2

2008:

• 43 tvåspråkiga kommuner

kaksikielistä kuntaa

• 21 minorietsspråk: svenska(Finby 79 - Helsingfors 34505 / Vanda 3 % - Hangö 43 %)

• 22 vähemmistökieli: suomi(Iniö 78 - Pietarsaari 7967, Uusikaarlepyy 8,2% -Parainen 45,3 %)

Kvoturval per kommun 50-4004798 svenskspråkiga - 3595 finskspråkiga (tot.8393) 4762 svar =svarsprocent 56,7 %

3

Svenskspråkiga minoriteter i absoluta tal

4

Svenskspråkiga minoriteter i relativa tal

5

PARTNERS MODERSMÅL (puolison äidinkieli)

Finska (suomi) 20 %Tvåspråkig (kaksikieleinen) 10 %

KUNSKAPER I FINSKA (Kuinka hyvin osaat suomea?)

FULLSTÄNDIGA (täydellisesti) 32 %INGA/DÅLIGA (en lainkaan/välttävästi) 4 %

BOTT HELA LIVET (asunut koko ikäni) 18 %ÅTERFLYTTAT (paluumuuttaja) 14%INFLYTTAD (alun perin muualta) 68 %

Språkbarometern 2008 Kielibarometri 2008 SVENSKSPRÅKIGA I GRANKULLA

6

Svenskspråkiga minoriteter, enligt procentuell andel och andel som uppger att de ofta/alltid erhåller kommunal service på svenska.

Osuus sitä mieltä että kunta touteuttaa vastuutaan tasapuolisen suomen- ja ruotsinkielisen palvelun järjestämisessä - melko hyvin ja erittäin hyvin. Ruotsinkieliset vähemmistöt eri kunnissa,.

GRANKULLA

7

GRANKULLA 2006 och 2008

2006: HUP-projektet ”Svensk service i huvudstadsregionen”, våren 2006,

N= 270 (av 400) svarsprocent 68,62008: Språkbarometern, N=161 (av 250) svarsprocent, 66,8

8

Grankulla

vitsord 2006

och 2008

5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5

Telefonväxeln / Puhelinvaihde

Stadens webbplats / Kunnan kotisivut

Ledande tjänstemän / Johtavat viranhaltijat

Biblioteket / Kirjasto

Tekniska frågor / Tekniset asiat

Idrottsanläggningar / Liikuntapaikat

Annan social service / Muu sosiaalihuolto

Åldringsvården / Vanhustenhuolto

Närmaste sjukhus / Lähin sairaala

Kommunal hälsovård / Kunnalliset

terveyspelvelut

8,9

9

6,6

8,6

7,3

7,6

7,4

7,4

6,6

8,6

8,8

8,9

6,3

8,6

7,1

8,5

7,5

8,4

7,1

8,8

2006

2008

9

Grankulla vitsord 2006 och 2008

5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

Räddningsväsendet / Pelastustoimi

Avfallshantering / Jätehuolto

Nödcentralen / Hätäkeskus 112

TE-centralen / TE-keskus

Arbetskraftsbyrån / Työvoimatoimisto

FPA / KELA

Närmaste polisinrättning / Lähipoliisi

Skattebyrån / Verotoimisto

7,2

6,6

7,2

7

6,5

7,3

6,9

7,5

7,2

7

6,5

7,5

6,5

6,8

2006

2008

10

svenska minoriteter totalt

Grankulla 2008

Grankulla 2006

15

35

38

24

43

43

39

19

18

20

3

1

2

Får du i allmänhet kommunal service på svenska?(Saatko yleensä kunnallisia palveluja ruotsiksi?)

ja, så gott som alltid ja,oftast varierar sällan aldrig

11

12

13

Svenskspråkigas uppfattningar om utvecklingen av den språkliga servicenivån.

14

svenska minoriteter

totalt

Grankulla 2008

Grankulla 2006

10

3

5

58

74

73

32

23

22

Hur har den språkliga servicen i kommunen förändrats under de senaste åren?

(Mihin suuntaan kielellinen palvelu on kehittynyt kunnassanne viime vuosien aikana?)

blivit bättre förblivit oförändrad blivit sämre

15

11 45 41 30

34 49 14 21

32 49 16 3

svenska minoritetertotalt

Grankulla 2008

Grankulla 2006

Hur skulle du karakterisera relationerna mellan språkgrupperna i kommunen?

(Kuinka kuvailisit suomen- ja ruotsinkielisten kuntalaisten välisiä suhteita kunnassanne?)

mycket goda ganska goda varierande ganska dåliga mycket dåliga

16

• • Bor i Grankulla där servicen överlag är relativt bra på

svenska• En vänlig acceptans av svenskan• Grankulla är bra på att tillhandahålla svensk service. • Vår situation är ju speciell! i Grankulla fungerar den svenska

servicen perfekt tillsvidare. • Tvåspråkigt Finland är en rikedom. • Barnfamiljer har det bra i Grankulla. Skolor, hobbyn m.m. Mycket

svensk service, men inte hos tandläkaren. • Nuvarande hemkommunen Grankulla mycket välskött med god

äldrevård och enligt hörsägen av småbarnsföräldrar även därvid mycket god.

• Bodde tidigare i Esbo och där fick man ingen service på svenska. Grankulla har utmärkt service på svenska, inga köer, stadens tjänstemän otroligt tjänstevilliga och lätta att få tag på. Hälsocentralen fungerar så bra så jag har slutat använda privata läkarmottagningar vilket jag alltid gjorde de 10 år jag bodde i Esbo för där var servicen urusel. Här finns nästan alla hobbyn man kan tänka sig på svenska.  

• Jag är rikssvenska, inflyttad till Finland, generellt klarar jag mig mycket bra med enbart svenska i Grankulla! Jag pluggar finska ... 

17

Jag har hand om en strokeskadad kvinna, svenskspråkig, och allt på Bolarskog sjukhus, Jorv och även i kontakterna med hemsjukvården i

Grankulla har gått på finska till 90%. Gör en redan svår situation värre! Var med om en liten bilolycka, min polisanmälan på svenska, behandladesaldrig, däremot motpartens på finska! Felet var ändå hos denfinskspråkiga! Jag fick min ersättning men jag begärt en utredning avvarför min anmälan inte beaktades, utan resultat. Det kan inte vara så att sjuka och utsatta personer skall utöver sinasjukdomsbekymmer, också strida för rätten till sitt modersmål! Sätt finska politiker på sjukhus med enbart svensk personal, man kan ju ”simulera”storolyckor också, så varför inte detta!Polis, sjukvård, skattebyrån / svenskspråkig personal saknas i praktiken så gott som helt.

18

Service på svenska i allmänna ämbetsverk o myndigheter MYCKET dålig. Jag o min dotter låg på Jorvs nästan en vecka. Servicen var toppen,men vi fick ta många saker på engelska. Personalen försökte dock tala den svenska de kunde (men den var lite otillräcklig).Tidsbeställning till t.ex. tandläkare bör kunna göras på svenska –

det blev missförstånd i vår familj (tonårsdotter,tid,dag). När jag blirgammal vill jag bo på ett enspråkigt svenskt åldringshem. I den

åldernhar många glömt det inlärda språket. Önskemål = att vår kommun skulle få behålla sin välfungerande (påbåda språken) hälsovård. Speciellt inom hälso- och sjukvård samt socialservice bör man fårservice på sitt modersmål. Även domstols-, polis- ochskattemyndigheterna bör kunna betjäna på kundens modersmål!Usel service av nödcentral av döende patient. Att kräva rättigheter kommer att köra Svenskfinland isank. Taxells paradox leder till att finnarna kommer ignorerar desvenskspråkiga.Gör svenskan populär istället,det är

framgångskonceptet

19

KOMMUNSAMMANSLAGNING? NEJ TACK!• Fel att inte tillåta Grankulla att sköta hälsovården självständigt och att

kräva samarbete med annan kommun bara för att Grankulla har mindre än 20 000 invånare. Grankulla ger sina invånare en perfekt hälsovård förr att staden har resurser till det. Hälsovården kommer att försämras och det beror på politisk missunnsamhet.

• Ser nog kommande kommunsammanslagningar som ett STORT hot mot den svenskspråkiga minoriteten och därmed service på svenska. I Grankulla får man i 95% service på svenska och annars fungerar all kommunal service utmärkt. Hur framtiden blir för denna lilla stad är osäkert. Tror inte att en sammanslagning av sociala sjukvården gagnar stadens invånare. Uruselt förslag!

• Ytterligare kommunsammanslagningar i den s.k. huvudstadsregionen kommer avsevärt att försämra den svenska språkservicen!! 

• Större och färre kommuner kommer att drabba den svenska servicen i negativ riktning. Varför förstöra fungerande samhällen ex. Grankulla?

• Grankulla har inte samma problem som andra kommuner. Undvik att förstöra den fina service som finns här. Förutom en otrolig sammanhållning mellan invånarna så fungerar den här staden fantastiskt bra för att den är en så liten enhet. Använd Grankulla som förebild i stället för att förstöra en fantastisk stad.

• Kommunreformen kör över all service i Grankulla. Vi blir överkörda och nedtrampande totalt av grannarna som förut varit avundsjuka på Grankulla då allt skötts bra.

•

20

• Om Grankulla äts upp av Helsingfors blir den svenska servicen helt säkert lidande och sämre. Man kan faktiskt leva helt på svenska i Grankulla.

• Till beslutsfattare högst upp: Stort är inte alltid vackert, produktivt eller ens effektivast. Med att stenhårt hålla fast vid t.ex. 20 000 invånare för att få sköta hälsovård slår man sönder många välfungerande system i mindre kommuner och försämrar servicen och också närdemokratin.

• Undvik ”tvångssammanslagning” av välfungerande kommuner! Samarbete är OK, hopslagning inte nödvändigtvis ett steg mot bättre.

• Bevara Grankulla som en enhet! Servicen blir sämre med idén om att måste finnas 20 000 som befolkningsunderlag.

• En kommunreform kommer enligt mig att vara en ensidigt dålig sak för den språkiga servicen, och för välfärden som helhet. Undanträngandet av det svenska språket har redan gått för långt och får inte ytterligare fortskrida genom en kommunreform. Jag hoppas, ovetande om saken, att det i kommunreformsplanerna finns klara och strikta språkmål.

• Vid eventuell sammanslagning med större kommun blir servicen på allt sätt (även den språkliga) betydligt sämre.

21

UTMANINGAR• Jag vet att mina kunskaper i finska kommer att minska med

ökad ålder. Att åldringsservicen betonar kunskaper i svenska anser jag oerhört viktigt!

• Svenskan försvinner, i stället kommer engelskan in. Mina barnbarn är mera intresserade av engelskan än finska språket. Efter 50 år är engelskan huvudspråket i Finland.

• Strängare krav på svenskspråkigt kunnande i synnerhet inom social- och hälsovård.

• Utrota ej oss finlandssvenskar, vi behövs! Se till att åtminstone upprätthålla den nuvarande svenska standarden på olika serviceformer! Tänk på att det nordiska samarbetet o värdesätt det svenska sammanbindande språket! Ingen engelska emellan oss nordbor, tack!

• Önskan om att få tala sitt modersmål SVENSKA. Saker och ting är då okomplicerade, allt är kivogare!

• Skulle gärna prata mera svenska, men det har blivit av vana att först prata finska. På min arbetsplats har vi obligatorisk kunskap i svenska.

22

 

• Då jag börjar på svenska eller frågar vilket språk vi ska använda, kan den tillfrågade svara ”svenska” trots att den är mycket knagglig. Man kan inte sköta viktiga pensions, -skatte, -försäkringsärenden om inte den andra behärskar språket.

• Tyvärr måste jag konstatera att det börjar vara allt mera sällsynt att man kan kommunicera på annat än finska.

• Ofta nödvändigt att använda sig av finska om man vill ha någon service överhuvudtaget.

• Svenskspråkiga är för flata – när man aldrig kräver att få sina grundlagsenliga språkliga rättigheter får man allt mindre svensk service – snart ingen alls. Än så länge klara man sig på svenska i min hemkommun.

• Bättre svenska i serviceyrken. Svenskarna måste kunna perfekt finska medan finnarna talar ”svenskfinska” = översätter ordagrant.

• Attityderna hos finskspråkiga har blivit de inte anser sig behöva betjäna på svenska.

• Skulle vara viktigt att få service på sitt eget språk = svenska i all kommunal och offentlig service!!!

• Kämpa för våra rättigheter!• Börjar så gott som alltid på svenska, ge andra tid att svara på

svenska inte byta om. Berömma.

23

SYNLIGGÖR SERVICEN ! • Grankulla har möjlighet att bli regionens flaggskepp på

tvåspråkighet. Men det behövs en satsning.  • Sjukhusservicen utanför den egna kommunen vis a vis svenskan

mindre lyckad. (Jorvs sjukhus). • För underlättande av kommunikationen vore det önskvärt att

personalen med flaggor visar språkkunskapen. • Jag tror att speciellt pensionärerna kommer att behöva extra

service på svenska. Detta speciellt om man i framtiden måste göra allt via nätet som många av pensionärerna inte har i sina hem.

• Synligare svensk service – flaggor på uppslag.Synligare svensk service – luckor för svensktalande

• Posten ger fortfarande service på svenska. Bra! På apoteket har den svenska servicen försämrats märkbart. I affärerna finns enstaka svenskspråkiga. Övriga behöver inte anstränga sig. Blomsteraffärer numera helt finskspråkiga.

24

4 58 388 54 38

13 53 3413 53 3414 69 17

20 58 2222 52 2623 60 1723 50 2723 50 2724 55 2125 55 2025 58 1726 58 1627 56 1728 56 1629 51 2030 58 1232 53 1533 49 1835 53 12

MörskomFinbyPyttisLojo

KarlebyEsbo

HelsingforsPojo

VandaÅbo

StrömforsKyrkslätt

LappträskVasa

HangöKasköSibbo

SjundeåLovisa

GrankullaBorgå

Känner du till vilka språkliga rättigheter du har?(Kuinka hyvin tunnet kielelliset oikeutesi?)

mycket bra/erittäin hyvin ganska bra/melko hyvin dåligt,inte alls/huonosti,en lainkaan

25

Kommun- och strukturreformen kommer att leda till färre, men större kommuner. Hur tror du reformen påverkar den språkliga strukturen i din kommun?

Andel som svarat “blir sämre”.Kunta- ja rakenneuudistus tulee johtamaan siihen, että kuntia on entistä vähemmän, mutta ne ovat

kooltaan suurempia.Kuinka luulet uudistuksen vaikuttavan kielelliseen palveluun kunnassasi?

17,1

33,333,3

45,345,4

46,146,3

48,5

5050,4

54,156,556,6

63,469,1

72,172,3

80,3

86,591,2

92,3

PojoStrömfors

Kaskö

VandaHelsingfors

LappträskLovisaHangö

VasaÅbo

EsboMörskom

Lojo

BorgåKarleby

KyrkslättPyttis

S jundeåSibbo

Grankulla

Finby

26

SAMMANFATTNING• Allmänt taget välfungerande tvåspråkig service (jämfört

med Vanda, Esbo, Helsingfors).• Befolkningsunderlaget (40 % svenskspråkiga) garanterar

balans.• Överlag högt betyg för stadens egen service, betydligt

lägre för statlig och interkommunal service.• Grankullasvenskarna försöker få och får kommunal

service på svenska.• Relationerna mellan språkgrupperna goda.• Relativt goda kunskaper om språkliga rättigheter.• Små förskjutningar 2006-2008. Många är nöjdare nu med

kommunens service, men många ser försämringar, i synnerhet på sikt.

• KOMMUN- OCH STRUKTURREFORMEN ses som det största hotet!

27

INSTITUTET FÖR FINLANDSSVENSK SAMHÄLLSFORSKNING

ÅBO AKADEMIStrandgatan 2 A

PB 311, 65101 Vasakjell.herberts@abo.fi

Tel. 06-3247152, 050-3632895