ABB Kunden nr 3 december 2009 - · PDF fileNär Fortum Värme beslutade byta två frekvensomrik-tare för fjärrvärmepumpar till tre nya var huvudskälet ... Men så fick Fortum i

Simulator nytänk hos massabruk

Analyserat lönsamt med ny teknik

Fortum

Teknik i täten sparar luft

Boliden

Första arktiska vindparken

SkelleFteå kraFt

NR 3 / ÅRGÅNG 15 / DECEMBER 2009

Södra Cell Värö Bruk

ABB KUNDEN 2 DECEMBER 2009

Energianalyserad teknik hos FortumOsby Parca styr glödenVindkraftstation för Pite Energi Astra Tech palleterar snabbare Högteknologisk kabel för vindkraft Räddningsverk hos OvakoRäddningsverk för Stornorrforsen Nytändning hos Mölndal Energi Ultra Fog släcker med dimma Ny brytarteknik hos VB Energi Gruvligt bra blås hos Boliden Tidsvinst med kabelavslut Skellefteå Kraft tar det kallt Jennie Widegren – nytänkare i dans Simulatorer nytt i massaindustrinABB-profilen: Karl Elfstadius Gästen: Johan Sanderoth, KTH Aktuellt från ABB Mälarenergi jagar energiläckageSnabbhjälp för Vida PaperMöt ABB i vår

4

8

10

12

14

16

17

18

20

23

24

27

28

30

33

36

39

40

43

44

45

10Pite Energi har låtit bygga en ny trans-

formatorstation med Combinedbrytare och

kompositisolatorer. ”Att vi valt komposit-

isolatorer beror på att de är betydligt säkrare än porslinsvarianten”,

säger Lennart Nilsson, elnätchef vid Pite Energi.

innehållNR 3 DECEMBER 2009

8 Fastbränslepannor som eldar förnybar energi är högeligen efterfrågat och Osby Parca i Skåne bygger pannor för fullt, med välprogrammerade styrsystem ABB Freelance. Henrik Persson, ABB, och Osby Parcas inköpschef Louise Gustafsson samarbetar för att utveckla bra logistiklösningar för systemen.

”Smart Grid är visionen om framtidens elnät som vi måste utveckla för att klara världens energi- och klimatpoli-tiska mål. Ett elnät för effektivare elutnytt-jande, för mer förnybar el och för interaktivitet”, säger Karl Elfstadius, ABB:s globala Smart Grid team.

36

20Både till sjöss och på land väntar nya kunder på Ultra Fogs vattendimsläcksystem. Henri Putto, ABB, och Roger Jähnke, Ultra Fog, konstaterar att systemen fått bättre funktion till lägre kostnad med ABB:s frekvensomriktare.


Jag läste nyligen att 69 procent av svenskarna föredrar att köpa varor och

tjänster av företag som arbetar aktivt för att minska klimatförändringarna.

Det är en ökning från 62 procent för ett år sedan, enligt en undersökning

från Naturvårdsverket.

Ja, klimatfrågan står verkligen i fokus och engagerar många människor. Vi

på ABB märker likaså att ni kunder allt mer efterfrågar smartare energi-

teknik och bättre styrning av industriprocesser för att spara energi och

minska koldioxidutsläpp.

Det här är något som engagerar oss på ABB. Vi är också en av de stora

aktörerna på marknaden när det gäller produkter och system som möjlig-

gör omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivitet. Fram-

tidens elnät, så kallade Smart Grids, är en annan viktig pusselbit. Vill du

veta mer om smarta elnät så läs gärna intervjun i denna tidning med Karl

Elfstadius, medlem i ABB:s globala Smart Grid team.

Ett exempel där vi ligger i framkant när det gäller förny-

bar energi är Bliekevare i Västerbotten, Sveriges största

landbaserade vindkraftpark. Med hjälp av ABB:s teknik

får man ut mesta möjliga av vinden. Den nya vind-

kraftparken beräknas ge över 90 000 MWh per år,

vilket motsvarar el till 4 500 eluppvärmda villor,

och den årliga besparingen av koldioxidutsläpp

uppgår till 90 000 ton.

Vi jobbar också ständigt med att ta fram och

lansera nya produkter som är ännu mer energi-

effektiva. Om ni besökte Tekniska mässan i

oktober kanske ni såg vår fjärde generations

industrirobot, IRB2600. Den nya roboten är

lättare och flexiblare och kan arbeta på ett sätt

som ingen annan tidigare klarat av – i trånga

utrymmen, ovanpå maskiner och i applikatio-

ner där rörelsemönstret tidigare inte räckt till.

Jag är dessutom väldigt stolt över att ABB:s nya

högeffektiva processmotor M4BP utsågs till

Årets Hållbara Produkt vid en prisceremoni

som ägde rum under mässan. Elmotorn möter

redan idag EU:s nyligen antagna effektivitets-

krav som träder i kraft år 2015.

Julen närmar sig med stormsteg och vi ser

fram emot ett spännande 2010 med många

möjligheter. Inom ABB står vi väl positionera-

de inför era och omvärldens behov av energi-

effektiva och smarta lösningar.

30Ny teknik och nytänkande har hela tiden präglat dansgruppen Bounce. Jennie Widegren, uppvuxen i Västerås och en i gruppen, har som danskompan-jonerna full fart men också full koll på en rad andra uppdrag och projekt.

Vår teknik möter morgondagens krav

EN TIDNING FRÅN ABB SVERIGE

WEBBPLATSwww.abb.se

ANSVARIG UTGIVARESuzanne Lagerholm

REDAKTÖRER Hans Westerlund

021-32 50 19

Marianne Lindeborg 019-10 11 32

GRAFISK FORMJoakim Borkovic

076-76 15 880

REPRODone

PRODUKTIONOTW Publishing

TRYCKArkpressen Västerås

ADRESSÄNDRINGABB Kunden, GF-CC,

721 83 VästeråsE-post: [email protected]

OMSLAGSBILDENHans Stenberg, ABB, och Tommy Petters-son, styrsystemansvarig Södra Cell Värö bruk, betonar ett gott och sammanhållet samarbete för den ABB 800xA Simulator som kommit till stor nytta för Värö bruks nya industningsanläggning.Foto: Anna Rehnberg. STEN JAKOBSSON

VD ABB SVERIGE


Dokumenterat energisnålt med modern teknik

Med nya frekvensomrik-tare ACS800 sjönk energi-användning för pumparna i fjärrvärmeanläggningen med nära tio procent. Göran Johansson, Fortum, och Richard Gustafsson, ABB, studerar kalla fakta i dokumentationen från ABB:s energi– och miljö-analys.

Vi hade också idéer om att tagga upp med större frekvensomriktare och därmed ha möjligheten att i framtiden byta till motorer med högre uteffekt.

”Göran Johansson, Fortum.


TExT: ÅkE BERgsTRanD/MaRiannE LinDEBoRg FoTo: CLas göRan CaRLsson

I Stockholm breder Fortums och Stock-holms stads fjärrvärmenät ut sig åt alla håll. Värmen kommer från flera kraftvärmeverk och anläggningar; en av dem är Ropsten som ligger invid bron till Lidingö. Ropstens-

anläggningen utvinner värme från havsvattnet i Värtan med hjälp av värmepumpar som kraftigt ökar havsvattnets temperatur. Värmen överförs sedan via värmeväxlare till fjärrvärmevattnet.

Vattnet pumpas ut i fjärrvärmenätet av tre stora pumpar med frekvensstyrda motorer. De hade varit igång en längre tid och under 2006 tyckte Fortum Värme att det var dags för ett byte av frekvensomriktare. Fortum Värme lade som brukligt projektet i famnen på Fortum Ser-vice och dess organisation Project Engineering där Göran Johansson axlade uppgiften som pro-jektledare.

– Vi stod inför två äldre frekvensomriktare som tillsammans styrde de tre pumparna. De avgörande skälen för byte av frekvensomriktare och ställverk var tillgänglighet och arbetsmiljö – det var ett underhållsprojekt, inte motiverat av utökad produktion eller fler kunder utan för att få en bättre anläggning, berättar Göran Johans-son.

Frekvensomriktarna var av en utgången typ, Asea/ABB:s YRRA, och det gick inte längre att få tag på reservdelar. Ställverket var inte tillräckligt personsäkert och det hade en svårbegriplig om-koppling för att få frekvensomriktarna att styra de olika motorerna.

– Det var nästan omöjligt för en oinvigd att förstå hur man skulle koppla.

FöRSTudiE uTARBETASGöran Johansson och hans kollegor i projektet arbetade fram en förstudie till uppdragsgivaren Fortum Värme. Förstudien innefattade tre nya frekvensomriktare istället för de två gamla, nytt ställverk och förslag på viss utökning av kapa-citeten.

– Vi hade idéer om att tagga upp med större frekvensomriktare och därmed ha möjligheten att i framtiden byta till motorer med högre utef-fekt. Detta för att kunna att öka drifttrycket med befintliga pumpar.

Förstudien antogs och Fortum Värme beslu-

FORTuM VäRME

Fortum Värme AB levererar fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till industrier och privatkunder i Sve-rige, med Stockholm som huvudort.

Fjärrvärme levereras i 18 kommuner.

Fortum Värme har 480 anställda. Bolaget, som ingår i Fortum–koncernen, är samägt med Stockholms stad.

>>>

Dokumenterat energisnålt med modern teknik

När Fortum Värme beslutade byta två frekvensomrik-tare för fjärrvärmepumpar till tre nya var huvudskälet att få högre tillgänglighet. ABB levererade men ut-förde även en ingående energianalys av bytet.

– Vi har fått en lättskött anläggning och en energibe-sparing på närmare 90 000 kronor per år, säger Gö-ran Johansson, projektledare Fortum Service.

tade om upphandling av totalentreprenad enligt reglerna för offentlig upphandling. Vårvintern 2007 fick ABB ordern på totalen-treprenaden med ställverk och frekvensom-riktare, och planeringen för det praktiska bytet tog fart. Men så fick Fortum i Ropsten ett oväntat besök ...

– Det var några från ABB som erbjöd en energi– och miljöanalys av bytet och de sa att Fortum till och med kunde tjäna pengar på bytet genom energibesparingen.

MäTA FöRE OCH EFTEREnergi– och miljöanalysen som utfördes av ABB Service och ABB:s enhet Motorer & Drivsystem skulle grundas på mätvärden före och efter bytet. Efter OK från Fortum gjorde tekniker från ABB Service mätningar av effektåtgång, ljud, vibrationer i motor och värmeutveckling i motor.

I april–maj 2007 byttes utrustningen.– Det var komplicerat att byta eftersom

det måste ske under drift och på kort tid. En av de frekvensstyrda pumparna måste gå hela tiden, förklarar Göran Johansson.

– Men det gick väldigt bra och allt fungera-de som det skulle. Installatörerna hade en bra lösning för att kunna byta under drift och alla leveranser kom i tid. Nu har Fortum Värme en driftsäker och lättskött anläggning.

En tid efter driftsättningen utförde ABB–tek-nikerna mätningarna på den nya utrustningen och mätvärdena togs om hand av Björn Nor-berg på ABB som körde ABB:s analysprogram.

– Mätningarna visade att de nya frekvens-omriktarna ACS800 drog 94 kW mot 113 kW för de gamla YRRA vid samma last. Tem-

peraturen i motorn var 41 grader som max istället för 59 grader vilket ger en betydligt trevligare tillvaro för motorn. Ljudnivån var avsevärt lägre från både ställverk och motor, motorn hade också lägre vibrationer, säger Björn Norberg.

OVäNTAd BESPARiNGGöran Johansson läser med intresse resulta-ten från ABB:s energi– och miljöanalys med alla dess positiva aspekter. En beräkning av energiåtgång före och efter frekvensomrik-tarbytet, med varierande laster, visar på en sannolik besparing på cirka 125 000 kWh, motsvarande cirka 90 000 kronor per år.

– Detta är ett plus vi inte kalkylerat med. Vårt fokus var helt på tillgänglighet, driftsä-kerhet och arbetsmiljö. Att ett byte till nya frekvensomriktare har stor betydelse för energianvändning visste vi, men inte att det kunde vara så pass stor skillnad. Nu har vi fått bekräftat att ett byte ger en vinst även ekonomiskt sett, säger Göran Johansson.

>>>

ABB

I ABB:s leverans ingår:

4 frekvensomriktare ACS800.

1 ställverk MNS med 7 skåp.

Demontage av befintlig utrustning.

Montage, idrifttagning, utbildning och dokumentation.

Bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext bildtext

klara besked med aBB:s energi– och miljöanalys

Så blir det oftast efter byte till nya, effektiva drivsystem, säger Richard Gustafsson, kundansvarig för Fortum

på ABB-enheten Svensk Försäljning Motorer & Drivsystem. I de senaste 30 genomförda energianalyserna har vi noterat en genom-snittlig energibesparing på 41 procent, med en payoff–tid på ett eller två år för in-vesteringen. Men då har frekvensomriktare generellt saknats överhuvudtaget.

Han berättar att en analys också visar på reduktionen av koldioxidutsläpp som effek-

tiviseringen medför.Tjänsten energi– och miljöanalys har of-

tast syftet att ge underlag inför ett beslut om effektivisering av motordrifter. Analysen innefattar information och kunskapsför-medling, översyn av anläggningen, val av 3–5 drifter att analysera, mätning av drift-data vid behov, analys samt rapport och pre-sentation av resultatet.

– Ibland behöver vi utföra mätningar, ibland kan vi hämta driftdata från styrsyste-men. Men mätningar, som i fallet med Rop-

stensanläggningen, ger mer precision, säger Björn Norberg som utför beräkningsarbetet.

Analysresultatet sammanställs till en rap-port med rekommendationer till åtgärder samt mervärden och ekonomiskt underlag.

– Vi tittar oftast på drifter utan varvtals-reglering och det visar sig vanligtvis att det är lönsamt att installera frekvensomriktare, ibland även byta motor. I de fall vi räknat in både utrustning, ombyggnation, installation och idrifttagning har återbetalningstiderna legat på 2–5 år.

Spara uppåt 40 procentHos Fortum Värmes anläggning i Ropsten genomförde ABB Service och ABB:s enhet Motorer & Drivsystem en energi- och miljöanalys före och efter ett byte av frekvensomriktare.

Analysen visade tydligt vinsterna med ett byte: Lägre ener-gianvändning, lägre temperatur på motorn, lägre ljud och mindre vibrationer.

Energi- och miljöanalys visar oftast på lägre energianvändning, lägre temperatur på motorn och lägre ljud efter byte till nya, effektiva driv-system, säger Richard Gustafsson, kundan-svarig för Fortum på ABB-enheten Svensk Försäljning Motorer & drivsystem.

Richard Gustafsson på ABB och Göran Johansson på Fortum gläds åt en motor som kan pumpa fjärrvärme-vatten tystare, svalare och lugnare, genom installationen av nya frekvensomriktare och ställverk.


ANNONS

Kan man göra en bättre affär med solenergi?

Javisst.

På ICA Maxi Erikslund i Västerås skiner solen i frysdisken. Här har Dan Lundhem och hans kollegor installerat en pilotanläggning för solenergi på taket och slår försöket väl ut kan det innebära att fler ICA-butiker laddas med solenergi. Möjligheterna är hisnande. Inte minst med tanke på att ICA har cirka en miljon kvadratmeter tak i Sverige. ABB har levererat merparten av alla elektriska komponenter som gör att solen når frysdisken. Vill du också göra en bättre affär (eller varuhus) med solenergi? Läs mer på www.abb.se.


ukten av svetsrök är påtaglig i Osby Parcas verkstad. Koncentrerade och tysta yrkessvetsare står, sitter eller ligger vid stora plåtcylindrar som

ska bli fastbränslepannor.– Vi har otroligt hög kompetens på vår

personal, det är kvalificerade yrkesarbetare rakt igenom, säger Martin Nilsson, kon-struktionschef på Osby Parca.

Medan många andra industrier har käm-pat med den ekonomiska krisen så har panntillverkaren i Osby i norra Skåne gått strålande. Företagets ledning såg tidigt den ökade efterfrågan i USA och skaffade ASME–certifikat, en kvalitetsstämpel som är kravet för att få leverera pannor till den amerikanska marknaden.

– Det har gett oss flera viktiga order och med certifikatet i handen öppnar sig dörren till väldigt många länder. Utöver USA märker vi även ett stort intresse från Australien, Eng-

land och Spanien. Vår export, som ligger på runt 20 procent, kommer att ta ett rejält skutt uppåt under de närmaste åren, spår platsche-fen och marknadschefen Dennis Eliasson.

AVANCERAd STyRuTRuSTNiNGProdukterna är energieffektiva, med en verkningsgrad på drygt 90 procent på fast-bränslepannorna och en tillgänglighet som innebär att driftstörningar är sällsynta.

– Vi bedriver ett kontinuerligt förbätt-ringsarbete. Det som gjort oss framgångs-rika är bland annat effektiv konvektions-teknik och avancerad styrutrustning, säger Martin Nilsson.

ABB som levererar styr– och reglersys-tem, frekvensomriktare och diverse låg-spänningsprodukter är en nyckelleveran-tör. Osby Parca köper två olika styrsystem från produktfamiljen Freelance, AC 800F och AC 700F.

Panntillverkaren Osby Parca har inte drabbats av någon lågkonjunk-tur – tvärtom. USA-marknaden skriker efter fastbränslepannor för förnybar energi och det ger högtryck i verkstaden. Hjärtat i pannorna är ABB:s styrsystem Freelance 800F som bidrar till hög verkningsgrad och en tillgänglighet utöver det vanliga.

TExT: MikaEL svEnsson FoTo: Hans–PETER BLooM

Fullt tryckför pannor med Freelancestyrning

Het uSA–marknad lyfter pannfabriken Osby Parca och det råder högtryck i verkstaden där kvalificerade yrkesarbetare har fullt upp. det ställs oerhört höga krav på bland annat svetsningen för att få leverera till amerikanska marknaden.

”ABB:s styrsys-tem Freelance tillför produkterna många goda egen-skaper”, säger Martin Nilsson, konstruktionschef på Osby Parca.

OSBy PARCA

Osby Parca har ett heltäckande program för produktion av hetvatten och ånga.

I sortimentet ingår elpannor, olje– och gaspan-nor samt fastbränslepannor, i storlekar från en elpanna på 36 kW till en oljepanna på 16 MW.

Kunderna är allt från enskilda rörinstallatörer till industrier och fjärrvärmeverk.

Osby Parca har 55 anställda och företaget ingår i Enertech AB.

Snart ska en anläggning från Osby Parca förse innevånarna i Broby med fjärrvärme. Från vänster: Louise Gustafsson, Fredrik Carlsson, Martin Nils-son, Håkan Svärd, samtliga från Osby Parca, samt Henrik Persson från ABB.

– Från början köpte vi bara AC800F till våra större pannor och hade en annan le-verantör till de mindre pannorna. När ABB utökade med AC700F passade den utmärkt till våra mindre pannor eftersom den var bättre än konkurrentens. En stor fördel är att systemen byggs från samma plattform, vilket innebär att vi kan använda samma mjukvara och återanvända applikationen från 800–systemet i 700–serien, så att även den fungerar i våra större anläggningar.

Servicechef Håkan Svärd betonar funktio-naliteten och tillgängligheten i systemen.

– De är användarvänliga, krånglar väldigt sällan och vi får bra support. Att ABB är en global aktör har också stor betydelse, till exempel att de finns representerade i USA och tillhandahåller support på Freelance–systemen där.

Elkonstruktören Fredrik Carlsson tycker Freelance är lätt att arbeta med.

– Våra produkter är ofta kundanpassade och en stor fördel är att jag enkelt kan göra ändringar i styrsystemet när så behövs.

BRA diALOGMartin Nilsson poängterar också att Osby Parca har en bra dialog med ABB som är en viktig partner i utvecklingsarbetet. Och ABB:s säljare Henrik Persson gör sitt ytters-ta för att det ska fungera.

– Osby Parca är en viktig OEM–kund för oss. Vi satsar lite extra på Freelance för till-fället och ser en stor marknad för oss där vi tidigare inte varit med. Vi har bjudit ned Osby Parcas representanter till ABB:s fabrik i Tyskland, där Freelance–systemen tillver-kas, för att de ska kunna ha en direkt dialog med våra produktchefer och redogöra för sina specifika behov och krav, säger Henrik Persson.

Men det är inte bara tekniken som är vik-tig, minst lika viktig är logistiken.

– En försening av komponenter innebär att vi inte kan bygga pannan klar och vår personal står då sysslolösa, och tvingas se-dan jobba övertid när leveransen kommer. Vi riskerar också att få betala vite till vår kund om leveransen försenas, säger Martin Nilsson.

Därför står Henrik Persson i ständig kon-

takt med inköpschefen Louise Gustafsson och håller koll på leveranserna.

– Vi har utvecklat rutinerna för logistik och godsmottagning, men arbetar för att de ska kunna bli ännu bättre, säger Louise Gustafsson.

– Målet är att hitta standarder både när det gäller teknik och logistik, säger Henrik Persson.

”Våra produkter är ofta kundanpassade och en stor fördel är att jag enkelt kan göra ändringar i styrsystemet när så behövs.


ABB

i aBB:s leverans ingår:

DCS System Freelance 800F

AC700F och AC800F

I/O–kort och mjukvara för konfigurering och övervakning

Frekvensomriktare ACS550

Diverse lågspänningsprodukter

Osby Parcas servicechef Håkan Svärd och elkon-struktören Fredrik Carlsson tycker att Freelance är ett lätt system att arbeta med och de får medhåll av elek-trikern Johan Johnsson.


Piteå håller på att utvecklas till ett centrum för vindkraft. Detta ställer höga krav på Pite Energi som ska stå för ett bra elnät.

– Vi har i höst tagit i drift en ny transformatorstation med ny ABB-utrustning som ska serva företag som arbetar med vindkraft och alternativa bränslen, berättar Lennart Nilsson, elnätchef vid Pite Energi.

TExT: LaRs WEsTERLunD FoTo: PaTRiCk DEgERMan

Pite Energis nya transformatorstation på Hara-holmen omvandlar spänningen från 40 till 20 och 10 kV. Den är byggd av Vattenfall Service och ABB i två etapper med elkraftutrustning tillverkad av ABB, bland annat kompositisola-

torer och ABB:s Combinedbrytare. De nya brytarna med-för att stationen är nätt och kompakt då de kombine-rar den brytande och frånskiljande funktionen; de ökar också driftsäkerheten.

– Varje inbesparad frånskiljare innebär en felkälla min-dre och även en apparat mindre att underhålla, säger Jan Sundström, projektledare vid Pite Energi. Det är också en fördel med de långa intervallerna för underhåll på Com-binedbrytaren.

SäKERT iSOLERATIsolatorerna som används i transformatorstationen är tillverkade av kompositmaterial av ABB i Öjebyn strax väster om Piteå.

– Att vi valt kompositisolatorer beror på att de är betyd-ligt säkrare än porslinsvarianten, säger Lennart Nilsson.

Kompositisolatorer ökar säkerheten för både ställverks-personal och ställverksutrustning. Vid ett fel kan apparater med traditionella porslinsisolatorer formligen explodera, och okrossbara kompositisolatorer är därför ett säkrare al-ternativ. De är också mycket tåligare mot sabotage.

– Materialet är dessutom vattenavstötande, vilket ger överlägsna isolationsegenskaper, säger Mattias Lundborg, marknadschef vid ABB–enheten Plast i Piteå.

Jan Sundström inflikar att kompositisolatorer har en annan stor fördel för arbetsmiljön.

– De är lättare att montera ute på distributionsledning-ar eftersom de bara väger en fjärdedel så mycket som isolatorer i porslin.

I manövercentralen vid transformatorstationen finns en dator med pekskärm där operatörerna får all nödvän-dig information om vad som sker i ställverket och hur det står till med distributionen.

– Det är mycket smidigt, konstaterar Jan Sundström.Vattenfall Service har på uppdrag av Pite Energi byggt

en drygt sex kilometer lång 40 kV–ledning och dragit fem 24 kV–ledningar från transformatorstationen till vindkraftparken på Bondön. Här har det danska företa-get Global Green Energy låtit uppföra 14 vindkraftverk. I september 2008 påbörjades testkörningen och före års-skiftet 2008/2009 var kraftverken i full drift. Tillsammans

Mattias Lundborg, ABB:s affärsenhet Plast, Lennart Nilsson, Pite Energi, Jan Sundström, Pite Energi och Per Åström, ABB Business Center i Luleå, följer alla med spänning vad som händer på vind-kraftfronten i Piteå. ”det här är mycket positivt för regionen”, säger Per Åström, ABB Business Center i Luleå.

PiTE ENERGi

Pite Energi firar 2009 sitt 100-årsjubileum.

Företaget ägs av Piteå Kommunföretag AB och består av fyra affärsområden: Elhandel, elnät, fjärrvärme och bredband.

Till Pite Energis elnät finns ett 20-tal hög-spännings- och drygt 22 000 lågspänningsle-veranspunkter anslutna.

Företaget har 70 anställda.

ABB


Två krafttransformatorer, 40 och 10 MVA

Två Combinedbrytare

24 kV UniGear ställverk

12 kV UniGear ställverk

Relä- och kontrollutrustning

Stationsdator

Jan Sundström, Pite En-ergi, har vindkraftparken på Bondön i bakgrunden och framtidens fler vind-kraftparker i sikte.

Tryggt med kompositNy station för vindkraft


”Att vi valt komposit-isolatorer beror på att de är betydligt säk-rare än porslinsvari-anten”, säger Lennart Nilsson, elnätchef vid Pite Energi.

kommer dessa att producera 72 GWh per år, vilket mot-svarar energiförbrukningen för 3 600 hushåll.

ViNdKRAFTCENTRuMSatsningen på vindkraftparken på Bondön är bara första steget mot Piteås mål att bli vindkraftcentrum i Barentsre-gionen. I Markbygden, som ligger på de höglänta delarna väster om Piteå, planerar Svevind och den tyska vindkrafts-tillverkaren Enercon att bygga 1 100 vindkraftverk, som då skulle bli ett av Europas största industriprojekt.

Vindkraftverken i Markbygden kommer att svara för en mycket stor del av den svenska vindkraftproduktionen. Frå-gan om denna vindkraftparks framtid ligger för närvarande på miljödepartementets bord, men Svevind har redan fått tillstånd att bygga 12 vindkraftverk i Dragaliden, varav de två första togs i drift i januari. Inte nog med det, det finns också planer på att bygga 132 havsbaserade vindkraftverk på grundet Klocktärnan utanför Piteå.

EL TiLL BiOdiESELTransformatorstationen på Haraholmen ska dock inte bara ta emot vindkraft utan också försörja en ny stor fabrik för tillverkning av bio-diesel. Denna anlägg-ning, som uppförs av Sunpine AB, blir den första av sitt slag i världen.

Råvarorna till bio-dieseln hämtas från massa– och pappersindustrin främst i form av tallolja. Det färdiga, miljövänliga drivmedlet kommer att kallas talldiesel och är i första hand tänkt för inblandning i vanlig diesel.

Till våren börjar produktionen av tallolja. När allt är in-trimmat och klart kommer 100 miljoner liter grön diesel årligen att tillverkas vid fabriken.

– Det händer mycket på industrifronten i Piteå just nu och då känns det bra att ha tillförlitliga samarbetspartner som kan förse oss med utrustning med hög tillgänglighet, avslutar Lennart Nilsson på Pite Energi.

”Varje inbesparad frånskiljare inne-bär en felkälla mindre och även en apparat mindre att underhålla

Bransch- & produktnytt

ABB:s nya tryckknappsserie Prion för KNX kan byggas ut till en kontrollpanel med 3,5 tum TFT-display där man kan styra sitt hus. Det sker enkelt med hjälp av symboler och ett färgspråk som hjälper användaren att snabbt orientera sig bland funktionerna.

Trycknappsserien Prion finns i fyra olika designutföranden och är uppbyggd av olika moduler. I sitt minsta utförande är det en enpolig trycknappssensor eller en vrid-dimmer för KNX. Fullt utbyggd kan Prion exempelvis ha en 3,5 tum TFT-display, med vridreglage som ger översiktlig information om vad som styrs för tillfället, och en trepolig tryckknapps-sensor.

Den nya tryckknappsserien kan användas för att styra såväl belysning som innetemperatur och markiser med mera. Olika scenarion kan programmeras för att sedan enkelt användas när det passar. Även fjärrkontroller kan användas.

tryckknapp och kontrollpanel för knX

ABB har utvecklat en ny produktfamilj Relion med ett komplett sortiment av reläskydd och kontrollprodukter för applikationer inom kraftgenerering, transmission och distribution.

Sortimentet omfattar allt från enklare produkter med grundläggande funktioner till lösningar för mer avancerade applikationer. Relion-familjen omfattar flera produktse-rier för skydd och kontroll av olika tillämpningar såsom generatorer, motorer, ledningar, kablar, samlingsskenor och transformatorer.

Produktserierna i Relion-familjen är från grunden konstruerade för IEC 61850-standarden för kommunikation och samdrift av utrustning för stationsautomation.

relion ny familj relä- och kontrollprodukter

www.abb.se

www.abb.se/instrumentation

www.abb.com/knx

www.abb.se/kabeldon

Den nya kabelanslutningen Kabeldon CSE-A 36 är en skärmad anslutning för PEX-isolerade kablar med Al- eller Cu-ledare för 36 kV upp till 630 mm2.

Den passar standardgenomföringar typ ytterkona och uppfyller kraven för berörings-säkerhet. De kan installeras såväl inomhus som utomhus.

ny kabelanslutning 36 kV

För tuffa applikationer med rökgas har ABB förbättrat serien av insitu O2-analysatorer Endura AZ20. Tuffa miljöer kräver tåliga och robusta O2-analysatorer som fungerar även i de mest krävande förhållanden.

ABB presenterar nu den nya Endura AZ20-serien. I de processer där man använder O2-mätning i rökgas för att kontrollera och styra förbränningen erbjuder Endura AZ20-serien bättre verkningsgrad och minskade underhålls-kostnader. Utvecklingen av Endura AZ20 bygger på över 50 års erfarenhet av O2-mätning och ger användaren en analysator som är lätt att konfigurera.

robust analysator för optimal förbränning

”Fler och fler slutkunder runt om i världen ställer höga krav på personsäkerheten och vill ha säkra kompositisolatorer i sina produkter”, konstaterar Mattias Lundborg, marknadschef vid ABB:s affärsenhet Plast.


Astra Tech i Mölndal tillverkar medi-cintekniska produkter och har cirka 1 000 anställda. En av dem är Stefan Giza.

– Jag har jobbat på Astra Tech sedan 1996 och var med och startade upp denna avdel-ning 2004. Idag är jag chef för operatörer-na som kör strålsteriliseringsanläggningen. Det är de tekniska produkterna som tillver-kas i fabriken som steriliseras – urologipro-dukter och dentala implantat. Vi kör konti-nuerligt treskift här, sju dagar i veckan, 24 timmar om dygnet.

Tidigare sköttes palleteringen helt manu-ellt av personalen. En till två personer per

skift, beroende på hur mycket som kom ut från processen. Men kravet på en allt högre produktionstakt har ökat i samband med företagets satsningar på minskad miljöpåver-kan.

– I början var inte trycket så stort på till-verkningen, men vi går över mer och mer till strålsterilisering. Idag steriliserar vi även med gas, men ur miljösynpunkt är strålste-rilisering mer vänligt. Därför konverterar vi vårt sortiment, förklarar Stefan Giza.

AuTOMATiON MEd ROBOTMålet blev en automatisk palletering. Valet föll på en robotlösning från ABB: IRB 660

Mönstereleven

Mönsterelev skulle man kunna kalla Astra Tech:s nye hjälp-reda – ABB-roboten som så snabbt lärt sig sitt nya yrke.

Sedan palleteringen automatiserades klarar en enda robot tio stationer längs en 14 meter lång bana. Dygnet runt, sju dagar i veckan.

TExT: sTina ELg FoTo: DaniEL anDERsson

Björn Andreasson, pro-jektledare från Astra Tech, ansvarar för linjen och är nöjd med installationen av robot för automatisk palletering som Michael Sandberg med flera hos Elektroautomatik stått för.

”Kravet på högre produk-tionstakt har ökat i samband med företagets övergång till mer strålsterilisering”, säger Stefan Giza, chef för opera-törerna som kör strålsterili-seringsanläggningen.


plus IRBT 6004. Mekanik, styrsystem, robot och robotåk.

– Det var en rationalisering, men inte i den bemärkelsen att någon fick sluta hos Astra Tech. Arbetet är monotont, med ena-handa rörelser. Du plockar från en bana och vrider dig 90 grader. Det är en stor för-bättring för våra medarbetare att slippa den arbetsuppgiften, säger Stefan Giza.

Produkterna är paketerade i kartonger och innan de förpackas är det höga krav på renhet. IRB 660 som är lätt, smidig och läke-medelsklassad passar därför bra in i miljön på Astra Tech. Till en början trodde integra-tören Elektroautomatik AB att man skulle behöva fler robotar för att klara uppgiften, men eftersom roboten nu åker i en rörelse-sträcka på 14 meter längs stationen räcker det med en.

LÅNGBANADet blev en utmaning för Elektroautomatik som är specialiserade på just framsynt au-tomation. Michael Sandlund som varit med i integrationsarbetet sedan projektstarten våren 2008 berättar att 14–metersbanan kom i två delar.

– Det var bökigt att få in det, men det löste sig, säger Michael och konstaterar att arbetet, utöver några normala projektpro-blem, fungerat väldigt bra.

När produkterna är steriliserade kommer de ut på en transportbana med nio olika ut-

banor där de olika produktgrupperna pla-ceras. Varje produktgrupp har ett recept, i det ingår ett pallmönster som roboten föl-jer beroende på artikel.

ABB–roboten har ett gripdon som består av 28 sugkoppar och 14 vakuumpumpar. Den plockar och staplar upp till 1 200 pro-dukter i timmen. När roboten är klar, får operatören en indikation och kan ta hand om godset för att köra det vidare till distribu-tionscentralen. Stefan Giza är nöjd med den nya ”arbetskamraten” på avdelningen.

– Den robot vi valt har bra räckvidd, den har tillräckligt hög kapacitet. Den förflyttar sig på en åkbana och passerar nio pallsta-tioner plus en station med mellanläggsark. Och det är bara en enda robot som sköter allting.

uTAN STAKETDen som ser hur roboten arbetar längs den långa banan kan förvånas över att robotcel-len saknar inhägnad. Normalt sett är det säkerhetsstaket kring robotcellen, men nu sker en laserövervakning från fem säker-hetsskannrar som sitter monterade i taket.

– Det är en kul lösning. Ändå är det hög-sta säkerhetsklass. Laserstrålarna känner av hela inpasseringsfältet, förklarar Michael Sandlund.

– Nu när vi vant oss med hur anläggningen ska hanteras är det inga störningar, tillägger Stefan Giza. Och det är praktiskt utan staket. Fria ytor, lätt att torka av och hålla rent. De stora hygienkraven finns i renrumsproces-sen, innan steriliseringen, men även ute hos oss måste det se rent och snyggt ut.

ELEKTROAuTOMATiK

Elektroautomatik AB har 140 anställda och finns i Göteborg, Skövde och Åmål.

Företaget omsätter cirka 200 miljoner kronor per år och arbetar över hela Sverige, även utomlands.

ABB


ABB robotsystem IRB 660.

IRBT 6004 åkbana 14 meter.

Elektroautomatik har bidragit med:Säkerhetslösning med laserskannrar.Komplett helhetslösning med bansystem och mekanik.

Sorteringsbana samt nio utbanor i rostfritt stål.

Automationslösning med programmering, drifttagning, provning och utbildning.

ASTRA TECH

Astra Tech utvecklar, tillverkar och mark-nadsför dentala implantat och avancerade sjukvårdsprodukter inom urologi och kirurgi.

Företaget finns representerat över hela värl-den med dotterbolag i 16 länder.

Astra Tech i Mölndal tillverkar medicinteknis-ka produkter och har cirka 1 000 anställda.

Med 28 sugkoppar och 14 vakuumpumpar plockar och pal-leterar Astra Techs nye ”arbetskamrat”, en smidig iRB 660.

Det är en stor förbättring för våra medarbetare att slippa denna arbetsuppgift

”


ABB i Karlskrona har de senaste åren levererat sjökabel till två stora vindkraftparker, Prinses Amalia windpark utanför holländska kusten och Vattenfalls projekt Lillgrund i Öresund. Vindkraftparker ställer stora krav både på kabelns kvalitet och dimensionering.

Stora krav på sjökabel när vindkraften friskar på

TExT: MikaEL svEnsson FoTo: Hans–PETER BLooM

indkraft är en stadigt växande energikälla och ofta står turbi-

nerna ute till havs där de syns minst och där vinden är som

mest gynnsam. Detta gynnar ABB:s kabelfabrik i Karlskrona.

– Det finns kanske ett par företag i värl-den som kan mäta sig med oss på sjökabel, medan det finns en uppsjö av bolag som levererar landkabel, berättar projektledare Arne Abrahamsson.

Tillsammans med kollegan Ulf C Anders-son leder han stora vindkraftprojekt inom ABB–enheten High Voltage Cables. Båda var involverade när holländska holding-bolaget Q7 byggde Prinses Amalia wind-park med 60 vindkraftverk utanför den holländska kusten och Arne Abrahamsson

ledde själv projektet Lillgrund där bestäl-laren var danska Siemens Wind Power som hade entreprenaden åt beställaren Vattenfall.

MER KABELJust nu håller Ulf C Andersson i det hit-tills största vindkraftprojektet som ABB levererat kabel till. 120 kilometer utanför den tyska kusten byggs en park med 80 vindkraftverk där varje enhet ska produ-cera fem megawattimmar. Elen transpor-teras med likströmskabel större delen av sträckan.

När den drygt tio mil långa kabeln är färdigtillverkad lastas den ut från fabriken till ett specialbyggt fartyg där den spolas upp på svängskivor.

Lillgrund i öresund är Sveriges hittills största vind-kraftpark. Lugnt väder behövdes både när ett av Lillgrunds 48 vindkraftverk monterades och när ABB:s kabel för elöverföring skulle läggas och kopplas in. Foto: Hans Blomberg

Likströmskabel till ett tyskt vindkraftpro-jekt märks innan den lämnar fabriken i Karlskrona. Frakten sker med ett special-fartyg som transporterar kabeln ut till vindkraftparken i Nordsjön.


– Sedan transporteras den ut till Nordsjön där den ska kopplas ihop med växelströms-kabeln som kommer från transformator-plattformen, berättar Ulf C Andersson.

Samtidigt pågår också leverans av växel-strömskabel till ett belgiskt vindkraftpro-jekt.

När det gäller Prinses Amalia windpark och Lillgrund var det två likartade projekt.

– Men en stor skillnad var att i det hol-ländska projektet skulle vi inte lägga ut ka-beln, utan bara leverera den och sedan göra den sista inkopplingen till turbinerna. Detta ställde till en del logistiska problem, men vi klarade våra tidsramar.

Vindturbinerna står 23 kilometer utanför den holländska kusten. Avståndet mellan varje enhet är 500 meter.

– Vanligtvis drar vi kablar mellan enheter-na för att i slutändan ansluta till en transfor-matorplattform som via en växelströmska-

bel, en så kallad exportkabel, transporterar elen in till landbacken.

– Växelström skulle dock inte ha fungerat i det senaste tyska projektet eftersom det är för lång sträcka in till land och det skulle bli för stort spänningsfall under vägen. Där måste vi använda likströmskabel, tillägger Ulf C Andersson.

HÅRd HANTERiNGSjökabel ska tåla brysk mekanisk hantering när den läggs ut och när den ligger på bot-ten ska den klara att ett ankare hugger tag i den utan att det blir brott. Därför försågs exportkabeln med armering i ytterskiktet och blylegering invändigt för att skydda ka-beln mot vattenläckage.

Att producera kabel som överför el mel-lan vindkraftverk ute till havs kräver nog-granna beräkningar, inte minst av ekono-miska skäl. Arne Abrahamsson tar de 48 enheterna i Lillgrund som exempel.

– Mellan de första turbinerna kan vi an-vända kabel med mindre area på ledaren. Ju längre ifrån de första turbinerna vi kommer, ju mer area på ledaren behövs och från de sista kablarna, som likt en solfjäder går fram till transformatorplattformen, så behövs yt-terligare en dimension grövre ledare för att inte tappa spänning.

– Hade vi gjort det enkelt för oss hade vi utgått från den grövsta kabeln och använt den dimensionen hela vägen. Men då hade

projektet blivit betydligt dyrare. Nu valde vi dimensionerna 95, 180 och 240 kvadratmil-limeter som areor på ledarna.

TREdJE STöRSTAVid projektet i Lillgrund genomgick export-kabeln en omfattande kvalitetsprocess för att bli typgodkänd. Detta bland annat för att säkerställa att den klarar ett rejält åskned-slag i någon av turbinerna.

Lillgrund är världens tredje största havs-baserade vindkraftpark, Sveriges hittills största satsning på vindkraft, och den invig-des av kung Carl XVI Gustaf den tredje juni 2008. Parken producerar 0,33 TWh el per år, vilket motsvarar hushållsel till 60 000 hem. För ägaren Vattenfall är Lillgrund en viktig del i en stor satsning på vindkraft och förnybar elproduktion.

LiLLGRuNd

Lillgrund ägs av Vattenfall och är Sveriges hittills största satsning på vindkraft.

48 vindkraftverk till havs, med en installerad effekt på totalt 110 MW, beräknas årligen producera cirka 0,33 TWh.

Vindkraftverkens totalhöjd är cirka 115 meter upp till vingspetsen, rotordiametern är 90 me-ter och de roterar med 6–16 varv per minut.

Lillgrund ligger cirka 7 km från svenska kus-ten, sydost om Öresundsbron.

KABEL TiLL LiLLGRuNd

Volt: 145 kV (exportkabel) och 36 kV växelström.

Kraft: 110 MW

Isolering: Polymeric (XLPE)

Vikt: 57 kilo per meter

Längd: 27 km kabel mellan vindmöllorna och 6 km exportkabel.

Vattendjup där kabeln ligger: 4–10 meter.

Antal vindkraftturbiner: 48 stycken på vardera 2.3 MW.

Beställare: Siemens Wind Power, Danmark

Slutkund: Vattenfall AB

KABEL TiLL PRiNSES AMALiA WiNdPARK

Volt: 150 kV (exportkabel) och 22 kV växelström

Kraft: 120 MW

Isolering: Polymeric (XLPE)

Vikt: 70 kilo per meter

Längd: 28 km exportkabel och sammanlagt 45 km mellan vindmöllorna.

Vattendjup: Ca 20 meter

Antal vindkraftturbiner: 60 stycken på vardera 2 MW.

Beställare: ABB Holland/Van Oord

Slutkund: Q7

Stora krav på sjökabel

Arne Abrahamsson visar hur exportkabeln ser ut i genomskärning. den ligger på havsbotten och transporterar energin från transformator-plattformen och upp på land, där den kopplas ihop med en landkabel.

Likströmskabeln från ABB går direkt från fabriken och ut till det väntande fartyget, för vidare transport till vind-kraftparken till havs.


Å rligen utför ABB i Ludvika gas-analyser på alla transformatorer hos Ovako Bar i Smedjebacken. I somras gav gasanalysen av smält-

verkets 130/20 kV–transformator ett ovän-tat resultat: den varnade för ett haveri till följd av varmgång. Ett haveri som skulle ha stoppat ljusbågsugnarna i smältverket, med stora förluster som följd.

– När ABB:s avdelning för transforma-torservice i Ludvika meddelade oss detta övervägde vi att skicka transformatorn till ABB i Drammen för reparation, berättar Reijo Innanen, elansvarig på Ovako Bar. Men

HaverivarningI somras gjorde ABB en gasanalys av oljan i en av Ovako Bars transformatorer – analysen visade att ett haveri var nära förestående.

– Tack vare varningen kunde vi rädda transforma-torn med reparation och slippa produktionsbortfall, säger Reijo Innanen, elansvarig på Ovako Bar.

TExT: C-g HanBERg FoTo: HEnRik Hansson

En noggrann gasanalys kan vara räddningen för en transformator med problem.

Reijo innanen på Ovako Bar inser värdet av årliga gasana-lyser av transformatorer.”det kan motverka dyrbara produktionsstopp”, säger han.

istället kom ABB till oss genom Kenneth Gustavsson och Markus Pettersson.

En första okulärbesiktning visade att transformatorns lindningskopplare med stor sannolikhet hade havererat. Transformatorn togs därför ur drift för en mera ingående un-dersökning av lindningskopplaren.

SERViCETEAM PÅ GÅNGEfter en grundlig analys kunde ABB:s perso-nal konstatera att lindningskopplaren dess-värre hade havererat helt och hållet. Samma eftermiddag inställde sig serviceteamet från ABB i Ludvika som efter två dagar hade återställt lindningskopplaren i ursprungligt skick. Med det omfattande kringarbetet in-räknat tog det totalt en vecka innan trans-formatorn kunde tas i drift igen.

– Dessbättre sammanföll det hela till stor del med ett planerat driftstopp, säger Reijo Innanen. Så produktionsbortfallet inskränk-te sig till ett skift.

– Hade vi tvingats ta transformatorn ur drift vid full produktion så hade ABB:s snab-ba insats på plats varit oerhört värdefull. Att vi slapp demontera och transportera trans-formatorn till Drammen innebar säkert en tidsvinst på runt två veckor.

– Vi inser också värdet av de årliga gas-analyser vi gör på alla våra transformatorer. Det kan spara stora pengar. Eventuellt kom-mer vi att tecka ett heltäckande serviceav-tal med ABB och kanske även investera i en back–up för den step–down–transformator som så när hade havererat i somras.

MÅNGÅRiGT FöRTROENdEOvako har samarbetat med ABB i många år.

– Vi har stort förtroende för ABB:s kun-nande, som även innefattar våra processer, och uppskattar också ABB:s kundfokusera-de inställning, framhåller Reijo Innanen.

Markus Pettersson, projektledare på in-stallation och service vid ABB i Ludvika, berättar att det alltid utvecklas gaser i en transformator under drift.

– Normalt upplöses gaserna i oljan och ventileras ut genom torkapparaten. Vid eventuella fel ökar dock gasproduktionen. Genom regelbundna gasanalyser kan felen upptäckas tidigt och vi kan rekommendera åtgärder som kan förebygga ett haveri.

OVAKO BAR

Ovako Bar i Smedjebacken är en del av Ovako-koncernen som tillverkar högkvali-tativt specialstål i form av stång, tråd, rör och ringar.

Stålprodukterna används inom kullager-industri, fordonsindustri och verkstadsindustri.

Totalt har koncernen 4 000 anställda.

”Genom regelbundna gasanalyser kan felen upptäckas tidigt och vi kan rekommendera åtgärder som kan förebygga ett haveri


TExT: C-g HanBERg FoTo: vaTTEnFaLL

En trasig genomföring till en transformator i Stor-norrfors kraftverk kunde ha orsakat miljonförluster för ägaren Vattenfall. En snabb insats från Vatten-fall Service och ABB begränsade driftstoppet till bara tre veckor.

Snabb insats sparade miljoner

Mitt i vårfloden gick en genomföring sönder i en transforma-tor i kraftverket Stornorrfors i Västerbotten. Vattenfall befa-rade att två aggregat måste ställas av i flera månader där varje

dygns stillestånd innebär nästan två miljoner i förlorade intäkter.Men Vattenfall Service och ABB såg till att stoppet blev betyd-

ligt kortare.– Personal från ABB i Ludvika var på plats redan inom 24 timmar

och kunde konstatera att en genomföring troligen hade havererat, berättar Patrik Stenlund, projektledare på Vattenfall Vattenkraft.

Därefter demonterades genomföringarna i den 200 ton tunga och sex meter höga transformatorn och de transporterades till ABB i Ludvika.

Efter en helg i provrummet visste ABB med säkerhet att ge-nomföringen hade havererat. En ny genomföring tillverkades i all hast och testades innan den monterades på transformatorn i Stornorrfors. Dessutom renades 55 000 liter transformatorolja.

– Jag mobiliserade all tillgänglig personal genom att kontakta olika avdelningar på ABB, berättar Lars Timonen, projektledare på ABB–enheten Transformers. Alla ställde upp helhjärtat och vi blev därför klara drygt två veckor tidigare än beräknat.

– ABB:s insats var berömvärd och visar vilka resurser de har, menar Pat-rik Stenlund. På bara tio dagar var den nya genomföringen monterad och knappt två veckor senare kunde vi ta aggregaten i drift igen.

STORNORRFORS

Stornorrfors kraftverk i Umeälven är ett av Sveriges största vat-tenkraftverk, med fyra turbiner på samman-lagt 591 MW och en medelårsproduktion på cirka 2 298 GWh.

Stornorrfors ägs av Vattenfall.

Tack vare snabb insats kunde de två bortre aggregaten i Stornorrfors vara i drift igen bara drygt tre veckor efter transformatorhaveriet.

Med ett nytt, biobränsleeldat kraftvärmeverk satsar Mölndal Energi på effektiv produktion av el och fjärrvärme. Tre samarbetande leverantörer till det nya Riskulla kraftvärmeverk är Metso Power, FB Engineering och ABB.

- Styrsystemet till anläggningen är ABB:s 800xA. Det stämde bäst med våra be-hov, säger Göran Lundström, driftchef Mölndal Energi.

Energieffektiv pannager miljösnäll energi åt Mölndal

TExT: MaRiannE LinDEBoRg FoTo: anna REHnBERg

Som ett nytt landmärke i Mölndal lyser nya Riskulla kraftvärmeverk bredvid det gamla värmeverket. Innanför den glasade fasaden finns den nya pannan som matas

med biobränsle och kokar vatten till ång-turbin och fjärrvärmenät.

– Skälet till att bygga nytt var att vi hade en ökande efterfrågan på fjärrvärme som den gamla pannan från 1984 inte kunde till-godose, berättar driftchef Göran Lundström på Mölndal Energi. Det stod också klart att kraftvärme med förnybar elproduktion var mer lönsamt än bara värmeproduktion, som med den gamla pannan.

Den nya pannan är helt biobränsle- eldad och byggd för att kunna elda en mix av olika bränslen. Både våta bränslen, som fuktiga grenar, rötter och toppar, och torra bränslen, som stamved och torv, ska kunna användas.

– Det är viktigt att kunna utnyttja olika sorter och blandningar, vi vet ju inte vad som blir aktuellt i framtiden.

Inför bygget av kraftvärmeverket be-ställde Mölndal Energi pannan från Metso Power och valde ABB:s 800xA som styrsys-tem.

– Vi tittade på olika system men ABB:s var mycket kompetent och hade stor valfrihet, säger Göran Lundström.

STORA KRAVLennart Johansson på Metso Power

berättar att pannan till Riskulla är av den största storleken av stående panna, med en termisk effekt på 70 MW.

– Mölndal Energi ställde stora krav på energiutnyttjande och krävde inte bara en effektiv panna utan också ett system som i sin helhet tog vara på alla energikällor, exempelvis överskottsånga. Det krävde 30 procent mer instrumentering och ett mer

METSO POWER AB

Metso Power ingår i Metso OY med säte i Finland.

Har cirka 350 anställda i Göteborg.

Pannans glödande bädd i nya Ris-kulla kraftvärmeverk värmer inte bara driftchef Göran Lundström utan också 25 000 fjärrvärmekun-der och en ångturbin. Pannans styrsystem är ABB:s 800xA, programmerat och levererat av ABB-partnern FB Engineering.

MöLNdAL ENERGi

Mölndal Energi AB ingår tillsammans med Mölndal Energi Nät AB i koncernen Mölndal Energi, med Mölndals stad som ägare.

Mölndal Energi AB erbjuder el, fjärrvärme och entreprenadtjänster.

Företaget har cirka 90 anställda.



www.abb.se

omfattande styrsystem än vanligt.– Men vi är vana vid både krav och sys-

tem, vi levererar ABB:s styrsystem till flera av våra pannor, tillägger Lennart Johans-son.

Till Metso Power levererade ABB ett 800xA i ”byggbitar”, diverse hårdvara som servrar och I/O–enheter samt fyra opera-törsstationer och en ingenjörsstation. För programmeringen anlitade Metso Power systemintegratör FB Engineering som är ABB–partner för automationssystem.

– Vi har många uppdrag för processin-dustri och kraftvärmeverk och detta är för oss ett normalt uppdrag. Det har fungerat mycket bra; ABB har ett väldigt bra process-styrsystem, säger Stefan Ottosson, grupp-chef på FB Engineering i Göteborg.

FB Engineerings programmeringsarbete och funktionstester har bedrivits i nära samarbete med Metso och ABB.

– Metso svarar för tidplanen och när det börjar närma sig idrifttagning stöttar vi dem vid utcheckning av signaler, uppstart av rutiner och andra igångkörningsproce-durer. Programmerare från FB Engineering är då på plats hela tiden.

SySTEMuTBiLdATSIdrifttagningen har pågått under hös-

ten 2009 och under tiden har bland annat Mölndal Energis operatörer, systemansva-riga och Göran Lundström fått utbildning i styrsystemet av FB Engineering.

– Ett bra styrsystem, med exempelvis larmsystem och övervakning av fjärrvärme-nätet, är avgörande för driften. Vi har dess-

utom en ständigt pågående process för för-ändringar och förbättringar och då är det en stor fördel med ett flexibelt system som ABB:s, säger Göran Lundström.

När produktionen är i full gång kommer den nya pannan med ångturbin och rökgas-kondensering att årligen producera cirka 130 MWh el vilket räcker till att försörja samtliga hushåll i Mölndal. Fjärrvärmeleve-ranserna blir cirka 350 MWh och det kan värma cirka 25 000 villor. Den gamla pan-nan på 35 MW ställs i reserv för att kunna tas i bruk för topplast.

– Det känns väldigt bra att trygga fort-satt utbyggnad av fjärrvärmenätet och att kunna leverera lokalt producerad förnybar el, säger Göran Lundström.

Mölndal Energis nya grå kraft-värmeverk ökar produktionen av värme och ger ny och förnybar elproduktion lokalt i Mölndal.

ABB

i ABB:s leverans ingår:

Automationssystem 800xA.

5 motorer 315-1376 kW för pumpar och fläktar

36 frekvensomriktare ACS800

FB ENGiNEERiNG

FB Engineering AB är en del av Flygfälts-byrån – A COWI Company och driver och genomför industriprojekt inom process- och energiområdet.

FB Engineering är en ABB Solution Provider Partner inom Automationsprodukter.

”Det är viktigt att kunna utnyttja olika sorter och blandningar, vi vet ju inte vad som blir aktuellt i framtiden

ACS 2000 är en ny mellanspännings-frekvensomriktare för området 315 till 800 kVA, med spänningar upp till 6,9 kV. Den är inriktad mot drivning av fläktar, pumpar och kompressorer.

Utvecklingen av ACS 2000 har skett för att tillgodose behovet av flexibla anslutningsmöjligheter, låg övertonshalt, låg energiförbrukning, statisk VAR-kompensering samt enkel installation och idrifttagning.

ACS 2000 kommer att finnas i två utföranden, med eller utan transformator. Den transformatorlösa lanseras 2010. De små måtten gör ACS 2000 lämplig för uppgradering av befintliga motorer, genom direktanslutning till ett matningssystem som leve-rerar 6,0-6,9 kV.

Torrisolerade högspänningsgenomföringar är ett värdefullt tillskott för att uppnå bättre tillgänglighet och ökad säkerhet i kraftsystemet. Det är också ett effektivt sätt att minska konsekvenserna vid transformatorhaverier.

I en torrisolerad genomföring impregneras kondensator-kroppen med en härdbar epoxiplast istället för mineralolja. Den yttre isolationen består av silikongummi. Konceptet finns numera tillgängligt för samtliga spänningsnivåer mellan 52 kV och 550 kV.

Fördelarna med torrisolerade genomföringar är många. Risken för oljeläckage är eliminerad, lägre vikt och hög mekanisk hållfasthet gör transport och hantering enklare, silikonisolanten minskar drastiskt behovet av rengöring i svåra miljöer, till exempel i saltmättad luft, och säkerheten för ställverkspersonal och utrustning ökar eftersom silikonisolanter inte splittras vid ett eventuellt haveri.

ny frekvensomriktare för mellanspänning

Säkra, torrisolerade genomföringar

Stöträknaren Excount I är det senaste tillskottet i ABB:s produktprogram för avledare. Förutom att räkna antalet stötar kan den även mäta den totala läckströmmen genom avledaren. Excount I passar därmed in mellan den enklare Excount A och den mer avan-cerade övervakningsenheten Excount II.

Excount I passar bra för dem som vill ha mer än en enkel stöträknare men som inte har behov av Excount II:s alla funktioner. Det är en modern stöträknare som både registrerar antalet stötar och mäter den totala läckström-men genom avledaren.

Excount I behöver ingen yttre spänningskälla eftersom den har en inbyggd kondensator som laddas med solceller, och den är underhållsfri.

ny mellanmodell av stöträknare excount

www.abb.se


www.abb.se/frekvensomriktare


Det är en solig och krispig morgon vid Göta älv. Dimman stiger sakta upp ur älven och en mås rör sig sävligt

i luftrummet när en stor yacht åker förbi. I Hisings Backa, granne med Göta älv, lig-ger företaget Ultra Fog AB som tillverkar automatiska brandsläckningssystem för lyxyachter i storleken 35 till 150 meter.

– Vi installerar släcksystem baserade på vattendimma i privat– och företagsägda

lyxyachter, oftast i samband med nybygg-nation. Vattendimma har mycket god släck-funktion och kräver genom det höga tryck-et bara små mängder vatten, säger Roger Jähnke, elkonstruktör på Ultra Fog.

Beställningarna kommer oftast från ett varv tillsammans med en ritning av båten. Utifrån den anpassar Ultra Fog släcksyste-met och gör en ritning på sprinklermun-stycken och en layout över rördragningen.

– Vi beräknar hydraulik och hur mycket vatten som behövs för att släcka en brand och sedan gör jag en elkonstruktion utifrån det. Anläggningen byggs här, packas och skickas till varvet som monterar rör, el, vat-ten och tryckluft. När det är klart åker vi ner och gör en fullskaletest, berättar Roger Jähnke.

Ett omfattande regelverk bestämmer hur fartyg ska vara konstruerade och det gäller

även brandsläckningssystem. Vattendimma som släckmetod är relativt nytt och har vi-sat sig vara både effektivt, säkert och mil-jöanpassat. FREKVENSOMRiKTARE OMBORdEtt kliv framåt tog Ultra Fog då de fick kon-takt med ABB:s frekvensomriktare.

– För två år sedan fick vi ett tips av en elskåpsbyggare att vi kunde ha produkter som passade Ultra Fogs verksamhet, säger Mika Alakotila, försäljningsingenjör på ABB i Mölndal.

– Ultra Fog är ett intressant företag, lite spe-ciellt i sitt fack och sitt användningsområde, med unika egenskaper och med en potential eftersom de expanderar på landsidan.

Ungefär samtidigt satt teamet på Ultra Fog och spånade om frekvensomriktare till en pumpstation de arbetade med. ABB visade

uLTRA FOG AB

Ultra Fog i Hisings Backa bildades 1991 och har 16 anställda.

Företaget konstruerar och tillverkar vatten-dimsläcksystem, i första hand för marina miljöer i hela världen.

På senare tid har företaget fått en ny och växande marknad för system till byggnader på land.

Dimma räddning vid båtbrandUltra Fog AB i Göteborg bygger och säljer automatiska brand-släckningssystem för lyxyachter.

Verkningsgrad och funktion är helt avgörande för systemen, och med ABB:s nya frekvensomriktare till vattenpumparna kan mängden vatten regleras exakt. TExT: CLaEs HinDEnFELDT FoTo: anna REHnBERg

Både till sjöss och på land väntar nya kunder på ultra Fogs vattendimsläcksystem, till glädje för Henri Putto, ABB, och Roger Jähnke, ultra Fog.

För lyxiga båtar tillverkar ultra Fog vattendimsläck-system där ABB:s frekvensomrik-tare ingår. ”Enkel inställning”, säger Henri Putto, ABB, ”Exakt funktion”, säger Roger Jähnke, ultra Fog.


sina produkter, Ultra Fog testade och det inte bara fungerade, det var lysande på flera plan.

– Med frekvensomriktare kan vi använda mindre pumpar jämfört med fast spänning och ändå få önskad effekt. Nu bygger vi kompaktare anläggningar, sparar vikt och har lägre kostnader, säger Roger Jähnke.

– Vi har arbetat med omriktare tidigare, då i andra syften. Men funktionen och rela-tionen pris, support och storlek gjorde att vi nu valde ABB. NOGGRANN REGLERiNGFördelen med frekvensomriktaren är att den mycket noggrant ställer in varvtalet på pumparnas motorer. Motorerna reglerar mängden vatten i liter per minut vilket är helt avgörande för systemets funktion.

Med hundra bars tryck och en åtgång av endast åtta liter vatten per minut skapar Ul-tra Fogs system en vattendimma med små, små droppar som kyler den öppna flamman. Samtidigt kyler de lite större dropparna den heta brandytan vilket i sin tur ytterli-gare förångar vattnet som stiger upp i flam-man och kyler brandhärden vilket minskar förångningen av det brännbara materialet. En samverkan mellan vattendimman och

branden blir i sista hand den dominerande släckmekanismen.

Henri Putto, produktchef på ABB, berättar att omriktaren till Ultra Fog är mycket kom-pakt och skräddarsydd för skåpsinbyggnad.

– Alla omriktare i serien ACS310, oavsett ef-fekt, har samma höjd och djup. Behöver man större effekt växer den på bredden. För Ultra Fog är det viktigt att spara ström, därför ger den låga startströmmar och tack vare inte-grerad energibesparande regulator förbrukas bara den ström lasten kräver.

– Omriktarna kan förparametreras utan att spänningssättas och är enkla att ställa in med frågor och svar utan kryptiska pa-rametrar. Och behöver Ultra Fog byta en omriktare kan de skicka en färdiginställd till kunden utan att den först behöver packas upp.

Merparten av Ultra Fogs kunder finns idag på den marina sidan men intresset för släcksystemet har spridit sig upp på land.

Släckningssystem med vattendimma finns nu i bland annat kulturbyggnader, kyr-kor och vårdinrättningar och framtiden ser ljus ut för Ultra Fog.

ABB


Frekvensomriktare ACS310 speciellt anpassad för skåpmontage, med färdiga funktioner för pumpapplikationer.

Omriktaren är enkel att använda med manöverpanel i klartext och kan program-meras utan att spänningssättas.

För frekvensomriktarna tillhandahåller ABB World wide service.

Dimma räddning vid båtbrand

Henri Putto från ABB begrundar de motor-drivna pumparna som styrs av ABB:s frek-vensomriktare. ”Pumpmotorstyrningen är central i vårt vattendimsläcksystem”, säger Roger Jähnke, ultra Fog.

”ABB visade sina produkter, Ultra Fog testade och det inte bara fungerade, det var lysande på flera plan

Relion® produktfamilj erbjuder det mest kompletta sortimentet av reläskydd- och kontrollprodukter för applikationer inom generering, transmission och distribution. Produktserierna i Relion-familjen är konstruerade för IEC 61850-standarden och omfattar allt från färdigkonfigurerade standardprodukter till flexibla skräddarsydda lösningar. Enkelhet och effektivitet garanteras genom att alla produkter i Relion-familjen handhas med ett och samma mjukvaruverktyg för hantering av konfigure-ringar, inställningar och störningsanalyser. Relion-produkterna erbjuder de bästa lösningarna för dina behov. För mer information, besök oss på www.abb.se/energi

Relion®. De bästa lösningarna för alla behov inom skydd och kontroll.


Ny brytarteknik till Magnetgärdet

VB Energis transformatorstation vid Magnetgärdet i Ludvika har fått en rejäl uppgradering med ny ABB-teknik. Här finns Combinedbrytare och nya motordon för brytare – och alltsammans installerat i ett skyddande hus.

TExT: LaRs–göRan DyBECk FoTo: HassE ERiksson

ABB:s uppgradering av VB Energis transforma-torstation vid Magnetgärdet i Ludvika är nu klar. Sedan i juli matar en ny inomhusstation

elkraft både till ABB:s anläggningar och till södra delen av centrala Ludvika.

Peter Ydersten, elnätchef på VB Elnät, framhåller fördelarna med en inomhusstation jämfört med en utomhusanläggning.

– Den nya stationen kommer över tiden att mins-ka våra kostnader för drift och underhåll genom att komponenterna inte påverkas av väder och vind. Den är också betydligt mer inbrottssäker och skyd-dar tredje man. Dessutom tar vår nya station min-dre markyta i anspråk.

Men det var inte bara inomhuskonceptet som lockade. Den nya stationen har bland annat försetts med ABB:s Combinedbrytare – en utveckling av brytartekniken som kombinerar den brytande och frånskiljande funktionen och eliminerar behovet av separata frånskiljare. I den nya transformatorsta-tionen finns tre 130 kV–brytare och en brytare för 55 kV.

Dessutom har brytarna försetts med ABB:s mo-torsystem, MotorDrive, för manövrering av brytar-nas kontakter.

– Om vi använt traditionell teknik så hade vi va-rit tvungna att göra ett betydligt mer omfattande grundarbete och påla för fundament och stativ ge-nom att transformatorstationen ligger på gammal sjöbotten. Manöverkrafterna hos ett motordon är betydligt lägre och passade den här anläggningen bättre, säger Peter Ydersten.

ViSNiNGSANLäGGNiNGMen Magnetgärdets transformatorstation levererar inte bara el till ABB utan har också, tack vare VB Ener-gis tillmötesgående, genom åren utnyttjats för tester

och visningar. Både då stationen var en utomhus- anläggning och nu när den nybyggda anläggningen paketerats i ett ”stationshus” med väggar och tak.

– Våra nya, skalbyggda stationer blir allt mer in-tressanta för våra kunder och då är det fantastiskt bra att ha en demonstrationsanläggning hundra meter utanför ABB:s område i Ludvika, säger Anna Maxwell, marknadsansvarig för högspänningspro-dukter vid ABB:s svenska säljorganisation.

Samtidigt med stationsombyggnaden har den tidigare linjematningen av transformatorstationen ersatts av en 1,5 kilometer lång markkabel. Detta projekt ingår i en större satsning som VB Elnät gör för att ersätta luftledningar i de centrala delarna av Ludvika med nedgrävd högspänningskabel. Syftet är både att få en säkrare strömförsörjning och att frigöra mark.

VB ENERGi

Västerbergslagens Energi AB, VB Energi, ägs av Vattenfall, Ludvika kommun och Fagersta kommun.

I företagsgruppen ingår också Västerbergslagens Elnät AB, Västerbergslagens Elförsäljning AB samt Västerbergslagens Kraft AB.

Kunderna finns framförallt i kommunerna Ludvika, Smedjebacken och Fagersta.

ABB


Mark– och byggnadsarbete för den nya skalbyggda transformatorstationen.

Combinedbrytare

Mättransformatorer

Mellanspänningsställverk

Kontroll– och övervakningsutrustning

Nya Combinedbrytare ger säk-rare drift och Peter ydersten, elnätchef, VB Elnät, framhåller också fördelar med tak och väggar på stationen.”den nya stationen kommer att minska våra kostnader för drift och underhåll och den är mer inbrottssäker och skyddar tredje man.”

i Ludvika har ABB byggt en inomhusstation åt VB Energi AB. den ger gott skydd för väder, vind och ovälkomna besökare.


Ventilationen står för en stor del av energikostnaden i en gruva. Boliden har därför, i samarbete med ABB, installerat ett automationssystem för behovsstyrd ventilation i gruvorna i Kristineberg och Garpenberg.

– Detta har minskat ventilationskostnaden med minst 30 procent, berättar Mats Isaksson, utvecklingsingenjör Boliden.

Spar gruvliga pengarmed behovsstyrd ventilation

TExT: LaRs WEsTERLunD FoTo: PaTRiCk DEgERMan

I brytningsrummen i en underjordsgruva förorenas luften bland annat av diesel-fordon och sprängningar. Att skapa den ventilation som krävs för att transpor-

tera bort föroreningarna är en komplicerad apparat.

Kristineberg är en av Sveriges djupaste gruvor med verksamhet på över 1 100 me-ters djup. Ventilationen har en kapacitet på hela 550 000 kubikmeter per timme och redan 1997 satte man in den första gene-rationen av system för behovsstyrd venti-lation.

– Det var en viktig pusselbit för att gruvdriften överhuvudtaget skulle kunna fortsätta i Kristineberg. På så sätt kunde vi skjuta en dyr investering i ett nytt ventila-tionsschakt på framtiden, säger Mats Isaks-son, utvecklingsingenjör vid Boliden.

Han konstaterar också att man före den investeringen hade svårt att få luften att räcka till.

VALdE 800xAVentilationssystemet från 1997 var emeller-tid begränsat till tre lägen; avslagen, halvfart

BOLidEN

Boliden är ett europeiskt metallföretag med verksamhet i två affärsområden: Gruvor och smältverk.

Huvudmetallerna är zink och koppar, andra viktiga metaller som framställs är bly, guld och silver.

Boliden är den tredje största leverantören av kopparmetall och zinkmetall i Europa.

Återvinning av metaller är en annan och växande del av verksamheten.

Boliden har cirka 4 600 medarbetare.


Mycket luft behövs nere i gru-van. Stora fläktar kör ner frisk-luft tusen meter ner med hjälp av ABB:s automationssystem. ”Fungerar mycket bra”, säger Emil Fjellner, elektriker vid gru-van i Kristineberg och ansvarig för ventilationssystemet.

”Energibesparingen som den här nya typen av ventilationssystem ger, ökar helt klart chansen att få gruvdrift lön-sam”, säger Mats isaksson, utveck-lingsingenjör vid Boliden.

”i Garpenbergsgruvan är energibesparingen så stor att vi inom tre år kommer att ha tjänat in investe-ringen”, berättar Fredrik Ekenstedt, projektledare vid Bolidens Teknikstab.

och full fart. 2007 beslutade Boliden att sat-sa på en utveckling av systemet och valde ABB som partner. Den här gången skulle man avsevärt öka precisionen i behovs-styrningen. Som plattform valdes ABB:s au-tomationssystem 800xA där all automation hanteras i en och samma integrerade styr-systemmiljö. Sedan tidigare användes ABB:s frekvensomriktare.

Resultatet har blivit en av världens mo-dernaste ventilationsanläggningar för un-derjordsarbete. Anläggningen ser till så att luftflödet automatiskt anpassas efter aktivi-teter i det aktuella bergrummet. Fläktarna är programmerade att bara gå i de rum där aktivitet pågår. På fordon som används i gruvan finns sändare med unika ID–num-mer. När sändaren startas ökas ventilation-en enligt en förprogrammerad volym till de fordon som befinner sig i brytningsrum-met. Denna volym är beräknad enligt Boli-dens normer. Fläkten går cirka 15 minuter efter att sista fordonet lämnat rummet för att vädra ut kvarvarande avgaser.

– I ett rum med en lastmaskin behövs full kapacitet, medan fläktar till brytningsrum utan fordon går på cirka en fjärdedels fart, berättar Fredrik Ekenstedt, projektledare på Teknikstaben i Boliden.

Idag är cirka 30 procent av fläktarna i Kristinebergsgruvan frekvensstyrda.

– Målet är att samtliga fläktar på sikt ska

byggas om till frekvensstyrning så att luft-flödena blir ännu mer skräddarsydda för behoven, säger Fredrik Ekenstedt.

ENERGiANVäNdNiNGEN SJöNKGarpenberg, en annan Bolidenägd gruva, har fått ett liknande styrsystem till en del av en ny stor mineralfyndighet, Lappberget, som avsevärt kommer att förlänga driften i om-rådet. Systemet som togs i drift i maj 2009 omfattar tolv fläktar i Lappberget mellan nivå 985 och 1 080 meter, och efter installationen sjönk strömförbrukningen med cirka 500 A, eller 200 kW, för dessa fläktar. Det innebar en reduktion på cirka 40 procent.

– Detta gjorde det möjligt att ta bort strömbegränsningarna på alla rumsfläktar så att dessa kunde gå med högre fart och trycka in mer luft när lastning pågår. Energi-besparingen bidrar därför även till en bättre luftkvalitet, konstaterar Fredrik Ekenstedt och inflikar att investeringen även innebar att elnätet inte behövde byggas ut, vilket annars varit ett måste. >>>

”Målet är att samtliga fläktar på sikt ska byggas om till frekvensstyrning så att luftflödena blir ännu mer skräddarsydda för behoven

ABB


Automationssystem 800xA, anpassat och simuleringstestat för styrning av gruvven-tilation.

Med väl avpassade luftföden förbättrades arbetsmiljön i

Kristinebergsgruvan.

I Garpenberg ska i denna första etapp cirka 50 fläktar kopplas till styrningen. Det-ta beräknas vara slutfört under 2010.

– Energibesparingen är så stor att vi inom tre år kommer att ha tjänat in investeringen, berättar Fredrik Ekenstedt.

I Garpenberg pågår för närvarande en stor utredning om möjligheten att bygga ut gruvan ytterligare.

– I den utredningen spelar den nya lös-ningen för ventilationen en viktig roll, fram-håller Mats Isaksson.

PRiORiTERA dRiFTENBåde Mats Isaksson och Fredrik Ekenstedt är mycket nöjda över hur samarbetet med ABB fungerat.

– Problemet med ett sådant här projekt är att det tar en faslig tid. Gruvmiljön är mycket speciell och produktionspersona-

len måste hela tiden prioritera driften, sä-ger Fredrik Ekenstedt.

Innan systemen tagits i drift har många timmar spenderats på simuleringar i ABB:s laboratorium i Umeå.

– Dessa tester har underlättat installationen en hel del, konstaterar Fredrik Ekenstedt.

Lars Brännström, ABB:s försäljningsansva-rige för projekten i Kristineberg och Gar-penberg är också nöjd med samarbetet.

– Det här är ett fint exempel på hur kund-baserad utveckling kan fungera. Boliden är en krävande kund, men vi har visat att vi kan uppfylla deras krav, säger han.

Mats Isaksson är övertygad om att Boli-den kommer att installera den här typen av ventilationssystem i alla nya underjordsgru-vor som etableras.

– Energibesparingen som det ger ökar helt klart chansen att få gruvdrift lönsam.

Lars Brännström, ABB:s försäljnings-ansvarige för pro-jekten i Kristineberg och Garpenberg, gläds med Boliden åt besparingarna.

”Energibesparingen är så stor att vi inom tre år kommer att ha tjänat in investeringen

>>>

Mer ny aBB-teknik

id flotationsprocessen skiljer man olika mineralslag från malmslam-met genom att få dem att flyta upp i ett skum. Luftbubblor till-

sätts i slammet och önskade partiklar dras till dem med hjälp av tillsatta kemikalier. Bubblorna flyter sedan upp till ytan där de bildar ett skum som kan håvas bort och samlas till ett koncentrat av mineralen.

2006 inledde Boliden och ABB:s forsk-ningsenhet Corporate Research ett utveck-lingsprojekt för att hitta nya metoder för styrning av flotationsprocessen för zink.

Hösten 2008 hade forskarna Michael Lund och Jens Pettersson kommit så långt att ett test kunde genomföras i produktionen. De jämförde då manuell styrning av luft- och kemikalietillsättning med ABB:s nyutveck-lade automatiserade multivariabla regulator med optimering av styrvärdena. Resultatet från detta försök visade att man kunde öka utbytet av zink med minst en procent.

Våren 2009 genomFördeS ett fyra måna-der långt test med samma goda resultat och sedan dess använder Boliden i Garpenberg

den nyutvecklade regulatorn i sin process.– Boliden ville från början behålla den

manuella styrningen när det gäller tillsätt-ningen av kemikalier, men detta kommer säkert också att automatiseras, säger Jan Nyqvist.

Boliden har även visat intresse för att använda styrsystemet i flotationsprocessen för andra mineralslag och ABB har också fått förfrågningar från gruvbolag i Brasilien som vill införa tekniken.

– Vi har nu intagit en världsledande posi-tion inom detta område, säger Jan Nyqvist.

För mer gruvligt utbyteStyrningen spelar stor roll både för ventilation och alla andra processer. I ett gemensamt projekt för utveckling av ny styrteknik har ABB och Boliden förbättrat flotationsprocessen vid anrik-ningsverket i Garpenberg. Det har ökat utbytet av zink med hela en procent.

– Det handlar om flera miljoner kronor per år i ökade intäkter, berättar Jan Nyqvist, projektledare vid ABB:s forskningsenhet.

”ABB:s nyutveck-lade regulator har ökat utbytet av zink i flotationsproces-sen hos Boliden och den kan vara intressant också för andra mineralslag”, säger Jan Nyqvist på ABB:s forsk-ningsenhet Corpo-rate Research.

TExT: LaRs WEsTERLunD

diskret men effektiv är ABB:s ”hjärna” i ventilationssystemet i Kristinebergsgruvan.


För ett halvår sedan levererade ABB 144 kabelavslutningar för enledare till Bålforsens kraftstation. Kabeldon SOT 24 kV var en ny variant för installatörsföretaget Jason Montage.

– De var väldigt lätta att montera och vi sparade säkert två timmar på varje avslut, säger Daniel Gunsth, arbetsledare på Jason Montage.

TExT: MaRiannE LinDEBoRg

Totalt behövdes 144 kabelavslutningar av typen Kabeldon SOT 24 kV och ytterligare några för anslutningen av en

lokaltransformator. De levererades av ABB i Alingsås som också ordnade en utbildning i användningen för Jason Montages installatö-rer, på plats i Sundsvall.

– Monteringen gick oerhört smidigt. När

väl förberedelserna var klara – de är ju lika oavsett avslutsfabrikat – så gick det väldigt enkelt och snabbt med ABB:s avslut. Vi tjäna-de uppemot två timmar på varje avslut och den sparade tiden är värd guld, säger Daniel Gunsth.

Moderniseringen i Bålforsen pågick under ett halvårs tid och kraftstationen kördes igång i början av oktober. Daniel Gunsth och hans kollegor på Jason Montage har gått vidare till nya uppdrag, i alla former från högspänningsinstallationer till installa-tion av brandlarm. När det återigen blir dags för montage av 24 kV–avslut så vet Daniel Gunsth vilken typ han förordar.

– Nu blir det absolut ABB:s avslut i fort-sättningen.

Snabbt och lätt kunde Jason Montages instal-latörer montera ABB:s kabelavslutningar till Bålforsens transformatorer. Montaget bestod av 144 kabelavslutningar från generator till ställverk och från ställverk till transformator.

ABB OCH BÅLFORSEN

i aBB:s leverans 2009 ingår:Kontrollutrustning 800xA för vattenkraft, gene-ratorställverk, magnetiseringstransformator och kabelförband.

Leveransen är en del av Bålforsens ägare Eons effektiviseringsåtgärder för kraftverket.

JASON MONTAGE AB

Jason Montage finns i Timrå, Sundsvall, och arbetar med kraft–, el– och teleinstallationer över hela landet.

Företaget har ett 20–tal anställda.

umeälvens krafter kommer till nytta i Bålforsens kraftstation som genomgått en modernisering med ABB–utrustning. installatörsföretaget Ja-son Montage använde för första gången ABB:s kabelavslutningar. Montörerna var mycket positiva till det enkla montaget.

Tjänade 288 timmar på 144 avslut



Isbildning?... då behövs station med vinterrock

sveriges första vindkraftpark i arktiskt klimat håller på att byggas på uljabuouda fjäll. som skydd för snödrev och isbildning har rotorbladen på vindkraftverken fått nyutvecklade värmeelement – och transformatorstatio-nen är en urban från aBB med all utrustning inomhus.

TExT: MaRiannE LinDEBoRg FoTo: MiCHaEL THuDin

Fjället Uljabuouda ligger några mil från Arjeplog och där, 800 me-ter över havet, bygger Skellefteå Kraft Sveriges kanske mest vind-pinade vindkraftpark. Fyra vind-kraftverk är resta, sex återstår.

– Vi bygger Sveriges första vindkraftpark i arktiskt klimat, med kraftig isbildning, hårda vindar och besvärliga snödrev, berät-tar Roger Magnusson, projektledare för el– och kontrollutrustning på Skellefteå Kraft.

Klimatet kräver sina speciella arrange-mang. Vindkraftverkens rotorblad utrustas med värmeelement för att kunna klara ned-isningen. För anläggningens transformator-station som ligger mitt uppe på fjället valde Skellefteå Kraft naturligt nog en inomhus-station.

– Vi valde bland flera leverantörer men stannade för ABB, bland annat för att vi ville

ha en stor och erfaren aktör till detta pro-jekt, säger Roger Magnusson

ExTREMT KLiMATHösten 2008 satte ABB:s projektledare Mi-chael Thudin igång arbetet med en Urban-station för extremt tufft klimat. Transforma-tor 22/153 kV, ställverk 24 kV, ställverk 170 kV, Combinedbrytare, allt inomhus.

– Stationen är stor – tio meter hög och säkert 20 meter lång. Den rymmer inte bara transformator och ställverk utan också kon-trollrum för övervakningen av elledningar och snurror, säger Michael Thudin.

Roger Magnusson förklarar att stationen är vanlig men ändå lite ovanlig.

– Här i Norrland ligger driftspänningen så högt, eftersom vi har så mycket produk-tion här, så konstruktionsspänningen måste vara 170 kV.

uLJABuOudA ViNdKRAFTPARK

På fjället Uljabuouda anlägger Skellefteå Kraft en vindkraftpark, den första som byggs i fjällmiljö och arktiskt klimat i Sverige.

Parkens tio vindkraftverk har vardera effekten 3 MW och de beräknas årligen producera 80 GWh när alla tio är driftsatta år 2010.

Skellefteå Kraft äger och planerar, utöver Uljabuouda, fyra vindkraftanläggningar.

Bland dem finns planer på en med 100 vind-kraftverk i Blaiken.

Fyra av de tio vindkraftverken på uljabuoudafjället har rests under sommaren. Vardera verket har effekten 3 MW och totalhöjden 125 meter.


Bygget inleddes i januari och blev en match med väder och tidplan.

– Med tanke på tidplanen, den enda sma-la vägen för alla transporter och snön så har entreprenörerna gjort ett fantastiskt arbete och ställt upp otroligt bra, säger Roger Mag-nusson.

– Transformatorstationen är nyligen spänningssatt och nu ser vi fram emot att få leverera el till regionnätet. Det är en spän-nande anläggning och vi har redan många besök av intresserat fackfolk.

Den rymmer inte bara transformator ochställverk utan också kontrollrum för över-vakningen av elledningar och snurror

ABB


Till Uljabuouda har ABB som totalentreprenör levererat och idrifttagit en Urbanstation med fasad i mörkt material, anpassad för fjällmiljö.

Den har 24 kV–ställverk med tre inkommande fack, 170 kV–ställverk, 22/153 kV transforma-tor samt kontrollutrustning.

Bygget av transformatorstationen inleddes i januari 2009 och det blev en kamp med väder och vind.”Vi satte upp ett vindtåligt bygg-tält för att kunna gjuta stationens bottenplatta under tak, men efter en vecka hade tältet blåst sönder till strimlor ...”

Många möten på fjället har det blivit under ulja-buoudaprojektets gång. i februari träffades Anders Krondahl, el– och kon-trollansvarig konstruktör ABB, Roger Magnus-son, delprojektledare Skellefteå Kraft (i mitten), och Michael Thudin, projektledare ABB.

”


ABB har utvecklat en förlängd part-skärmningssats för Kabeldon kabelan-

slutningar och kabelavslutningar 12-36 kV, PSSK L. Den används till PEX / EPR

3-ledarkablar med gemensam koppar- el-ler aluminiumtrådskärm som används för

att förhindra överslag mellan faserna.PSSK L kan förläggas i mark.

Förlängd partskärmningssats 12-36 kV

www.abb.se/kabeldon

Utvecklingen av frekvensomriktare fortsätter med frekvensomriktare för maskinapplikationer. Senast ut är ACSM1 Regen, en fyrkvadrants nätåtermatnings-modul som medför minimal nätpåverkan och optimal energibesparing.

Genom att flera frekvensomriktare kan anslutas till en nätåtermatningsmodul kan behovet av bromsmot-stånd elimineras. Bromsmotstånd omvandlar vanligtvis bromsenergi till värme. Med ACSM1 Regen kan bromsenergin återmatas till nätet.

ACSM1 Regen finns i effekter 5-60 kW och är lämplig för bland annat avrullningsställ, sorteringsverk, centrifuger, små vind- och vattenkraftverk samt hissar av olika slag.

Kabeldon IH-A är en nydesig-nad isolerhuv för genom-föringar 12-36 kV. Det är en beröringssäker isolerhuv för montering på standardge-nomföringar typ ytterkona i ställverk och transformatorer.

nätåtermatningsmodul för frekvensomriktare

nydesignad isolerhuv för genomföringar 12-36 kV


Med nya ACS 310 utökar ABB serien standardfrekvens-omriktare. Serien är specifikt konstruerad för tillämpningar med variabelt vridmoment, som pumpar och fläktar. I konstruk-tionen ingår en rad kraftfulla funktioner som är till nytta för pump- och fläkttil-lämpningar.

Förprogramme-rade tillämpnings-makron, ett intuitivt användargränssnitt och flera guider underlättar för en snabb installation och idrifttagning.

Fler standardfrekvens-omriktare för pumpar och fläktar


www.abb.se/kabeldon


Hon är tjejen som i somras fick en hel värld att dansa efter hennes pipa. Hon är hård domare i något dans-tv-program, lärare på den egna dansskolan, turnerar världen över med Bounce, eller koreograferar till Lena PH eller Shirly Clamp. Dessutom är hon teknikfreak och har praoat på ABB.

TExT: JEnny oLsson FoTo: HÅkan LaRsson

Energiknippet som dansar sig genom livet

ennie Widegren har hela värl-den som arbetsplats, ibland står det flera resväskor i hallen.

En från Barcelona, en till Lon-don och en till Los Angeles. Hon

är tjejen vars liv både bildligt och bokstavligen är en dans på rosor.– Ja, det går bra för oss nu, skrat-

tar Jennie. Men så jobbar vi hårt och mycket också. Det har varit ett par sinnes-sjuka år nu, helt ofattbart är det. Jag reser mer än jag är hemma för tillfället. Det är jät-teroligt, men visst, ibland längtar jag hem.

Vi, det är dansgruppen Bounce. En street-

dansgrupp som blandar stilar som hiphop, jazz och street. De bildades för över tio år sedan, gör succé världen över och turnerar just nu med sin version av Gökboet.

Jennie Widegren kommer från Västerås, el-ler rättare sagt Vagersta, strax utanför. Där har hon fortfarande släkten på pappas sida kvar.

– Jag är en del i Västerås men inte så mycket som jag skulle vilja. Tycker det är jät-tehärligt att vara där. Västerås bjuder också in mig till olika dansevent och jag försöker att ge tillbaka så mycket som möjligt.

– Och så har jag ju praoat på ABB en gång. Det var ganska roligt, jag monterade

ihop saker, kommer jag ihåg, säger Jennie.Hur tiden räcker till för Jennie är en gåta.

Hon jobbar med Bounce fem–sex dagar i veckan. Hon har en egen dansskola som hon både driver och undervisar i. Hon är kore-ograf åt storstjärnor som Lena Philipsson, Shirley Clamp och Petter, och hoppar gärna på projekt som domare i tv–programmen Floorfiller och So you think you can dance.

HuR HiNNER du MEd ALLT?– Tja, jag är nog rätt rastlös av mig. Jag skul-le aldrig klara ett nio till fem jobb, inte just nu i alla fall. Jag gillar att resa, se nya miljöer,

Energiknippet som dansar sig genom livetNamn: Jennie Widegren

Ålder: 36

Bor: Lilla Essingen Stockholm.

Familj: Lillasyster Sara, mamma

Maud, pappa Tommy plus pojkvän.

Yrke: Dansare, danslärare, kore-

ograf och fitnessprofil för Reebok.

Aktuell med: ”The last Bounce”

i Globen april 2010 plus släpper

träningsbok i jul.

Smultronställe: Förutom mitt

hem så säger jag Los Angeles när

det gäller dansen, Kapstaden rent

privat.

Detta gör mig arg/upprörd:

Orättvisa och missbruk av makt.

Detta gör mig glad/uppspelt:

Mina sköna roliga vänner och bra

saker överlag. Bra artister, bra kaffe,

bra shopping, ja allt som har kvalitet

och är gjort med passion.

PErSonligtjag blir stimulerad av det. Men ibland är det frustrerande att titta i hallen och en oup-packad väska från varje stad.

– Men hemligheten är lite att jag bara tack-ar ja till saker jag får energi av. Som ger mig något tillbaka. Gillar att ha många bollar i luf-ten samtidigt och gillar att driva projekt från noll till 100. Sedan avsluta och gå vidare.

– Det går förstås inte att leva så här hur länge som helst, funkar inte med familj. Men det är ju så roligt det jag gör, det ger mig massor av energi.

Dansgruppen Bounce är mycket fram-gångsrik och Jennie säger att framgången har kommit lite allt efter som. De har aldrig haft en uttalad plan utan alltid gått på magkänslan. Det ena har lett till det andra och de har aldrig varit rädda för att hoppa på något nytt.

Ett stort medialt genomslag fick de i som-ras när de gjorde en stor hyllning till då ny-ligen bortgångne Michael Jackson.

– En av killarna i Bounce, Benke, ringde sent en kväll och sa: Jennie vi borde verkli-gen göra något nu. Lyssna, sa han och satte på en av Michaels låtar. Vi gör den här lå-ten med originalkoreografi, kan du få ihop hundra dansare.

– Ja, sa jag, så klart jag kan. Och så kontak-tade jag folk på facebook och myspace och två dagar senare hade vi 312 dansare.

– Det var en enorm upplevelse. Jag har aldrig mött så mycket energi och så mycket kärlek. Bara rent engagemang. Vi samlades innan och förklarade upplägget, så visade vi koreografin och alla fick öva en halvtimme eller så. Sen ställde vi oss och dansade ige-nom hela akten, det är en mäktig känsla med så många dansare. Sen drog vi till Sergels Torg, en efter en, så att det såg spontant ut när vi började dansa. 312 dansare till Micha-el Jacksons låt. När vi var färdiga så försvann alla åt alla håll. Nu är det mycket folk som säger att de har sett vår tribute på youtube. Vi var först men samma grej gjordes senare i hela världen. I storstäder som Paris, London, LA, ända borta i Kina gjordes det.

– Mediamässigt ska vi bara inte tala om det, det gav en enorm effekt.

SOCiALT OCH TEKNiSKTSociala medier och teknik är viktiga ingredien-ser i framgången. Sociala medier för att hålla kontakten och hitta nya dansare, teknik för att få deras föreställningar att sticka ut lite extra.

– Det är inget vi tänker på så där, att nu måste vi ha det här tekniska elementet med. Men vi vill utveckla oss som dansare, utveckla dansen, se var gränserna går. Då kommer ibland tekniken in.

– Vi har ett behov av att överraska, både

oss själva och publiken. Vi vill dra i per-spektiven, vad händer om man till exempel tillför en vägg här. Kan man dansa på taket på väggen på golvet? De visuella effekterna tillför något nytt.

Jennie har också kontakter med Circus de Solei, som ibland testar nya nummer på henne. Tekniska till max, både vad gäller kropp och fysik som materiell utrustning.

Privat är Jennie mån om att alltid ha den om inte senaste, så i alla fall snyggaste, tekniken.

– Jag är en sån tjejtjej, säger Jennie glatt, det ska inte bara vara funktionellt, det måste vara snyggt också. Och jag vill gärna ha det där som är lite spännande och lite extra.

Jajjamän.Till jul släpper Jennie en ny träningsbok,

hon har just avslutat en kalender för 2010 med tjejdansgruppen Urban Angles. Turnén med Gökboet fortsätter till bland annat Österrike och stora delar av övriga Europa.

Sen kommer det som kanske blir deras avskedsföreställning, The last Bounce, att gå upp i Globen i april nästa år. Så allt är precis som vanligt i Jennie Widegrens liv. Fartfyllt, rytmiskt och energiskt.

”Det ska inte bara vara funktionellt, det måste vara snyggt också. Och jag vill gärna ha det där som är lite spännande och lite extra


ABB:s tradition som helhetsleverantör av kraftverk har gett oss gedigen processkun-skap inom allt från vatten-, kol,- vind, kärn-, bio- och avfallskraftverk. ABB:s fokus idag ligger på att leverera produkter samt helhetslösningar inom instrumentering, automation och elektriska system till både små och stora kraftverk. Helhetslösningar inom instrumenterings-, styr- och elsystem ger en säker och tillförlitlig integration, genom att vi optimerar gränssnitten mellan instrumentering, automationssystem och det elektriska systemet. ABB genomför idag flera projekt inom bland annat kärnkraft-industrin i Sverige, där vi levererar allt från systemanalys till drifttagning. Läs mer på www.abb.se/energi

Säker och tillförlitlig kraftverksteknik från ABB?

Javisst.


Plus för simulator till styrsystemet

TExT: MaRiannE LinDEBoRg FoTo: anna REHnBERg

allt fler massabruk använder och har stor nytta av en simula-tor till sitt styrsystem. södra Cells värö bruk satte nyligen en ny indunstningsanläggning i drift och till anläggningen hör en simulator från aBB, med 800xa styrsystem och anläggnings-modell från andritz ag.

– Den är till stor nytta för konfigureringar, testkörningar och utbildning, säger södra Cell värös styrsystemansvarige Tommy Pettersson.

Lära och testa


id kusten några mil norr om Varberg ligger Södra Cells Värö bruk. Bruket tillverkar pappersmassa, huvudsakli-gen i kvalitet för tissueprodukter, och

till största delen för export.Utöver pappersmassa producerar

bruket energi: el både för eget bruk och för försäljning till nätet, ånga för egen process samt värme för bland annat fjärrvärmenätet i Varberg. Energiproduktionen har med tiden blivit allt viktigare och sedan några år bedri-ver Södra Cell ett stort projekt för energief-fektivisering. Senaste steget i projektet är en ny indunstningsanläggning där luten från kokeriet indunstas till högre torrsubstans in-för bränning i sodapannan. Med den nya in-

dunstningsanläggningen beräknas energiut-bytet öka också genom att den drar mindre ånga för indunstningsprocessen, därmed kan överbliven ånga användas för att generera el.

– Målet är att Södra Cell Värö ska leverera överskott av el, fjärrvärme och biobränsle, säger Tommy Pettersson.

Projekt ny indunstningsanläggning startade i början av 2008. Anläggningen levereras av Andritz AG och hela styrsystemet levereras av ABB. Hans Stenberg, ABB:s kundansvarige för Södra Cell Värö, berättar att Värö bruk har ett integrerat system för hela bruket, ABB:s 800xA automationssystem med AC450 controller.

– Nya indunstningsanläggningen får ett med övriga bruket sammankopplat 800xA samt AC800 controller och operatörsstationer, säger han.

SPEGLAR SySTEMETI leveransen ingår en simulator, något som tidi-gare varit ganska ovanligt inom massaindustrin men som på senare tid blivit allt mer efterfrågat. Simulatorn, en ABB 800xA Simulator, speglar hela styrsystemet med hårdvara och mjukvara och arbetar med en modell av anläggningen. Tommy Pettersson som ansvarar för program-struktur och programmering av systemen be-rättar att anläggningsmodellen kommer från Andritz som lagt in tankar, rördimensioner, pumpar och ventiler så att det liknar den riktiga processen så mycket som möjligt.

– Tillsammans med egen personal och And-ritz har vi tagit fram styrningsfilosofin och om-vandlat den till styrsystemkod. Ett par av våra kunniga processtekniker har skapat bilder för gränssnittet.

Simulatorn anlände på försommaren 2009 och efter några veckors grundtest kördes mo-dellen och det anpassade och utvecklade styr-systemet igång.

– Vi testade både styrsystemkoden, bilderna och modellen samtidigt och ABB:s simula-torplattform såg till att det funkade jättebra. AC800M med FunctionDesigner och det nya bildbyggarverktyget PG2 var nytt för oss men det gick mycket bra ändå, konstaterar Tommy Pettersson.

Sedan dess har simulatorn använts för uttest-ning av system och process samt utbildning.

– Vi har kunnat testköra avancerade sek-venser som exempelvis en lut–tvättsekvens före igångkörning, och testat ut och trimmat en rad inställningar. Det är värdefullt; det spar mycket tid och möda vid igångkörningen.

TRäNiNG OCH uTBiLdNiNGMesta tiden har simulatorn varit i bruk för ut-bildning av processteknikerna. I första hand

SödRA CELL VäRö

Värö bruk är en av Södra Cells massafabriker och en del av Södra–koncernen.

Södra Cell Värö har årskapaciteten 425 000 ton pappersmassa och bruket har drygt 350 anställda.

Bruket driver ett stort projekt för energieffek-tivisering. Bland annat för att bättre ta vara på energin i veden, både för självförsörjning och för att kunna sälja el och fjärrvärme.

Målet är att 2012 vara världens första helt fos-silbränslefria pappersbruk.

i god samverkan har Södra Cell Värö, ABB och Andritz skapat en simulator för den nya indunstningsanläggningen. i simulatorn kan processteknikerna utbildas och tränas. Från vänster Gert Börjesson, elev Södra Cell, Fredrik Nylén, utbildare Södra Cell, Hans Stenberg, ABB, Tommy Pettersson, styrsystemansvarig Södra Cell, Thomas Karlsson, projektledare Södra Cell, Jörgen Börjesson, utbildare Södra Cell, och Annika Hemmingsson, elev Södra Cell.

Målet är att Södra Cell Värö ska leverera överskott av el, fjärrvärme och biobränsle”


Vid SCA Östrand kom simulatorn till stor användning redan före driftstarten av den nya sodapan-

nan i oktober 2006. Operatörerna utbil-dades i pannans styrsystem före igång-körning, och både produktionen och automationsavdelningen hade nytta av att köra applikationer, till exempel vid utcheckning och tester.

– Vi använder simulatorn främst i ut-bildningsverksamheten, säger Lars–Åke Sundberg, systemingenjör vid SCA Öst-rand. Men vi kan även använda den för optimering, utveckling och underhåll av produktionssystemet.

Simulatorn ingick i det system SCA köpte av ABB för att styra sodapannan som levererades av Andritz AG. Även processmodellen till simulatorn levere-rades av Andritz.

Redan från första dagen kördes den nya pannan av vältränade operatörer, tack vare utbildning i simulatorn.

– Ingen fick köra sodapannan utan att ha genomgått en veckas utbildning och träning i simulatorn, berättar Fred-rik Jönsson som varit ansvarig för pro-jektet att få operatörerna välutbildade inför starten.

Utbildningen genomfördes i en del av kontrollrummet för sodapanna och övrig återvinningsdel, med två operatö-

rer i taget vid var sin station och Fred-rik Jönsson vid lärarstationen. Under en vecka gnuggades operatörerna i alla funktioner hos det nya systemet.

Inför valet av styrsystem var möjlig-heterna att utbilda och testa i simulator en viktig aspekt.

– Hela paketet måste naturligtvis motsvara våra krav, konstaterar Lars–Åke Sundberg. Bland de leverantörer som till sist återstod att välja mellan, betydde det mycket för oss att ABB:s lösning för simulatorn motsvarade det vi önskat oss.

är det ett 20–tal som arbetar med indunstning-en som fått träna fem dagar var i simulatorn.

– De processtekniker som var med i utveck-lingen av systemet tjänstgör som lärare. Delta-garna får framför allt träna uppstart – det är oerhört viktigt att snabbt få igång processen efter ett stopp i någon del. De får också träna problemlösning.

Problemen som processteknikerna ställs inför i simulatorn är ett antal scenarior med oväntade händelser.

– Det kan exempelvis handla om att tem-peraturen blir för hög så att vissa delar av processen slås ut. Vad gör man då? Det gäl-ler att få så snabb uppstart som möjligt, säger Tommy Pettersson.

Simulatorn ska i fortsättningen användas för utbildning av nyanställda och för process-tekniker som behöver repetitionsutbildning i uppstartsprocessen.

– Det har gått fantastiskt bra med simula-torn och det är väldigt spännande att ha fått vara med hela vägen. Vi är nog lite unika som testade hela processen med hela logiken sam-tidigt; det krävdes att både ABB, Andritz och vi själva hade gjort rätt hela vägen och så var det. Simulatorn har ett mycket stort värde för oss både före och efter igångkörning, säger Tommy Pettersson.

SCA öSTRANd

SCA Östrands massafabrik i Timrå producerar årligen 430 000 ton blekt barrsulfatmassa samt 80 000 ton kemisk termomekanisk massa.

Sodapannan som togs i drift 2006 gene-rerar 500 GWh grön el per år. Östrands bruk är därigenom självförsörjande med både el och värme.

SCA Östrand har 400 anställda.

Thomas Karlsson och Tommy Pettersson, Södra Cell Värö, och Hans Stenberg, ABB: ”Fantastiskt bra med simulatorn”.

ABB


Utbyggnad av befintligt automationssystem 800xA med två AC800 controller och opera-törsstationer för styrning och övervakning.

800xA Simulator med 800xA–system inklusive softcontroller för spegling av det verkliga systemet.

Idrifttagning av automationssystem och simulator.

Två operatörer kan utbildas parallellt i östrands simulator. Att den finns i en del av kontrollrummet bidrar ytter-ligare till en realistisk arbetssituation.Foto: Nils Lindstrand.

SCA östrand har sedan 2006 en simulator från ABB och Andritz till sin sodapanna. Simulatorn användes mycket redan innan pannan starta-des, och är fortlöpande till nytta för utbildning. Foto: SCA.

Simulator till sodapannaSCA Östrand satsade på en simulator till sin nya soda-panna som togs i drift 2006. Företaget såg fördelar både med att kunna köra applikationer i en realistisk miljö och kunna bedriva utbildning. Simulatorn har använts flitigt, både innan pannan startades och efter.

TExT: niLs LinDsTRanD

ABB

System 800xA styrsystem med applika-tion och operatörsbilder från soda–pannestyrningen.

800xA Simulator interface för kommuni-kation mellan modell och styrsystem.

Processmodell av sodapannan levererad av Andritz.


Som missionär – och visionär! – för smarta elnät, Smart Grid, far Karl Elfstadius land och rike kring. Han föreläser, debatterar och driver på utvecklingen.

– Smarta elnät är en förutsättning för att vi ska klara världens viktiga klimat- och energimål, säger Karl Elfstadius, ABB:s globala Smart Grid team.

mart Grid, smarta elnät, är ett hett ämne för både politiker, myndigheter och elkraftbranschen. I somras föreläste Karl Elfstadius för fullsatt sa-

long under Almedalsveckan i Visby, och intresset bara växer för detta ämne.

– Smart Grid är visionen om framtidens el-nät. Det elnät vi måste utveckla för att klara de

energi– och klimatpolitiska mål som satts upp av EU och USA med flera enskilda länder, förklarar

Karl Elfstadius.Ett av dessa mål är EU:s med 20 procent minskade koldiox-

idutsläpp, 20 procent högre effektivitet, 20 procent förnybar elproduktion och allt detta till år 2020.

– Besparingar i form av ökad effektivisering och mer för-nybar elproduktion i denna storleksordning ställer nya krav på elnäten.

ABB dRiVERNy teknik och nya krav på elnäten blev tidigt en fråga om nya möjligheter för internationella ABB–koncernen och idag driver en separat Smart Grid–organisation arbetet med att leda Smart Grid–utvecklingen framåt. Organisationen är en samordnande grupp på koncernnivå, där Karl Elfstadius är ansvarig för marknads– och affärsutveckling.

– ABB har mycket som passar för smarta elnät, som exempel-vis produkter och systemlösningar från ABB–enheterna HVDC, Facts, Network Management, Substations och Automation Pro-ducts. Vi driver också på för nyutveckling och nytänkande – ABB har genuina kunskaper och erfarenheter att bygga vidare på.

Det nya smarta elnätet ska bland annat kunna hantera och ta emot mycket mer förnybar el från vindkraft och solenergi-anläggningar.

– Detta är en stor utmaning då elen genereras långt ut i nätet, på många platser och ofta långt från elanvändarna. El-nätet måste förstärkas. Elen är dessutom av låg kvalitet vilket kan kräva SVC–anläggningar och energilager. Och stiltje och mulet kräver mycket balanskraft av någon sort ...

Ett annat krav på elnätet är förmågan att få elanvändare och elnätsoperatörer interaktiva med varandra. Ett sådant samspel kan ge möjlighet att styra elanvändningen i fastigheter och industrier för att undvika toppbelastningar; viktigt därför att de kraftverk som tas i bruk för topplastbehovet är de minst

effektiva och ofta drivs av fossila bränslen.– Vi kan tänka oss fastighetsautomationssystem som via signaler

från elnätbolaget styr elförbrukningen till vissa tider. Du kommer hem på kvällen och sätter på tvättmaskinen och anger en tid då tvätten ska vara klar, men maskinen startar först när kraftbolaget ger lägsta taxa, det vill säga då det är god tillgång på el.

FLER LEVERANTöRERI det nya elnätet kan fastigheter, industrier och elbilar också fungera som leverantörer av el. Till exempel behöver elbilar tanka el men deras batterier kan användas som energilager när bilen inte körs. Fastigheter och industrier kan bli sina egna elproduktionskällor med solceller. När elen inte går åt hemma så säljs den till elnätet.

Dessa kombinerade elanvändare och elproducenter lär dri-va fram helt nya kommunikationsformer i elnätet och Karl Elf-stadius målar upp en brokig bild, långt från dagens enhetliga storskalighet.

– Elen produceras och används och köps och säljs åt olika håll i varje stund. Det måste kraftbolagen kunna hantera, både tekniskt och affärsmässigt.

För detta behövs nya affärsmodeller och regelverk. Det är en stor fråga för elnätbolag, elproducenter, myndigheter och politiker.

Men frågan om affärsmodeller och regelverk är i hög grad i fokus också för Karl Elfstadius.

– Jag är bokad för föreläsningar i riksdagen och hos våra politiska partier. Det är viktigt att ha en aktiv dialog med dem som ska fatta de nödvändiga politiska besluten.

PiLOT FöR NyTT SMART ELNäTFörsta steget till nya affärsmodeller och regler tas inom kort med en pilotanläggning, ett Smart Grid i verkligheten i ett min-dre område.

– Vi letar intensivt efter bra demoanläggningar där vi, olika aktörer tillsammans, kan testa ut tillförlitliga systemlösningar, lära oss och se vilka regelverk som behöver ändras. Och sedan kunna visa det för politiker och myndigheter.

Smart Grid, vindkraft och elbilar har ökat intresset för el i allmänhet.

– Idag ses el som en mycket bra energiform och det känns positivt för oss i branschen. Jag möter stort intresse från unga ingenjörer när jag föreläser på högskolor och universitet – det lovar gott för framtidens teknikutveckling i branschen, som naturligtvis är beroende av att vi lyckas attrahera nya unga ta-langer, säger Karl Elfstadius.”Smart Grid är nu inne i en väldigt expansiv

fas och intresset är stort över hela världen

TExT: MaRiannE LinDEBoRg FoTo: LassE FREDRiksson

EN MISSIoNärför smarta elnät


Profilen

EN MISSIoNär

KArl elFSTAdiuS har arbetat på ABB sedan 1975, hela tiden med automation inom kraftindustrin, i olika former och roller.

Han har bott och arbetat fem år i Tyskland och nästan lika länge i USA men bor numera åter i Väs-terås. Familjen består av hustru och två vuxna barn.

En del av fritiden tillbringar famil-jen i sommarhuset i Vejbystrand, ”där får mina skånska rötter sin näring”. Den skånska bakgrunden framkommer också i valet av favoritmat, ”helst fisk eller annat från havet”.

Musik är ett stort fritidsintresse för Karl Elfstadius som själv greppar både piano och munspel för att spela jazz eller blues. Men, betonar han, bara med släkten som publik.

PErSonligt

En anläggning innehåller alltid system och produkter som befinner sig i olika faser i produktlivscykeln. Detta innebär att vissa äldre delar av en anläggning kommer att sakna garanterad tillgång till service och reservdelar tidigare än andra delar. Med ABB:s Livscykelanalys kan vi planera underhållet, modernisera anläggningen, öka tillgängligheten och därigenom sänka kostnaderna. Läs mer om vår Livscykelanalys på www.abb.se/service

Sänkta kostnader genom planerat underhåll?

Javisst!

Elle

ns B

yrål

åda


”I våras utsågs jag av ABB till Årets Teknolog, i sam-band med Universum Awards, en gala för både före-tag och studenter. Priset bestod av en resa till USA med en veckas studiebesök på ABB.

I början av juli lämnade jag Stockholm med en full-packad resväska som enda sällskap och flög till Ra-leigh, en stad i North Carolina med ungefär 400 000 invånare.

Dagen efter blev jag hämtad av min guide från ABB i Raleigh, David Larsson. David arbetar som System Manager på Flexible AC Transmission Systems, Facts, i Nordamerika och har ansvar för statisk VAr–kompen-sering, så kallad SVC, som används för att balansera kraftiga svängningar i strömförsörjningen genom att tillhandahålla den reaktiva effekt som behövs för att kontrollera svängningar i spänning.

eFTerSom jAg Anlände till USA precis innan den fjärde juli, började mitt besök med två lediga dagar då jag tog mig en liten titt på Raleigh och bland annat såg nationaldagsparader och fyrverkerier.

Efter helgen inledde jag studiebesöket på ABB:s kontor i Raleigh. Det kändes som ett vanligt kontor, fast med oväntat många svenska namn för att ligga i USA. Här arbetar flera hundra människor på olika avdelningar, men jag tillbringade i stort sett mina två första dagar på Facts. Förutom att följa Davids arbete fick jag tillfälle till flera enskilda samtal med medar-betare i många olika befattningar, allt från chefer till projektledare och både svenskar och amerikaner.

deT VAr VäldigT intressant att höra om hur det är att jobba i ett stort företag. ABB i Raleigh var som ett ”eget” företag men med löpande globala kontak-ter, i ett spännande samspel mellan människor i USA, Schweiz och Sverige. Det gav lite häftig känsla att höra hur de jobbade med varandra på olika sidor av jordklotet!

Samtalen gjorde det möjligt för mig att på ett över-gripande plan förstå hur verksamheten fungerar. Ef-tersom jag inte läst elektroteknik utan optimerings-lära och systemteori fick jag även läsa in mig något på de system som Facts tillhandahåller, t.ex. SVC. Vi hann även med en baseballmatch en kväll, en väldigt amerikansk upplevelse.

Så VAr deT dAgS för resans höjdpunkt: ett studiebe-sök i Texas på – som min guide uttryckte det – värl-

dens största och snabbaste SVC–anläggning, byggd av ABB. Det kändes att den låg långt framme i tek-niken, lite av en revolution som verkligen kan göra stor skillnad i kraftförsörjningen i stora elnät. Mycket roligt att få se.

Efter några timmar på anläggningen under förmid-dagen, då stora delar av dess funktioner förklarades, fick vi lite tid över och kunde ta oss en titt på ett minnesmärke över John F. Kennedy. Det bestod av väldigt asketiskt uppställda granitplattor och en min-nesplatta, och vi hann även se platsen där presiden-ten sköts 1963.

Under min sista dag hann jag med ytterligare enskilda samtal med några personer och bjöds på tårta innan det var dags att lämna Raleigh för någon veckas semester. Det var väldigt spännande att få se lite grand av hur en amerikansk arbetsplats, och en sådan i en global koncern, fungerar.

Väl hemmA Från USA går jag nu in på slutspurten av mina studier i teknisk fysik på KTH och vet säkert att det vore väldigt spännande att få jobba utomlands framöver!”

Johan Sanderoth KTH–studerande och Årets Tekno-log, rapporterar från studieresa till ABB i USA

Gästkrönikan

”resans höjdpunkt var världens snabbaste SVC ”

Det gav lite häftig känsla att höra hur de jobbade med varandra på olika sidor av jordklotet!

”


Vid Tekniska mässan i oktober fick ABB:s nya högeffektiva processmotor M4BP In-dustrins Hållbarhetspris i kategorin Årets Hållbara Produkt.

Industrins Hållbarhetspris arrangeras av Kemivärlden Biotech, Process Nordic och Plastforum, och priset för Årets Hållbara Pro-dukt går till det företag som har utvecklat el-ler tillverkar en uttalat miljöpositiv produkt som till exempel minskar utsläpp.

För ABB–vinnaren lyder juryns motive-ring: ”Med processmotorn M4BP har ABB utvecklat en ny elmotor som genom tek-nisk utveckling och förfining sannolikt kommer att innebära mycket positiva effek-tivitets– och miljövinster, även i ett globalt perspektiv. Den högeffektiva elmotorn har potential att främja konkurrenskraften och vidare teknisk utveckling inom industrin.

Den bidrar också till minskad klimatpåver-kan och skapar därigenom sammantaget positiva värden för samhället i stort.”

– Det här är en jättefin utmärkelse som vi är mycket stolta över, vi tävlade i hård kon-kurrens med andra mycket kvalificerade bi-drag. Priset är ett bevis på att det gedigna arbetet under utvecklingen varit inriktat på rätt saker, säger Åke Andersson, glad utveck-lingschef på ABB–enheten LV Motors.

M4BP är en elmotor som redan nu möter EU:s nyligen antagna effektivitetskrav och uppfyller verkningsgradsklass IE3. Motor-drifter svarar idag för 65 procent av svens-ka industrins elanvändning. Om samtliga installerade elmotorer i svensk industri byts ut mot M4BP, skulle det ge en årlig reducering av koldioxidutsläppen motsva-rande 185 000 bilar.

ABB:s nya processmotor utnämnd till

ABB:s processmotor M4BP vann pris som ”Årets Hållbara Produkt” vid Tekniska mässan i oktober.

Aktuellt från ABB

ABB:s Göteborgsverkstad eX-certifierad

ABB och Fortum utvecklar storskaligt nytt smart elnät i ny stadsdel

Explosionssäkrat är det i fortsättningen hos ABB:s serviceverkstad i Göteborg. I oktober EX–certifierades verkstaden av ABB–enheter-na Machines och LV Motors i enlighet med europeiska IEC–normer.

Certifieringen innebär att verkstaden visat sig ha den kunskap som krävs för att utföra reparationer på EX–klassade motorer och ge-neratorer, så att de behåller sin EX–klassning efter reparationen.

– Det är viktigt för våra kunder att kunna reparera sina EX–motorer på ett tillförlit-ligt sätt. EX–motorer behövs ofta för ut-

rustning i petrokemisk industri och för off-shoreanvändning, och deras motorer och generatorer är vanligt förekommande i vår verkstad här på västkusten, säger Jens Jo-hansson, affärsutvecklingsansvarig på ABB Service Motor & Generator.

ABB:s verkstad i Göteborg är först på plan att certifieras i Sverige och den första i ABB–koncernen med dubbel certifiering från de bägge ABB–enheterna Machines och LV Mo-tors. Inom ett halvår ska även ABB:s verkstad i Storvik ha genomgått certifieringen.

ABB har inlett ett forsknings– och utveck-lingssamarbete med Fortum för ett storska-ligt smart elnät, Smart Grid, i den nya stads-delen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Smart elnät blir en del av stadens stora pro-jekt för att minska utsläppen i Stockholm med två tredjedelar till 2020.

ABB och Fortum ska utveckla och testa ett antal lösningar för konceptet med flexib-la elnät med låga utsläpp. Bland annat ska överskottskraft från förnybara energikällor i själva stadsdelen, såsom solpaneler, kunna matas in i elnätet. Eldrivna fordon ska kunna laddas från elnätet och omvänt kunna mata tillbaka el in i nätet, och energi ska kunna lagras. Dessutom ska distributionsnätet vara mer flexibelt och transparent för att möjlig-

göra lägre elförbrukning och utsläpp.Norra Djurgårdsstaden kommer att ha

10 000 bostäder och 30 000 kontorsplatser samt inrymma ett innovationscenter som ska visa hur den senaste tekniken testas och tillämpas.

– Jag ser Norra Djurgårdsstaden som ett viktigt steg i arbetet med att finna generellt användbara lösningar för att nå miljömålen för städer. I en verklig miljö kan vi nu utveckla och testa nya tekniska lösningar för framtidens el-nät, säger Sten Jakobsson, vd för ABB Sverige.

– Förutom att finna energieffektiva lösning-ar som bidrar till att bekämpa klimatföränd-ringar ska elnätet också innehålla lösningar som gör att elanvändarna involveras mer ak-tivt, säger Per Langer, vd Fortum Sverige.

Utvecklingsprojektet är en integrerad del i Stockholms satsning på att minska koldi-oxidutsläppen till 2020 och eliminera all användning av fossila bränslen i Norra Djur-gårdsstaden till 2030. Lokal kraftgenerering samt ett mer flexibelt och användarinte-grerat kraftnät kommer att bidra väsentligt till att uppnå dessa miljömål, liksom till att uppfylla det nationella målet att öka energi-användningen från förnybara källor.

ABB:s vision är ett smart elnät, baserat på breda industristandarder, som stödjer en stabil, säker och miljömässigt hållbar elför-sörjning. Det ska också stödja lokala produ-center och konsumenter i samspel med nät-operatör och energimarknad för att utjämna topplaster och öka energieffektiviteten.

På verkstaden hos ABB Service i Göteborg finns goda och numera även certifierade kunska-per om reparation av Ex-klassade motorer. Serviceteknikern ser till att motorn behåller sin Ex-klassning även efter reparationen.

ÅrETS HÅLLBArA ProDukT


ABB har tagit hem en stor order från Svens-ka Kraftnät på två transformatorer som ska installeras i en ny transformatorstation i Anneberg i Danderyds kommun, norr om Stockholm. ABB ska också förstärka kraftför-bindelserna mellan Nacka och Gustavsberg med nya sjökablar. Båda beställningarna in-går i projektet Stockholms Ström som är ett samarbete mellan Svenska Kraftnät, Vatten-fall och Fortum.

Stockholms Ström innehåller ett femtiotal olika delprojekt och syftet är att förstärka och förnya elnäten i hela Stockholmsregionen.

Den nya transformatorstationen ska trans-formera ner spänningen från en 400 kV-länk till 220 kV-nätet i Danderyd. Dessutom ska den ingå i en ny högspänningsring för Stockholm, via en 400 kV-kabel placerad i en 13 kilometer lång tunnel.

- Det här är en mycket stor transforma-tororder. Transformatorerna är på 750 MVA vardera och har en transportvikt på över 300 ton. När de är installerade, i början av 2012, väger de nästan 500 ton, säger Hans Ernström, marknadschef på ABB-enheten Transformers.

ABB har också fått en beställning på sjöka-bel mellan Nacka och Gustavsberg, som ingår i uppgraderingen av kraftförbindelserna till Värmdö och Farstalandet. Även detta är ett delprojekt inom Stockholms Ström.

Beställningen på sjökabel från Svenska Kraftnät är en totalentreprenad och gäller totalt 40 kilometer 245 kV PEX-kabel. För-läggningen sker på två separata avsnitt av kraftförbindelsen: i Lännerstasundet och under Baggensfjärden. Allt ska vara installe-rat och klart för driftsättning nästa höst.

Aktuellt från ABB

nätövervakning till maltaMalta har av ABB beställt ett nätöver-vakningssystem till sitt elnät. Systemet ska utgöra grunden för utvecklingen av ett smart elnät, ett Smart Grid.

På Malta ska ABB:s Network Manager, SCADA, styra och övervaka kraftstationer och transformatorsta-tioner. Projektet omfattar konstruktion, installation, idrifttagning och service-avtal. ABB-tekniken ska hjälpa till att förbättra elnätens effektivitet och tillför-litlighet och minska tiden för planerade och oplanerade avbrott.

Framtidens kontrollrumDen 1 september invigdes Future Operations Centre i Borås. Här har ABB i samarbete med företaget CGM skapat ett kontrollrum som ska ge en konkret vision av hur framtidens kontrollrum ska se ut.

Det nya democentret visar hur ABB:s automationssystem 800xA kan samverka med miljön runt operatörs-skärmarna för att på alla sätt underlätta operatörens arbete. Här finns ergono-miska operatörsbord och här samver-kar ljus, ljud och luftkvalitet interaktivt med informationen på skärmarna. Vid ett larm dras exempelvis persiennerna för fönstren ner, ljusstyrkan i takbelys-ningen ökar och ventilationen går upp i varv. Allt för att operatörens koncentra-tion ska öka.

System 800xA gör det möjligt att hantera all information i ett och samma interface, och det nya testcentret ska ge exempel på hur man genom att ta ett helhetsgrepp på operatörens arbetsmiljö kan skapa mervärden.

microSCada användarträffI Helsingborg 26-27 augusti genom-förde ABB en användarträff för MicroSCADA användarförening. ABB presenterade nyheter såsom den nya reläskyddsserien Relion, 615- och 630- serien, den nya produkten MicroSCADA SYS600C, nyheter om RTU560 samt presenterade konceptet med smarta elnät, Smart Grid.

Användarna hade dessutom sitt eget möte där man bland annat valde ny ordförande för användarföreningen och diskuterade olika systemlösningar. An-vändarna i föreningen gav också ABB värdefulla synpunkter och feedback på produkter och system.

irB 120 – minsta robotenABB lanserar sin hittills minsta industri-robot, IRB 120, drygt meterhög med en matchvikt på 25 kilo. Den kan hantera en nyttolast på tre kilo och har en räck-vidd på 580 millimeter.Även styrskåpet är litet vilket gör den lämplig för trånga utrymmen.

IRB 120 är snabb, kompakt och högpresterande då den innehåller all funktionalitet som finns i ABB:s robot-system. Den öppnar för nya möjligheter att utnyttja robotteknik och kan passa för exempelvis elektronikindustri och läkemedelsindustri.

Klass ECO6EL på Teknikum i Växjö, som ABB stöder, är framtidens installationstekniker. Det visade eleverna genom att kamma hem segern i en riksomfattande tävling i installa-tion och elsäkerhet.

Tävlingen som omfattar alla avgångsklasser inom elprogrammet på gymnasienivå arrang-eras av Elfackets centrala yrkesnämnd. Täv-lingen består av två teoretiska prov, ett instal-lations– och ett elsäkerhetsprov.

Bakom framgångarna ligger samarbete mellan lärare och elever och elever emellan. Samt bra skolledning, bra lokaler och stöd från näringslivet.

– Vi har god kontakt med näringslivet, bland annat ABB. Kontentan blir att eleverna trivs och gör goda resultat, säger Kenth Rosén, lärare på elprogrammet vid Teknikum.

Till Teknikum bidrar ABB med kunskap och praktisk tillämpning för att stödja framtidens elinstallatörer. Kenth Rosén berättar att ABB brukar ta med demonstrationsmaterial till sko-lan och gå igenom hur det fungerar.

– De hjälper också till med sponsring av material, bland annat motorstyrning, som ABB är duktiga på.

elinstallatörer

Växjö-klassen ECO6EL vann segern i ECy:s riks-omfattande tävling för elinstallatörer. Vid höstens öppet Hus på skolan Teknikum hyllades klassen.

Tidig höst innebär många mässor. Som vanligt kav-lar ABB upp ärmarna för att kunna visa produkter och tjänster för olika branscher. På Tekniska mäs-san var robotcellen ”Fanta Can Challenge” med nya roboten iRB 2600 ett dragplåster, och en robot spelade också en viktig roll på Scanpackmässan.På vindkraftmässan European Offshore Wind pre-senterade ABB lösningar för vindkraften och fick i montern besök av bland andra vice statsminister Maud Olofsson.

Fjärrvärmebranschen fick möta ABB under Fjärrvärmemässan där ABB visade nyheter, system och produkter för fjärrvärmeproduktion och distribution. System 800xA som en utökning av traditionellt styrsystem, turbinreglering samt ABB:s system för detta, och Optimax för opti-mering av panndrift var några av lösningarna för energieffektiv produktion.

Stororderpå transformatorer till Stockholm

Mässvimmel

Bästa blivande

För att möta våra kunders krav utökar vi vårt standardsortiment av avledare för mellanspänning (12-24 kV). ABB:s välkända och välbeprövade MWK får nu sällskap av Polim-D, som är en standard klass I-avledare för skydd av linjer och distributions-transformatorer. Den har hög energikapacitet och robust konstruktion som klarar även de svåraste utomhusmiljöerna. Egen tillverkning av zinkoxidblocken säkerställer hög och jämn kvalitet. Polim-D blir därmed ett komplement till vår befintliga klass II-avledare typ MWK, som används där högre skyddsnivå krävs. Med avledare från ABB kan du sova tryggt på natten även när åskan går! Kontakta ABB eller din åter-försäljare för mer information om nya Polim-D. Besök oss på www.abb.se/energi

Polim-D. Klara smällen med avledare från ABB.


lyckad jakt

På Mälarenergi AB, som ansvarar för Västerås vattenproduktion, har man inte bara full koll på vattenkvaliteten. Med styr- och övervaknings-system och frekvensomriktare från ABB har man också full koll på energitjuvarna så att inga onödiga slantar rinner ut i sjön.

TExT: uRBan ERiCsson

I Västerås med omnejd driver Mälarenergi ett 60 mil långt vattennät för vatten och avlopp. Varje dygn förbrukas 42 miljoner liter vatten, och

det som inte dricks upp ska sedan vidare till re-ningsverket innan det åter når naturen. Det är stora mängder som varje sekund ska renas och pumpas ut i ledningsnätet.

– En stor utgiftspost för oss är elkostnaden för pumparna, berättar Pernilla Widén, ansvarig för re-ningsverket på Mälarenergi. Det krävs ju mycket pumpning för att driva runt allt vatten. Vi har olika storlekar på pumparna, och övervakningssystemet tillsammans med frekvensomriktare ser till att rätt pump jobbar och att vi kan optimera så att de alltid går med rätt verkningsgrad.

Tidigare gick pumparna i anläggningen av och på. Nu går de istället hela tiden, men på rätt effekt. Det sparar inte bara el, utan pumparna kräver ock-så mindre underhåll eftersom de utsätts för min-dre slitage. Mälarenergi räknar med att spara cirka 200 000 kronor per år för varje pump och investe-ringen betalar sig på två till tre år.

Styr– och övervakningssystemet AC800M instal-lerades nyligen och det hjälper även till att höja vattenkvaliteten.

– Vi kan till exempel minimera använd-ningen av kemikalier, berättar Göran Viker-gård, ansvarig för vattenproduktionen på Mälarenergi. Vi har full koll på hur mycket kemi-kalier som tillsätts och kan hela tiden optimera mängden för bästa kvalitet. Det sparar inte bara

pengar, utan är också bra för miljön.Det nya styr– och övervakningssystemet ersatte

ett gammalt system med olika programvaror.– Efter en noggrann analys bestämde vi oss för

att byta ut hela systemet till en enda programvara.Det gör att vi kan ha full koll på hela processen,

från vattenverket via pumpstationerna till renings-verket, innan vattnet åter når naturen. Istället för att hålla ett gammalt reservdelslager och gammal kunskap vid liv, kan vi nu koncentrera oss på att trimma och finjustera anläggningen.

– Ta bara en sådan sak som läckor, säger Göran Vikergård. Att få ett 60 mil långt vattennät tätt är nästan omöjligt. Nu har vi vattenmätare och tryck-mätare på hela ledningsnätet och kan mycket enk-lare spåra läckorna. Förut försvann 33 procent av allt vatten vi producerade utan att vi kunde ta be-talt för det. Nu är målet 20 procent. Vad det betyder kan vem som helst räkna ut.

MäLARENERGi

Mälarenergi AB producerar el och fjärrvärme i kraft-värmeverket i Västerås, el i 41 vattenkraftstationer i Västmanland och Värmland, fjärrkyla samt har vatten- och avloppsverksamhet.

Mälarenergi AB ägs av Västerås stad och har cirka 570 anställda.

ABB


Styrsystem AC800M.

ABB:s flödes- och tryckmätare.

Vattenpumpar och motorer med frekvensomriktare.

Systemintegrationen utförd av FVB.

Målet för Mälarenergi är att minska vattenläckaget i det 60 mil långa vatten-nätet med 40 procent.”Nu har vi full koll på hela processen och lättare att hitta läckor”, säger Göran Vikergård, ansvarig för vattenproduktionen på Mälarenergi. Foto: Jonas Bilberg

”Med ABB:s styrsystem AC800M och frekvens-omriktare kan vi se till att pumparna alltid går med rätt verkningsgrad”, säger Pernilla Widén, ansva-rig för reningsverket på Mälarenergi. Foto: Hans Carlén.

på energitjuvar


Kort stopp tack vare

”brandkårsutryckning”

Lördagen 27 juni 2009 är en dag Anders Svensson, instrument- tekniker på Vida Paper Lessebo Bruk, sent ska glömma.

Plötsliga vattenskador satte stopp för massafabriken! Med en snabb insats kunde ABB hjälpa till att minimera stilleståndet.

TExT: C-g HanBERg FoTo: RoLanD HJELM

K lockan 19.30 ringde telefonen hos Anders Svensson som hade beredskap på Vida Pa-per.

– En kollega berättade uppjagat att sju process-regulatorer ECA 60 i massatvätteriet vattenskadats och slutat att fungera. Så massafabriken stod helt stilla.

Anders Svensson åkte in till bruket och konsta-terade att det inte fanns tillräckligt många reservre-gulatorer i lager.

– Jag ringde först till ABB Service i Västerås som inte hade möjlighet att hjälpa oss. Efter ett tag fick jag kontakt med Bengt Persson, ABB:s kundansva-rige för Vida Paper.

Bengt Persson satte genast igång ”operation rundringning”. Det visade sig då att det fanns ECA 60–regulatorer hos ABB i Malmö. På söndag för-middag monterade ABB:s serviceingenjör Göran Mårtensson ihop regulatorerna från ABB-enheten Instrumentation och installerade programvaran.

ABB:S iNSATS GuLd VäRdKlockan 14.30 på söndagen lämnade en taxi ABB i Malmö för transport av de nya regulatorerna till Lessebo.

– Det är ett stort förtroende att få hjälpa en kund i nöd, menar Bengt Persson, chef för ABB Business Center i Malmö. Vi känner verksamheten väl och in-ser därför hur sårbar den är när kritiska komponenter fallerar. Tack vare att flera enheter inom ABB samver-kade kunde vi leverera de nya regulatorerna snabbt.

Anders Svensson berättar att de började konfigu-rera de nya regulatorerna vid 16–tiden.

– Vid midnatt – då även det omfattande kring-jobbet var klart – kunde vi producera massa igen. Tack vare ABB:s engagemang kunde stilleståndet minimeras till 17 timmar och jag vill tacka alla som ställde upp för oss i denna krissituation.

Vida Paper Lessebo bruk är ett integrerat mas-sa– och pappersbruk som årligen producerar cirka 33 000 ton massa i egen regi. 17 timmars stille-stånd gav bara det ett produktionsbortfall på runt 100 ton massa, till ett värde av 150 000 – 200 000 kronor, och det kunde ha blivit ett ännu längre stil-lestånd ...

VidA PAPER LESSEBO BRuK

Vida Paper Lessebo bruk utanför Växjö är ett inte-grerat massa- och pappersbruk, speciellt inriktat på premiumpapper för tryckindustri och kontor.

Bruket producerar årligen cirka 60 000 ton papper.

33 000 ton massa tillverkas i egen regi och reste-rande köps in.

ABB


7 regulatorer ECA 60, blixtsnabbt helglevererade.

”Tack vare ABB:s engagemang kunde stilleståndet i massa-fabriken minimeras”, säger Anders Svensson vid den instrumentpanel som blev vattenskadad i somras. ECA-panelerna från ABB är monterade överst i panelen.


Det är nu tolfte gången som Energi-myndigheten arrangerar Sveriges Energiting. I konferensprogrammet samlas föredrag inom ett antal om-

råden: Framtidens energisystem, Energi som motor i samhället, Industrin – problem och möjligheter, Energi och klimat på den globala spelplanen, Makt och ansvar i energisamhäl-let, Transporter samt Energieffektivisering – en oundgänglig del i ett hållbart samhälle.

ABB är en av de stora spelarna på mark-naden när det gäller produkter och system som möjliggör omställningen till förnybar

energi och ökad energieffektivitet och vi hoppas kunna bjuda besökarna på intres-santa föredrag inom flera av dessa områden. ABB deltar också i den utställning som ar-rangeras i samband med konferensen.

– Det satsas mycket på utbyggnad av för-nybar energi, som till exempel vindkraft och solenergi. ABB har lösningar för dessa om-råden. Men för att kunna dra verklig nytta av den förnybara energin måste vi anpassa våra nät så att vi kan ta hand om tillskottet och de utmaningar som förnybara energi-källor för med sig när det gäller variationen i tillgång och begränsningar i att lagra ener-gin. Våra lösningar på dessa utmaningar vill vi berätta mer om under Sveriges Energi- ting, säger Stefan Lindgren, försäljnings- ansvarig på Power Products & Systems.

www.abb.se/evenemangwww.sverigesenergiting.se

Möt ABB i vår

Men för att kunna dra verklig nytta av den förnybara energin måste vi anpassa våra nät så att vi kan ta hand om tillskottet och de ut-maningar som förnybara energikällor för med sig

”

ABB deltar i Sveriges energiting 2010

Den 16–17 mars är det dags för Sveriges Energiting på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det är en mötesplats för hela Energisverige, då flera tusen deltagare samlas för att under ett par dagar titta närmare på energifrågor ur ett nationellt och internationellt perspektiv. TEXT: ANNA WESTMAN

Under våren kommer vi att erbjuda våra

kunder olika möjligheter att ta del av den

utveckling som är på gång och där ABB har

en aktiv roll.

Det nya smarta elnätet ska bland annat

kunna hantera och ta emot mycket mer för-

nybar el från vindkraft och solenergianlägg-

ningar. Ett annat krav på elnätet är förmågan

att göra elanvändare och elnätsoperatörer

interaktiva med varandra. Ett sådant samspel

kan ge möjlighet att styra elanvändningen

i fastigheter och industrier för att undvika

toppbelastningar; viktigt för att öka effektivi-

teten och minska koldioxidutsläpp från fos-

sileldade kraftverk.

I det nya elnätet kan fastigheter och el-

bilar också fungera som leverantörer av el.

Till exempel behöver elbilar tanka el, men

deras batterier kan användas som energila-

ger när bilen inte körs. Fastigheter kan bli

sina egna elproduktionskällor med solcel-

ler. När elen inte går åt hemma säljs den till

elnätet. Dessa kombinerade elanvändare

och elproducenter driver fram en helt ny

interaktivitet i elnätet med kommunika-

tion i alla riktningar.

ABB har mycket som passar för smarta el-

nät, exempelvis produkter från HVDC, FACTS,

Network Management, Substations och Auto-

mation Products, och mycket nytt är på gång

att utvecklas. Mer information om aktivite-

terna kommer att finnas på:

www.abb.se/evenemang

Smart Grid är visionen om framtidens elnät. Det är förutsätt-ningen för en utbyggnad av förnybar elproduktion och ökad effektivisering. Ett krav som måste uppfyllas för att såväl EU som USA ska nå sina aktuella energi– och klimatmål.

Smart Grid – smarta elnät, ett hett ämne

Möt ABB i vår

ABB:s breda sortiment av avancerade pro-

dukter ökar tillförlitligheten i kraftnäten

och stöder systemen som håller igång vår

värld.

På EBR Metod– och maskindagar hittar

du oss på station 1 och 6, där vi visar delar

av våra kabeltillbehör och nätstationer.

STATion 1 – KABlAr Här kan du se kabeltillbehör 12–36 kV med

fokus på sortimentet för 36 kV. Vi visar också

avgreningsmodulen Kabeldon HDC som ger

möjlighet att skarva och avgrena 12 – 36 kV

PEX–isolerad jordkabel ovan jord. En viktig

komponent i mellanspänningsnätet och ut-

märkt för anslutning av vindkraft till näten.

Få moment i montagen och inget behov av

specialverktyg innebär att ABB:s kabeltillbe-

hör är enkla, snabba och säkra att arbeta med.

STATion 6 – näTSTATionerABB:s produktportfölj av nätstationer

består av ett stort antal genomarbetade

layouter, såväl utomhus– som inomhusbe-

tjänade. På EBR–dagarna 2010 kommer vi

att visa stationen Mercury 3C–TPC som

är utrustad med ABB:s transformator med

inbyggt säkringsskydd. Stationen har även

en hög personsäkerhet då all utrustning

är beröringssäker och uppfyller EBR:s och

ESA:s anvisningar för byggnation och ar-

bete.

Vi visar också effektiva, flexibla och säkra

komponenter för lågspänningsställverk för

nätstationer. Installatörernas säkerhet är all-

tid viktigast, därför ska du välja komponen-

ter med kapslingsklass IP2X.

www.abb.se/evenemangwww.ebr.nu

Den 1–4 juni 2010 anordnar Svensk Energi EBR Metod- och Maskindagar på Rocklundafältet i Västerås.

Möt ABB på hemmaplan under EBR Metod– och maskindagar i juni 2010

ABB:s breda sortiment av avancerade produkter ökar tillförlitligheten i kraftnäten och stöder systemen som håller igång vår värld.

EBR–dAGARNA


SMARTA ELNäT


ABB har ett omfattande erbjudande till marknaden i form av energieffektiva produkter, lösningar och kraftsystem, allt uppbackat av vår rikstäckande service- organisation. Under 2010 kommer vi att vara aktiva både lokalt och regionalt med olika aktiviteter.

Ett viktigt område inom infrastruktur är VA, Vatten och Avlopp. Under nästa år fortsätter vi att följa med ExpoVA, VA–branschens minimässa, på turné genom Sverige.

På ExpoVA träffar du kollegor inom VA, från reningsverk och vattenverk till konsulter och specialister och inte minst oss leverantörer. Här kan du prata med service– och produktexperter och diskutera dina applikationsproblem.

Först ut att få besök är Skåne 9–11 fe-bruari då vi besöker Malmö, Karlskrona och Kristianstad. Därefter Östra Göta-land 9–11 mars med Kalmar, Växjö och Norrköping. Under september och ok-tober kommer vi även att besöka Västra Götaland samt norra Sverige.

du Kommer ATT kunna läsa mer på www.abb.se/evenemang när vi närmar oss. Här kommer också att finnas en länk till anmälan.

Ett annat viktigt möte för VA–Sverige är Svenskt Vattens årsmöte, som 2010 hålls i Norrköping under maj månad, preliminärt 18:e–19:e. Här får man verkligen veta vad som berör och rör VA–branschen och ABB finns med både som deltagare och som utställare.


ABB fortsätter sin satsning på infrastrukturområdet med erbjudanden som kan ge stora energieffektivise-ringar och miljövinster.

Energieffektiv infrastruktur i fokus

2010

Med en specialinredd buss utrustad med infor-mation och produkter besöker ABB installatö-rer, konsulter och grossister runt om i Sverige i början av 2010.

Bussen har under hösten 2009 varit på lik-nande turné i Finland. Nu är det dags för en Sverigeturné. Målet är att besöka 250 kunder på vägen.

– Mellan januari och april kommer vi med bussen och visar fördelarna med Kabeldon fördelningscentraler. Vi börjar i norr och mö-ter våren i söder, säger Anker Paulsen, säljare av fördelningscentraler Sverige och Finland. Framför allt vill vi träffa konsulter, installatörer och grossister, både nya och gamla kontakter.

Vill du veta mer om fördelningscentra-

ler eller anmäla ditt intresse för deltagande? Kontakta Anker Paulsen 070–636 30 60, [email protected].

www.abb.se/kabeldon

Varför slösa dyrbart utrymme inne när man har gott om utrymme ute? Ställ ut centralen så är du inne!

DET äR INNE ATT VArA uTEBuSSTuRNé MEd KABELdON

Höstens bussturné i Finland rullar i vår vidare i Sverige.

iNFRASTRuKTuR

Möt ABB på hemmaplan under EBR Metod– och maskindagar i juni 2010

Det blir två fullspäckade dagar med fokus på instrument och automation inom process– industrin. ABB finns som vanligt på plats, den här gången både som utställare och föreläsare, när instrumenttekniska föreningen (ITF) nu för tjugoandra gången arrangerar Automations-dagarna.

Tvådagarskonferensen engagerar erkända föredragshållare från olika verksamheter inom industrin. Bland planerade konferensteman hit-tar du Teknologitrender och –nyheter, Svensk

utbildningsplan för framtidens tekniker, Erfa-renheter från stora projekt och Människa, ma-skin och larm.

ABB deltar också i den populära miniutställ-ningen där de främsta företagen i branschen ställer ut sina nyheter. Konferensen och utställ-ningen ger många tillfällen till erfarenhetsut-byten, och dessutom delar instrumenttekniska föreningen som vanligt ut årets Automations-priser.


Under våren planerar ABB att fortsätta med de välbesökta branschdagarna för Kemi, Läkeme-del och Livsmedel. Dessa seminarier har under flera år varit ett uppskattat forum för kollegor i branschen, där agendan innehållit allt från nya rön för produktionsoptimering till det allra se-naste inom energieffektivitet.

En stor del av framgången med seminari-

erna bygger på det engagemang som du som kund lägger på de intressanta föredragen om processer och på de givande företagsbesöken, där nog samtliga besökare imponeras av de framsteg som görs inom olika discipliner av processtekniken.

Planeringen pågår alltså, mer detaljerad in-formation kommer längre fram.

Arbetar du med automation eller processinstrument? Missa då inte ITF:s Automationsdagar på Quality Hotel Globe i Stockholm den 3–4 februari 2010.

Automationsdagarna– boka in 3–4 februari 2010

iTF–dAGARNA

BRANSCHdAGAR

Kemi, läKemedel och liVSmedel

ANNONS

Fånga energitjuvar i ett 60 mil långt vattennät?

Självklart.

Pernilla Widén och hennes kollegor på Mälarenergi vet hur man fångar energitjuvar i Västerås 60 mil långa vattennät. Med det nya styr- och övervakningssystemet från ABB har de full koll så att inga onödiga slantar rinner ut i sjön. Ett exempel är pumparna. Nu kan Pernilla optimera så att de alltid går med rätt effekt. Det innebär att de slits mindre och förbrukar mindre el. Det sparar cirka 200 000 kronor per pump och år. Det har även blivit lättare att hitta läckor i ledningsnätet. Förut försvann en tredjedel av allt vatten som Mälarenergi pro ducerade utan att de kunde ta betalt för det. Nu är målet 20 procent. Vill du också få hjälp att fånga energitjuvar? Läs mer på abb.se/water

Documents

ABB Kunden nr 3 december 2009 - · PDF fileNär Fortum Värme beslutade byta två frekvensomrik-tare för fjärrvärmepumpar till tre nya var huvudskälet ... Men så fick Fortum i