Är hamnen

Är hamnen

______________________________________________________

Presentation vid seminarium om Hamnarnas fysiska planeringsförutsättningar.

26 maj 2005, Länsstyrelsen, Stockholm

Björn Forsman, Project Manager, Maritime Operations SSPA Sweden AB

ett miljöhot en utvecklings- eller är den bar miljö ?

Infrastruktur och miljöförutsättningar

MKB för farledsprojekt

Miljöbalksprövning av hamnverksamhet

Riskanalyser för hamnverksamhet

Logistik och godshantering för intermodala transportsystem

Simulering för hamn- och farledsutformning

Oljeskadeskydd – beredskap samt oljebekämpning och sanering

Integrerad kustzonsutveckling

Internationell kursverksamhet

SSPA Maritime Operations - Exempel på

arbetsområden inom Marin miljö och risker vid sjötransporter

Hamnen – Miljöhot eller utvecklingsbar miljö?

1. Hur miljöstörande är hamnen?

2. Hur farlig är hamnen för människor och miljö?

3. Hur bra är farlederna till hamnen?

Hur miljöstörande är hamnen?

Prövning av hamnverksamhet enl 9 kap Miljöbalkenger oss kvalitativt och kvantitativt underlag att bedöma:

Utsläpp till luft Avgasemissioner, Lukt, Flyktiga ämnen

Utsläpp till vatten Spillvatten, Dagvatten, OFA Utsläpp till mark/sediment Utsläpp på ej hårdgjorda ytor, Äldre markföroreningar, Bottensediment

Övriga miljöaspekter och störningar Bränslen/kemikalier, Resursförbrukning, Natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, Transporter till och från hamnen


Buller - vad är det som bullrar ?

RoRo-terminaler: slagljud vid passage över ramper - Snabb överfart och äldre ramper ger markant högre ljud

Container och styckegods: Kranar, truckar, terminaltraktorer och andra fordon

Oljeterminaler: Såväl landbaserad pumputrustning som fartygspumpar - särskilt äldre tankfartyg bullrar


Risken störande buller avtar snabbt med avståndet.

BoV AR 1995:5 :minst 500 m mellan bostäder och hamnar

(RR 1978:5)

Dagtid

Kväll

Natt

Hamnens kunder ger bidrar till miljöstörningarnaSjötransporterna – emissioner, buller och avfall

Analys av miljöpåverkan genom en ”input-output”-modell

Olycksorsak-ade utsläpp -Risk Analys

Byggnads-material och-metoder;LCA Stena RoRoSTENA TRAVELLER

STENA TRAVELLER

S

Energi: HFO

Energi: MDOAvgaser

Produktion: tonkm, filmeterkm

Avfall

Sludge

Hyls-olja

Länsvatten Gråvatten Svartvatten Antifouling

Smörjoljor, kemikalier

Färskvatten,proviant

Buller

Svall-vågor

BEF / SSPA


Avfall och avfallshanteringsplaner- en del av hamnens infrastruktur

Förutsättningar för hamnnära bostadsområden vsutveckling och expansion av hamnverksamheten

Hamnen som en del av staden/tätorten - Hamnverksamheten nära bostadsområden, utnyttjar samma infrastruktur för landtransporter

Intressekonflikter hamnnära bostäder - hamnverksamhet

Hamnen belägen i staden/tätorten men med separerad infrastruktur och avstånd > 500 m till bostadsområden Bullerproblem i regel av underordnad betydelse

Hamnen belägen avskiljt från staden/större tätort Verksamheten kan drivas utan särskild omgivningshänsyn och landinfrastrukturen byggs upp för att passa hamnens

Kommunernas inställning till hur intressekonflikter mellan naturvård och hamnintressen skall avvägas avspeglas i ÖP

Hur farlig är hamnen för människor och miljö?

Godsrelaterade risker – stort påverkansområde

RoRo- och container - Förpackat farligt gods enl ADR/IMDG många ämnen, små mängder, många enheter, små utsläpp

Olja och kembulk – Sevesolagstiftningen krav på riskanalys få ämnen, stora mängder, få enheter, stora utsläpp

Verksamhetsrelaterade risker – lokalt påverkansområde

Truckar, kranar, trafik, bunkring, fordonstankning, kemikalier etc.

Riskanalyser i samand med verksamhetsprövning enl MB

Hur farlig är hamnen för människor och miljö?

Riskanalys – verktyg för proaktiva åtgärder

Steg 1Risk-

identifiering

Steg 2Risk-

värdering

Steg 4Kostnad-nytta-

analys

Steg 5Rekommen-

dationer beslut

Steg 3Risk-

reducerande åtgärder

Riskok

Feed-back loop för att testa risk-

reducerande effekt

Environment risk and safety assessment - Example

InjuriesDamagesDelays

Many injuriesa few fatalities

Many fatalitiesShip lost

Consequence

Risk Matrix - for prioritisation of measures

Every 10 yrs

Every 100 yrs

Every 1000yrs or lower

Every yearor more

Incident Accident Seriousaccident

Catastrophy

Frequencyper shipyear

HIGHRISK

High

Medium

Low

Very Low

INTER-MEDIATERISK

LOWRISK

Probability

High

Med-ium

Low

Verylow

Identified risks - accidental events

1 Oil spill during tanker unloading

2 Collision paxvessel–tanker, fire

3 Leakage from trailer with DG

4 Leakage from container with DG

5 Collsion between car- rorotruck

6 …..

Consequence

1

2

3

4

5

Conflicting intrests; housing areas, transport corridors

Port activities with roro-handling of dangerous goods

Passenger traffic – many people exposed to risks

Liquid bulk terminal – large amounts of oil handled

Intermodal cargo transfer – containers on railroad

Road transportation of oil products through the city

Riskvärdering – Vad är acceptabela risker?

Simplified quantification

HIGH RISKImmediate actions

INTERMEDIATE RISKConsider possible measures in 1 year

LOW RISKEnsure continues operation by effective SMS

InjuriesDamagesDelays

Many injuriesa few fatalities

Many fatalitiesShip lost

Consequence

Risk Matrix - for prioritisation of measures

Every 10 yrs

Every 100 yrs

Every 1000yrs or lower

Every yearor more

Incident Accident Seriousaccident

Catastrophy

Frequencyper shipyear

HIGHRISK

High

Medium

Low

Very Low

INTER-MEDIATERISK

LOWRISK

Hur säkra är farlederna?

Lång farled – små miljöstörningarLång farled - större risk för stora utsläpp

De 20 hittills största tankfartygs-olyckorna med oljeutsläpp sedan 1967 (ITOPF 1998)___________________

Det största utsläppen (hittills) i Sveriges närhet är förhållandevis små

CT Gokstad, Härnösand 1964, 10 000 ton

Antoni Gramsci, Ventspils,1979, 6000 ton

Globe Asimi, Klaipeda, 1981, 16 000 ton

Volgoneft, Karlskrona, 1989, 900 ton

Fu Shan hai, Bornholm 2003, 1 200 ton bunker

Tankfartygsolyckor - Har vi haft tur i Sverige?

1995 2000 2005 2010

Ökning av oljetransport-er från Finska viken,kvantitet millioner ton,

år 1995 - 2000 och

prognos för 2005-2010

[Rytkönen J, 28 feb 2005]

Single hull Double hull

Hur mycket säkrare är tankfartyg med dubbelskrov?

Hydrostatical balanced

levels

Difference in freeboard

height

Hur säkra är farlederna?

Sjöfartsverket svarar för att farlederna fyller höga krav Kritiska passager identifieras, simuleras och åtgärdas Normer map fartygs storlek, väder, fart upprättas Nya och uppgraderade farleder miljöprövas

Värmdö Garpenhttp://www.varmdogarpen.nu

http://www.inmisjo.nu

Horsstensleden

http://www.varmdogarpen.nu/center.htm

Kungarna

Sandkullen

Fartygsgenererad stranderosion

Ett allvarligt miljöproblem eller en disciplinfråga?

Hur sker stranderosionen?

När stranden utsätts för ökad vågenergi strävar den efter ny balans - energin neutraliseras genom att material hämtas från de inre delarna - strandhak bildas - sorteras och skapar ett energidämpande strandplan

Stabil strand ej utsatt för vågor

Vattenyta

Sand och grus

Finsediment

Morän

VattenytaStenoch grus

Finsediment

Morän

Block

Sand

Strandplan

Strand-hak Ursprunglig

strandprofil

Typiska våghöjder, cm -Typiska våghöjder, cm -Svallvågor och naturliga vågor Svallvågor och naturliga vågor [L Granath, 2001][L Granath, 2001]

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150

Finlandsfärja 8 knop

Naturliga vågor innerskärgård


Större fritidsbåt


Skärgårdsbåtar

Naturliga vågor ytterskärgård

Vilka fartyg ger störst svallvågor?

Documents

Är hamnen