21VÄSTRA NYLAND

ANNONS Fredag 26 januari 2018

18 Fredag 26 januari 2018VÄSTRA NYLAND

Varje skift är olika, varje dag an­norlunda. Och varje arbetspass bjuder på utmaningar och ut­veckling i jobbet. Ida Törnroth är förstavårdare på Västra Ny­lands räddningsverk, och hon stortrivs med sitt yrke.

Ögonen tindrar på Ida Törn­roth som sprudlar av energi och har lätt för att le när hon berät­tar om sitt jobb. Och då har hon precis avslutat ett 24 timmar långt arbetsskift på brandstatio­nen i Högfors. Den är en av tolv brandstationer som ingår i Väst­ra Nylands räddningsverk som täcker allt från Hangö och Eke­näs till Kyrkslätt, Lojo och Esbo.

– Nästa arbetspass är på mån­dag så jag har tre dagar ledigt framför mig, säger hon.

I praktiken ska hon framför allt sova under det första ledi­ga dygnet, sedan ska hon trä­na och så planerar hon att åka till Åbo för att heja på en kom­pis som deltar i Voice of Finland. Styrketräning, motorisk träning och all slags motion hör till var­dagen för en förstavårdare. Job­bet görs inte vid ett skrivbord ut­an är bokstavligen fysiskt tungt och belastar alla kroppens leder och muskler.

Alltid två i ambulansenIda Törnroth är 24 år och tog vå­ren 2016 sin examen som första­vårdare från yrkeshögskolan Ar­cada. Hon är uppvuxen i Nagu, gick gymnasiet i Pargas och pap­pa är sjökapten medan mamma jobbar på barndaghem. Ingen­dera föräldern är med andra ord i vård­ och sjukhusbranschen.

– Förstavårdare var kanske inte det jag fantiserade om i sko­lan men något tände i mig när två ganska coola akutvårdarkil­lar i solglasögon klev ut ur am­bulansen för att äta pizza i gäst­hamnen i Nagu. Det såg så gla­mouröst ut, skrattar hon och in­flikar att verkligheten redan un­der studietiden raserade illusio­nen.

– Innerst inne trodde jag ju naturligtvis inte att förstavår­dare kör ambulans för att käka pizza, men det var kicken. I dag vet jag vad det handlar om och jag stortrivs.

Ida Törnroth arbetar i par med en äldre mer erfaren förs­tavårdare. I en ambulans finns alltid två. Men redan i sommar ska Törnroth fungera som den mer erfarna när förstavårdare med pinfärsk examen tar plats i ambulansen.

– Det är otroligt viktigt att få stöd av en mer erfaren kollega. Det ger säkerhet och mod att gå in i yrkesrollen. Det känns tufft att stå där som tjugoplussare med uppdrag att utvärdera en människa och hennes behov av fortsatta åtgärder eller ingrepp.

Paret i ambulansen har stöd av varandras kunnande men också tillgång till stöd, råd och hjälp av jourhavande akutläka­ren på nuvarande Finhems eller tidigare Medi­Heli.

– Vi har också en lista på spe­cialister på olika sjukhus som vi kan konsultera. Till exempel i fråga om barn ringer vi Barn­ och ungdomssjukhuset.

Inget pass som ett annatJouren i Högfors har under Törnroths arbetsskift varit nor­mal, men egentligen finns inga normala jourer för inget arbets­pass är likt det andra. På freda­gar och lördagar är det allmänt oroligare med mycket folk ute för att fira veckoslut men ock­så en vanlig vardag kan betyda mycket jobb. I jobbet som första­vårdare ingår allt från dramatis­ka storolyckor till mer vardagli­ga sjukdomsanfall.

– Ungefär var tredje utryck­

ning handlar om att möta en människa som inte är i akut be­hov av vård men kan behöva pra­ta när det känns illa. Det kan va­ra en ensam äldre person som vi kanske uppmanar att ta kon­takt med husläkaren eller häl­sovårdscentralen följande dag.

Det vanliga är att teamet i am­bulansen tar hand om patienten på plats men man transporterar självfallet också till sjukhus. Till rutinen hör inte att förstavårda­ren får rapport om hur det gick sen.

– I början funderade jag mycket på vad som händer ef­ter att vi har lämnat patienten på sjukhus. Men med tiden lär man sig att hålla tankarna från jobbet på avstånd. Det betyder verkligen inte mindre engage­mang utan att man lär sig bear­beta sin arbetsdag.

Ida Törnroth har några råd till dig som funderar på att stu­dera till förstavårdare.

– Jobbet är socialt eftersom förstavårdaren arbetar med människor, dels patienter som man ska prata med och lyssna på, dels naturligtvis kollegor. Samarbetet är intensivt och måste fungera. Jag tycker man ska vara en mogen blandning av stolthet och ödmjukhet, det vill säga våga ta plats, ta rollen som ledare men också veta när man ska backa.

– Och så ska du vara stress­tålig och ha tålamod. Det är in­te alltid så roligt när larmet går mitt i natten, du blir bryskt väckt och ska vara redo att starta in­om loppet av en minut. Det gäller att vara taggad med alla sinnen samtidigt som du kanske fryser, är hungrig och törstig och har in­te ens hunnit gå på toa.

NINA WECKSTRÖMninaehweckstrom@gmail.com

”Här behövs stolthet och ödmjukhet” Varje skift är olika, varje dag annorlunda. Och varje arbetspass bjuder på utmaningar och utveckling i job-bet. Ida Törnroth är förstavårdare på Västra Nylands räddningsverk, och hon stortrivs med sitt yrke.

OMVÄXLANDE. Nej, jobbet som akutvårdare i ambulansen är inte som i sjukhusserier på tv. Men ett härligt jobb som bjuder på omväxling, möten med männis-kor och fortlöpande utveckling. Ida Törnroth är nöjd med sitt val av yrke. FOTO: LEIF WECKSTRÖM

TT Det gäller att vara taggad med alla sinnen samtidigt som du kanske fryser, är hungrig och törstig och har inte ens hunnit gå på toa.

Ida Törnroth

Förstavårdare

TEMA: UTBILDNING

19 VÄSTRA NYLANDfredag 26 januari 2018

Patrik Nyström är examensan-svarig lektor för utbildningen av förstavårdare, och han har en lång och gedigen erfarenhet att yrket i praktiken. Han kän-ner med andra ord de krav och förutsättningar som arbetet in-om akutsjukvården ställer.

Nyström började i mitten av 1990-talet som medikalvakt-mästare, en titel som inte längre finns, och studerade sedan vida-re vid sidan om arbetet i ambu-lans. Sedan 2004 ansvarar han för utbildningen av förstavårda-re på Arcada, och han är inte utan orsak stolt och glad över sina stu-denter och deras studieresultat.

De allra flesta slutför sina stu-dier och får bra jobb genast. Ja, utom de som fortsätter studera. Bland tidigare studenter från förstavårdarlinjen på Arcada finns en nuvarande onkolog, det vill säga cancerspecialist i Göte-borg och en kirurg på Mejlans.

– Ungdomar som tagit exa-men som förstavårdare får jobb, och är i själva verket högt upp-skattade och efterfrågade. Pre-cis alla får kanske inte plats in-om det mest dramatiska inom sektorn, i ambulansen, men det finns bra och spännande arbete också inom akutsjukvården på sjukhus, säger han.

Nyström har en mycket tyd-lig uppfattning om målet som han ställt upp för sina studenter.

– De ska bli så bra i sitt jobb att jag vill och vågar få vård av dem, säger han.

Från teori till praktikStudier till förstavårdare, det vill säga sjukskötare med specialist-

inriktning på akutvård, innebär förstås att man pluggar mycket, och ägnar sig åt ämnen som fy-siologi och anatomi.

I synnerhet det första stu-dieåret är intensivt när det gäl-ler att läsa. För att kunna vidta rätt åtgärder i samband med en svår trafikolycka eller då en äld-re person har drabbats av pro-blem med hjärtat måste man förstå hur människan är upp-byggd, hur hon fungerar.

Men de teoretiska studierna varvas framför allt från andra året och framöver med simule-ringsövningar och vårdverklig-het i praktiken.

– Från teori går vi vidare en-ligt principen om att förbereda oss på verkligheten, säger Ny-ström och rycker upp dörren till ett av studierummen där stu-denterna räddar livet på verk-lighetstrogna dockor som med hjälp av dagens digitala teknik simulerar en människa i nöd.

Med mänskliga egenskaperSimuleringsrummen är flera, ett föreställer ett hem, ett an-nat en förlossningssal, så finns mottagningsrummet för psyk-patienter, akutmottagningen för traumapatienter och rum-met där studenterna lär sig ta blodprov och införa kateter.

Förstavårdaren är något av en alltiallo på fältet, och varje övat ingrepp ökar kunnandet och säkerheten. När nöden är stor och hjälpen behövs ska för-stavårdaren inte tveka vare sig det gäller en förlossning på vä-gen till sjukhus eller att intube-ra, det vill säga införa ett rör i

strupen som underlättar and-ningen.

I sängen i ”hemmet” ligger Frans, som han ibland kallas. En mansfigur med avancerade mänskliga egenskaper och en-ligt önskemål symtom som ty-der på olika sjukdomsanfall.

– Han blöder, gråter, blod-trycket stiger, pulsen sjunker, han känns het eller kall, har blå läppar eller är kallsvettig. Vi styr hans sjukdom genom datorn, studenterna ska diagnostisera och vidta åtgärder.

– Vi försöker träna alla tänk-bara scenarier. Situationen ska vara autentisk men trygg.

I förstavårdarutbildningen ingår praktik som motsvarar omkring ett års studier och görs på sjukhus och jourpolikliniker, räddningsstationer i ambulans och på avdelningar med inten-sivvård och enheter för hjärt-övervakning.

– Bland våra lärare finns dessutom många som är akti-va akutvårdare och är bekanta med de allra nyaste rönen i frå-ga om ny praxis, nya läkemedel och det kliniska arbetet på fäl-tet, säger Patrik Nyström och tillägger:

– Genom övning i skolan och träning under praktiken kom-mer trygghet. När studenten är färdig ska hon eller han känna sig trygg i sitt kunnande och fär-dig att möta allt. Enligt den re-spons jag får från fältet har för-stavårdarna från Arcada visat sig vara jäkligt bra.

NINA WECKSTRÖMninaehweckstrom@gmail.com

Förstavårdare är proffs som tål pressEtt eftertraktat proffs som tål press, stress och har full fokus på jobbet . Ungefär så lyder målet för utbildningen av förstavårdare i yrkeshögskolan Arcada. En förstavårdare är vad man i Sverige kallar ambulanssjuksköterska. Utbildningen pågår 4,5 år.

TEORI OCH PRAKTIK. Studierna till förstavårdare tar 4,5 år och i utbildningen ingår utöver teori både verklighetstroget arbete i simuleringsrum och praktik på fältet. Patrik Nyström är stolt över sina stu-denter som får bra jobb direkt efter examen. foto: Leif Weckström

b

Ändrad yrkestitel

■■ På Arcada an-vänder man nu-mera begreppet förstavårdare en-ligt regler från Utbildningsminis-teriet. Upphovet är inskans ensi-hoitaja.

■■ tidigare använ-de man akutvår-dare.

■■ i sverige håller man fast vid det ursprungliga, am-bulanssjuksköter-ska, en skyddad yrkestitel för man eller kvinna som är legitimerad sjuksköterska med specialistexamen i ambulansvård.

Arcada i ett nötskal

■■ Arcada grunda-des 1996 och bak-om står en stiftel-se som upprätt-håller yrkeshög-skolan och äger Arcadahuset samt studentbostäder på campus i Ara-biastranden.

■■ Arcada rankas som bäst i fin-land i en jämförel-se mellan yrkes-högskolorna, en-ligt resultat in-om utbildning och forskning.

■■ Vid skolan lä-ser omkring 2 700 studenter vid nå-gon av de fyra in-stitutionerna.

■■ institutionerna är hälsa och väl-färd, ekonomi och afärsanalys, en-ergi och materi-alteknologi samt kultur och kom-munikation.

■■ sök studie-plats genom ge-mensam ansö-kan mellan 14–28 mars. Anvisning-ar på www.stu-dieinfo.i. i Arcada hålls urvalsprov i maj/juni.

■■ för att bli an-tagen på första-vårdarprogram-met ingår också lämplighetstest, dels ett fysiskt ef-tersom yrket sli-ter på bland annat axlar, knän och korsrygg, dels ett som bland annat mäter stresshan-tering och obser-vationsförmåga.

20 Fredag 26 januari 2018VÄSTRA NYLAND

Efter studenten 2011 visste hand-bollsspelande Linda Österholm från Ekenäs inte riktigt vad hon ville gö-ra. Hon hade alltid varit intresserad av matematik och fysik men aldrig varit den som gillat att läsa så myck-et. Därför var en yrkeshögskola på hemorten ett bra alternativ.

– Jag kunde dessutom fortsätta spela handboll, säger BK-46:aren Österholm.

Just för att hennes intresse för matematik skulle komma till max-imal nytta valde hon att läsa sig till byggnadsingenjör.

– Utbildningen är ganska allmän jämfört med finska skolor som ofta är mer specialiserade. Men det be-tyder också att man får en mångsi-dig grund att stå på. Själv tycker jag det var charmigt att studera i en li-ten skola där man lär känna perso-ner från olika utbildningsprogram.

Expert på 3DVid Novia är det experter från in-genjörsbyrån Ramboll Finland som håller utbildning inom 3D-planering, till exempel i programvaran Tekla Structures.

– Timlärarna vet att studerande vid Novia behärskar 3D-planering och programmet.

Mellan sitt nästsista och sista år vid Novia fick Österholm sommar-jobb hos Ramboll. Österholms slut-arbete vid Novia handlade om att ta reda på om det går att göra en 3D-modellering i Tekla av Odes karak-teristiska träfasad.

– Men det var för mycket böjning-ar i konstruktionen så programmet klarade inte av att modellera fasa-den.

Efter sommaren jobbade hon näs-tan hela läsåret för Ramboll och blev sedan erbjuden fast anställning.

Att hon behärskade Tekla-pro-grammet var en stor fördel när Öst-erholm rekryterades. Det hann ba-ra gå några veckor innan hon blev en del av teamet som jobbade med det unika projektet Ode, det vill sä-ga centrumbiblioteket som öppnar på Medborgarplatsen i Helsingfors om knappt ett år.

– Jag trodde inte att jag skulle få börja med så här stora grejer, med-ger Österholm.

Österholm har varit en viktig del av teamet för 3D-modelleringen av konstruktioner och genomföringar i projektet. Till hennes uppgifter hör-de också att räkna ut belastningen på hålbjälklagen. I Ode kommer det bland annat finnas en biograf och en inspelningsstudio. Det betyder att väldigt mycket teknik ska få plats i väldigt begränsade utrymmen.

”Bra referens”Ode är inget vanligt kontorshus.

– I princip består byggnaden av en källare och schakt i betong och

en 100 meter lång stålbro som hål-ler upp resten. Det är väldigt mycket rörelse i byggnaden. Vi talar om över 20 centimeters rörelsemån i en del av golven, när det normala är två till tre centimeter.

Att Ramboll skulle få projektet var ingen självklarhet. För att kla-ra sig i anbudsförfarandet anlitade man expertisen på företagets kon-tor på olika håll i världen. Till exem-pel en del av stålmodelleringen har gjorts av Rambolls kontor i Indien och glasfasaderna av en expert på kontoret i England.

– Om allt går som hittills kommer Ode att vara en bra referens för oss, säger Österholm.

Österholm trivs på Ramboll och just med den internationella atmo-sfären där.

– Där finns människor från många olika länder och det talas många olika språk. De äldre delar med sig av sin erfarenhet till de yng-re och de yngre hjälper de äldre med nya dataprogram.

Ingenjörens marknadÖsterholms position inom Ramboll är på avdelningen Global Service på det finländska huvudkontoret i Al-berga där även flera andra finlands-svenskar arbetar.

I dag sysselsätter konstruktions-planeringen för Ode i praktiken ba-ra en person på Ramboll. Österholm jobbar med flera mindre projekt va-rav många i Sverige.

– De anlitar oss för att vi är kunni-ga och effektiva i Finland.

Men visst finns det speciella pro-jekt bland med, till exempel Helsing-fors stadsmiljöhus för 1 400 anställ-da som byggs i Fiskehamnen. Vid si-dan om har Österholm också plane-rat sitt eget hus som ska stå färdigt en bit utanför Ekenäs inom kort.

– Det går inte så fort när man gör allt på sin egen tid, konstaterar hon.

Österholm välkomnar hugade unga till byggnadsbranschen.

– Det tycks vara bra tider för in-genjörer. Det kommer jobberbju-danden hela tiden.

KrIstoffEr NöjDkristofer.nojd@ksfmedia.i

Ny i huset ick ta sig an Ode

UNIKT PROJEKT. Linda Österholm gick nästan direkt från skolbänken vid Yrkeshögskolan Novia till att bli en del av teamet vid Ramboll Finland som jobbat med Ode. FOTO: LEIF WECKSTRÖM

När Linda Österholm valde att studera bygg-nadsteknik vid Yrkeshögskolan Novia hem-ma i Raseborg kunde hon knappast ana att hon några år senare skulle jobba med ett av de intressantaste nybyggena i Finland.

TTSjälv tycker jag det var charmigt att studera i en liten skola där man lär känna personer från olika utbildningsprogram.

Linda Österholmbyggnadsingenjör

TEMA: UTBILDNING

21VÄSTRA NYLAND

ANNONS Fredag 26 januari 2018

22 fredag 26 januari 2018VÄSTRA NYLAND

De som går fjärde året på Novias scenkonstutbildning jobbar just nu med sina slutarbeten. De är den sis-ta årskullen som studerat i Vasa, och de slutför även sina studier där – för-utom nu, när de befinner sig några veckor i Campus Allegro i Jakobstad.

Novias scenkonstutbildning är omtyckt.

– Det allra bästa med den här ut-bildningen är gemenskapen, säger Ella Väisänen från Uleåborg.

– Man får en nära kontakt med si-na klasskamrater och lär sig myck-et om sig själv, säger Tobias Klemets från Korsholm.

Men det är inte enbart gemen-skapen utan även bredden på ut-bildningen som gör den bra, säger de studerande.

– Vi kan jobba nästan var som helst, säger Ella Väisänen.

Scenkonstpedagoger kan jobba som skådespelare eller publikar-betare på teatrar, men hittas ock-

så som regissörer eller inom olika former av undervisning. Många ti-digare studerande har också startat egna fria teatergrupper med peda-gogiskt syfte – ett exempel är Unga Scenkompaniet.

– En del jobbar på tv och radio, andra inom grundläggande konst-utbildning eller som drama- och te-aterpedagoger i olika projekt. Många som börjat studera här har först va-rit helt övertygade om att det är skå-despelare de ska bli, men inser att de trivs väldigt bra som till exempel tea-terlärare, säger Gabriele Alisch, pro-fileringsansvarig.

Hon är glad över flytten till Ja-kobstad.

– Här har vi så många möjligheter att samarbeta med de andra kultur-utbildningarna, vi kan ha med mu-sikerna i våra produktioner och de som studerar inom det visuella om-rådet kan hjälpa till med till exem-pel scenografi och kostym.

Flytten innebar också ett annat lyft för utbildningen: numera är pe-dagogiken helt inbakad i studierna tack vare samarbete med Åbo Aka-demi. Det har den varit länge för de som studerat till musikpedagoger på Novia, medan scenkonststuderan-dena bara haft ämnespedagogiken inbakad och därför behövt läsa den grundläggande pedagogiken skilt vid ÅA. Nu hör pedagogiken till utbild-ningen på samma sätt som för mu-sikpedagogerna och ger de studeran-de allmän lärarkompetens.

Lockar studerande från olika håll

Scenkonstutbildningen har också en lång tradition av att locka till sig stu-derande från många olika håll. En-språkigt finska har börjat på utbild-ningen för att sedan prata flytande svenska när de utexaminerats, och många söker sig dit från södra Fin-land, från Sverige och även längre bort ifrån.

Kristian Nordblad från Ingå hör-de om utbildningen under sitt år på teaterlinjen på Västra Nylands folk-högskola (VNF) i Karis.

– Jag ville ta reda på om teater alls var min grej. Jag hade först ba-ra tänkt vara där i ett halvår innan jag skulle rycka in i militären i janu-ari, men hade så roligt att jag ring-de till brigaden och sa att jag rycker in först på sommaren. Studerande från Novia kom till VNF och berät-tade om den här utbildningen, och här är jag nu.

– Teaterlinjen på VNF är en bra grund. Att gå där är ingen dålig idé om man är intresserad av vår utbild-ning och till exempel blir utexami-nerad från andra stadiet i år när vi inte har antagning, säger Gabriele Alisch.

Anna Weidinger kommer från Tyskland och var först utbytesstude-rande på Novia i fyra månader 2015. Hon trivdes så bra att hon flyttade

till Finland, och deltar nu i ett av ex-amensarbetena i samma grupp som hon var utbytesstuderande i.

– Det som lockade mig var att de har så många praktiska lektioner här utöver pedagogiken. De lär sig mask, akrobatik, clown ... jag är en fysisk person och tycker om den bi-ten. Och så är förstås människorna här fantastiska, säger hon.

En del av fyrorna har planer på att studera vidare på magisternivå, men ingen av dem är orolig för att in-te hitta jobb efter avklarade studier.

– Jag måste förstås bygga upp ett helt nytt kontaktnät eftersom jag flyttade från Tyskland till Finland, men jag har redan en del jobb som bland annat danslärare, säger Anna Weidinger.

TexT HSS-Jonna GranqviST

foTo JonaS BrunnSTröm

vnred@vastranyland.i

Sedan hösten 2017 huserar Yrkeshögskolan Novias scenkonstutbildning i Jakobstad. Det har gett möjlighet till nya former av samarbeten och en ny titel för de som utexamineras: scenkonstpedagog.

b

Utbildning i scenkonst

■■ Utbildningen har haft paus i antagningen, och just nu stude-rar bara två klasser scenkonst på Yrkeshögskolan Novia. fyrorna slutför sin utbildning i Vasa och ettorna inledde sina studier i Ja-kobstad i höstas.

■■ Utbildningen innehåller bland annat kurser i skådespel, peda-gogik, akrobatik, dans, röst, före-tagsamhet, regi och fysisk teater, lera produktioner och en hel ter-mins praktik.

■■ från utbildningen utexamine-ras man som scenkonstpedagog med allmän lärarkompetens och kan jobba med många olika upp-gifter inom teaterfältet samt in-om utbildning och det sociala området.

■■ Utbildningen ger behörig-het att söka in direkt till ma-gisterprogrammen för skåde-spel, regi och teaterpedagogik vid Teaterhögskolan i Helsing-fors och även till utbildningar utomlands .

■■ Nästa antagning sker våren 2019.

Får jobb ”nästan var som helst”

TEMA: UTBILDNING

23 VÄSTRA NYLAND

Fredag 26 januari 2018

 FÖRBEREDELSE. Kristian Nordblad, Ella Väisänen, Tobias Klemets och Anna Weidinger förbereder sig för att repetera Anna Weidingers ”The art of arguments”. FOTO: JONAS BRUNNSTRÖM

 ANSVARIG. Gabrielle Alisch är proileringsansvarig för scenkonstutbildningen på Yrkeshögskolan Novia. I förgrunden Ella Väisänen. FOTO: JONAS BRUNNSTRÖM

– Vi startar den virtuella utbildning-en som svar på ett tydligt behov, sä-ger Eva Juslin, lektor vid Novia i Åbo.

– Intresset har varit stort. Jag har dagligen fått förfrågningar sedan vi offentliggjorde nyheten.

– Många byter numera yrke mitt i livet, andra kompletterar sin utbild-ning. Man märker att de har väldigt olika bakgrund, en del har doktors-examen eller någon annan högre ut-bildning i botten, säger hon.

– Arbetsmarknaden har blivit väl-digt rörlig, och det förklarar en del av kursens popularitet. Det finns de som helt och hållet vill byta in-riktning och börja jobba med något som de anser är mera meningsfullt. Hindret har hittills varit att alla inte kan ta studieledigt eller lämna sin fa-milj för långa perioder. Nu kan man i praktiken utbilda sig från början till slut hemma vid datorn.

Flerformsutbildningen till soci-onom är en inarbetad vuxenutbild-ning som länge startat vartannat år. Det är den linjen som alltid haft flest sökande.

E-socionomutbildningen riktas nu till den som redan har studie-vana och rutiner.

– Man ska vara väldigt motiverad och målmedveten för att klara av att genomföra hela projektet utan grup-pens stöd. Därför rekommenderar vi nog inte att någon 19-20-åring ger sig på det här, säger hon.

Utbildningen omfattar 210 stu-diepoäng och schemaläggs på tre år. Tiden kan förkortas med individuell studieplanering. Förutom två närstu-diedagar vid Henriksgatan 7 i Åbo vid starten kan det mesta göras digitalt.

– Jag tror att det här kommer att sprida sig till fler utbildningspro-gram. Inom Novia har vi redan en hög digitaliseringsnivå i många ut-bildningar, det här är bara den första som är digital till 100 procent. Prak-tik ingår fortfarande, men alla stu-dier kan man sköta var man vill, del-vis utomlands om så krävs.

Intresset har varit stort också i Sverige, där någonting motsvarande startar först 2019, och bara i Umeå.

– Nu kan vi inte utbilda hur många som helst bara för att det görs digitalt. I år tar vi in 15 studerande till den di-gitala utbildningen, samtidigt som vi erbjuder en digital bank för dem som valt andra utbildningslinjer och till-fälligt måste vara någon annanstans. DAN KRONQVIST

Novia utbildar

virtuella socionomer I höst inleds utbildningen av e-socionomer på Novia. E står för elektroniskt och innebär att det är en helt virtuell utbildning som inte kräver återkommande fysisk närvaro.

Mera information på www.axxell.i/musik

JOIN THE SHOW!Studera musik, ljudteknik och musikproduktion

vid Axxell Lappfjärd!

Ansökan inför läsåret 2018-2019 pågår på www.axxell.i.

21VÄSTRA NYLAND

ANNONS Fredag 26 januari 2018