Embed Size (px)
Citation preview
1
Kvalitetsrapport Dnr: 2018:119 600
Systematiskt kvalitetsarbete
för Stensele skola
läsåret 2017/2018
Kvalitetsrapport
2
BEGREPP .......................................................................................................................................................... 4
FÖRKORTNINGAR ............................................................................................................................................. 4
1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 5
GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................................ 5
2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 5
2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 6
2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 6
2.4 MODERN TEKNIK................................................................................................................................................ 7
2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 7
2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR.......................................................................................................................... 8
3. NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................ 8
3.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ........................................................ 8
3.2 TRYGGHET OCH STUDIERO .................................................................................................................................... 9
4. KUNSKAPER ................................................................................................................................................ 10
4.1 MÅL .............................................................................................................................................................. 10
4.2 MÅLUPPFYLLELSE/BETYG ................................................................................................................................... 11
4.3 NATIONELLA PROV ........................................................................................................................................... 11
5. ANSVAR OCH INFLYTANDE ......................................................................................................................... 14
5.1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .................................................................................................................. 14
5.2 SKOLA OCH HEM .............................................................................................................................................. 15
6. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ................................................................................................................... 16
7. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN......................................................................................................................... 16
SYV-VERKSAMHETEN ............................................................................................................................................. 17
8. BEDÖMNING OCH BETYG ........................................................................................................................... 18
9. ELEVHÄLSA ................................................................................................................................................. 18
10. REKTORS ANSVAR OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP .................................................................................. 20
11. ARBETSMILJÖ ........................................................................................................................................... 22
12. KOMPETENSUTVECKLING ......................................................................................................................... 24
13. REKTORS ANSVAR .................................................................................................................................... 25
3
14. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ............................................................................................................ 25
15. SAMMANSTÄLLNING – FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ..................................................................................... 27
4
BEGREPP
Elev De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola
Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av årskurs 1 till 9.
Nationella prov Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en likvärdig och rättvis
bedömning och betygssättning. Ger underlag för en analys av i vilken
utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå på huvudmannanivå och på
nationell nivå.
Utbildning Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker mot bestämda
mål”
Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare
syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av
kunskaper och värden
Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar,
genomförande och resultat.
Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och
analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.
Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt
utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att
ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor.
Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär
att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den
ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är
relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
FÖRKORTNINGAR
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Schoolsoft Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör
elevens utveckling. Underlättar information och kontakt med föräldrarna
SALSA Analysverktyget SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala
SambandsAnalyser) är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors
betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas resultat räknas
fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal
bakgrundsfaktorer.
SIRIS Står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets-
InformationSystem.
EHT ElevHälsoTeam
5
1 INLEDNING
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det
planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.1
På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten.
I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för Storumans kommuns skolor och förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras.
Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt följande struktur:
Mål Genomförande Resultat Analys Förbättringsåtgärder
GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR
I Stensele Skola finns olika verksamheter, grundskola med förskoleklass – åk6, fritidshem samt förskola. Skolan
har upptagningsområde från Stensele med närliggande byar. Några av eleverna från byarna åker skolskjuts.
Skolan har ett mottagningskök där eleverna äter lunch, samt frukost och mellanmål för de som är inskrivna i
skolbarnomsorgen.
2.1 STYRNING OCH LEDNING
Stensele skolas verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag,
diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga
verksamheten.
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan och skolan finns en
förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är
förvaltningschefen. Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att eleverna ska nå en hög
måluppfyllelse och ansvarar för ekonomi och personal på Stensele skola.
1 Skollag 4 kap 3§
6
Rektorer, förskolechefer och förvaltningschefen i Storumans kommun, har gemensamma skolledarmöten
varannan vecka.
Personalen på skolan består av rektor, biträdande rektor, förskollärare, barnskötare, grundskollärare,
elevassistent, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Organisationen styrs av rektor men i samverkan med
berörda parter.
Varje anställd personal har vid höstterminens start har ett uppdragssamtal där respektive individs enskilda
uppdrag under året diskuteras och dokumenteras. Skolan har prioriterade målsättningar, arbetstids- och
lokalstrukturer som möjliggör samarbete i olika konstellationer, gemensamma veckovisa möten för grundskolan
respektive fritidshemmet och rektor vars målsättning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att
t.ex. lärare ska kunna utveckla och genomföra sitt huvuduppdrag, att möta eleven och främja deras utveckling
som människor och mot nya kunskaper och förmågor.
Förbättringsåtgärder.
Organisationen med rektor och biträdande rektor är ny sedan 170101. Viktigt att både rektor och biträdande
rektor samt all personal ser på ledningen som en helhet även om rektor har det yttersta ansvaret.
2.2 BARN/ELEVER
På Stenseles skola har 83 elever varit inskrivna från förskoleklass till årskurs 6 under läsåret 2017/2018. Inom
fritidsverksamheten har ca 39 elever varit inskrivna. Där har det skett några uppsägningar samt inskrivningar.
Elever med annat språk än svenska som modersmål började både i skolan och i fritidshemmet. Dessa elever har
gått i sina ordinarie klasser men de har även haft extra förstärkning under terminerna SVA och extra resurs där
de arbetat med svenska, matte och no (med fokus på svenska). De har även haft tillgång till studiehandledning
på modersmål.
Förbättringsområden:
Utveckla samarbetet mellan skola och fritids så att eleverna känner att det är en helhet.
Att alla elever visar respekt för varandra och känner sig hemma på Stensele skola.
2.3 PERSONAL
Grundskolan har utbildade lärare med lärarlegitimation. Det saknas formell kompetens i bild och musik i årskurs
4-6. I fritidshemmet är en anställd förskollärare och övriga är anställda barnskötare. Skolan leds av en rektor som
tillträdde tjänsten i januari 2017.
Skolan har ett mottagningskök med en personal (0,5), som serverar lunch.
Övrig personal på Stensele skola består av rektor, biträdande rektor, elevassistent samt specialpedagog, kurator
och skolsköterska som delas med andra skolor. Ny biträdande rektor tillsattes i februari 2018.
7
Läsåret 17/18 är 6,6 lärare anställda inom förskoleklass till åk 6. Därutöver finns två elevassistenter på halvtid.
Lågstadiesatsningen har bidragit till att annan personal förstärkt i skolan och lärarna har i högre grad kunnat
fokusera på lärande. Lågstadiesatsningen har till viss del även inneburit förstärkning i klassrum.
Förbättringsområden:
Det behövs en kommungemensam resurs för praktisk-estetiska ämnen eftersom byaskolorna inte har underlag för sådana tjänster.
På fritids behövs fler personer med adekvat utbildning.
2.4 MODERN TEKNIK
På Stensele skola är många intresserade av den digitala utvecklingen och ser möjligheter i den nya tekniken. Alla
lärare har en egen arbetsdator, det finns smartboards i klassrummen och tillgång till både datorer och Ipads för
elevernas del. Digitala läromedel används i viss utsträckning men begränsningen är att vi inte har tillräckligt med
enheter till våra elever utan de måste turas om med de datorer och Ipads vi har. Elever i behov av särskilt stöd
får använda dator eller Ipad som ett alternativt verktyg för att underlätta vid läsning och skrivning. Under läsåret
har lärarna på skolan genom modularbete från Skolverket kollegialt fortbildats i digitalisering.
Förbättringsåtgärder:
Fler plattor alternativt datorer för elevernas användning.
Förnyelse av programvara till smartboards.
2.5 LOKALER
Skolhuset är gammalt och behöver ljudsaneras. Under läsåret har trapphuset utrustats med ljudabsorberande
plattor.
Grundskolan har under året haft fem klassrum till förfogande. Det har varit brist på grupprum.
Fritidshemmet har haft för små lokaler med tanke på antalet inskrivna.
Skolsköterska, rektor och biträdande rektor har delvis använt samma rum. Ett grupprum har använts av kurator
en dag i veckan. Detta har varit nödvändigt på grund av bristen på små lokaler.
Skolan har en bra idrottshall och ett litet bibliotek med skönlitteratur och faktaböcker. Simhall nås med hjälp av
buss.
Dörrarna till idrottshallens omklädningsrum vetter mot entré och korridor vilket ger insyn vid öppnande. Ett av
omklädningsrummen har utrustats med duschdraperier.
Toaletterna på skolan som ligger i källaren är gamla och även om många åtgärder är gjorda känner sig elever
otrygga när de ska gå ner dit, vilket märkts i trygghetsvandringen som gjorts under året.
Förbättringsåtgärder:
Fler ljuddämpande plattor i skoldelen är nödvändigt. Korridor såväl som klassrum.
8
Finna fler lösningar för elevtoaletterna.
Duschdraperier till andra omklädningsrummet samt insynsskydd till båda omklädningsrummen.
2.6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Skolan har under läsåret haft en budget i balans.
3. NORMER OCH VÄRDEN2
MÅL
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar och låta dem komma till yttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr11)
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 3
”Människors olikhet ska ses som en tillgång. Oavsett kön, varifrån Du kommer, vilken sexuell läggning
Du har eller om Du är ung eller äldre ska Du ha samma möjligheter att utvecklas i våra verksamheter.
Att visa respekt och ta hänsyn till varandra i alla situationer ska vara självklart och helt naturligt” 4
Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.5
3.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Både diskrimineringslagen6 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av
deras värdighet.
Stensele skola har en upprättad likabehandlingsplan 7 som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer samt
Diskrimineringsombudsmannens råd. Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från
2Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde 3 Skollagen 1 kap 4§ 4 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 5 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 6 Diskrimineringslagen 2008:567
7 Stensele skolas likabehandlingsplan 2018 (Storumans kommuns webbplats: http://www.storuman.se/contentassets/2b471bbc950c478b98825bf7d3c85442/stensele-lbp-uppdaterad-180109.pdf)
9
kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan. Arbetet med
planen har gjorts i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
Stensele skola arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som man arbetar med i den dagliga verksamheten och som
utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge
synpunkter och nödvändiga justeringar görs utifrån uppkomna behov.
Trivselenkäter genomförs med samtliga elever, för att få en bild av hur eleverna uppfattar sin skolvardag. Det
som framkommer kan då orsaka direkta åtgärder för att ge en högre trivsel. I elevenkäterna framkommer ett
antal områden där det finns ett behov av förbättring, men även områden som har ett bättre resultat än året
innan.
Lärarnas ansvar och uppdrag innebär att hålla en god och förtroendefull relation till sina elever. Vid behov
kontaktas föräldrarna och tillsammans med vårdnadshavare arbetar pedagogen mestadels förebyggande.
Fritidshemmet jobbar utifrån värdegrundsträd som består av sex olika äpplen där alla är kopplade till det centrala
innehållet ur läroplanen för fritidshemmet. Värdegrundsäpplena är: bemötande, kamratskap, glädje, arbetsro,
trygghet, ansvar.
Vid kränkning eller diskriminerande behandling skrivs anmälan till rektor och huvudman. Här dokumenteras typ
av händelse, typ av kränkning/diskriminering, om elever och/eller vuxna varit inblandade, åtgärder som vidtagits
samt hur ärendet följs upp.
3.2 TRYGGHET OCH STUDIERO8
MÅL
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av
trygghet och studiero.9
Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.10
GENOMFÖRANDE & RESULTAT
Både under tiden i skolan och i fritidshemmen arbetar personalen med att alla elever ska vara trygga.
Situationer som ändå uppstår tas itu med direkt. Under hösten genomfördes en trygghetsvandring med alla
elever på Stensele skola. Även enskilda intervjuer om den fysiska och psykiska arbetsmiljön har genomförts
med eleverna. De saker som framkom har åtgärdats och utvärderats under läsåret, se även
8 Rubrik ur Skollagen, Kap 5 9 Skollagen 5 kap. 3 § 10 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU
10
likabehandlingsplanen. Det finns alltid personal ute på raster. Några raster i veckan har skolan även erbjudit
rastaktiviteter till exempel lekar, brännboll, utebandy och biblioteksrast (biblioteket öppet varje onsdag på
lunchrasten).
När det har uppstått händelser under året har det följts upp och arbetet har skett tillsammans med lärare,
elever och vårdnadshavare. Kurator har också varit inblandad i arbetet kring värdegrunden bland annat har det
skett insatser i grupp där fokus legat på värdegrund. Arbetet har gett resultat.
Personalen har ett positivt bemötande mot eleverna och är noga med att alla elever ska blir sedda. Olika
metoder används för att arbeta med att alla elever ska få talutrymme. Till exempel EPA (enskilt-par-alla) eller
”talkingstick” (den som har ordet håller i en ”talkingstick”).
Värdegrunden diskuteras bland personalen och även i arbetet med eleverna. Samarbete mellan klasser finns,
på skolan finns även faddersystem där äldre elever är faddrar till de yngre.
Föräldrarna fick genom Schoolsoft svara på frågan om deras barn känner sig trygga i skolan. 56,7% svarade att
det stämmer helt och hållet. 36,7 % svarade att det stämmer ganska bra. 3,3% svarade att det stämmer ganska
dåligt. 3,3% svarade att det inte stämmer alls.
De fick även ta ställning till ”Jag upplever att jag får information om mitt barns trivsel i fritidshemmet”. Där
svarade 18,2% stämmer helt och hållet. 36,4% svarade stämmer ganska bra. 45,5% svarade stämmer ganska
dåligt. 0% svarade stämmer inte alls.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Fortsätt att arbeta med att skapa arbetsro och gemensamma rutinerna för start och avslut av lektioner
I samband med veckans konferens ta upp elever ur likabehandlings- och trygghetsperspektiv.
4. KUNSKAPER
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ
och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en
grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl
i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika
former. (Lgr11)
4.1 MÅL
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
11
utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.11
”Personliga utmaningar ökar din lust att lära. Skolan ska utgå från Dina erfarenheter och förutsättningar
för att Du ska kunna nå goda resultat. Skolan ska vara lyhörd för Din nyfikenhet, initiativförmåga och
hjälpa Dig at utveckla Ditt självförtroende.”12
Utveckla metoder för formativ bedömning/formativt lärande som gynnar elevernas utveckling mot
målen13
”Att kunna skriva, läsa och räkna är grunden för ett livslångt lärande och ska genom lek grundläggas
redan i förskolan.”14
Entreprenörskap i skolan ska prioriteras och skolan ska använda sig av varierande arbetssätt som gör
att Ditt inflytande och Din möjlighet att ta ansvar för Ditt lärande blir tydligt.”15
4.2 MÅLUPPFYLLELSE/BETYG
En sammanställning av de skriftliga omdömena i åk 1-5 har gjorts med kunskapsbedömningarna otillräckliga
kunskaper, godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. De allra flesta av eleverna når målen, ett
fåtal gör det inte. Det går inte att se så stora tendenser mellan olika ämnen men störst andel elever som har
otillräckliga kunskaper återfinns mest i svenska och matematik. Därför måste det fortsatta arbetet med läs- och
skrivförståelse ske, kollegiala diskussioner kring matematik samt arbete kring nyanländas lärande.
Under läsåret har olika tester, utifrån en kommungemensam plan, gjorts inom främst svenska (H4, DLS) och
matematik (NCM). Låga resultat kan delvis ha grund i nyanlända som är relativt nya i språket. Dessa resultat
sammanställs per enhet och på kommunövergripande nivå. Inom läs- och skrivområdena visar eleverna på bra
resultat men fortfarande finns behovet av att fortsatt arbeta med läs- och skrivfrämjande insatser. I vårt arbete
på skolan tror vi att det är viktigt att även analysera de resultat som precis hamnar inom de rekommenderade
värdena i de standardiserade testen. Vi ser att elever som ligger på gränsvärden är de elever som får allt svårare
i högre årskurser.
Betygsstatistiken för årskurs 6 visar att 66% av eleverna nått målen för alla ämnen och även med god marginal i
de flesta ämnen. Då åk 6 varit en liten grupp läsåret 2017/2018 är det svårt att dra slutsatser då statistiken lätt
påverkas starkt.
4.3 NATIONELLA PROV
11 Skollagen 3 kap 3§ 12 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 13 Återfinns även i Målplan – skolledargruppen som gäller samtliga skolor i kommunen) 14 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 15 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
12
De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Proven ska ge läraren
stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan
dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen.
Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en analys
av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
I årskurs 3 ges ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 6 ges proven i
ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Resultat årskurs 3:
I stort är resultaten mycket goda. Till exempel hade 45% av eleverna 18 rätt av 18 möjliga på läsförståelse
berättande text. Alla elever utom en klarar kravnivån i samtliga delprov.
Även i matematik är resultaten under förutsättningarna goda.
Läsförståelse av berättande text samt faktatext var de delprov där inte alla elever nått kravnivån. Där var det en
elev som inte nådde kravnivån.
Åk 3 Stensele NP vt 18 totalt urvalet
andel (%) som
Ämne Delprov antal elever nått kravnivån
matematik muntlig kommunikation 11 91
matematik statistik 11 91
matematik räknesätt 11 91
matematik symmetri 11 100
matematik problemlösning 11 82
matematik skriftliga räknemetoder 11 82
matematik begrepp 11 91
svenska tala: muntlig uppgift 11 100
svenska läsa: berättande text 11 91
svenska läsa: faktatext 11 91
svenska läsa: elevens högläsning 11 100
svenska läsa: elevens textsamtal 11 100
svenska skriva: berättande text 11 100
svenska skriva: stavning och interpunktion 11 100
svenska skriva: faktatext 11 100
13
Resultat årskurs 6
Ämne Delprov Antal elever Antal (%) som nått kravnivå
Matematik Samtliga delprov 6 100
Svenska Muntligt 6 100
Svenska Läsförståelse 6 83
Svenska Skrivuppgift 6 33
Engelska Muntligt 6 83
Engelska Läs- och hörförståelse 6 100
Engelska Skriva 6 83
Resultaten i årskurs 6 är utifrån förutsättningar goda. 5 av 6 har uppnått kravnivå för en av de två skrivuppgifterna
i svenska. Personalen har tidigare genomfört gemensam fortbildning med läsning och skrivning i fokus.
ANALYS
Betyg och undervisningen analyseras av rektor och den pedagogiska personalen, det bidrar till förändringar i
upplägget för kommande arbete vid behov. Nationella prov används också som ett redskap för att se var
bristerna i undervisningen finns.
Eleverna i årskurs sex har klarat samtliga delprov i matematik på ett bra sätt. När vi analyserat resultaten av
nationella proven i svenska, engelska och matematik ser vi, utifrån elevernas olika förutsättningar, ett gott
resultat i samtliga ämnen.
Resultaten i svenska åk 3 är mycket goda. Vi ser en stor andel som fått 18 rätt av 18 möjliga i läsförståelse. I
matematik kan vi se att problemlösning och skriftliga räknemetoder varit svårast. Enskilda elever har legat
mycket högt resultatmässigt. Generellt ser vi en hög andel som nått kravnivå. De som inte nått kravnivå har i
vissa fall varit enstaka poäng ifrån.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Fortsätta arbeta med ”formativt lärande/formativ bedömning” som ett prioriterat mål på skolan.
Att diskutera och förtydliga målen i varje årskurs som även skapar en samsyn kring vilka målen är.
14
5. ANSVAR OCH INFLYTANDE
5.1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE16
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska
ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande
ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska
behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr11)
MÅL
Föräldrar och elever ska vara insatta i skolans mål och mål för lärandet. Föräldrar och elever ska också kunna
utöva relevant inflytande i skolans verksamhet.17
”Du, som barn och elev, ska hes inflytande över din utbildning. Detta innebär att Du ska hållas informerad
och delta aktivt i skolarbetet.”18
Utvecklingssamtalen samt den årliga enkäten bör ge svar på upplevelsen av inflytande.
Det formella inflytandet sker i skolans elevråd som inhämtar tankar, idéer och förändringsförslag från
klassråden.
Klass- och elevråd ser över ordningsregler och uppdaterar dem utifrån behov.
Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda
samverkansformer
GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS
Lärarna arbetar delvis fram sin undervisningsplanering med elevinflytande. Det kan se olika ut i olika ämnen,
klasser och lärare. I varje klass finns ett klassråd som träffas regelbundet, där eleverna tar upp för dem angelägna
frågor. En gång i månaden träffas elever och personal till stormöte. Där tas angelägna frågor upp som berör
elever och personal. Alla elever är med i arbetet med skolans likabehandlingsplan.
Rektor träffar elevrådet vid deras möten och kan inte rektor närvara så finns en annan vuxenrepresentant från
skolan med. Vid dessa möten tas frågor upp som kommit från klasskamrater eller tankar och idéer som elevrådets
representanter själva har. Graden av upplevt inflytande följs upp genom likabehandlingsenkäten.
Likabehandlingsplanen reviderades i januari 2018. När det gäller ordningsreglerna är det viktigt att formulera
dessa med fokus på positiva förväntningar istället för förbud i själva skrivelserna.
16 Läroplanen 2 kap, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 17 Storumans plan för systematiskt kvalitetsarbete 18 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
15
I den enkät föräldrar fyllt i fick de ta ställning till ”Jag upplever att lärarna i mitt barns skola tar hänsyn till
elevernas åsikter”. 36,7% svarade stämmer helt och hållet. 46,7% svarade stämmer ganska bra. 13,3% svarade
stämmer ganska dåligt och 0% svarade stämmer inte alls.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Regelbundna elevråd.
Skapa en aktivitets- och arbetsplan för klass- och elevråd samt stormöten.
Belysa möjligheterna till elevinflytande i vardagssituationer och speciella aktiviteter. Lyfta själva begreppet
elevinflytande och definitionen av detta begrepp.
5.2 SKOLA OCH HEM19
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr11)
MÅL
Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda
samverkansformer.20
GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS
I förskoleklass - åk 6 håller vårdnadshavare och personal kontakt via mail och telefon. Veckobrev är ett forum
där information kring verksamheten fortlöpande ges. Dokumentation för att synliggöra elevens utveckling sker
kontinuerligt och delges föräldrar. Föräldramöte och utvecklingssamtal har genomförts under läsåret. Skriftlig
information från fritidshem har delats ut av mentorerna vid utvecklingssamtalen. Nästan alla föräldrar kommer
på utvecklingssamtalen. För de som inte kan prata svenska använder vi oss av telefontolk.
I fritidshemmet ser personalen en del brister i kontakt med vårdnadshavare. Detta då en del barn går till och från
fritidshemmet själva och kommunikation via Schoolsoft inte alltid fungerar.
Skolan har en fristående föräldraförening. De gör ett stort arbete med att spola rinken. En av personalen har
varit kontaktperson med föräldraföreningen.
19 Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem 20 Storumans skolor utbildningsplan
16
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Att diskutera vidare hur vi ska arbeta med utvecklingssamtalen för att både få med skola och fritidshemmet
Utveckla användandet av Schoolsoft i såväl skola som fritidshem
6. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN21
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga
utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan
också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som
eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet. (Lgr11)
GENOMFÖRANDE
Under året har fritidshemmens dag uppmärksammats med gemensamma aktiviteter under hela
skoldagen.
De gemensamma stormötena en gång i månaden ger eleverna en upplevelse av gemenskap.
Företrädare för skola och fritids har regelbundna möten med rektor.
Kommunen har utarbetat rutiner för övergångar mellan stadier och skolor.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Kvalitativa överlämningar mellan skolor/stadier med fokus på elevernas styrkor och lärares arbetssätt ifråga om
vad som är bäst lämpat i mötet med eleven för att denna ska utvecklas så långt som möjligt.
Utveckla samverkan mellan förskoleklass och årskurs ett.
7. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN
Eleverna ska få en utbildning av högsta kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning.
Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna
fortsätter till. Detta förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr11)
MÅL
21 LGR11 – punkt 2.5
17
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden förväntas att särskilt prioritera fördjupat samarbete med näringsliv,
föreningsliv och övriga.22
Att få inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv. (Lgr 11
GENOMFÖRANDE
Åk 5 och 6 har under vårterminen besökt föreningen LURF och fått inblick i dess verksamhet. De har även varit
på prao på en arbetsplats under en dag
SYV-VERKSAMHETEN
GENOMFÖRANDE
Stensele skola har ingen syv men däremot del i kommunens syv-plan. I dessa lägre årskurser görs olika aktiviteter
vilka syftar till att eleverna ska påbörja sin utveckling av intresse för olika yrken samt till viss del dokumentera sin
egen utveckling.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Att kopplingen till kommunens syv-plan blir tydligare.
22 Strategisk plan 2014 – 2020, Storumans kommun (antagen av KF, 2013-02-26)
18
8. BEDÖMNING OCH BETYG
Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive
ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.(Lgr11)
MÅL
Att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation
till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
Att hålla den pedagogiska diskussionen om formativ bedömning levande och i ökande grad använda
formativ bedömning.
9. ELEVHÄLSA
MÅL
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas.
Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärmiljöer som främjar elevernas
förutsättningar för en positiv kunskapsutveckling.
Likabehandlingsplanen ska vara väl känd och användas som ett led i att eleverna ska må bra och trivas på
vår skola
Fysisk aktivitet i olika former ska vara givna inslag varje dag och eleverna ska vistas ute på rasterna för att
främja hälsa och för att påverka förmågan till inlärning positivt.
Fungerande elevhälsoteam
GENOMFÖRANDE
Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-, grupp och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Skolans lokala elevhälsoteam har träffats varannan vecka under läsåret. I teamet ingår rektor, kurator,
skolsköterska och specialpedagog. Specialpedagogen (som har rektorsdelegation på uppgiften) ansvarar för att
en kartläggning görs för att beskriva hur lärandemiljön och skolsituationen ser ut för elever i behov av särskilt
stöd. Specialpedagogen ansvarar för de utredningsinsatser och kontakter som skolan bedömer som nödvändiga
för att göra en allsidig kartläggning. Om det visar sig att eleven har behov av extra anpassningar inom ramen för
den ordinarie undervisningen så ska detta dokumenteras. Om elever trots de extra anpassningarna inte når
målen behövs insatser utanför ramen för den ordinarie undervisningen ska särskilt stöd ges och ett
åtgärdsprogram upprättas.
Exempel på anpassningar som gjorts är anpassning av lärmiljön i klassrummen genom bildstöd, placering av
möbler för att skapa lugn och avskildhet samt det viktigaste av allt: lärarens bemötande av eleverna. Det kan
19
handla om rätten att ta paus, anpassade läromedel, extra tydliga instruktioner och stöd för att sätta igång
arbetet. Kurator har arbetat i vissa klasser med gruppstärkande övningar för att motverka kränkningar och för
att förebygga psykisk ohälsa.
Särskilt stöd har getts bl. a genom regelbundna specialpedagogiska insatser under en längre tid, enskild
undervisning under vissa lektioner och genom att ha en resursperson i klassrummet.
Elevhälsoteamet tillsammans med all personal på Stensele skola har eleven i fokus, vi arbetar hela tiden för att
eleverna ska må bra och lyckas med samarbetet. Vi arbetar också i nära samarbete med vårdnadshavarna för att
eleverna ska nå målen. Sammantaget har vi ett elevhälsoarbete i nära samarbete mellan elevhälsoteamet och
personalen där vi arbetar lösningsfokuserat och det finns en stor vilja att hjälpas åt för elevernas bästa. Vid behov
tar vi hjälp av den centrala elevhälsan, av BUP och av SPSM med flera.
ANALYS
En väl fungerande elevhälsa är en förutsättning för att eleverna utvecklas, lär, trivs och mår bra i skolan.
Elevhälsoteamet arbetar med handledning och direkt med elever med pedagogiska, hälsofrämjande och sociala
insatser.
Möten är strukturerade och effektiva och arbetssättet är lösningsfokuserat i nära samarbete med eleven och
hemmen. Elevärenden följs upp.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Skapa rutiner för hur och när extra anpassningar och åtgärdsprogram ska dokumenteras samt tydliggöra
detta för all personal.
Fortsatt samarbete med SPSM för att förbättra lärmiljön i alla klassrum.
Ge utrymme för pedagogiska diskussioner på våra arbetsplatsträffar och på våra konferenser. Gärna med
exempel från vardagen där vi kan hjälpas åt att hitta nya former för bemötande och arbetssätt.
Tydligt pedagogiskt ledarskap bland alla som arbetar på skola och fritids.
Kartlägg vilka former av stödåtgärder som sätts in och följ upp effekterna av dessa.
Utveckla systematisk närvarokontroll
20
10. REKTORS ANSVAR23 OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP24
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för
att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp
och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. […] (Lgr11)
MÅL
Tydligt pedagogiskt ledarskap.
Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.25
SYFTE/DEFINITION
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska också
särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Om rektors ansvar står det i läroplanen,26 ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan
har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och
kunskapskraven.”
Enligt Lgr 11 är den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar förutsättningar
för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver vidare att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och
att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal
och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.27
Skolinspektionens definition är att ”pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva
aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans
resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. det betyder att rektor måste ha
kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt
skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”
I Storumans plan för det systematiska kvalitetsarbetet, uttrycks att man vill stärka rektors/förskolechefs
pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål. För att åtgärda detta vill man att diskussioner
kontinuerligt ska föras om vad pedagogiskt ledarskap är.
GENOMFÖRANDE
23 Lgr11 24 Storumans plan för det systematiska arbetet 25 Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU 26 Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar 27 Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag/Varje skolas utveckling).
21
I början av ett nytt läsår genomför rektor kortare s.k. uppdragssamtal med lärarna. Meningen med samtalen är
att uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som förväntas av honom/henne och för att
de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete.
Minst en gång per år genomför rektor s.k. Resultat- och utvecklingssamtal med lärarna. Samtalet utgår från en
kommungemensam mall med samtalspunkterna Kunskap om uppdraget, Värdegrund, Pedagogroll,
Barns/elevers/studerandes inflytande, Arbetslagsarbete, Enhetsansvar, Samverkan med hem och
Kompetensutveckling.
Under läsåret gör rektor minst ett planerat klassrumsbesök till respektive lärare rektor bl.a. tittar på
lektionsstrukturen, bemötandet till elever, grad av elevaktiv lektionstid etc. Rektor utgår från Skolinspektionens
observationsschema för klassrumsbesök. Detta dokumenteras och i så snar anslutning till lektionen som möjligt
så har rektor och medarbetaren ett kortare samtal om lektionen rektor besökte och läraren får i uppdrag att
fundera över om de skulle vilja gjort något annorlunda. Detta skickas in per mail till rektor och är ytterligare
utgångspunkt för diskussion då man genomför det årliga medarbetarsamtalet strax efter.
För varje lärare och annan personal i skolan upprättas sedan en utvecklingsplan där respektive lärares
utvecklingsbehov dokumenteras. I planen framgår också hur och när dessa mål ska följas upp av rektor.
Utöver dessa planerade lektionsbesök så gör rektor även spontanbesök där rektor ibland tittar på inledningen av
lektionen, ibland avslutningen. Fokus kan också ligga på bemötande i klassrummet och tydlighet och struktur i
undervisningen. Rektor samtalar också med elever både på lektioner och på raster om hur de upplever
undervisningen i skolan.
Rektors observationer i klassrummen och samtalen med elever ger rektor möjlighet att göra riktade
utvecklingsinsatser mot hela personalen eller mot enskilda medarbetare. Att lyfta avidentifierade scenarior till
samtal i personalgruppen och skapa pedagogiska diskussioner hör också till arbetet med att utveckla lärares
undervisning. Om rektor upptäcker att resultaten för en enskild elevgrupp eller ämne avviker så lyfter rektor
detta till diskussion med berörda och gör även själv flera besök i klassrummet för att kunna stötta lärandet hos
eleverna på olika sätt.
ANALYS
Rektor har startat det pedagogiska arbetet på skolan på olika sätt och är drivandet av utvecklingsfrågor.
Rektor möjliggör pedagogisk utveckling på skolan genom att schemalägga mötestider där pedagogiska frågor
diskuteras.
Rektors ansvarsområde är att leda det systematiska kvalitetsarbetet på enheten och att se till att enheten har en
för läsåret aktuell kvalitetsredovisning. Rektor upprättar en kvalitetsredovisning för skolans verksamhet varje år.
I kommunen finns en utbildningsstrateg vars uppdrag handlar om att vara stöttning till övriga rektorer (utifrån
deras specifika behov) för att möjliggöra ett stärkt pedagogiskt ledarskap på deras respektive enheter.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Driva förändringsarbetet under kommande läsår
Utveckla arbetet i den nya skolledarorganisationen med förvaltningschef, skolledare och utbildningsstrateg.
22
Förbättra strukturen för rektors arbete på skolan, tex arbetsrum, delegationer mm.
11. ARBETSMILJÖ
MÅL
”Den psykiska och fysiska arbetsmiljön påverkar alla som vistas i skolan. Relationer är en faktor som har
stor påverkan på arbetsmiljön. Engagemang från föräldrar och vårdnadshavare har stor betydelse för
Din utveckling och Ditt lärande. Skolan och förskolan ska därför aktivt arbeta för att utveckla
förtroendefulla relationer med sin omgivning”.28
”Arbetsmiljön ska erbjuda möjligheter att utvecklas, möjligheter för reflektion och återhämtning. Ett
systematiskt arbete ska pågå för att säkerställa att den psykiska och fysiska arbetsmiljön gynnar ett
aktivt och välmående lärande.”29
MEDARBETARENKÄT
Medarbetarenkäten 2018 är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den mäter
medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information,
uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap, utvecklingssamtal, lön och hälsa. Rektor är ansvarig för
genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.
Medarbetarenkäten har under läsåret genomförts under vårterminen
Generellt ligger Stenseles svar på en samma nivå som genomsnittet i kommunen. Resultatet visar att det vi
behöver arbeta vidare med på Stensele skola är resultat- och utvecklingssamtal samt lön, ledarskap och hälsa. Vi
kommer jobba vidare med dessa frågor i fokus. Bland annat kommer struktur och innehåll för konferenser att
förtydligas.
28 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun 29 Utbildningsplan 2016-2018, Storumans kommun
23
6+5 4+3 2+1 bortf
all
Sse Låg-
mellanstad
ium
Sum
Mål och uppdrag 76,5% 21,2% 0,8
%
1,5% 5 5 4,7
Kompetens och
utveckling
78,3% 20% 1,7
%
0% 5 5 4,8
Information 83,3% 16,7% 0% 0% 5,2 5,1 5
Medarbetarskap 78,8% 16,7% 3,8
%
0,8% 5,1 5,1 5,1
Arbetsgemenskap 94,4% 2,8% 2,8
%
0% 5,3 5,3 5,1
Ledarskap 54,5% 28% 6,8
%
10,6
%
4,6 4,6 4,7
Resultat- och
utvecklings-samtal
samt lön
54,8% 32,1% 10,
7%
2,4% 4,2 4,3 4,3
Hälsa 52,8% 44,4% 2,8
%
0% 4,6 4,6 4,7
24
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Fortsätta arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbetet
12. KOMPETENSUTVECKLING
På enheten har vi flera prioriterade mål och all gemensam fortbildning riktar sig mot dessa mål.
25
Vid varje läsårsstart görs en fortbildningsplan med varje anställd där man tar med både kommunens/enhetens
mål i beaktning men även individens önskemål.
Kompetensutvecklingen möjliggörs genom att planera för respektive anställds fortbildning innan läsåret börjar,
och planen sammanställs i varje anställds fortbildningsplan.
Personalen har haft stort utbyte av det kollegiala lärandet på enheten och detta arbetas kontinuerligt under
gemensamma konferenser. Det kan vara att diskutera bedömningar, ingå i testgrupper för nationella prov,
samplanering kring undervisningens innehåll etc.
Utifrån behov som finns på enheten idag och utifrån kommande behov så får lärare genomföra t.ex. lärarlyftet
eller andra kurser som anses som givande. Detta sker i en dialog med rektor och under året har alla lärare
fortbildat sig inom digitalisering.
Sammantaget sker dels en riktad kompetensutveckling, styrd av rektor, utifrån enhetens prioriterade mål och
dels en kompetensutveckling som baseras på personalens egna önskemål och intressen.
13. REKTORS ANSVAR
Varje lärare har ett uppdragssamtal i början av höstterminen där respektive individs enskilda uppdrag under året
diskuteras och dokumenteras. Skolan har gemensamma prioriterade målsättningar, arbetstids- och
lokalstrukturer som möjliggör samarbete i hela kollegiet och över ämnesgränserna, gemensamma veckovisa
möten och en rektor vars målsättning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att t.ex. lärare ska
kunna utveckla och genomföra sitt huvuduppdrag, att möta eleven och främja deras utveckling som människor
och mot nya kunskaper och förmågor.
14. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Enligt skollagen (kap 4) ska huvudmannen och varje fritidshem- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt
följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och
utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska
kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 30(skollag kap4§3 Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp,
analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt
i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell
forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med
26
nedanstående modell:
GENOMFÖRANDE
Utifrån förra verksamhetsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan. Under året följs den
lokala utvecklingsplanen upp i samband med avdelningsplaneringar, APT och resultat- och utvecklingssamtal. Vid
verksamhetsårets slut görs en utvärdering av utvecklingsplanen där framgångsfaktorer och fortsatta
utvecklingsområden identifieras. Kan dessa knytas till forskning och beprövad erfarenhet används de som
underlag för fortsatt planering.
ANALYS
Avdelningarnas utvecklingsplaner skiljer sig åt i både innehåll och omfång. För att kunna jämföra och reflektera
tillsammans kan vissa gemensamma områden behöva identifieras. Arbetslagen har valt olika sätt för sitt
systematiska kvalitetsarbete, men upplever att de hittat metoder som går att vidareutveckla. Vid utvärderingen
visar arbetslagen i vilken omfattning de kan referera till forskning och beprövad erfarenhet. Här visar
avdelningarna olika kompetenser. Detta måste utvecklas. Det är inte självklart att kunna referera till en forskare.
Från fjolårets kvalitetsredovisning har utvecklingsområdena lyft ut på särskilt dokument. Detta har förtydligat
vilka förbättringar som ska jobbas med. Vi har även gjort kartläggningar på verksamhetens organisationsnivå och
gruppnivå. Där det funnits behov har vi även kartlagt det enskilda barnet.
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Hitta former för kontinuerligt gemensamt systematiskt kvalitetsarbete
27
Öka samarbetet skola – fritidshem
Skapa mötesstrukturer
15. SAMMANSTÄLLNING – FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG
Utveckla samarbetet mellan skola och fritids så att eleverna känner att det är en helhet.
Att alla elever visar respekt för varandra och känner sig hemma på Stensele skola.
Det behövs en kommungemensam resurs för praktisk-estetiska ämnen eftersom byaskolorna inte har underlag
för sådana tjänster.
På fritids behövs fler personer med adekvat utbildning.
Fler plattor alternativt datorer för elevernas användning.
Förnyelse av programvara till smartboards.
Fler ljuddämpande plattor i skoldelen är nödvändigt. Korridor såväl som klassrum.
Finna fler lösningar för elevtoaletterna.
Duschdraperier till andra omklädningsrummet samt insynsskydd till båda omklädningsrummen.
Fortsätt att arbeta med att skapa arbetsro och gemensamma rutinerna för start och avslut av lektioner
I samband med veckans konferens ta upp elever ur likabehandlings- och trygghetsperspektiv.
Fortsätta arbeta med ”formativt lärande/formativ bedömning” som ett prioriterat mål på skolan.
Att diskutera och förtydliga målen i varje årskurs som även skapar en samsyn kring vilka målen är.
Regelbundna elevråd.
Skapa en aktivitets- och arbetsplan för klass- och elevråd samt stormöten.
Belysa möjligheterna till elevinflytande i vardagssituationer och speciella aktiviteter. Lyfta själva begreppet
elevinflytande och definitionen av detta begrepp.
Att diskutera vidare hur vi ska arbeta med utvecklingssamtalen för att både få med skola och fritidshemmet
Utveckla användandet av Schoolsoft i såväl skola som fritidshem
Kvalitativa överlämningar mellan skolor/stadier med fokus på elevernas styrkor och lärares arbetssätt ifråga om
vad som är bäst lämpat i mötet med eleven för att denna ska utvecklas så långt som möjligt.
Utveckla samverkan mellan förskoleklass och årskurs ett.
Att kopplingen till kommunens syv-plan blir tydligare.
Skapa rutiner för hur och när extra anpassningar och åtgärdsprogram ska dokumenteras samt tydliggöra detta
för all personal.
Fortsatt samarbete med SPSM för att förbättra lärmiljön i alla klassrum.
Ge utrymme för pedagogiska diskussioner på våra arbetsplatsträffar och på våra konferenser. Gärna med
exempel från vardagen där vi kan hjälpas åt att hitta nya former för bemötande och arbetssätt.
28
Tydligt pedagogiskt ledarskap bland alla som arbetar på skola och fritids.
Kartlägg vilka former av stödåtgärder som sätts in och följ upp effekterna av dessa.
Utveckla systematisk närvarokontroll
Driva förändringsarbetet under kommande läsår
Utveckla arbetet i den nya skolledarorganisationen med förvaltningschef, skolledare och utbildningsstrateg.
Förbättra strukturen för rektors arbete på skolan, tex arbetsrum, delegationer mm.
Fortsätta arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbetet
Hitta former för kontinuerligt gemensamt systematiskt kvalitetsarbete
Öka samarbetet skola – fritidshem
Skapa mötesstrukturer
Denna kvalitetsrapport för Stensele skola, läsåret 2017/2018 är sammanställd av biträdande rektor Emilie
Kristiansson
/Emilie Kristiansson(den 20 juni 2018)
E-post: [email protected]
Telefon: 072-4533630
