› digitalAssets › 1479 › 1479621... Göteborgs universitet - Ledningens genomgång 13 …hållbar utveckling (B Robertsson o M Sandberg föredragande) hållits där alla lärare

Fastställt av/datum: dekanus/120213 Dokumentnr: 4.6 Minnesanteckningar Ledningens genomgång Miljöhandboken på Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Handläggare: Mats Sandberg/120224 Antal sidor 22/3 st bilagor: Dnr: M2012/16 Publicerad:120322

1(22)

Ledningens genomgång 13 februari 2012 med resultat och analys av

miljömålsutfall för 2011

Medverkande: Ann Lindholm, Olle Larkö, Maria Bodin, Mats Sandberg

Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm

a) Kort rapport av MS om avvikelser från internrevision okt 2011 (bil 1a, 1b). Mats Sandberg kontaktar Ylva Berggren (LAK)ang. revisorernas rekommendationer att

akademin bör göra en översyn över giftiga kemikalier i hela verksamheten.

b) Avvikelse/tillbud/synpunkter föredras (bil 2) c) Laglista är framtagen och signerad av miljösamordnare

(http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/Miljolag/). Sahlgrenska akademin följer

relevant lagstiftning (bil 3).

d) Kort rapport om Återrapportering för 2011 till GU (bil 4)

Ledningen eftersöker mål med rapporteringsindikatorer som har systemstöd.

e) Hållbar utveckling på akademin – nytt diskussionsunderlag om innebörden (bil 5).

Mats Sandberg avvaktar publiceringen av Rio + 20, ett nytt dokument från FN med

rekommendationer vad gäller arbetet med Hållbar utveckling

Information, förslag, klagomål från externa intressenter, inklusive studenter Önskemål om kompostering har återigen framförts från studenter och viss personal

Beslut: Avd för miljömedicin har varit pilot-avd och sorteringen har i stort fungerat väl.

Akademikansliet blir nästa avd, Maria Bodin tar fram ett förslag och samordnar med

kanslichefen. Vidare utbyggnad av källsortering av matavfall på Medicinareberget sker

på frivillig basis och undersökt bl.a. via miljörådet.

En biosäkerhetskommittee bör inrättas vid GU

Beslut: Mats Sandberg tar kontakt med Annhild Larsson om det beslutats något inom GU.

En köttfri dag på Medicinarebergets restauranter har föreslagits.

Beslut: Drivs via GU centralt (Maria Bodin undersöker om det finns något sådant förslag)

Miljöstudentgruppen på akademin- Sahlgrenska Academy Students for Sustainability

(SASS) – vill ordna aktiviteter i Medicinarelängan, t.ex. klädbytardag.

Beslut: OK, men SASS bör kontakta SAKS om att samarbeta i den typen av projekt

Förslag att ”Hållbarhetsdagen för GUs studenter 2013” hålls på Medicinareberget

Beslut: Drivs tillsammans med SAKS och Likabehandlingskommittéen. Maria Bodin tar

kontakt.

Nya versionen av E-Nytt ger sämre överblick och därmed genomslag vad gäller

annonsering

Beslut: Avvakta, om det kommer in fler likande synpunkter så tas frågan upp på nytt med

kanslichefen.

Skall akademin tydligare lansera möjligheten att utnyttja universitets bilpool.

http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/Miljolag/


2(22)

Beslut: Maria Bodin gör ett förslag med ett förenklat bokningssystem vid användandet av

bilpoolsbil.

Halvårsuppföljning av Sahlgrenska akademins handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2011-2015

Område forskning

Mål Sahlgrenska akademin ska öka forskningen inom hållbar utveckling. Aktivitet

Bilda ett vetenskapligt forum för forskning inom hållbar utveckling och hälsa

Definiera hållbar utveckling inom forskning

Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under 2011-

2015

Huvudindikator/Rapporteringsindikator: Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling. Antal personer som bedriver forskning inom hållbar utveckling. Resursperson: ? Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ett diskussionsunderlag om hur akademin skall definiera hållbar utveckling inom forskningen har tagits fram (bil 5). M Sandberg har försökt inventera forskningen men avbrutit då det saknas gränsdragningsverktyg för att avgöra vilken forskning som hör till hållbar utveckling och vilken som inte gör det. Diskussioner pågår inom GU och på Karolinska institutet vad gäller sådan gränsdragning. Vi avvaktar resultatet av denna diskussion.

Område utbildning (grund- och forskarutbildning)

Mål Sahlgrenska akademin ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grund- och forskarutbildning. Aktivitet

Introduktion i hållbar utveckling och miljöledningssystem för alla nya

studenter/doktorander

Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som

lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform

Öka samverkan mellan utbildningsprogrammen gällande miljömärkning

Inventera och rapportera examensarbeten inom hållbar utveckling

Utreda möjligheten att poängsätta (högskolepoäng) innehållet hållbar utveckling inom

kurser och program

Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal kurser, program och examensarbeten inom hållbar utveckling. Resursperson: Utses av RUGA Ansvarig: RUGA


3(22)

Resultat och analys för 2011: Barbro Robertsson har deltagit aktivt både internt på GU och nationellt för att utveckla Sahlgrenska akademins arbete med hållbar utveckling i grundutbildningen. Arbetsgruppen för integrering av HU på Sahlgrenska akademin träffas regelbundet och arbetet går framåt inom alla utbildningsprogram (rapport för 2011 kommer snart att ersätta den för 2010 på hemsidan). Under hösten 2011 har 1 utbildningstillfälle inom hållbar utveckling (B Robertsson o M Sandberg föredragande) hållits där alla lärare vid akademin var inbjudna. För närvarande saknas sammankallande för arbetsgruppen då B Robertsson gick i pension i jan 2012.

Område samverkan med omgivande samhälle

Mål Sahlgrenska akademin ska stärka samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Aktivitet

Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU)

och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter

Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan

Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal gemensamma möten/aktiviteter. Resursperson: Maria Bodin, Gunilla Aronsson, miljösamordnare på SU Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har nystartat med nytillsatt miljöstrateg vid SU, Johanna Knape, som var inbjuden till miljörådet i juni 2011 och som kommer att bjudas in regelbundet. Hemsidan genomgår en upprensning och uppdatering och skall bättre samordnas med miljöenhetens hemsida.

Vad gäller samverkan via TV, radio och liknande medier har ingen systematisk genomgång gjorts eftersom vi saknar verktyg för at avgöra vad som är forskning inom hållbar utveckling och vad som inte är det. Vi har dock bett Joakim Larsson, vars forskning inom t.ex. antibiotikaresistens och läkemedel i naturen hamnar inom hållbar uteveckling, att ta fram en lista på de samverkansaktiviteter han haft under 2011. Listan omfattar 64 olika samverkansaktiviter under 2011 (mycket imponerande).

Område studentmedverkan

Mål Sahlgrenska akademin ska öka antalet aktiviteter och samverkande projekt inom hållbar utveckling för och med studenterna. Aktivitet

Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling

Verka för en plattform (t.ex. hemsida) för studenter

Öka samarbetet med studentkåren SASK

Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ

Uppmuntra studentkåren att jobba med hållbarhetsprojekt


4(22)

Öka samarbetet med Miljöbron genom examensarbete, projektarbete

Uppmuntra studenter att bli hållbarhetsambassadörer

Anordna en workshop/föreläsningsserie för studenter i hållbar utveckling

Huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. Rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. Resursperson: Maria Bodin Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: En miljögrupp vid akademin (både studenter från grundutbildningen och forskarutbildningen) bildades under våren 2011. Gruppen kallar sig SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability) och har haft ett flertal möten under hösten 2011. En filmkväll har bl.a. planerats (se även punkter under ”Information, förslag, klagomål från externa intressenter, inklusive studenter”ovan).

Område kompetensutveckling

Mål Sahlgrenska akademin ska öka kompetensutvecklingen inom området hållbar utveckling för personal. Aktivitet

Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal

Verka för att kompetensutveckling inom hållbar utveckling finns med i checklistan vid

medarbetarsamtal

Årligen arrangera ett studiebesök för miljörepresentanter

Informera nyanställda genom t.ex. e-postutskick på svenska och engelska

Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda

Uppmana anställda att fylla i GU:s klimatavtal

Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. Resursperson: Miljörådet Ansvarig: Mats Sandberg, respektive personalansvarig chef på varje institution Resultat och analys för 2011: Studiebesöket för miljörerepresentanter var den 18 maj på Ekocentrum. Halvdagsutbildning för personal inom nanoteknikens och dess ev skadliga effekter på hälsa genomfördes 2 nov 2011 genom att akademins personal bjöds in till Nano Connects utbildningseftermiddag på Ekocentrum.

Område klimatpåverkan

Mål resor Sahlgrenska akademin ska minska totala utsläppen av fossilt koldioxid med 20 % till 2015 jämfört med 2008 (se GU:s klimatavtal). Aktivitet resor

Stimulera till minskad bilkörning: samarbeta med Trafikkontoret och reaktualisera

resultaten från tidigare reseenkät

Sprida och implementera GU:s nya mötes- och resepolicy bland personal

Informera och utbilda personal i e-möten


5(22)

2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten

Verka för cykellåningsmöjligheter

Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter

Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och data-konferenser per årsarbetskraft och helårsstudent. Resursperson: Info-avd på S, IT-service på SA Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Tre cykelservice-tillfällen arrangerades under 2011; 2 för studenter (april och sept 2011) och en för anställda (sept 2011). Deltagande i cykelutmaningen sponsras ekonomiskt av akademin. Utsläppen av fossilt koldioxid för 2011 är inte kända 9 feb 2012. Vad gäller e-möten och datakonferenser saknas rapporteringsrutiner. Mål energi Sahlgrenska akademin ska minska energianvändningen med 10 % per kvadratmeter till 2015 i förhållande till förbrukningen 2008. Aktivitet energi

Övergå till att använda energi från endast förnybara energikällor

Driva energispararkampanjer

Öka samarbetet med fastighetsägarna

Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning

Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kWh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kWh). Årlig energiförbrukning i kWh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Åtgärder och energiförbrukning vid Experimentell Biomedicin visar på en reducerad energiåtgång med 28 % vilket i pengar motsvarar ca 2,4 Mkr jämfört med 2010.

Område resursförbrukning

Mål inköp och upphandling Sahlgrenska akademin ska öka andelen inköp (mätt i ekonomiskt värde) och upphandlingar där det ställs sociala/etiska och miljömässiga krav. Aktivitet

Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna

Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor

Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper

Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa skall utarbeta en förteckning över kontorsvaror som är lämpliga ur miljömässig, etisk, praktisk och ekonomisk synvinkel.


6(22)

Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Resursperson: Barbro Robertsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Inga akademi-gemensamma projekt utfördes under 2011. Drivs ev. med olika intensitet på institutionerna. Kommer att uppdateras i samband med att institutionerna skall skicka in sina miljömålsanalyser i mars men tveksamt om det är möjligt att få fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Mål avfall och källsortering Sahlgrenska akademin ska minska totala mängden avfall som går till förbränning med 10 % till 2015 i förhållande till 2009. Aktivitet

Utreda möjligheten att sortera komposterbart material

Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Resursperson: Göran Lyckemark, Carola Filander Ansvarig: Mats Sandberg Återrapportering senast: 2015-11-30 Resultat och analys för 2011: Avd för miljömedicin har med gott resultat varit pilot-avd vad gäller sortering av matavfall.

Område farliga kemikalier

Mål Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet

Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin

Delta i GU:s substitutionsgrupp

Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin

Uppmana och informera om utbildningar i KLARA

Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen i PRIO-databasen. Antal substitutioner per institution. Resursperson: Joakim S Larsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Miljöenheten har en representant i en nationell grupp för substitution av farliga kemikalier och i en substitutions-grupp på GU i denna fråga. Gruppen arbetar för att sammanställa en lista med fungerande substitutioner som SA kommer att lägga på hemsidan och sprida. Akademin har en representant i GUs substitutionsgrupp (Rose-Marie Sjöberg). Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs


7(22)

regi. Rita Grandér är akademins nya representant för KLARA-systemet. Flera substitutioner från akademins institutioner är rapporterade till den årliga återrapporteringen till GU.

Område miljörisker

Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet

Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden 2011-2015.

Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ingen miljöriskanalys genomfördes under 2011. En miljöriskanalys bör genomföras 2012.

Eventuella behov av ändringar i miljömål och handlingsplan samt övriga dokument

inom miljöledningssystemet.

1. Område forskning

Mål Sahlgrenska akademin ska öka forskningen inom hållbar utveckling. Aktivitet Definiera hållbar utveckling inom forskning

Beslut: Mats Sandberg avvaktar rapporten från FN, Rio + 20, och uppdaterar

skrivelsen/diskussionsunderlaget utifrån denna rapport. Diskussionsunderlaget

föredras/diskuteras i miljörådet, med ledningen och bör därefter föredras och diskuteras i

relevanta delar med dekanus rådsorganisation.

2. Område utbildning (grund- och forskarutbildning)

Mål Sahlgrenska akademin ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grund- och forskarutbildning. Beslut: Aktiviteterna (se sid 2-3) kopplade till detta miljömål samt resursperson(er) skall

diskuteras i relevanta delar med dekanus rådsorganisation.

3. Handlingsplanen som helhet


8(22)

Beslut: De specifika aktiviteterna som till miljömålen i handlingsplanen skall kopplas till

person som driver frågan.

Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar

Ett IT-baserat utbildningsmaterial i miljö och hållbar utveckling eftersöktes sept 2011.

Är det påbörjat/avslutat?

Önskemål om kompostering har återigen framförts från studenter och viss personal sept

2011. Pilot-avd (miljömedicin) dec 2011har utfallit väl.

Akademi-kansliet kommer att införa sortering av matavfall under 2012

Önskemål sept 2011om att ett av konferensrummen i Academicum inreds (med tydliga

instruktioner) för digitala möten (inkl en stor skärm). Beslut: Anna Lindholm skriver

underlag för ett uppdrag till Göran Lyckemark om att undersöka förutsättningar och

möjliga alternativ.

Då Academicum-lokalerna är strängt uppbokade för möten bedömdes det inte lämpligt att

boka upp ett rum för e-möten.

På dekanus initiativ skickades ett brev till miljöchefen E Omrcen om att GU bör ha en

samsyn på begreppet Hållbar utveckling.

Något svar har inte kommit men miljöenheten har tagit upp frågan och kommer att

återkomma.

Ledningens visioner och planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre.

I stort anser ledningen att systemet fungerar bra. Man eftersöker mera samarbete med

studenter via kåren.

Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande

arbetet.

Äskade medel bedöms täcka kostnaderna för 2012

Övriga frågor

Nästa ledningens genomgång Aug/sept 2012


9(22)

Bilaga 5 Ledningens genomgång 13 feb 2012

Hållbar utveckling i verksamheten

Med denna skrivelse vill vi försöka reda ut hur Sahlgrenska akademin berörs av hållbar utveckling. Detta mot bakgrund av att hållbar utveckling skall integreras i akademins forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle.

Bakgrund

Högskolelagen föreskriver att högskolorna i Sverige skall främja en hållbar utveckling:

Kap 1, 5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och

kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och

rättvisa.


10(22)

”Definitionen” i högskolelagen härrör från Bruntlandkommisionens rapport ”Vår gemensamma

framtid” 1987 och har ett tydligt anslag av långsiktighet (...kommande generationer…) och är inte

begränsad geografiskt utan har både lokal och global anknytning. Bruntlandkommisionens

rapport tillsammans med andra FN-initiativ såsom Rio-mötet 1992 med Agenda 21 och

konventionerna rörande biodiversitet och klimat samt Johannesburg-mötet 2002 om hållbar

utveckling, slår alla fast att en hållbar utveckling som syftar till att tillgodose nuvarande och

framtida generationers utveckling, kräver en helhetssyn - både lokalt och globalt - där hänsyn (i

t.ex. politiska beslut) tas till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter/dimensioner. Detta är

väl sammanfattat i den rapport från mötet i Göteborg år 2004, som ligger till grund för ändringen i

högskolelagen 20061-3

.

Sahlgrenska akademins och andra högskolors huvuduppgifter där hållbar utveckling har relevans, är utbildning, forskning och samverkan med samhället.

OBS! Den direkta påverkan som akademins verksamhet har på aspekter av hållbar utveckling, t.ex. energiutnyttjande, klimatpåverkan, kemikaliehantering respektive olika positiva bidrag till människors hälsa och välbefinnande, behandlas inom miljöledningssystemets handlingsplan för 2011-20154.

Utbildning Vad gäller utbildning pågår sedan 2006 ett integreringsarbete av hållbar utveckling (uppdrag från

GU) inom akademins samtliga program (sammankallande Barbro Robertsson). I Göteborgs

universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling4 framgår att universitetet har som mål

att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors

uppdrag att bryta ner detta övergripande mål till delmål anpassade till den egen specifika

verksamheten. För bakgrund och nulägesrapport se

(http://www.sahlgrenska.gu.se/digitalAssets/1332/1332898_ruga_2010.pdf).

Forskning I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

4 framgår att universitetet

har som mål att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (valet av forskningsområde i

Sverige är i princip fri till sin natur men kan ”styras” med ekonomiska medel och riktade

tjänstetillsättningar). Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta ner det

övergripande målet till relevanta mål för sin egen verksamhet. Vilken typ av forskning inom

akademin främjar då en hållbar utveckling, så som den definieras enligt högskolelagen? Frågan är

nyligen aktualiserad eftersom GU och akademin i sina miljöledningssystem skall rapportera

indikatorer för forskning inom hållbar utveckling3,5

. En central del i hållbarhetsbegreppet i

Bruntlandrapporten 1987, Agenda 21 från Rio-konferensen 1992 och mötet i Johannesburg om

hållbar utveckling 2002 är en helhetssyn där hänsyn tas till alla dimensioner med ett lokalt och

globalt perspektiv. Detta poängteras även i den rapport från Göteborgs-mötet 2004 som ligger till

grund för ändringen i högskolelagen 20061-3

. Att rapportera hållbar utveckling utan en sådan

helhetssyn är starkt kritiserat med argumentet att man då riskerar att skapa en ”business as usual”

attityd6.

http://www.sahlgrenska.gu.se/digitalAssets/1332/1332898_ruga_2010.pdf


11(22)

På mötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling fick folkhälso-begreppet genomslag och

främjande av folkhälsa för utsatta grupper lokalt och globalt (särskilt kvinnor och barn) är

exempel på forskning som ingår som en del i Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling7.

En god hälsa är en central aspekt av den sociala dimensionen (social välfärd) i begreppet hållbar

utveckling8. Undermålig hälsa skapar och vidmakthåller fattigdom varför Milleniemålet att

halvera fattigdom till 2015 har stor betydelse för global hälsa.

Här följer ett förslag på sammanställning på forskning inom hälsoområdet med frågeställningar inom hållbar utveckling (i enlighet med högskolelagen). Listan är delvis baserad på de sjukdomar som togs upp som stora hot mot en global hållbar utveckling på Johannesburg-mötet om hållbar utveckling 2002.

Epidemiologisk forskning där bakgrunden till sjukdomar/sjukdomsutbredning som är kopplade till

ekonomiska (t.ex. fattigdom9) och ekologiska (t.ex. klimatförändringar, kemikalier) faktorer

utreds.

HIV/AIDS, tuberkulos, infektions- och parasit-sjukdomar fr.a. hos barn och yngre, näringsbrist och

tobak-relaterad sjukdom.

Antibiotika-resistens ( anses av WHO som det största framtida hälsohotet).

Ohälsa kopplad till framtida klimatförändringar8-10; malaria, vissa vektorburna sjukdomar, kolera

o andra diarré-sjukdomar, värmeslag hos äldre, undernäring pga minskade skördar (torka)

Miljömedicin och hälsoeffekter av buller, kemikalier, luftföroreningar och ökad UV-strålning på

grund av uttunnat ozonlager.

Läkemedels påverkan på miljö.

Utsatta gruppers möjlighet till vård, flickors/kvinnors rätt till samma vård som män, att begränsa

barn- och mödradödlighet.

Diabetes (80 % av alla fall av diabetes är invånare i låglöneländer).

Förebyggande hälsovård som syftar till att minska risken för att insjukna i ”vanliga” sjukdomar,

missbruk och mental ohälsa.

Även forskning som minskar förbrukning av ändliga resurser inom vården kan innefattas i

begreppet.

Samverkan med omgivande samhälle Spridning av kunskapen om akademins forskning inom begreppet hållbar utveckling till andra

aktörer i samhället (media, politiker, skolor, industrier etc) görs idag fr.a. via forskarnas egna

initiativ. Frågan om akademin bör inrätta ett specifikt forum (som man gjort på Karolinska

Institutet12

) för att samla forskare inom hållbar utveckling och ev. anordna ”öppna dagar”,

föreläsningar etc inom området hållbar utveckling och hälsa för omgivande samhälle, kommer att

diskuteras.

Fortsatt dialog


12(22)

Vi välkomnar synpunkter på denna text/tolkning och kommer halvårsvis i samband med

ledningens genomgång av miljöledningssystemet för dekanus att redovisa synpunkter och

förbättringsförslag som kommer in till [email protected].

Referenser: 1. ”Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom,

klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar.” ur

- Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144.

2. ”Begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättningar och stöd.” ur


3. ”Högskoleverket menar att många lärosäten arbetar ambitiöst med jämställdhet och mångfaldsfrågor. Dock har inget lärosäte ännu samlat sitt arbete med jämställdhet, social och etnisk mångfald, internationalisering, miljöfrågor och intern demokrati enligt det helhetstänkande som hållbar utveckling kräver.” ur


4. Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling,

http://www.mls.adm.gu.se/

http://www.mls.adm.gu.se/digitalAssets/1321/1321743_handlingsplan_miljo_faststalld10

1101.pdf

5. ”Högskoleverkets verksamhet inbegriper alla frågor som omfattas av högskolelagen. Utskottet

utgår ifrån att de uppgifter som regleras i Högskoleverkets instruktion vad gäller utvärdering,

tillsyn och uppföljning även kommer att inbegripa lärosätenas arbete med hållbar utveckling.” ur

– Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU3 Ny värld - ny högskola,

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GT01UbU3

6. Moneva JM et al “GRI and the camouflaging of corporate unsustainability” Accounting Forum

30(2006) 121-137

7. ”Strategiska utmaningar – en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (skr

2005/06:126))”

8. Ur:Globalisering och hållbar utveckling Pellmer K och Wramner B ”Grundläggande hälsovetenskap”,

Lieber 2007

9. Vetenskapsrådet: Forskning vi stödjer – Infektion och global hälsa

http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4.689e

bdf7116f301a88580007061.html

10. Costello A et al “Managing the health effects of climate change” The Lancet 373(2009)1693-

11. United Nations Division for Sustainable Development-WSSD Plan of

Implementation...http://www.un.org/esa/sustdev/documents/WSSD_POI_PD/English/POI

Chapter6.htm

https://webmail.gu.se/owa/redir.aspx?C=f583976f702f4011889c6faf6e514db7&URL=http%3a%2f%2fwww.regeringen.se%2fsb%2fd%2f108%2fa%2f34144



http://www.mls.adm.gu.se/

https://webmail.gu.se/owa/redir.aspx?C=f583976f702f4011889c6faf6e514db7&URL=http%3a%2f%2fwww.riksdagen.se%2fWebbnav%2findex.aspx%3fnid%3d3322%26dok_id%3dGT01UbU3

http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4.689ebdf7116f301a88580007061.html

http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4.689ebdf7116f301a88580007061.html


13(22)

12. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36972&a=110269&l=sv

13.

Bilaga 2 Ledningens genomgång 13 feb 2012

Avvikelsehantering inom Sahlgrenska akademin


14(22)

Kategori Nummer Fritext Insänt av Inkom

datum

Kommentar Åtgärdat/s

läckt

datum

7 7.1.9 Dokumenten i SA:s

miljöhandbok borde,

förutom

dokumenthuvudet på

förstasidan, ha

dokumentnummer och

sidan/sidantal på övriga

sidor

Kjell

Karlsson

090512 Marianne

åtgärdar detta i

aktuella

dokument samt

går igenom

gamla dokument

när tid finns.

100112

3 3.2.9 Varför finns det inga

cykeltak utanför

nybyggda LNC?

Mats

Sandberg

090512 090616: Ska vara

på G nu, har

varit problem att

hitta tak till

befintliga ställ

100126: Tak är

beställt, avvaktar

tjälen i marken.

100817: Taken

är på plats

100817

3 3.3.9 Det händer ingenting

med cykeltaken på

Hälsovetarbacken trots

att Mats har gett

klartecken till detta för

ca 1 år sedan

Barbro

Robertsson

090518 Mats kontaktar

Göran igen.

090616: Barbro

och Carola ska

kontakta

varandra ang

placering mm.

100223: Tak är

beställt, avvaktar

tjälen i marken.

100817: Taken

är på plats

100817

4 4.4.9 Ismaskinen på XX har

ingen lucka och drar

således mycket mer

energi än nödvändigt.

Rita Grandér 090616 090818:

Temporärt

åtgärdat efter

sommaren

genom att tjocka

plastremsor har

090818

Kategorier:

1- Forskning och utbildning

2- Samverkan

3- Resor och transporter

4- Energi

5- Avfall och källsortering

6- Kemikalier och

laboratorier

7- Miljöledningsdokument

8- Övrigt

Avvikelsenummer:

1a siffran = kategori

2a siffran = Vilken avvikelse i

ordningen det är på årsbasis

3e siffran = Sista siffran i

årtalet

Färgkoder:

Rött = ej åtgärdat

Gult = Påbörjat, ej släckt

Grönt = Åtgärdat och/eller

släckt


15(22)

satts för

öppningen.

Förslag: Rita

mäter

temperaturen

utanför

ismaskinen för

att se hur mycket

kyla den läcker.

4 4.5.9 Aulan, labbet på plan 2

och dietistköket i

källaren saknar

rörelsedetektorer trots

att huset är nybyggt

och detektorer finns på

kontoren.

Henriette

Philipsson

090818 Miljörådet

sammanställer

alla avvikelser

angående energi

och skickar dem

till Akademiska

hus.

Skickat till Ak

hus 23 mars

Skickat till

Stellan olson

100818.

Hej Marianne

Ursäkta att vi

dröjt med svaret

Jag har kollat

med killarna på

Berget och de

skall ha ett möte

om detta den 19

okt för att se vad

som är möjligt

och lönsamt.

Därefter

kontaktar jag dig

igen med

resultatet.

Hälsn Stellan

101011

4 4.6.9 De stora dörrarna in till

”glasburen” på LNC

borde vara låsta

vintertid eftersom de

släpper ut mkt värme

när de öppnas.

Henriette

Philipsson

090818 Se ovan. 101011

4 4.7.9 De avlånga lamporna

som hänger nära

fönstren utanför Arvid

Carlsson är alltid tända

oavsett väder eller ljus

utomhus.

Miljörådet 090818 Se ovan. 101011

7 7.8.9 Den engelska

versionen av ”Regler

för miljöanpassad

kemikaliehantering” är

inte senaste versionen

Magnus

Gustafsson

091005 Marianne

uppdaterar

hemsidan med

rätt version och

fixar länken.

091009


16(22)

+ att en av länkarna

inte fungerar till ovan

nämnda dokument

http://www.sahlgrenska

.gu.se/internt/miljo/ke

mikalier/lab_kemikalie

r/

8 8.9.9 Onödigt att trycka

arbetsmiljöbarometern

som en tjock bok.

Miljöbelastande med

framställning och de

flesta skickas nog till

återvinning.

Eva

Jennische

091030 Vi tar med detta

till ledningens

genomgång i

januari. Samt

vidarebefordrar

avvikelsen till

Miljöenheten.

091102

5 5.1.10 Det behövs behållare

för pappersåtervinning

i den nya tysta

läsesalen på

Medicinargatan 5A,

samt den nya

datorsalen invid

(2158). Detta borde

rimma väl med

Göteborgs universitets

miljöstandard och det

finns gott om plats för

utplacering av dessa

behållare.

Leonard

Schmith

Ordf. MFG

100119 Marianne skickar

vidare frågan till

Mats som kan ta

upp det i

källsorteringsgru

ppen.

100126: Göran

meddelar att kärl

är beställda.

101012: Jag har

idag kontrollerat

att det finns kärl

i båda lokalerna

vån 1 datasalen

och tysta salen

vån 2. Jag har

beställt ett

kompletterande

kontorspappersk

ärl till på varje

våning som kan

stå i andra änden

av salarna. Bernt

är informerad.

Carola

101012

8 8.2.10 Revisionsplanen bör

läggas upp på

hemsidan.

Marianne 100225 100310

7 7.3.10 Minnesanteckningarna

från miljöråden 2009

finns ej på hemsidan.

Marianne 100225 100310

8 8.4.10 Hej! Läkare för Miljön

har en ny hemsida

www.lakareformiljon.s

e. Bra om du ändrar på

http://www.sahlgrenska

.gu.se/internt/miljo/lan

kar/ .

ingrid.ecker

man@lakare

formiljon.se

100302 100310

5 5.5.10 Avfallsguiderna för

akademin är inte

uppdaterade med de

nya riktlinjerna om att

Marianne 100311 100817: Alla

miljösamordnare

ska identifiera

och uppdatera

http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/kemikalier/lab_kemikalier/




mailto:[email protected]




17(22)

slänga mjukplast med

hårdplasten.

källsorterings-

guiderna för

”sina” hus.

5 5.6.10 Mail från student i

Medicinarelängan ang

att

källsorteringsfraktioner

har slängts i brännbart

av lokalvårdarna.

ceciliaadolfs

son84@hot

mail.com

100312 Mats har svarat.

Bett studenten

prata med

Beatriz om när

och var det

inträffade.

100315

3 3.7.10 Varför har det inte hänt

något med

åtgärdsförslagen efter

resvaneundersökningen

2007?

Ulla.Ohlson

@neuro.gu.s

e

100323 Mats har svarat

Ulla.

100323

5 5.8.10 Akademin har

fortfarande inte nya

skyltar för fraktionen

Plastförpackningar

trots att det var ca 1,5

år sedan den infördes.

Miljörådet 100316 Carola har kollat

upp nya dekaler

100817: Vi

avvaktar ny

avfalls-

entreprenör som

kommer 1 okt.

5 5.9.10 Avfallsstatistiken för

2009 måste vara

felaktig. EBM och

Medg. 1G har minskat

från 187 200 kg till 79

000 kg för

hushållsliknande

brännbart avfall mellan

08 och 09.

Marianne 100219 Tidigare års

siffror är

överskattade då

avfallets vikt i

förhållande till

volymen har

överskattats.

Detta gäller

kretsloppskontor

et/Renova och

hushållsliknande

brännbart avfall

100413

3 3.10.10 Trafiksituationen för

gång- och

cykeltrafikanter runt

Medicinareberget/SU/

Odontologen är inte

bra.

Magnus

Gustafsson

091208 Miljörådet har

skickat in brev

till

Trafikkontoret

med kopia till

Higab, SU och

Akademiska hus.

100330:

Trafikkontoret

har svarat.

100609:

Trafikkontorets

svar + följebrev

har skickats till

Akhus, Higab o

SU. Svar

inkommer från

Akhus o Higab.

100817:

Miljörådet ska

göra

100413








18(22)

prioriteringslista

och utreda vem

som är

väghållare för

olika områden.

4 4.11.10 Energistatistik från v

43-44 visas fortfarande

på TV-skärmarna i

Medicinarelängan.

Mats 100412 Marianne

kontaktar Claes

kvist på Ak Hus

8 8.12.10 Söker kontaktperson

till ”energicykeln” som

stod i

Medicinarelängan

hösten 09.

Birgitta

Odén

100519 Marianne

skickas

kontaktuppgifter

100519

4 4.13.10 Fönsterbyte i

Medicinarelängan. Hur

påverkar det

energiförbrukningen

framöver?

Miljörådet 100511 Något att

utvärdera vid

årssamman-

ställningen av

energi-

förbrukningen

10/11

8 8.1.10 Canon skrivare,

inställningar för att

kunna använda

returpapper.

Miljörådet,

Barbro

Robertsson

101026 Prata med

Torbjörn Trejer

påUB

Frågan

sköts av

Karin A

fr.o.m.

2012

8 8.1.10 Belysning i

korridor/trapphus och

allmänna utrymmen på

miljömedicin SA är

alltid tända

Annette

Sverkar,

mirep

Miljömedici

n

101206 Prata med Göran

Lyckemark

Mats S

kontaktar

Göran L

6 6.1.10 Möjlig läcka från

dragskåp

till ett skrivrum via

ventilationssystemet

Bengt

Gustavsson

Physiologi

101216 Prata med Göran

Lyckemark

8 8.1.11 Sedan 2007 har, enligt

SA’s handlingsplan,

institutionen för

vårdvetenskap och

hälsa haft uppdraget att

driva ett pilotprojekt

”för att minska

pappersåtgång och öka

andelen av miljömärkta

kontorsvaror” med

årlig återrapportering.

Någon sådan rapport

har ännu inte lämnats i

januari 2011.

Barbro

Robertsson

110301 ? Karin A

sköter

frågan

fr.o.m.

2012

5 5.10.11 Felsorterat avfall på

Hälsovetarbacken i

lärosal 7244 och

grupprum 7232 blandat

i brännbart och ÅV-

papper. Caféets och

Kårens miljöstationer

blandat i samtliga

Maritha

Svensson

110328 Skyltar

har satts

upp i

lärosalarn

a.


19(22)

fraktioner.

Info till studenterna

behövs

1 1.1.1 Sahlgrenska akademin

har sedan årsskiftet

2011 fått ett labkök i

sina lokaler. I köket

blir det mycket sopor

som är lämpad för

kompostfraktionen.

Studenterna som är

aktiva källsorterare

saknar

kompostfraktionen och

för att kunna motivera

studenterna till

källsortering vill vi

komplettera med denna

fraktion eller ha en

mycket hållbar och

skriftlig förklaring till

studenterna

Henriette

Philipson

Miljösamord

nare för inst

Medicin

110623 Ett

pilotförsö

k med

sortering

av

matavfall

utfördes

på

miljömedi

cin dec

2011 med

gott

resultat.

Frågan tas

upp igen

på

ledningen

s

genomgån

g i feb.

6 6.1.1 Får man hälla ut TBS-

T working solution, (1

L ph 7.45, 100 ml 10X

TBS-T, 900 ml vatten

mix) i vasken?

Anna-Lena

Leverin,

fysiologen,

Medicinareg

atan 11

anna-

lena.leverin

@neuro.gu.s

e

111019 Skickar frågan

vidare till

Fredrik Björcke,

Seka

miljöteknik.

Ja, efter

kontalkt

med

GRYYAB

. (Mats S)

5 5.11.2 Det finns inga bra

skyltar från HA-

recycling. Detta skulle

naturligtvis varit med i

upphandlingen.

Kjell

Karlsson,

EBM

120109 Maria Bodin

arbetar med att ta

fram nya GU

gemensamma

skyltar.

5 5.12.2 Andelen rätt sorterat

avfall på EBM

minskat. Kommentarer

från lokalvården.

Kjell

Karlsson,

EBM

120109 Påbörjad,

problemet

med i

handlings

planen.

8 8.1.2 Institutionen för

Vårdvetenskap och

hälsa har svårt att få

fram uppgifter från

Canon om vilket

återvunnet papper som

kan användas i Canons

skrivare/kopiatorer

Barbro

Robertsson,

Institutionen

för

Vårdvetensk

ap och hälsa

120110 Barbro

återkommer.

Karin A

fortsätter

med

Canon-

frågan.

8 8.1.2 Dyrare med

returpapper/miljömärkt

än vitt ej svanenmärkt.

GU-shopen (2011): Återvunnet/returpapper

: 0,068 kr/st (2500

Gunilla

Aronsson,

IO

120117 Skickar frågan

vidare till Jenny

Friman,

Miljöenheten

(inköp och

upphandling)

Gunilla A

har kollat

med GU-

shopen

och VG-

regionen.


20(22)

st/170;-)

Vitt miljömärkt: ca

0,074kr/st (GU-shopen

var lite osäker på

priset) (2500st/ca 185:-

Vitt, ej svanenmärkt:

0,064kr/st

(2500st/160:-)

VG-regionen: Vitt miljömärkt: 0,05

kr/st (2500st/125:-)

Maria B

skickar

frågan

vidare till

Jenny

Friman

6 6.1.2 Jag har en del

riskavfall som jag inte

riktigt vet vad jag ska

göra med.

Det är jod, heptan och

arseniktrioxid.

Joden är 0,3% jod i

vattenlösning. Har 3

liter ståendes

Heptan är 7% löst i

10% ättiksyra och

resten vatten. 7 liter

Arseniktrioxid är 0,6%

i en blandning av

vatten, svavelsyra och

natriumklorid. 10 liter

Det är väl inget av

detta som jag kan hälla

ut i vasken, eller hur?

elisabeth.gra

matkovski@

nutrition.gu.

se

120123 Vänligen

konsultera det

regelverk som

finns under

kemikalier på

hemsidan:

www.sahlgrensk

a.gu.se/internt/mi

ljo

Enligt

regelverket får

Jod-lösning

(jodid-joner i

vattenlösning) h

ällas ut i små

mängder

HEPTAN: En

googling gav

följande

MYCKET

GIFTIGT FÖR

VATTENLEVA

NDE

ORGANISMER,

KAN ORSAKA

SKADLIGA

LÅNGTIDSEFF

EKTER I

VATTENMILJÖ

N. FARLIGT:

KAN GE

LUNGSKADOR

VID

FÖRTÄRING.

HÄLL INTE

UT!!!!

ARSENIKTRIO

XID: En

googling gav

följande: HÄLL

INTE UT!!!!


21(22)

Artikelnummer 121151.0416

CAS-nummer 1327-53-3

R-fraser 45,28,34,50/53,Canc1

S-fraser 53,45,60,61

Symboler T+,N

Kemisk formel As2O3

UN-nr 1561

6 6.1.2 Det gäller reglerna för

hur vi ska ta hand om

antibiotika. Vad det

gäller kloramfenikol så

har de ”nedgraderats”

och jag undrar vad man

stödjer sig på för

information.

”nedgraderat” reglerna

för kloramfenikol, (ett

antibiotika som vi

använder). I det nya

reglerna står det att

kloramfenikol är lätt

nedbrytbart i naturen

och kan hällas ut i

vasken. Läser man i

KLARA , ändrad

110616,så känns ju inte

kloramfenikol som

något man häller ut i

vasken och i

säkerhetsdatabladet

från Sigma anges att

produkten är stabil vid

normala

lagringsförhållanden.

Ja, vad ska man göra

och vilken information

är den rätta, eller är det

jag som inte tolkar

informationen rätt?

Susanne.kall

gard@micro

bio.gu.se

120104 I GUs regelverk

för

kemikaliehanteri

ng

(www.sahlgrens

ka.gu.se/internt/

miljo) finns

angivet att

kloramfenikol

kan hällas ut i

avloppet

eftersom det

bryts ned snabbt

i naturen. Efter

förfrågan om

detta är korrekt

har vi kontaktat

miljökemisterna

på avloppsverket

GRYAAB.

Kloramfenikol

bryts ned av UV-

ljus men

eftersom det inte

finns så mycket

av den varan i

avloppssystemet

så skall

kloramfenikol

inte hällas ut.

Däremot tycker

GRYYAB att det

är OK att

behandla medier

som innehåller

kloramfenikol

med UV-ljus

under ca 12

timmar och

sedan hälla ut.

Mera specifik

info om detta

kommer senare

från

miljöenheten på

GU.

https://webmail.gu.se/owa/redir.aspx?C=5aef1bde7c7043c3a36613f0e34e13cd&URL=http%3a%2f%2fwww.sahlgrenska.gu.se%2finternt%2fmiljo




22(22)

6 6.1.2 Kan man hälla ut en

buffertlösning

innehållande ca 0,5 %

borsyra och 10

millimolarTris

Uppkom

under inter

revision ht

11

111115 Din fråga gällde

en buffertlösning

innehållande ca

0,5 % borsyra

och 10

millimolar

Tris, om denna

kunde ledas till

avloppet. Din

uppskattning var

att volymen

utgjorde ca 10

liter/dag,

Vid

bedömningen har

jag tittat på

mängder,

miljödata mm

och jämfört med

det som som

kommer med

hushållsvatten.

Borater får vi in

en hel del med

hushållsvattnet

(finns i

t.ex.i tvättmedel.

).

Ur miljösynpun

kt är borsyra i

dessa halter

acceptabel,

borsyra finns

t.ex. naturligt i

havsvatten och är

essentiell. (ur

hälsosynpunkt är

den otrevlig i

högre halter).

När det gäller

tris, så kan vi

också

(tillsvidare)

accepterar detta

och i denna låga

halt. Tris är

mycket vanlig

buffertämne på

många lab.

Har frågor om

ovanstående så

hör av dig. När

frågor

uppkommer om

vad som kan

ledas till

avloppet eller

inte så är vi


23(22)

tacksamma för

att ni kontaktar

oss, vi

informerar gärna.

Med vänlig

hälsning

Carina Blid

Göteborgs universitet Sid 1 (8) Revisionsrapport 2011-11-09 Dnr F 8 80/11

Intern miljörevision av Sahlgrenska akademin

Tid: 2011-10-19--20

Plats: Göteborg

Revisionsledare: Ulf Andersson

Revisor: Maria Henje

Standard/kravdokument: ISO 14001, EMAS samt tillämplig miljölagstiftning

Omfattning


24(22)

Miljöledningssystemet omfattar följande verksamheter:

1. Sahlgrenska akademins kansli

2. Akademin Core Facilities

3. Institutionen för kliniska vetenskaper

4. Institutionen för odontologi

5. Institutionen för medicin

6. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

7. Institutionen för biomedicin

8. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

9. Wallenberglaboratoriet

Syfte

Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för fakulteten

överensstämmer med kraven i ISO 14001 och EMAS, har införts och efterlevs inom

organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning,

krav enligt universitetets och akademins miljöhandbok samt andra krav.

Genomförande

Revisorerna har granskat dokumentationen i ”Sahlgrenska akademins miljösidor”

(http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/miljo/), genomfört samtal med prefekter,

sektionschefer, avdelningschefer, miljösamordnare, miljörepresentanter och övrig personal

samt genomfört besök i verksamheten. Vid denna miljörevision besöktes verksamheten vid ett

antal enheter enligt programmet i bilaga 4.

Revisionsresultat

Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt noteringar enligt

följande:

Antal större avvikelser 2

Antal mindre avvikelser 12

Antal noteringar 30

En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla noteringar återfinns i bilaga

2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och noteringar samt vilka

kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3.

Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till miljöchefen.

Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg.

Revisionsrapporten delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet.

http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/miljo/)

Göteborgs universitet Revisionsrapport 2011-11-09

Sid 2 (8) Dnr F 8 80/11

2(22)

Kommentarer och slutsatser

Sahlgrenska akademin har ett bra och genomtänkt miljöledningssystem där personalen är väl

medvetna om systemets olika delar och vad som förväntas av dem. Vid revisionen fördes

många diskussioner i en positiv anda. Ledningen är väl insatt i miljöledningssystemet och får

regelbunden uppdatering. Personalen arbetar aktivt och med stort engagemang inom

miljöledningssystemet.

Dokumenten i miljöhandboken innehåller en del inaktuella uppgifter. Under 2009 införde

akademin en förändring där varje institution skall skriva handlingsplaner för miljöarbetet.

Denna förändring verkar nu ha satt sig och det finns handlingsplaner.

Flera av verksamheterna är integrerade med Sahlgrenska universitetssjukhuset, vilket gör att

gränsdragningen bör ses över kontinuerligt. Vi besökte bland annat Bakteriologi på

Guldhedsgatan 10 som var certifierade både inom Sahlgrenska akademin och inom

Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vid besöket på Farmakologi fördes en diskussion om IT verksamheten vid universitetet, med

anledning av energisparande/avstängning av datorer. Det framkom att man var missnöjd med

nuvarande oklara regler och den service jämfört med kostnader som finns på universitet

centralt.

Vid revisionen hade vi ett fokusområde, giftiga kemikalier, där vi kunde notera några brister,

framförallt vad gäller märkning, men i några fall även hantering.

Rekommendationer

Fakulteten rekommenderas att arbeta vidare med sitt miljöledningssystem i nuvarande form,

där man ger institutionerna möjlighet att ha sina egna handlingsplaner. Detta ger ett större

engagemang och möjlighet till att göra olika prioriteringar inom olika delar av verksamheten.

Generellt noterade vi att en del av miljöledningssystemets dokument behöver uppdateras.

Länkningen mot universitetsgemensamma dokument är i många fall bruten, på grund av att

dessa dokument fått annan adress. Samtliga källsorteringsguider verkar behöva en

uppdatering.

Avfallsförordning (2011:927) trädde i kraft 9 augusti 2011. Vid revisionstillfället hänvisades i

flera dokument och laglistan till en tidigare lag som inte längre gäller. Vid senaste ledningens

genomgång 21 september 2011 redovisades lagefterlevnaden mot den inaktuella

lagstiftningen. Akademin bör ha ett system för att uppdatera inaktuell lagstiftning.

Universitetet skall enligt uppgift sköta detta centralt, men även här saknas uppdatreing.

Kemikalien Lysol, som enligt KLARA skall vara märkt som giftigt och frätande, hittades i ett

fall under en diskbänk och i ett annat fall på en hylla ovanför diskbänken då man betraktade

det som rengöringsmedel. Den första dunken hade farosymboler medan den senare helt

saknade farosymboler. Detta pekar på att leverantörerna i vissa fall inte sköter märkningen på

et tillfredställande sätt och därmed orsakar felhantering på akademin. Giftiga kemikalier ger

ibland upphov till en slask, som i flera fall helt saknar farosymboler. Vi rekommenderar

akademin att göra en översyn vad gäller giftiga kemikalier i hela verksamheten.

Vid institutionen för Neurovetenskap och fysiologi fanns en handlingsplan för 2011 som var

baserad på akademins tidigare handlingsplan. Här saknades flera av de delar som finns i

akademins handlingsplan, fastställd 2011-02-28.


Sid 3 (8) Dnr F 8 80/11

3(22)

Akademin har, precis som övriga universitetet, en ständig utveckling av sin organisation. Nya

delar, t ex centra av olika slag, inrättas i för akademin nya lokaler. Det gäller då att man

hanterar dessa delar i miljöledningssystemet. Inledningsvis kan man avgränsa bort ny

verksamhet innan man hinner får en miljörepresentant och miljöverksamheten på plats.

Ulf Andersson

Revisionsledare

tel: 031-772 4966, mobil 0736-545402

e-post [email protected]

Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet

Revisionsrapport

Upprättad och fastställd av Ulf Andersson, 2011-11-09

Dnr: F 8 80/11



Sid 4 (8) Dnr F 8 80/11

4(22)

BILAGA 1

Lista över avvikelser

(Typ: S = Större avvikelse, M = Mindre avvikelse)

Nr Kravelement

(ISO 14001)

Avvikelse Typ

1 4.1 Oklart hur akademin hanterar nya centra som etableras i nya lokaler som tidigare ej

omfattats av miljöledningssystemet, t ex Gillberg Neuropsychiatric Centre på Kungsgatan

12.

M

2 4.3.2 Avfallsförordning (2011:927) trädde i kraft 9 augusti 2011. Vid revisionstillfället

hänvisades i flera dokument och laglistan till en tidigare lag som inte längre gäller.

S

3 4.3.3 Oklart om avvikelse 2 från föregående års miljörevision, att Handlingsplan för

Institutionen för Medicin saknas, är åtgärdad. Institutionen saknas på sidan

http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/institutioner/ och dokumentet kan heller inte

återfinnas på institutionens hemsida http://www.medicine.gu.se/.

M

4 4.3.3 Handlingsplan för miljöarbetet finns inte fastställd på Core Facilities M

5 4.4.1 Vid besök på Klinisk neurovetenskap noterades att miljörepresentanter saknades på flera

avdelningar.

M

6 4.4.4 Källsorteringsguiderna för akademin verkar vara inaktuella vad avser organisation och

kontaktpersoner.

M

7 4.4.4 Dokumentet ”Miljö och hållbar utveckling, Verksamhet för 2010 och handlingsplan

2011”, vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, saknar koppling till akademins

handlingsplan för 2011-2015, fastställd av dekanus 2011-02-28.

M

8 4.4.4 Ett antal dokument, t ex Grundregler för laboratoriearbete, Källsortering/Avfallshantering

på lab, Miljöintroduktion om du är handledare/chef, Minska miljöpåverkan vid

kontorsarbete/tjänsteresor, har en oklar status i miljöledningsarbetet. De verkar inte vara

fastställda av någon i systemet. Vissa förefaller vara blanketter.

M

9 4.4.6 Hos Genomics (Core Facilities), Lab 2111, saknades märkning på skåp med giftiga

kemikalier

M

10 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), Lab 1274, saknades märkning på metanolskåpet.

Motivet var att man inte riktigt räknar metanol som en giftig kemikalie.

M

11 4.4.6 Genomics (Core Facilities), Rum 2112 Slask med Formamid omärkt, hög risk för

oavsiktligt utsläpp till avlopp.

M

12 4.4.6 Hos Proteomics PME (Core Facilities), Lab 1304 A Lysol under diskbänken ej märkt med

giftmärkning

S

13 4.4.6 Vid besök på Farmakologi, Lab 4731, återfanns livsmedel i samma kylskåp som giftiga

kemikalier.

M

14 4.6 Bilagor saknas i anteckningar från ledningens genomgång 25 januari 2011 och 21

september 2011. Vissa dokument går att återfinna på andra ställen i

miljöledningssystemet, men det är då oklart om dessa ändrats efter genomgångarna.

M

http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/institutioner/

http://www.medicine.gu.se/


Sid 5 (8) Dnr F 8 80/11

5(22)

BILAGA 2

Lista över noteringar

Nr Kravelement

(ISO 14001)

Noteringar

1 4.1 Enligt dokument 4.4.1SA1, Ledningens representant inom miljöledningssystemet, är Mats

Sandberg ledningens representant till och med december 2007.

2 4.4.4 Vid besöket fick vi kommentaren att fler dokument borde vara på engelska, t ex miljömål

och handlingsplan, då flera medarbetare inte är svenskspråkiga.

3 4.4.4 Dokumentet 4.1 SA1, Omfattningen av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin,

innehåller sifferuppgifter på antal anställda som kraftigt avviker från den aktuella

situationen i oktober 2011.

4 4.4.5 I miljöledningssystemet finns en skrivelse, Hållbar utveckling i verksamheten. Oklart vad

denna skrivelse har för giltighet i systemet.

5 4.4.5 Dokumentet 4.3.1.SA3, Omvärdering av Sahlgrenska akademins miljöaspekter samt

fastställande av de betydande miljöaspekterna, verkar inte vara fastställt

6 4.4.5 Dokumentet 4.4.2 SA3 bilaga 1, Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska

akademin” föreligger i två varianter, en fastställd av dekanus 2007-05-30 (4.4.2 SA2

bilaga1) och en nyare uppdaterad 110719 (4.4.2 SA3 bilaga 1), som ej verkar vara

fastställd.

7 4.4.5 Dokumentet 4.4.2 SA3 bilaga 1, Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska

akademin” anger att man skall känna till resepolicyn. Den är numer ändrad till en rese och

mötespolicy.

8 4.4.5 Dokumentet ”Miljöinformation” vid avd för medicinsk och klinisk genitik namnger en

tidigare prefekt som ansvarig.

9 4.4.5 I Miljöhandboken på nätet finns 15 st länkningar som inte fungerar till centrala dokument

på GU.

10 4.4.5 Dokument 4.5.5 SA1, 4-årig revisioneplan för Sahlgrenska akademin anger att del av

institutionen för medicin skulle revideras 2011. Så blev ej fallet.

11 4.4.6 Vid besöket på Farmakologi noterades att man tagit hål i golvmattan i korridoren alldeles

intill Ögonduschen. Oklart vart vattnet tar vägen då det försvinner ner under mattan. Risk

för utsläpp och fuktskador.

12 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), lab 2112 samlades giftig slask i dragskåp med vask direkt

till avloppet. Risk för läckage direkt i avlopp föreligger om behållare går sönder eller välts

ut i samband med påfyllning.

13 4.4.6 Vid besöket på Neurovetenskap och fysiologi, avd för fysiologi, fanns osäkerheter om man

kunde hälla TRIS/TBS/Borsyra/PBS i avloppet.

14 4.4.6 Klinisk neurovetenskap: Kapprum 6442 Stora problem i lokalen med ansamlingar av

frigolitförpackningar

15 4.4.6 CCI – Centre for Cellular imaging använder sig inte av KLARA

16 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), 1274 maskinrum, i intilliggande tillhörande korridor

fanns skåp med brandfarliga varor, metanol. Giftmärkning saknades och korridoren hade

även funktion av fikarum.

17 4.4.6 Hos Proteomics (Core Facilities), 1337A Giftiga kemikalier behöver märkas.

18 4.4.6 Hos Proteomics PME (Core Facilities), 1318 Giftiga kemikalier, märkning saknas på skåp


Sid 6 (8) Dnr F 8 80/11

6(22)

och kyl

19 4.4.6 Hos Proteomics PME (Core Facilities), 1304 A, 4 st permanent uppkopplade gastuber inne

på lab. Normalt bör permanent uppkopplade gastuber finnas i speciellt utrymme/skåp

20 4.4.6 På avd för Mikrobiologi och immunologi, institutionen för Biomedicin lab 3227, Skåp för

brandfarliga varor innehöll giftiga kemikalier(Zink sulfat – 7 hydrat). Skåpet var inte märkt

med symbol för giftiga kemikalier.

21 4.4.6 På avd för Mikrobiologi och immunologi, institutionen för Biomedicin lab 3225, Lysol

(gift) stod på hylla över diskbänk.

22 4.4.6 På avd Medicinsk kemi och cellbiologi, inst för Biomedicin lab 5366 Avlopp i dragskåp -

risk för att olämpliga kemikalier kan komma att hamna i avloppet

23 4.4.6 På avd Medicinsk kemi och cellbiologi, inst för Biomedicin, rum 5380, fanns kyl med

giftiga kemikalier. Kylen var märkta på rätt sätt men inte låst. Fungerar skalskyddet på sett

som kan göra att man kan säga att skåpet kan betraktas som låst?

24 4.4.6 På avd Medicinsk kemi och cellbiologi, inst för Biomedicin, rum 5363 Metanol i draglåda

under dragskåp. Skåpet ej märkt med giftsymbol.

25 4.4.6 På avd Medicinsk kemi och cellbiologi, inst för Biomedicin, Rum 5387 Metanol i draglåda

under dragskåp. Skåpet ej märkt med giftsymbol.

26 4.4.6 Medicinsk och klinisk genetik, inst för Biomedicin, 3110 xylen i frigolitlåda i dragskåp

med utlopp till avlopp. Risk för utsläpp till avlopp.

27 4.4.6 Klinisk genetik, Rum 4142 + 4143 Acetonitril i dragskåp, ej märkt med giftsymbol

28 4.4.6 Klinisk genetik, Rum 4109, iso -2 - propanolslask i skåp med avlopp, risk för läckage till

avloppet

29 4.4.7 Hos Proteomics (Core Facilities), vid rum 1235, fanns vagnar med tvätt i korridoren, som

även fungerar som utrymningsväg. Utanför diskrum 1235 i korridoren är det belamrat av

rullvagnar, 5st, med högar av tvätt och tomma kartonger. Genomgång för mycket extern

personal. Detta innebär att utrymningsvägen ofta är blockerad.

30 4.6 Under de senaste två ledningens genomgång verkar det som man inte hunnit till punkten

Ledningens visioner och planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre.


Sid 7 (8) Dnr F 8 80/11

7(22)

BILAGA 3

Sammanställning av avvikelser och noteringar

Kravelement enligt ISO14001 Större

avvikelse

Mindre

avvikelse

Notering Reviderat

4.1 Generella krav 0 1 1 JA

4.2 Miljöpolicy 0 0 0 JA

4.3.1 Miljöaspekter 0 0 0 JA

4.3.2 Lagar och andra krav 1 0 0 JA

4.3.3 Övergripande mål, detaljerade mål

och handlingsplaner 0 2 0 JA

4.4.1 Resurser, roller, ansvar och

befogenheter

0 1 0 JA

4.4.2 Kompetens, utbildning och

medvetenhet 0 0 0 JA

4.4.3 Kommunikation 0 0 0 JA

4.4.4 Dokumentation 0 3 2 JA

4.4.5 Dokumentstyrning 0 0 7 JA

4.4.6 Verksamhetsstyrning 1 4 18 JA

4.4.7 Beredskap och agerande vid

nödlägen

0 0 1 JA

4.5.1 Övervakning och mätning 0 0 0 JA

4.5.2 Utvärdering av att lagar och andra

krav följs

0 0 0 JA

4.5.3 Avvikelser, korrigerande och

förebyggande åtgärder

0 0 0 JA

4.5.4 Redovisande dokument 0 0 0 JA

4.5.5 Intern revision 0 0 0 JA

4.6 Ledningens genomgång 0 1 1 JA

Totalt 2 12 30

I revisionsrapporten används endast rubriker på kravelement enligt miljöstandarden ISO 14001. Den fullständiga texten återfinns på sidan http://gu2.se/iso.doc. I vissa fall

hänvisas även till kraven i EMAS (Europaparlamentets förordning om frivilligt deltagande

för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Denna text

återfinns på sidan http://gu2.se/emas.doc.

http://gu2.se/iso.doc

http://gu2.se/emas.doc

Fastställt av/datum: dekanus/120213 Dokumentnr: 4.6 Minnesanteckningar Ledningens genomgång Miljöhandboken på Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Handläggare: Mats Sandberg/120224 Antal sidor/bilagor: 9/6 Dnr: M2012/16 Publicerad:120322

8

BILAGA 4

Program vid intern miljörevision på Sahlgrenska akademin 19 och 20 oktober

2011

Revisorer:

Maria Henje, MH Ulf Andersson, UAGuider/deltagare vid besök: Mats Sandberg, MS

Maria Bodin, MBTelefon till Mats Sandberg:

031-7863395, 0739-011005 [email protected]

TID PROGRAM PLATS DELTAGARE

19 oktober 8.30-9.30 Miljöledningssystemet vid akademin. Fika. Medicinaregatan

3, Academicum, rum Kurt Weibull

MH, UA , MS, MB samt övriga intresserade

9.45-10.45 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare och miljörepresentant samt platsbesök vid Sektionen för fysiologi, inst för Neurovetenskap och fysiologi

Medicinaregatan 11

MH, UA , MS, MB samt miljöorganisation vid sektionen (motsv)

10.55-11.55 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare och miljörepresentant samt platsbesök vid Sektionen för farmakologi, inst för Neurovetenskap och fysiologi

Medicinaregatan 13, Ring Hans N 786 3426 eller mobilen 0704- 376001


12-13 Lunch 13.05 -14.05 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare

och miljörepresentant samt platsbesök vid Klinisk neurovetenskap och rehabilitering, inst för Neurovetenskap och fysiologi

Medinaregatan 11 MH, UA , MS, MB samt miljöorganisation vid sektionen (motsv)

14.15-15.15 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare och miljörepresentant samt platsbesök vid Core facilities (förutom EBM)

Medicinaregatan 5 MH, UA , MS, MB samt miljöorganisation vid sektionen (motsv)

15.30-16.40 Reservtid

20 oktober 08.30-09.30 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare

och miljörepresentant samt platsbesök vid avd för Infektionssjukdomar-bakteriologi, inst för Biomedicin

Guldhedsgatan 10A, 6tr


09.30-09.50 Kaffepaus, trsp MH, UA , MS, MB

09.50-10.50 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare och miljörepresentant samt platsbesök vid avd för Mikrobiologi och immunologi, inst för Biomedicin

Medicinaregatan 7A, 2tr

MH, UA , MS, MB MB samt miljöorganisation vid sektionen (motsv)

11.00-12.00 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare och miljörepresentant samt platsbesök vid avd Medicinsk kemi och cellbiologi, inst för Biomedicin

Medicinaregatan 9A, Per Elias rum 3tr


12-13 Lunch 13-14 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare

och miljörepresentant samt platsbesök vid Medicinsk och klinisk genetik, inst för Biomedicin

Medicinaregatan 9A


14-15 Reservtid 15-16 Samtal med avdelningschef (motsv), miljösamordnare

och miljörepresentant samt platsbesök vid sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering; arbetsterapi och fysioterapi, inst för Neurovetenskap och fysiologi

Hälsovetarbacken,

Konf.rum hus 2,

våning 2


16- Avslutande diskussion MH, UA , MS, MB


Fastställt av/datum: dekanus/120213 Dokumentnr: 4.6 Minnesanteckningar Ledningens genomgång Miljöhandboken på Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Handläggare: Mats Sandberg/120224 Antal sidor/bilagor: 9/6 Dnr: M2012/16 Publicerad:120322

9

Documents

› digitalAssets › 1479 › 1479621... Göteborgs universitet - Ledningens genomgång 13 …hållbar utveckling (B Robertsson o M Sandberg föredragande) hållits där alla lärare