Analys/Stefan Melesko Mediebolagen på börsen

Mediebolagen på börsen

FEBRUARI / EKONOMI

Analys/Stefan Melesko

© Medievärlden 2018

MEDIEVÄRLDEN ANALYS: www.medievarldenanalys.se, 08/692 46 10, [email protected], @medievarlden

›› På flera börser har antalet noterade medieföretag blivit färre. På den svenska finns inga av traditionell typ kvar. Varför? Det finns en mängd skäl till detta, men först bör man studera orsakerna till en notering. Därefter kommer en beskrivning av vad som skett i Sverige. Och sedan en genomgång av listade företag i andra länder.

BakgrundSkälen för en börsintroduktion och en fortsatt notering

Naturligtvis är en börsnotering något som är kopplat till prestige för företag och hos ledning och anställda, men en precisering av motiven visar:

X En extern finansiering genom emittering av nya aktier möjliggör ett större oberoende av banker. I stället för att låna för att klara projekt eller påfrestande situationer kan man få pengar via aktiemarknaden. Men det kräver noggrannare redovisning av användningen av tillskottet.

X De ursprungliga ägarna får en chans att göra en exit eller helt enkelt casha in och bli så förmögna som deras aktieinnehav möjliggör.

X Kan vara en metod att lösa generationsskiftesfrågor.

X Emittering av nya aktier kan vara ett sätt att helt eller delvis betala för företagsförvärv.

X Aktie- eller optionsprogram kan erbjudas till medarbetare eller till nyrekryteringar för att göra företaget attraktivt.

X Nyckeltalen i balansräkningen kan förbättras, så att eventuella resonemang med banker och andra leverantörer underlättas.

DOCENT I MEDIEEKONOMI

vid Internationella handelshögskolan i

Jönköping och tidigare gästprofessor på

Linnéuniversitet i Kalmar. Sitter i Riksmedias

styrelse och i Reklamombudsmannens

opinionsnämnd. Har en bakgrund som

annonsdirektör, försäljningsdirektör och vd på

Dagens Nyheter, vd för Saxon Förlag AB och

Bonniers Affärsförlag samt styrelseordförande

i Fri Köpenskaps Förlag AB.

STEFAN MELESKO

2/4

FEBRUARI / EKONOMI

MEDIEVÄRLDEN PREMIUM https://premium.medievarlden.se/, 08/6924610, [email protected] 2/8

Norska Schibsted och Polaris, finska Sanoma och Alma och brittiska Johnston och Trinity har utvecklats väldigt olika på börsen de senaste åren. I Sverige har de traditionella mediebolagen avnoterats. Stefan Melesko har analyserat utvecklingen när det gäller mediebolagen på börserna.

"NATURLIGTVIS ÄR EN BÖRSNOTERING NÅGOT SOM ÄR KOPPLAT TILL PRESTIGE"


X Den publika exponeringen gör att företaget kan uppmärksammas av institutionella placeringar, vilket utöver andra positiva faktorer vad gäller finansiering kan verka kursdrivande, vilket säkerligen kan vara eftertraktat.

X Hjälper till att bygga varumärket. Större trovärdighet kan följa av detta.

Dessa motiv fungerar för alla företag oavsett bransch. Men det är klart att "uppsnackade" aktiekurser från företagsgrundare, som vi har sett under dotcom-boomen, och också i dag från start-ups, är ett problem. Denna process skapar inga mervärden för de andra aktieägarna utan bara incashning för grundarna. En intressant exit-strategi.

Kan dessa motiv för notering appliceras på traditionella medieföretags situation och då speciellt de svenska? Här är de mest relevanta:

Några problem kring noteringarI företag som överväger en börsintroduktion finns det några frågor som bör uppmärksammas av ägare och ledning. Man har genom åren kunnat se exempel där följande problemställningar inte givits tillräcklig uppmärksamhet. För det första blir det man gör publikt, det vill säga offentligt. Allt ifrån misslyckade beslut till representation. För det andra sätter börsen krav på hur informationsgivningen ska ske. Skryt eller lösmynthet kan bli ett problem tillsammans med insiderfrågorna. För det tredje får personer utanför företaget ett inflytande genom till exempel styrelseledamotskap. Och dessa personer kanske inte alls delar de gamla ägarnas värderingar.

Den ovan gjorda beskrivningen av skälen för en notering måste naturligtvis kompletteras med en genomgång av de motiv som åberopats i samband med de tre fall i Sverige där medieföretag har avnoterats.

3/4MEDIEVÄRLDEN PREMIUM https://premium.medievarlden.se/, 08/6924610, [email protected] 3/8

FEBRUARI / EKONOMI

Motiv Traditionella Speciellt svenska medieföretag medieföretag

Emittering av aktier, Kan spela viss roll Hade spelat roll förstörre finansiellt bank- Stampenoberoende och bättre nyckeltal

Casha in för Knappast aktuellt för Inte aktuelltnedlagt arbete etablerade företag

Generationsskifte Knappast aktuellt Kan vara en aktuell fråga, men hittills har den lösts på annat sätt – stiftelse Förvärv med aktier Viktigt. Kan vara aktuellt Viktigt. Kan vara aktuellt Aktie- och Viktigt och aktuellt Viktigt och aktuelltoptionsprogram

"I FÖRETAG SOM ÖVERVÄGER EN BÖRSINTRODUKTION FINNS DET NÅGRA FRÅGOR SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS AV ÄGARE OCH LEDNING"


De svenska avnoteringarnaUnder slutet av 1900-talet och delvis in på 2000-talet fanns ett antal traditionella medieföretag noterade på Stockholmsbörsen. Marieberg (DN och Expressen), VLT, MTG och Metro. Av dessa finns bara MTG kvar som noterat företag. Varför? Och vad ger det för indikationer för framtiden? Motiven för de bortfallande företagen var delvis skilda. Jag har valt att inte ta med MTG, eftersom deras engagemang i traditionella medier är begränsat. Och med tanke på aviserade storaffärer med Comhem och TDC närmar det sig snarare ett konvergerat tech- och innehållsföretag.

MariebergFöretaget hade familjen Bonnier som majoritetsägare och under slutet av 90-talet (1998) hade familjen flera vägar att gå för sin framtida utveckling och strategi. Antingen skulle hela koncernen inklusive den helt familjeägda delen börsnoteras via en fusion mellan Marieberg och Bonnier AB eller skulle Bonnier AB köpa ut Marieberg från börsen så att alla familjens intressen drevs utanför börsen, och därmed tillförsäkra familjen en 100-procentig kontroll. Som alla vet valdes det senare alternativet. Priset var 5,4 miljarder kronor varav fastigheter för cirka 3,5 miljarder. Förvärvet ledde till en kraftig upplåning på över 3 miljarder och en ökning av goodwillen med cirka 1,8 miljarder. Den innebar en stor belastning finansiellt under ett antal år för Bonnier AB, men sannolikt är det ingen av de som sitter i beslutsfattande ställning i dag som ångrar beslutet. Självständighetens pris var värt att betala.

VLTFöretaget avnoterades 2008 från First North-börsen. Koncernen introducerades 1985 på den så kallade OTC-listan. Avnoteringen skedde efter en stegvis genomförd förvärvsprocess av bland andra Stampen, NLT och Mittmedia i olika konstellationer. Under detta skeende uppstod också splittringar inom familjen Pers, som varit instrumentella i själva introduktionen. Som företag på börsen hade grenar av familjen haft möjligheter att casha in sitt innehav. Ett av motiven generellt för att genomföra en börsintroduktion, som vi senare ska se. I dag har VLT:s alla titlar delats upp mellan Stampen, Eskilstuna-Kuriren och Mittmedia.

MetroMetro avnoterades från börsen 2012 efter att Kinnevik lagt ett bud på 560 miljoner för att komma över den viktiga 95 procents-gränsen. Budet ska ses mot bakgrund av att knappt hälften av Metros aktier bokfördes till drygt 2 miljarder 2006 och att Affärsvärlden vid millennieskiftet skrev att Metro var Sveriges högst värderade medieföretag vid den tidpunkten – om man tar hänsyn till att Marieberg som låg på samma nivå vid utköpet också innehöll stora tidningstryckerier. Metros resa, från att vara en banbrytande tidningsutgivare som verkligen bröt med "the conventional wisdom" med en alldeles för lite granskad internationell expansion, är med andra ord hisnande.


FEBRUARI / EKONOMI

"METROS RESA, FRÅN ATT VARA EN BANBRYTANDE TIDNINGSUTGIVARE SOM VERKLIGEN BRÖT MED 'THE CONVENTIONAL WISDOM' MED EN ALLDELES FÖR LITE GRANSKAD INTERNATIONELL EXPANSION, ÄR MED ANDRA ORD HISNANDE"


Enligt Sakari Pitkänens analys i Medievärlden förlorade gruppen 37 miljoner totalt under 2017. Skälet till avnoteringen var säkert att Metro hade blivit ett ointressant innehav för Kinnevik, bortsett från sentimentaliteten, och ett börsnoterat företags skötsel är alltid mer resurskrävande och kostsammare än ett onoterats. Dessutom slipper man den insyn som ibland kan vara lite mindre önskvärd.

Som synes en blandad bild av skälen till att dessa företag försvann från börsen. Ett vänligt uppköp (Marieberg), ett annat mer "hostile" (VLT-koncernen) och ett fall snarast med skälet att man inte längre behövde börsen eller hade hamnat i ett storleksintervall av resultat och omsättning, som man inte ville skylta med eller få jämförda med ett "glorious past".

Utländska börsnoterade företagBakgrundEftersom den svenska börsen saknar medieföretag, med undantag för MTG, kommer jag fortsättningsvis att studera två företag från vardera Norge, Finland och Storbritannien.

De företag jag valt är:X Storbritannien Trinity Mirror (lokal, regional och rikspress), Johnston (regional och lokalpress). Omsättningen för Trinity Mirror är 713 miljoner pund (7,9 miljarder SEK) och för Johnston Press 223 miljoner pund (2,5 miljarder SEK).

X Norge Schibsted (både traditionell och "ny" medieverksamhet), Polaris (regional och lokal press). Schibsteds intäkter 15,9 miljarder NOK(16,2 miljarder SEK) och Polaris 1,6 miljarder NOK (1,6 miljarder SEK).

X Finland Sanoma (traditionell medieverksamhet – ej tv – inom olika sektorer inklusive dagspress), Alma (i stort traditionell medieverksamhet – ej tv – inom olika sektorer inklusive lokal och regional press). Sanomas intäkter var 1,63 miljarder euro (16,1 miljarder SEK) och Almas 353 miljoner euro (3,5 miljarder SEK). Det bör för övrigt noteras att Alma i dag inte har några intressen i tv-segmentet. Notera också att Alma spelade en instrumentell roll då Bonnier förvärvade TV4.

Nyckeltal/måttMånga nyckeltal är tänkbara, men jag har valt följande:X Lönsamhetsutveckling och rörelsemarginal. Tal som är avgörande för verksamheten och som dessutom ger möjligheter för jämförelser med den svenska branschens siffror. Som framgår av tabellen nedan föreligger för några företag extraordinära av- och nedskrivningar, som påverkar rörelseresultatet och med rätta. Där har EBITDA tagits med.

X Kursutveckling på aktien och den lokala börsen. Påvisar hur företaget och branschen värderas jämfört med marknaden i stort.

X Goodwill i förhållande till det egna kapitalet. Belyser hur mycket som "överbetalats" vid förvärv. Kan också vara en indikation på problem i antågande. Se Stampen. Måttet kan också antyda företagsledningens, ibland kanske överdrivet, optimistiska syn på förvärv.


FEBRUARI / EKONOMI

"ETT BÖRSNOTERAT FÖRETAGS SKÖTSEL ÄR ALLTID MER RESURSKRÄVANDE OCH KOSTSAMMARE ÄN ETT ONOTERATS"


X P/e-tal, påvisar hur företagets aktier bedöms i nuläget och på sikt. Beskriver relationen mellan aktiekursen och vinsten efter skatt. P/e-talet ligger i intervallet 10–30 för stora bolag på Stockholmsbörsen, snittet i intervallet 15–20. För småbolag kan snittet vara högre och intervallet större beroende på till exempel osäkrare bedömningsgrunder och mer begränsad handel. Ett högt p/e-tal kan indikera stora förväntningar på framtiden – att vinsten kommer att växa. Eller att kursen inte anpassat sig till fallande resultat.

Tabellen nedan illustrerar dessa frågeställningar. Av motiven för börsnotering är det framför allt emissionsaspekterna som blir illustrerade vid en genomgång av årsredovisningarna.

X Alla företag har genomfört fusioner och i en del fall också avyttringar.

X Emissioner har använts som ett alternativ för att skapa finansiella muskler för förvärv och nysatsningar. Möjligheten att generera externt kapital är uppenbarligen viktigt för en framtidsorienterad koncern, liksom att använda egna aktier som en del av förvärv via en fondemission.

Se kommentarer och slutsatser på nästa sida.


FEBRUARI / EKONOMI

Rörelsemarginal Kursutveckling Goodwill/EK P/e-tal

Trinity 12,9 % stigande På fem år -23 % 0,18 4,3 (avtagande) Index +15

Johnston Negativt (stora good- På tre år -95 % Egna kapitalet Negativt willnedskrivningar Index +11 % negativt Nedskrivningen lika stor EBITDA 19 % men som omsättningen minskande)

Schibsted 7,8 % stigande På fem år +125 % 1,5 Kring 67 (2018) Index +73 % Polaris Negativt (EBITDA +2,8 %) På fem år -20 % 0,36 Ej definierat (2016) Index +73 %

Sanoma 8,5 % stigande På fem år 39,6 % (finska verksamheten) Index +62 % 1,6 ggr 12,7

Alma 7,6 % stigande På fem år +60 % 0,87 24,6 Index +62 %

LÄS OCKSÅ: "Gratistidningarna – vinnare och försvinnare"

Johnston Pressshare price (JPR)– London Stock Exchange

2018-02-07

MEDIEVÄRLDEN ANALYS: www.medievarldenanalys.se, 08/692 46 10, [email protected], @medievarlden 4/4MEDIEVÄRLDEN PREMIUM https://premium.medievarlden.se/, 08/6924610, [email protected] 7/8

KOMMENTARER OCH SLUTSATSER:X Siffrorna är baserade på årsredovisningarna 2016 och aktuell börsinformation. Visserligen har några bolag kommit med bokslutskommunikéer, men för att få jämförbarhet också till den svenska marknadens resultatutfall har inga korrigeringar egentligen gjorts mer än vad som framgår av tabellen ovan. Men det ska noteras att till exempel Schibsted, Polaris och Alma visar stigande resultatsiffror för 2017.

X Lönsamheten överstiger för de flesta företag den genomsnittliga siffran för svensk dagspress 2016, nämligen en marginal på 1,2 procent. Man bör dock ha i åtanke att flera av företagen också har annan verksamhet än traditionell utgivning av dagspress. Trenden är stigande för flera av företagen.

X Vi kan också notera att alldeles för dyra förvärv och överskottskapacitet i produktionen lett till nedskrivningar av både goodwill och värdet på materiella anläggningstillgångar för Johnston och Polaris. På EBITDA-nivå har dock Johnston betydligt bättre läge än Polaris.

X Kursutvecklingen för enskilda medieaktier jämfört med börsindex ställer Schibsted i särklass. Betydligt bättre än exempelvis Trinitys utveckling. Av de finska företagen har Alma lyckats matcha index medan Sanoma inte klarat detta.

X Johnston, som för några år sedan framstod som framgångsrikt, expansivt och synnerligen digitalt orienterat, har mött stora svårigheter. Det egna kapitalet är negativt. Man har ett positivt kassaflöde från rörelsen och EBITDA är positivt, vilket sannolikt ger företaget överlevnadskraft, men vi får se. Det verkar också som att man övergett sina optimistiska, digitala intäktsprojektioner från tidigare år. Och blivit mer realistisk. Allt detta återspeglas i kursutvecklingen, -95 % på tre år. En nyemission – om den ska vara attraktiv – skulle sannolikt betyda att nuvarande aktieägare skulle tappa kontrollen över företaget. I stället får man förlita sig på lånemarknaden, vilket som beskrevs i Analysbrevet 2018-01-29 i början av februari, är lite problematiskt.

X Goodwillfrågan återspeglar de historiska förvärv som genomförts. Med tanke på de nedskrivningar som gjorts har en del förvärv varit för dyra, och Johnston står i särklass. Även Sanoma har en goodwill som är större än det egna kapitalet, men det är bara Johnston som är i Stampenklass.

X P/e-talen är intressanta. Egentligen är det bara de finska företagen som uppträder i normala intervall. Övriga företag har mycket låga p/e-tal. Ett lågt sådant mått kan vara ett uttryck för att man vill se de traditionella medieföretagens verksamhet i ett kort perspektiv och att man avvaktar för att se om den digitala verksamheten utvecklas med positiva effekter på resultatet.

FEBRUARI / EKONOMI

"KURSUTVECKLINGEN FÖR ENSKILDA MEDIEAKTIER JÄMFÖRT MED BÖRSINDEX STÄLLER SCHIBSTED I SÄRKLASS"

LÄS OCKSÅ: "Värdet på mediebranschens affärer"

MEDIEVÄRLDEN ANALYS: www.medievarldenanalys.se, 08/692 46 10, [email protected], @medievarlden 4/4MEDIEVÄRLDEN PREMIUM https://premium.medievarlden.se/, 08/6924610, [email protected] 8/8

Börsnotering som alternativ? De ovan redovisade motiven för en notering är inte riktigt tillämpbara för flera av företagen, eftersom de under en längre tid funnits på börsen. Med ett undantag – emissionerna, möjligheterna att stärka den finansiella basen genom att tillföra nytt externt kapital. Detta är viktigt. Inom parentes kan vi notera att Schibsteds börsnotering trots allt hade inslag av att klara ett generationsskifte och en uppdelning mellan de olika konstellationer som fanns inom ägarfamiljerna. De övriga punkterna är möjliga att delvis lösa genom andra åtgärder än en börsnotering.

I den svenska lokalpressen finns många stiftelseägda koncerner. För dem hade affären mellan Mittmedia och Schibsted, som aldrig blev av, kunnat bli en intressant illustration till kapitalförstärkning av ett stiftelsekontrollerat företag. Den hade kunnat ske genom börsbolaget Schibsted genom en utspädning av ägandet för aktierna som finns hos stiftelserna. Frågan om kapitalförstärkning för den svenska landsortspressen, i första hand för de stiftelseägda, kan således ske genom att man emitterar aktier i driftsbolaget, men ändå ser till att stiftelserna äger över 50 procent. En sorts variant på börsnotering, således.

FEBRUARI / EKONOMI

Documents

Analys/Stefan Melesko Mediebolagen på börsen