Embed Size (px)
Citation preview
1
385 000 barn att upptäcka och stödja! En kvalitativ och kvantitativ utvärdering av
materialet Ludde som stöd för samtal med barn
om vuxna som dricker för mycket alkohol
Av: Linda Tjälldén Handledare: Magdalena Elmersjö
Södertörns högskola | Institutionen för socialt arbete
Kandidatuppsats 15 hp
Socionomprogrammet med storstadsprofil | Vårterminen 2020
2
Sammanfattning
Materialet Ludde är ett verktyg och en metod för att hjälpa vuxna som möter barn i sin profession eller
i sina ideella uppdrag att prata med barn om vuxna som dricker för mycket alkohol. En kombinerad
enkät och intervjustudie genomfördes för att ta reda på om, hur mycket och i vilket sammanhang Ludde
har använts, samt hur anpassat det upplevs vara för målgruppen. Vidare undersöktes på vilka sätt
materialet Ludde fungerar som stödjande för barn, med avseende på Aaron Antonovskys teori om
känsla av sammanhang. Resultaten visade att materialet används och upplevs väl anpassat för
målgruppen men att bortfallet var stort framförallt beroende på avsaknad av kontaktuppgifter till
deltagarna på utbildningarna. Framtida utbildningar i materialet rekommenderas att integrera
utvärderingsmomentet i utbildningen. Resultaten visade också på ett visst stöd för att Ludde verkar
stärkande på barns känsla av sammanhang, men datamaterialet är litet, och ytterligare undersökningar
skulle vara värdefullt.
Nyckelord: Missbrukande föräldrar, alkohol, barn, KASAM och tidig upptäckt.
Antal ord: 14 377
3
Abstract
Ludde is a tool and a method intended to help adults who meet children in their profession or non-
profit work in order to talk to children about adults’ problematic alcohol consumption. A study using
both a survey and interviews were carried out to find out how often Ludde has been used, in what
context, and how well suited Ludde is for the target audience. Further, the interviews aimed to explore
in what ways Ludde is seen as supportive of children, with regard to Aaron Antonovsky’s theory of
Sense of Coherence. The results show that the material is used and perceived to be well suited, but the
non-response rate was high, mostly due to missing contact details. Future Ludde course events are
recommended to consider the need for subsequent evaluation. The results also gave some support to the
notion that Ludde supports children’s Sense of Coherence, but the dataset is small, and further studies
would be valuable.
Keywords: parental substance misuse, alcohol, children, sense of coherence (SOC) and early detection.
Number of words: 14 377
4
Förord
Till alla maskrosbarn.
Att få möjlighet att skriva en uppsats om en fråga som ligger mig varmt om hjärtat är verkligen en ära
och jag hoppas att jag på något sätt, hur litet det än må vara, kan bidra till att fler barn som växer upp i
en familj med missbruk upptäcks och erbjuds stöd.
Tack till alla som har tagit sig tid att besvara enkäten och ett extra tack till er som ställt upp på
intervjuer. Utan er hade det inte funnits en uppsats!
Tack till min korrekturläsande och rättstavande make Martin.
Tack till min handledare Magdalena för goda råd, pepp och en stor tilltro till valet av uppsatsämne.
5
Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................................. 7
Problembakgrund .................................................................................................................................... 7
2. Syfte och frågeställning ....................................................................................................................... 9
Syfte ........................................................................................................................................................ 9
Frågeställningar ....................................................................................................................................... 9
Studiens avgränsning och definitioner .................................................................................................... 9
Bakgrund ............................................................................................................................................... 10
3. Tidigare forskning ............................................................................................................................. 12
Konsekvenser av att växa upp som barn i en familj med missbruk ...................................................... 12
Behovet av att upptäcka barn i familjer med missbruk ......................................................................... 14
Instanser som har möjlighet att upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk .................... 16
Kritisk reflektion ................................................................................................................................... 16
4. Teorin Känsla av sammanhang (KASAM) ........................................................................................ 18
Bakgrund till KASAM .......................................................................................................................... 18
Viktigaste faktorn för känsla av sammanhang ...................................................................................... 18
KASAM:s tre komponenter .................................................................................................................. 19
5. Metod ................................................................................................................................................. 21
Förförståelse .......................................................................................................................................... 21
Hur den tidigare forskningen samlades in ............................................................................................. 21
Val av metod ......................................................................................................................................... 22
Tillvägagångssätt enkätundersökning ................................................................................................... 23
Urval enkätundersökning ...................................................................................................................... 23
Enkätens utformning ............................................................................................................................. 23
Enkätens svarsfrekvens och bortfall ..................................................................................................... 24
Tillvägagångssätt intervjuer .................................................................................................................. 25
Intervjuernas urval, förberedelser och genomförande .......................................................................... 25
Intervjuernas urval och bortfall ............................................................................................................. 26
Forskningens relevans och giltighet ...................................................................................................... 26
Forskningsetiska överväganden ............................................................................................................ 28
Analysprocess kvantitativa del .............................................................................................................. 29
Analysprocess kvalitativa del ................................................................................................................ 29
6. Resultat .............................................................................................................................................. 31
Hur många har använt materialet Ludde? ............................................................................................. 31
Varför har materialet Ludde inte använts och vad skulle göra att materialet börjar användas? ........... 32
6
Användningsfrekvens............................................................................................................................ 33
I vilken åldersgrupp och i vilket sammanhang har materialet använts? ............................................... 33
Är materialet inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat? ........................................................... 34
Ludde, ett uppskattat stöd för begriplighet och hanterbarhet i samtal med barn .................................. 35
Materialet Luddes användande ............................................................................................................. 35
Ludde, ett av flera pedagogiska verktyg för respondenterna ................................................................ 35
Luddes utvecklingspotential ................................................................................................................. 36
Ludde, ett material som är uppskattat hos målgruppen ........................................................................ 37
Slutsatser ............................................................................................................................................... 38
I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts? .................................. 38
I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen? .......................................... 38
Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet? ................................................................... 38
Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet? ....................................................... 38
Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande effekt
på barns känsla av sammanhang? ......................................................................................................... 39
Några andra viktiga slutsatser som har dragits under arbetets gång ..................................................... 39
7. Diskussion.......................................................................................................................................... 41
Förslag på vidare forskning................................................................................................................... 42
Källförteckning ......................................................................................................................................... 44
Bilaga 1 Enkätfrågor ................................................................................................................................. 47
Bilaga 2 Intervjuguide ............................................................................................................................... 51
7
1. Inledning
Problembakgrund
Många barn växer både i Sverige och i världen upp i familjer med missbruk. Att växa upp som barn i
en familj där en eller båda föräldrarna har ett missbruk är förknippat med flera olika riskfaktorer och
utsatthet. Barn som växer upp i en familj med missbruk löper en ökad risk att inte lämna grundskolan
med fullständiga betyg vilket ger konsekvenser både just då men också senare i livet (Alexandersson &
Näsman 2019). En annan konsekvens är att 31% av de barn vars mamma uppvisade indikationer på
missbruk har någon gång blivit placerade utanför hemmet (Hjern, Berg, Rostila & Vinnerljung 2013).
Något som också är värt att nämna är att missbruk och psykisk ohälsa är vanligare bland vuxna i
familjer som beviljats försörjningsstöd och där föräldrarna har en kortare utbildning (Hjern et.al 2013).
Barn som växt upp med minst en förälder med missbruksproblem har i högre grad utsatts för någon
form av misshandel än barn som inte växt upp under sådana omständigheter, dessa barn var också
utsatta för en grövre och mer systematisk misshandel visar en studie gjord av Landberg, Jernbro &
Jansson 2018. Det finns inte så många studier i Sverige där barns röster görs hörda. De studier som finns
visar på en diskrepans mellan barns och vuxnas upplevelse av den vuxnes missbruk. Barn beskriver
utsatthet, ensamhet och ett behov av att bli sedda och upptäckta. Föräldrarna beskriver oftare en
nedtonad bild där barnen i liten eller ingen utsträckning berörts av missbruket. Sammanfattningsvis kan
man säga att barn som växer upp i en familj med missbruk riskerar ett stort antal konsekvenser och det
är av vikt att dessa barn upptäcks, ges stöd och möjlighet att få berätta om sina erfarenheter. Detta för att
minska risken för långtgående konsekvenser som påverkar barnet i nuet, under tonåren och sedermera i
vuxenlivet (Alexandersson & Näsman 2019).
CANs rapport visar att drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, har haft en
förälder eller vårdnadshavare som druckit för mycket alkohol. Femton procent av alla barn i Sverige, det
vill säga 320 000, har påverkats negativt i någon utsträckning av att ha vuxit upp med minst en förälder
med alkoholproblem (CAN 2019). Tio procent av alla barn i Sverige, det vill säga 215 000, uppger att
de påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem (CAN
2019). Det finns alltså många barn i familjer med missbruk som skulle behöva erbjudas någon form av
stöd och det är av vikt att följa upp, synliggöra och utvärdera de metoder som finns för att upptäcka och
hjälpa barn som far illa av vuxnas alkoholmissbruk. Inledningsvis kan det handla om att identifiera,
utveckla och förbättra metoder för att upptäcka barn som växer upp i familjer med missbruk. I nästa steg
kan det handla om metoder för att stödja dessa barn. Utifrån nuvarande kunskapsläge finns ett stort
behov av att utveckla och utvärdera metoderna för stöd som erbjuds barn som växer upp i familjer med
missbruk. Det finns också ett stort behov av att sprida goda exempel på olika material, metoder och sätt
att upptäcka och stödja barn i familjer med missbruk. Kunskapen om hur barn kan upptäckas kan också
8
behöva ökas i viktiga yrkesgrupper så att fler har tillräcklig kunskap. Ett material som tagits till Sverige
och anpassats till svenska förhållanden av barnorganisationen Junis är Ludde (Junis u.å.c). Materialet
och metoden ger vuxna som träffar barn mellan fem och nio år verktyg för att prata med barn om hur det
är att leva med någon som har en beroendeproblematik (Junis u.å.c). Materialet hjälper barnen att förstå
sin situation och uppmanar dem att prata med någon vuxen som de litar på (Junis u.å.c).
Ett sätt att förstå människors (barns) reaktioner när de konfronteras med problematiska förhållanden
och situationer är Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, också kallad för KASAM
(Antonovsky 2005). Teorin handlar om människors förmåga att hantera situationer de ställs inför samt
tvingas hantera och teorin har sin grund i det salutogena perspektivet som handlar om hur människor
bibehåller hälsan (Antonovsky 2005, s16). I kommande kapitel kommer en fördjupning ske kring
kopplingar mellan KASAM och de specifika problem som gäller för barn som växer upp i familjer med
missbruk.
Organisationen Junis har tillsammans med Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning
(CAN) genomfört tre undersökningar på tre olika utbildningar: grundlärarutbildningen,
socionomutbildningen och förskolelärarprogrammet. Fokus för undersökningarna var vilken kunskap
studenterna inom ramarna för sin utbildning ges om barn som växer upp i familjer med missbruk.
Gemensamt i undersökningarna är en avsaknad av kunskap hos studenterna samt en känsla av att inte
vara förberedd för det som de kan komma att möta i sitt yrkesliv. Bilden hos de programansvariga var
att missbruk dels inte är prioriterat i utbildningarna och i vissa fall fokuserar utbildningen på den
myndighetsutövande delen av mötet med människor och inte så mycket förmågan och kunskapen att
upptäcka barn som riskerar att fara illa.
Uppsatsen utgörs av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie som syftar till att undersöka
erfarenheter av materialet Ludde och om det har upplevts som användbart för målgruppen.
9
2. Syfte och frågeställning
Syfte
Syftet är att undersöka i vilken utsträckning materialet Ludde har använts och vilka erfarenheter som
finns av att använda materialet samt lägga grund för vidare utveckling av materialet.
Frågeställningar
• I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts?
• I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen?
• Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet?
• Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet?
• Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande
effekt på barns känsla av sammanhang?
Studiens avgränsning och definitioner
Den här studien är avgränsad till att undersöka den grupp av utbildade personer vars e-postadresser
tillgängliggjordes av projektets projektledare då undersökningen primärt bygger på en
enkätundersökning. E-postadresserna kommer från deltagare som deltagit på utbildningar i metoden.
I studien definieras barn som 0–18 år om inte annat anges i texten. Övriga begrepp som förekommer
är barn i familjer med missbruk där ingen närmare definition görs då dessa görs inom ramarna för den
tidigare forskningens studier eller att det inte finns något syfte med att definiera det då det är barnens
situation som är i fokus.
10
Bakgrund
Barnorganisationen Junis är en ideell organisation som bedriver ledarledd barnverksamhet.
Organisationen har 12 000 medlemmar och 2000 ideella ledare (Junis u.å.a). Junis är en del av IOGT-
NTO-rörelsen. Det finns omkring 200 Junis-föreningar över hela Sverige som bedriver verksamhet i
olika former, allt från pyssel till innebandy och lägerverksamhet (Junis u.å.a). Utöver
föreningsverksamhet bedriver Junis påverkansarbete för att skapa opinion och påverka beslutsfattare
utifrån ett perspektiv som fokuserar på att stärka barns rättigheter. Prioriterade områden för
organisationen att bedriva påverkansarbete inom är barns rätt till en meningsfull fritid, att barn skyddas
från alkohol och andra droger i sin miljö, förebyggande och tidiga insatser för barns bästa med särskilt
fokus på barn i missbruksmiljö (Junis u.å.b) Junis har sedan 2002 genomfört en årlig
kommunundersökning där organisationen frågar kommuner vilket stöd barn som växer upp i familjer
med missbruk får. 2019 års rapport visar att endast 1% (3 200) av alla barn som växer upp i en familj
med alkoholmissbruk får hjälp och stöd (Wannberg 2019). Däremot anger 95% av Sveriges kommuner i
undersökningen att de erbjuder någon form av stödverksamhet, vilket antyder att det brister i upptäckten
av barn. Stödformerna finns och kommer i olika format i olika kommuner men kommunerna lyckas inte
identifiera alla barn som skulle behöva erbjudas hjälp och stöd (Wannberg 2019).
Materialet Ludde togs till Sverige av Junis 2018. Materialet utvecklades i Schweiz och importerades
sedan till Skottland. I Schweiz går det under namnet Boby och ges ut av Sucht Schweiz, som är ett
nationellt kompetenscenter för beroendesjukdomar och missbruk. Den första upplagan gavs ut 2007 och
omarbetades och släpptes på nytt 2016 (Boby u.å.). Den svenska versionen har samma illustrationer som
materialet från Schweiz men den svenska användningen liknar mer det skotska materialet. I Skottland
heter materialet Rory och användes först av verksamma inom socialt arbete men har framför allt fått stor
genomslagskraft på skolor för barn i åldern 5–11 år (Rory u.å.). Rory togs fram i samråd med praktiker
inom fältet socialt arbete och började användas 2007 i Skottland. 2012 utvärderades materialet i
Skottland av det oberoende företaget TASC och efter det utökades materialet och fick en ökad
spridning. Fram till dags dato har materialet använts i över 350 skolor och över 500 personer har
utbildats i materialet. TASCs utvärdering 2012 avgränsades till användandet i skolor, och drog
slutsatsen att materialet bidragit till att fler lärare har ökat sin kännedom och uppmärksamhet för att
upptäcka barn i familjer med missbruk (Morrison & Stinson 2012). Ingen utvärdering av materialet i
Schweiz har gått att finna.
Under 2018 tog Junis materialet till Sverige genom ekonomiskt stöd från Stiftelsen ansvar för
framtiden, materialet översattes och anpassades till svenska förhållanden och döptes om till just Ludde
(Junis u.å.c). Luddes syfte är att vara ett material som ska användas för att prata med barn om vuxna
som dricker för mycket alkohol. Målgruppen för materialet är barn i åldern 5–9 år. I de fem berättelser
11
som finns översatta och anpassade till svenska förhållanden får vi följa Ludde som är en glad hund men
som har en husse som dricker för mycket alkohol. Berättelserna beskriver Luddes känslor och tankar
kring den situation han befinner sig i och tanken är att barn ska kunna relatera till Ludde och känna igen
sig. Junis som anpassat materialet till svenska förhållanden beskriver i sitt informationsmaterial att syftet
inte är att användaren ska ta ansvar för barnens problematik utan syftet är att prata med barn om
alkoholmissbruk på ett sätt som inte pekar ut enskilda barn. Detta utifrån vetskapen om att många barn i
familjer med missbruk aldrig upptäcks och erbjuds stöd. Materialet Ludde består av två böcker med
totalt fem olika historier, en handdocka och känslokort som stöd i användandet. För att få använda och
ta del av materialet genomgår mottagaren en utbildning som består av två delar, dels en allmän del med
syfte att öka kännedomen om barn som växer upp i familjer med missbruk och en del som handlar om
hur själva materialet används. Utbildningen kan genomföras på olika sätt, antingen genom en längre
utbildning samma dag fysiskt eller vid två olika tillfällen då första delen har fokus på kunskap om barn
som växer upp i familjer med missbruk och den andra delen har fokus på Ludde. Utbildningarna
genomförs av några olika personer som arbetar eller är förtroendevalda på Junis.
Junis har sedan maj 2019 då utbildningarna började genomföras fram till och med mars 2020 hållit 19
utbildningar där sammanlagt 321 personer från olika professioner över hela Sverige samt i Vasa,
Finland 1 deltagit. 104 Ludde-paket har beställts och skickats ut i verksamhet till och med mars 2020.
Projektet finansieras av Stiftelsen ansvar för framtiden. Det finns ingen tidigare systematisk uppföljning
gjord på i vilken utsträckning materialet används och inte heller vad de som använder materialet tycker
om det eller hur materialet tas emot av målgruppen.
1 Sifforna är svar på frågor ställda till projektledare Gabriella Degerfält Hygrell via mejl 16/6 2020.
12
3. Tidigare forskning
Området barn som växer upp i familjer med missbruk är ett eftersatt forskningsområde i hela världen.
Det finns få studier där barns egna röster bärs fram vilket är problematiskt när det gäller ett område där
många barn är utsatta. Att barns egna röster får komma fram är mycket viktigt. De artiklar och rapporter
som har valts ut, har valts med syfte att belysa barns situation ur olika perspektiv samt för att beskriva
barns situation utifrån rådande kunskapsläge. Rapporterna är genomgående genomarbetade och
publicerade av seriösa aktörer, ofta på olika former av regeringsuppdrag för att kartlägga barns situation.
Konsekvenser av att växa upp som barn i en familj med missbruk
I problembakgrunden nämndes några av de konsekvenser barn som växer upp med en eller två
missbrukande föräldrar kan drabbas av. Barn upplever konsekvenser både i sin befintliga situation men
också senare i tonåren och sedermera i vuxenlivet, vilket behöver synliggöras och åtgärdas
(Alexandersson & Näsman 2019, s13). Konsekvenser eller problem kommer i olika former och i olika
stadier. Barn som växt upp med en eller två missbrukande föräldrar löper högre risk att utveckla sociala,
emotionella, kognitiva eller beteendeproblem, och denna risk verkar vara något högre för barn vars
föräldrar använder droger (Peleg-Oren & Teichman 2006). Men det är också så att barn som växt upp i
en familj med missbruk löper fyra till sju gånger så hög risk att själva utveckla ett eget missbruk (Hjern,
Arat & Vinnerljunga 2014). Bland unga vuxna där minst en förälder vårdats på sjukhus för psykisk
sjukdom och/eller alkohol- och/eller narkotikamissbruk under barndomen (det vill säga 0–17 år) rådde
totalt sett en tre gånger högre risk för dödsfall före 35 års ålder (Hjern et al 2014). Men det rådde också
två till tre gånger högre risk för att få ekonomisk ersättning från samhället för kronisk sjukdom och/eller
funktionshinder, två till tre gånger högre risk att ha varit patient inom psykiatrisk specialistvård och tre
gånger så hög risk för sjukhusvårdade självmordsförsök för barn som växt upp i en familj med missbruk
(Hjern et al 2014). Ett annat exempel på möjlig konsekvens av att växa upp som barn med en minst
förälder med missbruksproblem är en ökad risk att drabbas av ångest, depression, ätstörningar,
självmordsbeteende, låg självkänsla eller svårigheter med nära relationer (Lindgaard 2005). Risken för
att drabbas av psykisk ohälsa i någon form är vanligt för barn som växt upp med en eller två
missbrukande föräldrar vilket kan leda till andra konsekvenser i vuxenlivet. Att ha vuxit upp som barn
med en missbrukande förälder kan dessutom ge konsekvenser långt upp i åldrarna, en studie visar att
problemen inte försvinner ens vid hög ålder, utan det finns en fortsatt förhöjd risk för depression ända
upp i 85-årsåldern (Cuijpers, Steunenberg & van Straten 2006) vilket tyder på långtgående
konsekvenser.
En del som också är viktig att ta upp är barns skolgång och att skolgången kan påverkas negativt av att
växa upp med en eller två missbrukande föräldrar. Det finns flera studier och undersökningar som visar
13
på att barn som växer upp i en familj med missbruk får problem i skolan. Barn med föräldrar som har en
missbruksproblematik är överrepresenterade bland dem som inte får med sig fullständiga betyg från
grundskolan eller bland dem som riskerar att inte få behörighet till gymnasiet (Hjern et.al 2013). En
skolgång med ofullständiga betyg är en riskfaktor i sig, till exempel så är allvarlig kriminalitet i ung
vuxen ålder åtta till tio gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel eller
höga betyg (Vinnerljunga, Berlin & Hjern 2010).
Familjefaktorer beskrivs i Socialstyrelsens Sociala rapport från 2010 som något som kan ha betydelse
för barns skolresultat. Det kan handla om föräldrars utbildning eller att en dysfunktionell barndom med
brister i omsorg kan öka risken för sämre betyg (Vinnerljung et al 2010). Problem i skolan eller
ofullständiga betyg kan i viss mån handla om att barnens missbrukande förälder/föräldrar inte är
närvarande och utifrån det har barn inte möjlighet eller tid att fullfölja sin skolgång, men det kan också
handla om att föräldrarna är frånvarande på ett sådant sätt att de inte upptäcker att barnen själva
utvecklar olika typer av problem som stör skolgången (Alexandersson & Näsman 2019, s26-27).
I boken ”Upptäckt och stöd - Om barn till föräldrar med missbruksproblem” kommer barn och unga
själva till tals för att beskriva sin situation utifrån ett antal teman. Ett exempel under temat ”Brist på
rutiner och familjeliv” är Inga Bäck 17 år som berättar ”Ja, men mamma har ju inte varit en förälder
direkt” följt av ”Ja, hon… hon brydde sig inte vad man gjorde. Som andras föräldrar dom hör ju av sig
och säger till när det är mat och när dom ska vara hemma och, ja, det har inte hon gjort”
(Alexandersson & Näsman 2019, s28). Det här ett exempel som beskriver barns utsatthet när förälderns
omvårdnad brister. Det går att se att relationen mellan barn och förälder tar skada av att föräldern
missbrukar, och en viktig faktor för tonåringar (och barns) hälsa och känsla av sammanhang är
relationen till föräldern samt relationerna till jämnåriga kamrater (García-Moya, Moreno & Rivera
2014). I relation till skolan så kan föräldrars omsorgsbrist handla om att bristen på vardag, rutiner och
krav leder till problem i skolan. I skriften ”Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga. Barn,
ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har
missbruksproblem” som också är skriven av Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman beskrivs att
barn och unga lägger mycket ansvar på sig själva för eventuella problem i skolan och inte på sina
föräldrar. Det finns också exempel där skolgången och skolarbetet är någonting positivt och där skolan
blir en paus och en fristad från hemmet, vilket tyder på att det kan vara en mental strategi för att just få
vila och komma ifrån en dysfunktionell hemmiljö (Alexandersson och Näsman 2015). I rapporten
”Fråga hur vi mår – inte hur det går” från organisationen Maskrosbarn som kom 2019 beskrivs några
resultat från enkäten till skolpersonal som hade fokus på elevers och skolpersonals upplevelser av att
kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa. I undersökningen beskrivs att 94%
av skolpersonalen vet vad de ska göra när de upptäcker att en elev far illa hemma, och lika många säger
14
att det finns rutiner på skolan för vad de ska göra när ett barn far illa hemma (Maskrosbarn 2019). Men
58% uppger att det är mer svårt än lätt att identifiera en förälder som lider av missbruk eller psykisk
ohälsa eller som utövar våld mot barnet (Maskrosbarn 2019). Detta tyder på att problemet är att
identifiera snarare än att åtgärda.
Barn har långsiktiga behov av att läka även efter att en förälder har slutat missbruka, det kan handla
om att barn fortsatt känner ansvar för sin förälder samt en oro över ett eventuellt återfall. Förälderns
missbruk kan under lång tid ha varit i fokus för barnet vilket lett till att barnet åsidosatt sig själv och sina
behov. I en artikel av Alexandersson och Näsman (2017) ges uttryck för detta genom följande citat av
Evy 18 år ”…jag sätter inte mig själv eller min kropp i fokus någonstans, och det har mycket att göra
med att jag… Jag var så fokuserad på hur han kände, och hur han mådde, och det har gjort att effekten
så att idag liksom… jag försöker ju att känna hunger, och jag går ju på toa, och försöker göra det oftare
så, men jag har fortfarande kvar det på något sätt”. Barn beskriver att de långt efter att föräldern har
slutat missbruka har många negativa känslor kopplade till sig själv och/eller sin förälder (Alexandersson
och Näsman 2017).
Som nämnts tidigare i avsnittet så riskerar barn som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar
att själva utveckla en riskfylld alkoholkonsumtion eller ett missbruk samt att ha en relation med en
missbrukande person (Lindgaard 2005). Enligt en rapport från NKA skulle kostnaderna för samhället
kunna minska med 35 miljarder per år om inte barn som växt upp med en missbrukande eller psykiskt
sjuk förälder själva utvecklade ett missbruk eller drabbades av psykisk ohälsa (Hovstadius, Ericson &
Magnusson 2015). En skyddsfaktor för att skydda barn och unga generellt från att utveckla ett missbruk
är ett gott föräldrastöd. Det vill säga att förbättra samspelet mellan föräldrar och barn då detta minskar
risken för att utveckla olika typer av beteendeproblem. Det finns också ett visst stöd för att en god
föräldra-barn-relation kan minska risken för att utveckla andra problem som ett alkohol- eller
drogmissbruk i vuxen ålder, börja röka eller annan typ av ohälsa (Malmgren, Ljungdahl och Bremberg
2007). Som tidigare har nämnts är barn som växer upp i en familj med missbruk en utsatt grupp som
skulle vara i behov av en stärkt känsla av sammanhang, den viktigaste faktorn för känsla av
sammanhang hos tonåring (barn) är föräldrarelationen men just den tar skada när föräldern har ett
missbruk (García-Moya, Moreno & Rivera 2014).
Behovet av att upptäcka barn i familjer med missbruk
Att barn riskerar att fara illa av föräldrars missbruk har föregående avsnitt visat på. Behovet av att
upptäcka barn som växer upp med en eller två missbrukande föräldrar är stort. Det är vanligt att barn får
stöd först när de själva utvecklar någon form av problem, barn som har en egen problematik har fem
gånger så hög sannolikhet att nås av olika former av stödinsatser än andra barn. Det finns också
15
tendenser där forskning visar att äldre barn får mer hjälp än yngre barn (Raninen & Leifman 2014). Det
kan vara så att åtgärder sätts in för sent, det vill säga när barnen redan har utvecklat en egen problematik
istället för att arbeta förebyggande med syfte att barnen ska klara skolan och minska negativa
beteendemönster och känslor (Raninen & Leifman 2014). Fokus på missbruket hos den vuxna leder ofta
till att barnen blir osynliga för dem som har som syfte att skydda barn. Det kan handla om
socialtjänstpersonal, skolpersonal och andra myndighetsutövande funktioner (Kroll 2004). I
beskrivningen över hur barnen upplever sin uppväxt med en missbrukande förälder beskrivs en barndom
med mycket hemligheter, förnekelse av den vuxnes missbruk och våld, övergrepp och rädsla (Kroll
2004). Alexandersson och Näsman skriver ”En utgångspunkt bör vara att alla berörda barn behöver få
möjlighet att berätta om sina problem och att få den hjälp de behöver” vilket kan sättas i sammanhanget
av att det tycks finnas barn som har växt upp med en eller två missbrukande föräldrar som uppfattar
detta som påfrestande men ändock inte uppvisar några problematiska beteenden (Alexandersson &
Näsman 2019, s 15). Det finns sällan eller aldrig någon systematik inbyggd i olika system med syfte att
upptäcka barn när vuxnas missbruk uppdagas, det ställs inte frågor i varken socialtjänstens utredningar
eller av elevhälsan (Alexandersson & Näsman 2019, s 15). I ett av Folkhälsomyndigheten finansierat
projekt framkommer en tydlig önskan från både barn samt föräldrar om att missbruk ska upptäckas
tidigare och en önskan om stödinsatser skulle satts in tidigare. Detta trots att det upplevs som vanligt att
varken föräldrar eller barn vill att problemen initialt ska avslöjas. Tidig hjälp är också en starkare
motivation för att bryta negativa beteendemönster (Folkhälsomyndigheten 2016). Skolan och lärarnas
roll lyfts också upp, skolpersonal måste fråga många gånger då det inte är säkert att problemen avslöjas
på en gång (Folkhälsomyndigheten 2016).
I inledningen nämns den undersökning som Junis har gjort under 17 år med fokus på kommunernas
stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. Undersökningen har gjorts i form av en enkät till
kommuner och känns relevant att återkomma till. Fokus är att kartlägga vilka stödinsatser som finns i
kommunerna samt hur många barn som nås av stödet. En slutsats i rapporten är att många kommuner
erbjuder någon form av stödinsats, det kan vara stödgrupp, stödsamtal, kontaktfamilj eller någon annan
form av stöd (Wannberg 2020). Här har det under åren skett en positiv utveckling samt att stödformerna
har förändrats till att bli fler (Wannberg 2020). En annan slutsats i rapporten är att 2019 deltog minst
3 244 barn i någon form av stödinsats. De senaste åren uppges det i rapporten att antalet barn har svängt
mellan 2 000 och 3000 barn (Wannberg 2020). Det är rimligt att anta att det finns ett mörkertal i antalet
barn som får stöd i kommunerna men diskrepansen är ändå stor mellan antalet barn som deltagit i
stödinsatser och antalet barn som antas växa upp med en eller två missbrukande föräldrar, vilket visar på
att behovet är fortsatt stort av att utveckla, förstärka samt utvärdera metoder för att upptäcka fler barn
och erbjuda stödinsatser för att minska risken för negativa konsekvenser under livet.
16
Instanser som har möjlighet att upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk
Det finns olika instanser och därmed olika professioner som i sina funktioner har möjlighet att
upptäcka barn som växer upp i en familj med missbruk eller på andra sätt far illa. Utöver vården,
myndighetsutövande funktioner samt skola finns också föreningslivet som möter många barn varje dag
och därigenom har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Tidigare i texten har det presenterats studier
som tyder på att barn som själva utvecklar problem är de barn som upptäcks samt i viss mån barn vars
föräldrar får hjälp eller stöd för sitt missbruk eller när andra svårigheter kan komma att upptäckas.
Förskola och skola lyfts i olika studier och rapporter som aktörer som både kan upptäcka barn samt vara
en stöd- och skyddsfaktor för barn. Lärare och annan personal lär känna barnen (samt möter barnen
regelbundet) och har utifrån det förmåga att upptäcka barn som far illa (Folkhälsomyndigheten 2016).
Kombinationen handlingsplan och kompetensutvecklad personal är en lyckad och framgångsrik
kombination för att skolan ska upptäcka fler barn som växer upp i familjer med missbruk (Elgán och
Leifman 2010). Studien från STAD visar också att barn med en eller två missbrukande föräldrar oftare
upptäcks på grundskolor och kommunala skolor än annars (skillnaden mellan kommunala och friskolor
går i viss mån att förklara med att kommunala skolor är större) (Elgán och Leifman 2010).
Kritisk reflektion
Källorna som används är en blandning av svenska och internationella källor men med en tyngdpunkt
på svenska källor. Många av de svenska källorna består av rapporter som är beställda genom olika
myndighetsuppdrag eller artiklar/böcker som på något sätt kopplar tillbaka till två författare, Elisabeth
Näsman och Karin Alexandersson. Dessa två författare har skrivit flera viktiga artiklar inom området
barn i familjer med missbruk. Deras material anses viktigt och har bidragit med flera viktiga perspektiv,
men det kan också ses som en brist att källmaterialet blir så pass ensidigt. De internationella källorna
som används är främst olika vetenskapliga artiklar, källorna har många likheter men har valts ut för att
de förklarar och visar på olika områden som anses viktiga för studien. Samhällssystemet avgör ofta
inriktning på artiklar, rapporter och annan litteratur, det kan till exempel handla om vilken typ av
civilsamhälle som finns och hur detta är uppbyggt. Finns det privat eller offentlig vård är en annan
ingång eller huruvida det är skolplikt till exempel. Mycket beror på specifika system inom vilka socialt
arbete bedrivs. Detta kan också göra att det kan vara svårt att sätta internationella studier i en nationell
kontext. En del saker är lika men mycket är också olika. I den här studien finns en tyngdpunkt på
svenska, men i viss mån nordiska och slutligen perspektiv från icke-nordiska länder är medtagna.
När det gäller rapporter från myndigheter eller andra liknande aktörer som sammanfattar eller
beskriver forskningsläget har dessa liksom annan litteratur både för- och nackdelar. De kan bli
17
heltäckande på sitt sätt men kan också komma att präglas av myndigheternas ingång eller det som
myndigheterna önskar få fram.
En annan sak som är värd att nämna är Junis kommunrapport vars undersökning har genomförts under
flera år men saknar extern validering gjord på materialet eller enkätdata. Detta till trots känns
undersökningen och rapporten värd att ta upp i studien då den har gjorts i många år, rapporterna är
publicerade offentligt och datan finns via rapporternas översikter tillgänglig för andra att ta del av. Det
finns en transparens i både process, underlag och slutsatser. Detta i kombination med att enkäten har en
hög svarsfrekvens - 2019 besvarade 236 kommuner enkäten och 2018 besvarade 219 kommuner enkäten
(Wannberg 2019) - och att det är svårt eller omöjligt att få motsvarande data via andra källor, bedöms
detta material som önskvärt att ta upp.
18
4. Teorin Känsla av sammanhang (KASAM)
Bakgrund till KASAM
Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som har sitt ursprung i Aaron Antonovskys
salutogena teori om hälsa, teorin fokuserar på vad som är ursprunget till hälsan och vad som får en
person att gå från hälsa till ohälsa (Antonovsky, 2005, s16). I KASAM ingår tre olika komponenter,
begriplighet, hanterbart och meningsfullhet (Antonovsky 2005, s48-49). KASAM och det salutogena
perspektivet tar sin början när Aaron Antonovsky genomförde en undersökning om hur israeliska
kvinnor inom olika etniska grupper anpassat sig till klimakteriet och en av frågorna i undersökningen
var om någon av dessa kvinnor varit i koncentrationsläger. När den psykiska hälsan hos de kvinnor som
befunnit sig i koncentrationsläger jämfördes med en kontrollgrupp visade det sig att 29 % av dem som
suttit i koncentrationsläger ansåg sig ha en god allmän hälsa jämfört med 51 % i kontrollgruppen. Det
kan vara fantastiskt att 29% av kvinnorna som överlevt koncentrationsläger hade en generellt god
tillfredsställande psykisk hälsa (Antonovsky, 2005, s15). Denna studie lade grunden för KASAM och
det salutogena perspektivet. Vad det är som gör att människor trots att de utsätts för påfrestande
situationer kan bibehålla sin hälsa är det som är i fokus för det salutogena synsättet. Antonovsky menar
att det går att förklara varför människor som utsätts för svåra situationer ändå lyckas bibehålla en god
hälsa och ett välmående. Antonovsky hävdar att kopplingen mellan KASAM och välbefinnande finns i
hur ”jag” upplever mitt eget sätt att fungera. KASAM är mätbart till exempel genom olika former av
självskattningsenkäter, ju högre känsla av sammanhang ju lättare kan du ha att hantera svåra situationer i
livet och i högre grad uppleva god hälsa (Antonovsky 2005, s246). Personer med god tro på sin förmåga
att hantera svårare upplevda situationer upplever mer sällan icke-önskvärda känslor som till exempel
stress (Antonovsky 2005, s48-49).
Viktigaste faktorn för känsla av sammanhang
Den viktigaste faktorn för känsla av sammanhang hos tonåringar är enligt en spansk studie från 2014
relationen till föräldern, en annan viktig faktor som nämndes var relationen till jämnåriga kamrater
(García-Moya, Moreno & Rivera 2014). KASAM kan uppstå i ett möte mellan genetiska och sociala
påverkansfaktorer och då kan till exempel skola, ideell föreningsverksamhet eller andra liknande
verksamheter bidra med mycket positivt. I en genomgång av tidigare forskning om KASAM och
socioekonomisk position, landar Jan Gassne (2008) i att det är föräldrars uppfostringstil snarare än yrke,
utbildning eller inkomst, som förklarar skillnader i KASAM hos barn (Gassne 2008). En barncentrerad
uppfostringsstil där barnet är delaktig i besluten i familjen främjar en positiv utveckling av KASAM
beskrivs också av samma författare (Gassne 2008).
19
KASAM:s tre komponenter
De tre komponenterna i KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005,
s43). De tre komponenter samverkar för att existera (Antonovsky 2005, s48-49).
Begriplighet handlar om att människor som förstår varför olika situationer uppstår lättare kan hantera
dessa. Fokus är på att situationerna upplevs som strukturerade, förutsägbara och begripliga. Personer med
en hög känsla av begriplighet förväntar sig att situationer de möter är förutsägbara eller har en förklaring.
Situationerna som människor ställs inför kan vara både önskvärda och icke-önskvärda (Antonovsky 2005,
s44). Barnets utveckling sker i samspel med barnets omvärld. Förutsägbarheten som leder till
komponenten begriplighet utvecklas allt eftersom barnet blir medvetet om den kontinuitet som finns
inneboende i de sociala relationerna, det vill säga att ett barn kan se någon försvinna men förstå att
personen kommer tillbaka. Barn anstränger sig för att fånga upp sin omvärld och hur den ser ut för att den
ska bli begriplig (Antonovsky 2005, s132-133).
Hanterbarhet handlar om människors resurser som är tillgängliga för hantering av svåra situationer i
livet. Resurserna kan vara ens egna men det kan också vara resurser runt omkring personen i form av
familj eller kollegor. Fokus är att människor utsatta för svåra situationer inte ska se sig som ett offer
utan som människor som kan agera. Målet är att hantera motgångarna istället för att motgångarna ska
kontrollera dig (Antonovsky 2005, s45).
Meningsfullhet handlar om motivation och att se situationerna som en ställs inför som värda att
hantera och investera sin tid, sitt engagemang och sin energi i. Personer med en hög känsla av
meningsfullhet försöker att hitta en mening med de situationer och händelser som livet består av
(Antonovsky 2005, s45-46). Vad som upplevs meningsfullt är individuellt och olika personer behöver
inte anse att samma saker är meningsfulla. Meningsfullhet uppstår när ett barn får känna sig delaktig och
medbestämmande i socialt värdesatta situationer. Barnet tillåts delta i olika sammanhang och det visar
sig genom uttryck på olika sätt, det kan handla om lek, beröring, omtanke och tonfall som förmedlar att
hen är viktig. Barn känner att det som de gör är meningsfullt. Vuxnas bemötande i relation till barnet
kan vara förutsägbart men allt annat än tillfredsställande (Antonovsky 2005, s135).
En verklig utmaning för barnet kommer när det har lärt sig att reglera känslor och handlingar, det vill
säga när den neurofysiologiska mognaden uppnås (Antonovsky 2005, s136). Barnet klarar då av att röra
sig, manipulera sin omvärld, avvakta och barnet väljer utifrån situation hur det ska agera (Antonovsky
2005, s136-140). Ska barnet bli arg, få ett vredesutbrott eller hålla tillbaka sina känslor (Antonovsky
2005, s136)? Detta leder till att nya krav, regler och utmaningar blir viktiga för belastningsbalansen, och
därmed hanterbarheten (Antonovsky 2005, s136). Ett barn är skört och beroende, vilket kan leda till en
stark motivation för att anpassa sig till de beteenden, förmågor och attityder som är önskvärda för att bli
accepterad och känna sig kompetent (Antonovsky 2005, s136). Barn är anpassningsbara. När ett barn
20
visar en egen vilja kan föräldern eller andras vuxnas gensvar vara olika, barnet kan mötas med
avvisande eller uppmuntran (Antonovsky 2005, s137). Detta i sig kan bli problem när barnen blir äldre
då informationskällorna blir fler, det kan handla om föräldrar, lärare, kompisar eller andra utomståendes
reaktioner. Detta resulterar i motstridighet och kan ge en brist i känslan för förutsägbarhet (Antonovsky
2005, s137).
I tidigare avsnitt (se avsnittet Tidigare forskning) beskrivs hur barn och missbrukande föräldrars
relationer präglas av oförutsägbarhet vilket kan förväntas leda till låg känsla av sammanhang. En faktor
som däremot har konstaterats stärka barns känsla av sammanhang är goda kamratrelationer (García-
Moya, Moreno & Rivera 2014).
Sammanfattningsvis går det att tänka sig att när föräldrar har problem med alkohol finns en risk för att
barns känsla av sammanhang blir lidande och att kamratrelationer blir än mer betydelsefulla. Syftet med
metoden och materialet Ludde som är fokus i denna studie är att ge vuxna som träffar barn mellan fem
och nio år verktyg för att prata med barn om hur det är att växa upp och leva med någon som har ett
missbruk (Junis u.å.c) Materialet avser att hjälpa barnen att förstå sin situation samt att våga prata med
vuxna om det som barnen upplever, samt utveckla förståelse och empati hos de barn som själva inte är
berörda (Junis u.å.c). Ludde avser därmed att vara något som stärker både barns begriplighet och
hanterbarhet så som Antonovsky definierar begreppen (Antonovsky 2005, s44-45).
21
5. Metod
Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökning och det finns många fördelar med
att välja en kombinerad metod. De tre främsta anledningarna kan vara att skapa bredd, djup förståelse
och bekräftelse. En av flera positiva saker med att arbeta med en blandning av två metoder är att de kan
ge forskningen en än mer utförlig förståelse av det som studeras samt att de generar ett större förtroende
för slutsatserna som kan dras (Johnson, Onwuegbuzie & Turner). Den kvalitativa delen kan fördjupa
förståelse för fenomen som undersöks och ge uppslag till vidare forskning som är värdefulla inför
framtiden. Men den kan också förankra den kvantitativa delen av studien. Den kvantitativa delen av
studien är viktig för att den kan besvara frågor om hur många tillfällen materialet har använts och andra
typer av mer sifferbaserade fakta.
Att välja en kombination av två metoder kan anses ambitiöst men i en så pass viktig forskning som i
detta fall då det rör en utvärdering av en metod som syftar till att upptäcka fler barn som far illa så är en
kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie rimlig att genomföra. De olika ingångarna i forskningen ger
olika perspektiv och besvarar i viss mån olika delar av frågeställningarna.
Att göra en experimentell studie det vill säga en studie med en kontrollgrupp där vi objektivt mäter
huruvida materialet uppfyller sitt syfte har inte varit aktuellt i detta läge. En jämförelse går att göra med
en utvärdering i Skottland genomförd 2012 som bestod av en enkätundersökning där de som använt
materialet fick delge sin bild av användandet (Morrison & Stinson 2012). Inte heller det var en
experimentell studie, utan utvärderingen bestod i självskattningar av respondenternas förmåga att
uppmärksamma och interagera med barn till föräldrar med missbruksproblem. Föreliggande
undersökning är en totalundersökning där ett försökt gjorts att få tag i alla som har deltagit på
utbildningar i materialet Ludde.
Förförståelse
Jag som genomfört studien har en personlig koppling till organisationen Junis som tagit Ludde till
Sverige. Detta då jag sedan 2013 arbetar på barnorganisationen Junis. Dessförinnan har jag haft ett
ideellt engagemang som barngruppsledare i Junis det gör att frågan om barn som växer upp i familjer
med missbruk ligger mig varmt om hjärta
Hur den tidigare forskningen samlades in
Arbetet med att samla in tidigare forskning tog sin början i olika referenslistor. Inom
forskningsområdet barn, utsatta barn och barn och alkohol samt andra droger återkommer många
intressanta referenser. I Junis kommunrapport, NKAs rapport om stödprogram till barn och/eller
föräldrar när en förälder missbrukar alkohol eller andra droger samt Alexandersson och Näsmans
22
”Upptäckt och stöd” finns referenslistor varifrån det gjordes ett urval för vidare läsning som ansågs
intressanta utifrån att artiklarna berör barns erfarenheter och framtid utifrån aspekten av att växa upp
med missbrukande föräldrar, samt litteratur med koppling till metoder och verktyg för att upptäcka barn
i familjer med missbruk. I första hand jämfördes listorna för att se vilken litteratur som återkom, till
exempel är rapporterna från NKA samt CAN regelbundet refererade på olika sätt samt olika artiklar av
Karin Alexandersson och Elisabeth Näsman. Sedan söktes dessa artiklar, rapporter och annan litteratur
upp och abstract på artiklarna eller inledning på rapporterna lästes igenom för att bedöma om dessa var
relevanta. Ett antal artiklar och rapporter bedömdes vara relevanta för olika delar i uppsatsen, dessa
återfinns i introduktionen, problembakgrunden samt avsnittet tidigare forskning. Då forskningsområdet
är begränsat till en svensk kontext återfinns främst internationella vetenskapliga artiklar samt nationella
rapporter i avsnittet tidigare forskning.
De sökningar som har gjorts i databasen SöderScholar har fokuserat på sökord som: barn, alkohol,
missbruk, förebyggande metoder, children, parental substance abuse, alcohol och prevention. Många av
rapporterna som har använts har inte kommit upp i databasen SöderScholar utan dessa har återfunnits
direkt via myndigheternas hemsida utifrån ett urval i befintliga referenslistor.
Val av metod
Studiens syfte och frågeställningar avgör vilka eller vilken metoder/metod som ska användas i
forskningen. Valet att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod beror på att metoderna fyller olika
funktioner i forskningen.
Kvantitativ metod är starkt förknippat med numeriska data och det naturvetenskapliga synsättet och en
deduktiv ansats mellan teori och forskning (Bryman 2018, s198). Liksom att den kvantitativa metoden
fokuserar på relationen mellan olika variabler inte mellan människor vilket kan vara fallet inom
kvalitativ metod (Trost 2010, s27).
Kvalitativ metod har en induktiv syn på relationen mellan teori och praktik. I jämförelse med
kvantitativ metod som lite slarvigt uttryck har fokus på siffror så har kvalitativ metod fokus på ord,
berättelser och det som sägs (Bryman 2018, s454-455).
Det är relevant att mäta i vilken utsträckning materialet Ludde har använts samt deltagarnas inställning
till samt upplevelse av materialet vilket är den kvantitativa delen. Det är också intressant att generera
nya forskningsfrågor rörande materialet vilket då blir den kvalitativa delen i materialet. Detta är en
inledande studie där det kommer vara relevant att utveckla nya forskningsfrågor för att kunna fortsätta
och utveckla utvärderingsarbetet av materialet.
Enkätundersökningen som då främst är den kvantitativa metoden genomfördes för att få mätbara
värden på de utbildades upplevelser av materialet som användbart, engagerande och passande för
23
målgruppen i syfte att få ett inledande mätvärde att kunna göra framtida jämförelser mot. I analysen av
enkäten finns det dock kvalitativa inslag då enkäten har fritextsvar som kommer att kodas och bearbetas.
Intervjuerna och analysen av densamma är av kvalitativ karaktär.
Tillvägagångssätt enkätundersökning
Inledningsvis samlades e-postadresserna för de som genomgått utbildning in via Luddes projektledare,
dessa sammanställdes och hanterades för att upptäcka eventuella felaktigheter, t.ex. komma istället för
punkt i mejladresser. Det första utskicket gjordes i början av maj 2020 via e-post till totalt 97
respondenter, sex av dessa e-postadresser fungerade ej och det gick ej heller att hitta nya e-postadresser.
Några dagar senare skickades det ut ett nytt mejlutskick till ytterligare 14 respondenter då projektledaren
kompletterat med dessa mejladresser. Till den första gruppen gick sedan en påminnelse i slutet av maj
2020 med förhoppningen om att öka antalet svar vilket också skedde, till den andra gruppen gick en
påminnelse i början av juni 2020. Inga ytterligare påminnelser skickades. Eftersom enkäten var anonym
med undantag för de som anmält intresse för att delta i en fördjupande intervju, bedömdes det olämpligt
att påminna flera gånger då de som redan besvarat enkäten kommer att få många mejl om något som inte
är relevant för dem. Enkäten åtföljdes av ett missivbrev som förklarade enkätens syfte och innehöll
kontaktuppgifter till genomförande student och handledare (Trost och Hultåker 2019, s110-111).
Urval enkätundersökning
Enkätundersökningen är en totalundersökning där enkäten har skickats till alla respondenter vars e-
postadress funnits registrerad, det vill säga hela populationen. Urvalet består av de personer som från
och med maj 2019 till och med mars 2020 har deltagit på en Ludde-utbildning.
Enkätens utformning
Valet att använda enkäter kom sig av att det är enkelt och smidigt att nå många samt att det är enkelt
för respondenterna att besvara en webbenkät. Enkäten som skickades ut var en webbenkät som låg
inbäddad i själva e-postmeddelande, detta för att det är enklast för respondenterna, kräver minst tekniskt
kunnande samt är resurseffektivt (Bryman 2018). Webbenkäter är också i relation till, till exempel
postala enkäter kostnadseffektivt att använda (Trost & Hultåker 2019, s135). Enkäten som återfinns i
bilagan, tillsammans med ett informationsbrev som informerade om enkäten mejlades ut till
respondenterna. Enkätsvaren var anonyma med undantag för de som anmälde intresse för att delta i en
fördjupande intervju.
Enkäten har två ingångar, respondenter som svarar ja på första frågan huruvida de har använt
materialet kommer vidare till en del i enkäten och de som svarar nej på första frågan kommer till en
24
annan del av enkäten. De respondenter som svarade nej på frågan om de använt materialet kom vidare
till en sida i enkäten som innehåller ett fåtal frågor med fokus på varför de inte har använt materialet.
För dessa respondenter som svarade nej på första frågan så innehåll nästa del av enkäten två frågor. Den
första frågan handlar om skäl till att de inte har använt materialet, det fanns fyra svarsalternativ som på
förhand var bestämda, frågan var obligatorisk. Frågans syfte är att kartlägga skäl till att materialet inte
har använts. Den andra frågan i denna del av enkäten är ett frivilligt fritextsvar med fokus på vad som
skulle göra att respondenterna började använda materialet.
De respondenter som svarade ja på första frågan kom till en annan del av enkäten som innehöll nio
olika frågor. Alla frågor med fasta svarsalternativ var obligatoriska i enkäten, frågorna med fritextsvar
var frivilliga att fylla i. Första frågan fokuserade på antal gånger som materialet har använts, syftet är att
kartlägga antalet gånger som materialet använts. Fråga nummer tre som följde handlade om åldersgrupp
som materialet använts i. Fråga fyra fokuserade på sammanhang för användande av materialet, här fanns
sju olika svarsalternativ; stödgruppsverksamhet, skola, förskola, fritidsverksamhet, ideell förening,
socialtjänst samt övrigt. Det var möjligt att ange flera svarsalternativ. De förskrivna alternativen är de
förväntade användningsområdena utifrån materialets målgrupp. Sedan följer fyra femgradiga skalfrågor
där respondenter får skatta till vilken grad materialet var; inspirerande, lättanvänt, anpassat till
målgruppen 5–9 år samt i vilken grad respondenten har tillräckliga kunskaper för att använda materialet.
Sedan följde en fritextfråga; finns det något du saknar i materialet som skulle göra materialet mer
anpassat för dig och den verksamhet du är verksam i. Syftet med frågan är att fånga upp respondenternas
idéer om vad som skulle kunna göras för att öka användandet. Avslutningsvis i enkäten fanns möjlighet
att anmäla intresse för att delta i en fördjupande telefonintervju, intresserade respondenter kunde ange
namn samt e-post och/eller telefonnummer. Enkäten i sin helhet återfinns i bilagan.
Att komplettera enkätundersökningen med intervjuer ansågs lämpligt eftersom risken för bortfall i
enkätundersökningen ansågs stor vilket också visade sig vara fallet (Trost & Hultåker 2019, s140-141).
Totalt sett är 321 personer utbildade i att använda Ludde-materialet, dock fanns endast 111 e-
postadresser tillgängliga varav 6 ej fungerade av olika orsaker och av dessa inkom det 63 enkätsvar. Det
betyder att ungefär hälften av populationen besvarade enkäten. Detta är ett vanligt fenomen med
webbaserade enkäter som distribueras via e-post.
Enkätens svarsfrekvens och bortfall
I arbetet med enkäten fanns endast 111 e-postadresser tillgängliga av de 321 utbildade personerna.
Detta berodde enligt projektledaren 2 på flera saker, dels att en del verksamheter inte vill lämna ut e-
2 Enligt svar på mejl från projektledare Gabriella Degerfält Hygrell 2020-06-16
25
postadresser men också att ibland har en person anmält sig själv och sina kollegor och då har resterande
deltagares kontaktuppgifter ej kunnat samlas in trots upprepade påminnelser eller frågor till den som
anmält sig själv och sina kollegor.
Av dessa 111 e-postadresser var det 6 e-postadresser som inte fungerade av olika anledningar och nya
adresser gick ej att finna. På 105 utskickade enkäter mottogs 63 svar. Av dessa 63 besvarade enkäter
erbjöd sig fyra personer att delta på en fördjupande intervju, vid tidsbokning återkopplade dock endast
två personer och med dessa genomfördes intervjuer vars analyser återkommer längre fram, se avsnitt
”Intervjuanalys”.
Tillvägagångssätt intervjuer
När det gäller intervjuerna så rekryterades dessa personer via enkäten. De som svarade ja på den
inledande frågan i enkäten om huruvida de hade använt materialet fick i slutet av sin enkätdel möjlighet
att anmäla intresse för att delta i en intervju över telefon. Fyra respondenter anmälde intresse, två
återkopplade vid förfrågan om tidsbokning för intervju. Intervjuer genomfördes över telefon med dessa.
Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.
Intervjuernas urval, förberedelser och genomförande
Intervjuernas urval är ett självrekryterande urval där respondenterna själva har fått anmäla intresse för
att delta i en fördjupande telefonintervju i samband med tidigare nämnda enkätundersökning.
Intervjuer kan vara ett komplement till enkätundersökning där det som undersöks får möjlighet att
beskrivas mer och i fler ordalag. Intervjuguiden är en lista med frågor eller teman som kan användas
som stöd i datainsamlingen. Frågorna bör vara formulerade utifrån studiens syfte och frågeställningar så
att datan blir relevant (Bryman 2018, s565). Frågorna i intervjuguiden var blandade, några inledande
bakgrundsfrågor, några preciserande frågor samt några direkta frågor. Ibland fanns behov av att ställa
uppföljningsfrågor samt göra strukturerade inpass (Bryman 2018, s569–571).
De genomförda intervjuernas syfte är fördjupa bilden som ges av enkätsvaren samt att få mer
beskrivande bilder av användandet av materialet. Intervjuerna som genomfördes byggdes på
intresseanmälningar från enkätsvaren.
Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på ett i förväg färdigställt frågeformulär, (se bilaga) där
det fanns möjlighet att vid behov förtydliga eller ställa följdfrågor när respondenterna berätta intressanta
saker (Bryman 2018, s260).
Intervjuerna genomfördes per telefon, samtalen spelades in för att sedan transkriberas. Respondenterna
lämnade skriftligt samtyckte samt muntligt samtycke i början av inspelningen samt att dessa
informerades muntligt om det som står angivet i det skriftliga samtycket. Valet av telefon berodde
26
främst på att ingen av respondenterna bodde i närheten då Ludde-utbildningarna har genomförts över
hela landet samt i Finland samt reserestriktioner till följd av Covid-19 pandemi.
Intervjuernas urval och bortfall
Fyra respondenter anmälde intresse för att delta i en fördjupande intervju men vid tidsbokning
återkom endast två respondenter med vilka intervjuer utifrån intervjuguiden genomfördes per telefon.
Intervjuerna genomfördes över telefon då respondenterna och intervjuare ej bodde på samma ort vilket
på grund av pågående reserestriktioner till följd av Covid-19 pandemin ansågs rimligast.
Båda respondenterna är verksamma inom ideell sektor, den ena som ideell barngruppsledare (utbildad
2020) och den andra är professionell (utbildad 2019). Båda identifierar sig som kvinnor och båda
respondenterna uttrycker i början av respektive intervju åsikter om att det är viktigt att delta i en
utvärdering av materialet utifrån att det upplever materialet som meningsfullt för målgruppen.
Forskningens relevans och giltighet
Reliabilitet och validitet är två relevanta aspekter i en studie. Validitet handlar om huruvida studiens
resultat är giltiga (Bryman 2018, s209). Validitet kan delas upp i intern validitet, som handlar om
hållbarheten i orsakssamband, och extern validitet som handlar huruvida resultatet i en undersökning
kan generaliseras till andra kontexter än den specifika undersökningen (Bryman 2018, s73-74).
Reliabilitet handlar om huruvida studien är pålitlig samt om studiens resultat skulle gå att upprepa om
studien utfördes på samma sätt en gång till (Bryman 2018, s208).
I den kvantitativa delen av studien undersöks huruvida materialet Ludde har använts och huruvida
materialet upplevts som användbart för målgruppen genom enkäter och intervjuer, i frågan om validitet
innebär det huruvida respondenterna har svarat sanningsenligt på om de har använt materialet eller om
enkätens utformning kan lämna utrymme för felsvar eller misstolkningar. Ett exempel skulle kunna vara
om en respondent har materialet i åtanke men i praktiken inte har använt det men då svarar att hen har
använt det upprepade gånger. Har respondenterna anledning att undanhålla användning av materialet
eller finns det en risk att respondenterna anger att de har använt materialet fast de inte har det för att vara
till exempel organisationen som står bakom materialet till lags? Detta bedöms dock inte som särskilt
troligt.
När det kommer reliabilitet så utifrån studiens utformning känns det troligt att studiens resultat skulle
gå att upprepa vid användandet av samma metoder. Intern reliabilitet bedöms inte som ett relevant
begrepp (Bryman 2018, s208). Däremot är stabilitet ett relevant begrepp, det är frågan om
respondenterna skulle ha gett samma svar om frågorna ställdes igen vilket är troligt men detta har inte
testats (Bryman 2018, s208). Interbedömarreliabilitet handlar om huruvida någon annan skulle ha gjort
27
samma tolkning av enkäterna och intervjuarna, i denna studie är det inte aktuellt att någon annan tolkar
resultaten med hänsyn till studiens utformning och begränsning (Bryman 2018, s208).
Då detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie med tyngdpunkt på den kvantitativa delen
där studien kompletteras med intervjuer ur ett delvis kvalitativt perspektiv är det också värt att nämna
något om begreppen validitet och reliabilitet ur ett kvalitativt perspektiv. Reliabilitet i en kvalitativ
studie kan fortfarande handla om huruvida studiens resultat är möjliga att upprepa. I den här studien
utifrån intervjuguiden är det troligt att studiens resultat skulle gå att upprepa (Bryman 2018, s465). När
det gäller validitet och kvalitativa studier så är dessa svårare att förena, i vissa fall är begreppet inte
relevant och i andra fall krävs en anpassning av begreppets innebörd. I denna studie bedöms validitet
inom den kvalitativa delen inte vara relevant då intervjuerna endast utgör en liten del av materialet
(Bryman 2018, s465).
Andra begrepp som benämns i Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder upplaga 3 (2018, s467)
när det gäller kvalitativ metod är tillförlitlighet och äkthet som kriterier för bedömning av kvalitativa
undersökningar. Tillförlitlighet har fyra delar; trovärdighet som går att jämföra med den interna
validiteten, överförbarhet som går att jämföra med den externa validiteten, pålitlighet som går att
jämföra med reliabilitet och den sista som är ”en möjlighet att styrka och konfirmera” som går att
översätta till objektivitet (Bryman 2018, s467). Det andra kriteriet är äkthet som snarare ställer ett antal
forskningspolitiska frågor med fokus på konsekvenser (Bryman 2018, s470). I kriteriet äkthet finns ett
antal delkriterier. Kriteriet rättvis bild handlar om huruvida undersökningen i tillräckligt hög grad ger en
rättvis bild av åsikter och uppfattningar som presenteras, författarens bild är att studien ger en rättvis
bild av hur åsikter och uppfattningar presenteras (Bryman 2018, s470). Kriteriet ontologisk autenticitet
fokuserar på om undersökningen kommer att bidra till att personer som medverkar får en bättre
förståelse för sin situation, detta kriterium är något svårt att använda då deltagarna i studien inte själva är
utsatta utan det kan mer komma att handla om att ha förståelse för sitt användande möjligtvis (Bryman
2018, s470). Pedagogisk autenticitet handlar om undersökningens förmåga att bidra till att deltagarna får
en tydligare bild av hur deras omgivning upplever saker och ting, detta kriterium är inte heller helt
relevant att använda i denna studie (Bryman 2018, s470). Kriteriet katalytisk autenticitet handlar om
huruvida deltagarna kan förändra sin situation efter deltagande i studien, deltagarna i studien får
förhoppningsvis en ökad förståelse hur materialet har använts samt kan komma att användas (Bryman
2018, s470). Det sista kriteriet är taktisk autenticitet och det fokuserar på huruvida deltagarna har fått
bättre möjligheter att vidta åtgärder i sitt liv vilket en kan tänka handlar om huruvida deltagarna har fått
bättre möjligheter att förstå vikten av att använda materialet Ludde till exempel (Bryman 2018, s470).
28
Forskningsetiska överväganden
När forskning bedrivs är det viktigt att visa hänsyn till olika etiska överväganden för att respektera
individers värdighet och integritet (Vetenskapsrådet 2017). Att forska inom ett område som rör barn, i
detta fall särskilt utsatta barn kräver en tydlig etisk och moralisk kompass för att säkerställa att
forskningen inte gör skada. Deltagande individer ska skyddas från skada och kränkning men
Vetenskapsrådet (2017) skriver också att en obetydlig skada rimligtvis inte får hindra forskning som
bedöms vara angelägen och viktig för samhället och medborgarna och när syftet med forskningen är att
förbättra hälsa, miljö och livskvalitet. Att bedriva olika former av forskning är viktigt för samhällets
utveckling och för möjligheten att förbättra människors liv på olika sätt. Det finns olika principer för att
värna individers integritet (Vetenskapsrådet 2017). I denna studie har ingen kontakt skett med barn
direkt och beskrivningarna över möten med barn har varit anonyma där barnens namn, plats för
samtalen eller samtalets hela karaktär har inte samlats in.
För att forska bör forskaren förhålla sig till fyra grundläggande principer som beaktar individens
värdighet. Bryman (2018) beskriver dessa fyra grundläggande principer; informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar enligt Bryman
(2018, s170) om att deltagarna i forskningen ska vara väl informerade om forskningens syfte och att
deltagande är frivilligt samt att det är möjligt att lämna sin plats i undersökningen vilket det också har
varit för deltagarna. Syftet har varit tydligt genom både arbetet med enkäterna samt intervjun och det har
varit enkelt för respondenterna att välja att avstå deltagande genom att inte besvara enkäten eller genom
att avstå att ställa upp på intervjuer. Bryman (2018, s170) beskriver samtyckeskravet som att deltagarna
själva har rätt att bestämma över sin medverkan. I förhållande till enkätstudien kan respondenterna helt
enkelt avstå från att besvara enkäten. I fallet med intervjuer så fick respondenterna själva möjlighet att
lämna intresse för att delta och i nästa kontakt för tidsbokning för genomförande av intervjuer gavs
ytterligare utrymme att avstå sin plats vilket några respondenter valde att göra. I arbetet med
intervjuerna samlades samtycke in skriftligt i samband med intervjutillfället samt muntligt där det
förtydligades att intervjun spelades in. Inga namn eller andra personuppgifter spelades in på
inspelningarna. I analysen anges inga namn på respondenterna, däremot anges i vilken typ av
verksamhet som respondenterna finns men inte var i landet. Konfidentialitetskravet beskriver att
uppgifter i forskningen ska behandlas konfidentiellt i största möjligaste mån. Uppgifterna ska förvaras
säkert så att obehöriga ej har tillgång till dessa (Bryman 2018, s171). I denna studie har det handlat om
att använda ett säkert enkätverktyg (SurveyMonkey), att belägga inspelningsfilerna med lösenord samt
att enkätdata i bearbetning har belagts med lösenord samt att dessa har förvarats åtskilda från varandra.
Nyttjandekravet beskriver att insamlade uppgifter endast får användas för forskningens ändamål, i denna
studie så syftar alla insamlade uppgifter till att uppfylla studiens syfte det vill säga att undersöka om
29
materialet har använts och om det bedöms relevant för målgruppen, noggrann avvägning gjordes för att
säkerställa att inga icke-nödvändiga uppgifter samlades in varken i arbetet med enkäterna eller i arbetet
med intervjuerna (Bryman 2018, s171).
GDPR (The General Data Protection Regulation) trädde i kraft 25 maj 2018 och har i viss mån
förändrat och stärkt individers rätt till skydd i forskning när forskningen berör olika former av
personuppgifter. I denna studie hanteras olika former av personuppgifter, till exempel respondenternas
namn samt mejladresser. Personerna som har deltagit i Ludde-utbildningar som har lämnat e-
postadresser har gett samtycke till att motta fortsatt information som är relevant från projektet, till
exempel nyhetsbrev och möjlighet att delta i utvärdering av materialet. Samtycke till deltagande i
enkätstudien samlades in genom att det informerades i enkätens inledning om att besvarande av enkäten
var lika med godkännande av hantering av personuppgifterna utifrån gällande lagstiftning samt
Södertörns högskolas policys. Uppsatsen med bilagor kommer att arkiveras i enlighet med Södertörns
högskolas policy samt gällande regelverk med hänsyn till GDPR. Mejlkonversationer med respondenter,
inspelningar med tillhörande transkriberingar samt kontaktuppgifterna i enkätsvaren i enkätverktyget
kommer att raderas efter att denna studie är färdigställd. Transparens och möjligheten att replikera
studien är viktig (Sohlberg och Sohlberg 2019, s 283) både för att kunna följa upp befintliga
respondenter men även använda metoden på andra respondenter varvid det är viktigt att spara viss typ av
information till exempel intervjuguider och annat men att detta behöver ske i enlighet med gällande
lagstiftning. Detta kommer också ske i samband med arkivering av enkäten efter betygsättning.
Analysprocess kvantitativa del
I den kvantitativa delen av studien har de olika enkätsvaren sammanställts och tolkats utifrån
statistiska data. Datan har i lämpliga fall sammanställts i stapeldiagram, detta för att tydliggöra för
läsaren hur svaren har fördelat sig (Trost och Hultåker 2019, s 160). Alla frågor i enkäten som redovisas
i stapeldiagram är ställda på ordinalskala, detta då svarsalternativen saknar lika stora intervall mellan
skalstegen (Trost och Hultåker 2019, s 19).
Analysprocess kvalitativa del
Den kvalitativa delen av studien består av fritextsvar i enkäten samt analys av två intervjuer. De tre
fritextfrågorna i enkäten har på olika sätt sammanställts och redovisats. Enkäten har två olika ingångar,
en för dem som har använt materialet och en för dem som inte har använt materialet. För dem som inte
har använt materialet så fanns möjlighet att ange varför de inte använt materialet. På den frågan fanns
svarsalternativet ”Annat” där respondenterna själva kunde ange anledningar till varför materialet inte
har använts. Dessa svar sammanställdes och kategoriserades. Kategorierna arbetades fram genom att
30
klustra olika svar som liknade varandra, i en sorts tematisk analys (Bryman 2018, s 703). Den andra
fritextfrågan återfinns även den i delen av enkäten som besvarats av respondenter som ej använt
materialet, den handlar om vad som skulle göra att respondenterna börjar använda materialet. Även här
klustrades svarsalternativ som liknar varandra, utifrån detta framkom två olika kategorier som finns
beskrivna i analysen. Den tredje och sista fritextfrågan återfinns i den del av enkäten som besvarades av
respondenter som använt materialet. Den handlar om vad respondenterna tycker skulle behövas för att
göra materialet mer anpassat för dem själva och deras verksamhet. Dessa svar har helt enkelt bara
sammanställts i en lista och ett urval som ansågs relevant gjordes till analysen. Några svar bestod av
”nej” och ”vet ej”, dessa ansågs till exempel inte relevanta.
31
6. Resultat
I detta avsnitt presenteras studiens resultat utifrån den genomförda enkäten och intervjuerna.
Analysen har gjorts i två olika delar då den insamlade datan består av både enkäter och intervjuer.
Enkätdatan har hanterats genom bearbetning av statistiska delar samt kodning av fritextsvar och
slutligen har dessa olika delar sammanställts, i vissa fall har datan tydliggjorts genom användandet av
diagram. I den andra delen återfinns analysen av de genomförda intervjuerna där intervjuerna i viss mån
har sammanfattats samt att respondenternas berättelser har tydliggjorts genom citat.
Den inledande delen av analysen består av enkätanalysens svar som är uppdelade utifrån olika teman i
enkäten. Sammanställningen av enkäten är gjord i den ordning enkäten besvarades.
Den andra delen består av intervjuanalysen som är uppdelad i några olika teman: Där beskrivs vilka
som har deltagit i intervjuerna och deras bakgrund, följt av materialets användningsområden,
beskrivningar av att Ludde ses som ett av flera pedagogiska verktyg i respondenternas verktygslådor,
beskrivningar av vilken utvecklingspotential materialet anses ha hos respondenterna samt vilka
uppfattningar om materialet som respondenterna anser sig ha uppfattat hos målgruppen.
Luddes användningsgrad och användningsområde
Här följer en sammanställning över studiens kvantitativa och i viss mån kvalitativa del, det vill säga
sammanställningen över enkäten. Den kvantitativa delen består av frågorna med fasta svarsalternativ
och den kvalitativa delen består av frågorna med fritextsvar.
Hur många har använt materialet Ludde?
Av de 63 svarande så angav 21 personer att de hade använt materialet minst en gång, övriga 42 angav
att de inte använt materialet av olika anledningar, dessa återkommer vi till längre fram i analysen.
Uppenbarligen har materialet inte använts i den grad som man hade kunnat hoppas på, syftet med
studien är dels att undersöka materialets användandegrad. När materialet inte används så nås heller inte
barnen av metoden.
32
Varför har materialet Ludde inte använts och vad skulle göra att materialet börjar användas?
Bland dem som angav att de inte använt materialet så fanns det möjlighet att ange flera skäl till detta,
se nedanstående diagram som beskriver de olika skälen. Totalt svarade 41 av 42 personer på frågan,
några angav flera svar så totalt finns 46 svar. Det näst vanligaste skälet till att materialet inte har använts
tycks vara bristen på barngrupp att använda materialet i. Denna kategori återkommer även i viss mån
bland de som besvarat frågan med ”annat”.
De 28 fritextsvaren under svarsalternativet ”Annat” har bearbetats och kategoriserats i en form av
tematisk analys. Denna bearbetning gav tre kategorier, dessa är:” tidsbrist”, ”Corona (covid-19)” och
”möjligt framtida bruk”. I kategorin ”tidsbrist” ingår svar som beskriver att tiden till att använda
materialet i verksamheten inte finns, detta kan exemplifieras genom följande citat ”Planerar att starta
till höstterminen, inte haft tid att implementera”. Svaren som inkommit i det som kategoriserats som
”Corona (Covid-19)” handlar om att pandemin inte har möjliggjort möten med barngrupper eller att det
på andra sätt inte varit möjligt att använda materialet till exempel för att verksamheter fått prioritera om.
Detta synliggörs till exempel genom följande citat ” Jag har inte hunnit pga coronasituationen” och ”
Corona satte stopp för vår gruppaktiviteter”. Den tredje kategorin ”möjligt framtida bruk” handlar om
två olika spår, dels att en del respondenter har planerat för att använda materialet under hösten och
antingen verkar det bara vara så eller så beror det på att de nyligen har fått ta del av materialpaketet, det
beskrivs till exempel så här i enkäten ”Har nyligen fått utbildningspaketet” eller ”Vi ska köra igång till
hösten”. Det andra spåret handlar om att respondenterna inte upplever att de har något eller några barn i
sin verksamhet som behöver materialet just nu, detta kan beskrivas så här ” Inte haft behov i gruppen
just nu” eller ” Just nu har det inte känts aktuellt att använda materialet”.
33
Följdfrågan till denna fråga handlade om vad som skulle göra att respondenterna började använda
materialet. Här är det intressant att kategorisera svaren i de övergripande skälen huruvida det är något
med själva materialet som behöver åtgärdas (interna orsaker), eller om det är förhållanden som inte har
med själva materialet att göra (externa orsaker). I kategorin ”interna orsaker” finner vi till exempel svar
som handlar om att det just nu inte upplevs finnas några barn med problematik i barngrupperna
respondenterna möter samt att om det fanns barn som man anade hade en problematik skulle materialet
användas mer. Dessa klassificeras som ”interna” därför att materialet Ludde är tänkt att användas inte
bara som hjälp att prata med barn där det finns konstaterade eller misstänkta missbruksproblem, utan
främst för att upptäcka dessa barn från början, så att materialet inte används med hänvisning till att man
inte upptäckt några barn, antyder en missuppfattning eller begränsning av materialets syften. Några
andra interna orsaker gavs inte av respondenterna. I kategorin ”externa orsaker” återfinns till exempel en
väntan på att skolorna i Finland skulle öppna igen, planering för att materialet kommer användas nästa
läsår eller behov av att köpa in utbildningspaketet då detta ej fanns inköpt sedan tidigare. Som synes
överlappar kategorierna ”tidsbrist” och ”Corona (covid-19)” en del med varandra, men utöver det
antyder svaren att enkäten kanske skulle behöva skickas ut igen efter något år, för att kunna se i vilken
grad materialet kommer till användning efter lite längre tid detta då främst skolor verkar ha en lång
startsträcka för att implementera ett nytt material och/eller arbetssätt.
Användningsfrekvens
På de följande frågorna i enkäten för de som svarade ja på huruvida de har använt materialet så är
svarsfrekvensen olika, som lägst 16 personer och som högst 18 personer.
Bland enkätsvaren som inkommit från dem som har använt materialet så varierar
användandefrekvensen. På frågan hur många gånger materialet har använts så har 16 personer besvarat
enkätfrågan (av de 21 som svarat att de alls har använt materialet). Dessa 16 personer har tillsammans
använt materialet 98 gånger och i medeltal 6 gånger per person. Användandefrekvensen varierar från ett
par gånger per person upp till 30 tillfällen som materialet har använts.
I vilken åldersgrupp och i vilket sammanhang har materialet använts?
Nästa fråga handlar i vilken åldersgrupper materialet har använts, även här har 16 personer besvarat
enkätfrågan. Flest har använt materialet i gruppen 7–9 år. Ett mindre antal respondenter har använt
materialet i lägre åldersgrupper samt i andra åldersgrupper.
34
Nästa fråga beskriver i vilket sammanhang materialet har använts, här går att se att det inte finns några
respondenter i gruppen skola och/eller förskola. Givet att ett syfte med materialet Ludde är att fler barn i
familjer med missbruk ska upptäckas och att skolan är ett forum som möter alla barn utifrån den svenska
skolplikten tyder detta på att färre barn blir upptäckta genom användande av materialet. Ideell förening
är vanligast som användningsområde tätt följd av stödgruppverksamhet. Användande i stödgrupp kan
bidra till materialets kanske mer sekundära syfte då barn i stödgrupp redan har blivit upptäckta och
erbjudits stöd, det vill säga att genom Ludde skapa begriplighet för den egna situationen (Antonovsky
2005, s136). Sammanfattningsvis kan också ovanstående tyda på att trösklarna för att börja använda
materialet kan vara lägre i ideella verksamheter som inte följer läroplaner eller andra verksamheter som
i viss mån handlar om myndighetsutövande.
Är materialet inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat?
De följande tre frågorna som handlar om hur inspirerande, lättanvänt och målgruppsanpassat
materialet är har 16 svaranden. På frågan i vilken grad materialet upplevs som inspirerande svarade alla
respondenter att de tycker att materialet är inspirerande eller mycket inspirerande. Liksom en majoritet
35
tycker att materialet är lätt att använda och en majoritet tycker att materialet är anpassat för målgruppen
5–9 år.
Frågan som handlar om hur inspirerande materialet är går att översätta till Aaron Antonovskys (2005)
komponent meningsfullhet från hans teori om KASAM, det vill säga att om någonting upplevs som
inspirerande så är det meningsfullt att arbeta med och därmed också att delta i. Komponenten
begriplighet går att likställa med hur lättanvänt materialet är, detta kan vara ett exempel på begriplighet.
Den avslutande frågan som handlade om huruvida materialet är målgruppsanpassat går att på ett
liknande sätt översätta till komponenten hanterbarhet.
Utveckling av materialet Ludde
Åtta personer besvarade fritextfrågan om det finns något som skulle göra materialet mer anpassat för
respondenten och dennes verksamhet, några av respondenterna svarade att de var nöjda som det var men
de konkreta förslagen som inkom var:
- Ludde som film
- Luddes kompisar Mira och Zorro som dockor
- Fler berättelser med olika teman
Ludde, ett uppskattat stöd för begriplighet och hanterbarhet i samtal med barn
Nedan följer en analys av de två genomförda intervjuerna, det vill säga en del av den kvalitativa delen
av studien.
Materialet Luddes användande
Respondenterna anger att de har använt materialet främst i enskilda samtal i åldersgrupperna 6–9 år
och 4–9 år. En av respondenterna har provat materialet i enskilda samtal med äldre barn samt tagit med
sig tankarna från materialet till samtal med tonåringar. En av respondenterna har provat att använda
materialet i yngre grupper men upplevde att tålamodet hos barnen med berättelserna inte var tillräckligt
stor. ”Jag provade läsa som högläsningsbok men boken är lite
för allvarlig för att passa som högläsningsbok när barnen är så små”
Samma respondent beskriver också att barnens ålder har spelat in i användandet av material, hon
upplever att yngre barn hade svårt att förstå vikten av att det som sägs i gruppsamtalet stannar där och
inte pratas vidare om vilket tolkas som att det främst handlar om barnens ålder och mognadsnivå.
Ludde, ett av flera pedagogiska verktyg för respondenterna
Båda respondenterna beskriver att materialet Ludde är ett av flera verktyg i deras pedagogiska
verktygslådor i sina respektive roller. Respondenten som är professionell gick utbildningen med
36
vetskapen om att hon i sin tjänst idag inte har barngrupper men möter barn i enskilda samtal där hon
upplever att metoden är ett bra verktyg. Även respondenten som möter barn på ideell basis beskriver
goda erfarenheter av att använda materialet enskilt med ett eller två barn ofta då på barnens eller barnets
initiativ: ”Vi har aktiviteter väldigt många dagar i veckan;
Ludde har varit med då, och händer det att det är något barn
som drar en i armen och vill prata – det händer varje aktivitet,
1–2 stycken barn – då tar jag med mig Ludde och då är vi enskilt och pratar.”
I den verksamheten som beskrivs ovan har handdockan Ludde blivit en trygghet och en kompis för
barnen, Ludde uppfattas som en meningsfull del av verksamheten. Ludde verkar stärka barns
initiativförmåga och förmåga att uttrycka sig till närvarande vuxna, detta kan kopplas samman med
komponenten hanterbarhet som återfinns inom Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang
(Antonovsky 2005, s136).
Respondenten beskriver att Ludde ofta får följa med på äventyr i verksamheten, respondenten
beskriver Luddes roll så här:”Jag har berättat om Ludde och skapat en levande karaktär,
han hittar på bus här hemma och är duktig på att hålla hemligheter.
Det man säger stannar hos honom.”
Ludde har blivit en form av kamrat till barnen i verksamheten, Ludde verkar används i verksamheten i
ett bredare perspektiv än vad materialets syfte är. Ludde verkar i högre grad bli en enskild
samtalspartner som fungerar som en förtrolig kamrat för barnen som möter hen. Båda respondenterna
beskriver hur materialet används i enskilda samtal, inte i första hand i grupper vilket också kan tyda på
att materialet har ett bredare användningsområde än tänkt eller att materialet inte använts på det sätt som
det är tänkt vilket kan bidra till att det inte uppfyller sitt syfte i lika hög grad.
Luddes utvecklingspotential
När det kommer till materialets utvecklingspotential, så föreslår respondenterna dels att materialet
kompletteras med fler handdockor. Det vill säga dockor för Luddes kompisar Mira och Zorro som
återfinns i berättelserna, en av respondenterna anger att barnen själva har frågat efter detta:
”Det jag saknar däremot är var Luddes kompisar Mira och Zorro är?
Varför finns inte dom som dockor?”
Detta kan handla om en önskan hos barn att få hjälp att uttrycka sig, att genom användning av flera
handdockor få möjlighet att föra en dialog genom en förtrolig part. Detta sätt att utrycka sig leder till ett
utforskande av olika perspektiv där barns begriplighet ökar vilket leder till en ökad känsla av
sammanhang (Antonovsky 2005, s132-133). Genom att använda en handdocka (och i viss mån
böckernas berättelser) får barnet möjlighet att se sin upplevda livssituation utifrån och kan genom detta
37
möta ett annat perspektiv på sin situation.
Respondenten som arbetar professionellt anger en önskan om fler berättelser:
” Det jag ibland tänker är att när barn lever i dysfunktionella miljöer
så kommer det och går och så länge barnet är kvar i miljön finns alltid
risken för återfall. Det jag har tänkt ibland är att det skulle kunna finnas
en berättelse där det blir jobbigt igen. Vad händer då? Mer liksom,
vad händer med Ludde då? Kommer han på att så här har det varit
förut, så jag tänker att husse får ett återfall…”
Respondenten berättar vidare om sina erfarenheter och barns besvikelse över vuxnas brutna löften och
att barns upplevelse kan vara att dysfunktionaliteten kommer och går men så länge barnet finns kvar hos
den missbrukande föräldern finns risk för återfall och att det skulle kunna vara en hjälp för barn att få
möta en berättelse där det blir jobbigt hemma igen (det vill säga att den missbrukande föräldern tar ett
återfall). Att förstå sin situation är begriplighet inom KASAM (Antonovsky 2005, s44). Att ge barn en
ökad känsla av sammanhang genom insikten att missbruk inte är ett problem som nödvändigtvis kan
åtgärdas bara en gång och sedan är det bra för alltid är också viktigt.
Ludde, ett material som är uppskattat hos målgruppen
När det kommer till reflektioner om hur barnen tog emot materialet så är båda respondenternas
uppfattning att barnen i målgruppen uppskattar materialet och gillar Ludde. En av respondenterna
beskriver att materialet kan vara ett verktyg för själva barnet:
” jag tänker att det hjälper mig som barn att få tillgång till mina
tankar och känslor”.
Det som beskrivs genom respondenten kan tyda på att begripligheten som ett led i förståelsen för sin
situation kan öka genom att använda ett material som Ludde (Antonovsky 2005, s44). Den andra
respondenten som möter barn i ideell verksamhet där Ludde har blivit lite av en maskot eller kompis
beskriver att Ludde tagits emot med öppna armar av barnen och att många uppskattar sin nya kompis
Ludde. Valpen Ludde tycks upplevas som en meningsfull del av verksamheten av målgruppen.
Kamratrelationer har tidigare beskrivits som en viktig del i att stärka barns känsla av sammanhang,
kanske att detta går att applicera även på ett mjukisdjur? Kamratrelationer kan komma i många former
och prägla barn på olika sätt. Att ha vänner som har kännedom om och förstår ens livssituation kan vara
viktigt och stärka barns känsla av sammanhang. Barn som växer upp i familjer med missbruk är ofta
experter på att hålla hemligheter och att inte berätta om sin hemsituation. Att i trygga sammanhang få
möta både viktiga vuxna men också sina vänner och en mjukis-kompis skulle kunna vara en gynnsam
kombination för barns känsla av sammanhang.
38
Slutsatser
Enkäten har av olika skäl tidigare redogjorts besvarats av endast ett fåtal respondenter, detta
tillsammans med att det endast varit möjligt att genomföra två intervjuer gör att underlaget för att dra
slutsatser är mindre än önskat. Detta är viktigt att ha med sig i den fortsatta läsningen då det är svårt att
veta om slutsatserna är generaliserbara för alla som genomgått utbildning för att använda sig av
materialet Ludde.
I hur hög grad har materialet använts och på vilka sätt har materialet använts?
Materialet har om än i låg grad faktiskt använts. Materialet har enligt respondenterna i de två
genomförda intervjuerna använts främst i enskilda samtal och inte i gruppverksamhet. Utifrån enkäten
går det inte att dra några säkra slutsatser om på vilket sätt materialet har använts, det finns kommentarer
som antyder att materialet var planerat att användas i gruppverksamhet.
I hur hög grad har materialet upplevts som meningsfullt för målgruppen?
Respondenterna i enkäten fick besvara tre olika frågor, där de fick ta ställning till huruvida materialet
var inspirerande, lättanvänt samt anpassat för målgruppen. En majoritet av de sexton respondenterna
som besvarade dessa enkätfrågor ansåg att materialet i hög grad var inspirerande, lättanvänt och
målgruppsanpassat. En tolkning av detta är att materialet upplevs som meningsfullt för målgruppen.
Detta styrks av de intervjurespondenternas svar där de beskriver mottagande barns reaktioner på
materialet.
Vilka aktörer har utbildats i och använt sig av materialet?
De aktörer som har utbildats i materialet är både professionella och ideella. I det professionella fältet
har det utbildats anställda inom socialtjänst, skola, förskola, stödgruppsverksamhet med mera. I
resultatdelen går det att se att det främst är aktörer inom stödgruppsverksamhet och ideella föreningar
som har använts sig av materialet. Ingen aktör inom skola och/eller förskola har enligt enkäten ännu
använt sig av materialet.
Vilka erfarenheter har respondenterna av att använda materialet?
Materialet upplevs som inspirerande och lättanvänt av de som har använt materialet. Tanken med
Ludde har varit användning i olika gruppverksamheter till exempel skola, förskola, ideella föreningar
med mera. Det finns en tendens i datamaterialet att man kan se att Ludde används mer som ett stöd till
barn i behov av just stöd än som ett verktyg för att upptäcka barn i familjer med missbruk i grupper.
39
Båda intervjupersonerna anger till exempel att de främst använt materialet i enskilda samtal där en
problematik redan kan finnas.
Intervjupersonernas erfarenheter säger att barn knyter an till Ludde. Hunden Ludde blir som en
kompis, och som en förtrolig vän till barnen.
De uttrycker också att förtrolighet i grupp kan vara svårt bland yngre barn vilket gör att det kan vara
enklare med enskilda samtal eller väldigt små grupper med barn.
Men framför allt ger intervjupersonerna uttryck för att hunden Ludde fungerar som en dörröppnare
som uppmuntrar barn att prata med vuxna om sina problem. Ludde används helt klart av barnen som en
resurs för att hantera sin omgivning, vilket ingår i Antonovskys (2005) definition av hanterbarhet.
Utifrån respondenternas erfarenheter, hur kan användande av materialet Ludde ha en stärkande effekt på
barns känsla av sammanhang?
Via att betraktas som en resurs av barnen, stärker alltså användningen av Ludde barns hanterbarhet.
Men i och med att barnen bevisligen pratar med Ludde om sina problem eller funderingar, har de också
förstått att något kan vara ett problem att dela med Ludde. Vidare känner barnen till hunden Luddes
egen problematiska historia, och att de accepterar den som rimlig tyder på att barnen får hjälp att förstå
att andra kan ha den sortens problem som en familj med missbruk kan innebära. Sammantaget tyder
detta på att materialet Ludde också stärker begripligheten för barnen.
Materialet Ludde används alltså och upplevs som anpassat för målgruppen, inspirerande och lättanvänt
av respondenterna. Materialet Ludde gynnar komponenten hanterbarhet hos barnen som möter Ludde,
genom att barnen ges exempel på hur de kan agera för att hantera sin utsatta situation. Materialet Ludde
gynnar komponenten begriplighet framför allt genom att genom att barn i familjer med missbruk kan
förstår sin situation eller att barn får en ökad förståelse för sina kamrater som kan växa upp i en familj
med missbruk.
Några andra viktiga slutsatser som har dragits under arbetets gång
- Det är viktigt att deltagarna på utbildningarna är införstådda med vikten av att de deltar i
utvärderingar av materialet och att de tillgängliggör relevanta kontaktuppgifter för att delta i
utvärderingar. Detta har flera orsaker, dels att materialets målgrupp är barn och i vissa fall barn
som är utsatta och far illa och projektägaren måste kunna veta att materialet inte gör skada utan
faktiskt uppfyller sitt syfte; det vill säga att samhällsviktiga instanser upptäcker fler barn som
växer upp i familjer med missbruk samt att barn får bättre förståelse för andra barns eventuella
uppväxtmiljö. Men också att genom utvärdering har materialet möjlighet att fortsätta utvecklas
på ett för användarna och målgruppen relevant sätt.
40
- Vid ytterligare utvärderingar kan det vara bra att låta det gå ännu en tid så att fler utbildade
personer hinner använda materialet flera gånger samt att det kan vara av vikt att följa upp
deltagarna vid utbildningarna så att de kommer igång och börjar använda materialet. Utvärdering
och uppföljning ska alltså förslagsvis göras i minst två steg.
- I de fall materialet inte har använts så beror det till största delen på att respondenterna ännu inte
har haft tid eller möjlighet att börja använda materialet och inte på materialet i sig.
- Materialet och Ludde har en fortsatt stor utvecklingspotential, både i att öka användandet,
utvecklingen av den pedagogiska tanken (samt de pedagogiska verktygen) och i utvärderandet på
lång sikt.
41
7. Diskussion
Barn som växer upp i familjer med missbruk är en utsatt grupp, riskerar konsekvenser både på lång och
kort sikt, och att de undersökningar som genomförts tyder på att barn i denna situation själva uttrycker
ett behov av att bli upptäckta (Alexandersson & Näsman 2019), finns det ett stort värde i att på ett tidigt
stadium följa upp och utvärdera material och metoder som har till syfte att upptäcka eller stödja dessa
barn vilket är just vad syftet med Ludde är. Barn som växer upp i familjer med missbruk är en utsatt
grupp och behovet av material för att upptäcka dessa barn är stora. Som Junis kommunundersökning
tyder på, erbjuds det stöd, men brister i upptäckt av barnen (Wannberg 2019).
Materialet Ludde som undersöks i denna studie har som en del i sitt syfte att skapa förståelse hos
utsatta barn för att de inte är ensamma i sin situation samt förståelse hos barn som inte lever under dessa
förhållanden för att det finns barn som har föräldrar som dricker för mycket alkohol vilket kan göra att
om de möter dessa barn så finns förståelse. I föreliggande enkätundersökning framgår att Ludde har
använts i viss mån av de som utbildats i materialet, och att Ludde upplevs som meningsfullt för
målgruppen. Dock ger undersökningen också vid handen att det faktiska användningsområdet för Ludde
främst tycks vara stöd till redan upptäckta barn, snarare än som verktyg för att upptäcka de barn vars
problem inte tidigare känts till. Därtill hör aktörerna som utbildats och använt materialet inte till skola
eller förskola, där materialet skulle kunna få störst genomslag. Sammantaget tyder detta på att
användningen av Ludde, åtminstone hittills, inte har kunnat göra mycket för att åtgärda det nämnda
problemet med brister i att upptäcka barn. Datamaterialet är dock begränsat, både i tid och kvantitet, och
framtida uppföljningar skulle kunna leda till andra slutsatser.
Materialet Ludde som utvärderas i denna studie har ytterst som syfte att upptäcka barn till föräldrar
som dricker för mycket alkohol. Bland annat sker det genom att bidra till förståelse hos utsatta barn för
att de inte är ensamma i sin situation, liksom förståelse hos barn som inte är direkt utsatta, för att det
finns barn som lever under dessa omständigheter. Detta kan antas stärka komponenten begriplighet. Ett
direkt syfte med materialet Ludde är vidare att förse det utsatta barnet med både yttre och inre resurser
för att hantera sin situation. Yttre genom att barnet upptäcks och får stöd av personer i barnets närhet;
inre genom att förse barnet med exempel på hur det kan agera. Detta kan antas stärka komponenten
hanterbarhet. Att barnet ses och bekräftas, får möjlighet att delta i sociala sammanhang, samt tillägna
sig verktyg för att begripa och hantera sin situation kan vidare antas stärka komponenten
meningsfullhet.
Denna utvärdering av materialet Ludde syftar delvis till att kunna klargöra om och i vilken omfattning
dessa teoretiska kopplingar mellan materialet Ludde och KASAM hos barn verkar realiseras, så som det
uppfattas av de aktörer som har utbildats i och använt materialet Ludde. Dels genom att undersöka i
vilken utsträckning materialet Ludde alls har använts, dels genom att undersöka hur erfarenheterna av
42
att använda materialet kan kopplas till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos de barn de
mött.
I intervjuanalysen går det att läsa om en av intervjurespondenterna som berättar om att Ludde kan vara
ett verktyg för att stärka barn i sin nuvarande situation, då barn som växer upp i en familj med missbruk
kan känna sig svikna och ensamma. I relation till Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang
(KASAM) kan man tänka att Ludde stärker barns känsla av sammanhang på ett par sätt. Dels genom att
det utsatta barnet begriper sin egen situation, dels genom att andra barn omkring också förstår hur det
utsatta barnets situation kan te sig, och därmed utgör yttre resurser i form av socialt nätverk, vilket ökar
det utsatta barnets möjligheter att hantera sin situation. Föreliggande intervjuundersökning ger stöd för
att användning av materialet Ludde faktiskt stärker barns känsla av sammanhang på dessa sätt.
Undersökningsmaterialet är dock litet, och fler intervjuer med användare av Ludde vore värdefullt för
att utforska dessa kopplingar.
Bortfallet i enkäten är delvis stort på grund av avsaknaden av e-postadresser, det finns en klar
utvecklingspotential i att säkerställa kontaktvägar till de som deltar på utbildningsinsatserna för att
kunna fortsätta det viktiga utvärderingsarbetet. Implementeringen av Ludde är dock i ett tidigt stadium,
det har genomförts utbildningar under ungefär två terminer. Det kan också vara viktigt att förbereda
deltagarna på utbildningen på att de förväntas utvärdera sitt användande av materialet, detta kan också
vara viktigt då Ludde är projektfinansierat och det kan finnas en önskan hos projektfinansiärerna att
projektet utvärderas av dem som deltagit på utbildningarna. Att fortsätta utveckla materialet, kanske
stärka den teoretiska kopplingen i materialet och fortsätta utvärderingen känns som viktiga nycklar för
projektägaren att fundera över. Det är fortsatt många utsatta barn i Sverige som behöver stöd och hjälp
och kampen för att hjälpa dessa barn är inte över utan behöver fortgå.
Förslag på vidare forskning
Materialet Ludde är en spännande metod som har potential att få stor spridning och det finns flera
intressanta forskningsområden inom själva materialet. Dels att följa upp de som går utbildning både på
kort och lång sikt för att se om de använder materialet, på vilket sätt och i vilken åldersgrupp samt med
vilket mottagande. Det skulle också vara intressant att tydligare forska och arbeta med kopplingen
mellan Ludde och barns känsla av sammanhang (KASAM).
I relation till den här studien kan det vara intressant att göra en uppföljning på deltagarna i den här
studien då ett stort antal respondenter svarade att de inte hade använt materialet men planerade att göra
detta under till exempel den kommande höstterminen. Det vore intressant att följa upp om dessa
personer började använda materialet och då med vilket resultat. Det är också viktigt att utvärdera
barnens upplevelser av materialet, fungerar det och hur tas det emot av barnen? Ett förslag på
43
experimentell studie skulle kunna vara att undersöka om materialet Ludde ger en ökad känsla av
sammanhang och på så sätt blir en skyddsfaktor för barn, främst då barn som växer upp i ett hem med
missbruk (eller någon annan form av dysfunktionalitet). Ur ett etiskt perspektiv kan det finnas
tveksamheter i en sådan studie men det skulle också kunna finnas ett stort värde i att få konkreta
mätresultat på barns känsla av sammanhang och framtida mående om en vill tänka sig en långsiktig
studie där en kanske följer barn till vuxen ålder.
Andra frågeställningar kan vara om materialet bidrar till att fler barn som växer upp i familjer med
missbruk upptäcks och på sikt får stöd? Det finns också potential att jämföra resultat mellan olika
länder, både i fråga om användande och resultat av användningen.
Barn som växer upp i familjer med missbruk är ett eftersatt forskningsområde, mer forskning behövs
kring barnens egna upplevelser där barnen får stå i fokus både i ett nationellt och internationellt
perspektiv (CAN 2019). Skiljer sig barns situation på olika platser i världen? Skiljer det sig i var i
världen som barn upptäcks? Finns det fler goda exempel att sprida mellan länderna?
44
Källförteckning
Alexandersson, K., & Näsman, E., (2015) Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga: Barn,
ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b0122a193219489c8e8cab2531282b01/slutrapport-
2015-barndom-och-foraldraskap-i-missbrukets-skugga.pdf (2020-06-11)
Alexanderson, K. & Näsman, E., (2017). Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: “Alltså det
är svårt att må bra igen.” Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(5), pp.400–414.
Alexandersson, K. & Näsman, E., (2019). Upptäckt och stöd. Om barn till föräldrar med
missbruksproblem. Upplaga 1:1. Studentlitteratur: Lund
Antonovsky, A., (2005). Hälsans mysterium. Andra utgåvan. Åttonde tryckningen. Bokförlaget Natur
och Kultur, Stockholm.
Boby (u.å.) Boby https://boby.suchtschweiz.ch/ 2020-06-06
Bryman, A., (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber: Stockholm
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Red Mats Ramstedt. (2019) Hur många
barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Sammanfattning av rapport 185. ISBN 978-91-
7278-302-7 https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-185-hur-manga-barn-
vaxer-upp-med-foraldrar-som-har-alkoholproblem.pdf (2020-04-30)
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2017) Att upptäcka
barn i missbruksmiljö. En studie om grundlärares utbildning kring barn som lever i en familj med
missbruk. https://www.junis.se/wp-content/uploads/2020/04/rapportjunis.pdf (2020-06-15)
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2017)
Förskollärarstudenters utbildning kring barn i missbruksmiljö. En undersökning om blivande
förskollärares utbildning kring barn som växer upp i familjer med missbruk.
https://www.junis.se/wp-content/uploads/2019/07/rapportforskollararutbildningen.pdf (2020-06-15)
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Martina Zetterqvist. (2018) Att bemöta
barn i missbruksmiljö – en osäkerhet hos socionomstudenter. https://www.junis.se/wp-
content/uploads/2019/07/rapportsocionomutbildningen.pdf (2020-06-15)
Cuijpers, P., Steunenberg, B., & van Straten, A., (2006) When children of problem drinkers grow old:
Does the increased risk of mental disorders persist? Addictive Behaviors, 31(12), pp.2284–2291.
Elgán, T., & Leifman, H., (2010). Barn i missbruksmiljö. En studie kring policy och praktik på svenska
skolor. STADS rapportserie, rapport nr 43. http://stad.org/sites/default/files/media/STAD-rapport-
43_rev.pdf (2020-06-14)
Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, pyskisk ohälsa eller våld. Resultat och
erfarenehter från ett utvecklingsarbete.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53abc1662c974bf498c5c16715ce4010/barn-
familjer-missbruk-psykisk-ohalsa-vald-16042-webb.pdf (2020-06-14)
García-moya, I., Moreno,C., och Rivera,F., (2014)., Obtaining a Hierarchy of Contextual Factors in
45
Shaping the SOC of Male and Female Adolescents. Journal of Happiness Studies; Dordrecht Vol. 15,
Iss. 6, 1267-1287.
Gassne, J., (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund Dissertations in social work, Vol.30.
Hjern, A., Berg, L., Rostila, M. & Vinnerljung, B., (2013). Barn som anhöriga – hur går det i skolan.
Rapport 2 projektet ”Barn som anhöriga”, CHESS. Stockholm: Stockholms universitet/Karolinska
institutet. https://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskaps%C3%B6versikter/Bsa-
Rapport-2013-3_Chess2_Skolan.pdf (2020-06-06)
Hjern, A., Arat, A., & Vinnerljung, B., (2014)., Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem
eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Rapport 4 projektet ”Barn som anhöriga”,
CHESS. Stockholm: Stockholms universitet/Karolinska institutet
https://www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskaps%C3%B6versikter/BSA_Chess-
4_webbNy.pdf (2020-06-11)
Hovstadius, B,. Ericson, L., & Magnusson, L., (2015)., Barn som anhöriga – hälsoekonomisk studie av
samhällets långsiktiga kostnader. 2015:8 NKA och Linnéuniversitet.
http://www.anhoriga.se/Documents/BSA/ekonomisk_analys.pdf (2020-06-14)
Johnson, R.B., Onwuegbuzie, A.J. & Turner, L.A., (2007). Toward a definition of mixed methods
research, Journal of Mixed Methods Research, Vol. 1 No. 2, pp. 112-33.
Junis (u.å.a) Om Junis https://www.junis.se/om-junis/ (2020-06-06)
Junis (u.å.b) Vi tycker https://www.junis.se/vi-tycker// (2020-06-06)
Junis (u.å.c) Ludde https://www.junis.se/ludde// (2020-06-06)
Kroll, B., (2004). Living with an elephant: Growing up with parental substance misuse. Child & Family
Social Work, 9(2), pp.129–140.
Landberg, Å., Jernbro, C., & Jansson, S., (2018). Våld löser inget! Sammanfattning av en nationell
kartläggning om våld mot barn. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2018/01/V%C3%A5ld_l%C3%B6ser_inget.pdf
Lindgaard, H., (2005). Adult children of alcoholics - are they different? Nordisk Psykologi, 57(2),
pp.107–29.
Malmgren, L., Ljungdahl, S., & Bremberg, S., (2007). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur
hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande
insatser. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Psykisk-
Ohalsa-och-Alkoholkonsumtion.pdf (2020-06-11)
Maskrosbarn (2019). Skolkurage. ”Fråga hur vi mår, inte hur det går.” En rapport om elevers och
skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa.
https://vuxen.maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2019/10/Ladda-ner-rapporten-h%C3%A4r.pdf
(2020-06-13)
Morrison, C., & Stinson, C., (2012). An evalution of the Rory learning resource. For Alcohol Focus
46
Scotland. http://www.roryresource.org.uk/info/rory/evaluation-report/
Peleg-Oren, N. & Teichman, M., (2006). Young Children of Parents with Substance Use Disorders
(SUD): A Review of the Literature and Implications for Social Work Practice. Journal of Social Work
Practice in the Addictions, 6(1–2), pp.49–61.
Raninen, L., & Leifman, H., (2014). Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård – en
kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd. Rapport 143. Stockholm
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-143-barn-till-foraldrar-i-missbruks-och-
beroendevard.pdf (2020-06-12)
Rory (u.å.a) About Rory http://www.roryresource.org.uk/ (2020-06-06)
Rory (u.å.b) Rory resoure http://www.roryresource.org.uk/info// (2020-06-06)
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf (2020-08-07)
Sohlberg,B-M., & Sohlberg, P., (2019) Kunskapens former. Vetenskapsteori, forskningsmetod och
forskningsetik. Fjärde upplagan. Liber AB Stockholm.
SCB (2015). Statistikskolan: Mer bortfall i statistiken. Strandell, G & Westling, S. Nr 2015:131
Trost, J., & Hultåker, O., (2016). Enkätboken. Studentlitteratur AB. Lund.
Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Studentlitteratur AB. Lund.
Vinnerljung, B., Berlin, M., & Hjern, A., (2010) Kapitel 7. Skolbetyg, utbildning och risker för
ogynnsam utveckling hos barn.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf
(2020-06-11)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm Sverige.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (2020-06-17)
Wannberg, H., (2019). Det funkar! Om kommuners stöd till barn som växer upp i familjer med
missbruk. https://www.junis.se/3d-flip-book/junis-kommunrapport-2020/ (2020-06-06
47
Bilaga 1 Enkätfrågor
Enkät steg 1
48
Enkätfrågor för de som svarade ”nej” i steg 1.
49
Enkätfrågor för de som svarade ”ja” i steg 1
50
51
Bilaga 2 Intervjuguide
- När gick du utbildningen?
- I vilken åldersgrupp har du använt materialet?
- I vilket sammanhang använde du materialet?
- Hur stor var gruppen/grupperna du använde materialet i?
- Kan du beskriva hur du använde materialet?
- Hur skulle du beskriva din upplevelse av materialet?
- Skulle du använda materialet igen?
- Skulle du rekommendera kollegor/andra att utbilda sig/använda materialet?
- Vad finns det enligt dig för utvecklingspotential i materialet?
- Hur upplevde du att barnen tog emot materialet/Ludde?
