Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
AKADEMISKT SKRIVANDE 2
Carl Engvall, språkhandledningen
Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida:
http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar
Akademiskt skrivande 2
Genomgång av delarna i en vetenskapligt skriven uppsats eller
rapport
• Referenser
• Skrivprocessen
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Vetenskaplig text
• Det vetenskapliga sättet att skriva är anpassat för att bygga
upp en argumentation som stödjer de egna forskningsresultaten.
• Det är viktigt att i argumentationen integrera andras forskning i
det egna resonemanget.
• Vetenskapligt arbete är aldrig fristående utan bygger på
arbeten av tidigare forskare.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Strukturerat
• Kapitelindelning
Varje ämne och innehåll kräver sina egna kapitelrubriker
• IMRoD
Inledning, Material och metod, Resultat o Diskussion
I Inledningen finns Syfte och Frågeställningar (eller hypotes)
• Strukturera inom ett kapitel eller avsnitt
• Strukturera inom ett stycke
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Vanlig grundstruktur obs! kan ha andra namn och vara i delvis annan ordning beroende på ämnestradition. Numreras inte på detta vis utan det är min numrering här.
1.Titelblad
2. Sammanfattning
3. Innehållsförteckning
4. Introduktion till problemområdet
5. Litteraturgenomgång
6. Metodbeskrivning
7. Resultatbeskrivning
8. Diskussion
9. Källförteckning
10.Bilagor
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
texten
1. Titelblad
• Klargör vad arbetet handlar om
• Eventuellt en kort titel med beskrivande undertitel
”Jag känner mig begåvad bara”
- En intervjustudie om flerspråkighet och identitetskonstruktion
bland ungdomar i ett multietniskt områden
• Preliminär titel – revidera allteftersom arbetet framskrider
• Uppgifter om universitet, institution, termin, typ av arbete,
handledarens namn, ditt namn
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
2. Sammanfattning (abstract))
• Kortfattad beskrivning av arbetet /undersökningen
• Skrivs i löpande text
• Skrivs i preteritum
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Sammanfattningen bör innehålla
• undersökningens utgångspunkt
• syfte och frågeställningar
• hur undersökningen genomfördes
• vilka som deltagit
• de viktigaste resultaten och slutsatserna
• ofta med nyckelord på slutet
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Innehållsförteckning
• Kapitelrubriker med särskild stil
• Lägre rubriknivå förskjuts åt höger
• Sidnummer, som startar på sidan med inledning
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Använd rubrikmallarna och gör en automatisk
innehållsförteckning i Word.
http://www.youtube.com/watch?v=vk_14LNjXNo
(Word 2010 grunder)
http://www.youtube.com/watch?v=CmxcXBCXtMk
(Word 2010 avancerad)
4. Introduktion till problemområdet
• Rubrikförslag - Introduktion, Inledning, Bakgrund
• Knyt gärna an till något aktuellt
• Sätt in uppsatsen i ett större sammanhang
• Ringa in problemområdet
• Läsaren ska förstå varför det är angeläget att undersöka detta
• Syfte
• Frågeställning – besvarbara frågor, gärna i punktform
Frågeställningar och syfte är ofta underrubriker i kapitlet, kan byta
plats med varandra beroende på ämnets tradition
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Exempel på formuleringar
Syftet med den här undersökningen är att beskriva den svenska
kasusböjningens bortfall.
• När börjar kasusböjningen försvinna i svenskan?
• Är det vissa typer av substantiv som förlorar sin kasusböjning före
andra?
(Lagerholm 2010:129f.)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Frågeställningen
• hjälper dig att avgränsa
• hjälper dig att se vad som är relevant
• gör att läsningen av facklitteraturen blir mer strukturerad
• gör det lättare att dra slutsatser
• hjälper läsaren att inrikta sig på det viktiga i texten
Tips! Skriv upp frågeställningen på en lapp och ha den vid datorn
när du skriver
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Var hittar du andra uppsatser?
• www.studentuppsatser.se
• https://gupea.ub.gu.se/
Välj Studentuppsatser
Välj Institution ex. Historia
Eller sök på ”studentuppsatser” och gå till olika universitet
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
5. Litteraturgenomgång
• Andra rubriker: Referensram, Forskningsbakgrund,
Tidigare forskning, Teori och begrepp, (Bakgrund)
• Sammanfattning och analys av den
kunskap/forskning/litteratur/teori/de begrepp som är centrala för
ditt område
• Guida läsaren var tidigare forskning står
• Bara det som är relevant för din undersökning (dina frågor)
• Gruppera områdesvis, dvs. organisera texten
• Hjälp läsaren med underrubriker
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Disponera tematiskt (efter innehåll)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Efter författare/bok
• Forskare1 ämne a, b, c
• Forskare 2 ämne a, b
• Forskare 3 ämne b, c
• Efter innehåll
• Innehåll A Forskare 1 och 2
• Innehåll B Forskare 1 , 2 och 3
• Innehåll C Forskare 1 och 3
Referenser i texten
När du gör ett citat eller referat i den löpande texten ska du alltid
ange originalkällan i direkt anslutning till citatet/referatet. Detta
kallas för en referens eller källhänvisning. Källhänvisningen gör
det möjligt för läsaren att hitta och läsa själva källmaterialet.
Det finns i huvudsak två olika sätt att utforma källhänvisningar i
löptexten. Antingen används parenteser med
författarefternamn årtal eller fotnoter.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Olika system för att ange referenser
• Harvard – det mest spridda, används inom flera olika discipliner
• APA – används framförallt inom beteende- och samhällsvetenskaper
• IEEE – används inom teknikområdet
----
• MLA – används inom litteraturvetenskap
• Oxford – används inom historia, juridik, ekonomi och teologi m.fl. vetenskaper, där man utnyttjar många opublicerade källor
• Vancouver – används framförallt inom medicin och biomedicin
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Författare årtal (Harvard)
• Hänvisningen placeras direkt efter det ord, den sats, den mening eller det stycke som den refererar till.
Det är ”djävulen och hans gelikar” (Persson 2008 s.11) som står bakom tilltaget.
Enligt Persson (2008 s.11) är det ”djävulen och hans gelikar” som står bakom tilltaget.
(2008 s.11) = (2008:11)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Författare årtal (ex. Harvard)
• Efternamnet och årtalet inom parentesen För att hantera de nya omvärldsfaktorerna har företagen börjat använda olika verktyg med kostnadsfokus (Ax & Ask 1995). Ökad efterfrågan på tjänster, både offentliga och privata, gynnar tjänstebranschen och sammanfattningsvis påvisas en ökad tjänsteproduktion medan andelen varuproduktion minskar i ekonomin (Konjunkturinstitutet 2012).
• Namnet i texten och årtalet inom parentesen
Ax och Ask (1995) menar att företagen har börjat använda olika verktyg med kostnadsfokus för att hantera de nya omvärldsfaktorerna.
Enligt Konjukturinstitutet (2012) gynnar en ökad efterfrågan på tjänster
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Fotnoter (ex. Oxford)
• En upphöjd notsiffra placeras i löptexten direkt efter det som
citeras eller refereras eller i slutet av mening om inte så lång.
• Siffrorna hänvisar till fotnoter längst ned på samma sida.
• Första gången ett verk nämns - utförliga uppgifter i fotnoten.
Andra gången räcker efternamn (och sida)
• Källförteckning på slutet med alla källor i alfabetisk ordning
(samma regler som för Harvard)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Fotnoter (Oxford)
Ax och Ask menar att företagen har börjat använda olika verktyg med kostnadsfokus för att hantera de nya omvärlds-faktorerna.1
Ökad efterfrågan på tjänster, både offentliga och privata, gynnar tjänstebranschen och sammanfattningsvis påvisas en ökad tjänsteproduktion medan andelen varuproduktion minskar i ekonomin.2
------------------------------------
1. C. Ax & U. Ask. Cost management, Studentlitteratur, Lund, 1995.
2. Konjunkturinstitutet Sveriges ekonomi – ett långsiktsscenario fram till år 2035. Specialstudie nr 30. Publicerad 3 april 2012. Hämtad 11 april 2012. http://www.konj.se/550.html
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Om två böcker av samma författare samma år
Andersson (1995a)
Andersson (1995b)
Om fler än tre författare kan man i texten skriva m.fl. eller et al.
(vid fotnot alla namnen första gången och sedan m.fl. eller et al.)
Andersson m.fl. (1995)
Andersson et al. (1995)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Referera korrekt och ange källor
• Se antiplagieringsguiden + film om att referera och citera +
urkunds plagiathandbok
http://www.ub.gu.se/skriva/plagiering/
• Läs mer om olika sätt att referera och se film
http://www.ub.gu.se/skriva/referensstilar/
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
6. Metod
Undersökningens material, uppläggning och genomförande
Hur har du gjort dina val och varför?
- undersökningsgrupp/ undersökningsmaterial
- tekniker/metoder som användes för att samla in material
- teorier/modeller för analys
Hur har du gått tillväga?
- så noga beskrivet att det går att göra om undersökningen
Två viktiga begrepp
Validitet - att man undersöker det man avser att undersöka
Reliabilitet - att man gör allt på ett tillförlitligt sätt
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
7. Resultat
Andra rubrikförslag: Empiri / Analys
• presentera resultatet strukturerat
och om möjligt utifrån frågeställningar och teorigenomgång
• tydligt beskrivet utan värdering eller diskussion
• korrekt och precist
• det som behövs för att svara på dina frågor
• gärna illustrerat med figurer, tabeller eller diagram
• sammanfatta gärna de viktigaste resultaten (ett slags analys
och kan komma i ”diskussion”)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Du ska inte bara redogöra för ett resultat du hittat
• Du ska också problematisera och diskutera
och visa läsaren hur andra forskares resultat och tankar, hänger
ihop med dina resultat, analyser och slutsatser.
- I eget kapitel oftast
- I vissa ämnen kontinuerligt efter varje delresultat, beror på typ
av undersökning
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
8. Diskussion / Analys
Reflektera över din undersökning
•Diskutera resultaten
-Ta hjälp av teorin/forskningsbakgrunden för att diskutera resultatet
•Diskutera metoden
•Ge gärna förslag till fortsatt forskning
Ev. slutsats här eller som egen rubrik
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Exempelvis
• Resultat 1 Detta resultat kan jämföras med XXs resultat … men det stämmer bara
delvis överens eftersom…Min analys är att det … på grund av att…
• Resultat 2 Detta resultat är intressant eftersom det skiljer sig från XX. YY ser
däremot att detta kan.. Resultatet i denna undersökning talar för att …
kan vara den viktigaste orsaken till … eftersom …
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Objektivitet – ett ideal
• Objektiv – saklig och fri från personliga värderingar
• Det du påstår ska vara underbyggt med argument från din
empiri och/eller från din teori och forskningsbakgrund.
• Stöd alltså diskussion och slutsatser på citat och exempel från
tidigare delar i texten
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Problematisera!
‒ Sopa inte problem under mattan!
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Källförteckning/litteraturförteckning/referenslista/referenser
• Syfte: att det ska vara lätt att hitta verket och de uppgifter som
du hänvisar till i texten
• Kan delas upp i rubriker: litteratur, muntliga källor, elektroniska
källor
• Alfabetisk ordning efter efternamn (eller namn på organisation
eller på hemsida)
• Bara de källor som anges i texten ska återkomma i
källförteckningen
• Alla de källor som hänvisas till i texten ska finnas med
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Källförteckning Harward
Efternamn, Förnamn (© utgivningsår). Titel
kursiverad. Utgivningsort: Förlag.
• Alltid komma (,) efter efternamn för att inga missförstånd ska ske
ex: David Ingvar – Ingvar, David
• Utgivningsår – det årtal som har ”Copyright-tecknet” © framför
sig
• Titeln på den refererade boken är kursiverad. Utgivningsort är
den ort där förlaget ligger, inte tryckort.
• Förlagets namn
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Exempel - böcker
Strömquist, Siv (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö:
Gleerups.
alternativt med bara initial (men var då konsekvent)
Strömquist, S. (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö:
Gleerups.
Svenska skrivregler (2000). Skrifter utgivna av Svenska
språknämnden. Stockholm: Liber.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Exempel – kapitel i antologi
Östergren, Mats (2005). Marknadsföringens grunder.
I: Eva Karlsson (red.), Ekonomisk antologi. s. 45 – 67.
Lund: Studentlitteratur.
Exempel – artikel i tidskrift
Goldman, Samuel (2011). Choosing and using multiple
information sources. Learning and Instruction, 21, s. 238– 242.
Här är det titeln på boken/titeln på tidskriften som kursiveras
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Exempel – internet
Broberg, Thomas (2011). Rekyleffekten. Är energi- effektivisering effektiv miljöpolitik? Specialstudier nr 28. Konjunkturinstitutet. Hämtad: 11/10 2014 från http://www.konj.se/450.html
Konjunkturinstitutet (2012). Sveriges ekonomi – ett långsiktsscenario fram till år 2035. Specialstudie nr 30. Publicerad 3/4 2012. Hämtad: 11/10 2014 från http://www.konj.se/550.html
Volvo (2012) Volvo Group Global. Hämtad: 11/10 2014 från http://www.volvogroup.com/group/global/
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Korresponderar med hänvisningarna i texten I texten
Ax och Ask (1995) menar att företagen har börjat …
Därför såldes Volvo Aero för 6,9 miljoner kronor (Volvo 2012).
I Källförteckningen
Ax, Christian & Ask, Urban (1995). Cost management: produktkalkylering och ekonomistyrning under utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Volvo (2012). Volvo Group Global. Hämtad 22/10 2012 från http://www.volvogroup.com/group/global/en-
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Om det finns fler än en författare, skriv in dem i den ordning som
de står på boken eller i artikeln.
Boström, Lena & Andersson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik.
Lund: Studentlitteratur.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
10. Bilagor
Material som tar för stor plats inne i texten
ex. enkäter, intervjuformulär, brev till intervjupersoner
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Bara själva texten har numrerade kapitel Titelblad
Sammanfattning
Innehållsförteckning
1. Introduktion till problemområdet
2. Litteraturgenomgång
3. Metodbeskrivning
4. Resultatbeskrivning
5. Diskussion
Källförteckning
Bilagor
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Organiseringsprincip
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Inledning
Litteraturgenomgång/
Referensram (5)
Resultat/Empiri
(7)
Diskussion/
Analys (8)
Fråga A
B
C
Vad säger forskningen om
/ Vilka teorier finns om
Fråga A
B
C
Vilka resultat fick du
på
Fråga A
B
C
Analysera/
Diskutera
Fråga A
B
C
- bra som en utgångspunkt, det går givetvis in i vartannat
Faser i forskningsprocessen
• Problemformulering
• Litteratursökning
• Val av metod
• Datainsamling
• Bearbetning data
• Analysera och tolka resultaten
• Utarbetande av uppsatsen/arbetet/rapporten
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Skriv under hela undersökningen
MEN
Skilj på ordningen i hur du upptäckte saker och skrev ner från
början och på hur du slutligen presenterar resultaten för läsaren.
Koppla tillbaka till frågeställningarna och syftet.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Efterdispositionen och efterbearbetning är nödvändig
• Vad bör jag ta bort?
• Vad bör jag flytta?
• Vad bör jag lägga till?
• Vad bör jag skriva om?
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Vad kan man lära av erfarna skribenter?
• Skriver under hela forskningsprocessen
• Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas kvar i den färdiga texten
• Har en plan, men är också beredda att ändra planen
• Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry sig så mycket om det formella
• Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver
• Ber om feedback under skrivandets gång (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel 2011)
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Källor
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T., 2011. Skriva för att lära.
Lund: Studentlitteratur
Jarrick, J. & Josephsson O., 1996. Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur.
Lagerholm, P. 2010. 2 uppl. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B., 2007. Studentens skrivhandbok.
Stockholm: Liber.
Språkrådet 2008. Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
Strömquist, S., 2008. Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups.
Strömquist, S. 2010. Skrivboken. 6 uppl. Malmö: Gleerups.
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Språkhandledning på Humanisten:
Svenska
Engelska
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Öppna föreläsningar i vår
Torsdagar 16.15‒17.45
25/2 Academic Writing I C361
3/3 Academic Writing II C361
Välkomna!
ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK
Enheten för akademiskt språk (ASK)
http://www.uf.gu.se/ask/