokföring i bolaget och de

affärshändelser som funnits har inte bokförts (del 4 s 1053-1064).

Åklagaren har även åberopat PM från ekorevisorn Lars Eriksson där denne granskat

materialet i förundersökningen (del 7 s 1095-1099).

Enskilda näringsverksamheten (åtalspunkt 2)

Av Skatteverkets anmälan avseende den enskilda näringsverksamheten (del l s l f)

framgår att Krister Andersson inte lämnat några själv deklarationer för 2009 och

2010 utan har taxerats efter skön. Vid revisionen har konstaterats att bolaget

kostnadsfört 875 000 kr i arrendekostnader till Krister Andersson avseende jordbruk

och fastigheter (del 2 s 251). Detta belopp får anses utgöra inkomst av

näringsverksamhet för Krister Andersson.

I samband med momsredovisningsperioden december 2009 för bolaget har bolaget

inkommit med en hyresfaktura för 2009 från Krister Andersson till Styrmansgården

daterad den 27 december 2009. Den uppgår till l 500 000 kr exklusive moms med

375 000 kr (del 2 s 252). Detta skulle ha bokförts i den enskilda närings-

verksamheten.

Av Skatteverkets granskningspromemoria framgår att bolaget har betalat

nybyggnadskostnader för fastigheten Ysby 1:19 med 788 098 kr (del 2 s 404-405

och s 442). Detta belopp skulle ha tagits upp som intäkt av fastighetsägaren när

nyttjanderättshavarens rätt upphörde vilket var när bolagets verksamhet upphörde

under hösten 2010.

Ett bidrag från Statens jordbruksverk om 75 246 kr skulle också ha bokförts (del 3 s

543).

18


Åklagaren har även åberopat ekorevisor Lars Erikssons Granskningspromemoria(del 7 s 1092-1094).

Krister Anderssons sakframställan

Krister Andersson har, genom sin försvarare hållit följande sakframställan:

Styrmansgården är inget bolag där skatter systematiskt undandragits. Bolaget var på

obestånd år 2006 och fortsatte att vara så 2007-2010. Bolaget drevs vidare med

hjälp av krediter som Länsförsäkringar Bank (LRF Bank) lämnade bolaget. Bolaget

drevs vidare för att det fanns fordringsägare som hade lånat ut ett antal miljoner kr

och som hade ett intresse av att bolaget inte gick i konkurs. Torsten Jönsson på LRF

Konsult var bolagets redovisningskonsult 2006 och framåt. LRF Konsult skötte

bolagets löpande bokföring fram till dess att Jan Erik Einarsson, genom

Drakabygget (Lantmännen), sattes in i bolaget och denne övertog det löpande

bokföringsarbetet. Detta skedde i slutet av år 2007 och fortgick under 2008. Det

visade sig att Einarsson inte kunde bokföra enligt de krav som ställs enligt lag.

Einarsson hämtade bokföringsmaterial på Styrmansgården, tog hem detta och behöll

materialet i ett års tid utan att bokföringen blev gjord. Krister Andersson fick kämpa

för att få ut bokföringen under 2009 och 2010.

Angående bokföring mot avstämningskontot/avräkningskontot. Transaktioner till

Skatteverket och Kronofogdemyndigheten bokförs inte på detta sätt. Man får nästan

intrycket att det är kontanta uttag som går till Skatteverket, vilket inte har varit

fallet. Huvuddelen av felen beror på att bolaget hade ett bankkonto men LRF Bank

kunde inte koppla ett bankkort till det kontot. Det fanns ett privatkonto i banken där

Krister Anderssons skötte privata betalningar och betalningar i den enskilda

verksamheten. Bosse Reinholdsson på LRF Bank skötte alla betalningar i bolaget.

Den enskilda verksamheten skulle bokföras av samma bokförare men detta har inte

fungerat. Bosse Reinholdsson såg och skötte alla inbetalningar och utbetalningar.

När det fattades pengar på bolagets konto tog han från privatkontot och han förde

19


även pengar i andra riktningen. Om man bokför detta så ser det ut som ett

avräkningskonto. Av Skatteverkets revisionspromemoria framgår att ganska mycket

av det som är betalt från privatkontot är betalningar som avser bolaget. Man har

arrangerat det på detta sätt eftersom bolaget inte hade kort kopplat till kontot. Det är

LRF bank som har bestämt detta upplägg. Exempel på transaktioner framgår av del

6, bilaga 354 och framåt. Så har det varit ända fram tills konkursen. Bolagets konto

slutar på "62". Signaturen på handlingarna är Bosse Reinholdssons. När något

skulle betalas lämnade Krister Andersson ett besked till Bosse Reinholdsson som

verkställde betalningen (del 6 bilaga 355). Uttaget i bilaga 356 om 10 000 kr är ett

uttag från bolagets konto som Krister Andersson inte har gjort. Det är Bosse

Reinholdssons som gjort dessa anteckningar. Ytterligare betalningar som signerats

av Bosse Reinholdsson framgår av bilagorna. Bosse Reinholdsson har haft

underlag, det står t.ex. "enligt avtal". Rutinen att föra pengar mellan kontona har

funnits hela tiden. Ett annat exempel framgår i bilaga 363 där Bosse Reinholdsson

med bolagets medel betalar en skuld som är Krister Anderssons privata. I bilaga

369 framgår att Euro Finans sätter in pengar. Anteckningarna är gjorda av Bosse

Reinholdsson. Krister Andersson hävdar att det är här felet uppstår. Allt som gick

över på privatkontot bokfördes som ett privatuttag av Krister Andersson - därför

uppstod stora fordringarna på honom. Det var inte någon som sa till honom att "så

här kan vi inte ha det" utan bokföring skedde trots detta. Det är en ren

bokföringsteknisk fråga.

När det gäller de olika posterna som finns upptagna i olika strecksatser i

gärningsbeskrivningen t ex del l Bilaga 173 där åklagaren påstår att Krister

Andersson inte har sett till att det finns erforderliga underlag på bokförda maskiner

ska följande framhållas. Vid denna tidpunkt hade Krister Andersson anlitat Torsten

Jönsson att sköta bokföringen. Alla handlingar som han fick in lämnade han var

14:e dag, eller var tredje vecka, till LRF konsult för bokföring eller till Bosse

Reinholdsson för betalning. Bosse Reinholdsson lämnade därefter materialet vidare.

I bilaga 173 talas det om osäkerhet eftersom anläggningsregistret inte är komplett.

20


Krister Andersson har inte sett anläggningsregistret och ingen har sagt att där finns

en brist. När det gäller beloppet 2 696 359 kr kan det vara så att några poster under

året kan sakna verifikationer men vilka poster är det? Det är bara de belopp där man

kan se att det saknas underlag som är relevanta. Av 4 000 transaktioner är 163

transaktioner ifrågasatta eftersom det ligger på OBS-kontot. Detta beror på att de

bokfört på sätt som redogjorts för ovan.

Krister Andersson är inte kompetent att sköta administrativa uppgifter. Lone- och

skattebetalningar har skett via LRF. Löneutbetalningar har alltid skett klanderfritt.

Även fakturering har skötts av LRF. Krister Andersson har delegerat arbetet med

betalningar, bokföring, sammanställningar och fakturering. Han har ägnat sig så lite

som möjligt åt detta. Det finns brister i det som åklagaren redogjort för som är att

hänföra till de som har skött bokföringen. Krister Andersson har drabbats av

progressiv beskattning. Han har inte tjänat något på detta och det kan ifrågasättas

varför bolaget tillåtits leva vidare under så lång tid.

Muntlig bevisning

Utöver förhör med Krister Andersson har vittnesförhör på åklagarens begäran

hållits med Torsten Jönsson, Karl-Erik Larsson, Jan Erik Einarsson, Kjell Eriksson

och ekorevisorn Lars Eriksson. Från förhören antecknar tingsrätten i huvudsak

följande.

Krister AnderssonVerksamheten pågick från 1995 i olika former och blev ett aktiebolag 2002. Han

var ledamot och ensam ägare i bolaget. Han var också verksam i bolaget. Efterhand

blev det fler personer som var verksamma i bolaget. Det kom in socionomer och

ekonomiansvaret lades över. Verksamheten bestod av familjehem och

behandling s verksamhet. Bolaget hyrde eller arrenderade en gård som han ägde.

Bolaget hyrde även ett par andra jordbruksfastigheter som han ägde. Den enskilda

21


näringsverksamheten har bestått i att hyra ut fastigheterna till bolaget,

fastighetsförvaltning samt jordbruksverksamhet. Jordbruks verksamheten lades

senare över i bolaget. Under åren 2006-2010 har bolaget haft fyra till sju personer

anställda. 2005 gick bolaget med rejäl förlust. Under 2006 räddades resultatet av att

en fastighet såldes. 2007-2009 gick bolaget med förlust. Under 2007 halverades

aktiekapitalet. Det upprättades ingen kontrollbalansräkning. Det var ingen som sa

till honom att göra det. Lantmännen Drakabygget levererade under 2008 och 2009

material för en miljon kronor utan att kräva betalt. Han tror att banken övertog

några fakturor och växlade en säkerhet. Anledningen att företaget drevs vidare var

att både LF Bank och Drakabygget hade fått inteckningar i fastigheter. Från LF

Bank fanns lån på ca 17 miljoner på honom och bolaget, från Drakabygget ca 2

miljoner och från Landshypotek ca 6-7 miljoner. Han var väldigt hårt belånad. År

2008 hotade Drakabygget med konkurs. Det var i samband med att Jan Erik

Einarsson kom in i bilden.

2006

Under 2006 var han ensam ägare, styrelseledamot och arbetade i bolaget. Tidigare

hade han haft en anställd som skötte ekonomin men under 2006 lades det arbetet

över på LRF konsult. De hade hand om mer eller mindre allt. Han hade inga

kunskaper kring detta och ville inte befatta sig med det. Han har ingen utbildning

inom ekonomi. LRF skötte allt från fakturering till bokföring. Först hade Mikael

Andreasson hand om det men när han slutade tog Torsten Jönsson över. Hans

uppdrag sträckte sig från år 2006 till 2008 när Jan Erik Einarsson kom in i bolaget.

Han anser att Jan Erik Einarsson kom in redan 2007. Det var Drakabygget som ville

ha in Jan Erik Einarsson. Det var ingen som var involverad mellan Torsten Jönsson

och Jan Erik Einarsson. Deras uppgift var att sköta fakturering, bokföring och

bokslut. Han eller någon annan inom bolaget försåg dem med underlag varje

månad. Skatteredovisningar gjordes varje månad. Han fyllde i dem in blanco och

lämnade sedan dem vidare till LRF. Det var Bo Reinholdsson på LF Bank som

skötte betalningarna. LRF faxade över materialet till LF Bank. Bosse Reinholdsson

22


var kontorsansvarig och han hade arbetat ihop med Torsten Jönsson i 30 år. Bosse

Reinholdsson fick underlag för löner och liknande från LRF. Ibland ringde han själv

om något skulle betalas. Han gjorde själv inga betalningar i bolaget, bara i den

enskilda näringsverksamheten. Hans privatkonto var kopplat till den enskilda

näringsverksamheten Till det fanns ett kort kopplat. I LF Bank kunde bara fysiska

personer ha betalkort och inte aktiebolag. Han tog aldrig ut kontanter på bolagets

konto. Pengar fördes istället till det privata kontot som hade ett betalkort. Bosse

Reinholdsson fick i uppdrag att föra pengar från hans privata konto eftersom han

använda sitt privata konto för att betala bolagets kostnader. Det gick en del pengar

mellan kontona. Ibland var det han som gav uppdrag till Bosse Reinholdsson att

skicka pengar mellan kontona och ibland var det Torsten Jönsson. Det var lite rörigt

men han tänkte inte på det då eftersom det var ett upplägg från LRF och LF Bank.

Han förstod inte vilka konsekvenser det skulle få eller att det var viktigt att skilja på

de privata tillgångarna och bolagets tillgångar. Han och Torsten Jönsson hade en

diskussion kring att det saknades underlag. Det var aldrig någon som sa till honom

att avräkningskontot måste stämmas av löpande. Han kände till att bokslut skulle

vara klart inom 6 månader och att de låg efter med detta. Han fick uppfattningen att

hans arbete inte var prioriterat hos LRF och att det inte var så noga om man gjorde

det i september. Han hade lämnat ifrån sig allt material som fanns. De sa alltid att

det fattades material. Ofta var det något med Bendt Bil. Han pratade med Bendt Bil

och de menade att de hade skickat verifikaten till LRF. Han kunde inte tillföra mer

än vad han gjorde. Det var säkert bekymmersamt att få ihop bokföringen ibland på

grund av att bolaget och den enskilda verksamheten gick ihop så mycket. Dock

hade LRF varit med på upplägget från början och hade egentligen koll på vad som

hörde till vilken verksamhet. Ibland blev det dock problem på grund av

likviditetsbrist och att pengar fördes mellan verksamheterna av den anledningen.

Bolaget gjorde regelbundet betalningar till Kronofogdemyndigheten. Fakturor som

skulle betalas skickade han till LRF. Om det inte fanns pengar för att betala dem låg

de kvar hos LRF och annars skickades de vidare till LF Bank. Ibland fick LF Bank

göra akutbetalningar in blanco. Då låg fakturan kvar hos LRF.

23


Bokslutet för 2006 fick han presenterat för sig långt i efterhand. Han borde ha

reagerat men det fortsatte. Bolaget skulle egentligen ha varit i konkurs långt

tidigare. Han tog del av revisionsberättelsen när den upprättades. Hans uppfattning

är att det saknades underlag men inte i den omfattning som framgår av

bokslutskommentaren. En del underlag fattades för att de fått påminnelser på

fakturor och originalet fattades. I vissa fall, till exempel till Bendt Bil betalade man

inte på ett tag och betalade sedan in en klumpsumma in blanco och då har man

kanske inte bokfört rätt avier. När de har gjort på det sättet har det diskuterats med

Torsten Jönsson. Det som skrivits om att LRF ibland fick godta muntliga uppgifter

från honom när underlag saknades stämmer inte enligt honom. De har skrivit så för

att skydda sig själva.

Bolagets bilar leasades från Bendt Bil genom Nordea. Vid något tillfälle lämnade de

in en bil tidigare och bytte till en annan bil. Det fanns spärrar i bilregistret som

gjorde att bokföringen inte gav en rättvisande bild av hur bilinnehavet faktiskt såg

ut. Det berodde på slarv från antingen bolaget eller Bendt Bil.

Karl-Erik Larsson var engagerad som revisor i bolaget från 2006. Han har bara

träffat Karl-Erik Larsson några gånger och de har inte haft några regelbundna

kontakter. De kontakter han har haft har varit med Torsten Jönsson.

Den fordran som framkommer i Revisors-PM:et för 2006 fick han inte veta om

förrän i efterhand. Det var en rent bokföringsteknisk sak. Han har inte tagit ut några

pengar ur bolaget utan det har haft att göra med hur bokföringen sett ut mellan

bolaget och den enskilda näringsverksamheten. Han kan inte svara på hur fordran

uppkommit. Han var inte engagerad i frågor kring varulagret. Han skrev på listorna

ibland. Man gjorde ingen inventering förutom att diesel och liknande togs upp vid

slutet av året. Det diskuterades inte att man behövde göra en ordentlig inventering.

De gjorde aldrig några avstämningar i bolaget. Han har aldrig avstämt kassa eller

24


likvidkonto och vet inte hur man gör det. Han har pratat med Torsten Jönsson om

detta men ingen sa vad han skulle göra åt det. Han var inte insatt i lånesaldon och

skulder till bolaget. Han litade på att det sköttes av LRF eftersom han inte hade den

kunskapen. Det kan bero på överföringar mellan bolagets och den enskilda

näringsverksamhetens konton. När bolagets räntekostnader skulle dras togs det från

den enskilda näringsverksamheten. Han hade privata lån hos LF Bank på kanske 10

miljoner. Bolaget hade lån på ca 7 miljoner hos LF Bank och ytterligare hos

landshypotek. Räntekostnaderna blev därför väldigt höga.

2007

Under år 2007 var det fortfarande Torsten Jönsson som hade hand om ekonomin.

Om det var något som var fel försökte han rätta till det men det gick inte. Han tog

till sig kritik om att det fanns problem med avräkningskontot och att man blandade

ekonomin från bolaget med den enskilda näringsverksamheten. Det kan också ha

varit något problem med bilarna men det kunde reda ut och få ett svar på. Det

berodde antagligen på att några bilar var registrerade på bolaget men inte kvar i

verksamheten och att man gjort blancobetalningar till Bendt Bil. Bosse

Reinholdsson har fått i uppdrag att göra betalningarna och hur det sedan har blivit

bokfört vet han inte. Han förutsatte att det blev rätt gjort. Han tycker att han gjorde

vad han kunde för att det skulle bli rätt. Han hade diskussioner med Torsten Jönsson

kring likviditetsproblemen och han tror att om man hade kommit till rätta med dem

hade även de andra problemen försvunnit. Han har inte lånat några pengar av

bolaget utan det har uppstått i samband med att det varit för höga kostnader i den

enskilda näringsverksamheten. Det som är upptaget i bokföringen som förbjudna

lån har tagits ut till utgifter på räntor och amorteringar. Reversfordran har upprättats

av hans före detta sambo i samarbete med Torsten Jönsson och Jan Erik Einarsson.

Man beslutade att ta ut löner på det sättet istället då det fattades pengar mellan

bolaget och den enskilda näringsverksamheten. Det var en bokföringsteknisk

produkt. Hans före detta sambo har inte fått ut några pengar i realiteten. Det har

sedan blivit bråk och ett tvistemål i tingsrätten angående reversfordran. Hans före

25


detta sambo menar att hon skrev på bara för att Torsten Jönsson och Jan Erik

Einarsson ville det.

Han har inte sett revisorns PM förrän långt senare. Han tror inte att han har sett

bokslutskommentaren tidigare. Mötesanteckningarna från september 2008 är från

ett möte angående bolagets ekonomiska läge. Han tror att Bosse Reinholdsson

också var med på mötet. Han kan inte minnas att man gick igenom något PM. På

mötet tog man upp att bolaget måste skärpa sig. Karl-Erik Larsson hotade att avsäga

sig sitt uppdrag. Jan Erik Einarsson var också där. Han kom in i bolaget genom

Drakabygget som bolaget hade stora skulder till. Det var i samband med att en

fastighet som han ägde privat brann ner. Därefter bekostade bolaget

återbyggnationen. Materialleverantörerna fick då inte betalt. Han pratade med

Drakabygget och frågade om de visste någon som han kunde ta hjälp av några

timmar i veckan som en resurs. Per Radby som var konsult åt Drakabygget föreslog

Jan Erik Einarsson. Han skulle arbeta som en extra resurs inom bokföring och

administration. Jan Erik Einarsson tog hem allt material för att börja bokföra i

början av 2008. Det slutade med att de var tvungna att hämta all bokföring från Jan

Erik Einarsson med hjälp av kronofogden och en advokat. Då uppräcktes att han

inte hade gjort något på ett och ett halvt år.

2008

Revisorn Karl-Erik Larsson avgick hösten 2009. Karl-Erik Larsson kan ha

motiverat det med att han inte fick något material men han hade inget material själv.

Revisorn hade gjort en anmälan om försenat bokslut för år 2007. Det gjorde honom

ledsen och orolig eftersom han hade lagt det ansvaret på LRF och förlitade sig på att

det blev gjort. Han fick aldrig se någon bokföring under den tid som Jan Erik

Einarsson skulle ha skött det. När Karl-Erik Larsson "hoppade av" fick han via Per

Radby kontakt med Hans Pihl. Han var aktuell som revisor i ett par månader men

tog inte uppdraget då han inte fick något material. Därefter kom han i kontakt med

Revisorsringen i Göteborg. I samband med detta gjorde han en anmälan mot sig

26


själv. Han lägger en stor del av skulden för det som hände på Jan Erik Einarsson.

Jan Erik Einarsson var under en period registrerad som VD i bolaget. Drakabygget

hotade med att fortsätta bolaget i konkurs om inte Jan Erik Einarsson kom in. Det

kan ha varit en del underlag från till exempel Bendt Bil som saknades för

räkenskapsåret 2008. Jan Erik Einarsson kom in ett par dagar i veckan och hämtade

all post och liknande och tog hem det. Det var fortfarande rörigt efter

räkenskapsåren 2006 och 2007 och den sammanblandning som funnits var inte

åtgärdad. Det stämmer att det inte ingavs någon årsredovisning för räkenskapsåret

2008. Den upprättades först i februari 2010. Anledningen till det var att han trodde

att Jan Erik Einarsson hade gjort bokföringen. Han såg inte allvaret i det hela

2009

Torsten Jönsson fanns kvar i bilden i vissa sammanhang under 2009. Det är möjligt

att det fattades underlag för november-december 2009. Den hyresfaktura på

l 875 000 kr som finns för år 2009 är en riktig faktura som är utställd från hans

enskilda näringsverksamhet till bolaget. Han vet inte om den betalades. Han vet

inte vilka belopp som hade tagits ut i hyra de tidigare åren men han har tidigare sett

belopp på 4-500 000 kr. Det har de som ansvarat för bokföringen bestämt. Han har

inte gjort något i skatteundandragande syfte. De fordringar på Euro Finans som

dubbelförts är en bokföringsteknisk sak som han inte har några kommentarer till.

Han har inte varit involverad i det och han har inte tjänat på det. Det har varit

diskussioner kring hur det kunde gått till. När Revisorsringen kom in hade de möten

men han ifrågasatte aldrig hur de arbetade. Han har trott att de tjänster han har hyrt

in har skött den biten. Det fanns ingen anledning att få det att se ut som att företaget

hade mer intäkter än det hade. Den fordran på 3,4 miljoner som finns bokförda på

observationskontot är inte pengar som har kommit honom till godo. De har på något

sätt använts i bolagets verksamhet och han kan inte svara på varför det blivit fel. En

del av fordran kan vara utbetalt till olika personer. Det är ytterst hans fel att det inte

finns underlag men han har inte gjort något fel medvetet.


2010

Under 2010 var det Revisorsringen som skötte bokföringen. Det fanns inte mycket

verksamhet i bolaget under 2010. Det fanns inga lönekostnader och inte mycket

verksamhet utan bara någon faktura. Under våren försvann nästan alla klienter.

Verksamheten tynade bort. En del av orsaken till att inget bokfördes och att ingen

årsredovisning upprättades kan vara att bolaget inte betalade sina skulder. En annan

anledning kan ha varit att man inte kunde färdigställa räkenskapsåret 2009.

Den enskilda näringsverksamheten

Det stämmer att ingen bokföring upprättades under 2008-2010. Revisorsringen

skulle sköta bokföringen även för den enskilda verksamheten under 2008-2010 men

kunde inte göra det förrän man färdigställt arbetet med bolagen. Det fattades pengar

även där och det drog ut på tiden. Innan hade ansvaret för bokföringen i den

enskilda näringsverksamheten legat på LRF och därefter på Jan Erik Einarsson som

hade hand om de pappren. Bolaget och den enskilda verksamheten hörde ihop och

Revisorsringen ville upprätta bokslutet för bolaget innan den enskilda

näringsverksamheten. Han tror att bokföring gjordes till en viss del för den enskilda

näringsverksamheten men inte något bokslut. Den enskilda näringsverksamheten

var inte så omfattande. Där fanns hyresavier, elkostnader och liknande samt lånen

på LE Bank. Det skedde en del in- och utbetalningar på den enskilda

näringsverksamhetens konton men inte så många. För 2008 fick de betalt för

arrendeskulder genom att man betalt LF Banks och landshypoteks lån. Den

återlagda nybyggnadskostnaden hade att göra med en kredit på bolaget.

Drakabygget kunde ge kredit till bolaget men inte till honom. Därför bokfördes det

på bolaget. Det blev en miss. Den nerbrunna fastigheten fördes på bolaget där även

försäkringsersättningen gick in. Bidragen från statens jordbruksverksamhet mätte

Kronofogdemyndigheten ut innan de kom in på kontot och därför har de inte heller

tagits upp.

28


Mened

Krister Andersson har inte velat svara på frågor kring reversfordringarna.

Åklagaren har i anslutning till förhöret åberopat delar av förhör med Krister

Andersson som hållits den 29 maj 2014. Krister Andersson har uppgett att han inte

har några kommentarer till det han sagt i polisförhöret.

Torsten JönssonHan arbetar som redovisningskonsult och har gjort det sedan 1969. Han har hela

tiden varit knuten till LRF konsult. Han har huvudsakligen arbetat mot

småföretagare, lantbrukare och liknande. Han kom i kontakt med Styrmansgården

AB i princip från företagets start. LRF: s uppdrag innefattade att utföra den löpande

redovisningen, göra bokslut och upprätta deklarationer. Detta gällde både i bolaget

och i den enskilda verksamheten från år 2006 och framåt. De gjorde inte revision

vilket utfördes av valda revisorer. Uppdraget fungerade som så att Krister

Andersson lämnade in handlingar till dem med kontoutdrag från banken varefter de

upprättade den löpande bokföringen. Faktureringen sköttes oftast genom att Krister

Andersson antingen ringde till LRF eller lämnade in en lista på vilka som skulle

faktureras. LRF upprättade fakturor som skickades till Euro Finans i Lund. Krister

Andersson kom till dem ungefär en gång i månaden i samband med

momsredovisningen. Det material som LRF fick in var bristfälligt. När de stämde

av de kvitton och fakturor som de fått in mot kontoutdrag fanns det uttag som inte

kunde verifieras. Det saknades underlag för betalda fakturor. De var i kontakt med

Krister Andersson angående detta men de kunde inte hitta någon bra förklaring.

Han kommer inte ihåg om Krister Andersson kontaktades varje gång det saknades

underlag men de hade en löpande dialog. Han kommer inte ihåg om han fick klart

för sig att det förts poster på avräkningskontot först vid bokslutet eller innan

bokslutet. Det var både han och en medarbetare som heter Maria som hade kontakt

med Krister Andersson. Han hoppas att Krister Andersson förstod innebörden av

29


bristerna. Han har en känsla av att bristernas omfattning blev större och större trots

diskussionerna som fördes. På grund av de stora bristerna och att de hade fordringar

på Styrmansgården som inte betalades kunde de inte fortsätta sitt uppdrag. Som

seriöst redovisningsföretag kan de inte lämna ifrån sig material som inte är

tillförlitligt. På grund av bristerna kunde man inte bedöma bolagets ställning. Hans

bedömning är att felen berodde på att det inte fanns underlag.

Det var han som skötte bokslut och det var i huvudsak Maria som hade hand om

månatliga skattedeklarationer. Det kan ha varit så att Krister Andersson ibland skrev

under dessa in blanco. De upprättade lönespecifikationer men betalade inte ut några

löner. De hade inte fullmakt för några konton. Krister Andersson rapporterade

löneunderlagen till dem. Han vet inte hur bolagets betalningar gick till. Det är

möjligt att Bosse Reinholdsson skötte dem. Han vet inte hur mycket skulder bolaget

hade till LE Bank.

Krister Andersson skötte betalningarna med hjälp av någon som heter Jan Erik

Einarsson. Han vet inte om Krister Andersson hade hjälp av någon på banken. Han

känner Bosse Reinholdsson som jobbar på LE Bank. De talades vid när han stämde

av bankens fordringar på bolaget. Det fanns ingen uppgörelse dem emellan. Han

kommer inte ihåg att något material skickades från LRF till Bosse Reinholdsson.

Han minns inte när Jan Erik Einarsson kom in i bolaget. Det kan ha varit till år

2008. Avsikten var att denne skulle styra upp verksamheten. Han minns inte vem

som tog initiativet till att ta in Jan Erik Einarsson. Lantmännen hade fordringar på

Styrmansgården och ville att Jan Erik Einarsson skulle komma in i bolaget. Han tror

att Jan Erik Einarsson gjorde så gott han kunde och som han kommer ihåg det

skedde en liten förbättring. Han och Jan Erik Einarsson talades vid några gånger

men han minns inte i vilka sammanhang.

Under 2006 och 2007 hade han kontakt med revisorn Karl-Erik Larsson. Karl-Erik

Larsson är den revisor som LRF brukar samarbeta med. Den tidigare revisorn hade

30


han ingen kontakt med. Vid mötet i september 2008 deltog han, regionchefen

Håkan Göransson, Krister Andersson och antagligen Jan Erik Einarsson. Mötet

hölls dels för att peka på de brister som fanns och dels för att LRF hade fordringar

på bolaget. Han hoppas att Krister Andersson förstod allvaret i situationen vid

mötet. Efter mötet upprättade de bokslut för 2007 och därefter avslutade de

uppdraget. De upprättade ingen kontrollbalansräkning. Han vet inte varför.

Aktiekapitalet var nog egentligen förbrukat sedan en längre tid tillbaka. Han vet inte

om någon annan än Krister Andersson hade något intresse av att driva

verksamheten vidare.

Anledningen till att bokslutet för 2006 dröjde så länge som till oktober 2007 var

dels att materialet var bristfälligt och att han inte kunde göra något innan LRF fick

betalt. Detta visste Krister Andersson om. Det var han som skötte bokslutet. Det

som sägs inledningsvis i bokslutskommentaren är korrekt. Ett flertal bilar och

mopeder fanns kvar i ägarregistret trots att de sålts. Det var företagsledaren som

gjorde inventeringen. LRF skickade ut inventeringslistor. Förutom lagertillgångar så

fanns det lite djur och produktlager i bolaget. Leverantör s skulder fanns uppbokade

som oreglerade och enligt Krister Andersson var de betalda. Det fanns dock inget

underlag för det. Även det som skrivs i bokslutskommentaren för 2007 års bokslut

är riktigt. Ingen förändring till det bättre hade skett vid 2007 års bokslut. Det är

riktigt att det fanns en fordran på Krister Andersson på drygt en miljon kronor där

det fattades underlag. De gjorde vissa avstämningar baserat på muntliga uppgifter

och en del handlingar kom fram i efterhand. De ringde runt till vissa leverantörer,

exempelvis Bendt Bil. Då visade det sig att vissa betalningar var gjorda. Om det

finns tveksamheter bokför LRF en fordran, i värsta fall en lönefordran. Om det inte

finns underlag ser det därför ut som att företagsledaren tar ut pengar. Han

uppfattade Krister Andersson som en "oförbätterlig slarver". LRF hade

genomgångar med Krister Andersson angående vad han skulle göra och vad hans

ansvar var. Om det var någon som ville ha betalt tog Krister Andersson pengar där

31


det fanns tillgångar. Krister Andersson hanterade företagskontot och som han

förstod det gjorde Bosse Reinholdsson inget utan uppdrag från Krister Andersson.

LRF skötte även den enskilda näringsverksamheten fram till och med år 2007. Efter

2007 har de inte skött varken den enskilda näringsverksamheten eller bolaget. Felet

som LRF gjorde var att det inte lämnade uppdraget tidigare än så.

Karl-Erik LarssonHan blev godkänd revisor 1984 och har arbetat som revisor sen dess. Sedan 1992

driver han eget företag. Han har haft en hel del uppdrag åt LRF. Han kom i kontakt

med Styrmansgården via LRF. Uppdraget gällde räkenskapsåren 2006 och 2007.

Han fick materialet för 2006 på hösten 2007. Det fanns väldigt stora brister i

materialet. Framförallt saknades underlag för transaktioner. Det hade skett påtagligt

stora korrigeringar vid upprättandet av bokslutet. Det fanns egentligen inte något

underlag. Han anmärkte på att det fanns stora brister i intern kontroll. Det hade inte

skett några avstämningar under året. Beloppsmässigt var bristerna väldigt stora. Det

gick inte fastställa balans- eller resultaträkningarna med någon form av säkerhet.

Han hade i första hans kontakt med redovisningskonsulten Torsten Jönsson. De

hade samma uppfattning. Torsten Jönsson hade haft stora svårigheter att få ihop ett

bokslut på grund av bristande underlag. Han fick uppfattningen att det skedde

rättningar i samarbete med Krister Andersson i samband med bokslutet. Han har

skrivit ett revisors-PM där de brister som han har iakttagit framgår. Bristerna

berodde främst på bristande underlag. Det gick inte att verifiera. Trots bristerna

tillstyrkte han ansvarsfrihet. Det är en avvägning man får göra. Om man inte

tillstyrker ska man vara helt säker på att det är ekobrott. Han övervägde att inte

tillstyrka ansvarsfrihet men han vägde in Krister Anderssons syfte i bedömningen.

Räkenskapsåret 2007 var minst lika illa som räkenskapsåret 2006. Det gick inte att

verifiera varken resultat- eller balansräkning på något sätt. Han upprättade ett

revisors-PM. Bristerna som påtalas där beror främst på bristande underlag. Det hade

32


inte skett någon förbättring sedan 2006. Han hade en träff med Krister Andersson i

september 2008 på hans och LRF:s initiativ. Då fanns det eftersläpningar i

bokföringen från 2007 som skulle rättas till. Man kunde inte fastställa bolagets

ställning eller resultat efter den bokföringen. De pratade om det stora problemet

med sammanblandning mellan bolagets och den privata ekonomin samt om

förbjudna lån. Han anmärkte på att det inte upprättats någon kontrollbalansräkning

trots att aktiekapitalet var förbrukat. Han vet inte varför det inte gjordes. Vid mötet

krävde LRF bättre underlag om de skulle fortsätta uppdraget. Både han och

redovisningskonsulten påtalade bristerna som fanns. Han tror att Krister Andersson

fick klart för sig hur akut läget var och konsekvenserna av detta. Han kunde skönja

en vilja att förbättra sig från Krister Anderssons sida men så blev det inte. Han

berättade att han var tvungen att rapportera till ekobrottsmyndigheten vilket han

också gjorde i november. Jan Erik Einarsson kom in för att hjälpa Krister

Andersson med redovinsingen. Han vet inte vem som tog initiativet till detta. Han

fick indikationer på att det skulle lösa sig när Jan Erik Einarsson kom in. Han

träffade bara Jan Erik Einarsson vid mötet men han fick ett positivt intryck av

honom. Han vet dock inte om han är kompetent eller inte.

Han uppfattade det som att Krister Andersson inte hade någon ambition att sköta

bokföring eller liknande. Han ansåg att Krister Andersson behövde anlita hjälp med

detta. Han vet inte vem som betalade ut löner och fakturor. Bolaget var egentligen

på obestånd redan 2006 men gick inte i konkurs förrän 2010. Han vet inte hur

mycket skulder bolaget och Krister Andersson hade till LF men han tror att LF bank

var huvudsakliga fordringsägare. Han vet att det fanns många

betalningsanmärkningar och att det skedde mycket betalningar in blanco. Enligt

Torsten Jönsson förekom kontakt med Krister Andersson löpande. Som framgår av

hans revisors-PM var vissa poster osäkra på grund av att det saknades underlag.

Underlag saknades även från året innan varför ingående post var osäker. När en post

är osäker kan fordran vara värd hela beloppet eller noll. Han kan bara göra

bedömningen att det är en osäker post. Posten kan vara hur fel som helst eller rätt.

33


Han frånträdde uppdraget som revisor i september 2009. Orsaken var att han inte

hade fått något material från 2008. Han fick indikationer från redovisningskonsulten

på att det inte fanns något material från 2008. Han har fått information om att det

var Jan Erik Einarsson som skötte bokföringen då.

Jan Erik Einarsson AmilénHan är i grunden utbildad lärare och har arbetat tolv år inom kommunen. Under

2000-talet studerade han vidare och läste då in en pol mag., en fil mag. samt tre

terminer företagsekonomi. Han tog examen 2010. Han fick kontakt med

Styrmansgården via Örkelljunga Lantmän. Syftet var att Krister Andersson skulle

ha en partner som kunde vara rak och tydlig. Hans bild är att de hade haft affärer

som hade lett fram till skulder mellan Örkelljunga Lantmän och Styrmansgården

och att Örkelljunga Lantmän därför ville ha in honom på en position nära Krister

Andersson för att vända bolaget och ta tillvara deras fordringar. Han hade ingen

plats hos Örkelljunga Lantmän men de ville komma med på betalningslistan. Han

tror att han tillsattes främst på grund av sin förmåga att forska och ta reda på hur

saker förhåller sig och inte på grund av hans redovisningskunskaper. Han tror att

han kom in i bolaget 2008. Han och Krister Andersson träffades första gången på

golfrestaurangen i Våxtorp tillsammans med Per Radby och därefter på mötet i

september 2008 där han, Krister Andersson, Torsten Jönsson, Karl-Erik Larsson,

Håkan Götesson och möjligen Per Radby närvarade.

Hans roll var att vara ett stöd för VD och företagsledning så att de kunde styra upp

den bristfälliga redovisningen. Det var i det läget inte avgjort vem som skulle sköta

bokföringen. Han tog på sig uppdraget att sköta pärmar och samla material. Han

började senare göra grundbokföring. Han skulle dock inte slutföra bokföringen. I

början av hans uppdrag förflyttades någon uppgift från LRF. Det var svårt att göra

bokföringen för det var otydligt och svårt att verifiera. Han använda sig av Visma

SPCS. Det var inte så många konton som fanns i verksamheten. Det var

34


fordonskostnader, behandlingsrelaterade kostnader och interna kostnader mellan

Krister Andersson och bolaget. Han har haft två egna företag där han skött

grundbokföringen. Han och Krister Andersson diskuterade svårigheterna varje gång

de sågs och det blev stundvid förbättringar men ändå inte problemfritt. Det slutade

med att han inte klarade sin uppgift. Han fick inte ihop materialet till bokslutet

2008. Då lämnade han allt material till Krister Andersson som tog det vidare till ett

mer kvalificerat företag som hette Bokföringsringen eller något liknande. Det var

material för 2008 och delar av 2009 som överlämnades. Han och Krister Andersson

skrev papper på att de hade delat ansvar för att bokföringen misslyckats. Det

stämmer inte att Kronofogdemyndigheten var inblandade vid överlämningen av

materialet. Han har inte kontrollerat hur han fick ersättning för uppdraget men han

tror att han fakturerade någon liten del vid nyår. Under 2008 och 2009 gick den

enda ersättningen han fick till hans son. Han har annars inte mottagit någon

ersättning. Som han minns det skulle LRF sköta bokslutet för 2008 men avsade sig

uppdraget. Han vet inte vem som därefter fick uppdraget.

När han kom in i verksamheten hade den pågått länge. Han lutade sig mot den

information han hade fått av Torsten Jönsson. Han uppfattade att det fanns en

sammanblandning mellan de privata affärerna och bolagets affärer. Han minns inte

att det förekom någon sammanblandning mellan bolaget och den enskilda

verksamheten på bankkontona. Fastigheter som Krister Andersson ägde privat

upprättades vid bokslut som en kostnad på Styrmansgården. De fakturor som de

hade medel att betala betalade han via bankdosa. Han skötte alla betalningar. Han

upprättade löneunderlag, betalade in sociala avgifter och liknande samt upprättade

fakturor till Kriminalvården och Socialförvaltningen. Han hade ingen personlig

kontakt med klienter. Det skötte Krister Andersson. Han hade inget att göra med

bokföringen av den enskilda verksamheten. Ibland kunde han betala någon räkning,

men det var allt. Han känner inte igen namnet kontor Avenue eller att bolaget

skulle ha engagerat sig mot något företag i England. Bosse Reinholdsson var en

nyckelperson. När det blev stora likviditetsproblem kunde Bosse Reinholdsson

35


hjälpa till med att belåna någon fastighet. Han tror inte att Bosse Reinholdsson

betalade några löpande fakturor. Möjligen kan Bosse Reinholdsson ha betalat någon

stor, akut faktura där han samtidigt beviljade kredit.

Kjell ErikssonHan är sedan 1987 revisor på Revisorsringen i Göteborg. Han arbetar med mindre

företag. En person som heter Jonas Martin kontaktade honom och frågade om de

kunde hjälpa till i ett bolag där det fanns problem med redovisningen. Han tror att

det var i oktober eller november 2009. Han och Richard Karlgren som också skulle

hjälpa till med redovisningen åkte och träffade Krister Andersson och en person till

på en gård. De kom fram till att de skulle åta sig att hjälpa till med att få ordning på

bokföringen och ta fram redovisning för räkenskapsåret 2008. De kom fram till att

om styrelseledamoten själv gjorde en anmälan till ekobrottsmyndigheten fanns det

inget som hindrade att de åtog sig uppdraget. Rickard Karlgren och den andra

personen kom upp på deras kontor och lämnade över materialet. Han vet inget om

att det skulle varit problem med överlämnandet. Han minns inte om materialet var

fullständigt eller om det saknades uppgifter. De hjälpte till att färdigställa

bokföringen för 2008. Han vet inte så mycket för han var inte inblandad i själva

bokföringen. Sten Sture Johansson reviderade och han hjälpte till med att upprätta

revisionsberättelsen. Han har ingen uppfattning om hur det såg ut räkenskapsåret

2009 eftersom han inte var engagerad i den bokföringen heller. I sina anteckningar

har han sett att de avsade sig uppdraget sommaren 2010. Då hade de inte fått betalt

för sitt arbete. Revisorsringen fick underlag för att göra deklarationer för den

enskilda näringsverksamheten men han tror inte att det slutfördes. Han vet väldigt

lite om den enskilda verksamheten men han tror att det saknades underlag bland

annat gällande arrendeintäkter och förbjudna lån. Han har ingen uppfattning av hur

mycket underlag som saknades. Han har någon minnesbild av att det fanns ett

excelark där man hade gjort anteckningar och att de började stansa om detta.

36


Lars ErikssonHan arbetar sedan 2010 som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten. Tidigare har han

arbetat på Skatteverket som skattebrottsutredare och skatterevisor och på KPMG

som extern revisor. Hans uppdrag har varit att sammanställa de granskningar som

har gjorts av bolaget och att göra en bedömning av bristerna och felaktigheterna i

bokföringen. Det material som han har sammanställt är Skatteverkets revision och

PM, Karl-Erik Larssons revisionsberättelser, Torsten Jönssons PM och

kommentarer, konkursförvaltarens utredning, den anlitade ekonomen Michael

Johanssons PM och uppgifter från bolagsverket. Av hans sammanställning framgår

att det under räkenskapsåren 2006-2009 har funnits räkenskaper men det saknas

redovisning och bokslut. För räkenskapsåret 2010 finns det delvis verifikationer

men det saknas för tiden efter februari.

För räkenskapsåret 2006 är hans bedömning att de brister som finns gör att man

utefter bokföringen inte kan huvudsakligen fastställa bolagets ställning. Det som

finns i bokföringen måste kunna verifieras med någon form av underlag och om det

inte finns sådant underlag har man inte uppfyllt bokföringslagens krav på verifikat.

Det innebär att man inte kan göra någon bedömning av tillgångsposten och

bokföringsskyldigheten är inte uppfylld. Så är fallet för de flesta poster för

räkenskapsåret 2006.

Samma sak gäller för räkenskapsåret 2007. De balansposter som tagits upp är

bristfälliga då det saknas underlag. Man kan därför inte i huvudsak bedöma bolagets

ställning eller resultat utefter bokföringen. Det har inte så mycket att göra med vad

de verkliga beloppen har varit. Det viktiga är istället vad som har funnits i

bokföringen.

Han gör samma bedömning gällande 2008. Bara posten skuld till delägare utgör ca

50 % av de totala tillgångarna. Den ensam gör att huvudsakskriteriet är uppfyllt.

37


Även för räkenskapsåret 2009 gör han bedömningen att bolagets ställning och

resultat inte huvudsakligen kan bedömas efter bokföringen. Det saknas även årsslut

och årsredovisning.

För räkenskapsåret 2010 saknas bokföring för stora delar av året. Det sista som

finns bokfört är från den 10 maj. Från och med maj fram till konkursen i december

saknas bokföring helt i bolaget.

I ett aktiebolag där det finns en enskild ägare är det vanligt att man har någon typ av

avräkningskonto. När ägaren tillskjuter pengar bokförs det på kontot som en skuld

till ägaren. Ägaren får du också ta ut motsvarande belopp. Summan på

avräkningskontot får dock aldrig bli lägre än noll för då räknas det som ett förbjudet

lån. I Styrmansgården har man bokfört huvuddelen av likvidtransaktionerna via

avräkning skontot utan att utreda vad transaktionerna avsett. I bokslutet har man

försökt utreda vad transaktionerna egentligen avsett men det har inte gått då det har

saknats underlag. Transaktionerna skulle egentligen bokförts på ett

observationskonto där man ska bokföra allt som saknar underlag.

Angående den enskilda näringsverksamheten har han skrivit ett PM om de

iakttagelser som han gjort. Det saknas all form av räkenskap för räkenskapsåren

2008 - 2010. Det finns ingen grundbok, huvudbok eller årsbokslut. Det har

förekommit verksamhet under 2008-2010. Hans slutsats är att någon bokföring inte

har upprättats under räkenskapsåren 2008-2010 för den enskilda verksamheten.

Skriftlig bevisning

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat den bevisning som framgår av

stämningsansökan, bilaga l, och som redogjorts för under sakframställan.

38


DOMSKÄL

Åtalspunkt l

I målet är följande klarlagt. Krister Andersson har varit ensam ägare och

styrelseledamot i Styrmansgården under den tid som åtalet avser. Han har därmed

varit ytterst ansvarig för att bolagets bokföring sköttes i enlighet med

bokföringslagen.

Tingsrätten kommer nedan att pröva om rekvisiten för bokföringsbrott är uppfyllda

för vart och ett av räkenskapsåren som åtalet avser. Först bedömer tingsrätten om de

enskilda påstådda bristerna i bokföringen är styrkta och därefter behandlar

tingsrätten övriga förutsättningar för bokföringsbrott d v s om huvudsakrekvisitet är

uppfyllt och Krister Anderssons ansvar i subjektivt hänseende.

Bokföringsbrott räkenskapsåret 2006

Bristande verifiering avseende i bokslutet bokförda poster

Enligt 5 kap l § bokföringslagen ska affärshändelser bokföras på ett sådant sätt att

det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka

verksamhetens förlopp, ställning och resultat. Bokföringen ska ske på ett sådant sätt

att det i efterhand går att kontrollera bokförda poster mot verifikationer avseende de

enskilda affärshändelserna. Av 5 kap 6 § bokföringslagen framgår att det för varje

affärshändelse ska finnas en verifikation, om inte något av de två undantagen i

bestämmelsens tredje stycke är för handen. Syftet med att det finns verifikat är att

det ska vara möjligt att identifiera affärshändelsen och kontrollera att den blir

grund- och huvudbokförd samt ingår i den officiella årsredovisningen när sådan

upprättas. Andra syften är att säkerställa att det finns bevis för att en viss

affärshändelse har inträffat och tillförlitlig information om affärshändelsens

innebörd (Prop. 1998/99:130 s 247).

39


Åklagarens påståenden avseende brister i bokföringen för räkenskapsåret 2006

hänför sig till att Krister Andersson inte tillsett att det funnits erforderligt underlag

avseende bokförda maskiner och inventarier till ett belopp om 2 696 359 kr, att det

inte funnits erforderligt underlag avseende en bokförd fordran på Krister Andersson

till beloppet l 327 720 kr, att det inte funnits erforderligt underlag avseende bokfört

varulager till beloppet 412 084 kr och att det inte funnits erforderligt underlag

avseende bokförda skulder till beloppet 2 585 532 kr.

Av utredningen framgår att LRF Konsult genom Torsten Jönsson och annan

anställd skött den löpande bokföringen, bokslut och deklarationer i Styrmansgården

2006 och 2007. Krister Andersson har gjort gällande att han lämnat allt material till

LRF Konsult och att Torsten Jönsson även hämtat material hos honom. Han har

vidare uppgett att Bosse Reinholdsson på LRF Bank skött betalningar, såväl

avseende Styrmansgården som den enskilda näringsverksamheten, och att han gett

underlag även till Bosse Reinholdsson som i sin tur vidarebefordrat materialet till

LRF Konsult. Torsten Jönsson har bekräftat att han fick visst underlag från Krister

Andersson. Han har inte kunnat uttala sig om uppgiften att Bosse Reinholdsson fick

material som vidarebefordrades.

Krister Andersson har vidgått att det kan ha funnits vissa brister men har gjort

gällande att bristerna är att hänföra till det bokföringsupplägg som fanns där pengar

fördes mellan den enskilda firman och bolaget, att han inte känt till bristerna samt

att han förlitat sig på utföraren samt att ansvaret ligger på utföraren.

Av den skriftliga bevisningen, Torsten Jönssons PM och Karl Erik Larssons

revisionspromemoria och kommentarer samt deras muntliga uppgifter har det

framkommit att det fanns brister i bokföringen under 2006. Bristerna avser dels

avsaknad av erforderliga underlag till ett antal poster i balansräkningen vilket gör

att substansen och riktigheten av beloppen inte går att fastställa dels att erforderliga

40


avstämningar inte utförts löpande avseende ett flertal konton. Tingsrätten finner att

det saknas skäl att ifrågasätta trovärdigheten och tillförlitligheten i de uppgifter

Karl-Erik Larsson och Torsten Jönsson lämnat. Det har vidare inte framkommit

något som ger stöd för att LRF Konsult genom Torsten Jönsson medvetet skulle ha

bokfört fel eller utelämnat några verifikat.

När det gäller maskiner och inventarier så har Torsten Jönsson uppgett att bolagets

innehav av bilar och mopeder enligt anläggningsregistret inte stämde med

vägregistret och att försäljningar redovisades genom muntliga uppgifter från Krister

Andersson. Av Karl-Erik Larssons Revisors-PM framgår vidare att substansen i

värdet inte går att säkerställa då det saknas underlag. Tingsrätten finner att

åklagaren har styrkt att bokslutsposten avseende maskiner och inventarier är

bristfälligt verifierad. Hur stor del av bokföringsposten som saknat verifikat går

dock inte att bedöma. Det är därmed inte visat att det saknats underlag för posten i

den omfattning som krävs för att det objektivt sett ska vara fråga om ett

bokföringsbrott.

När det gäller fordran om l 327 720 kr så har Karl-Erik Larsson uppgett att det

saknas avtal eller kontrakt och att det inte går att göra någon verifiering av

bokslutsposten. Krister Andersson har uppgett att han inte lånat några pengar från

bolaget och att det varit ett bokföringstekniskt upplägg från bokföraren att bokföra

på detta sätt. Tingsrätten finner att åklagaren genom Karl-Erik Larssons uppgifter

har visat att det saknats erforderligt underlag för den angivna posten.

Avseende varulagret har Karl-Erik Larsson uppgett att lager djur minskat under året

och att det finns avvikelser mot inköpsfakturor varför lagrets värde inte kan

fastställas med rimlig grad av säkerhet. Mot bakgrund av dessa uppgifter finner

tingsrätten att åklagaren visat att det brister i verifieringen. Hur stor del av

bokföringsposten som saknar verifikat går dock inte att bedöma. Det går därmed

41


inte heller att göra någon bedömning av om det föreligger objektivt sett föreligger

ett bokföringsbrott.

När det gäller skulder så finns det enligt Karl-Erik Larsson en osäkerhet kring lån

om 365 000 kr som enligt uppgift skulle vara betalt l december 2006 men enligt

bokföringen har ingen amortering gjorts under året. Det föreligger vidare osäkerhet

om vilka amorteringar som skett på fyra avbetalningskontrakt för bilar uppgående

till 620 532 kr. Enligt kontoutdrag borde skulden för bilarna vara 14 794 kr mindre.

Lånet i bank har minskat med l 900 000 kr vilket förmodligen är amortering av lån

på fastighet som sålts. Enligt revisorn stämmer inte lånesaldona. Mot bakgrund av

det anförda finner tingsrätten att åklagaren visat att det brister i verifieringen av

bokförda skulder uppgående till 14 794 kr och även avseenden lånet i bank. När det

gäller övrig osäkerhet som revisorn gett uttryck för så anser tingsrätten inte att det

går att dra några säkra slutsatser av i vilken omfattning det brister i verifieringen

avseende bokförda skulder varför åtalet i denna del inte är styrkt.

Löpande avstämningar

Åklagaren har vidare påstått att Krister Andersson inte tillsett att erforderliga

avstämningar utförts löpande avseende ett flertal konton såsom konton för likvida

medel t ex checkkontot till ett belopp om 3 026 153 kr.

För att bokföringen ska kunna utgöra det informations- och beslutsunderlag som är

syftet krävs att bokföringen stäms av löpande. Hur ofta det måste ske får avgöras

med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Avstämningarna ska

dokumenteras och bör göras enligt fasta rutiner (se Andersson m.fl. Bokföringsbrott

och bokföringslagen, 3:e uppl. s 140).

Karl-Erik Larsson har i sitt PM uppgett att företaget helt saknar rutiner för

avstämning av bank- och checkkontot. Alla utbetalningar under året har bokförts via

42


ägarens avräkningskonto. Mycket väsentliga belopp har bokförts på detta konto i

samband med bokslutet. Verifikationskedjan från ver. 483 till 536 är sådana att

utgångssaldot före ver. 483 var 3 026 153 kr och nernollning gjorts på de sista

posterna genom uppbokning av lön till ägaren och sambo. Tingsrätten finner att det

genom Karl-Erik Larssons uppgifter är visat att erforderliga avstämningar inte har

skett i bolaget. Om detta varit en, som Krister Andersson uttryckt det,

bokföringsteknisk åtgärd påverkar enligt tingsrätten inte frågan om det är fråga om

ett bokföringsbrott i objektiv mening men kan påverka hur hans ansvar ska bedömas

vilket tingsrätten utvecklar nedan.

Tingsrätten finner sammantaget att de brister i bokföringen som tingsrätten ovan

funnit styrkta under 2006 varit så omfattande att rörelsens förlopp, resultat eller

ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av den.

Ska Krister Andersson dömas för brott?

Den omständigheten att bokföring s arbetet uppdragits åt en bokföringsbyrå befriar

inte en styrelseledamot från skyldigheten att sörja för att bokföringen fullgörs i

överensstämmelse med lag men den kan påverka frågan om uppsåt och oaktsamhet.

När det gäller frågan om Krister Andersson har haft uppsåt eller varit oaktsam till

bristerna i bokföringsskyldigheten detta räkenskapsår gör tingsrätten följande

överväganden. Det yttersta ansvaret för bokföringen har åvilat Krister Andersson

som ensam ägare och styrelseledamot. Krister Andersson är den som har haft

kontakt med bokföraren och han är även den som huvudsakligen försett denne med

underlag. Torsten Jönsson har uppgett att han löpande påpekat för Krister

Andersson att det saknades underlag men att det inte skedde någon förbättring.

Krister Andersson har medgett att Torsten Jönsson påpekat att det saknades

underlag och att han tagit del av Torsten Jönssons kommentarer från oktober 2007

och att han även läste revisionspromemorian. Torsten Jönsson har uppgett att han är

43


osäker på när Krister Andersson blev uppmärksammad på bristerna och när denne

förstod allvaret. Krister Anderssons uppgift om att en person på LF Bank utfört

transaktioner mellan bolaget och den enskilda näringsverksamheten och även

mottagit verifikat från honom är inte vederlagd utan får godtas. Mot bakgrund härav

och då Krister Andersson anlitat bokföringshjalp som han inte haft skäl att

ifrågasätta finner tingsrätten inte att det är visat att Krister Andersson agerat

uppsåtligen eller av oaktsamhet avseende de bokföringsbrister som tingsrätten

funnit styrkta. Tingsrätten finner därför vid en samlad bedömning att åtalet i denna

del inte är styrkt.


Åklagaren har påstått att Krister Andersson gjort sig skyldig till bokföringsbrott

genom att inte bokföra uppkomna reversfordringar om sammanlagt 946 000 kr.

Åklagaren har åberopat reversfordringar uppgående till sammanlagt 946 000 kr och

undertecknade av Thomas Gliicksman. Det har av utredningen framkommit att

dessa rev ers fordringar åberopats av Krister Andersson i en skatteprocess som inletts

efter att han blivit skönstaxerad. Det har vidare framkommit att reversfordringarna

inte tillmättes inte någon betydelse i skattemålet. Krister Andersson har inte velat

uttala sig om reversfordringarna och Thomas Gliicksman är inte hörd i målet.

Åklagaren har åberopat delar av polisförhör med Krister Andersson. Tingsrätten

finner att det föreligger sådana tveksamheter när det gäller reversfordringarna att

det vid en samlad bedömning inte genom utredningen är visat att de skulle ha

bokförts i bolaget. Åtalet i denna del är därför inte styrkt.

Åklagaren har vidare påstått att bokförda leverantör s skulder om l 793 722 kr och

bokförd skuld till delägare och delägares närstående till beloppet 2 562 143 kr har

saknat erforderligt underlag. Revisorn Sten-Sture Johansson har lämnat en s.k. oren

revisionsberättelse för detta räkenskapsår. Av revisionsberättelsen, som är daterad

den 4 februari 2010, framgår att han inte företetts underlag som verifierar

44


existensen i balansposterna lån till delägare eller till delägares närstående och

leverantörs skulder. Tingsrätten finner att det genom dessa uppgifter är visat att det

saknats erforderligt underlag i dessa delar.

Av utredningen är det vidare visat att bokföringen för perioden 17 juni 2008 - 31

december 2008 upprättats först den 18 januari 2010. Då bokföringen upprättats för

sent har åklagaren styrkt sitt påstående i denna del.

Tingsrätten finner att det är uppenbart att huvudsaksrekvisitet är uppfyllt för detta

räkenskapsår.

Krister Andersson har uppgett att Jan Erik Einarsson haft hand om bokföringen

detta år och att han trodde att den upprättades. Mot bakgrund av vad som

framkommit om bristerna före detta räkenskapsår, Karl-Erik Larssons

revisionspromemorior och dennes PM, samt det möte som hållits den l september

2008, i förening med Torsten Jönssons skriftliga och muntliga uppgifter finner

tingsrätten att Krister Andersson måste ha känt till bristerna och att de i huvudsak

var att hänföra till honom. Han har därmed haft ett ansvar att förvissa sig om att

bokföringen sköttes. Att han trodde att Jan Erik Einarsson skötte bokföringen kan

inte frita honom från ansvar. Tingsrätten finner att åklagaren har visat att Krister

Andersson i vart fall har varit likgiltig till om han åsidosatt bokföringen på det sätt

som tingsrätten funnit utrett och att han därför ska dömas för uppsåtligt

bokföringsbrott. Att Krister Andersson gjort en egen anmälan till EBM påverkar

inte denna bedömning.


Av Skatteverkets revisionspromemoria framgår att det på ÖB S-kontot debiterats

totalt 4 607 000 kr och krediterats l 154 000 kr. På detta konto har således

45


transaktioner där det saknas underlag för ca 3 400 000 kr bokförts. Tingsrätten

finner att det härigenom är visat att den brist åklagaren gjort gällande föreligger.

Åklagaren har påstått att intäkter om 4 000 000 kr dubbelbokförts. Av

revisionspromemorian framgår att intäkter om 4 000 000 redovisats för högt. Detta

vinner även stöd av vad Michael Johansson skrivit i sitt PM angående felaktigt

bokförda intäkter från Euro Finans AB. Tingsrätten finner att åklagaren genom

utredningen har visat att intäkter om ca 4 000 000 kr dubbelbokförts.

Av utredningen framgår att det finns en hyresfaktura för 2009 om l 875 000 kr som

borde ha bokförts men som inte bokförts.

Av utredningen framgår vidare att bokföringen för perioden l januari 2009 - 31

oktober 2009 upprättats först från den l mars 2010 och att det inte upprättats någon

bokföring för det återstående räkenskapsåret. Åklagaren har styrkt sin talan i denna

del. Det är vidare visat att årsredovisningen upprättats förs den 4 februari 2010

vilket är för sent.

Redan det förhållandet att en årsredovisning är försenad medför att

huvudsaksrekvisitet anses uppfyllt (jfr NJA 2004 s 618). Därtill kommer att

åsidosättandet avsett sen bokföring och bristande verifiering till betydande belopp.

Tingsrätten finner därför, även beträffande detta räkenskapsår, att

huvudsaksrekvisitet är uppfyllt.

Tingsrätten finner att Krister Andersson måste ha känt till bristerna och att han

därför ska dömas för uppsåtligt bokföringsbrott i enlighet med åtalet. Att Krister

Andersson gjort en egen anmälan till EBM förändrar inte denna bedömning.

46



Tingsrätten finner att åklagaren, genom den åberopade utredningen, har styrkt

samtliga påstådda brister för detta räkenskapsår. Huvudsaksrekvisistet är uppfyllt.

Krister Andersson måste ha varit medveten om bristerna och ska därför dömas för

uppsåtligt bokföringsbrott i enlighet med åtalet.

Brottens rubricering

Åklagaren har gjort gällande att brotten ska bedömas som grova eftersom

åsidosättandet avsett mycket betydande belopp, gärningarna ingått som ett led i en

brottslighet som utövats systematiskt och skett i skatteundandragande syfte.

Av 11 kap. 5 § andra stycket brottsbalken framgår vilka omständigheter om ska

beaktas vid bedömningen om brottet är grovt, bl. a om åsidosättandet avsett mycket

betydande belopp eller om gärningen ingått som ett led i brottslighet som utövats

systematiskt. Av förarbetena framgår att en helhetsbedömning ska göras där

samtliga omständigheter vägs mot varandra. Det faktum att bokföringsskyldigheten

åsidosatts helt eller till stora delar är en sådan omständighet som kan vara av

betydelse. Bristernas karaktär och betydelse i ekonomiskt eller annat hänseende är

av stor vikt och graden av förslagenhet och planering inverkar på bedömningen.

Som omständigheter som bör leda till att brottet bedöms som grovt anges att

åsidosättandet av bokföringsskyldigheten skett systematiskt under en följd av år

eller att det skett i en rörelse vars verksamhet är av stor omfattning och omsätter

höga belopp (prop. 1981/82:85 s 31).

Bristerna har avsett en verksamhet med en omsättning som år 2006 var drygt 7,5

miljoner kr, 2008 var omsättningen 5,4 miljoner kr, år 2009 var omsättningen i vart

fall 6 miljoner kr och omsättningen de första fyra månaderna 2010 var ungefär

47


700 000 kr. Av Krister Anderssons uppgifter har framkommit att antalet anställda i

bolaget under åren 2006-2010 varit mellan fyra och sju personer.

Det har enligt tingsrätten inte framkommit något i målet som ger stöd för åklagarens

påstående att brotten skett i skatteundandragande syfte. Det har inte heller

framkommit att brotten gett Krister Andersson några ekonomiska fördelar eller att

bokföringsbrotten har präglats av någon föreslagenhet eller vinning. Även om

underlatelsen pågått under en inte obetydlig tid finner tingsrätten inte att det är fråga

om brottslighet som utövats systematiskt (jfr NJA 2012 s 247).

Tingsrätten konstaterar att åsidosättandet har avsett betydande belopp, i vart fall

under 2008 och 2009. Även om det saknas entydig praxis i frågan anser tingsrätten

att beloppen måste anses vara mycket betydande i den mening som avses i l l kap 5

§ andra stycket brottsbalken (jfr Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 5

mars 2012, B 1513-11). Därutöver har årsredovisningarna för 2008 och 2009

lämnats för sent respektive inte lämnats alls och för en kort period 2008 och under

2010 har det inte upprättats någon bokföring alls. Det har vidare under åren 2008-

2010 varit fråga om uppsåtliga bokföringsbrott. Dessa omständigheter gör att

tingsrätten vid en samlad bedömning finner att bokföringsbrotten 2008 och 2009 är

att bedöma som grova.

Övrigt bokföringsbrott är att bedöma som brott av normalgraden.

Åtalspunkt 2

Det är ostridigt att det inte finns någon bokföring för den enskilda

näringsverksamheten avseende 2008-2010. Torsten Jönsson har uppgett att LRF

Konsult bokfört i den enskilda firman till och med 2007. Krister Andersson har

uppgett att han uppfattade att bokföringen sköttes av LRF Konsult eller av Jan Erik

Einarsson. Då det helt saknas bokföring finner tingsrätten att Krister Anderssons

48


uppgift att han trodde att bokföringen sköttes inte framstår som trovärdig. Av den

åberopade utredningen finner tingsrätten att det är visat att de affärshändelser som

framgår av gärningsbeskrivningen borde ha bokförts i den enskilda

näringsverksamheten. Då det helt saknas bokföring för den aktuella perioden har

bokföringsskyldigheten åsidosatts och till följd av det har rörelsens förlopp,

ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av

bokföringen. Krister Andersson ska därför fällas till ansvar för bokföringsbrott

avseende 2008, 2009 och 2010.

Brottens rubricering

När det gäller den enskilda näringsverksamheten så saknas uppgifter om den årliga

omsättningen och om antalet affärstransaktioner i bolaget. Det huvudsakliga syftet

med verksamheten synes ha varit att hyra ut fastigheter till Styrmansgården. Det har

inte framkommit att det varit några anställda i verksamheten. Krister Andersson har

under tre år åsidosatt bokföringsskyldigheten i den rörelse han ansvarade för vilket

är försvårande. Även om det är fråga om en relativt lång period anser tingsrätten

inte att det är fråga om brottslighet som utövats systematiskt och det har inte

framkommit något som ger stöd för att de skett i skatteundandragande syfte. Även

om det synes vara höga belopp så anser tingsrätten inte att det är fråga om så höga

belopp att de oberoende av omsättningen alltid måste anses mycket betydande (jfr

NJA 2012 s 247). Då det saknas uppgift om verksamhetens omsättning anser

tingsrätten inte att beloppen kan anses vara mycket betydande. Tingsrätten anser

vidare inte att det är visat att bokföringsbrotten präglats av förslagenhet eller

planering eller att Krister Andersson fått några fördelar av brotten. Tingsrätten

finner vid en samlad bedömning att brotten inte ska bedömas som grova.

Åtalspunkt 4

Tingsrätten har ovan funnit att det inte är visat att de reversfordringar som

framkommit i samband med skatteärendet skulle ha bokförts i bolaget. Det är

49


därmed inte heller visat att Krister Andersson gjort sig skyldig till mened. Åtalet ska

därför ogillas i denna del.

Påföljd

Åklagaren har yrkat att Krister Andersson ska dömas till fängelse i minst ett och ett

halvt år.

Krister Andersson förekommer, såvitt nu är av intresse, under ett avsnitt i

belastningsregistret. Han dömdes den 14 oktober 2009 för bokföringsbrott till

villkorlig dom med dagsböter.

Av inhämtad personutredning och uppgifter som Krister Andersson lämnat vid

huvudförhandlingen har framkommit att han lever under ordnade förhållanden och

att det inte finns något övervakningsbehov. Han får anses lämplig att utföra

samhällstjänst och har lämnat sitt samtycke till en sådan påföljd.

Krister Andersson ska dömas för sex bokföringsbrott, varav två brott, har

tingsrätten bedömts som grova. Tingsrätten finner att det samlade straffvärdet för

brottsligheten uppgår till tio månaders fängelse. Tingsrätten har härvid beaktat att

Krister Andersson åläggs näringsförbud (se nedan). Grovt bokföringsbrott är ett

artbrott vilket innebär en presumtion för fängelse (se NJA 1999 s 769 och NJA

2000 s 195). Några av brotten har vidare begåtts under prövotid för villkorlig dom

avseende samma typ av brottslighet. Tingsrätten anser att sådana särskilda skäl som

krävs för att frångå normalpåföljden inte har framkommit i målet varför Krister

Andersson ska ådömas fängelse. Tingsrätten bestämmer straffets längd till tio

månader.

50


Näringsförbud

Krister Andersson har bestritt yrkandet om näringsförbud.

Den 2 augusti 2014 infördes en ny lag om näringsförbud (SFS 2014:836). När det

gäller de bedömningar som ska göras i detta mål har dock inga sakliga ändringar av

reglernas innebörd skett. Den nya lagen är därför tillämplig fullt ut.

Den som grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och därvid gjort

sig skyldig till brottslighet som inte är ringa, ska meddelas näringsförbud, om det är

påkallat från allmän synpunkt. Vid bedömningen om näringsförbud är påkallat av

allmän synpunkt ska rätten särskilt ta hänsyn till om åsidosättandet har varit

systematiskt, syftat till betydande vinning eller orsakat betydande skada. Vidare ska

beaktas om näringsidkaren tidigare dömts för brott i näringsverksamhet. Om

personen gjort sig skyldig till brott i näringsverksamhet för vilket det lägsta

föreskrivna straffet är fängelse i sex månader, ska näringsförbud anses påkallat från

allmän synpunkt om inte särskilda skäl talar mot det.

Krister Andersson har befunnits skyldig till brott för vilket det lägsta föreskriva

straffet är fängelse i sex månader. Då det inte framkommit några särskilda skäl som

talar emot det och då Krister Andersson grovt åsidosatt vad som ålegat honom i

näringsverksamheten och gjort sig skyldig till brott som inte är ringa, är enligt

tingsrättens mening ett näringsförbud påkallat ur allmän synpunkt. Han har vidare

tidigare dömts för brott i näringsverksamheten. Yrkandet om näringsförbud ska

därför bifallas. Enligt tingsrättens bedömning kan förbudet begränsas till tre år.

Tingsrätten finner inte att det föreligger skäl att förordna om tillfälligt

näringsförbud.

51


Beslag

Krister Andersson har inte haft något att erinra mot yrkandet.

Yrkandet är lagligen grundat och ska bifallas.

Övrigt

Brottsofferfond

Krister Andersson döms för brott med fängelse i straffskalan. Han ska därför

åläggas att betala avgift till brottsofferfonden enligt lag.

Ersättning till försvararen

Lennart Campenhausen har, utöver ersättning för tidsspillan och utlägg, yrkat

ersättning för 184 timmars arbete.

Åklagaren har i yttrande anfört att Lennart Campenhausen förordnats efter att åtal

väckts och att han anser att det gått relativt enkelt att sätta sig in i ärendet utifrån

åtalet och den bevisuppgift som finns i detta. Jämförelse med den tidigare

advokatens kostnadsräkning och dennes arbete bör göras när ersättningen beslutas.

Åklagaren ifrågasätter även skäligheten av omfattningen an kontakterna med

klienten och anser vid en samlad bedömning att Lennart Campenhausen bör

tillerkännas ersättning för arbete med skäliga 100 timmar.

Lennart Campenhausen har anfört att åklagarens uppfattning om vad som är tvistigt

inte anger normen för försvararens arbete. Som försvarare bör han kunna räkna med

att få ersättning för arbetet med att gå igenom materialet i en förundersökning så

länge han inte borde inse att en sådan genomgång är nödvändig för att tillvara

52


Anderssons intressen. Vad han begärt är skäligt för det arbete som han har fått lägga

ner på förundersökningen som förberedelse för huvudförhandlingen.

En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete,

tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas

med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och

omfattning. Tingsrätten konstaterar att Lennart Campenhausen förordnades som

offentlig försvarare för Krister Andersson den 23 maj 2014 då den tidigare

försvararen advokat Olof Wettermark entledigades. Olof Wettermark begärde och

har tillerkänts ersättning för 163 timmar arbete. Lennart Campenhausen har, som

åklagaren angett, således inte varit med vid förhör och liknande. Mot bakgrund av

målets omfattning och karaktär så anser tingsrätten att det har varit motiverat att

lägga ned en ansenlig arbetstid. Tingsrätten ifrågasätter inte att Lennart

Campenhausen lagt ned angivet antal timmar. Det kan dock inte, vid en samlad

bedömning, anses skäligt att tillerkänna honom ersättning för mer än 140 timmar.

Han ska, när det gäller ersättning för tidsspillan och utlägg, tillerkännas begärd

ersättning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR; se bilaga (DV 400)

Ett överklagande, ställt till Hovrätten för Västra Sverige, ska ha kommit in till

tingsrätten senast den 20 februari 2015.

Åsa Nordlander

I tingsrättens avgörande har rådmannen Åsa Nordlander samt nämndemännen

Gunnar Löfgren, Ulla-Britt Johansson och Ulf Johansson deltagit. Domarna är

eniga.

EKOBROTTSMYNDIGHETEN

Första ekobrottskammaren i GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson

Ansökan om attmnlng

2013-02-11

Sida 1(9)Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12

Ange des» uppgifter v

HMJMSTAD»TINGSRÄTT

2013 -B2- 1 1..*,„„. ftpXsrliLMOBIL. (C AVD.

Halmstads tingsrätt

Box 193301 05 HALMSTAD

ij Do

i INI[M/

id Icontikt med mvndtthetta

Domare 3

Tiare 3

(J^LNgQt 3EöJO|7|6-1 2

LMTBUHomiZj AKTBIL! b

TR mål: B 1076-12Handl.: EKO2

1

Jmiträ. nmimui otft »Ht Mnarno THMlmnn VitoWM

Andersson, Bo GWnm Krister Bo GöranPmonw MMftorgMl TcMon Tofctahov

19680410-4658

Tvärbäck 681 31295 LAHOLMO*K*gMr»v«nfenbud

Advokaten Olof Wettermark, Advokatbyrån Olof Wettermark AB, Vallgatan 21,30242 HALMSTADFitMMMftwtamjii

MOM**»**»

Ansvarsyrkanden m.m.

1. GROVA BOKFÖRINGSBROTT (9000-K2042-11)

Andersson har i Laholm sedan 2002 fram till konkursen i bolaget varitföreträdare, genom att han varit styrelseledamot, för FamiljehemmetStyrmansgården AB, 556593-1234, och därmed varit ansvarig för bolagetsbokföring.

Bolaget försattes i konkurs den 14 december 2010 vid Halmstads tingsrätt

Andersson har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosattbokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen enligt följande:

2006

Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda maskiner och inventarier till beloppet 2 696 359 kr (bilaga173)Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförd fordran på honom själv till beloppet l 327 720 kr (bilaga J 74)

0x4313126 GOTEBORG

Emsl Fontella plats 010-562 93 00

T*I

E-po*

mgistrator.vastraQ|akobrottsmyndigh«ten.se

Första ekobrottskammaren l GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson

Ansökan om cttmnlng

2013-02-11


2007

20Q8

2009

Genom att inte tillse att det funnits erforderligt underlag, såsominventering eller underlag därom, avseende bokfört varulager tillbeloppet 412 084 kr (bilaga 174)Genom att inte tillse att erforderliga avstämningar löpande utförtsavseende ett flertal konton såsom konton för likvida medel, t.ex.checkkontot, till ett belopp om 3 026 153 kr (bilaga 175)Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförda skulder till beloppet 2 585 532 kr (bilaga 176)

- Genom att inte tillse an det runnits erforderliga underlag avseendebokförda maskiner och inventarier till beloppet l 248 389 kr (bilaga33)

- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag för bedömningav en bokförd reversfordran till beloppet l 200 000 kr (bilaga 33)

- Genom att inte tillse att det runnits erforderliga underlag avseendebokförda skulder till beloppet 3 034 555 kr (bilaga 35)

- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda leverantörsskulder till beloppet l 235 249 kr (bilaga 35 och36)

- Genom att inte tillse att erforderliga avstämningar utförts löpandeavseende ett flertal konton såsom konton för likvida medel, t.ex.checkkontot, till ett belopp om minst l 006 689 kr (bilaga 34 och 207)

- Genom att inte bokföra uppkomna reversfordringar om sammanlagt946 000 kr (bilaga J15-141)

- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförda leverantörsskulder till beloppet l 793 722 kr (s. 79 och 87)

- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseendebokförd skuld till delägare eller delägares närstående till beloppet

Genom att inte upprätta bokföringen löpande. Bokföringen för perioden17 juni-31 december har upprättats först från den 18 januari 2010 fr86 och 705)

- Genom att inte tillse att det funnits erforderliga underlag avseende uttagfrån bolaget om cirka 3 400 000 kr (s. 16. 162 och 602)

- Genom att dubbelbokföra intäkter om cirka 4 000 000 kr (s. 17 och602)

- Genom att inte bokföra en arrendeskuld om l 875 000 kr (s.

cU

Första ekobrottskammaren j GöteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson

Ansökan om ttfmnlng

2013-02-11

Sida 3(9}HancUng 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12

- Genom att inte upprätta bokföringen löpande. Bokföringen för periodenl januari - 31 oktober 2009 har upprattats först från den l mars 2010 (s.87 och 705)

- Genom art inte upprätta någon bokföring för perioden l november -3ldecember 2009 (s. J 62)

- Genom att underlåta att inom föreskriven tid, senast 6 månader efterräkenskapsårets utgång, avsluta den löpande bokföringen medårsredovisning för räkenskapsåret som avslutades per den 31 december2008. Årsredovisning har upprättats först den 4 februari 2010 (s. 85)

2010

- Genom att för perioden 2 februari - 31 maj 2010 inte bokföra någrakostnader i verksamheten (s. 1060-1064)

- Genom att för perioden l juni - konkursen den 14 december 2010 intealls bokföra några affärshändelser i verksamheten (s. 1053-1064)

- Genom att underlåta att inom föreskriven tid, senast 6 månader efterräkenskapsårets utgång, avsluta den löpande bokföringen medårsredovisning för räkenskapsåret som avslutades per den 31 december2009 (s. 162)

Till följd av den åsidosatta bokföringsskyldigheten har rörelsens förlopp,ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kunnat bedömas medledning av bokföringen.

Bokföringsbrotten är att bedöma som grova eftersom åsidosättandet avsettmycket betydande belopp, gärningarna ingått som ett led i en brottslighet somutövats systematiskt och skett i skatteundandragande syfte.

Lagrum11 kap S § 2 st brottsbalken

BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda ett flertal av angivnabrister men förnekar brott. (Förhörstid, alla delar, 2-3 timmar)

Vittnesförhör med Torsten Jönsson, anlitad redovisningskonsult, att hörasangående bokföringen och bokföringsrutinerna i FamiljehemmetStyrmansgården AB bl A till styrkande av bristerna under tiden 2006-2008 heltberott på Anderssons eget agerande eller brist på agerande och varförbokföringuppdraget slutligen upphört. (Förhörstid ca 30 min)


Ansökan om tttmnlng

2013-02-11

Sida 4(9)Handling 53Ärande EB-2652-11Handläggare 034-12

Vittnesförhör med revisorn Karl-Erik Larsson att höras om hans iakttagelserangående bokföringen och bokföringsrutinerna i FamiljehemmetStyrmansgården AB för räkenskapsåren 2006 och 2007 bl.a. till styrkande avangivna brister de angivna åren och att dessa berott på Anderssons egetagerande eller brist på agerande. (Förhörstid ca 30 min)

Vittnesförhör med Jan Erik Einarsson, anlitad administrations- ochredovisningskonsult, att höras angående bokföringen och bokföringsrutinerna iFamiljehemmet Stynnansgården AB bl.a. till styrkande av bristema under tiden2008-2009 helt berott på Anderssons eget agerande eller brist på agerande ochvarför uppdraget slutligen upphört. (Förhörstid ca 45 min, inkl. äp 2)

Vittnesförhör med Kjell Eriksson, revisor vid Revisorsringen Sverige AB, atthöras om det redovisningsuppdrag Revisorsringen fått för FamiljehemmetStyrmansgården AB för räkenskapsåren 2008,2009 och 2010 bl.a. tillstyrkande av att den bokföring som skett har skett i efterhand, att den blevbristfällig, att bristema berott på Anderssons eget agerande eller brist påagerande och att uppdraget upphört på grund av Anderssons agerande.(Förhörstid ca 40 min, inkl. åp 2)

Vittnesförhör med ekorevisom Lars Eriksson, Ekobrottsmyndigheten, Box 431,401 26 GÖTEBORG, att höras om iakttagna brister i bokföringen avseenderäkenskapsåren 2006-2010 bl.a. till styrkande av att bristema är allvarliga ochatt verksamheten i bolaget därmed inte kunnat bedömas. (Förhörstid ca 40min, inkl. åp 2)

Skriftlig bevisning

a) Revisorspromemoria för räkenskapsåret 2006, bilaga 173 -184, tillstyrkande av angivna brister för 2006.

b) Revisonsberättelse till årsredovisning för räkenskapsår 2006, s. 59 och60 fup, till styrkande av angivna brister och att skyldigheten att upprättaårsredovisning inom lagstadgad tid särskilt påtalats.

c) Revisorspromemoria för räkenskapsåret 2007, bilaga 3 3 -41, tillstyrkande av angivna brister för 2007.

d) Revisonsberättelse till årsredovisning för räkenskapsår 2007, s. 73 och74 fup, till styrkande av angivna brister och att skyldigheten att upprättaårsredovisning inom lagstadgad tid åter särskilt påtalats. (Anderssondömd för bokföringsbrott avseende denna försenade årsredovisning.)

e) Skrivelse från företrädare för Kontor Avenue KB och kopior avreverser, bilaga 115-141, till strykande av angivet reversbelopp för år2008.

f) Årsredovisning och revisonsberättelse till årsredovisning förräkenskapsår 2008, s. 75-87 fup, till styrkande av angivna brister för


An*6kan om sttmnlng

2013-02-11


2008 och att bokföringen inte förts löpande för 2008 och 2009 och anårsredovisningen för 2008 inte upprättats i tid.

g) Utdrag, företagsinformation, frän datasystem hosbokföringsmedhjälpare angående Familjehemmet Styrmansgården AB,s. 705 fup, till styrkande av att bokföring inte sken löpande för periodenjuni 2008 - december 2009,

h) Konkursförvaltarens förvaltarberättelse, promemoria upprättad avredovisningsekonom anlitad av konkursförvaltaren och del avskatteverkets revisionspromemoria, s. 12-20,162-163, och 599-605 fup,till styrkande av angivna brister vad avser räkenskapsår 2009 och attårsredovisning inte upprättats för detta år.

i) Huvudbok för verksamhetsåret 2010, s. 1053-1064 fup, till styrkande avatt inga kostnader i verksamheten bokförts efter den l februari 2010och att inga affärshändelser alls bar bokförts etter den 31 maj 2010.

j) Ekorevisors granskningspromemoria, s. 1095-1099 fup, till styrkandeav samtliga angivna brister i bokföringen under åren 2006-2010.

k) Minnesantekningar från möte ang. Styrmansgårdens ekonomiska lägeoch redovisningsstatus den l september 2008, bilaga 25 och 26, tillstyrkande av Andersson även muntligen fått detaljerad information omatt bokföringen i bolaget varit undermålig.

I) Skriftliga kommentarer til) Familjehemmet Styrmansgården AB vadavser bokföringen för 2006 och 2007 från anlitad bokföringsfinna, s.613-616 fup, till styrkande av att Andersson varit väl medveten ombristema i bokföringen.

2. GROVA BOKFÖRINGSBROTT (9000-K2042-11)

Andersson har i Laholm i vart fall under tiden l januari 2007 - 31 december2010 bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet i enskild firma medinriktning av uthyrning av näringsfastigheter och varit ansvarig förbokföringen.

Andersson har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosattbokföringsskyldigheten genom att inte upprätta någon löpande bokföring ochårsbokslut för verksamheten avseende verksamhetsåren 2008,2009 och 2010.Han har däribland underlåtit att bokföra följande poster:

2008: Arrendeintäkt om 875 000 kr och utgående mervärdesskatt om minst175000kr.fr 251)2009: Arrendeintäkt om l 500 000 kr och utgående mervärdesskatt om minst375000kr. (s. 252)


Ansökan oni sttmiMng

2013-02-11

Sida 6(9}Handling 53Ärende EB-2652-11Handläggare 934-12

2010: Återlagda nybyggnadskostnader om 788 098 kr och bidrag från StatensJordbruksverksamhet om 75 246 kr. (s. 442 och 543)

Till följd av den åsidosatta bokföringsskyldigheten bar rörelsens förlopp,ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kunnat bedömas medledning av bokföringen.

Bokföringsbrotten fir grova då de ingått som ett led i en brottslighet somutövats systematiskt och då de skett i skatteundandragande syfte.

Lagrum11 kap S § 2 st brottsbalken

BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda de faktiskaomständigheterna men förnekar brott

Vittnesförhör med Jan Erik Einarsson, att höras angående hans kännedom ombokföring i Anderssons enskilda firma till styrkande av att Einarsson inte haftnågot uppdrag vad avser denna.

Vittnesförhör med Kjell Eriksson att höras om frågan om uppdaget att skötabokföringen för Anderssons enskilda firma varit aktuell för Revisorsringen ochom skälen till att sådan bokföring inte upprättades till styrkande av ananledningen till att sådan bokföring inte upprättats berott på Anderssons egetagerande eller brist på agerande.

Vittnesförhör med Lars Eriksson att höras om iakttagna affärshändelser i denenskilda näringsverksamheten till styrkande av att dessa inte bokförts och attsådan skyldighet förelegat.

Skriftlig bevisning

a) Bokföringsorder, hyresfaktura, del av revisionspromemoria, del avförvaltningsrättens dom 2012-11-05, s. 251,404,405,442,252 och 543fup, d U styrkande av angivna affärshändelser.

b) Ekorevisors granskningspromemoria, s. 1092-1094 fup, till styrkandeav att ingen bokföring upprättats de tre åren och an angivnaaffärshändelser som borde bokförts har förelegat.

Första ekobrottskammaren i GoteborgKammaråklagare Jörgen Bengtsson

AtMÖkan om 841111111119

2013-02-11

Sida 7(9)Handling 53Ärende EB-2652-11HandlAggare 934-12

3. GROVA SKATTEBROTT (9000-K2042-11)

Andersson har den 2 maj 2009 respektive den 3 maj 2010 uppsåtligenunderlåtit att till Skatteverket i Halmstad lämna självdeklarationer förinkomståren 2008 och 2009 och därigenom gett upphov till fara för att skattundandras det allmänna med 689 670 kr för taxeringsår 2009 och l 315 965 krför taxeringsår 2010, totalt 2 005 05 kr. (s. 228,1121 och 1123)

De oriktiga uppgifterna bestod i att Andersson, inte redovisat samtligainkomster och förmåner som han erhållit från Familjehemmet StyrmansgårdenAB, inte redovisat samtliga inkomster av näringsverksamhet och redovisat förlåg utgående mervärdesskatt enligt nedan angiven specifikation.

Inkomstår 2008 (Bilaga 422-425, 430-440, 254-264 och s, 1107-1114)- Inkomst av tjänst: l 066 073 kr- Inkomst av näringsverksamhet: 150 000 kr

Inkomitår2009 (Bilaga 446-454, 266-276 och 5, 1108)- Inkomst av tjänst: 420 852 kr- Inkomst av näringsverksamhet: 675 000 kr- För lågt redovisad utgående mervärdesskatt 375 000 kr

Lagrum4 § skattebrottslagen (1971:69)

BevisningMuntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda att han inteinkommit med sjSlvdeklarationer, men förnekar brott.

Skriftlig bevisning

a) Grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut, beslutskatteberäkningar och domar från förvaltningsrätten, bilaga 422-425,430-443,446-459,254-264,266-276 samt s. 228,1107-1114,1120,1121,1123 och 1124 till styrkande av att deklarationer inte lämnats in,vilka inkomst- och momsbelopp som inte redovisats och angivnaskatteeffekter.


Aradkan om »amning

2013-02-11

Sida 8(9)Handling 53Ärende EB-26S2-11Handläggare 934-12

4. MENED (9000-K2042-11)

Andersson har den 24 januari 2011 vid engångssammanträde vid Halmstadstingsrätt avlagt bouppteckningsed avseende Familjehemmet StyrmansgårdenAB i konkurs. Andersson har under ed förtigit tillgång i bolaget i form av enfordran om cirka 946 000 kr på Kontor Avenue KB i Göteborg.

15 kapi § l st brottsbalken

Bevisning

Muntlig bevisningFörhör med tilltalade Bo Göran Andersson synes vitsorda de faktiskaförhållandena men förnekar brott.

Skriftlig bevisning

a) Skrivelse från företrädare för Kontor Avenue KB och kopior avreverser, bilaga 115-141, till strykande av att angiven fordran förelegat

b) Överklagande till förvaltningsrätten från Andersson via ombud, bilaga60, till styrkande att Anderson här hävdar att denna fordran finns.

c) Konkursbouppteckning och protokoll från edgångsammanträde, bilaga278-292, till styrkande att tillgången inte angetts av Andersson

5. TALAN OM NÄRINGSFÖRBUD, jimvil tillfälligt i samband moddom

Det yrkas att Andersson meddelas näringsförbud i minst fem år eftersom hansom företrädare för Familjehemmet Styrmansgården AB och den enskildaverksamheten grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet enligtåtalspunkterna l-^och då gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. jUjt~

2~Näringsförbudet är särskilt påkallat från allmän synpunkt med hänsyn till attbrotten har lägsta föreskriva straff om fängelse i sex månader och attAndersson sedan tidigare är dömd för bokföringsbrott. (Halmstads tingsrätt,dom 2009-10-14, mål B 1199-08, s. 617-621)

Det yrkas att näringsförbudet meddelas tillfälligt i samband med att dommeddelas eller avkunnas.

Laeroml §, 3 §, 4 § och 10 § Lag (1986:436) om näringsförbud.

c* K f


Ansökan om vtimnlng

2013-02-11

Sida 9(9)Handling 53Ärande EB-2652-11Handläggare 934-12

Särskilda yrkanden

Det yrkas att i beslag taget räkenskapsmaterial och andra handlingar tillhörandeverksamheterna för åren 2005-2010 i form av 52 pärmar med innehåll, ettflertal mappar med handlingar och ett antal lösa dokument består till dess domsom vunnit laga kraft i ansvarsdelen föreligger. (Nr i beslagsliggaren; 2011 -SKV-50-BG323 p. 1-35,2011-SKV-50-BG326 p. 1-16 och 2012-SKV-50-BG145p. 1-13)

HandläggningMed hänsyn till den relativt omfattande skrintiga bevisningen kan det nogpåräknas att sakframställan och genomgång av denna bevisning Ur cirka tretimmar. Med beaktande av angivna förhörstider för misstänkt och vittnen enligtovan bör målet planeras på i vart fall två dagar.

Behov av teknisk utrustning i rätten: Dokumentprojektor

Bengtsson

Domare 3

2015-01-29B 1076-12

INSTÄLLNING l

InledningSom företagsledare, styrelse, för Familjegården Styrmansgården AB svarade Andersson ytteföretagets organisation så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förövrigt kunde kontrolleras på ett betryggande sätt.

Han har fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter.

Andersson saknar självständig förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed.


6.1 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.

Sidoordnad bokföring, anläggningsregister, har upprättats.

Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.

Eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar som denne påtagit sig.

Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens utförande.

6:2 Någon bokföringspost har inte inträffat under räkenskapsåret (IB = UB).

Räkenskapsinformationen innehåller inget fel som kan påverka användarna.

Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utföraren.

6:3 Räkenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.

Sidoordnad bokföring, inventeringslista, har upprättats men inte undertecknats.


6:4 Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.

Intern kontroll och rutiner för avstämning är att hänföra till utföraren och det ansvar som denne påtagitsig.


6:6 Denna räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.



6:6 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt


Andersson är redan dömd för bokföringsbrott avseende räkenskapsåret 2007 (S 617).

7:1 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.

Sidoordnad bokföring, anläggningsregister, har upprättats.

Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fet som kan påverka användarna.



7:2 Det har inträffat en av utföraren i niterad affärshändelse under räkenskapsåret, som skall noteras.

Rakenskapsinformationen innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.



7:3 Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.


Andersson har inte haft anledning att ifrågasätta utförarens yrkesutövning.

7-A Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser)som inträffande under räkenskapsåret.

Räkenskapsinformation innehåller inga väsentliga fel som kan påverka användarna.




Intern kontroll och rutiner för avstämning är att hänföra till utföraren och det ansvar som denne påtagitsig.


7:6 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt.


Anmäler sig själv januari 2010

o8:1 Reversfordringar har inte bokförts. De av Glucksman upprättade reverserna, som aktualiserades l «/•> 'efter bolagets konkurs 2010 har åberopats av ombud för Andersson i en talan som gällde skatt och ^J-c 'skattetillägg det aktuella beskattningsåret. Ståndpunkten underkändes av förvaltningsdomstol.

8:2 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser) sominträffande under räkenskapsåret.




8:3 Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter (affärshändelser) sominträffande under räkenskapsåret.




8:4 Löpande bokföring har upprättats


8:5 Huvudsaksrekvisitet är inte uppfyllt.


Anmäler sig själv januari 2010(2009 kan med andra ird inte vara upprättad)

9:1 Brister Det har tillförts verifikationer med bokföringsuppgifter för de bokföringsposter(affärshändelser) som inträffande under räkenskapsåret.




Andersson har inte haft anledning att ifrågasatta utföraren s yrkesutövning.

9:3 Arrendeskulden uppkom inte under räkenskapsåret.

4

9:4:1 Löpande bokföring för januari - oktober har upprättats i efterhand

9:4:2 Löpande bokföring för november - december har inte upprättats

9:4:3 Årsredovisning har inte upprättats.


Anmäler sig själv i januari 2010

10:1: Förnekar

10:1:2 Förnekar

10:1:3

KvalifikationBrotten är inte att bedomma som grova.Gärningarna har inte ingått som ett led i ett skatteundandragande.De har upprepats men inte systematiskt.

INSTÄLLNING 2

InledningSom utövande näringsidkare svarade Andersson ytterst för att bokföringsskyldighetens fullgjordes inäri ngsverksaheten.

Han har fortlöpande kontrollerat delegerade uppgifter.

Andersson saknar självständig förmåga att bedöma innebörden av god redovisningssed.

Räkenskapsåret 2008Arrendeintäkten har inte uppkommit under året utan först 2010.

Räkenskapsåret 2009Arrendeintäkten har inte uppkommit under året utan först 2010.

Räkenskapsåret 2010Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.19 kap 29 § IL. Värdet är O-

Räkenskapsinformationens eventuella fel är bestämda av utföraren och att hänföra till det ansvar somdenne påtagit sig.


KvalifikationBrotten är inte att bedomma som grova.Gärningarna har inte ingått som ett led i ett skatteundandragande.De har upprepats men inte systematiskt.

INSTÄLLNING A (11 kap 2 §)Fordran saknade ekonomiskt värde för borgenärerna.

Andersson har inte uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framställt sin ekonomiska situation som sämreän den i verkligheten var.

Ett förtigande var utan betydelse för saken

Han kan ha haft rätt att vägra yttra sig (Förvaltningsrätten ifrågasätter fordran),

INSTÄLLNING, näringsförbudAndersson har inte grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet.

Näringsförbud är inte efter så lång tid påkallat från allmän synpunkt.

Angivna dom saknar betydelse.

a

SVERIGES DOMSTOLAR

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM l BROTTAAÅL

oQ

Den som vill överklaga tingsrättens dom, ellerett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnastill tingsrätten. Överklagandet prövas av denhovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätteninom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, fårockså motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanligatiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit intill tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Omdet första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den sominte är part eller intervenient och som villöverklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-nings överklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp ihovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten harkommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av detslut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövasav högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl attpröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant intemeddelas står tingsrättens avgörande fast. Detär därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anseratt prövningstillstånd bör meddelas.

l vilka fall krävs prövningstillstånd?

BrottmålsdelenDet krävs prövningstillstånd för att hovrättenska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har merän 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regelgäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen ochavser överklagandet frågan om den tilltaladeska dömas till ansvar för en gärning krävs inteprövningstillstånd för ett till denna gärningkopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävsprövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelenmeddelas av hovrätten.

www.domstol.se

Beslut i övriga frågorKrävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävsäven prövningstillstånd vid beslut som endastfår överklagas i samband med överklagande avdomen.

Skrivelsen med överklagande ska innehållauppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dagoch nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och ommöjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom somklaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandetoch i vilket avseende tingsrättensdomskäl enligt klagandens mening äroriktiga,

5. de bevis som åberopas och vad somska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd föratt prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare skages in samtidigt med överklagandet. Vill klag-anden att det ska hållas ett förnyat förhör elleren förnyad syn på stället, ska han eller honange det och skälen till detta. Klaganden skaockså ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Ärden tilltalade anhållen eller häktad, ska detanges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klagandeneller hans/hennes ombud.

Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenkladdelgivning kan komma att användas med er imålet/ärendet, kan sådant delgivningssättockså komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.

www.domstol.se

HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE

ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE

Överklagande skall göras skriftligen. Skrivelsen skall ställas till Högstadomstolen, men den skall skickas eller lämnas till hovrätten.

Skrivelsen skall ha kommit in till hovrätten senast den dag som angesunder rubriken ÖVERKLAGANDE i hovrättens avgörande. Någontidsgräns gäller dock inte för klagan över beslut om häktning, reseförbudeller restriktioner enligt 24 kap 5a § rättegångsbalken,

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen skall pröva ettöverklagande. Prövningstillstånd behövs dock inte när Justitiekanslerneller Riksdagens ombudsmän överklagar i mål om allmänt åtal.

Prövningstillstånd får meddelas endast om1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av Högsta

domstolen, eller2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för

resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrättenuppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, kanprövningstillstånd meddelas också i övriga mål.

I skrivelsen till Högsta domstolen skall anges1. klagandens namn, adress och telefonnummer.2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning, målets

nummer och dagen för avgörandet).3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar.4. de skäl som klaganden åberopar för att avgörandet skall ändras.5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd

skall meddelas, och6. de bevis som klaganden vill åberopa och vad som skall styrkas med varje

särskilt bevis.

Documents

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr VÄSTRA SVERIGE 2015-12-10 B … · 2016-02-04 · HOVRÄTTEN FÖR DOM B 1735-15 VÄSTRA SVERIGE Avdelning 3 YRKANDEN I HOVRÄTTEN M. M. Krister Andersson