Examensarbete

Att leva med bröstcancer Närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer- en systematisk litteraturstudie.

Författare: Agnesa Bajraktari Hoti, Elinor Segerberg Handledare: Emil Danehorn Examinator: Kerstin Wikby Termin: VT 16 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2VÅ60E

Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Vid diagnos är

det inte bara kvinnan som drabbas utan även närstående. Detta kan skapa obalans i det

vardagliga livet vilket även påverkar hela familjens välbefinnandet.

Syfte: Syftet med studien är att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem

fått diagnosen bröstcancer.

Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Detta genom att systematiskt

analysera tidigare forskning. Både kvantitativ och kvalitativ forskning inkluderades.

Databaser som använts vid datainsamlingen är CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till

denna studie inkluderades sju artiklar, fem kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed

method. Dessa granskades utifrån Forsberg och Wengström (2013) granskningsmallar.

Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier; Kommunikationens betydelse för

familjens sammanhållning, Förmågan att anpassa sig, Behov av att finnas till och Den

psykiska påfrestningen.

Slutsats: Resultatet visar att kommunikationen är centrum för välbefinnande. För att

hela familjen ska må bra under sjukdomsförloppet krävs en öppen kommunikation.

Även den psykiska påfrestningen kan minska vid en öppen kommunikation samt att

närstående får känna sig delaktiga i vården. Genom detta kan närstående ha det lättare

att hantera och acceptera situationen.

Nyckelord Närstående, Upplevelser, Bröstcancer, Coping

Tack Ett stort tack till Emil Danehorn för god handledning under examensarbetet.

ii

Innehåll 1 Inledning ___________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 12.1 Bröstcancer ______________________________________________________ 12.2 Diagnostisering ___________________________________________________ 22.3 Behandling _______________________________________________________ 22.4 Omvårdnad ______________________________________________________ 3

2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation _________________________ 32.5 Definition av närstående och deras roll _________________________________ 3

2.5.1 Definition av närstående ________________________________________ 32.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer __________________________________ 42.5.3 Stöd från samhället _____________________________________________ 4

2.6 Copingstrategier ___________________________________________________ 5

3 Teoretisk referensram – Familjefokuserad omvårdnad, FFO ________________ 5

4 Problemformulering __________________________________________________ 6

5 Syfte _______________________________________________________________ 6

6 Metod ______________________________________________________________ 66.1 Litteratursökning __________________________________________________ 7

6.1.1 Inklusionskriterier _____________________________________________ 76.1.2 Avgränsningar ________________________________________________ 7

6.2 Datainsamling ____________________________________________________ 76.3 Urval ___________________________________________________________ 86.4 Kvalitetsgranskning ________________________________________________ 86.5 Analys __________________________________________________________ 96.6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________ 10

7 Resultat ___________________________________________________________ 107.1 Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning _______________ 107.2 Förmågan att anpassa sig ___________________________________________ 117.3 Behov av att finnas till _____________________________________________ 117.4 Den psykiska påfrestningen _________________________________________ 12

8 Diskussion _________________________________________________________ 128.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 12

8.1.1 Litteratursökning _____________________________________________ 128.1.2 Urval och kvalitetsgranskning ___________________________________ 138.1.3 Analysprocess ________________________________________________ 148.1.4 Forskningsetiska överväganden __________________________________ 148.1.5 Överförbarhet ________________________________________________ 14

8.2 Resultatdiskussion ________________________________________________ 15

9 Slutsats ____________________________________________________________ 17

iii

Referenslista _________________________________________________________ 19

BilagorBilaga 1: SystematisklitteratursökningarBilaga 2: GranskningsmallarBilaga 3: Artiklenmatris

1

1 Inledning Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. En tiondel av

Sveriges kvinnor riskerar att drabbas av bröstcancer före 75 års ålder. Genomsnittsålder

för insjuknande är 60 år och det är färre än fem procent som drabbas av bröstcancer

innan de fyllt 40 år (Gudmunsson, 2013).

Eftersom bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor ansågs detta

intressant att få mer information om. Då fokus oftast läggs på patienten och dess

upplevelse av diagnosen ville vi få en djupare förståelse för hur närstående påverkas i

denna situation. Genom att belysa detta område kan även blivande sjuksköterskor samt

yrkesverksamma sjuksköterskor ta del av och få en djupare förståelse för hur närstående

upplever en bröstcancer diagnos.

2 Bakgrund 2.1 Bröstcancer Normal celldelning kontrolleras noggrant av speciella gener inne i celler i kroppen,

varenda cell har över 20 000 gener. Vissa av dessa gener har i uppgift att signalera till

cellen att dela sig så en ny cell skapas, andra har i uppgift att signalera till cellen att det

är dags att sluta med celldelningen. Vid cancer har den balansen upphört att fungera och

det blir en ohämmad celldelning. Allt fler cancerceller bildas och med tiden skapas en

klump av celler, denna klump är det som kallas för tumör. Tumören bildar sina egna

blodkärl och genom dessa får tumören sin näring. Det finns godartade, benigna, och

elakartade, maligna, tumörer. Det som skiljer dessa två typer av tumörer är att den

godartade inte har förmågan att växa igenom andra vävnader eller sprida sig till andra

organ som den elakartade tumören har. Genom detta kan elakartade tumörer komma i

kontakt med blodkärl som gör det möjligt för tumörceller att transporteras till andra

kroppsdelar. Denna nya tumörbildning kallas metastas (Einhorn, 2013).

Bröstcancer finns i flera olika former, den vanligaste är att cancer startar i

mjölkgångarnas celler så kallad ductal cancer. Men kan även starta i mjölkkörtlarna, så

kallad lobulär cancer. I sällsynta fall startar cancern i bindväven som finns mellan

mjölkkörtlarna. Bröstcancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande. På grund

av att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i ett tidigare skede har prognosen för att bota

cancer ökat de senaste årtiondena, dock är prognosen väldigt individuell och varierar

från fall till fall (Nystrand, 2014).

2

Orsaken till bröstcancer är inte klarlagd, men det finns en tydlig ärftlig faktor där risken

är upp till tre gånger högre. Livsstilen har en viss inverkan, övervikt och fetma ökar

risken för bröstcancer. Det finns även ett visst samband mellan alkoholkonsumtion och

risken för att drabbas av bröstcancer. Men den största bidragande orsaken till

uppkomsten av bröstcancer är den hormonella balansen. Stark förknippade hormoner är

de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Risken för att få bröstcancer

ökar med antalet menstruationscyklar som kvinnan har. Det finns dock bevis på att

motion minskar risken för att drabbas av bröst cancer. Risken minskar även om kvinnan

har haft fullgångna graviditeter med amning i minst sex månader, fått sitt första barn

tidigt eller fått många barn (Nystrand, 2014).

2.2 Diagnostisering Vid diagnostisering används olika undersökningar som med en komplett anamnes och

fysisk undersökning kan fastställa diagnosen. De vanligaste undersökningarna som

genomförs är röntgenundersökning ultraljud, biopsier samt cytologiska analys av

tumörmarkörer, men även blod, urin eller vävnadsanalyser genomförs (Dahllöv, 2015;

Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012)

2.3 Behandling Vid diagnosen bröstcancer kombineras olika behandlingar som operation,

strålbehandling, cytostatikabehandling och även farmaka. Allt för att få en så effektiv

behandling så möjligt. Oftast börjar behandlingen med operation men kan ibland inledas

med cytostatika som fördel att testa och veta vilken typ av cytostatika eller

läkemedelsbehandling som har bäst effekt på tumören. Läkemedelsbehandling syftar till

att döda eller hämma de cancerceller som finns kvar och minska risken för återfall.

Strålbehandling förstör cellernas arvsmassa, DNA, vilket kan leda till att tumörcellerna

dör (Dahllöv, 2015; Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012).

Det är vanligt med biverkningar av cytostatikan, det kan vara exempelvis trötthet på

grund av anemi, illamående, minskad aptit och sköra slemhinnor (Dahllöv, 2015).

Taxman, Conlon, Speers, Dismuke, Heyman och Taxmans (2016) forskning visar på att

det går att minska beverkningarna av behandlingarna genom att ta kompletterande

Vitamin C under behandlingen.

3

2.4 Omvårdnad Oberoende av vilken behandling kvinnan får för sin bröstcancer har sjuksköterskan den

viktiga rollen att på ett pedagogiskt sätt erbjuda stöd och vägledning till kvinnan, men

även hennes närstående så de kan uppnå en förståelse som ger dem större handlingskraft

(Kopp, 2010).

2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att sjuksköterskans uppgift i en vårdsituation är

att få ett grepp om patientens totala hälsosituation. Författarna menar att det finns

många anledningar till att sjuksköterskan ska uppmärksamma närstående som en person

i fokus. För det flesta individer är närstående de allra viktigaste personerna och vi är alla

beroende av samspel med varandra. Vid långvarig sjukdom kan närstående ta på sig en

stor del av vårdandet kring patienten, vilket kan betyda mycket för patienten. I och med

detta kan närstående ha en avgörande roll för patientens möjlighet att återfå hälsa och

välbefinnande.

2.5 Definition av närstående och deras roll 2.5.1 Definition av närstående Närstående definieras enligt Svenska Akademiens ordlista som partners, barn eller

släktingar (Malmström, Györki och Ögren, 2007). Jeppsson Grassman (2003) skriver att

närståendebegreppet är mångtydigt och som många gånger behöver förtydligas. Till

närstående räknas ofta en person inom släkten, oftast via blodsband och/eller juridiska

band. Dock innefattas även de personer som samlever utan juridiska band.

Enligt Dahlberg och Segesten (2010) beskrivs familjen som de personer som står

närmast patienten, som exempelvis närstående, anhöriga och släktingar. Det är patienten

som själv väljer vilka som ska betecknas som familj. Till exempel kan det vara ens

partner, barn eller barnbarn men även en vän. Wright, Watson och Bell (2002) menar att

en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer som

exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner

samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid). Wright, Watson och Bell (2002)

menar att en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer

som exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner

samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid).

I denna litteraturstudie belyses partners, barn samt föräldrars upplevelser efter en

bröstcancer diagnos.

4

2.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer Bröstcancer inom en familj kan medföra utmaningar för att kunna upprätthålla ett stabilt

familjeliv. Jeppsson Grassman (2003) beskriver att det finns olika perspektiv på att

förtydliga innebörden av närståendeskap. Författaren menar att vi alla är närstående på

ett eller annat sätt och att alla individer ger och tar emot hjälp som en naturlig del av

livet. Ett annat perspektiv på närståendeskap uppkommer när omvårdnadsbehovet

förändras och när en individ blir beroende av andra för att kunna fortsätta leva ett

drägligt liv, det kan handla om snöskottning, eller deltagande vid dödsbädd. Författaren

menar att detta är något som vi alla kommer att uppleva förr eller senare, när det blir är

helt beroende av generationsmönstret inom familjen, samhällsutvecklingen samt det

offentliga vård- och omsorgssystemets utformning (ibid). Lindholm, Rehnsfeldt, Arman

och Hamrin (2002) skriver att när en kvinna får diagnosen bröstcancer är det inte bara

hon själv som drabbas utan även hennes närstående upplever lidande. Studien visar att

närstående upplever samma känslor som den bröstcancerdabbade kvinnan, så som

chock, oro, ångest, rädsla och skuldkänslor.

Detta kan medföra negativa familjeförhållande, vilket i sin tur kan medföra att

närståendes lidande blir mer påtagligt. Genom att befinna sig mellan sitt eget och

kvinnans lidande kan en osäkerhet skapas hos närstående. Men genom att dela sitt

lidande med andra kan en känsla av lättnad hittas. Hedefalk (2014) skriver att den första

reaktionen som närstående får efter en bröstcancer diagnos är känslan av att hela

tillvaron har fallit samman. Helt plötsligt har hela livet förändrats och situationen kan

kännas overklig för närstående. Det kan vara svårt att förstå vad det är som verkligen

hänt och svårt att acceptera att personen blivit sjuk.

2.5.3 Stöd från samhället Under 1900-talet och början på 2000-talet uppmärksammades närståendes insatser i

politik och offentliga diskussioner. Närstående identifierades ideologiskt och politiskt

för att behovet av stöd samt vård och omsorg till äldre, vårdbehövande och

funktionsnedsatta skulle klargöras. Regeringen gjorde år 1997 en satsning på att

utveckla stödet till närstående då det visat sig finnas ett stort behov av utveckling av

detta i kommunerna. Regeringen gav socialstyrelsen 7.5 miljoner kronor för att stödja

denna utveckling. Yttligare insatser gjordes mellan 1999-2001 då det satsades 300

miljoner kronor i ett försök på ett långsiktigt arbete med att stödja och underlätta, men

även bidra till ökad livskvalitet för närstående till äldre, långvarigt sjuka eller

funktionshindrade. Det var ett sätt att försöka öka kunskapen om närståendeskap och

närståendes insatser. Detta projekt kallades Anhörig 300 (Jeppsson Grassman, 2003).

5

2.6 Copingstrategier Coping innebär att ha förmågan att hantera påfrestande upplevelser. Copingstrategier är

de åtgärder som en individ tar till för att kunna hantera dessa situationer. Vilken typ av

strategi som väljs att användas är individuell och kan bero på inre eller yttre personliga

resurser så som kognitiva insikter, hälsorelaterade faktorer eller fysisk omgivning. De

olika formerna av copingstrategier som finns är känslo- och problemfokuserad coping

och undvikande copingstrategier. Känslofokuserad coping fokuserar på de inre problem

som kan finnas, detta med syfte att lära sig att hantera och kontrollera känslor samt lära

sig att omvärdera och acceptera situationen. Med problemfokuserad coping menas att

lägga fokusen på omgivningens miljö och de problem som kan finnas där. Denna form

av coping används ofta av personer som är uppgiftorienterade och försöker hitta

lösningar på konflikter. Undvikande copingstrategier med distansering, förnekande och

flyktbeteende används ofta som ett sätt att avskärma sig (Brattberg, 2008).

Kalfoss (2011) beskriver coping som ett sätt att hantera krav eller utmaningar. Inom

vården indelar författaren coping som ett sätt att se problemet, hantera emotioner och

hitta en mening i allt detta. När närstående befinner sig i en svår situation är det viktigt

att sjuksköterskan hjälper dem att hitta en mening i det som sker. Men även försöka

hjälpa de närstående med att fylla tillvaron med positiva inlevelser och aktivt hitta mål

som hjälper dem vidare i den svåra situationen. Dessa typer av strategier väljs att

genomföras i sådana situationer där det anses att något är möjligt att förändra, antingen i

själva situationen eller hos de närstående själva.

3 Teoretisk referensram – Familjefokuserad omvårdnad Vid sjukdom kan hela familjen påverkas. I och med detta ansågs det vara av betydelse

att inkludera familjens perspektiv inom den teoretiska referensramen,

Familjen är ett system som består av olika individer, med olika egenskaper vilket gör

att de påverkar varandra (Wright, Watson & Bell, 2002). Familjesituationen kan se olika

ut, beroende på faktorer som till exempel social status, miljö, uppväxt med mera som är

i samspel och förändras över tid.

Inom familjefokuserad omvårdnad beskrivs att sjukdomen upplevs olika från person till

person, det kan variera mellan olika personer och familjer. Wright, Watson och Bell

(2002) beskriver att familjen är de som känner patienten bäst och är mer angelägna om

patientens välmående, det är även de som kan påverka patientens hälsa alternativt

ohälsa. Detta innebär att de indirekt kan bidra till tillfrisknande och välbefinnande.

6

Vidare menar författarna att familjen även kan ha negativ påverkan på patienten, detta

då de inte har patientens välmående i åtanke. .

Enligt Wright, Watson och Bell (2002) beskrivs kommunikationen som en viktig del av

livet, genom kommunikation kan vi nå varandra. Vidare menar författarna att

kommunikation inom familjen är som ett nätverk där all information utbytes. En viktig

aspekt för att dela upplevelser och erfarenheter med varandra och att en mellanmänsklig

relation ska skapas (ibid).

4 Problemformulering Allt fler av världens befolkning drabbas av bröstcancer, vilket även kan innebära att fler

familjer blir indirekt involverade i patientens ohälsa. Fokus läggs oftast på patienten och

närstående kan komma i skymundan. Det finns ett stort behov av stöd till patienten men

även dess närstående, detta för att dem ska kunna komma vidare, hantera och acceptera

diagnosen. Om närstående inte får den hjälp och det stöd som de behöver, finns det risk

att de inte orkar finnas där för patienten. Detta kan också leda till att patienten blir

lidande. Därför anses det vara av stor betydelse att belysa närståendes upplevelser efter

en familjemedlems bröstcancerdiagnos. Det kan finnas en brist i kunskap om hur

närstående påverkas i svåra situationer eller händelser men genom att belysa

närståendes upplevelse kan sjuksköterskan öka sin medvetenhet om hur familjen som

helhet kan påverkas av en bröstcancer diagnos.

5 Syfte Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått

diagnosen bröstcancer.

6 Metod Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Friberg (2012) beskriver en

litteraturstudie som ett sätt att skapa översikt inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat

område., det kan exempelvis vara ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde.

Genom att genomföra en systematisk litteratur studie kan befintlig kunskap inom

forskningen studeras, detta för att få en uppfattning om tidigare forskning inom

området.

7

6.1 Litteratursökning Sökningarna genomfördes i tre olika sökdatabaser, dessa är CINAHL, PsycINFO och

PubMed. Dessa valdes då de har inriktning på omvårdnadsforskning och medicin

(Forsberg & Wengström, 2013). Backman (2008) förklarar att CINAHL är en databas

med information för omvårdnad och medicin som innehåller främst hälso- och

vårdvetenskapliga artiklar. PsycINFO är en databas för psykiatri, psykologi, sociologi

och beteendevetenskap. PubMed innehåller Medline vilket gör att det är den största

databasen som används för forskning inom medicin och biomedicin (ibid). För att

garantera att artiklarna var vetenskapliga användes Ulrich´s Periodicals Directory på

alla artiklar oavsett sökdatabas, detta trots användning av Peer reviewed i CINAHL och

PsycINFO. Resultat från artikelsökningarna presenteras i bilaga 1, tabell 2-4.

Sökningarna genomfördes mellan 2016-03-09 och 2016-03-15.

6.1.1 Inklusionskriterier Inklusionskriterierna för denna systematiska litteraturstudie var att studierna skulle

handla om bröstcancer samt innehålla ett närståendeperspektiv. Då 2016 precis börjat

valdes även att inkludera de artiklar som publicerats under 2016.

6.1.2 Avgränsningar Då aktuell forskning eftersträvas fick artiklarna vara max fem år gamla (Forsberg &

Wengström, 2013; Östlundh, 2012), vilket innebar att artiklarna inte fick vara

publicerade tidigare än 2010, Peer reviewed användes i de databaser där det gick att

välja, vilka var CINAHL och PsycINFO. Peer reviewed användes för att artiklarna

skulle vara vetenskapliga samt för att öka chansen att artiklarna håller hög kvalitet. Inga

geografiska avgränsningar gjordes.

6.2 Datainsamling För att översätta svenska termer till engelska ämnesord användes svensk MeSH. Det

engelska ämnesordet för bröstcancer är Breast neoplasms. Efter att ha gjort en

pilotsökning valdes att använda sökordet Breast cancer i databaserna CINAHL och

PsycINFO då detta sökord genererade fler träffar, i PubMed genererade breast

neoplasms fler träffar och därför användes detta sökord i denna databas. För att få med

närståendeperspektivet används sökordet Family i alla tre databaser. Då Coping är en

psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och

känslomässiga situationer ansågs därför detta sökord vara mer korrekt för vår sökning

8

än Experience. Dock är det inte ett sökord som innebär närståendes upplevelse, utan den

text som handlade om närstående plockades ut ur artiklarna och användes.

För att binda ihop våra sökord användes sökoperatorn AND. Östlundh (2012) beskriver

operatorn AND som det vanligaste och används när två sökord ska kopplas ihop. Genom

att sätta AND mellan två sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om

båda dessa sökord. En annan sökoperator är OR, när denna operator sätt mellan två

sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om antingen det ena eller det

andra sökordet, men kan även innehålla båda (ibid). Vi valde att enbart använda oss

utav sökoperatorn AND då vi vill ha med alla sökorden i de artiklar som databasen tar

fram.

6.3 Urval Litteratursökningen gav totalt 348 träffar och alla titlar lästes, efter titelläsningen

återstod 30 artiklar. Dessa artiklars abstrakt lästes för att få en bredare förståelse om

innehållet. När abstrakten var lästa gjordes en bedömning av relevansen och 16 artiklar

föll bort då dessa inte motsvarade syftet. De 14 återstående artiklarna lästes i fulltext

och ytterligare sju artiklar föll bort. Fyra artiklar föll bort till följd av att innehållet inte

svarade an mot syftet två exkluderades då de var litteraturstudier samt en artikel föll

bort då den inte gick att få tag på i engelsk text. Slutligen återstod sju artiklar, en

kvalitativ, en mixed method samt fem kvantitativa, som gick vidare till

kvalitetsgranskning.

6.4 Kvalitetsgranskning Sju artiklar granskades noggrant med en granskningsmall för kvantitativ studie och en

granskningsmall för kvalitativ studie enligt Forsberg och Wengström (2013).

Modifiering av mallar gjordes genom att sätta in ett poängsystem för att göra

granskningen lättare. Varje fråga besvarad med ”ja” gav ett poäng. Om studien fick 80

% av poängen ansågs det som studie av hög kvalitet, om studien fick mellan 60 % upp

till 80 % ansågs studien vara av mellanhög kvalitet och de under 60 % bedömdes som

studier med låg kvalitet. Artiklarna bedömdes individuell av författarna var för sig för

att sedan jämföra våra granskningsresultat och finna ett gemensamt samtycke om

artiklarnas kvalitet. Alla sju artiklarna bedöms som relevanta för syftet. Fem av

artiklarna hade hög kvalitet och två artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet. Då alla

artiklar motsvarade vårt syfte inkluderades de i arbetet. Se presentation av artikelmatris

i bilaga 3

9

6.5 Analys För analysen användes en innehållsanalys utifrån beskrivning av Forsberg och

Wengström (2013). En systematisk litteraturstudies resultat ska med fördel omfatta

resultat från både kvantitativa och kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013).

Det bestämdes att använda kategorier men att inte tolka till teman. Det första steget i

analysen var att hitta adekvata meningsenheter som var relevanta till syftet. För att få

fram innehållet av artiklarna lästes artiklarna flera gånger i original och översattes sedan

till svenska för att få så bra uppfattning som möjligt. Kvantivativa artiklars

tabellinnehåll omformulerades till text för att få resultatet mer sammanhängande och

förståeligt. Artiklarna analyserades och möjliga meningsenheter valdes ut av författarna

var för sig för att sedan ha en diskussion och hitta gemensam konsensus.

Meningsenheterna i artiklarna kondenserades och etiketter tillsattes som sen

sammanfattades till kategorier. Homogenitet finns inom kategorierna medan det är

heterogenitet mellan dem. Exempel från dataanalysen presenteras i Tabell 1.

Tabell 1 exempel på etiketter och kategorier.

Meningsenhet Kondensering Etikett Kategori Patienternas

användning av negativa känslo-ord indikerade

på högre risk för konflikter inom

familjen.

Negativa ord kan medföra konflikter inom familjerna.

Kommunikation Kommunikationens betydelse

Familjemedlemmar talade om att de

dedikerat delar av sitt liv till att bara finnas till för kvinnan med

bröstcancer, en dotter berättade att hon var

med på mammans alla behandlingar och

missade många av sina tonårs aktiviteter.

Mycket av närståendes tid gick till att finnas till för den drabbade, det kunde innebära att egna aktiviteter blev

lidande.

Stöd Behov av att finnas till

Partnerns roll var att acceptera beslut utan

att döma henne för hur hon vill sköta saker och

ting.

- Acceptans Förmågan att anpassa sig

Partners rapporterade olika nivåer av psykisk

påfrestning, vissa av dessa män valde att inte berätta om sina känslor

för kvinnan med bröstcancer som ett försök att skydda

kvinnorna från sina bekymmer.

Inte vilja berätta om sina känslor för att

skydda kvinnan med bröstcancer.

Att inte våga vara ärlig

Den psykiska påfrestningen

10

6.6 Forskningsetiska överväganden Alla artiklar som valdes ut till resultatet var etisk godkända eller visade på etiska

överväganden. Respektive författare för artiklarna visar på att alla deltagare har gett sitt

godkännande om medverkan i undersökningarna. Forsberg och Wengström (2013)

menar på att det är viktigt att sätta sin förförståelse åt sidan för att inte resultatet skall

påverkas.. I denna studie redovisas därför all relevant data från artiklarna oberoende av

författarnas åsikter. Genom att skriva om text från källor med egna ord har plagiering

motverkats och denna text föregås/följs av referenser.

7 Resultat Datainsamlingen i denna studie grundas på vetenskapliga artiklar från olika länder som

USA, Israel, Slovenien och Australien. Åldrarna på personerna i frågan är varierande.

Resultet består av fyra kategorier: Kommunikationens betydelse för familjens

sammanhållning, Behov av att finnas till, Förmågan att anpassa sig samt Den psykiska

påfrestningen.

7.1 Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning Det visade sig att närstående upplevde att kommunikationen hade en stor betydelse för

en familjs utveckling efter en traumatisk händelse, det upplevdes då viktigt att de

vågade prata med varandra för att sedan kunna acceptera diagnosen och

sjukdomstillståndet samt sedan försöka att gå vidare (Svetina & Nastran, 2012). Genom

att männen öppet vågade prata samt visa sina känslor kunde situationen hanteras lättare.

Detta upplevdes som en positiv styrka som gör det möjligt för närstående men även för

kvinnan att blicka framåt (Coyne, Wollin & Creedy, 2011; Kraemer, Stanton,

Meyerowitz, Rowland & Ganz, 2011). Familjer med stärka familjeband och god

kommunikation söker professionell hjälp i större utsträckning, vilket dessa närstående

upplevde hade haft positiv effekt för dem. (Coyne, 2013). Det visade sig att partners

upplevde att kvinnans användning utav negativt laddade ord var nära förknippat med

familjekonflikter. Familjen upplevde att när barnen använde sig utav ord som uttryckte

ilska bidrog detta till högre nivåer av depression hos patienten samt fler

familjekonflikter, däremot om barnen uttryckte ångest och oro upplevde dem att

depressionerna och familjekonflikterna var betydligt mindre förekommande. Partnerns

användning utav negativa ord samt användning av ordet ”du”, som syftar på att inte lösa

11

hinder ihop utan att peka ut patienten, upplevdes vara marginellt förknippat med

familjekonflikter (Robbins, Mehl, Smith & Weihs, 2012).

7.2 Förmågan att anpassa sig En del partners menade att om hela familjen uttrycker sig med känslor, framförallt

barnen, indikerar det på en bättre anpassning av familjen efter en bröstcancerdiagnos

(Robbins, Mehl, Smith & Weihs, 2012). Det visade sig att närstående ansåg det svårt att

veta hur de skulle förhålla sig till kvinnan, detta då dem hela tiden pendlade mellan att

vara den stöttande till att bli stöttad. Detta fortlöpte genom hela sjukdomsförloppet

(Coyne et al. 2011). Närstående upplevde att om det fanns ett aktivt engagemang från

både dem och kvinnan med bröstcancer hade det bättre effekt på deras förmåga att

anpassa sig och ger dem en bättre möjlighet till att acceptera och gå vidare efter

bröstcancerdiagnosen (Coyne, et al., 2011; Kraemer, et al., 2011). Det visade sig att

familjer med liten förmåga att acceptera och anpassa sig efter bröstcancer diagnosen

hade större risk att drabbas av familjekonflikter och problem med att hantera situationen

(Coyne, 2013). Närstående ansåg att deras roll var att acceptera de beslut som den

bröstcancer sjuka kvinnan tog, detta utan att döma henne för hur hon ville hantera och

sköta saker som rörde henne och hennes behandling. Detta trots att de inte alltid höll

med om att det var det mest optimala valet (Coyne, et al., 2011).

7.3 Behov av att finnas till Partners tog lätt på sig en roll som beskyddare för att skydda kvinnan från allt som

hände på utsidan, detta för att garantera att kvinnan inte skulle behöva hantera yttligare

problem som skulle kunna uppstå (Coyne, et al., 2011). Närstående valde att dedikera

delar av sitt liv för att alltid kunna finnas där för kvinnan under hennes behandlingar. En

dotter följde alltid med sin mamma på alla behandlingar trots att det ofta bidrog till att

hon missade många av de vanliga aktiviteter som finns i en tonårings liv (Coyne, et al.,

2011). Det framkom att partners tog hand om allt efter patienternas behandlingar, som

exempelvis att ta hand om mediciner, laga mat, alla telefonsamtal samt alla ärenden som

att handla mat. Det kunde till och med vara så att partnern fick hjälpa den drabbade

kvinnan med det vardagliga behovet som påklädning, detta trots känslan av att bli helt

slutkörd (Coyne, et al., 2011; Bigatti, Brown, Steiner & Miller, 2011).

12

7.4 Den psykiska påfrestningen Det visade sig att mödrar till kvinnor med bröstcancer kände ett behov av att försöka ta

bort smärtan som deras döttrar kunde känna, de upplevde det väldigt svårt att det var

deras döttrar som var sjuka i en livshotande sjukdom istället för de själva (Coyne, et al.,

2011). Partners gömde ofta sina sanna känslor från kvinnan i ett försök att skydda

henne, vilket visade sig vara en stor psykisk påfrestning för dessa män. Det framkom att

döttrar kunde uppleva det svårt att våga prata med sin mamma om jobbiga saker som

hon upplevt eller om hon mådde dåligt, utan gömde detta och fortsatte stötta henne

istället (Coyne, et al., 2011). Det visade sig att de upplevelser som närstående hade med

sig kunde ha stor inverkan på familjen, och detta varierade beroende av patientens ålder.

Äldre patienter hade en lägre grad av psykisk påverkan medan yngre patienters familjer

visade sig bli mer psykiskt påverkade av bröstcancerdiagnosen (Hasson-Ohayon,

Goldzweig, Dorfman & Uziely, 2014). Närstående upplevde det som psykiskt

påfrestande och att det krävdes mental styrka för att försöka sortera bort alla personer

som inte var ett stöd för kvinnan, utan istället skapade stress för henne. Närstående

upplevde att det till och med ibland kunde handla om släkt som inte upplevdes som ett

bra stöd (Coyne, et al., 2011).

8 Diskussion 8.1 Metoddiskussion Denna systematiska litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg och Wengström

(2013).

8.1.1 Litteratursökning Det tre databaserna som användes valdes på grund av relevans för ämnesområdet då de

innehåller omfattande omvårdnadsforskning. Det databaser som användes var CINAHL,

PubMed och PsycINFO. I CINAHL och PsycINFO användes identiska sökord, dock i

PubMed byttes breastcancer ut mot Breast neoplasms då detta sökord genererade fler

träffar i denna databas. Trots att Breast neoplasms är en CINAHL-heading gav Breast

cancer fler träffar vid söktillfället. Då vi valde att använda Breast cancer skulle detta

kunna ses som en svaghet i sökningen då Breast neoplasms ska ge ett bättre och säkrare

sökresultat. Dock hittades dubbletter i databaserna vilket kan göra att den systematiska

litteratursökningen kan anses vara genomförd noggrant. Vi valde även att använda oss

utav sökordet Coping istället för Experience, detta gjorde vi då vi ansåg att Coping

förklara mer hur personen upplever och handterar stressfyllda och jobbiga situationer,

13

vilket var det vi letade efter. Vi har i efterhand insett att vi hade kunnat få fler träffar

och då kunnat hitta fler artiklar om vi använt oss av fler sökord och fler

sökkombinationer. Genom att ha använt oss av operatorn OR mellan exempelvis

Breastcancer och Breast neoplasms hade fler träffas hittats. Vi skulle också kunnat

använda OR mellan Coping och Experience för att få med ännu mer inom detta

området. Samt genom att använda trunkering, *, på exempelvis Family hade olika

former av detta sökord hittats. Detta anser vi vara en svaghet i studien då vi har kan ha

gått miste om en del artiklar som kunde varit väsentliga för studien.

Fler sökord kunde möjligtvis ha hittats om mer tid hade lagts på litteratursökningen

vilket hade kunnat generera fler användbara artiklar till resultatet.

Avgränsningarna som gjordes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010 och

2016 samt att dem skulle vara peer-reviewed för att garantera en högre kvalitet på de

artikelträffar som hittades. Genom att inte göra någon geografisk avgränsning gick vi

inte miste om några artiklar som kunde vara av intresse, inte heller gjordes någon

avgränsning att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Detta då det förekommer att

artiklarna är publicerade på annat språk i sökdatabaserna men går att hitta med engelsk

text på tidskriftens hemsida. Kristensson (2014) menar att ariklarna ska vara skriva på

ett språk som författarna förstår så att översättningen blir så korrekt som möjligt och

därmed säkra studiens verifierbarhet.

8.1.2 Urval och kvalitetsgranskning Det finns risk att en del relevanta artiklar missades under urvalet, detta då första steget

var att bara läsa artiklarna titlar. Titlarna på artiklarna speglar inte alltid hela innehållet

då de ofta sätts som en marknadsföring för att locka läsare. Om vi istället valt att läsa

alla 348 abstrakt istället för bara rubrikerna hade möjligtvis fler artiklar inkluderats.

Artiklarna som inkluderades i resultatet var från USA, Australien, Israel och Slovenien.

Detta tror vi kan vara en styrka då det belyser olika kulturer som i slutändan har samma

uppfattning om upplevelsen av sjukdomen.

Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar användes vid

kvalitetsgranskningen av artiklarna, dessa valdes att användas då de ansågs vara

tydligast och specifika för studiens design. Granskningen av artiklarna gjordes separat

enligt Kristensson (2014) rekomentationer, detta för att inte påverka varandras åsikter

för att sedan jämföra och diskutera och komma fram till en gemensam konsensus, vilket

kan ses som en styrka då vi inte påverkat varandras åsikter och omdöme. Detta kan då

bidra till en säkrare kvalitetsgranskning. De artiklar som inkluderades till

14

analysprocessenen höll hög eller medelhög kvalitet vilket styrker denna studies resultat.

Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska granskningen genomföras på detta vis för

att styrka studiens resultat och trovärdighet.

Det kan ses som en svaghet att enbart sju artiklar inkluderats i studien. Dock anser vi

inte att detta är en svaghet då alla artiklarna tar upp samma upplevelser vilket styrker att

resultatet är relevant.

8.1.3 Analysprocess En syntetiserande, intergrativ analys genomfördes enligt Friberg (2012) för att få en

bättre förståelse inom ämnet. Samtliga artiklars resultat översattes till svenska innan

meningsenheterna valdes ut. Detta kan ha medfört att viktigt innehåll går förlorat eller

att meningarna får ett nytt sammanhang och detta kan anses som en svaghet.

8.1.4 Forskningsetiska överväganden Alla artiklar som inkluderades i denna studie var alla godkända av etisk kommitté

alternativt redovisat etiska överväganden. Dock i två av artiklarna gick det inte att hitta

ett etiskt godkännande i texten, däremot bekräftade artiklarnas tidskrifter att även dessa

två artiklar var etiskt godkända. Genom att försöka sätta egen förförståelse åt sidan har

resultatet påverkats så lite som möjligt och all relevant data har presenterats. Genom att

försöka hålla oss så textnära som möjligt har vår tolkning av texten minimerats, men det

finns fortfarande risk för att en del tolkningar har skett i översättning av text.

8.1.5 Överförbarhet Genom att tydligt beskriva alla stegen i denna systematiska litteraturstudie görs det

möjligt för läsaren att själv avgöra om överförbarhet är möjlig. Med överförbarhet

menas att resultatet kan tillämpas i andra sammanhang (Lundman & Hällgren

Ganeheim, 2012).

Överförbarhet anses finnas då studiens resultat även kan tillämpas i andra

sjukdomstillstånd. De upplevelser som närstående upplevde i denna studie behöver inte

vara specifika för just bröstcancer, utan kan även upplevas vid andra svåra

sjukdomstillstånd. Genom detta kan studiens resultat vara till användning även inom

andra sjukdomsområden där närstående har en central roll för patientens välbefinnande.

15

8.2 Resultatdiskussion Syftet med studien var att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem fått

diagnosen bröstcancer. I denna del av litteraturstudien kommer huvudresultatets olika

delar att diskuteras.

Resultatet bekräftar att sjukdomen kan leda till att närstående upplever förändringar av

relationer och bristande kommunikation vilket kan medföra olika problem och kan även

bidra med lidande för närstående. Enligt Öqvist (2011) beskrivning av systemteorin

befinner sig alla människor i ett sammanhang och interagerar med varandra. Precis som

Öqvist (2011) beskriver Wright, Watson och Bell (2012) familjen som ett system som

påverkar varandra (ibid). Resultatet visade att kommunikationen spelar en stor roll för

att relationerna ska bevaras, och att sjukdomen kan hanteras på ett bättre sätt. Även

uttrycket i kommunikation kan ha sin påverkan vilket påvisar vikten av vilken

inställning närstående har i relation till patienten. Relationen mellan den drabbade och

närstående återspeglar hur kommunikationen fungerar. Resultatet visar på att

kommunikationsbrist leda till olika problem. Wright, Watson och Bell (2002) styrker

detta och menar att kommunikationen är en viktig del av livet, genom kommunikation

kan vi nå varandra. Vidare menar författarna att kommunikation inom familjen är som

ett nätverk där allt information utbytes. En viktig aspekt för att dela upplevelser och

erfarenheter med varandra och att en mellanmänsklig relation skapas (ibid). Även

Dahlberg och Segesten (2010) beskriver vikten av kommunikation som en del av

patientens hälsoprocess att lindra lidandet och finna möjligheter för välbefinnande

vilket är även beroende av att finna en form av mellanmänsklig kontakt mellan

patienten och den som vårdar. Kirkevold och Strömsnes Ekern (2002) beskriver att det

är viktigt att ta tillvara på unika situationer i samtalen med närstående. Genom att

vårdpersonalen inte utgår ifrån sina generella erfarenheter eller upplevelser i sitt

agerande medför detta att närstående inte blir förtingligade. En situation är aldrig den

andra lik trots att det kan finnas likheter. Det är därför viktigt att vårdpersonalen inte

möter närstående med förutfattade meningar om vilket stöd just dessa närstående

behöver. Närstående påpekar att de tycker det är viktigt att dem får känna att de är en

viktig del för vårdandet av patienten. Genom mer formella informationssamtal kan

möjligen barriärer mellan vårdpersonal och närstående minska och på detta sätt kan det

upplevas lättare för närstående att våga ta upp mer allvarliga samtal med personalen om

exempelvis döden (ibid).

Wright, Watson och Bell (2002) beskriver vikten av familjen som kan vara till hjälp för

patienten när det gäller sjukdom. Som i detta fall kan handla om att få stöd kring

16

förmågan att anpassa sig vilket ibland kan vara svårt, eftersom det kräver tid att

acceptera och gå vidare efter en svår händelse som rubbar hela existensen. Vi anser att

öppenhet och förståelse är en del i ledet för förmågan att anpassa sig, att vara öppet

kring tankar och funderingar bidrar att man kan anpassa sig i olika situationer, och hitta

lösningar. Resultatet visar på att öppenhet och förståelse kunde påverka graden av

förmågan att anpassa sig. Dahlberg och Segesten, (2010) förespråkar att en god

vårdsituation skapas av vårdaren genom öppenhet och ärlighet mellan parterna. Det

skapar även förutsättningar för den drabbade kvinnan att anpassa sig och delge sin

livsvärld och även på ett lättare sätt möta nya utmaningar.

Även stöd beskrivs som en viktig del i denna studie, men upplevs olika mellan personer.

De närstående kunde ställa upp för patienten och visa sig maximalt engagerade. Men

ibland kunde även stödet upplevas som otillräckligt eftersom kvinnan i detta fall tog

ansvaret själv i ett försök att skydda familjen och inte känna sig som en börda för dem.

Även barnen i familjen ville vara stöd eftersom de kände ett starkt emotionellt band till

mamman, och kunde ställa upp i olika situationer. Picard, Dumont, Gagnon och Lessard

(2005) bekräftar detta i sin studie genom att poängtera vikten av att närstående ska få

vara delaktiga för att minska vårdlidandet för alla involverade i vården kring patienten.

Genom att låta närstående medverka under alla behandlingar kunde vårdpersonalen på

ett lättare och personligare sätt ge all den information som närstående kände ett behov

av. Dahlberg och Segesten (2010) skriver att även de som vårdar mår dåligt av att se

och vårda en person som står dem nära. Vidare beskriver författarna att det är

oundvikligt att stödja och stärka närstående och patienter i olika sammanhang (ibid).

Närstående beskriver att det är viktigt att få vårdpersonalens stöd för att orka med att

stötta kvinnan genom sjukdomen.

Resultatet visar att partners och barnen ofta hade till uppgift att stödja och uppmuntra

familjen i olika vårdsammanhang. Benzein, Johansson, Fransén Årestedt och Saveman

(2008) beskriver att vid en svår situation är det inte bara den drabbade som påverkas

utan det är hela familjen, detta är viktigt att vara vaksam på i vårdsituationer. Att tänka

på är att stödet som familjen behöver inte behöver vara tidskrävande, utan handlar oftast

istället om den kvalitén som personalen bidrar med i omvårdnaden. Detta kan höja hela

familjens välbefinnande. Wright el al. (2002) belyser vikten av att tillgodo se samtliga

närståendes behov, detta då hela familjen kan påverkas negativt vid sjukdom vilket

bidrar till ohälsa inom familjen. Genom att vårdpersonalen kunnat tillgodose alla behov

kunde familjen ta del av varandras upplevelser och fått förmågan att se hur sjukdomen

har påverkat deras relationer inom familjen. Dahlberg och Segesten, (2010) menar att

17

människor är beroende av samspel med andra och de närmaste är allra viktigast för de

flesta och särskilt vid en långvarig sjukdom då dem kommer även att ta en del av

ansvaret (ibid).

Resultatet visar på att närstående beskriver svåra situationer med ångest, vilket kan

medför stress och depression. Partnerna kände sig utbrända samt upplevde att barnen

var oroliga och kvinnan nedstämd vilket bidrog till att hela familjen upplevde lidande.

Närstående upplevde känslan av att känna sig otillräckligt, rädslan för sjukdomen gjorde

att de plågades och kände inkompetens Lindholm, Rehnsfeldt, Arman och Hamrin

(2002) styrker detta i sin artikel genom att beskriva hur närstående kunde känna sig

hjälplösa av att inte kunna hjälpa kvinnan, detta bidrog till att närstående kunde känna

sig otillräckliga (ibid). Dahlberg och Segesten, (2010) menar att livskraft, livslust stärks

men även försvagas beroende på vilka situationer människor befinner sig i. Den

psykiska påfrestningen för familjen bidrog till att hela existensen påverkades, att

ständigt behöva tänka om dem kommer att förlora sin fru eller sin mamma skapade

otrygghet, och för kvinnan att ha den inre känslan att tänka på döden att tänka kommer

jag att leva bidrog med mer ostabilitet och lidande.

9 Slutsats Denna litteraturstudie belyser närståendes upplevelser efter att en närstående fått

diagnosen bröstcancer. Det är en allvarlig sjukdom som kan få en hel familj i obalans

om inte närstående får den hjälp som de anser sig behöva. Litteraturstudien bidrar till en

djupare förståelse för hur närstående kan uppleva diagnosen. Genom att sjukvården

uppmärksammar närståendes upplevelser kan även patientens hälsa gynnas.

Resultatet visar på att kommunikationen är i centrum under hela sjukdomsförloppet.

Genom en fungerande kommunikation kan närstående få känna sig delaktiga i vården

kring patienten, vilket de anser vara av stor betydelse. Det är även genom

kommunikationen som den psykiska påfrestningen kan minska då närstående får

möjlighet att vara öppna och ärliga mot varandra om sina känslor. Genom detta kan

närstående ha lättare att hantera och acceptera situationen, vilket även kan stärka deras

förmåga att kunna gå vidare. Detta styrker Lindholm, Mälelä, Rantanen-Sijlamäki och

Neiminen (2007) i sin studie där det beskrivs hur viktig kommunikationen är för att hela

vårdförloppet ska vara så smärtfritt som möjligt.

Studiens resultat beskriver att det är påfrestande för de närstående att gå vidare efter en

bröstcancerdiagnos. Det är viktigt att sjuksköterskan kan uppmärksamma de

18

funderingar som väcks hos närståendes för att sedan kunna hjälpa dem med deras frågor

och funderingar så att de kan gå vidare och att handtera livet med sjukdom..

För att på lång sikt få patientens situation att blir bättre är det av stor betydelse att

fortsätta forska inom detta område. Genom att fortsätta belysa närståendes upplevelse

kan medvetenheten öka om hur viktiga närstående är för patientens välbefinnande.

19

Referenslista * Inkluderade artiklar i litteraturstudien

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Benzein, E., Johansson, P., Franzén-Årestedt, K., & Saveman, B-I. (2008).

Nurses´Attitudes About the Importance of Families in Nursing Care. Journal of Family

Nursing. 14(2), 162-180, doi: 10.1177/1074840708317058

Bergh, M. (2002). Medvetenhet om bemötande. En studie om sjuksköterskans

pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning. Göteborgs Universitet:

Institutionen för vårdpedagogik

*Bigatti, S-M., Brown, L-F., Steiner, J-L., & Miller K-D. (2011). Breast Cancer in a

Wife. How Husbands Cope and How Well It Works. Cancer Nursing. 34(3), 193- 201,

doi: 10.1097/NCC.0b013e3181ef094c

Brattberg, G. (2008). Att hantera det hanterbara. Om coping. Stockholm: Gunilla

Brattberg AB

Braun, C-A., Anderson, C-M., Holmer, L., & Grip, G. (2012). Patofysiologi : om hur

förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund : Studentlitteratur

*Coyne, E. (2013). The strengths and resources used by families of young women with breast cancer. The Australian Journal of Cancer Nursing. 14(2), 10-16 *Coyne, E., Wollin, J., & Creedy, D-K. (2012). Exploration of the family’s role and

strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and

their families. European Journal of Oncology Nursing. 16(2), 124-130, doi:

10.1016/j.ejon.2011.04.013

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.

Stockholm: Natur och Kultur

Dahllöv, A. (2015). Bröstcancer. Vårdguiden. (Hämtad: 2016-05-27).

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Tema/Cancer/Cancerformer-och-

fakta/Cancerformer/Brostcancer/

20

Einhorn, S. (2013). Så utvecklas cancer. Cancerfonden.se. (Hämtad 2016-02-03).

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/vad-ar-cancer

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013) Att göra litteraturstudier- Värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur

Gudmunsson, M. Onkologi. I F. Grefberg (Red.), Medicinboken (s. 626-638).

Stockholm: Liber AB

*Hasson-Ohayon, I., Goldzweig, G., Dorfman, C., & Uziely, B. (2014). Hope and social

support utilization among different age groups of women with breast cancer and their

spouses. Psychology & Health. 29(11), 1303-1319, doi:

10.1080/08870446.2014.929686

Hedefalk, B. (2014). Att vara närstående. Cancerfonden.se. (Hämtad 2016-03-29).

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/att-vara-narstaende

Jeppsen Grassman, E. (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur

Kalfoss, M-H. (2011). Mötet med lidande och döende patienter- sjuksköterskans möte

med sig själv. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red), Klinisk omvårdnad 2 (s.

475-498). Stockholm: Liber AB

Kirkevold, M. & Strömsnes-Ekern (2002). Familjen- i ett omvårdnadsperspektiv.

Stockholm: Liber AB

Kopp, K. (2010). Omvårdnad vid cancer. I B. Kamp-Nielsen (Red.). Specifik

omvårdnad. (s. 508-533). Stockholm: Norstedts

*Kraemer, L-M., Stanton, A-L., Meyerowitz, B-E., Rowland, J-R., & Ganz, P-A.

(2011). A Longitudinal Examination of Couples´Coping Strategies as Predictors of

Adjustment of Breast Cancer. Journal of Family Psychology. 25(6), 963-972, doi:

10.1037/a0025551

21

Lindholm, L., Rehnfeldt, A., Arman, M., & Hamrin, E. (2002) Significant others`

experience of suffering when living with women with breast cancer. Scand J Caring

Sci, 16(3), 248-255, doi: 10.1046/j.1471-6712.2002.00093.x

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.

Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. (s. 187-202). Lund: Studentlitteratur

Malmström, S., Györki, I., & Ögren, A. (2007). Bonniers Svenska ordbok Nordbook. Norge.

Sökord: Släkting

Nystrand, A. (2014). Bröstcancer. Cancerfonden.se. (Hämtad: 2016-03-02).

https://www.cancerfonden.se/om-

cancer/brostcancer?gclid=CLX3lJaGossCFUf3wgodPrIOEg

Picard, L., Dumont., Gagnon, P., & Lessard, G. (2005). Coping strategies among

couples adjusting to primary breast cancer. Journal of Psychosocial Oncology. 23 (2-

3), 115-135

*Robbins, M-L., Mehl, M-R., Smith, H-L., & Weihs, K-L. (2013). Linguistic indicators

of patient, couple, and family adjustment following breast cancer. Psycho-Oncology. 22,

1501-1508, doi: 10.1002/pon.3161

*Svetina, M., Nastran, K. (2012). Family relationships and post-traumatic growth in

breast cancer patients. Psychiatria Danubina. 24(3), 298-306

Taxman, E-T., Conlon, E-D., Speers, A., Dismuke, K-L., Heyman, T-S., & Taxman, T-

L. (2016). Chemotherapy and Functional Medicine in a Patient With Metastatic Breast

Cancer: A Case Report. Intergrativ Medicine: A clinician´s Journal. 15(1), 27-32

Wright, L-M., Watson, W-L. & Bell, J-M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats;

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). Lund: Studentlitteratur

22

Öqvist, O. (2011). Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat.

Stockholm: Gothia Förlag

23

Bilagor Bilaga 1: Systematisklitteratursökningar Tabell 2: Sökningar i Cinahl, sökperiod; 2016-03-09 och 2016-03-15.

Sökning Sökordochkombinationer

Inkluderingskriterierochexkluderingskriterier

Träffar Utvaldatitlar

Utvaldaabstrakt

Utvaldaartiklar

1. Breastcancer 34325

2. 1ANDFamily 2475

3. 1ANDCoping 1019

4. 1ANDFamily

ANDCoping 244

5. Peer-reviewedoch

maxsedan201066 13 7 3

Tabell 3: Sökningar i PsycINFO, sökperiod 2016-03-09 och 2016-03-15.

Sökning Sökordochkombinationer

Inkluderingskriterierochexkluderingskriterier

Träffar Utvaldatitlar

Utvaldaabstrakt

Utvaldaartiklar

1. Breastcancer 11252

2. 1ANDFamily 1992

3. 1ANDCoping 1278

4. 1ANDFamily

ANDCoping 329

5. Peer-reviewedoch

maxsedan201091 7 2 2

Tabell 4: Sökningar i PubMed, sökperiod 2016-03-09 och 2016-03-15.

Sökning Sökordoch

kombinationerInkluderingskriterier

och

exkluderingskriterier

Träffar Utvalda

titlarUtvalda

abstraktUtvalda

artiklar

1. Breast

neoplasms 268786

2. 1ANDFamily 16184

3. 1ANDCoping 2577

4. 1ANDFamily

ANDCoping 615

5. Maxsedan2010 191 10 5 2

24

Bilaga 2: Granskningsmallar Checklista för kvantitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013)

Syfte

• Vad är syftet med studien?

• Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

JA NEJ

• Är designen lämplig utifrån syftet?

JA NEJ

Undersökningsgruppen

• Vilka är inklusionskriterierna?

• Vilka är exklusionskriterierna?

• Vilken urvalsmetod användes?

o Randomiserat urval

o Obundet slumpmässigt urval

o Kvoturval

o Klusterurval

o Konsekutivt urval

o Urvalet är inte beskrivet

• Är undersökningsgruppen representativ?

JA NEJ

• Var genomfördes undersökningen?

• Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

Mätmetoder

• Vilka mätmetoder användes?

• Var reliabiliteten beräknad?

JA NEJ

• Var validiteten diskuterad?

JA NEJ

Analys

• Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?

• JA NEJ

• Om NEJ, vilka skillnader fanns?

• Hur stort var bortfallet?

25

• Fanns bortfallsanalys?

• JA NEJ

• Var den statistiska analysen lämplig?

• JA NEJ

• Om NEJ, varför inte?

• Vilka var huvudresultaten?

• Erhölls signifikanta skillnader?

• JA NEJ

• Om JA, vilka variabler?

• Vilka slutsatser drar författaren?

• Instämmer du?

JA NEJ

Värderingar

• Kan resultaten generaliseras till annan population?

JA NEJ

• Kan resultaten ha klinisk betydelse?

• JA NEJ

• Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

• JA NEJ

• Motivera varför eller varför inte

26

Checklista för kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013)

Syfte

• Vad är syftet med studien?

• Vilken kvalitativ metod har använts?

• Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

JA NEJ

Undersökningsgruppen

• Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?

(inklusions- och exklusionskriterierna ska vara beskrivna)

JA NEJ

• Var genomfördes undersökningen?

• Urval- fanns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?

• Vilken urvalsmetod användes?

o Strategiskt urval

o Snöbollsurval

o Teoretiskt urval

o Inte angivet

• Beskrivs undersökningsgruppen? (ålder, kön, social status samt annan relevant

demografisk bakgrund)

• Är undersökningsgruppen lämplig?

JA NEJ

Metod för datainsamling

• Är fältarbetet tydligt beskrivet? (var av vem och i vilket sammanhang skedde

datainsamlingen)

JA NEJ

Beskriv:

• Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt? (vilken typ av frågor användes

etc.)

• Ange datainsamlingsmetod:

o Ostrukturerade intervjuer

o Halvstrukturerade intervjuer

o Fokusgrupper

o Observationer

o Video/bandinspelning

27

o Skrivna texter eller anteckningar

• Är data systematiskt samlade? (finns intervjuguider/studieprotokoll)

JA NEJ

Dataanalys

• Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

• Ange om:

o Teman är utvecklade som begrepp

o Det finns episodiskt presenterade citat

o De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är

beskrivna

o Svaren är kodade

• Är analysen och tolkning av resultat diskuterade?

JA NEJ

• Är resultaten trovärdiga? (källor bör anges)

JA NEJ

• Är resultaten pålitliga? (undersökningens och forskarens trovärdighet)

JA NEJ

• Finns stabilitet och överensstämmelse? (är fenomenet konsekvent beskrivet)

JA NEJ

• Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

JA NEJ

• Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data? (finns

citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda

tolkningar)

JA NEJ

Utvärdering

• Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

JA NEJ

• Stöder insamlade data forskarens resultat?

• JA NEJ

• Har resultaten klinisk relevans?

JA NEJ

• Diskuteras metodologiska brister och risker för bias?

28

• JA NEJ

• Finns risk för bias?

• JA NEJ

• Vilken slutsats drar författaren?

• Håller du med om slutsatserna?

• JA NEJ

• Om NEJ, varför inte?

• Ska artikeln inkluderas?

JA NEJ

Bilaga 3: Artiklenmatris

29

Författare,

år,landTidskrift,titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

1.Robbins,M.L.Mehl,M.R.Smith,H.L.Weihs,K.L.2012USA

Psycho-Oncologi,“Linguisticindicationsofpatient,couple,andfamilyadjustmentfollowingbreastcancer.”

Attundersökaochfåenomfattandeförståelseförhurpatienten,parochhelafamiljerhanterarenbröstcancerdiagnos

Kvantitativansatsdärfamiljerdeltogienskildasamtgruppintervjuer.N=75familjer

Genomattanvändapositivakänsloordvisadepåbättrefamiljeanpassning,medannegativakänsloordvisadepåstörrefamiljekonflikter.Ombarnenpåvisarilskainnebardetenförsämradfamiljesituationijämförelsemedombarnenvisarångest.

Hög

2.Coyne,E.Wollin,J.Creedy,D.K.2011(2012)Australien

EuropeanJournalofOncologyNursing,“Explorationofthefamily´sroleandstrengthsafterayoungwomenisdiagnosedwithbreastcancer:Viewsofwomenandtheirfamilies.”

Attundersökadeerfarenheterochrollernärståendeharnärdetstöttatenyngrekvinnameddiagnosenbröstcancerochattförbättrahälso-ochsjukvårdensstödtillnärstående.

Kvalitativdeskriptivansatsdärungakvinnormedbröstcancerochhennesfamiljdeltogisemi-struktureradintervju.N=14ungakvinnormedbröstcanceroch11närstående

Kvinnormedbröstcancerochderasnärståendeupplevdeenradolikakänslorunderbehandlingsperioden.Rollernainomfamiljenändradesdåkvinnanficksinbröstcancerdiagnos.

Hög

3.Coyne,E.2013Australien

TheAustralianJournalofCancerNursing,“Thestrengthsandresourcesusedbyfamiliesofyoungwomenwithbreastcancer.”

Attundersökavilkastyrkorochresursersomfamiljeranvändersigavunderbehandlingmotbröstcancer.Menävenomdetskerenförändringidestyrkerochresursersomanvändsavfamiljernaunderaktiv-ellerunderhållandebehandling.

MixedMethod.Kvalitativdatatogframgenompersonligaintervjuer,kvantitativdatatogframgenomtvåfaser.Fas1underaktivbehandlingochfas2efteraktivbehandling.N=111medverkandevarav64närståendetill47kvinnormedbröstcancer.

Studienvisarpåattkvinnorochderasfamiljeranvändersigutavliknandestyrkorochresurserförattaccepterabröstcancerdiagnosen.Resultatetvisarpåsammanhängandekaraktäravfamiljernanärdeställsinförmotgångar.Dessafamiljersträvarefterattarbetatillsammansochbibehållafamiljefocus,dockvardetvissafamiljersomkämpadeochvisadepåhöganivåeravstressochmissanpassning.Resultatetvisarävenpåattdetärenlångprocessochattmångafamiljerkänneravstressenietttidigtstadieavdiagnosen.

Hög

4.Svetina,M.Nastran,K.2012Slovenien

PsychiatriaDanubina,”Familyrelationshipsandpost-traumaticgrowthinbreastcancerpatients.”

Atttestaomfamiljensflexibilitet,sammanhållning,kommunikationochtillfredställningförutsägerPTG(post-traumaticgrowth)utöverdetanpassningsmekanismerochstrukturellaegenskaperavfamiljensåsomålder,socioekonomiskstatusellersjukdom.

Kvantitativansats.Datasamladesingenomsjälvskattningsformulärsomallakvinnorfickfyllai,sedanfickdemfyllaiskattningsformuläromfamiljerelationerochslutligenfylldesettskattningsformuläriomhurkvinnornaupplevdesvårasituationerochhurdemhanteradedessa.N=190kvinnor

ResultatetvisarpåattdetärenlitenkorrelationmellansjukdomsrelateradevariablerochPTG.DetvisadeävenpåenlågkorrelationmellantillvägagångssättochcopingstrategierförutsägerPTG(r=0.16,p=<0,001).FamiljerelateradefaktorerförutspåddeunikdelavvariansenpåPTG(p=<0.05),kommunikationmedpositivtillfredställninghadenegativbelastningpåPTG.

Medel

5.Kraemer,L.M.

JournalofFamilyPsychology,“ALongitudinal

Attundersökacopingstrategierhoskvinnorochderas

Kvantitativansats.Kvinnornaochderaspartnersfickhemskickat

Kvinnorsanvändningavorienteradecopingstrategierförutspåddeförbättringi

Hög

30

Stanton,A.L.Meyerowitz,B.E.Rowland,J.H.Ganz,P.A.2011USA

ExaminationofCouples´CopingStrategiesasPredictorsofAdjustmentofBreastCancer.”

manligapartnerssomprediktorerförförändringikvinnorsinställningunderåretefterbröstcancerbehandlingochatttestaompartnernscopingprocessersamverkarförattförutsägajustering.

varsettkuvertmedfrågeformulärsomskullebesvarasseparatutanattdiskuterasochsedanskickastillbakaiseparatakuvert.N=139par

derasvaliditetochdepressivasymtom,mänsanvändningavundvikandecopingförutspåddesjuknadetillfredställelseförkvinnorna.Mänsförhållningssättorienteradecopingstrategierförutspåddeenökningavkvinnoruppfattningomcancerrelateradeförmåner.Närparenscopingstrategiersamverkadeförutspåddesiallmänhetbättreanpassning.

6.Bigatti,S.M.Brown,L.F.Steiner,J.L.Miller,K.D.2011USA

CancerNursing,“BreastCancerinaWife:HowHustbandsCopeandHowItWorks.”

AttundersökacopingstrategieravHBCs(HusbandsofpatientswithBreastCancer)jämförtmedHWCs(HubandsofwomenWithoutCancer)ochförhållandetmellancopingstrategierocholikapsykosocialavariabler.

KvantitativansatsN=83mängiftamedkvinnormeddiagnosenbröstcancersamt79mängiftamedkvinnorsomärfriska.

HBCharanvänderoftarecopingstrategiersomattdistansera,taansvarochfly-undvikande,dessaassocieradesmedhögstressochsymtompådepression.Atttaansvarochdistanseringförknippadesmedlägreäktenskapligtillfredsställelse.HBCochHWCgruppernavarsignifikantaisexavdeåttacopingstrategier.DetvisadedockattHBCanvänderdessastrategiermindreänHWC.

Hög

7.Hasson-Ohayon,I.Goldzweig,G.Dorfman,C.Uziely,B.2014Israel

Psychology&Health,“Hopeandsocialsupportutilisationamongdifferentagegroupsofwomenwithbreastcancerandtheirspouses.“

Attundersökaförhållandetmellanhopp,socialtstödochdepressioniallaåldersgrupper.Samthurhoppochsocialtstödbidrartillpsykisktlidandeochhurdetupplevsavkvinnornaochderasmakar.

Kvantitativansats.Kvinnornaochderasmakarfickhemskickatettsjälvskattningsformulärsomdeskullefyllaiochskickatillbaka.N=150giftakvinnorochderasmakar

Äldrekvinnorochmakarrapporteradelägrenivåeravdepressionänyngre.SEM(undersökningsmetodsomanvändesförattundersökahoppsomenmedlaremellansocialtstödochdepressioninomvarjegrupp)visadeattsocialtstödärdirektrelaterattilldepressionblandäldrekvinnorochyngremakar.

Medel

I