2019-02-11

Analysgruppens presentation

HULTSFRED

Innehåll:

1. Skattesats, befolkning

2. Finansiering

3. Resultaträkning

4. Balansräkning

5. Investeringar

6. Verksamheterna

a. Övergripande

b. Förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem

c. Grundskola

d. Gymnasieskola

e. Äldreomsorg

f. Funktionshinder

g. Individ- och familjeomsorg

7. Demografisk framskrivning

8. Resultatprognos

9. Ekonomistyrning

God ekonomisk hushållning

- Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet

• Löpande intäkter täcker löpande kostnader

• Att inte finansiera löpande drift med lån

• Att vårda tillgångar, ha god framförhållning i den fysiska planeringen och ha en effektiv organisation

• Balanskravet är en miniminivå, resultatet bör konsolidera ekonomin

• Investeringar på lång sikt ska kunna göras utan upplåning

• Inte bara ett ekonomiskt perspektiv, annat som måste beaktas är framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Strategiskt långsiktigt perspektiv:

- Ska slå fast principer och avse det mer strategiska, långsiktiga perspektivet

- Bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för den enskilda kommunen och hur det konkret kan uppnås

- Dessa ska vara utgångspunkt för mål och riktlinjer med betydelse för god ekonomisk hushållning

0314

689

1 315

1 924

2 920

3 437

0-221

-461

-903-1 298

-1 572

-2 139

0 -59 -108 -186 -224 -259 -268

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Anta

l pers

oner

Hultsfred, ackumulerade befolkningsförändringar

Ackumulerat utrikes flyttnetto, 2013 - 2017

Ackumulerad inrikes flyttnetto, 2013 - 2017

Ackumulerat födelsenetto, 2013 - 2017

40%

34%

-14%

4%6%

1%

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Hultsfred

Pro

cent

Förändringar i åldersklasser senaste 6 åren

Invånare 1-5 år, antal

Invånare 6-15 år, antal

Invånare 16-19 år, antal

Invånare 20-64 år, antal

Invånare 65-79 år, antal

Invånare 80+, antal

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

18 000

20 000

22 000

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kr/

inv

Verksamhetens intäkter

Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kr/

inv

Finansnetto kommun

Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

-10,0

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Pro

cent

Resultat före eo poster som andel av skatter och bidrag

Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

272

1 5642 017

-4 361

1 242

4331 153

121

70

156

131

180

3

328

-5 000

-4 000

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kr/

inv

Årets resultat kommun och företag(företagen exkl koncernkonsolideringar)

Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Hultsfred Jämförbara

kommuner

Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Kr/

inv

Nettoinvesteringar 6 år, kr/inv

2012

2013

2014

2015

2016

2017

22 787 22 21015 213 15 673

33 843

14 947

44 834

13 825

2 5303 353

16 12931 447

-10 000

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Hultsfred Jämförbara kommuner

Kr/

inv

Balansräkning, 2017

Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital

Sammanfattning av ekonomin

1. Relativt hög skatt jämfört med andra.

2. Låga resultat 2013-2017 – HKIAB 2014 påverkar.

3. Resultatet 2018 – betydligt bättre än prognos

4. Positivt finansnetto hjälper upp resultatet, risker

1. Högre räntor och ökad upplåning?

2. Sämre utveckling på börsen?

5. Soliditeten inkl. pensioner är negativ – men riktningen positiv.

6. Resultaten under senare år har legat i underkant mot era långsiktiga finansiella mål

– undantag 2013 och 2018.

2019-02-11 24

2019-02-11

Analysgruppens presentation

HULTSFRED

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika

Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med.

Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se

HULTSFRED

Nr Jfr övergripande Jfr frh Jfr fsk Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS

1 Bjuv Lysekil Östra Göinge Säffle Säffle Åmål Fagersta Hallstahammar

2 Töreboda Åtvidaberg Mönsterås Strömsund Habo Olofström Heby Lindesberg

3 Örkelljunga Leksand Hallstahammar Tibro Hallsberg Lycksele Lysekil Berg

4 Hörby Vara Säter Osby Vara Uppvidinge Tibro Haparanda

5 Säffle Smedjebacken Tidaholm Vara Älvkarleby Sunne Kalix Valdemarsvik

6 Tomelilla Heby Eksjö Hörby Vårgårda Oxelösund Oxelösund Härnösand

7 Sunne Mönsterås Tranemo Älvsbyn Kramfors Sunne Sollefteå Åmål

Liknande kommuner integration

Liknande kommuner socioekonomi (2016)

0,0

0,0

5,4

9,2

-7

,2

-2

,8

-8

0,0

0,0

-0

,4

7,8

-8

,1

12

,4

-6

,5

0,0

0,0 0

,9

10

,0

-7

,4

1,1

-4

,5

12

,7

5,9

-5

,9

7,8

-6

,3

13

,8

-3

,5

6,9

-7

,4

-1

3,2

1,9

-6

,7

26

,3

-4

,0

3,9

-2

,0

-1

1,0

13

,7

-3

,5

14

,0

0,4

F R I T I D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LD R EO MS ORG I F O LS S

PR

OC

ENT

HULTSFRED, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Avvikelse nettokostnad och referenskostnad

FRH FSK GRSK GYM ÄO IFO LSS TOTALT

Nettokostnad, kr per inv 1 163 5 875 9 614 4 538 13 889 3 909 7 151 46 139

Referenskostnad, kr per inv 1 120 5 996 10 798 3 990 14 390 3 428 7 126 46 848

Skillnad, kr/inv 43 -121 -1 185 548 -500 481 25 -708

Skillnad, mnkr 0,6 -1,8 -17,3 8,0 -7,3 7,0 0,4 -10,3

Avvikelse procent 4% -2% -11% 14% -3% 14% 0% -2%

602 633 655 682786 841

2012 2013 2014 2015 2016 2017

An

tal b

arn

Hultsfred, antal invånare 1-5 år

1 194 1 267 1 300 1 3841 581 1 605

2012 2013 2014 2015 2016 2017

An

tal

invå

nar

e

Hultsfred, Invånare 6-15 år, antal

40

45

50

55

2012 2013 2014 2015 2016 2017

pro

cent

Andel barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, %

Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Övrigt 20 645 14 637 12 381 8 135 13 666 11 631

Läromedel 3 592 3 818 3 028 3 420 4 994 5 305

Elevvård 4 522 3 800 2 252 2 703 2 795 2 724

Skolmåltider 6 350 6 258 6 994 5 440 6 023 7 471

Lokaler 14 605 14 562 14 876 19 391 16 455 11 707

Undervisning 46 630 47 031 49 743 51 167 61 623 68 656

Totalt grundskola 96 344 90 106 89 272 90 256 105 556 107 494

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

kr/

ele

v

Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun

HultsfredJämförbarakommuner

Genomsnitt förlänet

Genomsnitt förriket

Övrigt 11 631 19 474 13 410 17 846

Läromedel 5 305 5 490 5 057 4 574

Elevvård 2 724 2 828 3 367 3 570

Skolmåltider 7 471 7 052 7 281 6 648

Lokaler 11 707 16 935 15 241 17 421

Undervisning 68 656 61 382 64 938 61 619

Totalt grundskola 107 494 113 161 109 294 111 678

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

kr/

ele

v

Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun

Elevernas resultat grundskola

741659 613 578

641 636

2012 2013 2014 2015 2016 2017

An

tal

invå

nar

e

Hultsfred, Invånare 16-19 år, antal

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Övrigt 13 859 12 852 9 619 7 990 13 701 16 604

Läromedel 5 475 6 481 8 211 6 454 7 769 8 284

Elevvård 2 025 2 093 2 373 2 614 3 095 2 571

Skolmåltider 5 664 6 380 6 795 7 274 7 479 4 932

Lokaler 20 752 21 660 23 807 22 363 23 119 19 626

Undervisning 55 870 55 124 61 084 64 687 70 218 79 387

Totalt gymnasieskola 103 645 104 590 111 889 111 381 125 380 131 404

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

kr/

ele

v

Hultsfred, gymnasieskolans delar, skolkommun

Resultatnyckeltal - Hemkommun (elever folkbokförda i kommunen)

2015 2016 2017 2018

Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 69,7 62,9 66,7 60,3

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) 77,2 71,0 72,9 65,4

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 72,7 75,2 65,3 69,0

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) 80,9 83,4 75,8 77,5

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) 49,7 49,2 60,5 44,1

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) 53,1 52,4 49,2 62,0

Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 13,7 14,0 15,3 14,4

Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%)77,0 83,4

Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 32,9 48,3

Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 35,5 30,5

Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%)8,6 4,6

Gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 17,9 21,8 26,3

3 4493 539 3 588 3 602 3 654 3 680 3 700

2 390 2 495 2 537 2 546 2 606 2 632 2 648

1 059 1 044 1 051 1 056 1 048 1 048 1 052

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Hultsfred, Invånare äldreomsorg, antal

Invånare 65+, antal Invånare 65-79 år, antal Invånare 80+, antal

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Barn o unga 1 860 2 621 2 649 2 293 2 606 2 915

Familjerätt 38 22 17 119 122 174

Vuxna övr 131 141 183 145 253 492

Vuxna missbr 342 375 261 528 617 523

Ek bistånd 484 513 581 653 628 575

IFO 2 855 3 672 3 691 3 738 4 226 4 679

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

kr/

inv

Hultsfred, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Fysisk teknisk planering mm 132 544 563 457 354 356

Miljö 211 249 94 -292 266 319

Gator, vägar o parkering 1 430 1 517 1 192 1 494 1 622 1 541

Parker 386 321 444 401 333 358

Räddningstjänst 1 310 1 165 1 134 1 214 1 086 1 313

Övrigt 878 1 025 1 388 337 1 132 1 012

Infrastruktur 4 348 4 820 4 815 3 610 4 794 4 900

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Kr/

invånare

Hultsfred, Nettokostnader infrastruktur och skydd, kr/inv

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Energi, vatten o avfall -12 4 -411 161 72 66

Kommunikationer 39 13 5 3 2 -45

Näringsliv o bostäder 230 307 141 293 5 5

Affärsvks 258 324 -266 458 79 26

-500

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

Kr/

invånare

Hultsfred, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2017

Sammanfattning verksamheten

- De faktiska kostnaderna för gymnasieskola och IFO är väsentligt högre än vad strukturen kräver enligt den modellberäknade referenskostnaden 2017. Med några få undantag har det varit så under hela perioden 2012-2016 också. Grundskolan och äldreomsorgen har lägre kostnader än de strukturella behoven enligt referenskostnaden.

- Jämfört med liknande kommuner har Hultsfred ett lägre kostnadsläge inom grundskolan och äldreomsorgen. Förskolan, gymnasieskolan, infrastruktur, IFO och omsorg om personer med funktionsnedsättning har högre kostnader än liknande kommuner. Kommunen har också högre skattesats än dessa kommuner.

Kalkyl för Hultsfreds kommun 2018-2024

Kalkylen består av två delar

➢ En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos.Beräkningen görs i fasta priser.

➢ En prognos av det kommunalekonomiska resultatet.Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

Förutsättningar för kalkylen 1

▪ Vi utgår från räkenskaperna 2017

▪ Vi räknar med oförändrad servicenivå

▪ Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår

senaste samhällsekonomiska bedömning.

▪ Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på

arbetsmarknaden i stort

▪ Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntorbaseras på uppgifter från kommunen

Förutsättningar för kalkylen 2

▪ Vi antar att statsbidragen är värdesäkras

▪ Kostnaderna skrivs fram med de demografiska

förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt

kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full

anpassning till demografiska förändringar.

▪I genomsnitt skrivs 71 procent av kostnaderna fram

med löneutvecklingen och 29 procent med

prisutvecklingen.

Befolkning 2017 och framskrivning 2018-2024

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Förändr.

Förändr.

i %

1-5 841 817 821 804 791 785 775 765 -76 -9,0

6-15 1 605 1 562 1 570 1 556 1 564 1 539 1 504 1 504 -101 -6,3

16-19 636 624 595 603 568 579 604 577 -59 -9,3

20-64 7 635 7 478 7 298 7 144 7 039 6 866 6 697 6 574 -1 061 -13,9

65-79 2 648 2 677 2 714 2 741 2 720 2 740 2 742 2 723 75 2,8

80- 1 052 1 074 1 083 1 091 1 105 1 134 1 174 1 206 154 14,6

Summa 14 579 14 374 14 224 14 074 13 924 13 774 13 624 13 474 -1 105 -7,6

79

Verksamhetens kostnader 2017 och 2024Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser

2017 2024Mkr Mkr Mkr %

Grundskola 161 153 -8,5 -5,3%

Gymnasieskola 75 70 -5,7 -7,6%

Barnomsorg 125 114 -10,9 -8,7%

Äldreomsorg 230 241 10,9 4,7%

Funktionshindrade 133 117 -15,9 -12,0%

Övrigt 309 288 -21,3 -6,9%

Totalt 1034 983 -51,3 -5,0%

Förändring

Resultaträkning 2017–2024 vid full

demografisk anpassning, miljoner kr(värdesäkrade statsbidrag)

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Verksamhetens intäkter 247 271 272 277 282 286 291 295

Verksamhetens kostnader 1 094 1 133 1 161 1 187 1 214 1 246 1 277 1 310

Avskrivningar 26 28 32 41 47 50 53 56

Verksamhetens nettokostnader -873 -890 -921 -951 -979 -1 010 -1 040 -1 070

Skatteintäkter 566 571 585 603 611 623 635 647

Generella statsbidrag och utjämning 312 301 320 320 329 332 337 347

Finansnetto 12 10 -1 -1 -1 -1 -1 -1

Resultat före extraordinära poster 17 -8 -18 -30 -40 -56 -69 -77

Extraordinära intäkter 36 26 16 0

Extraordinära kostnader

Årets resultat 17 28 8 -14 -40 -56 -69 -77

Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk

anpassning vid värdesäkrade statsbidrag

Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag.

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Resultat före eo-poster, %

Resultat om 2%, mkr 17 18 18 19 19 19 20

Prognos/framskrivning, mkr 28 8 -14 -40 -56 -69 -77

Besparingskrav, mkr -10 6 32 59 75 88 97

Slutsatser – prognos 2018-2024

1. Observera att vår prognos utgår från bokslut 2017 samt vissa justeringar 2018. Inför 2019 har vi inte tagit hänsyn till nettokostnadsutvecklingen i kommunens budget.

2. Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas kommunens verksamheter ge ett underskott med 77 mnkr år 2024. (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 95 mnkr).

3. För att kommunen ska leva upp till ”god ekonomisk hushållning” under planeringsperioden krävs ett resultat på 20 mnkr år 2024, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 97 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppstår ett besparingskrav på 115 mnkr för att balanskravet uppnås).

4. I beräkningarna ovan ingår kostnadsminskningar på -51 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. De demografiska behoven minskar inom alla verksamheter. I prognosen förutsätts att kommunen lyckas anpassa verksamheten i takt med behovsförändringarna.

Analys av

ekonomistyrningen

- Hur fungerar den idag?

- Förbättringsmöjligheter?

Uppdraget – Hur styra?

RollerVilket uppdrag/ansvar har jag som politiker?

Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?

Politisk nivå

Vad? När?

Verksamhets-nivå

Hur? Vem?

Krav på ett styrsystem

- Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten

- Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten

- Begripligt och stödjande resursfördelningssystem

- Vilken organisatorisk nivå beslutar om vad

- Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning

- Tydliga signaler

- Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål

- Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen

- Önskemål utöver ram bromsas politiskt

- Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram

Några centrala lärdomar

- Fokus på pengar är viktigt

Men måste kompletteras med kvalitativa resultat

- Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt

Men måste kompletteras med mätning av resultat

- Fokus på system och procedurer är viktigt

Men måste kompletteras med incitament

Kultur styr mer än organisation och system

89

Ekonomin i Hultsfred hösten 2018, vad vår

enkätundersökningen visade.

-3 -2 -1 0 1 2 3

InfrastrukturÄldreomsorg

Individ och familjeoms.

Funktions-hindrade

Kommunensom helhet

Kultur & fritid

Förskola,

skolbarnoms.

Gymnasie-verksamhet

Företagen

Grundskola

Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

91

Er egen bedömning av organisation och budgetprocess Hultsfred

- hur den fungerat de senaste åren (gröna markeringar)

Stämmer:Mycket

Bra/viktigtBra Ganska

bra

Ganska

dåligtDåligt

Mycket

Dåligt/oviktigt

Kommunens organisation

Budgetprocessen är av stor

betydelse

Realistisk budgetär av stor

betydelse

Planeringär av stor

betydelse

Uppföljning är av stor

betydelse

Åtgärder vid

Budgetavvikelser t

Ansvarsutkrävandet vid

budgetavvikelser

Ledarskapet

91

”Styrningskultur” i Hultsfred, vad enkätundersökningen visade.

Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

-3 -2 -1 0 1 2 3

Förtroende mellan pol o

tjm

Kommunens bästa för ögonen

Budgeten är ett åtagande

Vision som styrBra prioriterings-

dialog

Verksamhets-mål

Tydliga finansiella mål

Enkäten, vad påverkar ekonomi mest Hultsfreds kommun

1. Politiken är överens om behov av verksamhetsanpassningar

2. Tydlig modell för resursfördelning till verksamheterna

3. Fattade beslut följs och genomförs

4. Ansvarsfördelning mellan politik och tjänstemän fungerar

5. Politisk handlingskraft finns

Enkätsvaren indikerar

- Ekonomin upplevs som stark.

- Nöjda med organisation och process.

- Styrningskulturen är mycket god.

- Jämfört med andra kommuner vi besökt har ni ett mycket bra resultat, ni har även förbättrat er jämfört med den analys vi gjorde år 2011.

Obs, enkätunderlaget är litet, så tolkningen bör ses som indikationer och inte som sanning!

185000

190000

195000

200000

205000

210000

215000

220000

225000

230000

235000

2016 2017 2018 2019

Tkr

Budgetföljsamhet, Kommunstyrelse

Budget Bokslut

150000

170000

190000

210000

230000

250000

270000

290000

310000

2016 2017 2018 2019

Tkr

Budgetföljsamhet, Barn o utbildningsnämnden

Budget Bokslut

290000

300000

310000

320000

330000

340000

350000

360000

2016 2017 2018 2019

Tke

Budgetföljsamhet, Socialnämnd

Budget Bokslut

Budgetföljsamheten i Hultsfred

- Följsamheten kan förbättras i kommunen.- Trots frekventa underskott i driften har kommunen som helhet ändå

nått ekonomiska överskott.

- Det är mycket viktigt att ni sammantaget har god budgetdisciplin!

- Det som i regel kännetecknar kommuner med svag ekonomi är dålig budgetdisciplin.

När fattas beslut om nya resurser till Barn o utb. samt

soc. nämnderna.(”Tidig ram” framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan)

99

2016 2017 2018 2019

Tidig ram -10 -27 -27 -35

Budget KF 2 18 23 35

Budget TA 23 16 27

Bokslut 14 18 6

Summa 29 25 29

100

Reflektioner om styrprinciper

Lös ram

• Skapar oklarhet om var ansvaret ligger

• Inbyggs förväntan nya tillskott

• Ständig anpassning (t ex nyaskatteprognoser)

Central styrning

Fast ram

• Tydlig ansvarsfördelning

• Stabila förutsättning

• Ej spekulativ

• Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser)

• Inriktningsplanering

Decentraliserad styrning

Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till?

- Ni har en styrning som är både Fast och Lös. Det verkar fungera relativt bra utifrån ett helhetsperspektiv. -(demografimodell, befolkningsförändring och kundstyrd)

- Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer?

- Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv?

101

Ekonomistyrning – våra iakttagelser

- Ni har de väsentligaste delarna på plats i styrningen. Ert styrsystem fungerar ur ett centralt perspektiv.

- Budget har dock inte varit helt styrande.

- Mycket hög grad av tillit inom politiken och med tjänstemännen på central nivå.- dialogen mellan olika nivåer verkar fungera bra.

- Styrningen av resurserna runt flyktingmottagandet verkar fungera på ett praktiskt sätt utifrån ett verksamhetsperspektiv.

102

Er utmaning

- Att långsiktigt och strategiskt och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna samt till befolkningsförändringar.

- Ni har relativt stora investeringsbehov/-ambitioner.

- Bestäm hur förändringsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha?

- Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet.

103

Några varningslampor som blinkar ……

- All verksamhet utom Äldreomsorg behöver minskas

- Ni är åter igen en kommun vars befolkning minskar.

- Ni har relativ hög skatt, kan vara svårt att höja?

- Att krympa kan vara påfrestande för arbetsklimatet.

- Vissa verksamheter behöver höja sin verksamhetsmässiga resultat.

- Ett besparings-/effektiviserings-/ anpassningspaket ligger runt hörnet.(- allmän återhållsamhet, strukturella förändringar?)

Strategiska tips för att genomföra förändringar

- Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i

balans.

- råd med offensiva satsningar

- klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet

- mindre vardagsgnissel i kommunen

- ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt

för oss.

- Inte bara besparingar, informera även satsningar med

positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar.

- Informera invånarna om förutsättningarna.

Några råd från oss

- Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre).

- Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej!

- Kom ihåg att ni har mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pgaer skattesats.

Fem viktiga punkter för er, enligt oss.

1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och

förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna.

2. Behåll greppet om ekonomin och gör de finansiella

målen styrande.

3. Prioritera arbetet med anpassningar/effektiviseringar,

glöm inte bort bolagen.

4. Motverka stuprörs- och revirkulturer.

5. Ni har en mycket god organisations- och

styrningskultur, fortsätt att vårda den!

107