N:r 4 1 . Stockholm den 1 2 Oktober 1811. . . . 4:e Arg. Prlnuneratlonsprle: I Redaktion: I Reäaktör o. ansvarig utgifvare: l Expeditlon 1 Annoneprim r

'11 &r. . kr. 4: 50 11s ar. . kr. 2: S( * i i . . ii 1:50l~l4 ii.. ii I : S I

- i -e ieroqer: Lösarimmer 10 öre. I - .. -- -.. - . .

Mottagnlngstld: masrersamueisg, I ~ l l m . w 53. KIKS- 1P 85. - m k s höjd per g b g 10: -. Prenumeration s k a sHväI I kl. 11-12. Rabatt :. 5 ggr 5' 010, 10 ggr IO'k,

landsorten som 1 Stockholm i Pnct- nrh t~irmnfadrens: 20 ggr 20 O/oi 50 gr 25 Ole. Annons !ör q?llinnad --. -.,.. nirmaste postanstalt eller bok- ----o- --

handel. .I Utgifningstid hvarje tasda;. I Sthlm IPII , P. Englunds Boktr. ( DAGAY, Stockhoim. . senast manaag t. m.

Moderskyddsrörelsen i Tyskland.

D en i~~ternationellá kongress för modkrskydd och sexu- alreformer, som under 'sista veckan af september hål- lits i Dresden, har skjutit den redan förut aktuella mao- der- och barniaskyddsfrågan i förgrunden. På annat stal- le i dagens nummer Aterges ett referat af kongressens för- handlingar; en öfversikt af de två motsatta riktningar, som göra sig gällande , inom den tpka "Mutterschuaz"- rörelsen och som i tveniie läger skarpt skilja de för mo- der- och barnaskydd i öfrigt. gemensamt ifrande och ar- betande kvinnorna, ar hvad har i korthet skall limnas.

Den ena af dessa riktningar ar den organiserade, ua- der namn af "Bund f i k Muitterschutz" kända rökelse, Iivilken satt som sitt mal omgestaltning af en del för- åldrade, sasom sedlighetsbegtrepp fastslagna uppfattningar och hvilken i rent praktiskt afseende uppställer som ön- skemal sådana reformer som obligatoyisk ,familje3öksäk- ring, lagstadgad hvila från arbete för moder under . s m veckor före och sex veckor efter födossningen, utbetal- ning af f d l arbetslölnl under denna tid, fri lakarehjalp

' odh skötsel under barnsangstillfallet, pam. ingeundersfod för sex månladess amning. Vi finnla i denna grupp såda- na namn som Helene Stöcker, :Maria Lischnewska, Grete Meisel-Hess. Den andra riktningen ä r den icke till niagot förhund sammanslutna, för liknande reformer arbetande men dock från vissa "Buid fur M~~ttmchutz" karakta- riserade uppfattningar starkt afvikande rörelse, som bland sina mest betydande förkämpar raknar Helene Lange,

Gertrud Baumer, Alice Salsnioii, A n i i a IJappritz, . Mariaii- rie weber. I

Skillnaden de två riktningarna emellan framträder skar- past i ~ippfattningen af hu-u den rent yttre formen i förhållandet mellan man och kvhia b ö ~ ordnas. "Bund fur Mutterschutz" går i 'sin kritik af det "legala äkten- skapet" mycket långt, då det anser att denna institution, beroende som den ar af ekonomiska frågor, i sig utgör ett hinder för ingående af en tidig fö,rbindelse, hvilken återigen - i m1ång.a fall - ar räddning från osedligt lef- verne. I ett af förbuadet utgifvet flygblad säger Maria Lischnewska, att för mannen vid hans uttrade i lifvet ställer sig frågan så: prostitution eller fritt äktenskap. Mani gör gällande; att den fria föl-bindelsen icke på-sam- ma satt som ett äktenskap är bercende af betryggade eko- noniiska förhål'landenl, hvarföre den kan: ingas tidigare och därför ar anbefallhingsvärd. Detta resonemang synes emellertid, afven från förbundets sthdptinkt sedt, icke ut@a ett verkligt skal mot det legala äktenskapet, då förbuindet afven inom den fria fölrbindelsen staller stora fordringar på ekonomiska garanti.er, t. ex. i fraga om fötrsörjningsplikt emot barnen. I samband med denna fordran gör f6rbundet i sjalfva verket dm fria fösbin- deisen till en sorts statlig institultion, i det satt hvarpå f6rbuindet vill inrymma ålt staten en kontroll öfver för- aldramas förh2llande till de inom förbindelsen födda barnen. Föräldrarna skola bada namngifvas och inregi-

streras som försö-rjningspliktiga för barnet; såsom såda- na få de sedan för barnets räkning göra anspråk på det statliga barnaunderhAl1, som förbundet arbetar p& att få till stand. Härigenom blir den fria förbindelsen en statlig institution, hvilken i sina förpliktelser bra mycket samman- faller med ett legalt äktenskap - låt vara starkt refome- radt och frigjordt från den kyrkliga vigseln -, i syn- nerhet som rättighet att ingå äktenskap med annan per- son ej skulle tillåtas nagon af föräldrarna förr än fullt giltiga garantier gifvits för fullg6rarrdet af deras skyldig- het att Iamna uppfastringsbidrag åt barnen.

Vid sidan af dessa asikter angiende det "legala" och det "fria" äktenskapet karaktäriseras förbundet af hvad man skulle kunna kalla m o d e r s k a p s k u l t. Dess för- härligande af själfva det fysiska moderskapet g i r ytter- ligt långt.

Motpartiet ser i det legala äktenskapet den h6gsta sed- liga formen för förhailllandet mellan man och kvinna, men begär reformer af den nuvarande äktenskapslagstift- ningen och de lagar som beröira patriarkats- och matriar- katsfrågor. Det är ett r e f o r m e r a d t äktenskap, far- djupadt och socialt befästadt, som detta parti arbetar för.

Mot de åsikter angående "människans naturliga släkt- drift", som inom "Bund fur Mutterschutz" resulterat i ett rop på tidiga, fria förbindelser, ställer sig denna andra grupp bestamdt afvisande. Ett sänkande af de etiska ford- ringarna med afseende på sedlighetsnivan anser denna grupp icke vara af praktiskt värde för renheten i det sexuella lifvet. "Ännu aldrig", säger Marianne Weber, "ha eftergifter för det ,naturliga9 pk något sätt verkat som hafstång åt sedligheten". Det galler att befästa ett sedlighetsbegrepp, som haller p& personlighetens värde och som ställer samma sedliga fordringar på man och kvinna. Slutyrkandet blir f6r denna riktnings anhängare en för staten tillkännagifven, af staten sanktionerad för- bindelse mellan tvenne lagligen likställda människor, hvil- ka i det statliga erkännandet af deras förbindelse sjalfva känna ett stod för sin vilja till ett bestaende förbund. A andra sidan måste lagen m6jliggöra uppldsning af äkten- skap utan att någon s k u 1 d f r å g a behöfver framdragas.

I de rent praktiska fordringarna på skydd för mödrar och deras barn, i n o m som u t o m äktenskapet, star denna grupp "Bund fur .Mutterschutzn mycket nära. I fråga om sexualreformer @ra sig en del bra nog vidt gilende differenser gällande, 1ikso.m det måste framhållas att äfven i n. o m "Bund fur Mutterschutz" i detta afseen- de olika uppfattningar stå emot hvarandra.

E. K-n:

I. Internationella kongressen för moder- skydd och sexualreformer.

D en 28-30 september ägde den f ö r s t a i n t e r n a- t i o n e l l a k o n g r e s s e n f ö r m o d e r s k y d d o c h s e x u a l r e f o r m e r rum i Dresden. Som ord- förande fungerade omväxlande dr Rosenthal, dr I-ielene Stö'cker och fru Maria Lischnews ka. Bland kongressdel- tagarna märktes många af de mest kända ledarna af det sociala reformarbetet i Tyskland och utlandet och mariga framstaende fackmän på området. Representanter för Sve- rige voro .fru Frida Stéenhoff och prof: Knut Wicksell.

F8r frilgor rörande den egentliga moderskyddsiörel.- sen var den första dagen den värdefullaste. Den socia- !istiske riksdagsmannen dr David framhöll nödvändighe ten ur rashygienisk synpunkt af ett omfattande moder- och barnaskydd, och i motsats mot den af rashygieniker gjorda invändningen, att ett för långt utsträckt skydd skul- le vara af skada för rasen, betonade han, att begreppet r a s h y g i e n i s kt svaga ej sammanfölle med h j ä l p- b e h 6f v a n d e. Det vore framför allt nödvändigt att omfatta ett sundt sexuellt ideal, och därtill komme man bäst genom f ör ungdomen gemensam undervisning af sexuallifvet, hvilket skulle utveckla ett strängare sexuellt samvete samt större ansvarskänsla.

Den rent praktiska sidan af moder- och barnaskydds- rörelsen utvecklades af fru Lischnewska med hänvisning till det program som det tyska "Bund fur Mutterschutz" redan vid sitt bildande (1905) uppställde. Talarinnan slutade med att uttrycka en önskan att det af staten ard- nade moderskyddet skulle bl. a. gå ut på att p i upp- fostringens väg söka leda modersinstinkten till en medve-. ten vilja till moderskap.

Atskilliga utländska talare redogjorde därpi för nio- derskyddsrörelsens uppkomst och nuvarande läge i dc skilda kulturländerna. En intressant inblick gafs därvid i en mängd med och utan statens hjälp gjorda anordnin- gar, hvarvid dock visade sig att endast ringa alisatses till ordnande af nigon sorb moderskapsftksäkring gjorts f r h de respektive staternas sida, däremot mAnga fram- gangsrika initiativ tagits från enskildt håll i ifara anslut- ning till social verksamhet bland kvinnor. Som den &jr- sta intresse bjudande och mest förebildliga skapelsc i denna väg nämndes den franska "Mul ualité Maternelle".

Vidare afhandlades den ogifta moderns och heimcs barns sociala stallning ur samhällelig synpunkt samt med hänsyn till förhallandena i de olika Iandema. Det kan såsom ett särdeles glädjande faktum framhallas att eti präst, pastor Kiessling från Hamburg, betecknade det I denna riktning förordade sociala hjälparbetet såsoni ett "återställande af öfvergifna ideal". Man hade att sörja för att en riktig uppfattning i detta afseende gjorde sig göl- lande; infljr det fullbordade faktum af moderskap utan- för äktenskapet maste man ingripa hjälpande, d. v. s. moder och barn miste skyddas, ty brist på ~ådatlt skydd betyder oftast för barn utom äktenskapet en oerhörd ska- da, siival som en minskning i folkhälsa och det sedliga tillstsndet, då dessa barn föröka de sedligt fallnas leder

Annonsera i Dagny! -- ----

p- w

luvel-, Guld- 8r Emaliarbeten. I Dans, Plastik och Calisthenics. J o .I

I Allm. ~ u n ~ s h ; 26 66. Kungsbolmsgatan 6. Riks Kungsh. 2 85. DAVID A N D E R S E N QL Comp. Elsa BiörHman, - I elev af Hofjuveleram. Fru EMILIE WALBOM. Fröken ELSE O. REIERSEN. 4 F r e d s g a t a n 4. Balettmästarinna vid Kungl. teatern i Köpenhamn. Köpen hamn.

D A C N Y 47'1

(ss. förbrytare, prostituerade). Den allvarsamma invand- ningen att hjälp åt ogifta mödrar och deras barn. skulle komma att eka osedligheten tillbakavisade talaren med ett be- tonande af moderskapets svårigheter, hvilket i sig' själgt verkar såsom återhållande. Ur samhällelig synpunkt fink ge ej någon iörföljelse af det utomäktenskapliga moder- skapet ifrågakomma, 'atgarder för att 6fvervinaa därmed f6rbundna svårigheter måste vidtagas. Med hänsyn till de tröstlösa skildringar af ogifta mödrars och deras barns sorgliga läge, som gjorts af skilda utländska talare, fram- höills den. bjudande nödvändigheten af en kraftig moder- skyddsrölrelse. Sarskildt gripande var den skiilldring från L.mldon, som lämnades af Mrs ' Betsy Drysdale. Fru Fri- da Stknhoff framhöll, att på sista tiden en rörelse till fölrmån for de ogifta mödrarnas svåra stallning gjort sig gällande i Sverige och att moderskapsfömakrin.g och för- siirjnlingsplikt framlagts i humana reformförslag i riksda- gen. En intressant framstillning af den ogifta modems och hennes barns stallning lämnades till sist af Norges repesentan-t, fru Betzy Kjelsberg, " stadsfdlmaktige och upp- ställd riksdagskandidat, som därvid framhell de bety- delsefulla reformer som framkommit i hennies land si- som beroende på kvinnornas medinflytande på lagstift-

Kongressens andra dag upptogs af rent vetenskapliga uthianden angaende sexuella reformer och hade endast praktisk betydelse i hvad angick upptagandet af probls met: äktenskapet och sexuella reformer. I denna fråga uttalade sig fru Grete Meise!-Hess, författarinnanl till den bekanta boken "Die sexuelle 'Krise", hafdande m~onbgamiens princip såsom oumbärligt ideal men, i ' anslutning till sina i denna sak kända åsikter, afven betonande det för en högre utveckling enligt hennes uppfattning n6dvändiga af olika, p å h v a r a n d r a f s l j a n d e monogama förbindelser. En ny fri aktenskapsform skulle uppstii ur den sexuella reformkampen, med höga sedliga mål, frihet, men afven begränsning, samt den strängaste sjalftukt med hänsyn till det kommande släktets val och ve.

.Akterskapet i .dess nuvarande form kritiserades afven af fru Frida Stéenhoff med afseende på de agancierattsli- ga principer, på'hvilka det grundas, och med fordran pA ett äktenskap i frihet och rättfärdighet. Hon! framställde samhället sasom visst ick.e beroenode af aktenskapet som1 institution; fastmera ansag hon den af de bestående la- garna skyddade familjen siisom ett af kampmedlen för den orättfärdiga sociala maktFördelnlingen~. Genom äktenskapet uppkom afven beteckningen a k t a och 6 ä k t a barn, som talarinbnan framför allt ville ha bort. Alla barn skulle, oberoende af förhandenvarande äktenskap, njuta samma skydd och erkännande. frihet och ansvar rnfis- te sta såsom det högsta sedliga ideal och mer och mer skyddas och f~anih~llas.

Det stma offentliga kvällsmötet blef en missräkning så tillvida att fru Rosa Mayreder, den själfulla f6rfattarim nan till "Zur Kritik der Weiblichkeit", som skulle talat öfver ämnet "den fria kärlekerk psykologi" p& grund af sjukdom var förhindrad att deltaga i kongressen. I hen- nes ställe höll Helenle Stöcker ett föredrag, öfver "den: nya

Pälsa t e l j h (inneh. Albert Stridsberg) Miistersamuelsgatan 37, 1 tr.,

hörnet af flalmskillnadsgatan. Valsorteradt lager af P ä 1s v a P o P.

Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt. Allm. tel. 115 85. Rikstel. Norrm. 241.

etikens fordringar". Individens ratt ställdes &arvid af ta- l a h n a n i förgrunden - med hänsynstagande till sociala intressen; full frihet, under ansvar gentemot en komman- de generation, framställdes såsom mål för individen, som erkänner en allmän högre

Hvad som ytterligare af tvenne talare framfördes föll helt inom 'området af en rent vetenskaplig understikning af de socialt-sexuella problemen i samband med kulturhi- storisk forskning och statistiska uppgifter om det "sexuel- la eländet" .i det bestående samhället. Nöidvändigheten af en ingående social- och sexualpedagogik betonades i detta sammanhang.

På det hela taget fick man det intrycket, att kongres- sen mera lagt tyngdpunkten på en vetenskaplig behand- ling af de förekommande frågorna an1 på framställande af praktiska refomf6rslag, men att detta hade sitt' beratti- gande i nödvändigheten af att lägga det vetenskapliga som fundament för reformerna.

De båda förhandlingsdagarna följdes af ett enskildt möte för de delegerade. Resultatet af detta har ännu. ej be- kantgjorts.

Anna Brunnemann.

Prenumeration å DAGNY sker siväl i landsorten som i Stoclrholm å närmaste postanstalt eller bokhandel.

&f

Homespun enl. cliche ......... Kr. 49.- I mil Samma, enkel-

radig, hög i halsen ............ Kr. 39.-

Nordiska Kompaniet,

Fru Maria Callm6ns Dansundervisning, Riddaregatan 17, l/, tr.,

börjar för Skolungdom den 18, för Äldre den 20 Okt. Anmal- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m. Riks Ost. 27. Allm. Ost. 2 86.

AdUe Caiim&, Lärarinna i dans och plastik

Professorer i o l j a .

G enom tidningsreproduktioner stiftade jag i våras be- kantskap med ett nytt och intressant målarkonstverk, afsedt att smycka någon vägg i Uppsala universitetshus. Dar sågs teologiska fakulteten samlad i tvangslös ordning kring sitt sessionsbord, liksom gripen på bar garning i något ifrigt upptaget ögonblick.

Kompositionsidh ar ypperlig. Enhvar af de högvör- diga herrarna framträder i sin naturliga pose, med sin individuella egenhet markerad af orngifningen och tillika behörigt dampad af den*, harmoniskt infogad i dkt iif- verindividuella sammanhang, som förbinder alla dessa stri- diga andar till en familjegrupp, dar släkttycket starkare an afvikelserna frapperar den utomstående. Hvilket fram- steg från de hittills gängse rektors- och inspektorskonter- fejen med deras solenna uppsträckthet och objektiva foto- graferingsmin !

Ännu en sammanställning af professorsportratt, lika lyckligt komponerad, minst så nyansrik och liffull som dm teologiska släkttaflan, skänkte oss den gångna våren. Jag menar det skenbart oansenliga tryckalster, som bar ti tdn

"Strörre akademiska konsistoriets i Upp- sala samt drätselnämndens, fakulteternas och sektionernas afvensom öfverbiblioteka- riens yttranden angäende den s. k. 16ne regleringskommitténs underdaniga betän- kande i fr$ga om grundema far kvinnors anställande i statstjänst."

Här strålar icke studielampans milda gloriesken ofver tankedigert böjda pannor, har resa sig icke i afskild upp- höjdhet mol hörsalens kyskt grakala mur katederns lidelse- fria visman. Profant och anstötligt har lifvet stormat in i vetenskapens borg. Professorerna äro samlade för att tala om kvinnan. Kan det upptänkas ett ämne mindre öfveren~tämmande med rummets helgd?

Undra inte på .den nervösa ovilja, som dallrande skug- gar sa många manligt allvarsfasta anleten i denna krets. Laget ar exempellöst pinsamt. Häpna inte öfver den in- sinuanta bitterhet, som mänger galla i akademisk svadas ljufva och narande honung. Besinna, det ar söner som varna sin mor. Alma Mater hotas af barbarer.

Den oakademiske och psykologiskt intresserade betrakta- ren bjuder skådespelet en innehållsrik njutning. Kapp- hastar, hvilkas kaprioler man redan ofta beundrat, ridas ånyo med hansynslcs bravur, gärna återser man hos de celebraste fäktarna karaktäristiska gester, som inöfvats på en mera vulgär arena, och angenämt öfverraskad upp- märksammar man saval nya utfallspositioner som en d d s - föraktande vighet i logiska sprang.

Hur mäktigt rullar icke i ponderösa perioder öfver professor Hjarnes lappar unghögerns sexualsystem, med hvilken sakkunnig innerlighet fördjupar sig icke profes- sor Lundell i de mödosammaste hushi#llsbestyr, hur im- ponerande doft bukfalar icke S t a t s i n t r e s s e t genoni - -- - -- - - . - - - -- - . . - . -- . - - . . - - -- - -. - - . . . ee.ee~..e...ee.e.e~eee~e+~eeeee*eeeeo*eee*e4eeeeeeeeeeeee**e . b . b . . . . DAGNYS LASARE e

b . b böra gynna b i DAGNYS ANNONSORER i . O . ..e...*............ ....*.~......*O............*...~+....~.*.

professor Reuterskiölds vana utredning af kvinnans na- turliga rättslöshet!)

Professor Westman kastar sin handske på konsistorie- bordet och spörjer segersakert utmanande fivern af de närvarande som äger "mod att ferklara, att det icke skul- le innebära någon varaktig förlust f6r vårt lands veten- skap eller dess odling i öfrigt, därest statsmyndigheten upphafde de nuvarande, af man uppburna universitctcii och ersatte dem ined nya, vid hvilka lararplatserna tik- slutande innehades af kvinnor". (Handsken blir liggande och utsopas efter sittningens slut af vaktmästaren bland papperslappar och blyertsaffall.) DA fysiologen Ohrvall påstår, att det p i intet satt ar "bevisadt eller ens gjordt trdigt, att kvinnorna åldras fortare an mannen", finner sig historikern Boethius nödsakad att förklara detta fack- mannautlåtande som "ett utslag" ("y t t r i n g heter det p i svenska", mumlar plågad nordiska sprAkprofessorn Noreen i mustascherna) "ett utslag af lekmannaiqpfatt- ning", mot hvilken han åberopar - fysiologiska auktori- teter, gissar ni kanske? Långt därifrån - "den a l l m a n- n a val ej utan stöd af erfarenheten uppkomna lekmanna- uppfattningen om en hos kvinnan tidigare an hos mannen inträdande fysisk och psykisk kraft minskning". Statsiii- tresset och den allmänna lekmannauppfattningen soni hög- re instanser - det börjar bli trånga villkor f61 Vetenskapen. Man må kondolera den betryckta: gripande förblir det dock alltid att se aktade lärda så öppet och Mm-jukt begå s a c r i f i c i u m i n t e l l e c t u s .

Professor Boethius9 märkliga yttrande kastar ett plöts- ligt ljus öfver situationen. Bet ar verkligen den allmän- na lekmannauppfattningen som dominerar i denna veteri- skapliga församling: uppfattningen af kvinnorna som en djurart, hvilken end& på vissa vilkor, uppstallda af mänskorna, har tillstånd att existera.

Följderna af deras lössläppande målar ingen ined s$ dystert glödande fantasi som den bakåtblickanck profctcn Hjärne. Alla löjtnanter och balh jaltai, alla terinissegrarr och hemgiftsaspiranter stelna af skräck inför hans fram- tidstablå. Hvad skall det bli af dem, nar vara "iijriniig- na damer", otillgängliga som nunnor för all viirldslig lockelse, sitta i hålorna Uppsala och Lund cch "tindcr m lång följd af ås i god ro författa och utgifva ilet t1ri;i arbetet efter det andra", sorgfritt inväntande att den siste manlige konkurrenten utblottad och knäckt skall hatiitia i ett Skråköpingslektorat och professurerna likt en mogen frukt falla i kapitalistkvinnornas idoga liander!

Men hemgiftsjagarna etc. (liksom ock Hiirnariistisk:~ sektionen) kvickna: till igen, då de af professorn i alle- handa Lundell, förbunden med litteraturhistorikern Scliuck och jämförande indoeuropeiske språkforskaren Johansson, imderrattas att "sa ar kvinnan af naturen biologiskt, fy siologiskt och psykologiskt konstruerad - vare sig iliiin anser det som en lycka för den mänskliga utvecklingen och framatskridandet, som vi göra, eller man däri vill se can

olycka - så ar -emdlertid 'kvinnaii faktiskt'. k6dsfhxad;: till den grad' äro hennes. intressen och ,anlag ' riktade' p& hemmet och familjen" etc. etc. Nå gudskelcif! ' Här törna .' farhågor mo:t farhågor, upphafva hvarand-

sa, förstärka hvarandra.,', Kvinnanl dras till vetenskapen som mlalen till ljuslågan, hela hennes varelse trånar till hemmets järnspis. .Kvinnan dukar und,er' fysiskt och psy- kiskt i kbnkurrenskampen med man; hon behöfver endast medelmåttig- begåfning för att med den sega flit och ener- gi, som utmarker könet, peta. undan @niala manliga medL taflare och tillvälla sig Iivilken. professui- som behagar henne. Mannen skulle r e s i p r ad t ridderligt. stiga Af s i d ~ n för att slappa henne genom: dömn , de skulle i befoed-' ~ i n g s k a p p l ö p n i n ~ utbialda en. -brutalitet, som kunde mm- ligt inverka pil deras egen karaktär och på 'hela kvinno- könets "behandling". (man känner till det dar från Skan- sen : goda mänskor reta icke - profe$orskandiidater). I kortaste sammandrag: det vore upprörande att se "eviti- tuellt an~än~dbara :kvin,nliga ' begåfningar k a s t a s il g ö f- v e r f ö r s ö r j n i n g s t i l l f ä i l e n 9 ~ (professor Hjär- nes formulering); om hvilka mäh 'aga att sinseriidilanivar- digt och osjalfviskt konkurrkra blott och bart i syfte att tjäna "det :allmänna".

. Man observerar ' dock i denira ' forsamling några delta- gare, som tryggt stå utanför de antitetiska farhågornas hvirfvel- och icke finna Isig föranledda att lyfta en hand till Alma Maters försvar. Som deras talsman upptrada professorerna Ohrvall - och von Friesen. ' Deni förre en tro- fast ' radikal af gainla stammen, en jubelverdandist med sällsynt val konserverad frisinthet, som utan prut och utan skrupler, nästan med ett trosvittnes varme, fast- h$ller egalitetens och ' rättfärdighetens . . .. idé - en af veten-. skapei 6fvergifven ståndp~mkt. Profeskir von ~ri'esen åter, fåordig, kallblodig,. lojal . och försiktigt pröivande, af- klippes den , ofruktbarq,. diskussionen om kvinnlig egenart

. med en lugnande ha.qvisning till det bortglömda 'faktum, att universitetens betondringio;dning lägger tillräckliga hinder i vägen för óbehöriga, hvadan den kvinna, som kommer att henibara segern i en profecsorskonkurrens; torde ha därmed dokumenterat sig som fysiskt och andL

. . ligt kapabel att ,sköta

I

"Att hon. i mindre grad än mannen skall i sin be- röring nied den manliga och kvinnliga ungdomed',, till- lägger han, "kunna. v ~ k a intellektuellt. och mioraliskt fost-

. . rande finner j ag icke kanwlikt7'. Icke jag heller: m i n d- r e kan knappast komma i. fiaaga, synnerligen hvad det moraliska betraiiar.. Förmå c i v e s a c a d e m i c i hålla -sig allvarsamma, nar .Hjärne och Lundell (med Schiick och Johansson bakom sig) repetera den gamla fromma fiktirnonen om universitetslärares obligatoriska sjalarsörjar- verksamhet? Jag tror mig skymta ett löje under den1 skarp- sinnige , och frasfrie professor von Friesens hamliibt formade uttalande.

. . . - . . - . . t

Endast . som fängslande lektyr, som kulturhistorisk komedi och ,autentiskt. polrtriittgalleri af stora man har i .ofvanstående rader d& up~salien&ka protokollshäftet be-

traktats. t Från -en omildare synpuakt,' sakligare och ghfid- ligare skarskidas det af- 'doktof G u l l i P e t r i. n1 i 'f. R o s s a n d e r i lierines broschyr K v i n n o r n a o c h s t a t s a m b e t e no a (aktiebolaget Ljus), &ar det omsieps-. löst, som denna nara nog proissionella s a n n i n ~ ~ ä g a r e pllriigarl uttryck.a sig, kallas "ett af de svartaste aktstycken, som sett dagen på senare tid". Det har ocksa lämnat stoff till vidpass' en tredjedel af den lilla bokenl,. som dock har så många' sevarda '.myndigheter och' korporationer att ka-' raktarisera, anda ' nerifrån '"den , s. k. löneregleringskonimit- tén", diskussionens 'olycksaliga inredare.

En stridsskrift ii£ Gulli Petrini.behöfvc!r inte omsfindligt anbefallas. Förf : s po4emiska brio har gjort sig riksbe- kant från- den pditiska .agitatiohstribunm., &h hennes fär- dighet i att' lita små snabba 'klatschar' hvina åt 'höger och vänster (ja, afven åt van~ter, nar s& kräfves!) tor- de' upphinnas af ingen i' vår långsamt buttra natioh. Hbn brukar också ha reda p i det hon .talaf om,, i hien- klaL ra hufvud, .som till. och med lär ha löUt den: pro~iortio- nella vahetodens raknleg'ata, *ligga de 'behhiga fakta val

. . . ordnade. ' ' ' Denga gång ar dr Petrini dock ej i humör att lagga

an en skr~ttsucc&. Hon har - det märker man - kant det som en sorglig. plikt att stiga fram och gripa om ' skaftet p&, . ,den 'yxa, solm åtskilliga i tysthet önskade f2 satt i rörelsf: '&h -.ett. 'Siirtkantadt kapitel; hvars rubrik lyder "Docenten Elsa Eschelssod', . förklarar till fulloden bittra skärpan . i en hitik, som äger att handskas med s&

. . m h g a lättskötta &h muntrande ting.

1cke alla de dfekttuilii poänger, sqm materialet erbju- .

der, har förf. brytt sig om att uppsamla, eller kanske har h o n saknat tid d l :det, .ty det innehåiisrika, qch mq- diga lilla haftet har , troligen kommit till i tamlig. hast - i hastigt mod, skulle jag vilja saga om en och a&n punkt som t. ii detta utbrott af v&nskaplig skråmimmo: sitet: "Afven om &n inte far. ha alltför stora p~ete&ol her på en huhabi& insikter om '.hur man konstaterar, -ett faktum, kan mlai' dqck begära; att han skall f&&. sa mycket" etc. , ~a~ käiqer igen : "endningen från de' t$p- saliensiska ~thdenitsamk~ämen i förra åihyttdradet., en . ti- B den brukade ilht&an&" okvädinsorq, . numera ii? , det alldeies ' .@I- modet, ' och man säger i stallet - med lika intaam' .b&ning - 991ihwv&are99. $2' gungar, sektio- nernas ,rang upp och ner; 'och man måste pFsa val på .för. att 'kunna halla sig p& kajden af sin tids lärda, bil+ ning. (Ta. ipte illa upp;. ~ u l l i , jag ar redani god igen.)

~ 5 t t e ' ~ ' d e kvinnliga 'shidenterna i Uppsala och Lund anslå naå&-a' timmar af ,innevarande termin till begrun: dande och dryftande i f dr' Petfinis eggande 'broschyr, för hvilkh de #ro h&ne ett tacktelegram skyldiga, &val s0.m dett aktsamling,, hvars pompika titel jag ofvam af-

'

skrifvit: Inget tentanlemflitaride bör få hindraU'dF från det minit lika angelagna studiet af deras lcares porträtt.

'Och skulle denna .granskning till afveitjh fylla 'dera! unga sjalar med bedf~fvelse eller rent af Efsleda, så vill jag hänvisa dem till en intagande och kuriös målning1 f rh 17704alets begynnelse, ur hvilken- de - kunna afrasa ett sköd omen (ty allt går igen). Den lilla roc\xobilden:%r

Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl. Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkiindt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Ase~tin-Amykos-Aktiebolag, Upsala. Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar; ej bottensats, är mycket hållbart och an-

-

utförd af en berest och fördomsfri Uppsphprofessoq anentalisten Jac. Jon. Bj6rnståh1, och. ser ut sgriar: .

a'Lardomen går sa långt har (i Bologna), at ock K& net därigenom vunnit en Profession: den ryktbara Madame L a u r a B a s s i är Professor (eller huru skal jag saga, ty saken har ej fordrat Femininum föarr an uti henne för första gången) uti Physiq.uen; jag kommer nu ihog at jag kan saga D o c t r i x & L e c t r i x I n s t i - t u t r i x q u e; hon talar ganska val Latin, och ar det roligt at 'hora henne mycket djupsinnigt rahnne- ra på detta Språket uti Physiquen och Electriciteten, samt se henne med stor färdighet göra curieuse experimenter. Hennes Man, Hr V e r a t i, ar Professor uti Juridiquen, och hennes Son är Prdeisor uti Theologim: man kan saga, at det ar en T r i a s P 1 o l y h i s t o . r tillsam- mans."

Tank er denna familj samlad kring det trefna mid- dagsbordet i framtidens Uppsala - det lilla hemkonsisto- riet, hjärtligt roadt af de skmpler, som plågade det större konsistoriet af 1911 och som någon af familjen händelse vis gräft fram ur en .packe multnade protokoll.

Huck Lebcr.

Slut p$ striden. Kara medlemmar af L. K. P. R.! Kunna vi icke komma öfverens om, att diskussionen

om hvem som brutit L. K. P. *R:S politiska neutralitet, om den brutits helt, delvis eller icke alls, nu lämpligen kan vara slut. Den äger ju numera ingen praktisk bety- delse utat, och dess verkan inom L. K. P. R. ar säkert icke hälsosam för enighet och samarbete.

För min del tror jag ej att vi kunna fullt ö f v e r- t y g a hvarandra, men hvad som vore m6jligt och vår hittills så vackra rörelse värdigt ar att soka första hvar- andras synpunkter, lita på ärligheten och renheten i hvar- andras iifvertygelse och hiija oss till en lugn psykolo- gisk standpunkt, från hvilken meningsolikheten kan upp- fattas gan. bitterhet, öfverord och förvrängningar.

Kunna vi ej gå hvarandra så lAngt till mötes, att motstandarna till 20-junibeslutet för sig sjalfva rnedgifva, att iiågon öfvergång till det ena eller det andra vänsterpartiet .da aldrig ägde rum? Bevisen ligga dels dari att ingen individ och ingen organisation kan ansluta sig till t v å partier, dels dari, att. utan något nytt beslut från Central- styrelsens sida L. K. P. R:s stallning till den politiska neutraliteten efter det sista valet till Andra kammaren i sept. ä r alldeles densamma som före 20:de juni i Ar. Om detta medgifvande sker, bör det också vara lätt att forstå, att personer med dessa fakta f6r ögonen. utan "oärlighet" och utan "jesuitism" kunna hysa den uppfatt- ningen, att den .politiska neutraliteten genom 20:de juni- beslutet endast s k e n b a r t br6ts.

A andra sidan böra vi, som gilla den sista Central- styrelsens resolution, fullt medgifva, att den gjorde höger- kvinnornas stallning inom L. K. P. R. bAde obehaglig och svår, da deras röstrattorganisation under valtiden

understödde vänsterpartiernas kandidater och siiledes mot- arbetade det parti, hvars olika programpunkter lago dem varmt om hjärtat. Att många hiigersinnade kvirinor uii- der denna svåra stallning icke gjorde klart för sig, att detta skedde uteslutande för att n& L. K. P. R:s mil, som Centralstyrelsen har till uppgift att af alla krafter efter- strafva, ar mycket förklarligt. Likaså kan man visserligen beklaga, men fullkomligt förstå, att de ifrigaste bland hiigerkvinnorna, för hvilka vårt uppnående af rösträtt var af underordnad betydelse jämförd med realisera~idct ris högerprogrammet, utträdde ur fareningen. Man kan ju ej lita bli att glädja sig öfver att sammanhållnirigeri kring- kvinnornas röstsattsfråga visat sig så stark, att utanmiil- ningarna äro ytterst fåtaliga.

Kunna vi pa ömse håll göra dessa medgifvandeii, kan ocksi det fortsatta samarbetet återtaga sin prägel af lugn tillförsikt, af ömsesidigt förtroende, af samlxi energi.

Efter valutgången och en liberal ministars öfvcrtagati- de af regeringen stå vi nu nara det mål vi så oaflitligt och entusiastiskt strafvat till. Icke alla medlemmar af J .. K. P. R. glädja sig öfver de frisinnade idéernas gcnorn- brott i vårt land, men alla kanna säkert en uppriktig fröjd att vi nu ha utsikt att relativt hastigt erhiilla fullu medborgerliga rattightter i vårt kara Sverige.

Låt oss gå fram till vårt mal hand i hand, vidsyntu och vidhjärtade!

Glittne, Qursholm, 7 okt. 1911. nia Whitlock.

. -

L K Pm R. och neutralitets- fragan.

Red. uttalar härmed sin önskan att debatten angiende sieil- tralitetsfrigan matte afstanna. Endast for ett eventuellt svarsiit-. talande fran nagon af de i meningsutbytet direkt inblandade kan plats för närvarande beredas och da under f6rutsittnir.g att detsamma är helt kortfattadt och definitivt afslutande.

Till Frrc Anna Björk m. fl."

S 5 som valresultatet nu föreligger, kunde dei tyckris som om allt vidare ordande om det ratta eller orätta i L. K. P. R:s taktikbeslut för dessa val af sig sjalf bor- de förfalla; ty har man en rimlig utsikt att fii frägaii genomförd, d. v. s. förklarad hvilande, under dc11 niil-- maste treårsperioden, blir ovillkorligen all diskussion rö- rande en förfluten taktik reducerad till gräl om tfm snii som föll i fjol. Under denna förutsättning, som jag !.dr min del tror håller streck, blir nämligen högcnis stalq.- ning till vår fraga vid. nästa Andrakammarval naturniid- vandigt en annan an nu, och da kommer L. K. f'. R:s valtaktik helt enkelt att återgå till den gamla, att hvar och en far arbeta inom sitt parti.

När jag icke förty anhåller att ännu f2 yttra riagra ord i denna fråga, sa ar det därför att det finns crt punkt i den förda diskussionen, som jag fruktar skall leda till en viss bitterhet ibland oss, ifall vi ej få tala ut cm den. Några af de centralstyrelsemedlernn~ar som --

* Artikeln inlämnad till red. innan förliden veckas Iluiiiniei- utkom, hvarföre förf. i Efterskrift senare tillfogadt svar ä i dct numret gjorda uttalanden i neutralitetsfrägan.

uttalat sig i denna diskussion på 'samma sida som jag ha därvid hafdat den ståndpunkten, att L. K. P. R:s yttre neutralitet i'sjalfva verket icke blef bruten genom beslutet af 20 juni. Detta ar fallet med frk11 Anna 'Whitlock och frkn Signe Bergman och nu senast fntl Jenny Velander; ungefär sammla ståndpunkt torde i verkligheten. också in- tagas af docenten Borelius; hennes resonemang, att vår taktik i år närmast ar en8verflyttning på ~~~~~~~'mark, endast med de modifikationer som det proportionella val- sättet nödvändiggör, af det engelska systemet med under- stöd åt hvarje riksdagskandidat, som ar för den kvinn~ liga rösträtten, oberoende af hvilket parti han tillKör, hvilket resonemang förefaller mig att vara alldeles slåen- de riktigt och kanske det basta som sagts i denna strid, pekar i alla händelser i samma riktning. Denna stånd- pulnlkt har nu af fru1arn.a Lizinka Dyrssen och Annla Björk ml. fl. stämplats såsom cr a r l i g. Det ar om detta, som jag önskade saga några ord, emedan jag å ena si- dan fölrstår att de angripna ansett det under sin värdig het att svara på en sådan beskyllning och jag å andra sidan icke gärna. vill ha något o,gjordt för att om möj- ligt aflagsna ett missförstånd ' som kan väcka q d blod under det samarbete, som ännu kan kolmma ifråga, så- väl under de nimaste 6 åren som kanske afven sedan den kvinnliga rösträtten blifvit en verklighet i vårt land.

Låt mig fölst säga, att denna beskyllning har f6r- vanat. mig en. del från fru Björks och frc Dyrssens sida afvenso.m från de andras, om sådana' finnas, hvilka utta- lat samma uppfattning under det de tillhöra eller ha till- hört antingen Centralstyrelsen eller Stolckhollms F. K. P. R. Det förefaller mig nämligen som om de genom det samarbete de . dar idkat med dem de beskylla far olarlig- het borde ha lart känaa dessa kvinnor så pass, att de v e t a t att ingen1 af dem iiågqnsin vill göra sig skyldig till en siidan. 'Möjligen 'saga angriparna, att de endast tänkt sig denna olarlighet som omedveten. I så fall skall jag be atlt få påpeka, till upplysning för framtiden, att sammansättningen ,o:medveten oarlighet ar en coatradictio in adjecto, ett begrepp som icke existerar. En "oärlighet", som ar omedveten, ar helt enkelt ingen oarlighet; det kan vara ett misstag, en oklarhet i tankegången, bristande upg- fattningsförrniaga o. s. v., men aldrig oirlighet. Darför skall man ,betänka sig minet tv% gånger, innan man a.n- vänder ett sådant ord i m polemik.

Däremot f6rvånar det mig icke synnerligt, att en så- .dan beskyllning kunnat 'framkomma från folk som stål helt och ,!h%ilet udanP,r vår terelse och solm nu kastat sig in i diskussionen endast af en, visserligen föga älskvärd men dock mänsklig bqelse att som'man säger "lagga 1ölk på lax". Redan i valkommittéen, där både frkn ' Whit- lock, frkn Berginan och undertecknad sutto, gjorde de förra . gällande den uppfattningen. att det beslut vi alla voro ense om att framlägga för Centrahtyrdsen i verkliq- hetm icke innpbure något uppgifvande af den politiska iieudraliteten; frkn Whitlock 6nskade till och med att ett uttalande i denna riktning skulle intagas i själfva resolu- tionen~. Ja'g varnade kommittéen för delta med den moti- vering, att jag visserligen fullt förstod deras ståndpunkt och afven ansåg den teoreGskt försvarlig, , men att jag fruktade att den tankegång, som låg till gru~ld för deras mening, .var för sub,til för att "g! i" den u~tomstaende stora publiken, ja att denna till afventyrs kanske' k u d e iii~pfatta ,hela stånclntinkten såsom oiirlig. Som kommit- téns majoritet härvidlag ,var af samma mening som jag, och afven frkn Whitlock förklarade, a{t hon naturligtvis lika val som vi andra var angelägen att undvika äfven skenet af en oarlighet i Landsföreningens resolultim, kom detta aldrig in i förslaget och blef aldsig dryftat inom1 Centralstyrelsen.

I konsekvens med ofvanst~ende har jag i . mitt eget inlägg i denna diskussion anvandt uttrycket: att Lands- fareningen brutit neutraliteten i och för detta års val. Men det ar mig en särskild tiHfredsstallelse, ja mer an så, det ar mig ett behof att få förklara, att mitt anivandande af dletta uttryck ingalunda imebar något som helst afstånds- tagande från den ståndpunkt, som härvidlag intages af frkn Whitlock, frkn Bergman, docenten Borelius och fru Velander. Jag använde det valda uttrycket med afsikt för att om möjligt underlätta det, som hela mlin artikel gick ut på, nämligen att få d'iskussionen bort från frågan om huruvida neutraliteten vore bruten eller icke bruten, en fråga som föreföll mig alldeles ofruktbar att diskutera och dessutom ttamligen irrelevant, och i stallet till att röra. sic om d,et, som dft eniligt min mening egentligen gällde, nämligen frågan huruvida Centralstyrelsens beslut under de gifna f6rutsiittningarna var riktigt och lämpligt eller icke, eller - hvilket betyder det samma - om den under &sa förukättningar hade nig@ annat val. Det lyckades icke alls; ingen människa har brytt sig om .- eller' kua- nat - svara på min fråga om hvad Cen~tralstyrelsen ..då eljest skulle ha gjort; efter mitt inlägg som fore detsam- ma tyckas motstå~ldarna ha gått ut ifrån som en. sjalfklar sak, att om' man bara kunde bevisa, att beslutet innebure ett brytande af neutraliteten, så vore därmed eo ipso godt- gjm-dt att det också var skadligt och olämpligt. Hvilket naturligtvis ar alldeles oriktigt, ty i och med att detta be- vis fölres, ryckes ju frågan .endast ett steg tillbaka och kommer att låta: ar det under a l l a o

program. Detta a r - i och för sig en fullkomligt riktig an- märkning; felet i resonemanget ligger däri, att de utan vidare satta likhetstecken mellan det silunda definierade begreppet understödja och begreppet förklara sig solida- risk. Jag klandrar ingen för detta fel, ty skillnaden ar verkligen så pass subtil, att man skall vara ganska trä- nad i logiska begreppsdistinktioner för att genast se den!. Att; den dock . finns, skall jag sitka klargöra genom ett exempel. ,Alla de damer, som .det har ar fraga om, ha sakert. iniinga gånger i sitt lif stått inlfor problemet hur nian' skall kunna understödja en drinkares familj utan att samtidigt lagga hyende under drinkarens last. De ha dar- vid till sin stora ledsnad funnit, att. problemet var olös- ligt; men de ha hjälpt ändå, därför att de instinktmas- sigt kant på. sig, att det att hjälpa den oförvitliga famil- jen var. ett större och viktigare- hänsyn an. att icke p4 något .satt beröfva en drinkare ett kraftigt Aterhållande moment. Men de skulle säkerligen och med ratta kännt sig djupt upp,rorda, ifall nagon förekastat dem, att de ge- nom att understödja en drinkares familj förklarat sigsdi- dariska med dryckenskapslasten.

Frigar man nu hvilken -af de två ofvan gifna definitio- nerna på neutralitetsbrott ar den riktiga, så ar. den frå- gan icke så lätt att besvara. I någon maril tror jag det ar en ren smakfråga. För min personliga d d ar jag böjd för att anse frkn Wliihlocks f6r den mest stringenta och i alla vader hillbara. Den stimmer också med det internationella neutralitetsbegreppet, enligt hvilket ett land ar neutralt, sålange det icke blandar sig i andra lan- ders i n b ö r d e s mdlanhafvande, men ingalunda anses sjalf beg.3 neutsalitetsbro2t, ' ifall det genom en rattskrank- ning från den ena af de stridande indrages i striden ocnt.drifves att understädja andra parten. Den. andra de- finitionen åter har den fördelen att vara mycket mera lättfattlig och populär, därför att den knyter neutralitets- brdtet till rent yttre kriterier, som äro latta att kontrd- lera. Nar .man laborerar med en hel stor f&ening, måste man nog darfijr' alltid vara beredd P& alt medlemmarna medvetet eller omedvetet hiilla sig till denna senare defi- nition. Darför valde jag att lagga den till grund fök min egen polemik, hvaflid uttrycket att neutraliteten ar bruden för de stundande. valen fö.refö.11 mi;q som det mest adakvata. - Men jag glorde . alltså detta af rena opporhi- riitetsskal, in usum 'delphini, bida dessa ord tagna i god mening.

Väljer man emellertid denna definition - och jag för- menar ingen *att göra detta - så ar det tvi konsekvenser, som .man- maste vara beredd att taga. A ena sidan d s t e man medgifva, att d i ar L. K. P. R. icke ensam om att ha . brutit neutraliteten. Den. stora engelska suffragett- fölreningen'. W. S. & P. U. ar d i ej heller neutral, fast den sjalf påstir sig vara det, och afvm alla andra hittills ansett den vara .det. A andra sidan måste mani u9 ifrån denna uppfattning också vara villig att itminstone di.sku+era frågan, om d e n n a neutralitet verkligen under alla omstandigheter kan och bör upprätthållas, afvensom om sådana omstan,digheter nu förelage har i Sverige,. att Centralstyrelsen icke hade nagot annat val än att bq t a den för de stundande valen. De centralstyrelsemedlem- mar, som vor0 närvarande den 20 juni, ansigol detta, och . .vi ha framlagt vira skal härför; men jag saknar fortfarande frin den andra sidan hvarje antydan om hvad vi enligt deras mening borde ha gjort:

Fru Björk por sig ' i sin artikel mycken möda med att påvisa hur öfvertygade vi alla förut varit om neutra- 1i.tetens förträfflighet. Det ar en fullkomligt 6fverflödig möda;. hvar enda en af oss ar säkert afven den dagc som i dag är beredd att underskrifva samtliga dessa uttalan- den ,som fru Björk anfiir. Som bevis harför vik1 jag pi- minna om hvad fru Björk vet, likaväl som jag, niimligen

att vid kongressen hela den svenska delegationen soln en man röstade för det dar gjorda principuttalandet till för- del f6r neutraliteten. Och dock satt vår valkomrnitte i denna delegation med sitt resolutionsförslag färdigt i fic- kan.

Det skulle glädja mig särdeles, ifall ofvanst2endc an- språkslösa lilla utredning kunde bidraga till att de aiinu missnöjda högerkvinnorna bättre förstode den tankegiilg, som ligger till grund för våra ledares inlägg i den förda diskussionen. Äfven om de då ännu fasthålla sitt beslut att utträda ur föreningen, skola de i så Pall göra det utan bitterhet, i förvissningen om att vi alla vilja det bästa för vår rörelse och alla handla efter basta förmåga och öfvertygelse. Och vilja de, som jag kop~as , åter- taga sin beskyllning mot så mdnga af oss för oärlighet, så skall ej heller hos oss någon bitter tagg sitta kvar; af allt vart hjärta skola vi för det arbete de afven utan- för Landsföreningen kunna utföra för var gemensammz sak 6nska dem all lycka och framgång.

Lund 27 sept. 191 1. Anna WickseZl.

Det var med stor tillfredsställelse jag läste titeln p2 frkn Nennes' inlägg i veckans Dagny. Tyvärr försvann tillfredsställelsen så snart jag kommit förbi inledningcn och fölrvandlades till en, ju längre jag läste, dess mer stigande f örvining.

Inledningen har redan fått sitt svar genom ofvaiistiien- de, som just skrefs för att om möjligt hindra, att niin förra artikel skulle kunna spelas ut mot frkn Whitlocks och de andras, hvilka företrädt samma uppiattni~ig so111 hon. Jag har härvidlag ingenting väsentligt att tillägga. Till sjalfva hufvudinnehiillet skall jag däremot be att f5 saga några ord; om ingenting alldeles nytt harefter fram- kommer skall det bli det sista jag yttrar i denria sak.

Föirst några ord angående den sista punkten i Cen- tralstyrelsens resolution, som blifvit missuppfattad på ett satt som säkert ingen af de närvarande centralstyrelse- medlemmarna varit beredd pi. Frkn Nennes anser den vara "klammen", hvarigenom beslutet framför allt skulle fått karaktären af en1 "opinion~yttring'~ o& ett grhcipub talande", hvilket iter alldeles misslyckats. K l ii m m e a ar naturligtvis resolutionens första del, och vår stand- punkt har ju under hela denna debatt varit den, att dex~ na kläm i c k e ar ett principuttalande eller en opinionsd yttring, utan ett rent praktiskt taktikbeslut. Genorngiien- de tycks det e f t e r klammen införda tillägget ha upp- fattats såsom en order, till och med en ganska schroff sådan, medan den i sjalfva verket var afsedd att piipeka en ratt, den har uppfattats som en ovanlighet, och den sattes dit af ren hänsynsfullhet, nämligen för att redari frin början göra klart att ingen begärde af F. U. I'. R:s högermedlemmar, att de personligen vid valen skulle understödja vänstern. Att detta förhåller sig s i anscr jag mig kunna försäkra med en viss auktoritet; det bar nämligen jag som inom valkommittien föIreslog detta tillägg, fast i den negativa formen, att de medlemmar af L. K. P. R. hvilkas allmänna politiska Askadning hind- rade dem att understödja vänstern vor0 berättigade att förhålla sig passiva - under valr6~elsen naturligtvis. Kommittén tyckte emellertid att det skulle vara hyggligare ~jch vanligare och satta detta i positiv form, och dat-- för blef det s& Jag kan tillägga, att innan jag for upp till Stockholm för att deltaga i valkommitténs arbete Tö. re kongressen ridgjorde jag med de två ledande krafterna inom härvarande röstrattsförenin@ högerfraktion - dm utgör nog fyra femtedelar af hela antalet - hvarvid bid2

D A G N Y 477

ansågo, att ingenting annat var att göra an att ta det beslut som fattades, och båda afven ansågo att ett till- lagg som det af mig föreslagna uttryckligen borde sattas in i resolutionen. Det var därför med en viss förtröstan s a n jag för min ringa del gick till fattandet af denna re- solution, och ännu har denna fortröstan ingalunda kom+ mit p5 skam. Något "allas delade gillande", hadd såivisst ingen af oss raknat pli; både att det skulle bli opposition, och att nigra hundra stycken skulle utträda ur f6renin- gen, vor0 vi till fullo beredda p%; men vi hoppades och trodde och hoppas och tro fortfarande, att flertalet af' L. K. P. R:s högermedlemmar skulle inse beslutets n6dvan- dighet och stanna kvar. Ännu ar ingen felberakning har- vidlag konstaterad, och skulle den bli detta, fbräfidrar det ingalunda beslutets n6dvandighet och berättigande.

Frkn Nennes menar sig i sin artikel ha lämnat ett svar på min i mitt förra inlägg framst'allda fråga. ' Det har hon emellertid icke gjort. Min fråga gällde' hvad de opponerande högerkvinnorna ansågo att vi borde gjort. v i s ii v i s d e s t u n d a n d e v a l e n , och jag föskla- rade därvid uttryckligen, att jag icke såsom til1fredF;stal- lande kunde betrakta det svar, att vi skulle göra ingen- ting alls. Det ar dock detta svar frkn Nennes lämnar. Hon förklarar sig därvid hysa en diametralt motsatt upp. fattning mot den vi andra tyckas anse som ett axiom, nämligen att det vore sjalfmord för vår rörelse att har- vidlag göra ingenting alls. Nar vi tidigare ansett oss icke behöfva motivera denna ståndpunkt, som vi . oveder- sägligen ha, så beror det nog icke så mycket på, att vi anse den för axiomatisk, som dar@ att vi trodde att därom vor0 alla ense, såväl höger som vänster. .Redan år 1908 gjorde vi nämligen' gällande samma ~ppfattn~ing, att det var organlisatiomys plikt att såsom sådan deltaga i vaien i den mån som våra resurser tillato oss det, och partierna vor0 villiga att medgifva det. Den ghgen.vack- te denna ståndpunkt ingensomhelst gensaga från n5goit håll, darfiir antogo vi att fortfarande alla vor0 med om den. Som det nu visat sig, att detta var en felaktig för- utsättning, ar det naturligtvis vår skyldighet att lämna en motivering. Denna ligger icke, som frkn Nennes tyck- tes ko, däri att valen erbjuda oss ett utmärkt och eljest ouppnieligt tillfälle att få tala om vår sak till tusentals man, allts5 äro ett ypperligt agitationsmedel; vi skatta detta synnerligen högt. och anse det för mycket viktigt; men det ar snarast en biprodukt af vårt valdeltagande. Nar vi anse detta deltagande som en p l i k t, så beror det diirpå, att hela var röirelse har ett politiskt ändamål. L. K. P. R:s enda strafvan gAr ut på atat åt Sveriges kvinnor ertifra den politiska rösträtten som ett medel att med politiskt ansvar och politiskt inflytande kunna arbeta för hvad vi,' anse landa. till landets nytta. Det ar då också, mena vi, vår organisa- tions skyldighet att sa langt det därtill erbjudes n%gon int~jlighet deltaga i valarbetet, dels för att i all ödmjukhet, lära och erfara, hur en politisk valagitation skall drifvas och skötas, dels också för att visa de man, af hvilkas ansvarskansla vi begära att de skola slappa afven oss fram till valurnorna, att vi också sitta inne med något politiskt intresse, nagon politisk vilja' och ansvarskänsla och någon politisk förmåga, afven om den ar oötvad och osäker. Om mannen erbjuda oss tillfälle att visa det- ta, och vi ej ha förstånd att begagna oss daraf, så äro de nog i viss mån i sin ratt, om de anse oss- alltför pol1iti.skt omogna fös att kunna tilldela oss medbestam-

. manderatt i sam~hällets angelägenheter. Frkn Nennes nöjer sig emellertid icke med att tillråda,

att vi under nuvarande f6rhAllandm borde låta valen vara oss ovidkommande; hon har dess bättre också ett förslag om hvad vi skola göra i stallet, namligeii e n v a l d i g o p o l i t i s k f ö r e d r a g s o c h p r e s s k a m p a n j i a g i t a t i o n e n s o c h ' u p p l y s n i n ~ g s a r b e t e t s

t e c k en . Hari äro vi s a d i g a alldeles ense med frkn Nennes. Skillnad,en är bara den, att fök oss galler det icke a II t i n g e n. valdeltagande e l l e r upplysnlngsarbe- bete, d a n b å d e det ena o c h det andra. Äfven vi vilja därvid gärna tillgodogöra oss både det ö:kade in~tresse för vik sak, som kongressen väckte till lif, och den förstärkning i var kassa, som uppkommit genom kongress6fverskottet; \.i ha dessutom också - hvilket frkn, Nennes i farten- tyc- kes glömma - den ännu mycket större BergmawOster- bergska upplysningsfonden att tillgå. Centralstyrelsen ned- satte också en kommitté, som skulle ordna och organi- sera detta arbete; att man härvidlag icke tog sarskildt sikte på sommararbete, son1 frkn Nennes önskar, berodde dels på att detta torde vara .ogörligt under en- valsom- trias, dels också därpå, att vi antogo @t. allraminst höst- terminen behöfdes för att ordenltligt 'planlägga9 och förbe- - reda detta arbete. ' Att det nämligen,' som frkn ~ e n n e s tyckes tro, skulle stå en hel rad med hittills o,brukade kvinnokrafter färdiga att med itt par veckors varsel kasta , sig in i detta arbete, torde nog vara ett rent misstag. Atminstione ha vi under alla de år vi redan drifvit agi- tations- och upplysningsarbete i den lilla utsträckning vi. kunnat aldrig1 sett en skymt af dem; och frkn. Nennes menar säkerligen icke, hvad man af ordalagen i henne3 artikel ett ögonblick kunde frestas att tro, att det, att de hitlti.ls icke uppenbarat sig, endast skulle bero på att det hittills icke funnits något vidare pengar och att ingen internationell röstrattskongress visat dem, att af\;en röst- rattskvinnor kunna vara "rnans!digl, socialt och kvikligt fint kvalificerade"..

' Nar frkn Nennes' säger, att jag jämfört kvinnohcigerns ställiiing till centralstyrelsebeslutet med mannens åtgökan- den vid eventuellt missn6je med sina resp. politiska par- tier, måste det bero på ren felläsning. Min jämförelse gällde endast kvinnohögerns ställning till d e s s e'.g e t p o l i t i s k a p a r t i och mannens dito. Hennes något . iifverlagsna tirad om att vi icke heller få slå oss till ro med att hvad mannen kunna göra, det'.kurina också vi, drabbar mig heller icke; ty jag har aldrig framhållit mannens exempel såsom efterföljansvardt, därför att de iiro man, utan därför att jag efter att ha ~röfvat kommit till det resultat, att mannen i det angifna fallet reagera- de förnuftigt.

Ett ord till slut: nar man skall bestämma sin stånd- punkt i en svir och tvistig sak, ar det nyttigt att an,- ställa ett kontraprof, dar så ske kan. Har ar det mycket lott; man behödver bara tanka sig in i den1 situation - och med f&hå.lIai~dena i England för ögonen ligger det icke så långt borta - att till detta års val högern och ~ocialderno~kraterna upptagit vår fråga, medan da' libe- rala partiet ' vägrat i vändningen, då det &g ut att bli a'lvar. af. Vi som tillhöra det liberala partiet ha gjort detta kontraprof och. funnit, att ' i sådant ' fall skulle , vi utan minsta tvekan r a t a t för att' L. K. P. R. vid des- sa val skulle understödja endast de två röstrattsvan'liga partierna; må högerkvinnorna innan de besluta sig varligt cch samvetsgrant göra samma kontraprof.

Lund 8 oktober 1911. Anna Wicksell.

all- .

J ag har ej många ord . att tillägga. Trots alla bannor och allt öfverlagset förakt i dagens nummer för rnin uppfattning af neutralitetsfrågan måste jag hålla på rnin personliga frihet att kvarstå i densammua, enar jag icke fiiiner giltiga skal att frångå den. Af artikeln "Un,derli- ga rykten" ser ni hur de rördser, solm uppstå.tt som motströminar till L. K. P. R:s verksamhet, te sig f&

478 D A C N Y - -- - - mig. Nar jag jämför Eder politik - efter Edra upplys- ningar vet jag ju nu; att det i c k e ar friherrinnan Aker- hielms - med Skule jarls i Ibsens Kongsemnene, hoppas jag min ståndpunkt blir fullt förståelig: alldeles icke do- cerande men djupt beklagande. Jag tror icke jag på. nå- got satt brustit i aktning infor L. K. P. R:s höger och jag betygar Eder min aktning i Eder egenskap af ledare för . den nya rösträttsfraktionen, om den0 måste komma till stånd och i den mån den .är kvinnornas stora sak till gagn och 'heder, men jag har sökt cch kanske afven lyckats finna skarpa ord för en hel del agitatoriskt ofog, som frodats i den hemlighetsfullhet, som omgaf &reken, ofag, som Ni säkert icke skulle vilja ha nAgot att gdra med. Jag . ar glad, att förhållandena blifvit klarlagda. Nu kan man af Eder få veta hvad som ingår i Edra syften och hvad i nämnda motströmmar Ni icke känns vid.

Min enfald visavi pendeln kvarstår. Det skulle icke bevisas, att den p a s s e r a r sitt jamviktsiage eller a r dar i e t t o a n d l i g t l i t e t t i d s m o m e n t -det har jag icke bestridt - utan Ni har att bevisa, att den i c k e a r i sitt jämviktsläge en gang under hvarjesväng- ning. De dar hårklyfverierna äro ju skämt mot en. bak- grund af allvar, men Ni anser kanske att Daghy bör vara s i grandiost allvarlig, att det ar ett brott att an- vända ett par rader i dess spalter för en smula humor. Kanske! O m det ar sant, att de svenska kvinnorna sakna humor, dA bör kanske deras organ också vara kemiskt re- nadt därifrån, och i s å f a l l skall jag genast lystra tiJ en förvisningsorder, vare sig den kommer från1 Eder el- ler frAn någon annan.

' Till slut ett tack för att Ni laxar upp mig SA hof- samt och alskvardt i jämförelse med hvad jag ar van vid af andra - tuktomastarinnor till den ratta politiska tron och tonen. S i t. ex. skref en af dessa en artikel om sig som "Mosekonen?', som ropar i samhället: "Lygtemzn- dene, ere i Byen. Tag Eder i Agt", och mig som en bitte liten "Ly@emandn, hvars högsta mal enligt H. C. Andersen ar "at blive Löber foran Fandens Stadskaret, .faae gloende brandgul Kjolle og Luen lige u d av Halsen." Det riktigt doftade kattarebål i Skara efter den autoda- féen. Med Edert och hennes sprak risas mitt frisinne. Och N i finner mina skrifvelser våldsamma!

i Skara den 6 okt. 1911. Jenny Velander.

D A Centralstyrelsens beslut af den 20 juni inmaran- de år SA mycket afhandlats i denna tidning, bedja afven undertecknade att f A yttra oss i frågan.

Vi beklaga djupt, att L. K. P. R. brutit den politiska neutraliteten, emedan denna under de Ar Gredngen exi- sterat visat sig vara en sammanhållande kraft och ett me- del att m5jliggora samarbete mellan kvinnor af mycket skilda Asikter. Dessutom befara vi, att föreningen genom nämnda beslut lidit stor skada.

Många medlemmar af F. K. P. R. i . Ljungby.

att förnya prenumerationen

för sista kvartalet.

Notiser. Hogerkvinnor som utgå ur F. K. P. R. De högerkvin-

nor i Gefle, som i skriivelse till Centralstyrelsen fijr F. K. P. R. den 10 juli uttalade protest mot styrelsens be- slut den 20 juni, ha enhälligt beslutit utgå ur darvarati- de lokalafdelning af F. K. P. R.

Kvinnorna i årets valrörelse. Landsföreningcn ftir kvin- nans pditiska röstratt har utsandt en liten redogörelse för kvinnornas deltagande i årets valrörelse. Af redogörelsen framgår, att icke mindre an 29 talarinnor stiitt till för- fogande. Bland dessa Aterfinnas de allra fiesta af vara mer kända och basta kvinnliga talares namn. Det stöï- sta antalet, nämligen 160, af dessa möten ha varit anord- nade af de frisinnade, och 54 möten ha varit socialdeino- kratiska. Det har icke sällan handt, att de kvinnliga ta- larna inbjudits af den lokala partiledningen. I 70 fall har sådan inbjudning kommit från de frisinnade, hvaraf 11 gån- ger för den kvinnliga talaren att vara ensam talare på mctet, samt i 30 fall från socialdemokraterna.

Insänd litteratur.

P. A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm : Det svenska folk- lynnet. Aforismer af Gustav Sundbärg. Sjunde upplagan. F. V. O. Handbok för fattigvårdsintresserade. Med understöd af Stockholms stad utgifven af Föreningen för Valgörenhetcns Ord- nunde.

C. E. Fritzes bokförlagsaktiebolag, Stockholm : F rån N o r r-a l a n d s s i s t a ha l f seke l . Baggbölingar. Af Olof Högbag.

Wahlström & Widstratid, Stockholm: Gråväders- och hvardags- latar. Af Torsten Holm. - Sophie Hagman och hennes samtida. Några anteckningar frän det gustavianska Stockholm. Af Carl Forsstrand.

Hugo Gebers förlag, Stockholm : VPnddnlifwai. Af Alf@ Kämpe. - Uppfinnare och upptäckare. Af Wilhelm Osbvald. Ofversitt.3 ning f r h tyskan af O. H. D.

Albert Bonniers förlag, Stockholm: Lagmanshus. Af Hihizu Södeherg. - En oförbätterlig. Roman af Elsa Alkman. -- Vis- domständerna. Skadespel i fem akter. Af Si@ Sirvertz. : Re- nässans. Melodram i tre akter. Af Holger Drachmann. Ofver- satt af Daniel FallstrÖrn. - Ett lyckl9gtJ1em. En tidsbild i bre! från Norge, utgifven af E. Bodenhoff. Ofversatt från danska ori- ginalets fjirde upplaga af Amalia Fahlstedt. Med en för dcn svenska upplagan skrifven inledning af Mathiida MallUzg.

A.-B. Hiertas bokförlag, Stockholm: Hvit slafhandel. Delvis efter utländska kallor. Af Axel LiIJ'efalk, ordförande i den danska natioiialkommittén för bekämpande af den Iivita slafhandeln. Uc- myndigad öfversättning frin danskan.

Folkskolans Barn tidning utgifven och redrgerad af STINA QUINT

utkommer 1911 i sin tjrrgonde årgång. Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka,

36 veckor under året. Bästa och Iamplijpte läsning för barn af

alla samhälkklasser. Prenumerera å närmaste postkontor. P h

för helt år Kronor 1: 65, hlff år 90 &e.

D A C N Y . 479 "

H ushtlllerska,, medel5ldersl med godt satt och ut- seende, kunnig i matlagning, bak- ning och glansstrykning samt för öfrigt med förmåga att, ha uppsikl och vård om ett hem med jung- frus. hjälp, erl~åller snarast plats till ensam herre vid större herrgård ej långt fråp stad. Betyg, foto- grafi samt uppgift bm ålder, Iöne- pretentioner torde sandas till Ar- betsförmedlingen, Eskilstuna.

Vid Säters hospital finnas platser lediga för 1 tvatt- föreståndekka och 1 bageriföre- stånderska, löner A 400 kr. (samt 3 ålderstilliigg), l:a klass kost, bo- stad in. m.

Anstikningar, atföljda af styrkta betygsafskrifter, frejd- och Iakare- betyg m. m., insändas till Hospi- talskontoret, Säter.

I naturskön trakt i Dalarne ön- skas en bildad och praktisk flicka, som vill atana sin att till alla de-

LEDIGA PL A TSER. atss6kande fd sina annonser injörda i gny för Raifva priset eller 7% öre pr mm.)

Lärarinna, ldad, 2 1 -årig sjukgymnast, skar plats hos läkare, privatper- n eller i familj. Adr.: Postfack , Tyringe.

van att undervisa i vanliga- skol- ämnen och musik, samt. kunnig i sömnad får plats för 3 barn. Svar markt ))Fint Landthema, under adr. S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- holm, f. v. b. ' l a t s ö'nskas

medelålders allvarlig flicka ajt -est2 hemmet hos äldre dam. Ar len kunnig i sjul

KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9,

Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.

~ktieka~ital 3,000,000 kr.

Sprid Dagny! Wirens Eau de ~o logne ROYAL ar fortfsrande oöfvertraffad.

Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fri411 8. G. Wirens Tvål.- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) Ygl. Hofkv.

21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.

Tank på de gamla! . -

Lektioner i Linnesömnad (ifven blusar, barnkläder m. ni.) Praktisk metod, utan tråckling.

kivarje elev disponerar en symaskin. KARIN EGNER,

Stockholm. Sibylleg. 36. R. T. 35 30. A. T. 21004.

EVA . E G N ~ R , Malmö.

Fersens väg 2. Tel. 4490, ev. 4083.

Se Löfmarks Möbelmagasin

Regeringsgatan 42 . STOCKHOLM

Endast svensk tillverkning.

HANNA HEDSTROMS Rantillverllning, 72 Stora Badstugatan, Stockholm. Allm. Tel. 201 52.

=vinnliga Juridiska Byran, Wallingatan I 2: Kontorstid l/, 10-4. Utfor alla slags juridiska uppdrag. A. T. 18336.

B r e m e r - F o r b u n d e t . A Fredrika Bremer-Förbundet

innas anmälda lektionsgifvare, in- )ch utländska, hushillsbitraden af )lika slag, barnfrö knar, kon torsbi- raden, gymnaster m. m.

Mottagningstid kl. 12 - 4.

Adr. Drottninggatan 54, Stock- iolm.

411m. tel. 48 16. Riks tel. 27 62.

Prenumerera p i posten eller tel. ö. 3275 p# Mönstertidningen

Konstslöjden i Hemmet. Pris 3.50 pr år, 12 häften. Lös-

nummer 30 öre. Innehåller mön- iter till broderier, vafnader, läder- plastik, gyllenlader,'Jdrifning i me- tall, målning p3 porslin, tra, m. m.

Prenunieranter f8 begära mönster. Äldre Argångar realiseras. Red.: valhallavägen 19, n. b.,

Stockholm. Filial: Haparanda.

G. o. A. MEUKO W.

i Arbeta för Dagny i b e

i genom att gynna dess annonsörer i e e

Fredrika-Bremer-Förbundet : Drotininggatan 54. Rikstel. 27 62. Förbundets byrå öppen 11-4. Allm. tel. 48 16 Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksk6terskebyrå: Tunnelgat. 25,

Rikstel. 68 98. - Allm. tel. 82 11. P-

Prenumeration $ Dagny s

Sju präktiga iifventyrsböcker för barn o. ungdom. Berättelse för barn och ungdom. Tsarens k~drm Fritt efter Jules Verne af Alfred

Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin. Kar- tonnerad. Pris 75 öre.

En riddarsaga fran medeltiden. Bearbetning Par~i~al . af Mugo Gyllander. 259 sidor. Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden. Kartonnerad. Pris 75 Öre.

En samling Sagogrottan i Sagoskogen. sagor af Harald htenson. 303 sid.. 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris 75 öre.

Berättelse för barn Den hemlighetsfulla ön. och ungdom. ,, efter Julee Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström. Kartonnerad. Pris 75 öre.

skildrade för barn och Hjälten bland hjältar ,,,, ,O,. Charles G. Gordons lif och stordåd. ise Ciaaner. 304 sidor, - - - - - .. - á3 illus&ationer af ~ d v . Berggren. artonn ner ad. -Pris 75 öre. '

-- bekng efter Kapten Marryat af Anna Ciustafsson. 236 sidor. 39 1 illustr. af Nils Larsson. Kartonnerad. Pris 75 örc.

I Guldslottets Rosengardar. Sagor och ' berättelser - af Harald Östenson. 151 sid., 39 ill. Kartonnerad. Pris 75 öre

Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frAn I - Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm. (Stina Qiiiiit.) -

- - För husmödrar och unga flickor i hemmen, hvilka önska fiirvarh

ig någon kännedom om sjukvård, anordnar undertecknad cn af sin edvanliga kurser med början den 30 oktober. Vidare upplysniiiga runnelgatan 25, Stockholm. Rikstel. 68 98. Mm. te]. 82 1 1.

SALLY PETERSON, Sjuksköterska.

Prenumerera på D A CJ N Y !

Bagens nummer innehiiller r

Noderskyddsrörelsen i Tyskland. Af E. K----ca. I. Internationella kongressen för moderskydd och sexual-

reformer. Af Anna Brunnemantz.

Professorer i olja. Af Huck Leber.

Slut på striden. Af Anna Wlzitlock.

L. K. P. R. och neutralitetsfrägan. Af Atma Wkkscll, Jenny Velander, Ahinga medlemmar i Ljungby E Y. P. R.

Notiser.

Insänd Iitteratur.

P-

:er $ närmaste postanstalt eller bokhandel.

Dagny 1911:41Moderskyddsrörelsen i Tyskland. Af E. K-n. 469Professorer i olja. Af Huck Leber 472Slut på striden. Af Anna Whitlock 474L.K.P.R. och neutralitetsfrågan. Af Anna Wicksell 474L.K.P.R. och neutralitetsfrågan. Af Jenny Velander 477L.K.P.R. och neutralitetsfrågan. Af Många medlemmar af Ljungby F.K.P.R. 478Notiser 478Insänd litteratur 478