Analys av årsredovisningen 2012

Antal helårsstudenter

Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan att minska år 2012 jämfört med föregående år (-5 %). För hela perioden 2008−2012 har det dock skett en ökning med 7 %.

Liksom föregående år har antalet helårsstudenter (HST) år 2012 minskat mest vid Miun (-9 %) och LTU passerar därför Miun när det gäller antal HST.

Även vid UmU, GU, UU och LiU har antalet HST minskat. Vid LU är antalet oförändrat, medan en ökning har skett vid LTU (+ 9 %), samt vid KI och SU (+1 % vardera).

Prestationsgrad

Prestationsgraden har varit relativt oförändrad ett par år, men ökade år 2012 med 3 procentenheter jämfört med föregående år. För både program och fristående kurser har prestationsgraden ökat med ca 2 procentenheter vardera.

Prestationsgraden har varit relativt oförändrad ett par år, men ökade år 2012 med 3 procentenheter jämfört med år 2011.

För både program och fristående kurser har prestationsgraden år 2012 ökat med ca 2 procent-enheter vardera.

Liksom tidigare år var prestationsgraden bland de nio lärosätena högst vid KIår 2012, även om den (i likhet med flera andra lärosäten) har minskat jämfört med föregående år. Vid LTU har den kraftigaste minskningen skett (- 5 procentenheter), vilket beror på att antalet helårspresta-tioner inte har ökat i samma utsträckning som antalet helårsstudenter.

UmU återfinns bland de fyra lärosäten som har ökat prestationsgraden, och det mest av alla.

Antal aktiva doktorander

Det totala antalet aktiva doktorander ökade år 2012 till en nivå motsvarande år 2010.

Fördelningen mellan kvinnor och män har varit relativt konstant, med 51–52 % kvinnor under hela femårsperioden.

Flest antal aktiva doktorander återfinns hos LU och tillsammans med UmU har de också haft den största ökningen (+3 %). Miun är det enda lärosäte där en minskning har skett (-3 %).

Fördelningen mellan kvinnor och män är även år 2012 jämnast vid UmU och UU. Mest ojämn är den vid LTU där männen utgör 67 %, samt vid KI där kvinnorna utgör den största andelen (61 %).

Andel disputerade lärare

Andelen disputerade lärare har ökat för varje år och uppgick år 2012 till 76 %. För varje år har också andelen kvinnor ökat bland de disputerade.

Störst andel disputerade lärare har KI(84 %), följt av SU och LU som båda har minskat sin andel år 2012 jämfört med föregående år (-5 procentenheter).De lärosäten som har ökat sin andel är UmU, Miun och LTU. Miun har fortfarande lägst andel disputerade lärare (58 %).

Jämnaste könsfördelningen återfinns hos GU, medan LTU har den mest ojämna könsfördelningen.

Andel kvinnliga professorer

Andelen kvinnliga professorer har ökat under perioden och uppgick år 2012 till 27 %.Detta är en ökning med 3 procentenheter jämfört med år 2011 och med 7 procentenheter jämfört med år 2008.

Andelen kvinnliga professorer var ävenår 2012 högst vid SU och lägst vid LTU.

Jämfört med föregående år har andelen kvinnliga professorer minskat något vid LTU, Miun och LiU. Vid SU är andelen oförändrad, medan samtliga övriga lärosäten har ökat andelen kvinnliga professorer (den största ökningen har skett vid UmU).

Andel lokalkostnad

Jämfört med föregående år har lokalkostnaderna ökat något år 2012, främst p.g.a. skapandet av Umeå Center for Comparativ Biology (UCCB), om- och tillbyggnad av Fysikhuset, samt hyra av Konstnärligt campus.

Under hela tidsperioden 2008–2012 har UmU´s lokalandel varit konstant, vilket beror på att lokal-kostnaderna inte ökat mer än de totala kostnaderna.

Även år 2012 har UmU den lägsta andelen lokalkostnader av samtliga undersökta lärosäten.

Förutom UmU har även KI ökat sin andel lokalkostnad något jämfört med år 2011, medan SU har minskat sin andel. Andelen hos övriga lärosäten är oförändrad.

Andel extern forskningsfinansiering

Universitetets andel av extern finansiering inom forskning fortsatte att öka år 2012, både när det gäller bidrags- och uppdragsforskning.

UmU passerade UU år 2012 när det gäller andelen extern forskningsfinansiering, som fortfarande toppas av KI.

LTU och LiU har minskat sin andel något jämfört med år 2011, andelen vid SU och KI är oförändrad, samtidigt som andelen extern forskningsfinansiering har ökat vid övriga lärosäten.

Umeå universitet (UmU) har det 6:e högsta myndighetskapitalet av de undersökta lärosätena. UmU har haft den lägsta procentuella ökningstakten av samtliga undersökta lärosäten mellan år 2008−2012 (+62 %).

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Myndighetskapital 2008-2012, mnkr

LU

KI

UU

GU

LiU

UmU

SU

LTU

Myndighetskapital