Fortum Värme och miljön 2011 Reviderad 2012-02-22

Stockholm

Miljööversikt 2011

Under 2011 har arbetet med att verkställa investeringsplanen för ökad el- och värmeproduktion med förnybar eller återvunnen energi intensifierats. Enligt planen kommer arbetet med att anlägga ett helt nytt kraftvärmeverk i Värtan att inledas under 2012, varför arbetet under 2011 har fokuserats mot projektering och att erhålla nödvändiga miljötillstånd.

Samtidigt introducerades metoder för att säkerställa att de biobränslen som används är hållbara.Utsläppen av växthusgaser minskade jämfört med det kalla året 2010 och vi är givetvis nöjda med att vara tillbaka på spåret mot successivt minskad klimatpåverkan och lägre resursförbrukning.

Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastigheter som värms med fjärrvärme. I denna utgåva av miljöredovisningen visas för första gången miljövärden som följer riktlinjerna i denna överenskommelse. Det är inga större förändringar jämfört med tidigare år eftersom Fortum Värme har tillämpat principer som ligger nära de som nu ska gälla.

Tillförd energi 2011 Fortum Värmes leveranser i Stockholm

Utveckling av tillförd energi 2005–2011Fortum Värmes leverans av el och fjärrvärme

Leveransvolym- Förnybar och volym återvunnen energi

Fjärrvärme 7 978 GWh 84 %

Fjärrkyla 433 GWh 100 %

El från kraftvärme 1 504 GWh 63 %

Fortum Värmes leveranser 2011Förnybar och återvunnen energi i egen produktion

Fjärrvärme Fjärrkyla

BiobränslenAvfall och returbränslenEnergi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärmeElFossila bränslen

Frikyla SpillkylaVP-kylaKM-kyla

COP: 6,6 2

29 %

20 %22 %

13 %

16 %24 %

35 %

30 %

11 %

1

BiobränslenAvfall och returbränslenEnergi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärmeElFossila bränslen

Frikyla SpillkylaVP-kylaKM-kyla

COP: 6,6 2

29 %

20 %22 %

13 %

16 %24 %

35 %

30 %

11 %

1

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Övrigt fossilt 3

Olja

Kol

El ospecificerad

El ursprungsmärkt förnybar

0

2000

4000

6000

8000

10 000

12 000

14 000

GWh

Energi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärme

Avfall och returbränslen

Biobränslen

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Övrigt fossilt 1

Olja

Kol

El ospecificerad

El ursprungsmärkt förnybar

0

2000

4000

6000

8000

10 000

12 000

14 000

GWh

Energi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärme

Avfall och returbränslen

Biobränslen

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

g CO

2/KW

h fjä

rrvä

rmel

ever

ans

Utsläpp av koldioxid ur e� systemperspek�v

Egna utsläpp, värme och elproduktionEgna elanvändningens systemeffektMinskade utsläpp genom anslutning till fjärrvärme ackumulerat från 1990Egna elproduktionens systemeffektSummerad systemeffekt av fjärrvärme och elproduktion i Stockholm

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

g CO

2/kW

h fjä

rrvä

rmel

ever

ans

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Utsläpp av CO2 ur ett systemperspektiv

Fortum Värme beräknar ovan hur utvecklingen påverkar berört energisystem. Då kan inte endast utlsäppen i Stockholm beräknas, utan hela det berörda energisystemets utsläpp måste beaktas.

Dels beräknas konsekvensen av att lokala enskilda värmeanläggningar – ofta oljedrivna – har ersatts av fjärrvärme. Vi beräknar även effekten av att effektiv elproduktion i kraftvärme ersätter annan elproduktion. Det är i huvudsak fossileldade kraftverk med låg verknings-grad och stora utsläpp som trängs undan om vi ökar elproduktionen i Stockholm. Figuren visar att den ackumulerade klimatnyttan ökar år för år, mycket tack vare att fjärrvärmen har kunnat ersätta en hel del småskalig oljeeldning men även i ökande grad tack vare att fjärrvärmen nu ger ett elöverskott.

Klimatbokslut för fjärrvärme Stockholm, utsläpp per kWh levererad fjärrvärme4 Följande tabell visar den levererade fjärrvärmens miljöprestanda. Fjärrvärmens slutliga miljöprestanda avgörs dels av vår egen produk-tion som redovisades på föregående sida, dels av indirekta utsläpp som uppstått på grund av Fortum Värmes användning av energi som producerats i andra verksamheter. De indirekta utsläppen kan alltså inte summeras mellan olika företag för jämförelse, men med detta underlag vill vi ge en mer fullständig bild av den totala klimatpåverkan som vår produkt ger upphov till. Det är ju den globala klimatpåver-kan som har betydelse.

Förklaringar till klimatbokslut1 Övrigt fossilt avser stadsgas och torv.

2 ”Coefficient of Performance”. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet.

3 Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. Fortum Värme bokför därför torv tillsammans med fossila bränslen.

4 Fjärrvärmens residualmix, dvs med hänsyn tagen till specialavtal.

5 Inköpt el är ospecificerad varför emissionsfaktorn, enligt rekommendation från Energimarknadsinspektionen och Svensk Energi, är nordisk residualmix för aktuellt år.

6 Fortum Värme har tidigare avräknat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrkyla. Från och med 2010 utnyttjas förnybar el från vattenkraft, vindkraft och biokraft inom fjärrvärmeproduktionen.

7 Summering avser utsläpp i egen produktion samt indirekta utsläpp från inköpt el och importerad fjärrvärme från produktionssamverkan.

8 Nyckeltalet avser konsekvens av värmeleverans ur ett systemperspektiv som även omfattar nettobalansen mot kraftnätet. En stor del av Fortum Värmes värmeproduktion sker i kraftvärmeverk med samtidig värme- och elproduktion. En förutsättning för att det ska vara lönsamt att producera elen är i detta fall att det finns en samtidig efterfrågan på värme. Förbrukning av fjärrvärme innebär således att el kan produceras till en mycket hög verkningsgrad. I ett systemperspektiv innebär detta att den elproduktion som har lägst lönsamhet i kraftnätet ersätts, den så kallade marginalproduktionen. Motsvarande sker när el används som en konsekvens av värmebehovet, i t ex värmepumpar. Koldioxidutsläppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från Elforsks rapport 08:30 och uppgår till 670 g/kWh.

9 Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och importerad fjärrvärme. Med återvunnen energi menas spillvärme, åtevunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte definieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och importerad fjärrvärme. Observera att detta nyckeltal skiljer sig från tidigare i redovisningen, där hela leveransen avses.

10 För 2005-2010 ingår kväveoxider, svaveldioxid och stoft i egen produktion per leverans som producerats av Fortum Värme. För 2011 ingår kväveoxicer, svaveldioxid och stoft i egen produktion och importerad fjärrvärme per total leverans.

Nyckeltal enligt överenskommelse i VärmemarknadskommitténVärmemarknadskommittén, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 2011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Nedan redovisas, för Fortum Värmes fjärrvärmenät, de nyckeltal som ska redovisas enligt överenskommelsen. Utsläpp från Fortum Värmes produktion, g/kWh levererad fjärrvärme 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, 83 93 87 82 95 82 72g/kWh fjärrvärme

Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kWh 7 6 6 6 6 7 7

Primärenergifaktor 0,42 0,41 0,43 0,42 0,42 0,25 0,20

Andel fossila bränslen, %3 24 24 24 23 24 21 16

Klimatbokslut fjärrkyla 2011

Utsläpp av CO2 ur ett systemperspektiv

2009 2010 2011

Koldioxid, indirekt genom Fortums egen elanvändning, g/kWh 0 0 0

Utsläpp från Fortum Värmes produktion, g/kWh levererad fjärrvärme 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Koldioxid från fossila bränslen (kol, fossil olja, stadsgas) 45 45 43 37 43 52 44

Koldioxid från avfalls- och returbränslen 16 15 14 16 15 12 13

Övriga växthusgaser (lustgas, metan, köldmedieförluster), gram CO2ekvivalenter/kWh 12 12 12 12 10 7 8

Summa, egna utsläpp, gram CO2ekv/kWh levererad fjärrvärme 73 71 68 64 68 71 65

Utsläpp på grund av inköpt energi (uppstår i annan verksamhet), g/kWh fjärrvärme 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Koldioxid indirekt genom Fortums egen elanvändning, g/kWh5 10 22 19 16 26 21 39

Reduktion genom användning av egen förnybar el6 0 0 0 0 0 -21 -39

Koldioxid indirekt genom import av fjärrvärme från annan producent, g/kWh 0 0 0 2 2 11 7

Summa indirekta utsläpp av växthusgaser, g CO2e/kWh4 10 22 19 18 28 11 7

Summa egna och indirekta utsläpp av växthusgaser, g CO2e/kWh (branschnyckeltal)7 83 93 87 82 95 82 72

Koldioxid - systemeffekt8 86 74 89 79 76 90 85

Andel förnybar eller återvunnen energi, %9 76 76 76 77 76 79 84

Andel förnybar energi, %9 69 70 70 71 70 74 77

Kväveoxider, mg/kWh10 107 106 91 112 99 112 104

Svaveldioxid, mg/kWh10 32 29 19 21 22 37 27

Stoft, mg/kWh10 <5 <5 3 2 3 8 8

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad115 77 StockholmTfn 08-671 70 00www.fortum.se FV

K 12

0131

Utveckling av nya produkter och tjänster

Fortum vill demonstrera hur energilagring av el, värme och kyla kan vara den avgörande pusselbiten som gör det möjligt att bygga mer förnybar energiproduktion. Detta kommer att leda till ett minskat behov av fossila bränslen, samtidigt som det blir möjligt att bygga mer förnyelsebar elproduktion både i stor och liten skala. Det är i Norra Djurgårdsstaden som Fortum utformar och testar hur energisystemen kan se ut i framtidens hållbara städer.

Några nedslag i verksamheten 2011

Fortum Värmes klimatplan

Fram till år 2020 har vi en plan med investeringar på ca 15 miljarder SEK för att minska klimatpåverkan från uppvärmingen av hus i Stockholm. Tack vare vår satsning kan koldioxidutsläppen i Europa minska med 1,2 miljoner ton per år jämfört med idag. Till höger hittar du de projekt som planeras under de kommande åren.

n Mötet med kunderna. Vi genomförde totalt 524 personliga rådgivningar och 7500 telefonsamtal med kunder, där frågor om sänkning av kundens

energiförbrukning diskuterades.

n Energieffektiviseringsåtgärder. Vi utvecklar verksamheten med rökgaskondensering och under 2011 kunde över 650 GWh fjärrvärme produceras ur

spillvärmen i rökgaserna. Sjövattenpumparna i Ropsten uppgraderades bl a med frekvensstyrning och varvtalsreglering.

n Road Map mot ökad kraftvärme. Samråd har genomförts för att påbörja ett miljötillståndsärende för biobränslen i Hammarbyverket. Ett projekt

startades för att uppföra ett helt nytt kraftvärmeverk i anslutning till Högdalenverket. Miljötillståndet för det nya biofkraftvärmeverket i Värtan är

klart och bygglovsarbetet inleddes med målet att lämna in granskningshandlingar för bygglovsansökan under januari 2012 (vilket har genomförts).

Byggandet av ett nytt kraftvärmeverk i Sigtuna för produktion av el och fjärrvärme pågår enligt plan. En nyetablering av ett kraftvärmeverk i Lövsta

undersöks.

n Biobränsle i Värtan. Ytterligare prov med biobränsle genomfördes i KVV6 i Värtan och beslut fattades i bolagets styrelse om att investera

164 miljoner för att bygga nya silos och utrustning för hantering av ökad mängd biobränsle. Från och med hösten 2013 kommer den ökade

inblandningen av olivkärnor att ge ytterligare 80 MW förnyelsebar kraftvärme, som genererar drygt 200 GWh värme och drygt 100 GWh el per år.

Det motsvarar värmebehovet för en mindre stad i Enköpings storlek.

n Fjärrkyla. I Hornsberg på Kungsholmen färdigställdes ett kylalager år 2010. Under 2011 har lagret kompletterats med en ny transiteringsledning

mellan lagret och de centrala delarna i Stockholm. Ledningen är placerad på botten av Karlbergskanalen. Denna ledning gör att lagret kan laddas

mer effektivt med bl a fjärr- och spillkyla från Ropsten under natten. Därmed kan den också leverera större kapacitet till våra kunder under dagtid.

Förbättringen jämfört med 2010 är 20 MW. Kunder som ansluter sig till fjärrkylanätet kan räkna med att den globala elförbrukningen för kylningen

av fastigheten mer än halveras jämfört med en konventionell kylmetod.

n Mer fjärrkyla. På AGAs gamla tomt på Lidingö byggs nu en levande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och matställen. Där bygger Fortum Värme

en frikylaanläggning som i första hand kommer att försörja de industriella delarna av området. Kylan produceras genom att utnyttja det kalla

bottenvattnet som finns alldeles utanför området. Detta frikyla system gör det möjligt för kunder att få kyla till sin verksamhet, t ex datorhallar

eller annan värmealstrande verksamhet - kyla som producerats helt utan kylmaskiner och med mycket litet behov av el. Elen behövs endast för att

distribuera kylan till kunderna.

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

VärtaverketNy rökgaskondensering på plats.

Bristaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Avfall.

Värtaverket Ökad inblandning av biobränsle i KVV6. 2014-2015

Värtaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Flis.

Högdalenverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Avfall.

Stockholm Nytt kraftvärmeverk.

Hässelbyverket Ny kraftvärmepanna.

Bränsle: Förädlade biobränslen.

Planen är att bygga ett av dessa två alternativ.

Nordvästra Stockholm Nytt kraftvärmeverk.

Bränsle: Bio/avfallsprodukter.