1

ÄÄgande och mediemakt + gande och mediemakt + Offentlighet och sekretessOffentlighet och sekretess

17 nov 200817 nov 2008LittLitt: : Hadenius m.fl. kap 7Hadenius m.fl. kap 7Justitiedepartementet: Offentlighet och Justitiedepartementet: Offentlighet och sekretess hos det Allmsekretess hos det Allmäännanna

Dagens upplDagens uppläägggg

� Ägande och mediemakt

Vem äger massmedierna? Spelar det någon roll vem som äger medierna? Hur har ägandet förändrats?

� Offentlighet och sekretess

Ägarkoncentration = allt färre aktörer äger allt mer inom en bransch

2

VarfVarföör r äägarkoncentration?garkoncentration?

a) Vi har fått globala tekniska nätverk som möjliggör att innehåll kan masspridas över världen (digitalisering)

b) Det har skett en ekonomisk globalisering som gör attgränserna för handel öppnats upp (ex handel med rättigheter och format till tv-serier, ligamatcher och galor)

c) Den politiska avregleringen under 1980- och 1990-talen har öppnat marknaden för privata aktörer (de statliga monopolen slopades)

FrFråån koncerner till konglomeratn koncerner till konglomerat

� 1960-1970-t: Internationella koncerner, ”tidningskungar” (ex Springer i Tyskland)

� 1980-2000-t: Globala konglomerat, ”mediemoguler”

De fem stDe fem stöörsta (2007)rsta (2007)

1. Time Warner (AOL Time Warner) – USAEx: CNN, Sports Illustrated, Netscape, Warner Bros etc

2. News Corporation (Rupert Murdoch) – AUSEx: Fox News, Fox Filmstudio, BskyB, The Sun - äger 70% av tidningarna i Australien, 1/3 av tidningarna i England

3. Walt Disney Company – USAEx: ABC, Disney Channel, Buena Vista, Disney world etc

4. Viacom – USAEx: Paramount Pictures, Dreamworks, MTV, Nickelodeon etc

5. NBC Universal – FRA/CANEx: Radio, tv, film etc

3

TTäänkvnkväärdheterrdheter

� De tio största mediekonglomeraten i världen

styr nästan all media.

� Av de 20 största mediekonglomeraten är 7 amerikanska, 10 europeiska, 2 japanska och 1 australiensiskt – jämn fördelning?!

Hur Hur öökar kar äägandet?gandet?

� Företag kan utöka sitt ägande på tre sätt:

1. Horisontell expansion

2. Vertikal expansion

3. Diagonal expansion

1. Horisontell expansion1. Horisontell expansion

� Innebär att en ägare expanderar inom en och samma bransch (ex genom sammanslagningar eller uppköp)

4

2. Vertikal expansion2. Vertikal expansion

� Innebär att en ägare skaffar kontroll över hela eller flera led i distributionskedjan

Produktionsbolag (man har en produkt att erbjuda,ex Top Model)

Mediekanal (man har en kanal att ”visa” sin produkti, ex TV3)

Satellit/Nät (man äger tekniken för att distribuera produkten, ex Tele2

3. Diagonal expansion3. Diagonal expansion

� Innebär att en ägare kontrollerar medier inom flera olika branscher = konglomerat

TV4 > Mix Megapol > DN > Månpocket

Vad vinner man pVad vinner man påå expansionen?expansionen?

� Synergieffekt:

samordningsfördel som kan uppnås mellan olika företag eller verksamhetsgrenar avseendeinköp, tillverkning, marknadsföring m.m. genom bättre utnyttjande av t.ex. kompetens, kapital eller arbetstid. Förväntade synergieffekter är vanliga motiv för förvärv av andra företag elleromstrukturering. (Källa: NE)

5

Exempel pExempel påå synergieffektersynergieffekter

� Utnyttjande av gemensam kompetens, teknik, distribution, lokaler etc

� Samma innehåll i flera mediekanaler

� Korsvis marknadsföring

� Oberoende av utomstående

� Ökad mak

Det svenska ägandetPrivata• Bonnierkoncernen• Stenbeckssfären• Tidningskoncerner, Ex Ander, Hjörne

Staten• SVT• SR• UR

BonnierkoncernenBonnierkoncernen

� Bonnier Books: Månadens bok,Bonnierförlagen, ljudböcker,barnböcker, läromedel m.m.

� Bonnier Magazines: Bonniertidskrifter, Privata affärer Förlag, TaraFörlag, Resumé, Dagens medicin, Vi ivilla etc.

� Bonnier Entertainment: SF Bio,Svensk Filmindustri, Bonnier Radio,Mix Megapol, Home entertainmentetc.

� Bonnier Newspapers: DN, Expressen,Sydsvenska dagbladet, TT etc.

� Bonnier Business press/info: Dagensindustri etc.

6

StenbStenbääckssfckssfäären (MTG)ren (MTG)

� TV: TV3, TV6, TV8, ZTV, TV1000, Viasat etc

� Radio: RixFM, NRJ, Lugna Favoriter, Star FM, Power Hit Radio etc

� Tidningar: Metro

� Övrig verksamhet: Tele2, cdon.com, Playahead, Sonet Film, Strix produktionsbolag,

TidningsfamiljerTidningsfamiljer

� Ander (NWT-koncernen)Nya Wermlands TidningenArvika NyheterFilipstads Tidning, Hjo TidningKarlskoga TidningKristinehamnspostenMariestads TidningenSLA AllehandaSäffle-TidningenEnköpingspostenm. fl.

� Hjörne (Stampen-koncernen)Liberala TidningarVLTMKT MediaRix FMMediebolaget Halland ABBuhuslänningen Intressenter ABSN Intressenter ABOrtstidningar i Väst ABStampen Mediapartner

De stora ägarna i svenskmassmedia – en översikt

Dagspress� Bonnier: DN, DI, Expressen etc.� Stampen (Hjörne): GP, Bohuslänningen, Hallandsposten etc.

� Schibstedt (Norskt): Aftonbladet, SvD etc.

� Tidigt stor ägarkoncentration

� Mediepolitiska åtgärder: presstöd, skattelättnader

7

De stora ägarna i svenskmassmedia – en översikt

Television� Staten: SVT, UR,� Kunskapskanalen, Barnkanalen� Bonnier: TV4� Stenbeckssfären: Viasat� Broadcasting� SBS Broadcasting: Kanal 5

� Kort historia med privat ägande

� Stor koncentration inom kabel och satellit

� Public service som motvikt

De stora ägarna i svenskmassmedia – en översikt

Radio� Staten: Sveriges Radio� Stenbeckssfären: MTG Radio, bl. a. Lugna Favoriter, Radio

Rix etc.� SBS Broadcasting: Mix Megapol,� Radio City, Vinyl 107 etc.� Bonniers: Bonnier Radio (samarbete med SBS), regionala

kanaler etc.

� Kort historia med privat ägande� Stor ägarkoncentration� Public service som motvikt

Nordiska Nordiska äägare i Sverigegare i Sverige

� Schibsted: Aftonbladet, SvD, Sandrews bio, Metronome Film & tv, blocket.se, hitta.se, bytbil.com

� Egmont: Nordisk Film, Egmont tidskrifter (serie- och ungdomstidningar, populärpress)

� Sanoma: Tidningar, tidskrifter, TV, m.m.

8

Mot Mot öökad kad äägarkoncentrationgarkoncentration

Globalt

� 1996: Införandet av Telecommunication Act i USA –fritt fram för konglomeraten!

� 2000: Samgående mellan Time Warner och America Online (AOL) – fungerade som klartecken för andra att växa

� 2003: Myndigheten FCC, Federal Communications Commission, beslutar att införa ännu friare ägarregler för USA:s mediekarteller

I Sverige/Norden

� 2005: Stora tidningsägarna Stampen, VLT, och Mittmedia köper mer: Centertidningar AB

� 2007: Bonniers blir i praktiken ensamägare till TV4 och finländska MTV-koncernen.

� 2007: Tidningskoncernen Stampen blir störst i Sverige pådagstidningar

Konsekvenser?Konsekvenser?

Pessimistisk syn

� Ökad likriktning eller hotad mångfald när 10 medieföretag kontrollerar allt.

� Några få mäktiga har all makt (ekonomiskt, politiskt, kognitivt, värdemässigt etc).

� Stor risk för kulturimperialism när västvärlden dominerar världens medier.

Optimistisk syn� Ju större företag, desto fler

synergieffekter, ju fler synergieffekter, desto mer kapital, ju mer kapital, desto mer vågar man investera i nya projekt, ju fler investeringar, desto större mångfald i utbudet

Regleringar av Regleringar av äägandet gandet -- SverigeSverige

� 1970-t: Bonniers köper Svensk Filmindustri = startskott för debatten

� 1980-t: Debatten klingar av trots ökad koncentration� 1994: Bonniers köper Sydsvenska Dagbladet (första köpet

utanför Stockholm) = debatten blossar upp igen� 1994: ”Rådet för mångfald inom massmedierna”� 1997: Bonniers köper in sig i TV4 + GT + Mix Megapol� 1999: Mediekoncentrationsutredningen lägger fram förslag om

konkurrensprövning i domstol� 2001: Utredningen läggs på is� 2003: Förlag från LO om lagstiftning mot ägarkoncentration� 2007: Frågan aktualiseras på nytt (Bonnier, Stampen)� 2007: Ännu ingen lagstiftning kring ägande koncentration –

avgörs från fall till fall

9

Statliga regleringarStatliga regleringar

� Exempel på åtgärder för att värna mångfald i

ägande och utbud i Sverige:

� Presstödet

� Public Service: SVT, SR och UR

Offentlighet och sekretessOffentlighet och sekretess

� Tryckfrihetslagen 1766 garanterade frihet från censur.

� Offentlighetsprincipen = offentlighet för handlingar inom myndigheter och ämbetsverk

10

OffentlighetsprincipenOffentlighetsprincipen

� Verktyg för journalister och för allmänheten i kontakt med myndigheter

� Ger fri insyn i verksamheten

� Offentlighetsprincipen är graderad. Myndigheter med stor makt att inskränka människors liv= stor insyn

Vilka omfattas?Vilka omfattas?

�� Omfattas:Omfattas:

Myndigheter, dvs. de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen.

Beslutande församlingar

riksdagen, landstingenoch kommunfullmäktige

� Omfattas inte:

Bolag, stiftelser och föreningar omfattas inte av offentlighetsprincipen om staten eller kommunen äger mindre än 50 procent.

OFFENTLIGHETSPRINCIPENI FEM PUNKTER

1. Allmänna handlingars offentlighet: Vem som helst får i princip läsa alla myndigheters handlingar

2. Personer i statlig och kommunal tjänst får berätta vad de vet för utomstående

3. De som arbetar inom stat och kommun får berätta om hemliga uppgifter för massmedia utan att straffas för det

4. Offentlighet vid domstolsförhandlingar: Allmänhet och massmedia har rätt att närvara vid rättegångar

5. Offentlighet i beslutande församlingar

11

REGLERAD I GRUNDLAGEN

Offentlighetsprincipen är reglerad i grundlagen genom:

� Regeringsformen

� Tryckfrihetsförordningen

� Yttrandefrihetsgrundlagen

Alla myndigheter är skyldiga att känna till,följa och respektera den!

VARFÖR FINNS DEN?

� Kontroll

� Information

� Förtroendeskapande

� Underlag för debatt

12

ALLMÄNNA HANDLINGARSOFFENTLIGHET

”Med allmän handling (1) förstås

framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sättuppfattas endast med tekniska hjälpmedel.

Handling är allmän om den förvaras (2) hos

myndighet och (…) är att anse som

inkommen (3) till eller upprättad (4) hos

myndigheten.

1 Handling1 Handling

� Kan vara dokument, foto, karta, bandinspelning, teckningar, röntgenbilder osv

2. F2. Föörvaradrvarad

� Handlingen finns hos myndigheten eller ngn

som tillhör myndigheten

� Pappershandling?

� Datorlagrade uppgifter?

13

3. Inkommen3. Inkommen

� När handlingen anlänt till myndigheten via

post, bud, mejl, el dyl och kommit ”behörig

befattningshavare tillhanda”

� All post till myndighet ska diareföras

4. Uppr4. Uppräättadttad

� Handlingen blir allmän när den fått sin slutligautformning.

� Man skiljer på arbetsmaterial och färdigt material.� I huvudsak blir handlingar upprättade på tre

� sätt:

a) Handlingen expedieras

b) När myndigheten är klar med ärendet som handlingen hör till

c) Undertecknas

Diarier = nyckel till handlingarDiarier = nyckel till handlingar

� Alla myndigheter har någon form av register över sina handlingar.

� Diarium, aktuariekontor el dyl.

� Där ska handlingarna ges en identitet.

14

Offentlig eller hemligOffentlig eller hemlig

� Myndigheten är skyldig att lämna ut handlingen om det inte finns skäl att hålla den hemlig

� Sekretesslagen definierar grunderna

� Utgångspunkt: så lite sekretess som möjligt

SkSkääl att hemligstl att hemligstäämplampla

1. Rikets säkerhet2. Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och

valutapolitik3. Myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll

eller annan tillsyn4. Intresset för att förebygga och beivra brott5. Det allmännas ekonomiska intresse6. Skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden7.Intresset att bevara djur- eller växtarter

TillgTillgåång till allmng till allmään handling?n handling?

� Förtursärende

� Anonymitet

� Gratis- endast kopiekostnader

15

StStööd i fyra lagrumd i fyra lagrum

1. Sekretesslagen

”Myndighet ska på begäran av enskild lämna

uppgift ur allmän handling som förvaras hos

myndighet i den mån hinder inte möter på

grund av bestämmelse om sekretess eller av

hänsyn till arbetets behöriga gång…”

StStööd i fyra lagrumd i fyra lagrum

2. Servicecirkuläret

Myndigheten ska med största möjlig

skyndsamhet gå allmänheten till mötes.

3. Allmänna verksstadgan

Understryker att myndigheten ska hjälpa

enskilda

StStööd i fyra lagrumd i fyra lagrum

4. Tryckfrihetsförordningen

Offentliga allmänna handlingar ska lämnas ut

genast eller så snart det är möjligt om det inte

finns betydande hinder

Myndigheten ska svara för de tekniska arrangemang som krävs

16

Hemliga uppgifterHemliga uppgifter

� Blandad handling - en del av handlingenskyddas av sekretess

� TF 2:12

”Kan handlingen ej tillhandahållas utan att

sådan del som icke får lämnas ut röjes, skall

den i övriga delar göras tillgänglig för

sökanden i avskrift eller kopia”

HEMLIGA HANDLINGAR, forts

� Avidentifiering

� Fullmakt

MeddelarfrihetMeddelarfrihet

� Regleras i TF

Alla medborgare har rätt att uttala sig i

eller för massmedier

� Anställda inom stat, kommun och

landsting får läcka hemliga uppgifter utan

att arbetsgivaren får efterforska vem som

läckt.

� Det heter meddelarfrihet intemeddelarskyldighet

� Myndigheter är dock förbjudna att lägga munkavle - får ej säga att bara chefen får uttala sig.

17

MeddelarfrihetMeddelarfrihet

� Undantag:

1. Brott mot rikets säkerhet, spioneri,

landsförräderi

2. Sjukhussekretessen

3. Tjänstemän får inte lämna ut hemlig

handling men får berätta vad som står i

den!

MeddelarskyddMeddelarskydd

� Meddelarskydd= rätten till anonymitet

� Journalister har tystnadsplikt.

Får ej röja en källa som begärt anonymitet

http://www.forvaltningskunskap.nu/offentlighetsprincipen/rattfel.swf