Ett okänt aktiebrev från 1750-talet

stelansmedaljen

Tjänstetecken från stockhol m

Fredrik Barbarossa

SNFs vårauktion

APRIL 3 • 94

Pris 15 kr

MYNTÅUKTION ( Nr 15 l 29 APRIL 1994

Svenska polletter, del Il Prim itiva betalningsm edel Svenska & utländska mynt sedlar. medaljer & jetonger

Numismatisk litteratur

Auktion skatalog: Kr 60:­Postg iro : 48 92 0 3- o.

~:I:' til) Q 031-183960 ·~

ULF NORDLINDS MYNTHANDEL AB Nybrogatan 36, Box 5132, 102 43 Stockholm

Tel. 08·662 62 61 Fax. 08·661 62 13

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERAR MYNT • SEDLAR • MEDALJER

ORDNAR Numismatisk litteratur

,\ltdltm av St-orr~g~s Mymb.mdlarts Form mg

LAGERKATALOG 10 SVENSKA KOPPARMYNT

496 nr - rikt illustrerad Artiklar och kommentarer

UTE NU!

MYNT t------GALLERIET ____ --~

Biblioteksgatan 5, Box 7049, 103 86 Stockholm. Telefon 08-611 33 88. Telefax 08- 61125 11.

Helårsabonnemang 1994 (2 auktionskatalogcr, 2-4 lagerlistor) mot insättning av SEK 150: - på postgiro 83163 28-7.

50 SST 3 · 9J

MW~~ WllUI1Mlll~~~~

TIIW~OCm.lllFIF

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i ':tmarbetc med

KUNGL. i\IYNTKABINEITET

fim•flilll(ell:

13n n~rg:uan 17 n b 115 22 Stockholm Tel 08 -667 55 98

onsdag - torsdag kl 10.00 - 13.00 Fax 08 -667 07 71

Po~tgiro 15 00 07- 3 Bankgiro 2 19-0502

S\cmka Handchbanken

Rt>tltl~tionnr:

Kungl. Myntkabinenet Box 5405

114 84 Stockholm Tel 08-783 94 00 Fax 08 - 663 97 35

1111.\l'llri/1 ttl/limre:

l:lll Wischn

lltmtdrt•tlllkliir och layom : ~tonica Golabic~ski Lannby

,\fmttt\~Tifltgrallskore:

La~ O. Lagerqvist A1·cn tcl 0152-200 79

11ntum,ri'r och aukriollskalender:

Kjell Holmberg Tel 018-38 23 47

( kviill ~tid och helger)

l'rt•lll ll llt'm tioner:

Pr i' 125 l. r l :\r (8 nr) ~lcdlcnunar c rh:\ Il~ r tidningen

automatiskt

(nc·k:

~ Ja,tcrprint Sanert & Tryckeri AB

ISSN 0283-07 1 X

SNT 3 · 9~

SNFs program våren 1994 f'ii rcnings lokalcrna är öppna fi) r mctllcnunar - giirna med siillskap - en torsdagkviill i månaden. Dörrarna iippnas kl I!UO. 7 april Öppet hus.

16 april Föreningens årsmöte 1994. Liirda~:cn den 16 april kl. 13.00 p:i Banergatan 17. Kl. 13.00 Årsmöte. Diirdkr beger vi O~> till Tekniska mu,ccl. där intendent Gen Ebtnim Ilemuar om våra omnibussar <X' h :\ng­båtar. Museet har ä1cn plod.u fr.un "n pollettsamling som 'i bc­'er. Kanske ä\ en något annat Kl. 16.00 ~liddag på rc'taur.tngcn r Folken> museum - Etnngra· liska. bestående :1\' förr.lll. varmrJ II. dc>sen och kaffe till en l.o,r­nad av kr 200:- . Dricka til l maten betala> separat. Fiir deltagande i middngrn hiir muniilun ske till SNFs kan.~li

senast 14 april. Tel 08-M7 55911. Bctalr1ing sker på plats. 21 april Föreningens auktion. Sc nuktionMiclcn. sid 64-79. i dell<t nr.

26 april Tam:ls Sarkany beriillar om modern medaljkonst och om FIDEMs kongress.

5 maj Öppet hus.

Om ej annat anges hålls mötena kl 18.30 på Banerga1:1n 17 nb. Tag bu;s nr -1-1 eller 54 eller T -bana till Karlaplan.

K1tnsli Bc>ok; tid 10.30-13.00 onsdag och toMag. Srangt: Midsommar - l september ;amt JUl· tK:h nyårshelgerna.

Innehåll SNT 3 · 94 sid

Ell ökllnt nk tiebrev från 1750-wlet .. . .... . .. . , . .. . • .. .. .. .. .. . . . . . . . 52 Stcfimsmednljen . . .. . , .. -. ...... . .. , ..... , , .. , , . , ...... . ... , .. . .. . .. . .. 54 Tjiinstctccken från Stockholm .. . ........ , . .. . . .. .. . .. • . . .. • . . . .. . . .. 56 Fredrik Barbarossa i Varia by, Hallond . . , ... , , . . . .. . . . . . .. . .. . .. .. .. 58 Myntmeduljcr 1973-1985 och medaljmynt 1972- 1993 . . . . . . . . . . . . • . • . 60 Mu<ocn c:om delade ut guldmynL . .. . .. . . •. . .. . .. . .. . . 61 Mynt funna vid Slussen i Stockholm . . . . . . . . . . . . . . · 62 Kri tirta Charlottas d~l och andra mynbkallcr från

Vickleb) socken på Oland . . . . . .. . . .. . .. . 63 Svenska Numismatiska Föreniogem auktion den 21 apnl 1994 . . . . . • • 64 Uppn~dda pri!.er vid SNFs auktion den 21 april 1993 . . . . . . . . . . . . . . . • . 78 Svenska Numismati~ka Föreningens ~liftande 1873 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Sedclnylt ......... . . . ·- . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1 ~.vcns~? Numismatiska Föreningens Årsbcr.l ttelsc för år 1993 . . . . . . 82

Gotl mynt ... . .. .. . .. . . .. .. . , . . . . . . . . . , .. , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Gunnar Holsts Stifielse fdl' numismatik . . ... , .. , .. . ...... . ....... . ..... 83 Te- och kaffepolletter från Stockholm , , , .... , ... , .•.............. , .... , 84 Recensioner ...... ,. .. . . .. .. . . .. . . . .. , .. . . .. . • . .. . . . . . . .. . • . • . . 85 Meduljnytt ....... .. ............. .... . ........... ................. 86 Myntnytt ............. . ............. , ..... , .............. --~--.... 86 Fnl~:espalten . . . .. . . . . . . . . . . . . . . • . • . . . . • . • . • . .. . . . . . . . . . • . . . . . 87 Auktioner & :\lässor .. . . . . . . . . . • • . . . . • . . . . • • • . • . .. . . . . . .. . . .. • . . 87

Omslag Prnkunedalj i silver präglad med anlednrng av Gu,tav Il Adolfs segrar mot prote­~tanti~mens fiender. KUllgen står i full ru~lning på en strnnd. l höger hand håller han en värjo och i vänster spi ron, vilken hun ~t!Sdcr på en kolonn. På kolonnen brinner en eld, ur vars flammor texten VERBVM DEl (Guds ord) trlder fram . På en 11\g rm vid sidan av !(ungen står h(lns fjäderprydda hj~lm. Ute på havet ~eglar

c u skepp, dv' ~vcnskama~om kommer (~vcr havet till prmest;mlerna~ hjälp. Mc· daljcn är möjl igen präglad i Nli rnbcrg. Hd G Il A, nr 53. Foto: ATA.

51

Ett okänt aktiebrev från 1750-talet Av Magnus Hedberg

Enda~t ett fåta l aktiebrev från början av 1700- tale t är kända. l den nyligen utkomna boken

S1·enska akriebre1· j{ire 1850 anges en­dast ICm stycken från 1750 eller tidi­gan:. Det kan diirfö r vara av intresse au redogöra för cu h ini Ils okänt aktie­brev frå n 1751 från cu jämtländskt bolag med numismatiskt intresse som återfunnits i Landsark i vet i Öster­sund. (Hedberg. 1994.)

Deua aktiebrev. eller Försäkrings­Bre! :ir utfårdat ror andel no 6 för Guswj1·· och Carlbergs Koppan•·ärks Bolag med siitc i Stockholm. Brevet ii r uttardat på Daniel H Almqvist. tobakshandlare i Stockholm. Daniel Almqvist lwdc bl a tillsammans med handeismfi n i Stockholm och borgare i Jämtland ?Jr 1737 startat ett bolag In­r ressentema uti A/der blygrum uti Jämtland och Offerdals socken fOr att exploatera en blymalmsförekomst på Oldfjällct. Bolaget skulle ha åtta lot­ter men kom senare an bestå av 16 louer.

Bolagsregia na IOijdc till en del be­stämmelserna i 1734 års lag om hur bolag skall läggas. hållas och brytas (Handelsbalken kap 15; § l om skr ift­lig avhandling). Antagande av deläga­re i lou fick ske först efter övriga lon­ägares medgivande (HB §6). Vid för­säljning av lon giillde hembudsskyl­dighet. Bolagsmännen förband sig an svam alla för en och en f(i r alla (HB § 2). Även bestiimmclserna om pant­säuning fciljcr 1734 års lag (HB § 9).

HÅKAN WESTERLUND M YNTliANDEL

KÖPER • SXWER • BYTER MYI'\T • SEDLAR • MEDAWER

52

Spt•c .. ~et/far Bt•flllar hm fiir ,\l'tllar fore 1930

Vm.agatan 42 II I 20 STOCKHOLM

·1c1 os - 11 os 01

Redan efter några år befanns till­gången på blymalm oti ll räcklig varför bolaget i stället började bryta koppar­malm niira Handöls by vid foten av Snasahögarna. Bolaget kallades un ­der denna tid mr Handöls och senare även Ju pe koppmwerks Bolag då en provhylla anlades vid Jerpc ström.

Då år 1742 nya kopparfyndigheter upptäckte~ p?! norra sidan av Åre­skutan övernytlades verksamheten dit och bolaget fick namnet Areskwe koppanl'(:rk. År 1744 då en ny gruva. Gustafsgruvan . upptäcktes på Åre­skutans ~ödrJ s ida kom bolaget slut­ligen all anta namnet Guswfsbergs kopparwerk.

Bolaget ombildades år 1745. Nyu regler ut fo rmades fO r bolaget som alltjämt skulle ha 16 lo!lcr. l e!l för­slag till bolagsregler omtalas att brev skall utgivas ti ll bevis för ägarnas an­del i bolaget. Dc 16 lottiigarna kunde anta deliigare i sina lotler men endast lonens huvudman skulle ha röstfjn på bolagets sammankomster. Då oenig­het om reglernas utformning uppstod mellan delägarnn i Stockhohn och Jämtland kom antagandet av nya reg­ler an dröja. Först i mars år 1749 i samband med ansökan om förnyade privilegier beslöts all utfårda " försäk­ringsbrev" och låta trycka bolagsreg­lerna. Della tycks åter ha dragit ut på tiden.

Under tiden hade ett konkurrerande bolag. Carlshergs koppar11·erk. bi l­dats i Jiimtland i slutet av 1740-ta­let. För all undvikn stridigheter och missämja. beslöt bolagen efter någ· ra år all gh sarmmn. Den 17 deccm­ber 1751 sammanslogs dc två bolagen till Guswfs- och Carlsbergs kop· pan•uks Bolag. Sammanslagningen stadfåste~ av Bergskollegium dagen därpå. Det nya bolaget skulle besttl av 18 huvudloner vm och en bestående av ålla delar. tillsammans 144 andelar eller nummer. Samma dag utflirdades Fijrsiikrings-Bref för delägarna. För­säkringsbrevets text har vissa likheter med en FIJrslikringsbrtf fö r Gustaf Adolphs Silfwer- och Koppargrufwa fnin hr 1761 (~c B Strandberg. m Il. 1991: SYENSKA AKTIEBR EV FÖ­RE 1850).

Bre\'Ct uppräknar för~t bolagets till­gångar i gruvor. hyuor mm. Därefter omniimns antalet louer och andelar liksom al! louäganl!! ~ige r lika andel i vinst och fö rlust. Overlåtelse tilh1ts enligt bolagsreglernas bestämmelser. På baks idan av brevet trycktes bola­gets Reglor.

Både Gustafsbergs och Carlbergs kopparverk erhöll under 1740-talet myntningsmil för kopparplåtar av l och 1/2 daler silvermynt . l ~amband med forskningar om bolagens hi~toria har även vissa uppgifte r om myntnin­gen vid Husån resp Semlan framko m­mit liksom om mängden myntad kop­par och antal plåtar för vissa ~ r (jfr Tingström. B. 1990. 1992). Stl mynta· des tex år 1761 3 skeppund 9 lispund 15 5 / 9 marke r Stockholms metall­vikt. Diirav erhölls 314 plåtar v:irdc­rade till 1884 daler kopparmynt.

Aktien no 6 är undertecknad av två av bolagets direktörer assessorn i Bergskollegium J G Wallberg och to­bakshandlaren i Stockholm Anders Sälgström. Bolagets tredje direktör vid denna tid var aktieiigaren Daniel H Almquist.

Försäkr ingsbrevet har iivcn haft bolagets eget s igill ~om nu aknas. Stampcn för deua sigill har tlterfun­nits i annat sammanhang (~c Hedberg 1992). Sigillet har följande utseende:

-Sid. 53. Färslikriii!;J· lJrt'futfil rdat för mt· del 1111 6 j(h· Guswj.~- och Carlill' l'/:.f Kup·

pan dirks Bolag. Stocklw lm . 1751.

SNT .\ · 9~

-~

~ ' . '

~ffTllflt r fOrtl ~~nrjtrr bt!l~t'll,1rr6 ll•OI'~}.[• Grdtn~c~ J' ,.... . .if\ n<' e 1.)i~"f(n::Y

(~l 'Drd 21rftui~r rarr~dtts t~af;vo~c"' frtfl r Denna fin \1'UbUnbrQbt foratJO t1rrbt~rl!! 21nllrf N:o (~_ or föroonra r töriiitio odl Trans­ponera ; bod flirbrblllln~r at ·rnår Abalienatio­nen ITitr Iii n.igon antingen in- cUrr u l N Il ~r­

bet ~Il lllorbcr i arr tagit r forn ~lllng~­i lo m dl Gr.lbBO r btuilt~ bårbOG bi·

of billob förbrmrlt fldr1 - od) Carlsbergs 3nJrgrl

Mr111nrr1nhr ,fJufroub ~otagsmån~ 'Dtlcl!)tlrre rarnM·nMaa namn!! uncrrfåttianbe

l)Ö Gu'fiafs-·.ll11>· Carls~ u«n""'""· <Sommantomft i Stock~.

!Börb ~ltuftnbr 'Gfil~ o.4! cen eiuttonbc ~Il

St-<T 3 • 94

llhint >t.irf orb 2igrn!lomar ·tU '.?lbtrton b ria IM !fr r ort> r t IJ,ibanricrr f•llll fålt tilllut te ~olag, af <.! rtbuttbrll!le forario iHa mmbrr <.Dilar ruer Numrer . me b br tuilrl'r r ar t~ !la \:!o er tigare ffl'lll IIJUr,l llfu jörmott l 'IDirtl1 Ocf) acr!'r( ti!fr blu.tr!J ortJ rn~an!lr anticfr M~r fl'lll ~rirfrn 1111 år o 1 Nf> o m·ftrr i lilfNllllla!.tbf h!lrr br­ftnnnG tunn ~t~ HJtan ållf!HJ~a~_; JorDrn~uu , ocf> ermllllrt 'f,.,·, . .l'r.< ~ / l . x J'[, l!/"/'l • l '>'-..--,.~ .'1 l:' --\ . ""\...-- ' l..- (___...--~ ~ ,_'~ SEör ~n c.!lfbun!lratre forotio(ftrbe ~rl uti uvrrifnnnbe 21!ltnt>omot· orb QJruftuor. meD flm llfbörigbeter 1 l (Je g inilitlningl !lm fbrffn llltb Ilen tit>ffn ~mningm ricttigt erlagt ~cf) betalt; ~11 f~rfåfrel.'l f>lirmeq_ym i frait Maf !ltetn o

71ma

~rrf1 tlft !1.,.1 i 1n 11 itl !lr.,'f(,· l;lf) • 'l) q ..., ;--~ /7 /...-; _ __ .,_r·:- .., -

J ( l ..__..,-; {,/ l ----,

'\.... ~ro ri<ira ~1lf1ru l ~arn om ~tfluingor , eUer ffilirt!l innrbaftt 1 (foltl o~rbinDra~e åga i alt m fuH romlig r!lt • .gbrt !il ~~~ ~llbunbra­iorntion!lr iier!lrllil!! anbel uti aua oftuannåmllt fafligbrcn r (!}ruftuor . cd) . '.IDdrr l Gtog ocf> m art r <5iöor l tliflttt ' od) uilfttuatn r csrröm­mor, f)rmman, ~fra!l6fan!l, ,floUmar 1 .Qtuar­nar S:ort> oct> ?aoggnaDrr 1 Effccrer, Pr~ duäer, 'IDårftog, 1\laterialier od) 'IDarorl rom nu år o eUrr bå~anef(er uptoga~ 1 Clffi öpa~ ocQ fortuorftua~ tunna 1 (amt be brrtuib föllanile Privilegier, intet unbantogmtbe, .boet meb III­go on bra tuilfor 1 råttigbeter oct> förrnonrr ,. ~IS forn be fafffldlte; 5§otag6 - Regiorne a(. ~~~ 17 Dec. Detta 21r i ~ofnaftuen loba oq> -ttme­~dUa fornt: ~tvab ~ofoget . gnmnfamt fd ~itintil~ 'l

' . bt·

~Ola~~ ., REGLOR

53

Runt kanten löper texten GUST: & CARLB: KOPPARWÄRKS DIREC : SJGILL l STOCKHOLM. Överst vi­sas Jämtlands vapen. Därunder avbil­das tre berg, varav ett med mineraltec­ken fOr silver och bly samt två med tecken för koppar. Bergen motsvarar Oldfjällct , Snasahögarna (Handöl) och Areskutan.

År 1783 ombildades bolaget åter. Flera av aktierna hade då inlösts eller forfallit varfOr bolagsregler trycktes. Bolaget bestod därefter av 90 lotter. Bolaget upphörde år 1805 efter att brukspatron F O Lorichs köpt upp samtliga aktier. Direktörernas namn har då överkorsats. Brukspatron Lo­richs son majoren vid Jämtlands rege­mente Otto F Lorichs kom sedan att driva kopparverket 1805 • 29. År 1859 bildades Gustafs- och Carlbergs kop­parverks bolag med 250 lotter a 5000

kr. Företaget ombildades år 1865 och fick då namnet Gustafs· och Carl­bergs aktiebolag men rekonstruera­des redan året därpå under namnet Gustaf~ och Carlbergs kopparverks aktiebolag. Redan efter något år sked­de åter en ombildning till länu/ands koppar- och sågverksaktiebolag. Bo­laget ombildades år 1893 till Huså aktiebolag med 300 aktier a 1000 kr.

Försäkringsbrevet har en senare påskrift: "Dediee au Gouverneur M von Törne". Möjligen är det Otto F Lorichs som skänkt brevet till Mikael von Törne som var landshövding i Jämtland 1818-41 och själv var myc­ket aktiv att starta och driva olika bergverk i Jämtland (se vidare Hed­berg 1992).

Förutom det nu återfunna aktie­brevet från år 1751 finns även aktie­brev från bolagsbildningar åren 1859,

1893 och 1913. Förhoppningsvis skall Landsarkivet i Östersund även ta ti ll ­gång till exemplar av ännu saknade aktiebrev från år 1783 och från slutet av 1800-talet.

Referenser : Hedberg. M. Berg•·erk i Jämtlands län, Dröm och •·erk/ighet 1651-1871. Stock­holm 1992

Hedberg, M, Plåtmynt stämplade vid pri­vata kopparverk, S•·ensk Numismatisk Ttdskrift 1994: l.

Tingström, B. Plate money. 71re 1\'0rlils fargest currefl()', Stockholm 1986

Strandbem, B. Franzen. B. Wisehn. l. Jan­son. J. S~enska aktiebre1· - före 1850, Stockholm 1991

Ullberg, G. Huså bruks historia. Öster­sund 1967. O

==============~==============

Stefansmedaljen Av Bengt Olof Kälde och Lars O. Lagerqvist

Sverige fick 1990 en ny, officiell belöningsmedalj, Stefansmedal­jen , som utdelas av ärkebisko­

pen för förtjänster om Svenska Kyr­kan. Stadgarna fastställdes av H. M. Konungen i Hovprotokoll den l okto­ber 1990. De har fdljande lydelse:

l § Stefansmedaljcn är instiftad av Ärke­biskopen och stadgarna fastställda av Hans Majestät Konungen (Riksmar­skalksämbetet) den l oktober 1990. Ärkebiskopen utdelar medaljen till företrädare får och medlemmar av Svenska kyrkan för fårtjänstfulla in­satser i kyrka och samhälle.

2 § Stcfansmedaljen är en medalj av fOr­gyllt silver i form av en spetsovaL Medaljen är uppkallad efter förste ärkebiskopen av Uppsala, Stcfan (1164- 1185). Åtsidan iir belagd med ärkebiskop Stefans sigillbild . visande honom iförd tunika. mässhake. palli­um, manipet och mitra, i högra han­den hållande en uppslagen evangelie­bok och i den vänstra en balkvis stiilld kräkla. åtföljd av den uppt ill från cll

54

mantuanskt kors utgående omskriften SlGILLV STEPH' l D'l GR'A VPSA­LENSIS ARCH IEP'l.* Frånsidan är belagd med Svenska kyrkans vapen­bild, visande ett genomgående kors, i korsmillen belagt med en öppen kro­na. Spetsovalen är upptill försedd med en förgylld mitra, vid vilkens övre spets medaljbandet fåstes genom en i en ögla fästad förgylld ring. Me­daljen bäres i ett purpurfärgat band på vänstra bröstet. få r dam monterat i rosett.

3 § Stefansrnedaljen utdelas i ett antal som bestäms av Ärkebiskopen. dock högst tre per år.

4 § Stefansmedaljen bör överlämnas un­der högtidliga former.

5 § Stcfilllsmedaljen bekostas av medel som står till Ärkebiskopens för­l{>gande.

6 §

Förteckning över tilldelade medaljer mrs vid iirkebiskopsämbetet.

Tanken på en kyrklig medalj fram­fördes i november 1989 av ärkebis­kopsämbetet till den förstnämnde av författarna. Ärkebiskop Bertil Werk­ström hade föreslagit, att den skulle få namn efter den förste av våra iirke­biskopar.

Genom en lycklig slump är den äldsta i Sverige bevarade urkunden utställd av kung Karl Sverkersson (1161-1167) och ärkebiskop Stefan (1164-1185) gemensamt och försedd med deras sigill. Stefan** var cisterci­ensmunk från Alv-astra. siikerligen född utomlands (möjligen var han en­gelsman). Som biskop i Uppsala reste han ner till Sens i Frankrike med en supplik från kungen. biskoparna och jarlen Ulv om att Sverige äntligen skulle få en egen ärkebiskop. Här be­fann sig samtidigt den landsflyktige påven Alexander III och ärkebiskop Eskil av Lund (Sveriges primas): den sistnämnde var oense med kung Val­demar av Danmark. Ansökan bevilja­des, Stefan mollog palliet och vigdes till vår förste ärkebiskop i början av august i 1164. Även fortsättn ingsvis skulle den svenska kyrkoprovinscn länge höra under Lunds ärkebiskop.

SNT 3 · 94

Förslaget tOrelades ärkebiskopen den Il december 1989 :w forfanaren (Kälde) som en ritning i spetsoval form med Stefans sigill som åtsida och Svenska Kyrkans vapen på frånsi­dan. Konstnärens ursprungliga tanke var. au bandet skulle ha ffirgerna gult­rön-gult. men när ärendet forciades H. M. Konungen i mars 1990 fram­kastade denne tanken au utnyuja vio­leu. som internationellt brukas som färg på bl a biskoparnas stock (pr'.ist­skjorta). Sålunda fastsiiilides purpur som bandfiirg i ovannämnda hovpro­tokolL Den nya medaljen är graverad, präglad och monterad i 30 ex hos Olof Sundqvist Silversmide, Uppsala. Den mäter 28 x 47 mm; inräknat mitran blir den 59 mm hög. På randen åter­finns silver- och tillverkningsstämp­lar. (Sundqvists kontrollstämpel: KAOS.) Verktygen är ärkebiskopsäm­betets egendom.

Medaljens namn och åtsida går allt­så tillbaka på v.lr fOrste ärkebiskop. Korsvapnet är känt från det ärkebis­kopliga sigillet sedan 1296 (Nils Al­lessons sigill och kontrasigill) och fOijaktligen mycket äldre än vår kors­fana.***

SNT J· 9.1

Stt'fimsmetllll· jl'n. mdelad en· tlrkebio~kapen. Klml/1. Mymkabi· 111.'111'1. I'Xtmplar llll'tl rosl'llband (til'l ftJr dam). Fow: Gabriel Hilclebrmul. RIK·fow.

Följande personer och myndigheter har t o rn 1993 erhålli t medaljen:

Herrar O. Ordenskansliet (utställt på Kungl.

Slonct i en av ordenssalarna). L Clarence Nilsson (1990) 2. Gömn Göransson (1991) 3. Konung Carl Gusmf (1992) 4. Erik Petr~n (1992) 5. Per Erik Persson 11993) 6. Lars Thunberg (1993)

Dn mer (roseu)

l. Oroilning Silvia (1992) 2. Kungl. Myntkabinenet 3. Uppsala Univ. Myntkabinett 4. Anne-Marie Thunberg (1993)

Någon riktig parallell till Stefansme­daljen utomlands finns nog inte. Den ortodoxa kyrkan i Finland delar ut Det Heliga Lammets orden (instiftad 1935). Den har en slags halvofficiell ställning. Det finns också ett par ord­nar inom den ryskli kyrkan. Påven har sin ' 'Pro Ecclesia" (och många ord­nar), men han ii r ju statsöverhuvud.

Ärkebiskopen av Canterbury har nå­got som brukar kallas Lamb.:th-kor­set. som vid en eller två tillfällen (i alla händelser 19 15) getts till den svenske ärkebiskopen. Det är av guld och kopierat efter ett förnormandisk t s k Canterbury-kors. Isländska Skål­holt-medaljen 1963 var en statlig cn­gångsutmärkelse. - För dessa upp­lysningar tackas Leif Påhlsson. Göte­borg. O

* l översiitlning: Sigill (!lir) S1cf:m. av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala.

** Uppgifterna om denne efter G. As· brink och K. B. Wc, tinan: Svea rike> ärkebiskopar fr:in 1164 till nuvarande tid. Stockholm 1935. ~- 4)ff.

*** Bet r. eu något äldre mynt med korsfa. na. nyligen påtriiffat. se anikel av L. O. Lagerqvist i Fia/Igor. utställning på Läckö slotl 1993. Svenska Kyrkans \'lipen är in>pircrat av ärkestiftcls. men antogs~ scnl ~om J maj 1977 av biskopsmötet (ärkebiskop var då Olof Sundby) efter gran,kning av dåvaran­de statsheraldikern Jan von Konow: i fåll av guld etl rötl kors. i korsminen belagd med en krona av guld. Det går tillbaka på korsskölden med krona i korsmillen på Uppsal:a domkyrkas sydponal från 1300-wleLs fOrsta hiilft , se B. O. Kälde. Uppsala ärkestifls vapen. lirkrstiftrt 1987/88. Upps.1la 1987. s. 24-11: dcn~ammc. S'•cnska Kyrkans heraldik. flt'raldisk 7ids· skrift nr 35. Köpenhamn 1977. Det bör också p;\pcka,, all vi inte vet nå· got om fiirgcrna (gult kors på röd bot· ten) fOrrii n 1456 - en kalkmålning i Rasbo kyrka iir daterad till delta år.

55

Tjänstetecken från Stockholm Av lan Wise/111

Stiith.:rna~ tjiin~temiin hade ofta tjiin~tcteckcn i sina dagliga viirv. Dcua var niidviindigt i en tid

utan andra legit imationshandlingar. Brickor av metall eller trii förekom i alla möj liga sammanhang som bevis p:\ all man hade riill au utöva makt, skydda och överhuvudtaget ägde befo­genhet au handla i stadens namn. l Stockholm fanns fler typer av brickor iin i andra stiider. Dessa ii r ofta kopp­lade till hamnen eller ordningsmak­ten. Det ii r inom sistniimnda gren som brickorna fonfarande fi nn i bruk . Nedan fårteck nas och avbildas en li­ten samling blandade brickor från Stockholm. Dc äg~ av Stockholms stadsmuscum och privatpersoner.

l. Ämhcl~hricka fiir burlustvukl . För­silvrad mibs ing. höjd 71 111111 . l>r~dd 60 mm. Drickan iir från tiden omkring sckel­; kifl~t 1800. Möjligen har den till verkats av mcduljgr:wörcn Carl Enhörning och hos Capitainc-Mecanicus Charles Appclquist. Gåva till Stockholm' ~l:ltbmuscum 1934 (SSM 1512: 1).

Brickan har oval form. från,idan ii r slät. på åt~ida n inom två kuncentri,ka replik­nande ringar S: t Erik' brö~t bi l d en face. Upptill finn' tex ten: BALLAST WACKT. Över't en borrat hål >amt en ring.

Sedan 1733 hade 'wtlcn hafl 1\lagistra­tcn, till,tånd an inr;uta barla~tplatscr. All barla,t \-:lr bc:,kallninl!,bar (utom när rc­d:trcn placerat ba rJa,t~n p:1 egen strand). Barla,tvaktcn ,kulle kontrullcr.J :111 ~laden fick in riin ~kan på :111 J>arla~t ~om fanns ~pridu på al la kaj~r och Mrii ndcr.

2. Ämhcts hricka mr exckutiunshetjänt . För~i lvrad mäs~ing. hiijtl ca 60 mm (inkl ögl:m). Brickan iir miijligen tillvcrk;td vid millen :w 1800-talct. Priv;n i1go.

Åhidan vi,ar S: t Erik' brii\tbild en face inom enkel rinc. Om~kriften lyder: TJENSTETECKEN FÖR EXECUTIONS BETJENT l STOCKHOLM . Överst upp­himgning,anordning i fimn av hand med knut ''m1 hitdar ögl:m. Från,iuun är 'lät.

E\.:l.utuln, bc:tjäntcn \Jr an,tillld av sta· den fiir .111 biträda utmalmng<.mannen (l.mnufugden) 'id utmätnmg eller 'id an­n.m \NJ..,talligh.:l a' tlmn. E'ckut ionsbc­tjJntcrn.o \;or l.nutnJ ull 0\cr,tålhållarc­iimbctct.

56

3. Ämbetshricka fc.ir hamnfoj:!dc. Silver (svenska )tii mplar G. Folck.:r. Stodholm 1836). hiijd med ring 105 mm. hrcdd 70 mm. G:\va till StockhuJm, 'lathmu,eum 193-1 (SSM 1512 :2) och dcpuncr.u.l till P\>­lismuseum. Stodholms 'tad\mu~cum äger ) th:rligarc et i c'cmplar. men av fiir­'ilvrJd mJ"inc.

Oval form . på j1~idan inoml'<l l.mu:cnt· riska rcp~la,-ar S:t Erik~ hrihthlld en face

i hög relief. nedtill ingraverat: HAMN FOGDE. På bril·kans frånsida finns f1i l· jande graverade inskription: Minne af L. Lindst röm till C. Penersson år 18-18.

Upptill finns ögla med ring fOr fa,tnn­dct.

Hamnfol!darna '-ar underställda hamn­kaptenen. Dc skulle kontrollera ordningen i hamnen enligt Hamnordningcn~ ll1rc· , krifter.

SNT .1· 'N

-57 SST 3 · 9-1

-l . .\lii\\llliirJ,.c fiir hamnfogdl'. Mä~'ing. ,l.iJ1dformad. modell 1859. höjd 44 mm. br~'dd .l-l mm G:h~r till Stockho1m~ ;,ta•h· mu,eum !SS.\1 1821!2) m Hamn>tHchen 195-l Kun,tnar"rgnatur (?): L. B. ~lärl.ct vl\ar S:r l:nl.' hm\lbi1d en face inom 0\<JI nng. rnramatl "' orden: HAMN FOGDE.

5. 1\ lib~mii rkc fiir hyrkusk. Vitmewll. 43 mm i di:uuc11:r. Miirkcttillhör Stockhohm , radsmuscum (SSM 10683). Mössmärket ii r troligen fr:\ n and ra hälflen av 1800-talet.

Inom en repliknande ring finns S:t Erih brii,tbrld en face 'amt överst i bah•cirkcl tc\lcn: I)ROSK-KUSK.

Stncl.twlm' h> rku,kar fick eu ~är~kih n:gkmcnrc 1851 l denna fiireskrev~ nm ta'""' 'tmlo:l.. h) rl.u,l.ens journal. lm,. l.cn> lider. uppf(lr.inde inför kunder och på 'raden, g.nnr. ha,ughct. drickspenningar ~le. l rcgkmcntcl angav' också att ku.,kcn 'kulle h.u-:1 ell igenkänningstecken - ell mih~m:i rke - Mllll v:1r väl synligt.

6. l'ulishricku. Miissing. höjd ca 70 111111

(inkl. ring). tmligen mitten av 1800-talet. Brickan rillhiir Stockholms stadsmuseum (SSM 40M2)

Den runda cn;,idiga brickan övergår ö\ef\t i en l.ungl1g kmna. med ögla och nng. l nuttpanict finn> S:t Eriks bröstbild en fale. Te" mer <>eh under li!!urer: STOCK IIOI.!IIS POLIS. -

Ordnulg,nlJI.tcn r Stockholm har allt-c­dan 1600-t.llet haft ~}n liga igenkännin!;'· teden. lXI had~ '-ladens betjänter. poli1i.:­g~v;1ldrger o~h fhkalcr tjänstestavar eller ~må metall b r ickur. Bruket med brickor har f()l'tSall in i v~ra dagar.

7. Bl'icka filr lullhcljiint. Mäss ing. oval limn. hiijd 7J mm. bredd 57 mm. troligen bi1rjan av 11100-talct. Brickan tillhör Stot·k­hulrn~ >t:~<hmu,eum (SSM 20744): den är pr'.iglatl och tmligen framställd av någon nll!dJIJI.Un,rnar. En.,idig. Längs kanten linn' en l.nm:cnlri'l. n:p,La\'. Inom 0\al. krnnt med l.unglig krona. texten: TULL RETIENT. nedtill bladranka. Hål • gentun bncl.an 1 O\ re kanten.

Tullbctjantcrna l)ddc. tillsammans med hcsök:lrc och roddare. under Generahull ­liirvalrar.:n. '1\rllcn var i gamla tider uppdc­lad p~ t vii grenar. niirnl igcn Sjö· och Land­tullvcrkcn. Del iir osiikert om de använd.: sauuna typ av brickor.

Kiillor: Ferlrn. P R . . Stod.lw/ms sratl i juritlilkl. tulllmm/1>11111. lltltisrisl.t och borgerli~1 hml\ctllllc•. l)cl 1-11. Stockholm 1858. Jarbt:. B. Polt\C'IIt Swcklwlmforroclt nu. Arhl' 197:'\. Nilt.cn. G &. lkr!!!!rcn. J. (red.) . Tttlllwkrt 16J6 1986. l:11 j uhill'ttmsbok. Falköping 1986.

Samtliga hi tder kommer från Swck-holm, >tadsnlu,cum. D

58

Fredrik Barbarossa i Varia by, Halland

All arbeta med arkeologiskt matenal ar an standig t konfronteras med det forflutna An under en grävnmg eller. för all del. vid en skrivbord plötsligt finna sig stå ansikte mot ansikte med gångna tiders hjältar äger en ljusning som kanske bara den insane kan dc ta. En dag dök Fredrik Barbarossa helt oväntat upp.

Fi~:. l. Mynt Il l' Nmna Capttt Mttndi -1.'7"'" · l·h·clrik l Barborossa (l/52 -90). i laC'Itt•ll , I ,OCJ;.:. N1 f: Me11adier nr 21./r Myllll't ltitllld1•.r i l/a/land. Tiilii s11, li trla. tlr 11)1).1.

Foto : Jan 1:'1'1' Ol.v.wn. RIK.

Fig. 1. Ftwlrik &rbaro.na. r.nk l.;onttlt}: fnln 115~. kqwre m · Ty.<k ·rliiiii'OÅII rtÅc•t jm11 1155. dl/d ///)(). "Cappr:nberga Bar/wmmt-1\opj" ·. co 1160. Ur l-am/og Die Zrit d t• r

Staufer. Il. Abb. J15. Ht'fll't!}i•to: Ja11 E•·e Olsso11. RIK. -sr-: 1 .l . CJJ

• Fig. 3 .J. '/hi l'.l<'lllf'lar m · Rm11u Capiii Mu11di-m.mtet ur KM/\.• ·"·'lt'IIWti~ka .mmling. Rtf.: ,\le111ulit•r nr :!6 - 27. I . .J2 rt•sp. 1.17 !l· Fom: &•ngt A. Lwulhrrg, RIK.

l samband med explomeringar ror byggandet av viigar. industrier. bo· städer och annat giirs stora arkeo· logiska undersökningar över hela lan­det. Inte minst i Halland har utgriiv­ningar pågått under :.enare år.

Vid en arkeologisk undersökning m· fornliimning nr 173 i Tölö socken - i ett omr~dc som kan knytas till Varia~ gamla by i Kungsbacka kom­mun - har man kunnat konstatera en ornfattundc bebyggelse diir under överg;\ngspcrioden mellan vikingatid och äldre medeltid. Men bosiittningar har funnit~ på platsen l~ngt tidigare. Under grävningarna sommaren 1989 hittades bland andra förem~l ett 800-talsmynt av silver. Detta utgörs av ett halvt fragment. som kunde bestäm­mas till Aglabidcrna och präglats i Nordafrika ( i nuvarunde Tunisien) under lbrahin l ibn al-Aglab ca 799-809. Som fynd betraktat är myntet mycket O\•anligt och från denna dy­nasti h<tr fårrc än tio exemplar påträf­fats i svenska fynd (enligt uppgift från Bengt E. Hoven). Hösten 1993 hitta· des tre 1000-talsmynt. ett anglosax­iskt (Edvard Bekiinnaren 1042- 66) samt tv~ danska (Svend Estridsen 1047- 75).

* Vid undcr~ökningarmr sommaren

1993 kom ytterligare ett i svenska fynd sälbynt mynt i d<tgen . Det är Fredrik B<trbarossa (1 152 - 1190). som på de tta sätt gör sig påmind för efter­världen. Myntet är av s ilver. väger 1.09 gram. har en diameter om 16 mm. och är ganska slitet i synnerhet på åtsidan. 1orm<tlvikten bör ligga på närmare 1.5 gram. Myntets dåliga be· skaffenhct gör att det inte har gått att bestämrna nii rmare. men med hj iilp av sliiplju~ och förstoringsglas har det iindå kunnat konstateras att det rör sil! om ett mynt av Rorna Caput Mundi~ typen (jig. /). På tusidan skymtar den

• ~l ynrbildcn iir - lihom på övriga mynt fr.in 1100-t;Jicr - ej en ponrJu .

SI'T J · 9~

sägenormpunrre* med krona. svii rd och riksiipplc. ~ ittande på lejontro­nen. Omskriften skall vara FREDE­RIC IMPR eller varianter därav, på detta mynt ser m<tn bara -EDER! -. Frånsidan visar den under denna tid så vanliga ~wd~synrbolen. en mur med tinnar. torn. t\'å flygelbyggna­der och delar av omskriften RO· MA CAPVT MVNDI. vilket betyder Rom. Världens St:td: på detta exem­plar syns cnda~ t otydligt - AP•V-. Myntet iir priiglat i Aachen (alt . Duis· burg) i nordvästra Tyskland, mera känd som Karl den store. residens­stad. Men Aachen iir också en mynt­ort, vars stii llning Fredrik Barbarossa återuppr'.ittadc rör St<Juferiittcns mynt· ning troligen redan i samband med sin kröning där år 11 52. från vilket år iiven detta mynt k:m vara utgivet. Omskriften ii r ett uttryck få r Fredriks str'.ivan efter att tydliggöra irnperie­tanken.

* Fredrik Oarbaros<;a av den tyska fursteätten Hohen~taufen (jig. 2). som har fått tillnamnet på grund av sitt röda skiigg, var samtida med vår Knut Eriksson. Han toodes omkring 1122. vid trettio ;\ r~ ålder valdes h<tn till ''romersk konung" den 5 mars 11 52 och kröntes den 9 mars S<tmma år i Aachen. Tre år senare blev Fredrik krönt till tysk- romersk kejsare av på­ven i Ron1. Den lO juni 1190 drunk­nade han genom en olyckshändelse i floden Salef i M indrc Asien under det tredje korståget. Tillsammans med Rikard Lejonhjärt<t i England och Fi­lip Il August i Frankrike var han en a'' Europas miiktigastc män. en energisk och beslutsam h iir~kargestalt. som kom i konflikt med påvemakten då han viigrade crkiinna kejsardömet som påvligt liin och istiiiJet ville hiivda kej ­sarmaktens överhöghet. Han var res­lig till växten. fysiskt stark och skick-

lig i idrott~lig:r ut iivningar. kort sagt den tidens riddarideaL l den tyska folksägnen har h:rn framstiillts som en hjälte.

* l KMKs syMematbka ~amling linns

två exemplar av Roma Caput Mundi­myntet men t) \'ärr utan proveniensan­givelse (jig. J· 4). Menadier beskri­ver ett tlertal varianter som dock inte går att hänför:.t till det slitna myntet från Varia. Någon siirskild undersök­ning av tyska fyndmynt från 1100- t<t­let i Sverige har iinnu inte gjorts. men det kan åtminstone konstateras att en­ligt Klackenherg~ inventering av mynt i kyrkor inte påtriiffats ett enda tyskt mynt i sådana ~ammanhang frå n den­na period.

Undersökningen av Varia by görs av Riksantikvarieämbetet. UV- Väst. i Kungsbacka.

Monim Golti!Jh'lt'Ski Lannby

Litteratur Klackenberg H.: Mllllt'lil 110~1ra. MOIIl'lll·

risering i mede/t ideiii S••rrigl'. Lund 1992.

Lundqvist L. : Umlt•r,tllmin.'lell •·id 11trla i Tö/ii. Kunf(sburl.tl 1989. ~!anus.

Menadier J.: Die Aachcncr Miinzen. Zeit· schriftfiir Numismmik XXX. s. 321-422. Berlin 1913. Rev M. van: Gr~chiclur der Aachener Mån~en. Aachen 1969. Suhle A.: Dem1rltr Mrin:· llflll Gl'itf.r:e· schichte t 'Ofl d en All/tingen bis :11111 15. Jahrl11mderr. S. 128 - 129. Abb. 210. Ber· lin 1955.

Wunrcmbcrgi~chc' Land~'mu,curn. Sturr­gart . Die Zi'it tlt•r Stuufcr. Geschicht•' -Ku11st - Kulwr. Karalog der Aussrellung. Band 1· 11. Sturrgarr 1977.

59

Myntmedaljer 1973 -1985 och medaljmynt 1972 -1993 Av Jan Alexandersson

Jubileumsmynt i kronvalörer finns utgivna under Oskar Il, Gustav V, Gustav VI Adolf och Carl XVI

Gu~taf. Alla mynt under de tre fOrsta regenterna har en naturlig koppling till dc ordinarie mynten. På senare tid har man på grund av in nation och sti­gan<Je ~i l verpriser ökat valören från 50 kr till 200 kr med bibehållande av diameter 36 mm, vikt och silverhalt. Diametern 36 mm finns även hos 5 kr jubileum 1935 och 5 kr jubileum 1952 men med annan vikt och silverhalt. Jubileumsmyntet 10 kr har blivit 100 kr med samma diameter. men vikten har sänkts från 18 till 16 g och si lver­halten höjts från 83% till 92,5 % (fin­vikten siinkt från 15.0 g till 14,8 g). men allmänheten lär uppfatta dessa mynt ~om identiska förutom valören.

Moderna jubileumsmynt utgivna under Carl XVI Gustaf har i prakti­ken upphört att fungera som betal­ningsmedel. Jag har dock själv anv'.int 50 kr jubileum 1976 som betalning, men aldrig något senare utgivet jubi­leumsmynt. Finns det någon som har försökt sig på en krogsväng med ett 1000 kr mynt i guld eller att handla dagligvaror i !CA/ Konsum med ett 200 kr mynt i silver? Man kan undra om dc ta~ emot av personaJen? Jubi­leum~mynten har idag blivit en sorts medaljer ~om jag skulle vilja kalla "medaljmynt". men som trots detta kan vara trevliga att samla. Du kan dock hoppa över dc dyra guldmynten i sam l ingen om inte plånboken räcker till. Det blir fel om 1000 kr jubi­leumsmynt d(lmincrar din svenska myntsami i ng. s;i stanna gärna vid 200 kr s;\ att du kan skaffa äldre mynt från tidigare århundraden. Din budget för köp av äldre mynt bör vara större än det du lägger ut på nyutgivna!

Myntmcdulj 32 mm brons (diameter som 10 och 100 kr) (:inalct priighll på randen)

Flyttning till Eskilstuna Flyttning till Eskilstuna Gu~tav VI Adolf Mynttypcr: Brons Gu,tav V Mynttyper: Brons. Fe O)kar Il Mynttyper: Brons K.:!rl XV Mynttyper: Brons Ook:1r l Mynttyper: Cu, Brons Karl XIV Johan Mynttyper: Cu

Myntmcdnlj 32 mm silver (d iurnctcr snm lO och 100 kr)

l...ug om rikets mynt 1873 Flyttning till Eskilstuna Flyttning till Eskilstuna Gu,tav VI Adolf Mynttyper: Ag. CuNi Gu,tav V Mynttyper: Ag. CuNi O~kar Il ~lynttyper: Ag Karl XV Mynttyper: Ag 0>kar l Mynttypcr: Ag K.:!rt XIV Johan Mynttyper: Ag

Myntmedalj 36 mm silver (diameter som 50 och 200 kr)

Gu.tav VI Adolf Mynttyper: Jubileum Gu.t:rv V Mynttyper: Jubileum Q,kar Il ~tynttyper: Jubileum

;\lyntmcdulj 18 mm guld 23 K (diameter som 10 kr Oskar Il)

Gustav V Mynttyper: Au O~kar Il Mynttyper: Au Kurl XV Mynttyper: Au O~kar l Mynttypcr: Au Karl XIV Johan Mynttyper: Au

~ ~~n t medalj samlarset i kassett

Vikt Antal Arta l gram

16 2589 1974 16 ingår 1975 16 5396 1976 16 10000 1977 16 10000 1979 16 5000 1982 16 5000 1984 16 5000 1985

A!! Vikt Antal Arta l % gram

83 18 10000 1973 83 18 9646 1974 83 18 in2år 1975 83 18 5685 1976 83 18 10000 1977 83 18 10000 1979 92.5 18 5000 1982 92.5 18 5000 1984 92.5 18 5000 1985

Ag Vikt Antal Årtal % gram

92.5 27 6814 1976 92.5 27 10000 1977 92.5 27 10000 1979

Au Vikt Antal Årtal % gr.un

95.8 4.6 10000 1977 95,8 4.6 10000 1979 95,8 4.8 5000 1982 95.8 4,6 5000 1984* 95.!1 4.6 5000 1985

Myntverket har fr. o. m. 1973 g i' it ut medaljer med samrna diameter. vik t och ~i l verhalt som jubileums­mynten. De~sa - av förf. kallade "myntmcdaljcr" - är präglade med samma låga relief och upphöjd kant som 0 111 dc hade varit mynt. Det iir endast valören ~om saknas och den legala statusen som mynt. Alla som

Gu\t:rv VI Adolf 167 kr 3 st (155 kr mctl31jer ... 12 kr kassett) (ka;.,cttcn s~ld först 1982)

60

Gu,tav V Q,kar Il Karl XV Q,k:1r l Karl X IV Johan

350 kr -1 ~t 655 kr -l st 630 kr 3 st 890 kr 3 st 890 kr 3 st

*) Utgi\'ct 1984 men präglat 1983 med kontrollstiimpel 110.

l'ris kr

22 22 35 -10 50 50 60 60

Kontr l'ris kr

30 Z9 -10 A lO -10 BIO 50 C lO 60 E10 100 H lO 135 KlO 155 L lO 155

Korlir l'ris kr

BIO 70 C lO 80 El O 130

Kontr Pris kr

C lO 225 E lO 420 H lO 535 110 800 L lO 800

SI'T ·' · 9J

Valör ,\rral kr

Jubileumsmmt sih·er ·

Diam Vikt Ag Antal mm gram %

10 1972 GVIA90år 32 18 83 13-17093• (såld med 5 kr tillägg för G VI A 80-år~fond!)

50 1975 Grundlagen 36 27 92.5 500000 50 1976 Bröllopet 36 27 92.5 1760000*

100 1983 Riksdagen 100 1984 Europa 100 1985 Ungdom 100 1985 Musik 100 1985 Skogcn 100 1988 Dclawarc 350 år

200 1980 TmniOijd 200 1983 200 1989

Kun~ i 10 år lshock.:y vM

200 1990 Regalskeppet Vasa 200 1992 Gustav Il! 200 1993 Kung i 20 år 200 1993 Dronning Silvia

*) efter ncd,miiltning.

Valör Arta l Jubileumsmynt kr guld

1000 1988 Delaware 350 år 1000 1989 Ishockey VM 1000 1990 Regalskeppet Vasa 1000 1992 Gustav III 1000 1993 Kung i 20 år 1000 1993 Dronning Silvia

samlar svenska jubileumsmynt bör även samla dessa av Myntverket ut­givna myntmedaljer. "Myntmedal­jer" från andra utgivare t. ex. Tonkin har mindre intresse fOr en myntsam­lare.

Mynt och medaljer med ungefårlig vikt av 18 g med 83 % silver har egentligen 15.00 g finvikt så au total­vikten blir 15 / 83 % = 18,07 g. Mot­svarande för 27 g med 92,5% silver är 25,00 g finvikt så att totalvikten blir 25/92,5% = 27,03 g.

Miniatyrmedaljer Det finns en ny myntliknande medalj på 23,25 mm i aluminiumbrons. d.v.s. samma legering som 10 kr-myntet. Den medföljer souvenirförpacknin­gen "Coins of Sweden 1993'. (pris 80

32 16 92.5 400000 32 16 92.5 300000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 120000 32 16 92.5 150000

36 27 92.5 400000* 36 27 92.5 100000 36 27 92.5 80000 36 27 92.5 50000 36 27 92.5 50000 36 27 92.5 50000 36 27 92.5 50000

D lam Vikt Ag Antal mm gram %

21 5.8 90 10000 21 5.8 90 20000 21 5.8 90 15000 21 5.8 90 15000 21 5.8 90 15000 21 5.8 90 15000

kr, upplaga 5000 ex) utgiven av Mynt­verket i kartong (6 sidor) med fler­targstryck och ett komplett myntset 1993. Denna ''Mint medal'' har Es­ki lstuna-bi lden från flyttningsmedal­jen 1974 på ena sidan och M yntver­kets emblem på andra sida11. Eskil ­stuna-texten iir dock ändrad från Kvaneret Värjan (1974} till Kvaneret Valören (1993).

Myntverket har även givit ut en provpriigling av 50 öre brons utan va­lörbeteekning. Bilden på båda sidor­na iir identisk med ovanstående ' 'Mint medal" men präglad i brons med 50-öringens vikt och diameter. Den tota­la upplagan är 12 000 ex varay 5 000 ex sålts i en numrerade special f6r· packning (pris 70 kr) till myntsam­lare. O

'~~~~·~{', •' Vilka göra ej tjänst flirrtin IIU/11 i

lamnar bort dem ? ll Svar: Penningarna. !Swckholm) ~

"' .. ••c&•.•t;w.~~~.r~ Sf\T 3 ·'N

Musen som delade ut guldmynt

Vi har alla som barn läst om skatter som bevakats av bergatroll i sjumila­skogar. Att en gyllene skatt finns att hitta vid regnbågens slut vet vilket barn som helst. Men vem känner till att råttor och möss ofta förknipppas med skatter? l äldre litteratur om fo lktro nämns då och då råttorna som skatt väktare. Säkert ansågs dc som ef­fektiva i vaktsysslan. Vem vill möta horder av framspringande råttor i mörka bcrghålor? Meningen var ju att tvinga skallletaren att ge upp sill sö­kande. Det finns sägner som beriillar om hurrållor visar tacksamhet genom att beriitta var skatter finns. Det finns andra där djävulen upptriider i form av en råtta och som lämnar guldmynt till den som förskriver sig till honom. Den tyske forskaren I. B. Friedreieh (Die Symbolik und M)11wlogie der Nawr. Wiirzburg 1859.) berättar om en gammal böhmisk sägen som ytter­ligare befåster råttans och musens roll ~om beskyddare av skatter :

En fattig gammal handelsman vandrade en gång genom den stora skogen Böhmerwald. När han hade gått många mil satte han sig ned trött och hungrig för att äta ett stycke bröd, som vara hans enda föda. Då kom en liten mus fram och satte sig framför handelsmannen. Mannen förstod att musen hoppades få smaka av brödet. Handelsmannen bjöd då musen på en bit av brödet, och gick sedan för ah dricka vatten i en käl la i närheten. När han kom tillbaka fann han ett guld­mynt på marken! Strax kom musen fram med ännu ett guldmynt och snart ännu ett. Handelsmannen trodde näs­tan att ett under skett och såg nu in i hålet där musen krupit in, och fann där en stor guldskatt. Att han gick därifrån som en rik man säger sig självt. Hän· delsen ansågs som så märklig, att den till minne huggits i sten i det närbeläg­na Reichenau.

/W

F~'ot~rre~~~"T"~~~~~~

~ Det här är i alla fall ~ ~ böJjan till miljonen. ~ f~ sa tiggam ~ ~ om ettöringen. .~~

~~t~:~:X:;!;J;.,~·;lG:.'2·:',~~;..~ 61

Mynt funna vid Slussen i Stockholm l dagarna di,kutera' aterigen el! garn­malt kiirt iirnne: SJu,~p l ans utform­ning_ Den nuvarande \lussen är den ljiirde i ordningen. Den första byggdö av holliindarna. N~bt:r slu~s konstrue­ra{tc~ av den ;ildrigl.! Christoffer Pol­hem och hiirjadc hygga~ 1744. Denlåg på samma plats Milli den nuvarande. Den trl.!djl.! ~lus~cn byggdes av järn­viigsbyggaren Nib Erics~on 1845 50. Den motsvaras nu av den överbyggda :l\ \'allning,kanal \Oill går fram under Karl XIV Johan-\tat) n. Den senas­te omh)ggrraden ~kedde 1931 -35 då ,)u~~.:n llyuade~ liingre 'öderut och nu korn p;i 'amma plat~ som Polhems ,)u~~-

Vid varjl.! omhyggnudstillrållc har man hitlat mynt i ~chaktmassorna. Den tredje ombyggnaden av området gav en del intressanta mynt. Dc Ocsta mym..:n hiuade~ vid muddringsarbe­ten för den nya slu~sbyggnaden och Skepp~brokajcn. N ii r arbetena var av­~lutadc ovcrliimnadC!> alla fynd till Kgl. Vith:rhcts-. 1-li~wrie- och Amik­vitel\akadern ien . Givare var Stock­holnh ,ta<J, Drät\clkommission. När mvmcn inkom till Kungl. Mvmkabi­neuet 18.55 fick dc inve~tarie;urmmer 2113.

Sammanlagt övcrliimnades fem guld­mym och en guldmedalj samt fyrtio större och mindre silvermynt från 1500- 1600-talcn. Man bör dock no­tera all inga mynt h illades i grupp utan :111 samtliga är cn~amfynd. ·

Nedan fiiljer en summarisk fOrteck­ning över my men :

Guld St·erige Fredrik l. dukat 1720. Fredrik l. dukat 1746 (sveasköldcn). Karl IX 1607. medalj. Konung Karls och dronning Kristinas kröning i Uppsa l:~ domkyrka dt:n 15 mars 1607 (Hild . 6).

N t• de r/1/tttlt• n111

Dukat fiir Viistfril.:slaml 1645.

Preii.\.\Ctl Fredrrk Wilhelm. 114 dukat 1713.

Unge nr :-. Iaximilian Il (1563-1576). dukat. med el! kriint patriarkalkors (Danzigs m:irkl.!) i kontramarkeL

62

Slussen från Komlrmmr~mry: 1862. Stt•n•o,,~opfowgmfi Il\' firman Fcrrirr. pi't'l'. ji/1 & Soulicr. Rt•tmifmo: RIK-f

Sihrr

Sn•rige Johan III. uppgift saknasom valöroch årtal. 2 ex. Sigismuntl. uppgift saknas om valör och årtal. l ~.:x. Karl IX. l mark 1606 Gu<.tav Il Adolf. uppgift saknas om valör och årtal. 6 ex. Kristina. uppgift sakna~ om valör och årtal. 5 ex. K;~rl XI. l nmrk 1694. Karl XI. uppgill ~akna~ om ,·alör och ~nal. 10 ex. Karl XII. 2 camliner 1718. Frt:drik l. uppgift saknas om valör och årtal. 4 ex. Adolf Fredrik. uppgift saknas om va­lör ot:h årtal. 2 ex. Gustav III. uppgift saknas om valör och ~rtal. 3 ex.

Nor~: e Han>. mynt pdglat i Bergen.

Netlerlätult•nltt Spt:t:ic fiir V;btfrie~land 1695.

Ry.,_,{and Pctt:r l. l ':! rubel utan ~nal.

Nit r ltl) men anlände till Kungl. Mymk;~hinellcl skedde en för,Ht sor­tering. Riksantikv;~ricn Bror Emil Hildehr.tnd plockade ut Fredrik b duk:11 1746. Karl IX:s guldmedalj. den netkrliindska specien och Peter l: s 1/2 rubel. Dcs~a exemplar ansågs så lina och välbehållna au de lades in i samlingen . De övriga guldmynten lades till museets "dubleuer". Alla silvermynt gick till nedsmältning för au diirmed hjälpa till att beko~la den amiharbka 'erk~amheten.

År 1914 h illades vid Slussen tre kop­parmyru: Gustav Il Adolf l ex: Kristi­na l c' och Adolf Fredrik l ex. Dessa mynt h inades under grävningsarbeten i t:n avlopp~trumnm av trä. lnv. nr 15 160. Några år senare. 1921. griivdes det ytter ligare vid Slussen. Då hiua­de~ eu plåtmym. nämligen Karl XI. l dal\! r ~m 1661. lnv. nr 16 733.

l samband med grävningarn:~ för nuvarande Slus~en inkom el! större antal mynt åren 1933-36. Oftast rör­dc det \ig om enstaka S\'enska ~kilje­rnynt frå~n 1600-1800-talen ~om hit­tal~ :t\' arbetare. Dc Oesta av de!'.sa mynt lin n' idag ho~ Stockholms stads-lllU\Clllll . lan lVise/w

SNT .l · 9-1

Kristina Charlottas dukat och andra myntskatter .. från Vickleby socken på Oland

Ar 1858 var en f1ic:ka vid namn Kris­tina Charlolla Eriksson sysselsaumed au griiva i jorden på gården Stora Frö i Vicklcby socken på Öland. Plötsligt glimmade det till och hon böjde sig fr.un ror all ~c vad det var för något. Det vbadc ~ig aH hon hade hitlat c H

guldmynt - en itali en~k dukat priig­lad i Bologna !Or påven Clemens VII. ~om rcger.tde 1523-43 (SHM/ KMK 2425).

~1) nteh åh ida vi~ar den helige Pet­rus stående mellan två sköldar. text läng~ kanten S. PET RUS. På frånsi­dan ~yns eu st;knde lejon hållande i en funstång. liings kanten texten BO­NONlA DOCET. Se bi ld .

Romerska guldmynt kiinner vi till tidigare från Öland. men mynt från 1500-talcl\ början och priiglade i Bo­logna är inte kända förut. På Öland har i övrigt påtr'.iffats ell nenal hol­ländska och ungerska dukater. Eu stort fynd uranför Ölands kust är skat­ten från regalskeppet Kronan där mer än 255 guldmynt påträffats. Bland andra fanns det några italienska guld­mynt priiglade i Venedig på 1500-ta­lets slut.

Det v-Jr cmelkrtid inte första gån­gen man hiuat mynt vid Stora Frö. Endast tv:i år tidigare. år 1856. hilla­de fårje~kepparen Peter Eriksson eu guldmynt (SHM/ KMK 2267). Della var dock betydligt äldre än Kristina Charloua~. Det var nämligen en ro­mersk \olidu' präglad få r kejsar Va· lentinianu~ III (425 ·55). Tyvärr vet vi inget niirmare om fyndomständig· hete rna.

Kanske var Peter Eriksson. med tanke på efternamnet, en släkting till Kristina Charloua. Två gånger har man haft turen au hiua guldmynt i jorden pfl gården. Troligen har myn­ten inget ~amband med varandra. skillnaden i tid mellan dem är för stor.

Frnn Vickleby socken känner vi till yuerligarc myntfynd. Eu är en Wit­tenplc nnig från Siralsund som hilla­des vid griivning i en trädgård år 188!:! (S HM / KMK 8384). Eu annat hitta­des i en grav i Karleby flr 1899 och utgör.. av ell vikingatida tyskt silver­mynt fr.\ n Met7 eller MainL (SHM l KMK Il 008). Kända från Karlcby är

SNT .l · 'IJ

Kristina Charlotta:. dukat pr{lglatl i lloloww fiir pån'll Clemt•n.• VII (1523 · .J J).

RIK-fmo. Gabriel lliltMmuul. KMK 11eg J728C. Sl.ula 2:1.

också lkra fynd av romerska silver­mynt, som t. ex. Antoninus Pius. Marcus Aurelius och Faustina 138 -180 (Wibcrg 1868 s. 53). År 1957 in­lämnades jord funna medeltida mynt. bl. a. eu priiglat för Magnus Eriksson. till Kalmar liins museum (KLM irw. nr 24 882).

KriMina Charlolla Eriksson fick 8 riksdaler 90 öre riksmynt när guld­myntet inlöstes. Del motsvarade nii~­

lan en månadslön !Or en fårpiga och måste ha upplevts som en riktig ""skau··. trots au det bara var ell mynt.

Otrycktu kiillor:

SH.\1 / KMK inventarium.

KMK :' tnpograti~ka arkiv.

Bolin S .. f iirtecl..11ing Ön ' r skattfynd j nJn iiJtra. 1111rro od1 mellersta Europa frtln omkr. 800 till omkr. 1100. Otr)t:kt ma­nuskript.

Litteratur: Corpu.~ NIWI//ItJI"II/11 ltalicomm X. "llov. V:2. Rom 1927.

Wibcrg C. F .. De klassiska folkens ftirhin· de/se n~t•tl N()rt/en och iiifl.\1allde ptl tft•l \ cidhwtion. Stockholm 1868.

El"(l Wi.H:Jm

KÖPER SALJER

VÄRDERAR

Kvalitetsauktioner o o o

tva ganger per ar

B. AHLSTRÖM MYNTHANDEL AB

Norrmalmstorg l, l tr. Box 7662 103 94 STOCKHOLM

Tel: 08·10 10 10 Fax: 08-678 77 77

63

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGENs

AUKTION DEN 21 APRIL 1994

Auktionen hålles i Statens historiska museer, Storgatan 41, Stockholm. Visning försiggår i Sessionssalen, en trappa upp, kl16.45-18.00 och auktionen kl 18. 10.

Inropat material översänds mot postförskott, varvid tillkommer portoutlägg. losända anbud skall ange ett bestämt högsta bud fOr ett bestämt objekt. Eventuella reklamationer skall för att kunna beaktas framföras senast en vecka efter att inköpta objekt erhållits. Endast medlemmar i föreningar anslutna till

Nordisk Numismatisk Union äger rätt att närvara och att göra inköp. Kontant betalning, gärna med check, som utställs på auktionsförrättaren.

Anbudslistor vars bud ej resulterat i inköp, kom­mer ej att återsändas.

Frånvarande medlemmars uppdrag för inrop vid auktionen mottages av Madeleine Greijer, Ripsii­gen 5 , 171 73 Solna, som bör ha anbuden senast den 20 april.

Kvalitetsbeteckningarna har satts av Madeleine Greijer och Böije RAdström. Uppnådda priser publiceras i nästa auktionsnummer av Svensk Numismatisk Tidskrift.

Foto Jan-Eve Olsson, RIK-foto. Obs! att plåtmynten visas starkt fOrminskade på planscherna.

FÖRKORTNINGAR

Hd Hol st Hy KM Mi te h NM NNUM NNÅ RIC s Scar SM SNF 5 Sti Wl W !l

B E Hildebrand: Sverigea och svenska konungahusets minnespenningar. 1-U. Sthlm 1874-75. G Hol,t: Ril:nepenningar och spelpcnningar. Göuborga Numiamatiska Förenings Småskrifter nr 2, 1971. B E Hyckert: Minne~pcnningar öfver enakilcia svenaka min och kvinnor. NM XVD:I-2. Sthlm 1905-15. Ch l. Krause och C Miahlcr: Standard Catalog of World Coins, Jota, Wisc., senaste uppl. M Mitchiner: Oriental Coina and their valuea. 1977. Numismatiska Meddelanden. Nordisk Numismatisk Uniona Medlemsblad. Nordisk Numismatisk Åraskrift M Matting ly-E A Sydcnham m fl: The Roman lmperial coiMge, London 1923 ff. Scaby, Roman Silver Coina and their valuea, del 1-4, London. D R Sear: Roman Coi01 and their valuea, London 1964. Ahlström-Aimer-Hemmingason: Sveriges mynt 1521-19n, Sthlm 1976. Medaljer utgivna av Svenska Numismatiska Föreningen. Smärre Skrifter nr 5, Sthlm 1987. Aug Wilh Stiernstedt: Beskrifning öfve r avenska kopparmynt och polletter. U Polletter, Sthlm 1872. Axel Wahlstedt: Minnespenningar över svenska män och lcvinnor, NM XXTV, Sthlm 1925 . Axel Wahlstedt: Minnespenningar över svenska min och kvinnor, NM XXIX, Sthlm 1937-43.

Sl'>T 3 • 9-l

2

3

4

5

6

7

8

9

JO

l kr 1875-1907, alla årtal. 10 st.

l kr 1910-1916/5 (2), 1918-24, med och utan punkter, 1925-36. 23 st.

l kr 1931-35, 6 ex av varje . 30 st.

l kr 1923, 1924, 1928, 1929-33. 10 st.

25 öre 1917, 1919.

lämkorset 1939.

Medalj. Samfundet Kungl Myntkabinettelll Vännera medalj, specieriksdalern i silver, träctui.

SNRs myntortsmedaljer, brons, i var siu etui. 8 111.

5 öre 1909 med stort och litet kora; 2 öre 1941, 1942, 1948-50; l öre 1942, brons och järn. 10 st.

Finland. 10 marllia 1967,jub; 1970 Paasikivi; 1971 EM i friidrott; 1975 Kekkonen. 4 st. Silver.

Il Medalj. Kronprins Gustaf (Yl) Adolf 60 år 1942. Utgav de avenska museerna. Av G Carcll. NNUM 1943:1. Brons, 90 mm, gjuten.

12 Utländska mynt. HongKong, Korea, Macao, Malaysia. 15 st.

13 l öre km överpräglade på Karl Xll:s nödmynt (Publica Fide, Weu och Wapen, Flink och Färdig, Jupitcr, Saturnus, Phoebus, M ara, Mercurius). 8 st olika.

14 1h öre sm 1720, reffiad rand; 6 öre km 1762, 1765; 'h sk 1801, 1802 rgs. 5 st olika.

15 l sk 1812; 1h sk 1815; \4 sk 1817; l sk 1820, 1825; 1h sk 1821, 1827; 14 sk 1820, 1825, 1828, 1829. 10 III.

16 1/3 sk 1836, 1855; 1/6 ak 1838, 1840, 1854, 1855; 5 öre 1863; 2 öre 1866. 8 111.

17 Bronsmedaljer, bl a Västrnsnlands Finikor och Fönlåkringsbolag. 6 st.

18 Förlaga? till medalj över Sven Bodvar Liljegren 1960. Gipa? 60 mm.

19 Polletter, bl a hamnfärjan Kvick och Rysk krirninalvårdspolleu (!Ore 1917). Sverige 13 st, utländska 4 st.

20 Minnespenningar mm. 13 st.

21 Kontramarkerade svenska mynt 1720-1837 (använda som polletter eller åverkan?). 9 st.

22 England. Myntpolletter (tokens) 1761-1814, silver (2), koppar (9). Il st.

23 Utlandet. Spelpenningar 1700-1800-tal, Koppar och mässing. 56 st.

24 Reklampolletter från England, Tyskland , Frankrike, USA. 8 at.

25 Förordningar 1760-61 om sedlar. 6 st; Uttagskvitton från Stockholrns Sparbank 1831. 2 st.

26 Finland. lO marlli 1967, 1975 jub; Myntverketa (finska) årsset HP 1979, 1983.

27 Norge. Sedlar 5 kr 1942. 5 st.

28 Utlandet. Stora mynt av silver och kopparnickel. 62 st.

29 Utlandet. Kopparmynt 1735-1919, många lllora. 64 st.

30 Sovjetunionen. Kopek- lh rubel. 50 st; Kina , folkrepubliken. Fen- 5 jiao. 30 st.

31 USA. Cent- 'h dollar 1852-1924. 71 st .

32 Viistafrika. Kissie-pennies (se Skandinavisk Numismatik 9/1981). 12 st.

33 Medalj. HAVET GER)(HAVET TAR. Av B Hcllebcrg, 1955. Oliksidig fyrkantig, brons, gj.

34 Medalj. Hiroshima)(Quo vadis. Av B Helleberg. Brons, 100 mm.

35 l öre sm 1673. SM 345e. Putsad.

SNT 3 • 94

J?

1?-1 +

1-1 +/OJ

l+- 01

OJ, OJ

OJ/O

o o III +-01

o

OJ-O

1-1+

l ?/l- 111 +

1-1 +

1-1 +

Ca 01

VäxJ

Väx!

VäxJ

Väx l

VäxJ

Väx!

l +-01

OJ-O

l+

VäxJ

ViixJ

VäxJ

Väx!

o o l?

65

36

37

38

39

2 öre 1890, 1898, liten repa; l öre 1902. 3 at.

Norge. Årsset 1958. 7 st.

Norge. 4 al.: 1842, repor; 3 ale 1872; l tk tp 1820, metall fel.

Norge. 25 öre 1919, 1927; 10 öre 1917; 5 öre 1919; 2 öre 1889; l öre 1889. 6 si.

40 50 öre 1889.

41 50 öre 1909.

42

43

44

45

.u;

47

49

50

5 1

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

66

Frankfurt. 3 kreuzer 1852; Nauau. l kreuur 1855; Hannover. l pf 1851; Stadt Halle. JO pf 1920, nödmynt. 4 st.

Tyskland. 50 pf 1876A, liten kantakada; 2 mark J951 F.

Tyska Ost Afrika. l heller 1904, 1905, 1907; pesa 1&92. 4 st.

Nederlindema. lO cent 1901, 19 18; J cent J827, J8&3, 1905, 1922, 1929, 194J; 1h cent J911, 1914. 10 st.

Österrike. l schilling 1934; 'h echilling 1925; 10 heller 1915; l kreuur 1891. 4 st .

Canada. l cent 1859, 1919; Hong Kona. l cent 1905; Nova Scotia. l penny 1823; Jamaica. fartbing 1932. 5 st.

Iran. lO riala 1347; Indien. 1/12 anna 1933, 2 annaa 1918; Mocambique. 20 csc 1971; Indonesien. 100 rup 1978. 5 at.

Polletter mm. 11 at. Utländska mynt. 63 at.

l kr 1875, 1876, 1897, 1898, 1901, 1903, 1906, 1907; 50 öre 1898, 1907, 1911. 1912. 19 14, 1916.

l kr 1939. 15 st.

l kr 1946 (15 st), 1949 (5).

50 öre 1912, J934.

50 öre 1936-39. 24 st.

25 öre, typ l 1938-41 (27), 1948-50 (21).

JO öre, typ l 1929-42. J84at.

J öre 1909, 1913, 1916, 1917 (3).

10 öre, typ m 1944-50 (42}, 1953~2 ti ( 150).

2 kr 1952-?J. alla år. 17 st.

l kr 196~8 si. 40 st.

50 öre J 95~1. 30 st.

Dkhanid (mongoler i Pcnien): Abu Said 13 17-35, 6 dirnem 730 cH. Sebzewar. Mitch 1646.

Dkhanid: Mohammed 1336-38, dubbeldirnem 7,43 g? (riitt vilct = 2,6 g), 738 cH. lsfahan. Miteh 1678ff.

Safavid (Persien): Husajn l 1694-J722. Abbui (4 ahahi) J 133 cH (172011), Azerbaigan.

Spanien. 8 maravedia, J6 maravedit, J600-tal (4}, l peteta J896, J899; Mexico ' lokalmynt' J9J4.

Medaljer. Gustav Vasa J896 (400 'r), ti, br, 35 mm; G n A, 1894 (300 Ar}, si . br, 39 mm.

Medaljer. Bl a Lovisas fönnålning 1869 (2), Hy Ja, Jb; Oskar n och Sofiaa silverbröllop 1882 av L Ahlbom, Hy 48. (Siagen av HM Konungen- utdelad). 6 lt.

Medaljer. Peyron G {A Lindberg 1895), Hy D:323; Herlitz, Karl (E Lindberg 1920), W1:202 (NM XXIV); Palme, JH (E Lindberg 1930), Wll:228 (NM XXIX), silver, 55, 86, 118 g.

1+,(1+), 1+/01

01/0

III+

1-1+

1-111 +

1,(111 +)

1-1 +

1/1?-1 +

l+

l+

1+-01

Växl

17-1 +

l +101-01

01

1+,1+/01

1-1 +

O!

l-OJ

OJ

Ca 01

OJ

OJ

Ca 01

l+

III+

vh (l)

17-1+

O!

VäxJ

1+-01

SNT 3 · 9~

69

70

71

72

Medaljer. Chr Ewcrt (A Lindberg 1878), Hy 0:184:1; Z Topelius (E Lindberg 1918), NM XX:XD:2:181; P ForuUI (E Lindberg 1922), NM XXXD:2:227, ailver, 39, 45,45 g.

Medaljer. CA Agardh (L Ahlbom 1866), Hy 0:145: 1; S:a Birgitta (E Lindberg 1904), Hy 1:8:18; LP Wallmark (L Ahlborn 1868), Hy II:l36. Silver.

Medaljer nun. Jetoner med antika romerska motiv (3) (Frankrike 1700-tal?); Plakeu föreslåilande antik b!gskyu, "Lincoln cent", 74 nun.

Pollen. Ladugjrdalandet, Sti 222 (R. l).

73 Spelpenning "Fortuna Fugax·, HolSI 147.

l+

1+-01

1+-01

l+

74 Spelpenning "Dristigt och alugt" (GJ Wikman eller D Tilas ca 1760), Holst 167. l+

7S Polletlcr. Stocl:holma Ångslups AB, 8-6S öre (30), 12 st olika. Växl

76 Förordningar om mynt 1721-1726. S st. Växl

77 Album med S öre 1874-1907 (25), 1909 stort och litet kon, 1911-16, 1919-50 (43); 2 öre 1874- VäxJ 1907, alla ' r (32), 1909-50 (45); l öre 1878-1907 (13), 1910-50 (4S), alla olika. 203 sl.

78 K XI. 2 öre km 1663, nAgot korroderad. SM 332. (III+)

79 K XI. l öre sm 1686, mctallfcl, repor. SM 355. (l +/01)

80 • Plåtmynl. l d am 1759, delvia svagt utpriiglad. SM 147. l+

81 Stora Kopparbergs polleuer 1790, 1791. l +

82 Romerska republiken. Cupicnna 145-138 fKr, denar. Seaby Cup l. III+

83 Romerska republiken. Poatumia 125-120 fKr, denar. ROMA framför ansiktet, X bakom III+ huvudet)(fyrspann CNDOM under.

84 Fonteius 84 IKr. MN FONTEl C:F bakom huvudct)(goaae aiuandc pl en gel. Sear 230. l+

85 Kejsardömet. Augustus 27 fKr • 14 eKr, as. IMP CAESAR DIVI F AVGVSTVS IMP III + XX')(PONTIF MAXIM TRIBYN POT XX:Xllll ru.nt SC. Sear 409. Delvis svagt utpräglad.

86 Maxentius 306-12, follia. IMP MAXENTIVS P:F: AVG)(CONSERV VRB SVAE, Roma sitlllndc l+ vid tempel, RBQ under. Sear 3679.

87 Constantius n 337-61, ccntcnionalis, huvud höger)(soldat från vänster stickande spjut i fallen l+ ryttare. SMKA under. Jfr Scar 3903.

88 Peru. l libra 1917. Guld. KM 207. 0 1

89 Peru. 1h libra 1908. Guld. KM 209. l +101

90 Peru. 1/S libra 1911. Guld. KM 210. 01

91 Viet.nam. Annam 1841-1847. 1h tico, ensidig. Silver, 1,8 g. KM Seh 257. Detta oc:h dc tvA följande var avaedda au användu som gåvor oc:h ej 10m betalningsmedel.

92 Vietnam. Annam 1848-1883. Tien uå, silver, 3,6 g. KM Seh 361. Repor.

93 Vietnam. Annam. 4 lien uå (1848-83), silver, 15 g. KM 351.

94 Div Orienten oc:h Rom. 2 s.ilver, 4 koppar. 8 st.

95 Sedlar. Finland. 100mark 1898; Ryssland. 10 rubler 1922 med lågt nr AA 009.

96 Scdlar. Pfennig oc:h heller i lägre valörer, från l :a virldsl:rigct. 13 at.

97 Kristina. 14 öre 1636. SM 124; K XI. l öre 1685. SM 238; K XII, 1/6 öre am 1716. SM 211; F l, 2 öre sm 1747. SM 314; K XIV J, 1/10 rdr sp, oläsl årtal pga svag utpriigl; O l, 1/32 rdr sp 1853. SM 54; K XV. 10 öre 1867,2 öre 1871. SM 68b. 8 at.

98 4 sk bo 1853, 2 sk bo 1844, 1847; 2 öre 1857, 1858, 1877; l öre 1858; 1h sk 1802; 14 sk 1802, 1806; 1112 sk 1802. lO sl.

99 K XIV J . 'h sk 1832, palmkvist. SM 131.

100 25, lO öre 1874.

SNT J · 9~

(l+)

l+

1?-1 +

1?.1

01-01/0

1?-1+

1-1 +

l+

1?,1 +

67

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

III

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

68

25 öre 1940 {3), 1958; !O öre 1919, 1930 (2), 1959, 1990.9 il.

5, 2, l öre, järn och brona, div Ar, bl a 1917-19,järn. 55 81.

25 öre 1965 med plantsfel, l öre 1954 med priglingsfel.

Norge. 24 ak 1845, 2 ale 1p 1831.

Ryssland. 5 kopek 1768 EM .

Div mynt och kuriosa. 14 il.

Medaljer. O ll)(hiSI FÖR HÄSTAVELNS FRÄMJANDE, silver; Sveriges militära idrottsförening, brons.

50 öre. 60~ (46); 40~ (54). 100 st.

25 öre. 60~ (128); 40~ (135). 263 11.

lO öre, si lver. 285 st.

50 öre (28); 25 öre (18); lO öre (144). Nickel. 290 st.

Polletter. AG Andersson & Co:a vedmagasin, Göteborg. Firman atarude 1867 och anviinde bl a följande polletter av förtent järnbleck med inslagna valöraiffror: 80 (2) , 41, 25, 17 och JA i oval upphöjd alimpel. 5 at.

Obestiimda pollcller. N6 (12), N.S överstämplat p4 2, N3 dir 3:an ir upp· och nerviind, N2, NI (2) olika. Zink. 17 st.

Dito. N6 (12), N.S överstämplat p6 2, NI (2). Zink. Maria Hiss- och Magasinsalctiebolag, 6 öre. Vitmetall. 16 11.

l, 2, S öre i kopparoch järn, ca 7,5 kg.

Äldre alitna kopparmynt, ca 1,5 leg .

O O. l krona, div Ar. 43 11.

o u. 5 ore ( 10); 2 öre (10); l öre (22). 42 fil.

Finland. SOp 1866; lO p 1876, 1911, 1916; S p 1866(2), 1872,1875,1889,1901 (3), 1905, 1907, 1912; l p 1905, 1908. 18 at.

Finland . Div mynt. 85 11.

Tyskland. Div mynt. 206 il.

Tyskland. 5 mark 1951J, 19720, 1973J; 3 mark 1913 jub, 1913; Preussen. l mark 1892A, 1903E, 1907A. 8 st.

Frankrike, republiken. 20 fr 18S l A. Guld.

Frankrike. Napoleon ill. 20 fr 1857A. Guld.

Dito. 20 fr 1858A. Guld.

Dito. 20 fr 1859A. Guld.

Dito. 20 fr 1862A. Guld.

Dito. 20 fr 1866BB. Guld.

Dito. 20 fr 1869BB. Guld.

Frankrike. Årsset 1974, ncur de coin. l etui.

Frankrike. 20 fr 1992; l fr 1992.

Tyskland. 2 mark 196JJ Max Plane k, 198SD Adenauer, 1990J Strausa, 1990D. 4 ,t.

T yskland. 10, S, l pf 1950,2 pf 1963; Ungern. 2, l forint, 20, 10 , S, 2 filler 196 1: Italien. 500 lire 1983,200 lire 1978, 1990, 1991, 100 lire 1956, 1991, SO lire 1991, 1992.20 st.

l +-0110

1-01

1+,01

1?11, III+

III+

Blandat

01,01

Blandat

Blandad

Blandat

Blandat

1· 1+

1-1 +

1-1 +

Blandat

1?-2

l?

l?· l

1-1 +

Blandat

Blandat

111?-0 1

l +

l +

III+

l +

l+

l+

l+

o 0110, 0 1/0

01,1+,1+,1+

01-0

SNT 3 · 94

177.

172.

Sl\1 3 · 9~ 69

134 Års~t. Oarunark. 1976 i pappkaaseu; Norge. 1976 i mjukplast; Finland. 1976 i hArdplastl:asseu; Nya Zealand. 1968 i mjukplast.O

135 Sverige. Ånaet 1976, 1977 i mjulcplut, 1978 i myntverkeu plasthaseu.

136 MyntskAp i boktri med fem fackindelade lAdor.

137 Nordisk Numismatisk Unio111 Medlenublad 1936-63. Inb.

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

70

Album med O D:a mynt. lO öce (47); 25 öce (96); 50 öre (82); l kr (92); 5 och 2 öre (114).

2 kr 1876 {2), 1878, 1892, 1907. 5 at.

l kr 1876/5 , 1879, 1887, 1888 (2); 50 ön: 1877, 1878, 1880; 25 öre 1874, 1876, 1877; s ön: 1877, 1879. 13 Il.

o n. 1 kr (19), so ön: <5>, 25 öre (55), 10 ön: (12); G v. 1 kr (5), so ön: (2).

50 kr 1976, jub; lO kr 1976, jub (4); 5 kr 1971 (2); 2 kr 1954, 1966. 9 Il.

5 kr 1935, 1959; 2 kr 1932, 1938. Allajub. 41t.

2 kr 1910-40, ej alla Ar. 20 st.

2 u 1939, 194S (2); l kr 1938, 1940; 25 ön: 1938.6 81.

G V. S ön: (67); G VI A. 2 ön: (19).

Årsact 1971 i hArdplaslbaaett, 1976 i plastfiirpackning, 1978, 1979, 1980, 1981. 6 st.

Utländska mynt och polletter. 61 st.

o u. s ön: (89); 2 ön: ( 110); l ön: (27). 256 st.

~45 st utländska mynt 1792-1988. Frankrike (194); Monaco (8); Luxemburg (15); Polynesien (S); Osterrike (123). Därav 14 st ailvermynt.

Norge. 308 Il olika frin 1810-1988.6 st ,raset, därav 16 st ailvermynt.

231 at utländalca mynt. Eatlancl (12); l..cttlancl (I l); Litaucn (-4); bland (53); Bcl~icn (100); Jugoalavien (51).

Stororitannien. 287 at olika mynt, därav 25 at av silver.

344 at olika mynt. Grekland (26); Schweiz (143); BriUiaka samväldet (175). Därav 57 st av silver.

218 at olika mynt. Italien 1863-1991 (83); Portugal 1873-1992 (85); Spanien 1788-1990 (50). Därav 50 Il av ailver.

304 st olika mynt fn\n Östeuropa 1539-1989. Bl a 2 st ungerska denarer.

165 st olika mynt fn\n Syd-Arnerika. Argentina (41); B<ltivia (l); Brasilien (27); Chile (22); Colombia (Il); Ecuador {15); Guyana ( l); Peru (21); Uruguay (9); Venezuela (17).

237 st olika mynt, därav 6 st ailver, från Främre Asien.

Afrika. 174 st olika mynt , därav 8 st silver.

Bortre Asien. 342 st mynt.

Central-Amerika. 150 st olika mynt.

Olika medaljer och polleuer. 139 Il.

Darunark. 288 st olika mynt fn\n 1718-1990. Därav 14 st silver+ 7 st Ars~t.

Tyskland. 301 st olika mynt t 757-1990. Därav Il st silver.

Finland. 26 st Arsset 1974-85.

Bronsplakett "Konsum 50 generationera byggnad". 162x87 mm; D estniska mösterskapet 1939 i Tallinn. Kopparplakett 63x46 nun; Medalj. Prill8 Oscar Bernadoue)(Föroundet Sveriges KFUM till dess mång6.rige ordffirande vid 40-Arskonferenaen augusti 1927. Grav G Carell.

o

Växl

1?-1

l?

1?-1

l +/01-01

1+-01

1-1+

l+

1-1+

o Blandat

1?-1 +

Blandat

Blandat

Blam.hll

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

o 0,0,0

SNT 3 • 94

167

168

Rom. Constantinus I 315-16. Follia. RJC VII, 34. Lite ärg.

Dito men 322-25. Ticinum. RJC VII, 167ff. Brons.

169 Dito men 330-33. Thcssalonica. RJC VU, 187/E. Broru.

170 Dito men 333-35. Alexandria. RJC VII, 58/A. Lite ärg.

171 Dito men 334-35. Siseia. RJC VO, 241/B. Brons.

172 • Plåtmynt. K XII, 2 daler 1717, motatlimplad med Götalanda vapen. Fn!ns planslipad.

173 • Dito men l daler 1717, motstämplad med GOOIIands vapen på Au och Svenlands vnpcn på frAn s. SM 182.

174 • Plåtmynt. Ulrika Eleonora. 1/.z daler 1719. SM 22. Liten metallspricka.

175 • Plåtmynt. Fredrik I. 4 daler 1741. SM 204. Litet borthål upptill.

176 • Medalj . Inge d ä och Halstan, Hedlingers regentlängd nr 12. Brons.

177 • Medalj. wr Strokirk 1823-95. Grav A Lindberg. SNF nr 17. Brons.

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

Rom. Geta 209-12. Huvud höger)(Felicitaa st6cnde. Denar. S m:36-.

Hirschs lagerlistor 1-4, 6-8, 11-14, 16-101.

SNR-tidningen 1977-82. Komplen.

Skandinavisk Numismatik 1972-84. Alla Arg4ngar ej kompletu.

Mynlhuseu aukt k.at nr 1-4, lagerlista 5 1984; SNR aula kat nr l 1978; Antik.örens aukt kat 3-13, lagerlistor l, 3-9, 13-20, 23-24, jullista 1990, 1991. 36 at.

Hinichs aukt kat 4, 5-31, 39, 23n-91 ; Svea Mynt aukt ut 1-10, 12; Sporronga Samlarforum Argäng 5 (l), 6 (l), 7 (5), 8 (3); Portränmedaljer fr!n Sporrong 1925-55; "Elt a.nglosax.iskt mynt med tlgelbild" av G van der Meer och LO Lagerqvist, mm. 41 st.

Ulliindsk11 Auktionsklllllloger. 29 st.

SvenskA Riddarordnarna 1948. skinnband, något defekt upp- och nedtill pA ryggen.

Gustav V. 50 öre (32); 25 öre (34); lO öre (44); 5 öre (46); 2 öre (44); l öre (45). l 6 st blå pappärmar.

G VI A. 20 st 2 kr varav 3 dupl; 24 st l kr + 4 81 l kr 1976; 16 81 50 öre; 17 st 25 öre; 22 st 10 öre; 21 st 2 öre; 2 st l öre. l 4 st biA pappärmar.

5 kr 1966 jub (2), 1954, 1955, 1972 (3); 2 kr 1921 jub. Tills 8 st .

2 kr 1931 , 1934, 1935, 1936, 1937 (1), 1938 (3), 1940 med ändrad 4:a (kv l), 1940 (3), 1945G (2), 1945 TS/G (2}, 1954. 19 81.

O II. l kr 1975, 1976 (2), 25 öre 1902, lO öre 1896, 1902, 2 öre 1899; G V. l kr 1943, 50 öre 1933, 25 öre 1937 (3), lO öre 1916, 1930, 1941'. 15 st.

191 Nordisk Numismatisk Årsskrift 1952-56; Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad 1952:1-1957:5. Saknas 1952:7, 1955:6, 1956:10; Lagerlistor fnln 1950-tlllet, Ahlström, Hirsch och Chr Holm. Tills 5 st.

192

193

194

195

196

197

J m. 2 öre 1573, SM 65b; 1591, SM 68, lite ärgig.

Spanien. l peseta 1885; Schweiz. 1/.z franc 1875B; Sv Pommern. G m, 3 pf 1776. Cr 27.3 s t.

Norge. l sk courant 1809,25 öre 1904; Danmark. 25 öre 1911, 10 öre 1886, 1911. 5 st.

Estland. 25 senti 1928, 5 mark.\.:aa 1922,3 mark\.:aa 1926, l mark 1924 (2); uttland. 2 santini 1922 (2); Litauen. l litas 1925 (2), 50 centu, 10 ccntu (2) 1925. 12 st.

England. Victoria-George VI. Halfcrown (2}, Oorin (2), shilling (3}, sixpence (3), Lhrcepencc (2). 12 st.

30 st silvermynt från Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Ryssland, Finland, Danmark m fl . Små valörer.

SNT 3 · 94

(01)

1+/01

(01)

01

( l +/01)

l +

l+

(l+)

01/0

01/0

Blandat

Blandat

1+-01

1+-01

1?-1

1,(1)

1,1 ?,l

1,1,1? ,1,1

1-1 +

1?-1/1 +

1?-1 +

71

198

199

200

Ryssland. 3, 2, l kopek. 23 st koppannynt.

USA. Dollar 1923, 1h dollar 1936, 1964 (2), 14 dollar 1893, 19?, 1936, 1938, 1944, 1953, 1954, 1958, 1874, 1917. 14 st.

USA. Dime, 5 cents, l cent, bl a stora centa 1827 och 1837. 43 st.

201 Romerska republiken. Calpurnia. Scaby 12. Kejsardömet. Trajanus imp)(DIVVS PATER. Constantiua 337-6 l)(Genio Popvii Romani. Brona.

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

72

Div utländskA mynt. 190 st.

Di v utländskA mynt. 200 st.

Div utländskA mynt. 218 st.

Div utländskA mynt. 220 st.

TyskA nödsedlar och infiationssedlar. Ca 90 st.

Div polletter. 17 st.

Div polletter. 38 st. 4 st ullindela am!mynt, 6 st med inristade initialer. Till• 48 st.

20 st polleuer, bl a Stockbolma Ångalupa Aktiebolag, 3 st olikA.

Medaljer. Fordbil från monteringsfabriken i Portugal 25 lr; Frivilliga brandkAren i Åbo 1838-1938, hästdragen brandvagn)(Eriklulin. Grav G Qvist. Laitak.ari 127. Brons , 55 mm.

TjänstebrickA för stockbolma apAtvlgar + pollen Fribiijcu för öfveringeniör Nils Rahm.

Plakell. För gagnande insata i kooperationena tiårut, irutiftad lr 1959)(14 människor samlade kring ett bord. 13x7,5 cm, brona. l en ewi. Kompoeitioo av arkitekt Hult.

Plakeu Sverige-Ungern, landakamp i friidrou. Stockbolm 1954. Brona, 85x60 mm. Paracelsus, läkare 1493-1541. Grav OK eller KD. Jim?, 83 mm. Steo Karting av Liaa Erikuon. Fyrkantig 60x60 mm. Försäkringsbolaget Svea 1866-1966. Brona, 70 mm. YUerligare 6 st olika medaljer. Tills lO st.

43 st nålmärken frln olikA utställningar, bl a S olika fr6n Stockbolmsutstillningen 1930.

50 st nålmärken från olikA utställningar.

4 st na7.istnålar + ASEAs gamla rniirke med hakkors.

Gamla nålmärken i papp, bl a 4 at olika gamla l maj-blommor.

Rcklamsedlar. skandinaviska k.aO'eförädlinga Aktiebolag pl 5000 kr p6 utatiillningen i Stockbolm 1897. Aktiebolaget Tekniska fabriken Röda Koract pA Femtonhundra kr p6 utställningen i Stockbolm 1897. För Svenska Hem Ulu lltrerad Familjetidskrift, 25 öre per häfte (2). Tills 6 st.

Koreansk militärisk fullmakt. Den lilllter en tydkoreanek aoldat vid namn Song au resa till och från staden Suwon. Soldaten är en medlem av 2:a nationalgardet. Fullmakten är daterad Koress era 4284 = AD 1951.

l 00 kr 1984, ju b. 2 st.

lO kr 1972, jub. 4 st .

l öre sm 1761, 'h, 14 sk rga 1799, 14 tkilling 1805, 1807, 1/12 tk 1808, 1/32 rdr sp 1848, lO öre 1859, 2 öre 1858, l öre 1857. Il lit.

G VI A + C XVI G: l kr (12), 50 öre (18), 25 öre (15), lO öre (49), 5 öre (24), 2 öre (6), l öre (2). 126 st.

Norge. 50 kr 1978, 75-Artjub.

Norge. l kr 1897, 1965, 1970, 50 öre 1887, 1979. 5 st.

Norge. lO öre 1919, 1942 {2), 1969, 1974, 1975; 2 sk courant 1810, 5 öre 1876, 1878, 1922 (2), 1923, 1941, 1942. 2öre 1893. 15 lit.

Danmark. l sk 1771; 16 s.k 1856; 4 tk rm 1854; l sk rm 1856; lOöre 1915, 1949; S öre 1902, 1944, 1958; 2 öre 1883, 1941, 1945, 1957; l öre 1894, 1941, 1959. 16 st.

l?-111+

1?-1 +

1?-1 +

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

Blandat

0,0

l+

o

01/0

Blandat

Blandat

01

Blandat

01

Sliten

0,0

1+-<ll

1?-1

1+-<ll

o 1?-1 +

1?-1 +

1-1 +

SI\'T 3 · 94

272.

270.

175.

SI\'T 3 · 94 73

228 Danmarie Fängelsemynt 25 öre, 2 öre; Färöarna. 25, 10, 5, 2 öre 1941; Island. 50 kr 1968, jub. 1+-0 1 7 st.

229 Finland. JO markkaa 1977, jub; 25 marl:l.aa 1978, skid-VM; 50 rnarUna 1983 , friidrott . 3 st. 0 ,0,0

230 Finland. l mark 1865; 50 penniä 1889, 1890, 1908; 25 penniä 1890, 1894, 1907, 1908, 1921, Blandat 1939, 1969, 1978; 5 m.arlli 1959; l mark 195S, J9S8. 15 at .

23 1 Tyskland. 50 pf 1939; 10 pf 1921, 1924, 1932, 1933 (2), 1936, 1940, 1950 (2), 1973; 1-0110 5 pf 1908, 1942, 1972, 1984; 2 pf 1874, 1876, 1924, 1950; l pf 1876, 1901, 1924 (1), 1937 (2) , 1944, 1970, 1975 (2). 30 st.

232 Krigsmynt. 3, 2 kopek 1916; Flensburg. 10 pf 1917; Schleswig-Holstein 1923; Julich-Berg. 1?-1 + 'h stuber 1794. S st.

233 97 st mynt från 20 olika länder. Blandat

234 Spanien. lO cent 1877; S peso 1888; 100 peso 1966 jub; 50, 25 peso 19S7; Monaco. lO fr 1966, III? ,l. O 1/0,1 +l bröllopet. 6 st. + 1,01,0110

235 Schweiz. l fr 1944; •;, fr 1945, 20c 1950, lO c 1940,5 c 1953; Holland. lO c 1937,1941,1 c 1+-01 1917, 1926, 1927, 1948, 1950, 'h c 1928; Ungern. JO forint 1976; Frankrike. S fr 1945. 15 st.

236 Ryssland. 5 kopek 1778, EM. III+

237 Ryssland. 2 kopek 1800, 1812, 1841, 1869; l kopek 1797, 1840, 1842, 19 11 ; 1h kopek 1731, 11-111+ 1819. JO st.

238 USSR. l, 2, 3, 5, JO, 15, 20, 50 kopek, div Arta!. 55 at . l +-01

239 USA. l dollar 1889, l dollar 1936. 17,1

240 USA. 1h dollar 1893, Columbia-utställningen; 1h dollar 1982, Washington. l+ ,O

24 1 USA. \4 dollar 1943, Y29a, dime 1887, 1964,5 cent 1900, l c 1880, 1951, 1956, 1962. 10 st. 1?-1 +

242 44 st svenska och utliindska mynt. Blandat

243 Sedlar. l kr 1873, 1919, 5 kr 1950 (2}, 1963. Tyskland. 25 st. Thailand 3 st. 33 st. Blandat

244 Polletter. 52 61 olika. Blandat

245 Polletter. 52 61 olika. Blandat

246 Nålmärken. 55 st. Blandat

247 Nålmärken. 55 st. Blandat

248 Ahlström: aukt kal nr 21, 22,24-30. 19 at. Mynthuset 1988-91.9 ra.

249 • 20 kr 1873. Guld. SM l.

250 20 kr 1878. Guld. SM 8b.

251 • 20 kr 1879. Guld. SM 9.

252 20 kr 1884. Guld. SM 12.

253 • 20 kr 1886. Guld. SM 14.

254 20 kr 1890. Guld. SM 17.

255 20 kr 1895. Guld. SM 18.

256 • 20 kr 1900. Guld. SM 21.

257 20 kr 1902. Guld . SM 23.

258 Ulf Nordlinds Mynthandel AB. Lagerkataloger 1-8, inb.

259 D Holmbergs aukt kat nr 129-138, 140-155, 158. 27 st. Några pristecknade.

260 Appelgrens lagerlistor nr 71, 72, 74-82. Il st .

261 D Holmbergs lagerlistor nr 32-34, 36-42, 44, 45, 47, 49-56. 21 at.

01/0

0110

01

OJ/O

OJ/O

0110

0110

0110

0110

74 SNT 3 · 94

262 Bernhard Olofoom samling 1-2, 1946-47.

263 Appelgren, TG: Gustav Vasas mynt och tabellstriden 1935 samt olika lager- och uuktionsli stor. Inb. Tillhört Anders Nyström med dennes två roliga ex libris.

264 Moneta lagerkatalog 2, 5, 6.

265 Pedersena mynt- och aulakatsamt lagerlistor 1944-1959. 18 at.

266 NF Bobergs aul:t kat I l, 12, 14, I5, 16, 20 samt lagerlista 5. Några pristccl:nade.

267 Ahlström Mynthandel AB, aul:t kat I-15 (2 och 12 liBkllBs).

Dupletter ur Sven Svenssons medaljsamling

268 Gustav U Adolfs lonnålning med Maria Eleonora 1620. Graverad tör A Karlstens 2:a regentlängd. Hd 1:7; Gustav IV Adolf:Fribyggare-Samhäl let, antikt tempcl)(AF F.B LYCEUM FOR FRAMSTEG l KUNSKAPER 1796. Grav CG Fehrman. Hd 1:49. 2 st brons.

269 Gustav U Adolf. 300-årsminnet av kungena födelse. Grav A Lindberg. 39 mm, brons; Gustav Adolfs-föreningen i Diisscldorf 40 år 1886. 32 mm, tenn; Gustav Adolfs-fi.ireningcn i Numberg I887. 32 mm, mässing. 3 st.

270 • Gustav IV Adolfs besöl: i Avesta myntverk. Ljus koppar. Hild U:9, SM 52b.

271 Som ovan men mörk koppar. Delvis &vagt utpräglad.

272 • Karl XIV Johan, brö6lbild h, text)(nedglende sol belyaer ett altare, latinsk text. Grav LP Lundgren. Slagen av avenska Frimurareorden. Hd 41. 55 mm, brons. Sml fläckar.

273 Carl XV:s minne, huvud h)(text . Grav R Michault 1873 i Brusael för mynthandlaren H Selling i Göteborg. Hd II:27. 30 mm, brons. Drottning Lovisu död 1871. Graverad och utgiven av L Ahlbom. Hd II: l. 44 mm, tenn.

274 Oskar U:s 50-årsjub som officer 1895. Brons; Oskar IJ)(officeramcs målskjutningsfOrbund i Stockholm. Grav L Ahlbom, brons. NM Xlll:l96; Kronprins Gustafs förmälning med Victoria 1881. NM XllJ:4. Grav L Ahlbom.

275 Oskar l, Karl XV och Oskar ll. Sven5b Jägartörbundeta belöningsmcdaljer. Brons. 3 st.

276 Oskar I och Oskar II, som ovan men i ailver. 2 st.

277 Oskar U, Sextonde allmänna lantbru_ksmötet 1886. Kungena 50-Arsjub som officer 1895. Södermanlands, Vestrnanlands och Orebro Läns K Hushållningssällskap. Eskilstuna 1878. Brons. 3 st.

278 Drottning Ulrika Eleonora och hennes gemåls broobildcr vända mot varandra)(Mincrva och Mars slående. Grav PP Werner i Numberg. Drottningens sjiilvutnämning gav icke anledning till prägling av någon minnespenning inom landet. Men utländska gravörer skyndade att genom sådana frambära sin lyckönskan. Hd 5. 44 mm, silver.

279 Oskar D, Industri- och slöjdutställningen i Malmö 1881, brom; Norrländska industri- och lantbruksutställningen i Sundsvall 1882. Förgyllt tenn; Industriutställningen i Stockholm 1897. Aluminium.

280 Utställningen i Göteborg 1869, brons; Utatällningen i Stockholm 1866, tenn; Utstä llningen i Eskilstuna 1878, brons. 3 st.

281 • Securitas 1869. Grav A Lindberg, silver, ensidig; Utställningen i Malmö 1881, grav L AhiiJom, silver, ensidig.

282 Sveriges Akademiska Idrottsförbund, ensidig, B-kantig, brons; Kungl Göta LiCgardes Idrottsförening . Utdelad till Erlandssoh som pris i löpning 1904, brons ; Idrottsklubben SVEA, prismedalj, brons, grav A Högel; Idrottsföreningen Sleipner, medalj i silver, med band; Södertälje sportklubb 1902, medalj i brons med band.

283

284

Sveriges riksdag 1904 - Sveriges riksbank 1906. Brons, 68 mm. Grav S Kulle.

Svenska Srnörprofningama: belöningsmedalj utdelad till NE Johansson, brons 43 mm; Stockholms stads Hantverksförening: belöningsmedalj Lill Gustaf Lundin 1852, brons, 38 mm, grav PL (Lundgren); Samma medalj men i silver, 31 mm, grav L Ahlbom; Lifforsäkringsnktic­bolagct Thule 1872-97, 25-årsjub, grav A Lindberg; Kolllltnärsklubben 1857-82, 25 mm, fOr· silvrad brons; Konstnärsklubbens familjefest 1893, ljus och mörk brons; alla har hål fOr hängning; Jetton av La uer: AJeltander den store, mässing; Eskilstuna arbetareförening 1867, nysilver. 9 st.

SNT 3 · 94

Svagt utpr 1,1+

0 1,0 1,01

l+

1+/01

(01)

01,01

0110,01 /0,01

01/0,I+,Oit

l +lO l

01-01/0

l+

0110

0110

01

01/0

1+-01/0

75

285 CL Akrell 1819-68, chef för telegrafverkc:t , grav L Ahllx>m, alagen av Vetenskapsakademien 1890; CW Blomstrand 1826-97, prof, grav A Lindberg, alagen av Vet akad 1907; Bemh von Beskow 1796-1868, grav L Ahllx>m, alagen av Vet abd 1896; FF Carlson, historiker, politiker. FF Carlson är den kände: historikern, 10m oclcsA b lev atatsrid. Han var inte teolog men väl teol dr be. Grav A Lindberg, slagen av Vet al:ad 1902. Hy 0:157, 239, 158:2, 195. Alla i silver. 4 Sl.

286 Gustaf Ekman 1804-76, grav L Ahllx>m, alagen av Vetenskapaakademien 1898. Hy D 170:2; CJ Ekstromer 1793- 1860, med dr, grav L Ahllx>m, alagen av Vet al:ad 1871. Hy U:l48; BE Fogelberg, prof, bildhuggare, grav L Ahlbo m, alagen av Sv al:ad 1855. Hy 11: 135; Johan Gyllenstierna 1635-80, greve, rikarid mm. grav L Ahllx>m, alagen av Sv akad 1857. Hy 1:59. 4 st silve r.

287 • GH von Göru 1668-1719. Huvud v)( l dale r am de A incl 1719. Grav Ch Wermuth, Gotha. Wll:40:3. R. Bly.

288 1C Hedlinger 1691-1771, kungl medaljgravör. Graverad och alagen 1733 av Hedlinger själv. lmkriften nedanlär bilden är ordet •t.agom• med grel:iab lx>l:atävc:r. Tenn, gjuten. Hy 1:230:8. R. Hedlinger och bana hustru)(Hc:dlingera och hans hustru& vapc:!Uköldar. Hy 1:232:15. Bly, präglad. R. 2 st.

289 Bemh von Beskow 1796-1868. Grav L Ahlbom. Subskriberad medalj slagen 1866 till Beskows 71 :a födelsedag. Hy 11:1 58:2. Brons; Jonas Hallenberg)(SNFa lrsmöte 1876. Grav A Lindberg. Brons. Hy 11:92:1; JA HanmansdorfT 1792-1856. Grav L Ahllx>m. Hy U: l42:1. Slagen av Ridderakapet och Adeln. Brons, 39 mm; Johan Holmbergeon 1764-1842. Ju r dr. Grav L Ahlbom, Hy 0 :109. Brons, 51 mm. 4 at.

290 • Magnus Huas 1807-90,läkare. Grav L Ahlbom. Slagcn av Vet Abd 1892. Hy 11:2 16 . Silver; CG Mosaoder 1796-1858. Prof i kemi och farmaci. Grav L Ahlbom. Hy U:l44. Silver. Slagen av Vet Al:ad 1869; DMA Möller 1830..96, prof i aat.ronomi. Grav E Lindberg. Slagen av Vet Abd 1906. Hy 11:232. Silver; AF Regneli 1807-84, läkare. Grav L Ahllx>m. Slagen av Vet Al:ad 1888. Hy 0 :188. Silver. 4 st.

291 Magnus Lager:bcrg. Änena vapenaköld)(JETON OFFERT PAR A BRICHAUT BRUXELLES 1872. Grav Michaux. Slagen 1872 i BrGaac:l. Hy 0 :309:1. Brons; JP Lefdn 1784-1862. General. Grav LP Lundgren. Slagen av befil och atab 1839. Hy 0:1~1:1. Brons med liten ärgfläck. Karl Anton Ridderatad 1848-1933,ledamot av SNF, tl:apare av Ostergötlanda museum. Grav A Lindberg. Hy 11:324. Brona, 42 mm; Pehr Weateratrand, stormästare i Par Bricol 1785-1857. Grav L Ahlbom. Slagen av Par Bricole 1858. Hy U: l43. Brons, 43 mm. 4 st.

292 Götrik W Rinman von SchCele 1834-19 13. Oskar li)(Rinman 25 år j styrelsen for Elfsborgs läns NK Hushållningssällskap. Grav L Ahlbom. Silver, 15 mm. Hy 11:289; Jcnny Lind 1820-87. FrAns: lyra , NATA 1821. Mässing , 23 mm. Hy Jl :201:8. R; U Wallmark 1810-55. Grav L Ahlbom. Slagen av Vet Al:ad 1868. Silver, 3 1 mm. 3 st.

293 von Schule och Jenny Lind lika ovamtåcnde. AJ Ångström 1814-74, prof i fysik. Grav L Ahlbom. Slagen av Vet Akad 1886. Silver, 31 mm. Hy 11: 167. 3 st.

294 Egron S Lundgren 1815-75, hovmUare. Grav A Lindberg. Subskriberad medalj slagen 1876. Brons, 50 mm. Hy II:I69:1. Bliicl:akrift; Kristina Salbcrg född Spechi 1692-1721. Grav

295

296

297 .

298 .

76

SH Arensburg. Slagen 1721 av JJ Salberg au utdelas vid hustruns begravning. Brons, 40 mm. Hy 1:128; Schering Rosenhane 1609-63, friherre, riksunalirAd mm. Grav GW Vestner j Niimberg för hans i böljan av 1700-talet utgivna ac:rie av minnespenningar över fullmäktige vid Westfaliska frederu avalutande. Tenn, 42 mm. Hy 1:42: l; Joh&n Kul Wilcke 1732-96, prof i experimentalfysik. Grav Carl Enhörning. Slagen av Vet Abd 1797. Bronserad bly, 34 mm. Hy 1:324. 4 st.

Spelpenning Magnus Lagerberg. Ättens vapensköld)(lext 1874. 8-kantig mässing, 33 mm. Sisgen i Brussel 1874. Hy 0:310:3.

Som ovan. MetallfeL

Sp.elpenning. Hedvig Margareta von Bc:rchncr 1741·1815. DEN TÄCKA OSTAD1GA)(LYCKA RAKAR MAN. Grav KL Lunder:bcrg. Slagc:n av rikaridet mm greve Adam Horn. B-kantig brons. Hy 0:38.

Spelpcnning, Daniel Tilas 1711·72, DEN SOM VINNER TIDEN:HAN VINNER ALn(KIÖR SAJ..'T A FRAN BOTN 1759. Atsidans omskrift är T :s valsprik. Dc: ss första och sista bokstav är hans initialer. Koppar, 31 mm. Hy 1:240:3.

01/0

01/0

l +

01,01

01/0,0I/0,01,01

0 1-0110

01/0 (01}, 01/0,01

0110

01,1+,01

01

01

l ?

1+101

SNT 3 · 9-1

281 b.

173.

SNT 3 • \14 77

UPPNÅDDA PRISER vid

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN$ AUKTION den 21 april 1993

Å= Återbud

!lir Kr Nr Kr Nr Kr Nr Kr Nr Kr Nr Kr

l 125 51 JOO 101 130 !51 300 201 50 251 Å 2 200 52 200 102 130 !52 60 202 100 252 Å 3 75 53 180 103 Å 153 65 203 130 253 170 4 170 54 170 104 Å 154 35 204 450 254 80 5 100 55 160 105 Å !55 85 205 140 255 150 6 375 56 100 106 110 !56 260 206 70 256 50 7 85 57 225 107 Å 157 75 207 50 257 90 8 300 58 180 108 Å 158 70 208 40 258 90 9 450 59 200 109 250 !59 55 209 60 259 210

lO 200 60 200 110 60 160 30 210 210 260 50 I l 230 61 160 III Å 161 55 211 30 261 140 12 325 62 350 112 210 162 90 212 60 262 125 13 45 63 350 113 220 163 45 213 120 263 425 14 150 64 80 114 120 16<! 70 214 30 264 60 15 210 65 260 115 160 165 60 215 140 265 so 16 55 66 400 116 230 166 150 216 30 266 30 17 280 67 350 117 230 167 140 217 120 267 30 18 250 68 160 118 240 168 150 218 250 268 140 19 100 69 350 119 80 169 80 219 230 269 170 20 85 70 30 120 170 170 65 220 75 270 300 21 95 71 50 121 130 171 75 221 100 271 550 22 Å 72 220 122 85 172 70 222 170 272 1100 23 120 73 120 123 140 173 20 223 110 273 210 24 650 74 100 124 125 174 50 224 120 274 130 25 600 75 200 125 100 175 40 225 110 275 195 26 160 76 550 126 80 176 80 226 50 276 55 27 325 77 90 127 50 177 300 227 20 277 350 28 950 78 Å 128 120 178 260 228 40 278 140 29 270 79 160 129 140 179 950 229 85 279 180 30 800 80 125 130 40 180 70 230 70 280 110 31 400 81 160 131 100 181 150 231 100 281 70 32 190 82 80 132 130 182 260 232 85 282 55 33 130 83 80 133 45 183 100 233 120 283 65 34 20 84 160 134 200 184 95 234 50 284 40 35 260 85 130 135 130 185 900 235 85 285 450 36 425 86 170 136 75 186 670 236 100 286 650 37 !50 87 150 137 110 187 730 237 100 287 100 38 75 88 350 138 100 188 75 238 100 288 100 39 160 89 400 139 90 189 40 239 60 289 460 40 80 90 100 140 130 190 70 240 100 290 440 41 25 91 210 141 60 191 110 241 20 291 450 42 120 92 220 142 65 192 130 242 120 292 280 43 80 93 110 143 130 193 30 243 120 293 250 44 220 94 130 144 100 194 100 244 400 294 60 45 100 95 Å 145 50 195 55 245 325 295 190 46 150 96 180 146 40 196 50 246 475 296 70 47 100 97 360 147 25 197 70 247 1000 297 80 48 Å 98 95 148 50 198 20 248 110 298 110 49 220 99 120 149 100 199 90 249 Å 299 !50 50 100 100 Å 150 55 200 60 250 100 300 120

78 Sl'\T l· 9.t

Nr Kr Nr Kr Nr

301 25 331 10 361 302 35 332 450 362 303 70 333 JOO 363 304 80 334 JOO 364 305 Å 335 J80 365 306 90 336 40 366 307 JOO 337 25 367 308 340 338 30 368 309 180 339 95 369 310 JSS 340 60 370 311 J30 341 45 371 312 J lO 342 150 3n 313 450 343 270 373 314 150 344 15 374 315 180 345 260 375 316 JSO 346 J20 376 317 50 347 ss 377 318 70 348 180 378 319 280 349 50 379 320 210 350 20 380 321 45 351 15 381 322 50 352 30 382 323 350 353 55 383 324 180 354 100 384 325 350 355 150 385 326 210 356 30 386 327 260 357 60 387 328 70 358 150 388 329 240 359 30 389 330 40 360 15 390

Bli medlem i

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN !

Arsavgiften är 175 kr.

Som medlem

får Du SNT automatiskt.

Du kan också enbart prenumerera på tidningen.

Det kostar endast 125:- per år.

SNT 3 · 94

Kr

20 35 25

100 40 25

150 200 320 190 130 50 25 25 20

170 95 25

210 200 200 200 50 35

270 350 225 JOO so 95

Nr

391 392 393 394 395 396 397 398 399 400 401 402 403 404 405 406 407 408 409 410 411 412 413 414 415 416 417 418 419 420

Kr Nr Kr Nr Kr

100 421 10 45J Å 200 422 20 15 423 90

JSO 424 260 350 425 2JO J60 426 300 2JO 427 110

70 428 650 so 429 220 70 430 110 50 431 550

220 432 325 90 433 325 70 434 170

J 50 435 90 100 436 190

15 437 200 400 438 50 90 439 120

200 440 25 20 441 35

300 442 25 500 443 240 550 444 180 125 445 110 230 446 260 100 447 50 30 448 60

475 449 95 55 450 35

SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFT

har en upplaga på 1.400 ex. Ca 1/ 10 av dessa når utanfOr Sveriges gränser

- Norden. Europa. USA . Tidningen kommer ut med 8 nr per år:

första veckan i tcbruari - maj. september- december.

Våra annonspriser ii r jämrörelsevis låga. Fiir annonsering kontakta Kje ll Holmberg. te l O 18 · 38 23 47 (kvii llstitl och helger) .

Prisexempel: Il l sida ( 151 X2 14 mm} 2: a omslagssidan 4:e omslagssidan l/2 sida (15 1 x 105 mm) 1/4 sida (72x 105 mm) 1/6 sida (47 x 105 111111)

1/ 12 sida (47 x 50 mm)

1.800:-2.200: -2.500: -1.000:-

500: -350:-175:-

Sista matcrialdag: Den l :a i manuden fö re utgivning. Heloriginal eller rnanus cx:h gärna skiss

"indc' till Kjell Holmhcrg efter överenskommelse.

Amrull.\l'r .111111 ej lir forenliga med SNF:.1. F/DEM:> och AlN P:> etik mvöj>.

79

Svenska Numismatiska Föreningens stiftande 1873

S1·enska Numismatiska Föreningen stiftades den 21 maj 1873. Initiativta­gare var kammarherren Magnus La­gerberg (1844-1920) . Den främsta orsaken var au han - liksom andra numismatiker och samlare - kände ett behov av en förening där man kun­de diskutera numismatik, anordna fö­redrag, stödja forskning m m. Vid denna tid fanns en rad skickliga nu­mismatiker med stora samlingar som hade nytta av an tillhöra en gemensam sammanslutning. Lagerberg var dess­utom själv road av ffirenings- och säll­skapsliv. Artonhundratalet var före­ningarnas gyllene tidsålder. Det var då som många av Sveriges alla före­ningar stiftades. Inspiration fick man också från utlandet. Redan 1836 grundades 1J1e Royal Numismaric So­ciety och snart kom andra efter: Soci­ere .Royale de Numismatique de Bel­gique (1841): La Societe Franraise de Numismatique (1866). l Norden var Sverige först. Dansk Numismatisk Fo­rening stiftades först 1885. Som en j ämförelse kan nämnas att den fårsta fåreningen för filatelister - Frimärks­samlareföreningen i Stockholm till ­kom 1886 och själva Sveriges Filatelist-Förbund så sent som 1957. SNF har alltid haft ambitiösa före­dragsserier. Ett av dessa föredrag hölls av Magnus Lagerberg i april 1908. Hans ämne var föreningens stif­tande. Föredraget trycktes kort däref­ter i Svenska Dagbladet 13 april 1908.

Här återges hela föredmget:

Svenska numismatiska föreningen

Några minnen från stiftandet; apropå årsmötet

På onsdags afton höll Numismatiska föreningen sitt årsmöte, och ha vi med anledning häraf från en af våra mest framstående myntkännare emottagit efterföljande redogörelse för förenin­gens mångåriga och i flere afseend en gagnande och förtjänstfulla verk­samhet.

l november månad 1872 reste jag upp till stockhol m med afsikt att emot­taga protokollsekreteraren S. T. Stro­kirk svenska myntsamling, för hvars förvärtvande till Göteborgs museum jag genom frivilliga bidrag lyckats hop­bringa 10000 kr. Den tiden ansågs detta vara en oerhörd! hög summa och jag nödgades uppbära såväl hår­da ord som förebråelser för min pas-

80

Ktmmu~rlu•rren och numisma1ikem Max· nus Lngrrherg (1844-1920) - inirimi1111· gtll'e till bildmult•t a1· Sl't'tu ka Manis· mariska FiJrtmingr11. Som lllllllismmiku l'llr han f rtlmsr imressuadfor medaljko11s· ren och anrika m.mt. Reprofaw: RIK-fmo.

sion au t1ll sagda institution, för ell dy­likt vansinnigt pris, inköpa några gam­la mynt, hvarå metallvärdet uppgick till en ringa bråkdel. Då jag emellertid var intendent för museets myntkabinall och var fast besluten att efter bästa förmåga söka främja dess förkofran, skydde jag ingen möda att på frivill ig väg söka få medel ti ll köpet, då de af styrelsen anslagna medlen voro mini­mala. Jag lyckades samt for ti ll Stock­holm med de hopbragta 10 000 kr. kon­tant i fickan. Med numera gällande myntpris skulle den Strokirkska mynt­samlingen allra minst kunna uppskat­tas till fyrdubbla värdet mot hvad för­hållandet var 1872.

Emellertid hade jag älven ett annat ändamål med denna Stockholmsresa.

Jag hade nämligen, sedan mig an­förtrotts vården af museets myntsam­ling år 1862, företagit åtskilliga ut­ländska resor i och för studerandet af utlandets myntkabinett och därunder kommit i beröring med en mängd för numismatiken intresserade personer, hvarjämte jag blifvit invald uti åtskilliga såväl kungliga som enskilda numis­matiska sällskap uti flere länder, så­som England , Belgien, Frankrike, Preussen, Sachsen, Bajern. Österrike och Italien. Dessa sällskap utöfvade en mycket sammanhållande verksam­het och flere af dem utgåfvo mer eller mindre vidlyftiga tidskrifter - omfat­tande numismatiska förhållanden. Så småningom intogs jag af tanken, att det älven för Sverige skulle vara af gagn och nylla att halva en likartad fö­rening. Visserligen handhaiver K. vi tterhets-, histone- och antikvitets·

akademien här hemma, ex officio. de numismatiska intressena, men vanli· ga dödliga kunna näppeligen bli leda­möter af denna illustra areopag. hva­remot uti ett enskildt samfund hvem som helst, hvilken intresserar sig för saken, kan bli medlem mot en viss års­afgilL

Sagdt och gjord!; jag beslöt mig för att försöka åstadkomma en dylik sam­manslutning här i Sverige. och då jag alllid vid mina stockholmsbesök var inbjuden att bo hos riksheraldikern och ceremonimästaren friherre A. W. Stiernstedt. hvilken var en ifrig numis­matiker, tänkte jag vid delta tillfälle slå ett slag och försöka genomföra min plan. Det lyckades ötver höfvan. Då, med undantag af f.d. justitierådet J. O. Wedberg, ingen af de ursprungliga stiftarna finnes kvar i litvet mer än jag, kan det ju halva sitt intresse, att för vår tids numismatici i korthet ski ldra huru Numismatiska föreningen kom till.

Den 22 nov. 1872 följdes gretve Carl Snoilsky och jag åt till protokollsekre­teraren Strokirk i och för inventerande! och emottagandel af den otvan omta· lade myntsamlingen och samma dag gal Strokirk middag för oss, hvarvid äl­ven Stiernstedt och några andra nu­mismatici voro inbjudna. Efter föregå­ende samtal med Stiernstedt och Snoilsky, dryftades denna afton frå­gan för första gången på allvar. Påföl­jande dag voro Stiernstedt, Snoilsky och jag inbjudna till dåvarande stats­ministern för utrikes ärendena excel· lensen grefve von Platan, och sedan vi besett hans dyrbara myntsamling, or­dades länge och väl om förslaget , hvil­ket Ptaten gal sitt Iiiiiga erkännande, ehuru han. på grund af sin officiella ställning, ej ansåg sig vara lämplig stå i spetsen.

Den 26 november hade Snoilsky middag för numismatikerna. Den 281i­kaledes sådan hos Stiernstedt, där frågan betydligt avancerade, och den 1 dec. voro Stierns1edt och jag på för­middagen, till kl. 1, hos Wedberg, där han, med sin juridiska skicklighet, slutligen hjälpte oss att affatta de till· tänkta stadgarna för den nya förenin­gen. Måndagen den 2 december 1872 gal grosshandlaren John Arfwedson en middag, hvarvid älven dåvarande riksantikvarien Bror Emil Hildebrand var närvarande, och på aftonen stifta­des preleminärt "Svenska numisma­tiska föreningen". En inbjudning upp­lästes, förut granskad af Wedberg, och underskrets densamma nu af Aug. W. Stiernstedt, O. Snoilsky, W. T. Strokirk, John Arfwedson, C. Fr. Hjertberg, E. G. Hjertberg, J. F. H. Oldenburg, J. O. Wedberg och mig. Jag åtog mig besty­ret att sprida denna inbjudning med

SNT 3 · 94

den effekt att 49 personer tecknade sig som deltagare, och då jag härnäst kom till Stockholm, i anledning af ko­nung Oscar Il :s kröning i maj 1873, stif­tades på aftonen den 21. maj hos fri­herre Aug. Wi lh. Stiernstedt " Svenska numismatiska föreningen". ·

stiftandet hade ingalunda varit lätt att genomdrifva, så mycket mer. som jag vid sagda epok endast var 28 år gammal, och, med undantag af Snoil­sky och Arfwedson, hvilka voro några år äldre än jag, hade att göra med 50 och 60 års gubbar, hvilka hade oändli­ga betänkligheter, hufvudsakligast rö­rande ogrannlagenheten mot K. vitter­hets, historie- och antikvitetsakademi­en, men älven mot, att man skulle kompromettera sig genom beslutet, att det skulle i tryck utgifvas "Numis­matiska meddelanden". Denna sena­re farhåga häldes dock genom friherre Stiernstedts försäkran att han, under sin återstående lefnad, skulle garante­ra för, att intet ovederhäftigt l tryckväg skulle komma att inflyta.

Storbritannien Storbritannien har fått en ny version av i: lO-sedeln. Förändringen består av att kronan på framsidans övre hög­ra hörn har ersatts av valörsiffran i: 10 tryckt i mörkbrun fårg. l övrigt över­ensstämmer den med den tidigare ut­givna .t: lO-sedeln. Den har följande utseende:

JO pounds, med portrt/11 m· Elisabeth Il, urgil•en frcln l november 1993 Storlek: 142 x 75 mm Färg

fr.1msida: baksida:

Vatten­märke: Baksida:

Orange. brun Brun. mångfärgad Porträtt av El isabet h Il

Porträtt av Charles Dickens

En säkerhetstråd finns inlagd vertikalt i sedelpapperet. Skillnaden mellan den tidigare ovan utgivna i: lO- sedeln är att: Kronan på framsidans övre högra hörn har er­satts av valörsiffran .[lO i ~vart fårg. På baksidans övre högra hörn finns valörsiffran r lO tryckt i mörkbrun fårg.

!W

SKT 3 • 94

Att företaget uti den utländska nu­mismatiska litteraturen ej förgick obe­aktad! framgår däraf, att uti " Revue de la numismatique beige", t. V, 3:e serie, omnämnes: "Fondation d'une sociale suådoise de numismatique", hvarvid bl. a. omnämndes att friherre A. W. Stiernstedt uti densamma var ordfö­rande, grefve Carl Snoi lsky, sekretera­re, kammarherre Magnus Lagerberg skattmästare och dr Hans Hildebrand och revisionssekreteraren J. O. Wed­berg medlemmar.

Den under rätt stora svårigheter till­komna föreningen har under de 34 år, hvilka förrunnit sedan dess tillkomst, visat en underbar lifskraft, och dess "Numismatiska meddelanden" ha un­der denna långa tid af ej mindre än nä­ra sju lustrer fortfarande utkommit med ett allt igenom gediget innehåll, hvilket visar att de farhågor hvilka hys­tes vid föreningens bildande ej be­sannats.

SEDELNYTT ·

* Magnus Lagerbergs roll vid före-ningens stiftande har i olika samman­hang diskuterats. När han håller sitt föredrag 1908 är det endast han själv och f d justitierådet J. O. Wedbergsom finns kvar av de ursprungliga grun­darna av föreningen. Men eftersom Wedberg var med vid årsmötet. när föredraget hölls, finns det ingen an­ledning att betvivla Lagerbergs upp­gifter. Annars är det ofta så att minnet kan svika kring olika detaljer. Det ha­de ju trots allt gått 35 år sedan de för­sta initiativen till bildande av förenin­gen tagits. Det viktiga är trots allt re­sultatet. En livskraftig förening för landets seriösa samlare och numis­matiker.

/W

81

UR STYRELSENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅR 1993

Styre/sen har från årsmötet 1992 haft följande sammansättning:

Ordf T Sundquist, v ordf M Greijer, sekr G Wahlquist, kassaförv U Nord­lind. Övriga: A Frösell, B Rådström, K Holmberg. Suppleanter: K Jonsson, I Wisehn, R Sjöberg.

Foreningens kansli har som tidigare skötts av Margareta Klasen.

Styrelsen har under året hållit 5 protokollförda sammanträden. Utöver styrelsen har arbete pågått i olika kommitteer.

Årsmötet 1993 avhölls i Föreningens lokal på Banergatan, Stockholm. Föl­jande belöningar utdelades:

Till hedersledamot valdes Nils­Uno Fomander. Föreningens för­tjänstmedalj tilldelades Börje Råd­ström. Föreningens guldnål för för­tjänstfullt arbete till Erik Sundberg. Föreningens guldnål för 40-årigt medlemskap till Fritz Johansson, Gö­teborg och Harald Petersson. Fal­kenberg.

Beträffande verksamheten i övrigt under året hänvisas till vad som publi­cerats i Svensk Numismatisk Tidskrift och i Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad.

Sven Svenssons stiftelse för numismatik:

Föreningens ordinarie representan­ter i stiftelsen har varit T Sundquist, K Jonsson och U Nordlind, supplean­ter har varit I Wisehn, A Fröseli och F Olrog. Kontrollant för samlingarna har varit T Sundquist.

Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik:

Föreningen har representerats av U Nordlind (ordinarie) och B Tarras­Wahlberg (suppleant)

Medlemmar Den 31 december 1993 uppgick fOr­

eningens medlemsantal till 819 juri­diska och enskilda medlemmar.

Föreningens ekonomi framgår av vinst- och förlusträkningen.

Medlem som önskar en fullstän­dig årsberättelse kan vända sig till kansliet.

82

Vinst- och rörlusträkning för Svenska Numismatiska Föreningen för räkenskapsåret 1.1.1993-31.12.1993

Inkomster

Medlemsavgifter Arsavgifter

IIIIäkter av kapital Räntor å bankräkning. postgiro och obligationer

samt utdelning på aktier Vinst vid inlösen av obligationer Nedskrivning av aktier och obligationer

Försä/j11ingsresulmt Samlarmynt Medaljer och jetonger Litteratur Auktioner

6vriga inkomster Diverse inkomster

178.646:80 32.500:­

- 49.248:44

10.756:-270:-

18.958: 15 6.734:50

Summa inkomster

Kostnader

Perso/la/kostnader Löner Sociala avgifter

6vriga kanslikosmader Försäkring Inventarier Hyra

Komorsomkost11ader Telefon Kontorsmateriel Tryck, foto Allmiinna omkostnader Porton

Före11i11gsverksamhet Avgift till Nordisk Numismatisk Union (NNU) Avgifter till Internationella Numismatiska

Kommissionen m fl filreningar Unionsmöte Åbo 1993 Möten, Representation. gåvor m m Bibliotek (inbindning, inköp)

Tidskrifter SNT Bidrug från numismatiska stiftelser

NNUM

Inköp Till SNF:s egen medaljsamling

31 .200:-5.632: -

4.565:-8.658:50

750:-

4.437:-4.355:70 3. 178: -3.471: -8.378:30

1.738:-

1.168:50 4.930:50 4.248:50

114.637:54

209.9 19: ­- 145.000:-

64.919: -

3.360:87

Summa kostnader

Överskott att tillfOras kapitalet

Summa

128.985:-

161.898:36

36.718:65

390:-327.992:01

36.832: -

13.973:50

23.820: -

126.723:04

68.279:87

5.097:-274.725:41

53.266.60

327.992:01

SNT 3 • 94

Balansräkning fOr Svenska Numismatiska Fiireningen

Tillgångar 3 1.12. 1992 31.12.1993

Kontanter 1.020:50 1.3 12:50 Postgiro 3.878:04 34.595:65 Banktillgodohavanden 106.09 1:70 21.308:69 Obligat ioner 1.251.600:- 1.352.525: -Aktier 99.598:- 99.598:-Aktiefond 200.()()():- 3lXl.OOO:-Inventarier 1: - 1: -Föreningens medaljsamling 1:- 1:-Föreningens bibl iotek l :- 1: -Lager: samlarmedaljer 6.882:- 6.882: -

samlarjetOnger 1.000:- 1.000: -litteratur 1.000:- 1.()()(): -

Fordringar 97:50 - ·-Summa 1.671. 170:74 1.818.224:84

Skulder och eget kapital

Donationsfonder och andm fonder

C W Burmesters medaljfond C W Burmesters rörlagsfond N L Rasmussons stipendiefond

För särskilda ändamål resenemtie medel Belöningsmedaljers fond

Ö1•riga skulder

Källskatt

Balamerade medel

134.240:40 186.835: -50.959:30

6.303:20

2.600: -

142.740:40 198.835:-54.319:30

6.303:20

2.600: -

Förskottsbetalda medlemsavgifter 875: - 42.430: -Förskottsbetalda prenumerationsavgifter å NNU M -· - 4.320: -Medel for dokumentation av Sven Svenssons samlingar -· - 24.052:50 Föreningens eger kapiral ...,;,;l.c;:2c;:8,;..9 ·;,:,3..:;;.5,;..7.:...: 8:....4 __ __,;_1...:..3_42=-.'-'6..:;;.2_4_: 4_4

"Gott" mynt Lustigheter i form av myntliknande eller myntkopior av bl. a. choklad med silver- eller guldfärgat omslag har länge funn its, exempelvis med fransk och schweizisk anknytning.

Påfallande blir det dock när chok­ladmynten har en klar svensk refe­rens. De senaste åren har underteck­nad bl. a. noterat f6ljande:

Dukat 1772. Ädelfors-typ. dubbel storlek. refflad rand. Tillverkare: Frisk & Ralf. Stockholm. Myntet är

SNT 3 · 9~

Summa 1.671.170:74 1.818.224:84

ambitiöst tillverkat med mrlaga från KMK.

lO-krona 1991. lika normal 10-kro· n a. men större, 24 mm diameter. utan gravörsignum och med "silverpap­pcr", sliit rand.

5 kronor 1981. normal storlek men tjockare och med "guldpapper" slät rand. ''Pappersvariationerna" torde viii äga samband med förbudet all ko­piera rikets mynt. 5-kronan har !lire· kommit på nyöppnade postkontor.

Carl-1L~el Lindblom

Gunnar Holsts Stiftelse för numismatik

Verksamhetsberättelse for 1992/93

Stiftcl s~n bilda<ks i samband med Gunnar Holsts åltio:lrsdlg den 30110 1991: dess stadg:1r anhlgs vid GNF:s fOreningsmöte d~ n 14/10 och bekräftades av årsmötet den 9112 1991. Verksamhetsåret omfattar tiden 1111 - 31/10.

Stifit'i.~t•fl., styrelse har under detta andra wrksamhetsår utgjons, av fOij:mde: Bengt Holmen. ordf. P'Jul Astriim. vice. ordf. Rune Ekrc. sekr. Sven Erik Arncll. vice sekr. Per OlofEngclbrektsson. kassör. och Sune Pcrs~on. samt som självskriven leda­mot Gunnar Holst.

Styrclscn har under året haft fym proto­kollförda sammanträden (9/2. 20/4. 2/9. 22/10).

f'iin•läsllillgar och armllgemallg Enligt >tadgarna är Stiftelscns syfte att främja numismatiken sär:.kilt i Västsverige och dess uppgift att anordna minst en of­fe ntlig numismatikföreläsning per år.

Årets Gunnar Holst-lörcliisning hölls den 4 ok tuber på Humanisten av professor Philip Grierson. Gonville and Caius Col­lege. C:nnbridgc. över metodologiska frå­geställningar inom senantik numismatik. Stiftelscn medverkade dessutom till två andra fiircläsningar av professor Grierson under de fi.iljande dagarna. med GNF res­pektive 1\•tedeltidskommittcn vid Göte­borgs universitet. Stiftel,en hade dessfOr­innan t:tgit initiativet tilltre gästf<ireläsnin­gar av profcs~or Michel Amandry den 21-23/9, i samverken med GNF:s medalj­sektion. romanska institutionen respektive avdelningen fOr Antikens kultur och sam­hiillsliv. - För båda gästerna nrdnade Stif· telsen uppskattade studiebesök vid Bank­och Konstmuseerna: i professor Griersons något liingrc sejour ingick dessutom ex­kursioner till fornminnesp latser kring Gö­teborg och en del forskarkontakter.

Stiftelsen kan med tacksamhet notera ett gott samarhcte med universitetets institu· tioner (iivcn visst ekonomiskt stöd).

Övcrcnskonunelser betr tOrcliisning;~r under 1994 har triiffats.

Öw·iMI Styrclscn har fii arbetat med verksamhe­tens framtida linansicring genom ansök· ningar till I(Jndcr. bi ldningsorg;misatinncr och ens k i Ida.

Göteborg den 2 nov 1993

l/eiiJil 1-/o/mh t On/f

Rum• Ekn.' Sekr

83

Te- och kaffepolletter från Stockholm

Te och kaffe har funnits länge i Sveri­ge. Den förste som importerade te till Sverige var troligen fållmarskalken Carl Gustaf Wrangel under 1600-talet. Större import skedde genom Ostindiska kompaniets fårsorg fr o m 1730-talct. Någon allmän folkdryck blev teet inte förrän under 1900-talet. Den ledande importören under många år v-Jr telinnan James Lundgren & C o i Göteborg (grundlagd 1888).

l.

2.

Vem var den forste svensk som med tveksamma läppar närmade sig en kaffekopp? Vi vet au en grupp svens­kar fanns med i en legation till Persien som utsänts av hertigen av Holstein­Gottorp 1635. Det är kiint att de bjöds på kaffe. Den svenske diplomaten Claes Rålarnb skickades 1657 till Thr­kiet. l sin rapport berättar han att den turkiske visiren i Silistra lärde honom att smutta kaffe utan att skålla sig. Gamla tiders svenskar var nämligen inte vana att dricka vanna drycker! När Karl XII kom hem till Sverige ef­ter sitt turkiska äventyr tog han även med sig bruket att dricka kaffe. Efter många motgångar (som t ex kaffefår­bud under vissa perioder) är kaffet Sveriges friimsta nationaldryck.

Foto: Jan E1·e Olsson, RIK-f

Hösten 1885 öppnade dansken J. A. Neiiendam två handelsbodar får kaffe resp. te i huset nr 28 vid Regerings­!!atan i Stockholm. Kaffehandeln (i nr 28 A) var inredd i javanesisk stil och tehandeln (i nr 28 B) var dekorerad i kinesisk-japansk sti l. Det låg i tiden att efterlikna asiatiska konststilar. l Stockholm fanns vid sekelskiftet nera olika butiker som t ex Japanska Maga­sinet och Indiska.

J. A. Nciicndams butiker hade två olika polletter som vara avsedda för kunderna. Kunder som köpte varor i någon av dc två butikerna får minst en krona erhöll en pollett. När kunden så ihopsamlat 100 polletter återlöstes dessa i butikerna med en krona. Man kan säga att varje pollett var värd ett öre. Det dröjde säkert länge innan några polletter kom tillbaka till fir­man. Det praktiska värdet var nog inte så stort - däremot det reklam­mässiga budskapet. Polletterna har följande utseende:

J. Kopparpollctt. kvadratisk med inåt svängda sidor och rundade hörn. 21 x 21 mm. Åtsidan genom en tvärbalk delad i två

84

falt. ' "Jndem omgivet a" en pärlmnd. l övre fiiltct texten: JOHAN A./ NEUEN­DAM. l det nedre fliltet texten: KAFFE­LAGER. Frånsidan lik åts .. men i övre fål­tct texten: REGERINGSGATAN/28 A. l det nedre t:ihet texten: STOCKHOLM . NM Xll :93.

2. Mässingspollett , rund, 28 mm i diame­ter. Åtsidan överst bågigt: JOHAN A. NEUENDAM och nederst bågigt: TELA­GER allt emellan två pärlcirklar och två släta ringar. På det ojämna miufiiltet ett fyrbntigt hål. omgivet av en upphöjd mm. Frånsidan lik åts .. men ä\·erst: REGE­RINGsGATAN 28 B och nederst STOCK­HOLM. rJfOad rand. N~t X1I :94.

Denna pollett har f?m formen av ett kine· ~iskt cashmynt. Nog så ovanligt när det gäller ~venska polletter~

Prenumerera på årsset och jubileumsmynt

från Norge, Danmark och Finland genom oss.

Även utgåvor från hela världen. Sedlar. Polletter.

Listor skickas gratis.

NORRTÄLJE MYNT AB Box 4. 761 21 Norrtälje

Tel . 0176· 16826, Fax 0176-16856

Var är dessa polletter tillverkade? Något säkert svar kan inte lämnas, men en gissning är Danmark.

Polletterna finns omnämnda av W. Th. Strokirk i: Fortsi.ittning af tilläg­get till Friherre Aug. Wilh . Stjcrn­stedts år 1872 utgifna beskrifning öf­ver Svenska Polletter. Numismatiska Meddelanden XII. Stockholm 1890. s. 114-115, nr93 och 94.

Den som villläsa mer om kaffe och te rekommenderas läsa två nyutkom­na böcker: Lars Elgklou. Kaffe bo­ken, Höganäs 1993 och Otto Wigardt, Stora re boken, Trelleborg 1992.

Jan Wiselm

SELINS MYNTHANDEL AB Mynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

Öppettider Vardagar 10.00 - 18.00 Lördagar 10.00- 14.00 Regeringsgatan G 111 53 Stockholm Tel. 08-11 50 81

SNT 3 · 94

RECENSION

Lars O Lagenp b t: ~ l~ntningen i Stock­holm under nwdeltiden. Sankt Eriks årsbok 1993. ~ 129-152.

lnledning~vi> beskriver förf pedagogiskt hur myntprägling r~nt generel lt har gått till under medeltiden, vi lka verktyg som behövdes. myntrnibturcns roll osv. Han sarnnmnf;•ttar iivcn den iildrc medeltidens myntorter fOrc Stockhnlm liksom arkeo­logiska fynd av n1yntningsrester som be­vis p-:t myntvcrk~tiider p:1 respektive orter. Stockholm~myntningen f~n ca 1290 fram till 1520-talcb början behandlas.

Förf menar att upprattandel av ett mynt­,·erk i Stockholm hänger samman med den stora myntreformen - ~m troligtvis be­slutats under Magnu' L:ldul:1s - till ge· mensam ~vealiindsk m)'ntr:1kning fOr hela riket ca 1290. dfl ett tvåsidigt mynt infors med en kunglig krona på den ena sidan (under Birger Magnusson). Det äldsta skrift liga bcliigget fOr att Stockholrn finns med i rnyntnings~:umnanhung är från Bir­ger Magnus~ons tid. då en .. monetarius Stockhohnen~b·· (dv~ myntmästare i Stockholm) nämn~ i ett brev av år 1310. Från samma tid finn~ även uppgifter på rnvntmä~tare i Vä,terå,. Kalm:1r och Lö­dÖse. ~len förf raknar med att nera mynt­hus än des!>3 bOr ha funnits i landet. då av det bevarade medeltida arkivmaterialet av kända skäl endast en liten del återstår. Bland här angivna myntorter är Väster:ts känt sen tidigare - i Magnus Ladulås tes­tamente :\r 1285. diir Stockholm inte är nämnt. Från år IJ55 finns ett brev bevarat från en Nikola;. i Jiinnland. som samma år överfOr en ~umma pengar till Gerlak. myntmibtare i Stockholm.

Men det ~kall 1lriija iinda tills ca 1405 under Erik av Pomrncm innan Stockhohn som mynte n nämn' i om~kriften på myn­ten. För mellanperioden om ett hundra år har man i~tallct dhkutcr:n olika bildfram­ställningar och bok,t;l\\\)'lllboler som gäl­lande myntverket i Stockholm - boksta­\·en S. bok~tav ~om utgör konungens ini­tial. krönt huvud. krona. tre kronor. F~n samma period har man hittat myntnings­rester fr:Jn Mngnu~ Erik;.~on> penningar i Uppsala (1\'å Mumpur). underlag av bly för brakteatmyntning p:\ 1350-talet i LiXlöse (L) och i Södcrköping (S). St~lringsbrak· teaten med en krona har man dels genom uteslutningsmetoden. dcb med den idag naturliga tolkningen av kronan som sym­bol for landet~ regent och residens. velat fOra till Stockhohmmyntct. Ett fynd som fårf inte nämnt i upp;:u,en är det blyband med avtryck av kronbraktcatcr. påträf­fat vid arkcologi~ka undersökningar i kv Bryggaren i Upp .. ala :\r 1990. Här har emellertid inte g;\tt att fa>t>tälla om det rör sig om 1200- eller 1300-talsbraktcatcr. Mynthu~et i Upp,ala nämn> redan 1285 i ~1agnu~ L:ldul:\' tc,u•mentc och har bevis·

Sr\T 3 · 'JJ

Eril.. c11·!1ommem. Srocklwlm. ER/CVS REX! (NONETA SIOCHOL. ört11g från ca /405. KMK. l ·ino: Mms Pmersson

/982.

Ii gen fu nnits iivcn under 1300-talets mitt . l vilket thll Mi m hcbt visar det sig att kron­pr'.igling:•r i pr:1ktiken tillverkats vid verk­städer utanfOr Stuckholm. Intressant är ocks:'t fiirhdllandet krönt hu\•ud - Sankt Erik - Stockholm.

Under Albrekt av Mecklenburg på tro­nen inledde~ iinug~myntningen på fastlan­det. Dc mynt ~om antas ha präglats i Stock· holm har en inskrift lydande ~ONETA SWECIE (Sveriges mynt) och visar på åt­sidan en kriint kungahuvud. Det myntas även örtugar i Kalmar. men här nämner frånsidesinskriften Kalmar vid namn.

Fr.in 1400-t:dcts inledning känner man myntmä~tarna Henrik Myntare och Johan­nes Myntare fr~n Stockhohn. v,ufår man kan fOrHigga Stockholmsmyntningen av Erik ;JV Pommern~ örtugar till ca 1405. Man vet ;lit det l~g ett mynthus norr om Storkyrkan """'ter om Slottet år 1433. Nå­gOt ~enare har mynthu~ct flyttat till k\':lrte­ret nordo~t 0111 T)~ka kyrkan. Under 1400-talct myntade' örtugar. i Stockholm. Kal· mar. Söderl.liping och A bo. Under samma tid präglade~ ock~~ penningar. brakteater med krona eller dc krönta bokstäverna A och S. Under Stcn Sture d ä: s tid å ter­Mod myntunerna Stockholm, Västcrå~ och Åbo.

Dc enda beltigg fOr någon form av mynt­utgivning under 1300-talct i Stockholm är egentligen dc ovan niimnda breven från år 1310 och 1355 om myntmästare i Stock­holrn. Filr't under 1400-talets början nämn~ ~tockhohmmynte t i inskriften på örtugarna. En myntMamp från Sten Sture d v - eller 1520-talct - med en inskrift sö'rn anger Stockholm som myntort finns bevarad. filrmodligcn ett jordfynd. Ett provmynt i koppar fiir en möjlig guld­myntning p:\triiffudc; 1908 vid gr'jvningar i Slothbackcn. Inom parentc~ kan nämna;

att ;ir 1991 hutade' o k' $\':lian. ~orr­malm. Studhulm. vid arkeologi~!. under· 'iokning en >tamp a\· järn använd for Erik XIV. 1/: nre 156-l.

Fiirfhar satt ~tockholmsmyntningen i ett histnri,kt -gcngrafi,kl perspektiv. men en sammanfattning av enbart myntningen i Stockholm nch komplikationerna med att fast~tiilla denna under långa perioder hade v:1rit viirdcfullt. Men. som förf skriver. vi­~ardet .. ig v;~ ra ~v;\rt att hiirvidlag ge exakta '>'ar p;i nilr myntningen började. mr man myntade och f111r mynten såg ut .

* Gi,et\ j, ar inte Sankt E riks årsbok ett fo-rum ti1r numi,matbk diskus~ion. kan~ke inte heller reccnsions~idorna i SNT. Ändå eficrly~cr jag ett klargörande av begreppen ··myntverk"'. ··myntort"' och ··mynthu,··. Som vi vet kriiv~ vid utmyntning en mynt· herre som h~var in slagskatten. som i sin tur av liinar en myntmiis tare som garanterar h:11tcn. vidare myntgravörer. sjii lvklart en verkstad fiir n1ctallsmältning, kanske yt· terlig:1re en fiir myntpräglare och själva produktionen där nera personer har oli· ka funktioner i tillvcrkningsledet. kanske ock~å ett admini .. trativt verk for kontroll av utmyntning och växling. Frågan är om myntonen. \å'om vi antar den anges med ''mbolcr och inskrifter under medeltiden. betyder mynther ren~ residens. myntmästa· ren~ adminbtrationsort eller kanske till och med pl:uscn fOr ett växling; kontor. el­ler produktionsortcn. Har man med sym· boJerna dc~~utom lu1ft ~kifta nde avsikter genom ;\rhundradcna komplicerar det yt· terliga re tolkningen av bokstiiver och andra tecken på mynten.

Jag viinder mig direkt till den såväl nu­mbnmti~kt ~om historiskt v'.il bevandmde och erfarne fOrfattaren till anmälda upp· ~at' med;mjag ~.a. >. h:1r honom på t~den - men än:n till SNTs övriga läsare.

MGL

LUNDS MYNTHANDEL KÖPER och SÄUER

BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLAR TILLBEHÖR och UTIERATUR

GRATIS LAGERLISTA (uppgi l" .wmlaromrclde)

Klostergatan 5. 222 22 LUND Tel 046- 14 43 69

85

MEDALdNYTT

Nytt svenskt utmärkelsetecken Överbefålhavaren har 1991-12-18 ge-nom TFG 910041 instiflat Färsmrs-maktens meda/jfbr imemationella in-satser.

Medaljen utförs i oxidemd brons och är rund med 31 mm diameter. Åt­sidan visar överbefålhavarens heral­diska vapen samt runt ytterkanten tex­ten FÖR INTERNATIONELLA IN­SATSER. Frånsidans utformning är tänkt att varieras så att den. tillsam­mans med fårtydligande text och år­tal, visar emblem eller vapen med an­knytning till den verksamhet som ge­nomförts av dem som tilldelas medaljen. På tillhörande släpspänne monteras utmärkande detalj ur frånsi­dans emblem eller vapen. Medaljban­det skall vara blått.

FtJr.ITarsmaktens medalj ftJr imemationella insatser. l·iJto: forfalla ren .

Överbefälhavaren ' utdelar medal­jen. på fårslag av Chefen för armen. till deltagare i sådana internationella uppdrag som är organiser.tde av den svenska försvarsmakten men inte ut­gör FN-uppdrag. ÖB beslutar i varje särskilt fall om kvalifikationskrav för tilldelning. Utmärkelsen kan utdelas postumt.

Utmärkelsen har udelats i samband med tre uppdrag: Till personal vid det svenska fåltsjukhuset i Saudiarabien: till personal som tjiinstgjort vid den svenska katastrofenheten SWEDRE­LIEF i Liberia och till personer som tjiinstgjort som EG/ESK-observatö­rer i det f d Jugoslavien.

MYNTNYTT

Österrikiska Nationalbanken utgav 16 februari 1994 ett nytt skiljemynt i va­lören 20 schilling. Myntets rnct.allin­nehåll är följande: 92011000 koppar: 60/ 1000 aluminium och 20/ 1000 nic­kel. Di:tmetem är 27.7 rnm och vikten 8 gram.

Myntet utges även med anledning av att myntverket i Wien fyller 800 år (1194 -1994). På myntets frånsi­da finns mittdelen av det nuvarande myntverkshuset avbildat. 1 w

86

För medaljen har hitintills två från­sidor fastställts medan EG/ESK-me­daJjens frånsida, till följd av det ringa antalet. endast fårsens med inskrift. Ytterligare en medalj är under ut­formning. för an tilJdelas personal som tjänstgjort vid fältsjukhuset i So­malia innan dena uppdrag omvandla­des till ett FN-uppdrag.

För "SaudiarabienrnedaJjen" ut­görs frånsidan av e~ palm och texten SVENSKA FALTSJUKHUSET SAUDIARABIEN 1991; emblemet återlinns även på släpspännet. För

"Liberiamedaljen" utgörs frånsidan av en stjärna hämtad från den liberi­anska flaggan och texten KATA­STROFHJALP LIBERIA 1991; släp­spännet biir samma stjärna.

Med instiftandet av medaljen har ett behov inom den svenska fö~-vars­rnakten av att kunna visa erkänsla för viktiga insatser tillgodosetts och den enskilde soldaten fatt möjlighet att i form av släpspänne på brösten bära det Fältmarskalk Mannerheim be­niimnde "sin mcritfårteckning".

Kenneth Ogren

SNT 3 · 94

Mynttecken. Baron Görtz uppgifves orätt såsom uppfinnare af mynt· tecknen Kronan och Publica Fide (detta mynttecken kallades på spe " Görtzens kokerska"). ty han hade den tiden ingen del uti rikets hus­hållning; men - allt skyllades på honom. Figurteckningen och öf­verskriften är författad af dåvarande presidenten uti Kongl. kommerse­kollegium Daniel Nielas von Höp­ken. Kongl. förordningen härom ut­kom d. 23 Mars 1715. Af dessa mynttecken slogos i början 1 million daler silfvermynt; och angående Kronan utkom förut Kgl. förordnin· gen derom d. 14Mars samma år, då det äfven utgafs och antogs i handel och vandel; Publica Fide år 1716; Vett och Vapen 1717; Phrebus, Mars, Saturnus, Jupiter, Mercurius samt Flink och Färdig 1718; men Hoppet, straxt efter konung Carl Xll:s död, 1719. Äfven ett annat, un· der namn af Nu och Aldrig mer, har varit i fråga att utgifvas; men veter­ligt finnes ej något dylikt slagit eller underrättelse huru dess utseende och pregel varit. Ofvannämnda mynttecken halva fordom blifvit uppräknade på följande sätt:

Mars med Mercurius, och du Saturnus, som inbillar dig vara lika god med Jupiter, gör dig Flink och Fårdig, med Vett och Vapen, att strida mot Phrebus. som illa handlat emot Publica Fide, och låtit skilja Kronan för 1 daler silfvermynt; derför slutar Hoppet med Nu och Aldrig mer.

Ar 1719, kort efter baron Görtz's af­rättande, utkom en förordning om dessa myntteckens nedsättande från 1 daler silivermynt till 1 öre kopparmynt. Härigenom biet en oräknelig mängd menniskor lidande och ruinerade. - Ifrån år 1715 till den 30 Aug. 1718 hade till mynttec­ken åtgått 1,261 Skeppund koppar; de sist utgifna skrotades i Avesta, men preglades i Stockholm uti s.k. lilla mynthuset

Ur P G Bergs Anekdot-Lexikon

SNT 3 · 94

FRAGESPALTEN

4 reales 1816 slagen i Pmosi. nlt'd kontra­markering. Foto: H. Car/s.wm.

Kan möjligen någon l:barc idcmificra kontramarkeringen på denna -1 REALE$ slagen 1816 i Potosi'! Den vbar en kunga­krona över maltcserkor:- över vad som lik· nar en katalansk vapensköld.

Hans Carlsson

Estniska pengar Stockholms Pensionärers myntklubb har firat 20-årsjubileum under en resa i väster­led. Ett seminarium rörande baltiska mynt !Orekom. Diirvid uppstod frågor om var de nya estniska mynten och sedlarna f mm­ställs (Helsingfors?).

Vi är tacksamrna får ett svar i tidningen

framhåller Carl-A.xel Lindblom OrdfOrande

Brenner och plåtmynten I SNT l · 94 s. 19 konstaterar Torbjörn Sundquist att Elias Brenncr varken näm­ner eller avbildar något plåtmym i sin ar­bete 1J1esaums Nummorum S•·eo-Gothi­corum från 1691. Han lär svar i samma nummer av Lars O. Lagcrqvist som ytterli­gare utreder frågan men knappast har nå­got svar. Något entydigt sådant går nog inte heller att ge i frågan. men ett f.1ktum har kanske förbisetts : Brenners 77tesaums är egentligen en illustrerad katalog över hans eget mynt- och mcdaljkabinett. Kanske var det så att han inte själv ägde något plåt­mynt. Orsaken till detta kan vara an han inte heller ville äga något. Brcnncr var ju konnässör och tyckte kanske att plåtmyn­ten var som fula ankungar i samlingen. Idag har vi en annan åsikt och anser istället plåunynten vara både intressanta och vack­ra. Men under Brenners tid ansågs dc möj­ligen som alltfor avvikande från dc vanliga ntndmynten. Vem var fOr övrigt den sam· lare som fOrst införlivade plåtmynt i sin samling? /W

AUKTIONER

SVENSKA April 9- 10 Stockholm. B. Ahlström

21 Stockholm. SNF (endast medlemmar)

Maj 7 Stockholm, Mynt Galleriet Göteborg. Antikören

(datum ej bestämt)

UTLÄNDSKA April 11-12 Maastricht, van der Dussen

12- 13 Zurich, Spink Taisei 13 London. Spink 13-15 Köln. Munz Zentrum 15-1 6 Chicago, Poncrio 16 Köln. H.J. Knopek 18-19 Köln. Kölner Munzkabincn 19-22 Paris. Credit de la Bourse 23 BrySsel. Elsen 25-26 Zurich, Sternberg 27-29 Frankfurt. Peus 30 Berlin, Berliner Milnz·

auktion

Maj 2 (fons.) Frankfurt. Peus 3 Wien, Dorotheum 4-7 Munchen, Hirsch 7 Köln, H.J. Knopck 7 Helsingfors. Holmasto 9- 11 Frankfurt. Frankfurter

Munzhandlung 16- 17 Ziirich, l.eu Numismatik 27-28 Los Angeles. Bowers &

Merena 28 Köln. H.J. Knopek 29-3 1 Long Beach. Supcrior

Juni Ziirich, Spink Taisci 2 Los Angeles, Maiter 4 Long Beach, Ponterio

12 Zurich. Spink Taisei 6-7 Miincben. Lam:

18 Bryssel. Elsen 18 Köln. H.J. Knopek

MÄSSOR

SVENSKA April 23-24 Hclsingborg, FRIMYNT 94

UTLÄNDSKA Maj 19-24 Paris. IAPN General

Assembly

Juli 27-31 Detroit. 103rd ANA Convention

De som önskar tillklinnage kommande auktioner l'ller massor i

auktionskalendem ombedes kontakta redaktionen, Kjell Holmberg.

87

Har Du o prenumererat pa

mynttidningen ännu?

Nummer 3-4 utkommer den 14 april.

Prenumerera gör Du genom att sätta in Kr 250:- på postgiro 482 06 15- 5.

Ange om Du vill ha tidningenfrån nr 1 eller från nr 3-4 (Kr 250:- = 7 tidningar).

myntinformatören, stureplatsen t, 4 t t 39 Göteborg. Tel & Fax OJ t- t 8 39 60.